Forskningsmetodik. Lärare. Owen Eriksson Christina Keller Pär Ågerfalk

Transkript

1 Forskningsmetodik Lärare Owen Eriksson Christina Keller Pär Ågerfalk

2 Varför ska man läsa kursen? Lära sig att förmedla och utveckla kunskap med utgångspunkt från ett vetenskapligt förhållningssätt Vad har man för nytta av det? Lära er att skriva akademiska rapporter Ni ska skriva uppsatser med hög kvalitet Ni kommer att arbeta i en kunskapsbransch Ni måste därför lära er att förmedla utveckla kunskap på ett metodiskt och välgrundat sätt

3 Tre viktiga begrepp Kunskaparen Kunskap och Kunskapsprodukter Kunskapsprocessen

4 Kunskaparen bör ha ett vetenskapligt förhållningssätt Kunskapande (Kap 2) Nyfikenhet och engagemang Öppen och fördomsfri Tydlig och öppen för kritik Ärlighet och objektivitet Noggrannhet, systematik och precision Ansvarsfullhet som bygger på välgrundade resultat Nyskapande och kreativ Kumulativit kunna bygga vidare på tidigare kunskap Rationalitet att kunna ange goda skäl t.ex. i val av kunskapsstrategi och metoder Reflektion och problematisering Relevanskänsla dvs vad är viktigt och vad är oväsentligt Kontextkänsla dvs. känsla för sammanhang och helhetsorientering Tillgängliggöra och begripliggöra

5 Syftet med kursen Att ni ska lära er att bli goda kunskapare Utveckla kunskap och kunskapsprodukter som är vägrundade som bygger på argumentativ rationalitet Bygger på goda skäl Tillgängliggjord kunskap Kritiserbar Lära er ett systematiskt och metodiskt arbetssätt

6 Kursplan:Mål Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Med utgångspunkt från olika kunskapsteoretiska begrepp och paradigm återge centrala problemställningar inom ämnets (informationssystem) kunskapsbildning Redogöra för olika kunskapsprodukter som kan utgöra resultatet av en vetenskaplig undersökning eller kunskapsutveckling Redogöra för val av forskningsansats t.ex. kvalitativ, kvantitativ, experimentell ansats i relation till mål, kunskapsbidrag och kunskapsprodukter Redogöra för olika vetenskapliga metoder för datainsamling och analys Diskutera hur en vetenskaplig undersökning kan läggas upp med utgångspunkt från problemställning, forskningsfrågor, kunskapsbidrag, kunskapsprodukter, val av forskningsansats, val av datainsamlingsmetoder, analysmetoder, genomförande samt redovisning av resultat

7 Kursplan:Mål Vad gäller färdighet och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Genomföra en kunskapsprojektering, d.v.s. planlägga en vetenskaplig undersökning eller annan kunskapsutveckling inom ämnesområdet

8 Kursplan:Mål Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Visa förmåga att reflektera över egna ställningstaganden i samband med kunskapsprojektering Kritiskt kunna granska andras planer för kunskapsutveckling med utgångspunkt från generella vetenskapliga kriterier; Tillägnat sig ett kritiskt förhållningssätt till teorier, litteratur och kunskapskällor

9 Kursplan Undervisning Föreläsningar och seminarier Examination Kursen examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift och ett examinerande seminarium. Kurslitteratur Oates, Briony J (2006) Researching Information systems and Computing, Sage, 341 s., ISBN: Goldkuhl, G (2011) Kunskapande, Linköpings universitet

10 Schema Schema och gruppindelning Se Kursen Informationssystem/Forskningsmetod på Studentportalen Se Hänvisning till kurslitteratur Gruppindelning Föreläsning 2 22/2 i Biblioteket Grupp A från Andersson, M. till och med Maksumic, A. Grupp B från Malmqvist, M. till slutet av deltagarlistan Gruppindelning Seminariegrupper Senast På Föreläsning 5 24/ talar ni om för mig om några har tänkt att arbeta tillsammans på Uppsatsen. Efter föreläsningen gör jag en uppdelning av seminariegrupper på Studentportalen

