Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2007"

Transkript

1 Vårdval Halland - Utvärderingsrapport Gert Paulsson Ekonomihögskolan Lunds universitet 1

2 Förord Vårdval Halland infördes den 1 januari och innebär en omfattande reformering av närsjukvården i Landstinget Halland. I syfte att stödja den framtida utvecklingen av vårdvalsmodellen i Halland, och att sprida kunskap om Vårdval Hallands förtjänster och brister till andra landsting och regioner i Sverige, kommer reformen fortlöpande att utvärderas. Föreliggande rapport är det första steget i denna utvärdering. Ansvaret för utvärderingen vilar på ekonomie doktor Gert Paulsson, Ekonomihögskolan och Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU) vid Lunds universitet. I arbetet med design av utvärderingen och insamling av data har Gert Paulsson haft hjälp av en arbetsgrupp vid Landstinget Halland. I gruppen har ingått Anders Magnusson, Bertil Marklund, Emma Pihl och Annica Tallmer. Slutsatserna av utvärderingen är dock Gert Paulssons egna. Innehållsförteckning Innehållsförteckning Halland och Landstinget Halland Reformen i korthet Utvärderingen Utvärderingen och dess begränsningar Målen som utvärderingen ska relateras till Resultat och slutsatser Invånare/patient Resultat Slutsatser Organisation och verksamhet Resultat Slutsatser Ekonomi Resultat Slutsatser Personal Resultat Slutsatser Sammanfattande bedömning Lärdomar från det första året Frågor att studera vidare

3 1. Halland och Landstinget Halland Utvärderingar av reformer inom sjukvården måste ses i skenet av de förutsättningar som är för handen i det aktuella landstinget. Här följer därför en kortfattad genomgång av några uppgifter om Hallands län och Landstinget Halland som kan vara av betydelse när lärdomar ska dras. Hallands län har ca invånare fördelade på sex kommuner Laholm ca invånare), Hylte (ca invånare), Halmstad (ca invånare), Falkenberg (ca invånare), Varberg (ca invånare) och Kungsbacka (ca invånare). Vad avser befolkningens storlek är Hallands län därmed det sjunde största i Sverige, dock med väsentligt färre invånare än storstadslänen/-regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland Befolkningstillväxten har under många år varit god i Halland. Statistiska Centralbyråns beräkningar av medellivslängd liksom Försäkringskassans ohälsotal visar att befolkningen i Halland har en god hälsa jämfört med befolkningen i andra landsting. Också sociodemografiska mått visar att hallänningarna är relativt sett välmående. Landstinget Halland har ca anställda och en total omsättning på ca 6 miljarder kronor. Man har två akutsjukhus (Halmstad och Varberg), ett närsjukhus (Kungsbacka) och därutöver avtal med ett antal privata specialister. Inom närsjukvården fanns det vid utgången av 46 offentliga och privata vårdvalsenheter. I Landstinget Halland finns en betydande politisk stabilitet och stor enighet om införandet av Vårdval Halland. Mot bakgrund av Hallands attraktiva läge och positiva befolkningsutveckling har landstinget relativt goda förutsättningar att rekrytera kvalificerad personal. Landstinget har en god ekonomisk situation både i det korta och långa perspektivet. En indikation på detta är att landstinget för tredje året i rad redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Sammantaget är landstinget i Halland således ett relativt överblickbart landsting med god ekonomi och en god hälsa bland befolkningen. 3

4 2. Reformen i korthet Vårdval Halland har beskrivits utförligt i andra dokument 1. I denna rapport begränsas beskrivningen av reformen därför till en kortfattad genomgång i punktform av dess mest centrala inslag. Invånarna i Halland väljer vårdvalsenhet, och kan sedan byta enhet fyra gånger per år. Valet innebär en överenskommelse att i första hand gå till den valda enheten. Invånarna har dock full frihet att gå till andra enheter än den valda. Valet görs genom att invånarna får förslag på vårdenhet från landstinget, baserat på tidigare val eller vart de vänt sig de senaste tre åren. Om invånarna inte aktivt väljer en annan enhet har de valt i enlighet med förslaget. Vårdenheterna tar på sig ett helhetsansvar för sina invånare. Enheterna ska använda alla sina egna resurser och ska vid behov även hjälpa sina invånare vidare till andra delar av sjukvården. Alla vårdenheter som ackrediterats av landstinget Halland får ingå i Vårdval Halland. Kraven för ackreditering omfattar bl.a. kompetens- och kvalitetssystem, ekonomisk stabilitet, teknisk förmåga samt att enheten följer hälso- och sjukvårdslagen. Ackrediterade vårdenheter måste även ha en överenskommelse med landstinget om var enheten ska lokaliseras. Vårdenheterna finansieras till största delen med en hälso- och sjukvårdspeng från landstinget. Därutöver får man patientavgifter, ersättning för besök av patienter som inte tillhör den egna enheten samt ersättning för eventuella särskilda uppdrag (se nedan). Hälso- och sjukvårdspengen är densamma för samtliga enheter som ingår i Vårdval Halland privata och offentliga. Pengen betalas till de enheter invånarna väljer och den ska täcka kostnaderna för invånarnas bassjukvård vid den egna enheten samt vid andra enheter inom närsjukvården i Halland och i andra landsting. Hälso- och sjukvårdspengen ska inte täcka kostnaden för läkemedel och sjukhusvård. Pengens storlek varierar med invånarnas ålder och fastställs årligen av landstingsfullmäktige. Vårdenheten får avdrag på hälso- och sjukvårdspengen vid lägre täckningsgrad än landstingets mål. Från och med 2008 kommer avdrag att göras vid bristande uppfyllelse också av andra mål. Varje vårdenhet ska uppfylla ett antal mål som landstingsfullmäktige har satt upp. Det gäller mål för t.ex. tillgänglighet, täckningsgrad, medicinskt resultat, kvalitet, följsamhet mot läkemedelsrekommendationer samt hälsofrämjande arbete. Vårdenheterna har möjlighet att åta sig att utföra s.k. särskilda uppdrag mot separat ersättning. Exempel på sådana uppdrag är mödrahälsovård, ungdomsmottagning, utbildning, handledning och rektorskap för AT- och ST-läkare samt läkarinsatser vid kommunens korttidsboende. Avslutningsvis kan det konstateras att Vårdval Halland i vissa delar skiljer sig från vårdvalsmodeller som införts eller planeras införas i andra län och regioner. (Se Anell, 2008) för en genomgång av likheter och skillnader mellan olika vårdvalsmodeller.) 1 Se t.ex. Vårdval Halland Fakta om modellen och Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum som kan beställas från Landstinget Halland och hämtas i fulltext på landstingets hemsida (www.lthalland.se) samt Anell, A. (2008) Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov. KEFU-rapport 2008:1. 4