11 Innehåll: Kursen ger en introduktion och fördjupning till centrala begrepp och perspektiv inom området, innefattande: Kunskapsteori Forskningsansatser/Kunskapsstrategier Datainsamlingsmetoder Analysmetoder

12 Kunskapsteori (Kap 19 och 20) Paradigm bygger på olika typer av grundläggande antaganden som bygger på en viss typ av ontologi och epistemologi Det dominerade forskningsparadigment har traditionellt varit positivism baserat på experiment och matematik Med detta som grund har man utvecklat naturvetenskaplig kunskap T.ex. Newtons gravitationsteori F=MG Ontologi (Hur är världen konstituerad?) Epistemologi (Vilken kunskap kan vi få omvärlden?)

13 Paradigm Förebild, ett idealexempel, mönster eller rådande sanning inom vetenskap och högre utbildning (Kuhn,1962) Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat: * Vilka frågor som skall ställas och inte ställas * Vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas) * Hur forskning bör bedrivas (och vilken kunskap som är giltig att lära ut) Exempel: Positivism Hermeneutik (Intepretativ, Interpretivism) Kritiskt paradigm (Critical Research)

14 Ontologi namnet på läran om vad som existerar och hur världen eller objekten är beskaffade en viktig uppgift för ontologin är, att utröna på vilket sätt olika typer av objekt existerar elementärt är att fysiska företeelser tillerkänns existens på grund av varaktigheten i våra sensoriska förnimmelser av dem (med hjälp av olika sinnesorgan)

15 Epistemologi Epistemologi är läran om kunskap Med "kunskap" menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas och förmedlas via språket Den traditionella synen på kunskap har varit att kunskap är liktydigt med ett sant påstående (p) Tyngdaccelerationen är 10 m/s 2 Sverige har 9 milj. innevånare Uppsala har studenter

16 Student Ontologi och epistemologi är grundäggande också i samband med systemutveckling Lars Person IS-A Student Objektmodell

17 Objekt inte samma sak som ting Institutionella objekt ( Institutional facts ) Informationssystem Innevånare i Sverige Student Personnummer Kön Man Man Studentnummer Kön Man Fysiska ting har fysiska egenskaper Fysiska ting ( Brute facts )

18 Kategoriell kunskap Kategoriell kunskap Grundläggande kunskapsform i all forskning och kunskaputveckling Vi delar in världen i olika typer av objekt Vi begreppsliggör världen det behöver vi göra i samband med all kunskapsutveckling det gäller både i samband med systemutveckling och forskning Viktigt att bestämma både benämningar på begrepp och enskilda objekt Vad menas med tyngdacceleration? Vad är ett informationssystem? Vad menas med innevånare och hur identifieras dessa? Vad menas med studenter och hur identifieras dessa?

19 Beskrivande kunskap (Positivism) Handlar om att beskriva världen på ett sanningsenligt sätt En kunskapsform som är grundläggande både inom samhällsvetenskap och naturvetenskap Tyngdaccelerationen är 10 m/s 2 Sverige har 9 milj. innevånare Uppsala har studenter

20 Förståelsekunskap (Hermeneutik, Interpretativ) Mening, förståelse och begriplighet utgör nyckelbegrepp Viktig kunskapsform inom samhällsvetenskaplig forskning Kunskap som bygger på förståelse av vad något är i en kontext (sammanhang) Tolkning av alla former av meningsbärande mänskliga intentionella uttryck Tal Skrift Handlingar Institutioner

21 Värdekunskap (Hermenuetisk, Interpretativ) Är intimt förknippad med förståelsekunskap Viktig del i samhällsvetenskaplig forskning Handlar om vad som är önskvärt Handlar om utveckling av mål, normer, värderingar. preferenser och visioner Normativ kunskap

22 Kritisk kunskap Avslöjande kunskap Nära kopplad till värdekunskap

23 Förklarande kunskap Viktig både inom samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig forskning Man vill ange orsaker, grunder, skäl eller förutsättningar för något resultat Förklaringskunskap kan ofta användas för att ge kunskap om framtiden Förutsägande karaktär