5 3. Utvärderingen Utvärderingen och dess begränsningar Utvärderingen av Vårdval Halland handlar ytterst om vilka effekter reformen får på landstingets måluppfyllelse. Idealt sett innebär en utvärdering av effekter att man jämför det uppnådda tillståndet med det tillstånd som skulle ha uppnåtts om reformen inte genomförts. I praktiken är det ofta svårt att mäta denna skillnad, åtminstone när det gäller exempelvis effekter på befolkningens hälsotillstånd. Orsaken till det är att målen, i det här fallet t.ex. god hälsa, påverkas av många andra faktorer än införandet av en reform av det här slaget, och att det dessutom kan finnas en betydande tidseftersläpning mellan en viss reform och en viss effekt. En dellösning på detta problem är att använda andra referenspunkter mot vilka förändringar kan jämföras. En tänkbar referenspunkt är organisatoriska enheter som inte genomgått den aktuella reformen. Den möjligheten står dock inte till buds i Landstinget Halland eftersom Vårdval Halland genomfördes vid samma tidpunkt för samtliga enheter. Den referenspunkt som valts är istället utgångsläget innan reformen genomfördes, dvs., årsskiftet /. Utvärderingen bygger således på en jämförelse mellan läget vid den tidpunkten och läget när reformen varit sjösatt under en viss tidsperiod. Den första jämförelsen med utgångsläget görs vid årsskiftet /2008, och det är den jämförelsen som redovisas i denna rapport. En annan dellösning är att använda indikatorer snarare än rena effektmått. Exempelvis kan efterfrågan på vård fungera som en indikator på hälsotillståndet. En stor del av de mått vi använder i utvärderingen är just sådana indikatorer. Det ovan nämnda innebär naturligtvis begränsningar i utvärderingen, och det kan finnas skäl att lyfta fram ytterligare några sådana: Val av indikatorer har varit en balansgång mellan vad vi skulle vilja veta och vad som är administrativt hanterbart att ta fram. Det innebär att det finns områden där skulle vara önskvärt med ytterligare och/eller bättre indikatorer än de som är tillgängliga, men där vi bedömt att kostnaden för att ta fram data överstiger nyttan. Det gäller inte minst indikatorer på den medicinska kvaliteten. I vissa fall är data tillgänglig men för olika nivåer inom landstinget, vilket försvårar en samlad bedömning av utvecklingen på en viss nivå. Exempelvis finns viss data tillgänglig för landstinget som helhet, annan data tillgänglig på kommunnivå, och åter annan data tillgänglig på vårdenhetsnivå. Viss data, t.ex. den som berör personalen och enheternas ekonomiska resultat, är endast tillgänglig för den vård som bedrivs i landstingets regi. I vissa delar av utvärderingen är detta inget problem, medan det i andra delar hade varit en fördel att ha tillgång till data också för privata enheter. En del av de mått och indikatorer som ska ingå i utvärderingen tas inte fram årligen. Det gäller t.ex. redovisningen av Hallänningarnas hälsotillstånd som tas fram vart 5:e år, och nästa gång 2010, samt enkäten om personalens uppfattning om sin 2 Det följande avsnittet baseras på projektplanen för utvärderingen av Vårdval Halland. 5

6 arbetssituation, som tas fram ungefär vartannat år. Detta omöjliggör årliga jämförelser inom alla områden. Utvärderingen avser det första året efter reformens genomförande. Det är således en relativt kort tidsperiod som studeras, vilket innebär att det är vanskligt att dra långtgående slutsatser vad gäller effekterna av Vårdval Halland. När reformer av det här slaget genomförs sker det ibland snabba förändringar inom något område som sedan inte blir bestående. Samtidigt kan det finnas områden där det inte sker några förändringar på kort sikt, men där det sker större förändringar i ett längre tidsperspektiv. 3.2 Målen som utvärderingen ska relateras till Målen med reformen utgör en viktig utgångspunkt för utvärderingen. Det yttersta målet är att skapa förutsättningar för närsjukvården att i ännu större utsträckning än vad som är fallet idag bidra till de landstingsövergripande målen: God hälsa; Nöjda och engagerade invånare; God vård; Stark ekonomi; Stolta och engagerade medarbetare; Vårdval Halland bygger därutöver på ett antal grundläggande utgångspunkter för framtidens närsjukvård: Hallänningarna ska ha frihet att välja vårdvalsenhet och ingen får nekas sitt val; Vården ska präglas av god kontinuitet; Vården ska ha hög kvalitet; Ersättningssystemet ska vara rättvist, oavsett driftsform; Vårdval Halland ska vara det naturliga förstahandsvalet; Invånarnas behov av vård ska mötas tidigt, genom att fler specialister ska vara verksamma i den nära vården; Samverkan mellan olika vårdgivare ska öka, med utgångspunkt i invånarnas behov; Vårdvalsenheterna ska ges utökade frihetsgrader att utforma sin verksamhet, utifrån invånarnas behov; Ersättningsmodellen ska vara enkel att förstå; Vårdvalsenheterna ska ta ett helhetsansvar och ska fungera som invånarnas lots i hälso- och sjukvården; Tillgängligheten till vårdvalsenheterna ska styras av invånarnas behov; För var och en av dessa utgångspunkter finns det mer preciserade mål och kriterier som kommer att utgöra en grund för utvärderingen. Under arbetet med utveckling av Vårdval Halland har det även framförts farhågor. Också dessa bör särskilt beaktas i utvärderingen. Exempel på sådana farhågor är: Ersättningssystemet kan komma att slå orättvist mot vissa vårdvalsenheter och kan eventuellt leda till lägre kvalitet. 6