24 Förklarande kunskap (Hermenuetisk, Interpretativ) Handlingsorienterade förklaringsmodeller Viktig kunskapsform inom samhällsvetenskapen Förstå aktörers intentioner Förklara beteenden baserat på de medel som aktören använder för att uppnå sina mål Olika typer av handlingar Instrumentella handlingar Sociala handlingar Kommunikationshandlingar Vi bedömer handlingsrationalitet Effektivitet Giltighet Vi försöker rekonstruera handlingsregler

25 Förklarande kunskap Systemteoretiska förklaringsmodeller Viktig kunskapsform både inom samhällsvetenskapen och naturvetenskapen Helhetsperspektiv Avgränsning mellan system och miljö Systemet finns för att uppnå funktionella mål Har använts inom många olika områden Biologi Ekonomi Informatik

26 Förklarande Kunskap (Positivism) Kausal förklaringskunskap Grundläggande kunskapsform i samband med naturvetenskap Syftet är att finna naturlagar som gäller universiellt

27 Vägledande kunskap Vägledande kunskap innebär att man talar om vad man bör göra i olika situationer. Innebär råd och föreskrifter Vägledningar innebär metodkunskap Bygger på förklaringskunskap och värdekunskap Viktig kunskap både inom samhällsvetenskap och naturvetenskap

28 Naturvetenskap Positivism Beskrivande kunskap Kausal förklaringskunskap Systemteoretiska förklaringsmodeller Experiment Bygger på kvantifierbara data Matematik och Statistik används för analys

29 Samhällsvetenskap Positivism är också ett paradigm inom samhällsvetenskap Beskrivande kunskap Systemteoretiska förklaringsmodeller Surveys Bygger på kvantifierbara data Matematik och Statistik används för analys

30 Samhällsvetenskap Hermeneutik (Interpretativism, Tolkande) Förståelsekunskap Värdekunskap Handlingsinriktade förklaringsmodeller Fallstudier, Etnografiska studier, Aktionsforskning Bygger främst på kvalitativa data Kvalitativ analys

31 Samhällsvetenskap Kritisk forskning Kritisk kunskap Värdekunskap Handlingsinriktade förklaringsmodeller Aktionsforskning Bygger främst på kvalitativa data Kvalitativ analys

32 Den typ av kunskap som skall utvecklas bör styra forskningsansats/kunskapsstrategi Surveys (Beskrivande kunskap) (Kvantitativ) (Positivism) (Kap 7) Designforskning (Vägledande kunskap, Handlingsbaserad Förklaringskunskap, Systemteoretisk Förklaringskunskap, Värdekunskap) (Kvalitativ och Kvantitativ) (Kap 8) Experiment (Kausal Förklaringskunskap) (Kvantitativ) (Positivism)(Kap 9) Fallstudier (Förståelsekunskap) (Kvalitativ) (Hermeneutisk) (Kap 10) Aktionsforskning (Handlingsbaserad förklaringskunskap, Kritisk kunskap, Förståelsekunskap, Värdekunskap) (Kvalitativ) (Hermeneutisk, Kritisk) (Kap 11) Etnografiska studier (Värdekunskap, Förståelsekunskap) (Kvalitativ) (Hermeneutisk) (Kap 12)

33 Kvalitativa och Kvantitativa Data I strikt mening betecknar termerna kvantitativ och kvalitativ endast egenskaper hos de data man samlat in i ett forskningsprojekt. Av detta skäl bör termerna kvantitativ och kvalitativ användas endast för att beskriva de data som samlats in, inte för att beteckna, forskningsansats/kunskapsstrategi

34 Kvantitativ Datainsamlig Tekniska instrument och sensorer Enkäter (Kap 15)

35 Dataanalys Kvantitativ Dataanalys (Kap 17) Kvalitativ Dataanalys (18)

36 Kvalitativ Datainsamlig Intervjuer (Kap 13) Observation (Kap 14) Dokument (Kap 16)

37 Kunskapsprojektering (Kap 4, Kunskapande) Formulering av Kunskapsstrategi Metodutformning Datainsamling Dataanalys Resursplanering Presentationsanalys

38 Litteraturgenomgång (Kap 4 och 6) Internet Bibliotek Referenser