7 Det finns en risk att gamla och multisjuka inte får den vård de behöver. Reglerna för valfrihet, bl.a. den s.k. tremånadersregeln, kan vara orimliga ur ett utförarperspektiv. Den nya modellen kan leda till ökad administration. Gemensamt utvecklingsarbete kan bli lidande eftersom vårdvalsenheterna kommer att fokusera på invånarnas efterfrågan på vård i det korta perspektivet. Marknadsföringen av vårdvalsenheterna kan bli otillbörlig. Separationen av vissa verksamheter, t.ex. ungdomsmottagning och mödravårdscentral, från vårdenheterna kan få både positiva och negativa konsekvenser. Mot bakgrund av landstingets övergripande mål och utgångspunkter för Vårdval Halland har några viktiga områden identifierats i utvärderingen: Invånare/patient med fokus på bl.a. den medicinska kvaliteten och patienternas upplevda servicekvalitet (4.1). Organisation och verksamhet med fokus på bl.a. organisation, vårdproduktion och flöde av patienter mellan olika vårdenheter (4.2). Ekonomi och produktion med fokus på bl.a. landstingets och vårdenheternas ekonomi (4.3). Personal med fokus på personalens arbetssituation (4.4). Inom vart och ett av dessa områden har ett antal indikatorer valts ut på utvecklingen inom området. Arbetsgruppen vid Landstinget Halland har tagit fram data för dels årsskiftet /, dels årsskiftet /2008. Datainsamlingen har huvudsakligen omfattat sekundärdata som hämtats från landstingets olika informationssystem. Ett antal samtal har även förts med centralt placerade personer samt med vårdenhetschefer. Insamlingen av primärdata har dock varit begränsad inför denna delrapport. Den följande resultatredovisningen omfattar dels redovisning av insamlad data, dels diskussion. Avslutningsvis presenteras ett antal lärdomar med koppling till de fyra områden som nämns i punktlistan ovan. 7

8 4. Resultat och slutsatser 4.1 Invånare/patient Resultat Från ett invånare-/patientperspektiv kan flera olika aspekter av hälso- och sjukvårdens resultat vara intressanta att beakta. Ytterst handlar det naturligtvis om invånarnas hälsa, men också indikatorer på vårdens medicinska kvalitet och den upplevda servicekvaliteten kan vara värda att studera. Hallänningarnas hälsotillstånd Ett av de övergripande målen med hälso- och sjukvården i Halland är en god hälsa för hallänningarna. Ett mått på hälsotillståndet är Statistiska Centralbyråns s.k. ohälsotal, som är antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna år. Ohälsotalet i Halland har utvecklats på följande sätt. Tabell 1. Ohälsotalet i Halland (antal dagar) Halland totalt Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka 35,4 34,4 33,3 32,2 37,8 37,3 39,7 38,5 37,8 36,8 35,1 34,7 30,0 28,1 Källa: Försäkringskassan (2008) Pressmeddelande från FK Ohälsotalet sjönk kraftigt Motsvarande siffror för riket som helhet är drygt 38 dagar och nästan 40 dagar. Vi kan således konstatera att hallänningarna har ett förhållandevis lågt ohälsotal. Under var man fjärde bästa län efter Stockholm, Kronoberg och Jönköping. Ohälsotalet antyder således att hallänningarnas hälsotillstånd är gott i jämförelse med riket i stort, och att det har förbättrats något mellan och. Vi kan dock konstatera att det är relativt stora skillnader mellan olika kommuner inom Halland. Det är naturligtvis omöjligt att ens på lång sikt göra någon direkt koppling mellan Vårdval Halland och utvecklingen av ohälsotalet. Detta och andra mått på hälsotillståndet får därför snarast ses som en intressant bakgrundsinformation. 8

9 Klagomål till patientnämnderna Generellt sett är det mycket svårt att få fram relevanta mått på den medicinska kvaliteten. En indikator som kan studeras är antalet anmälningar till patientnämnden. En jämförelse mellan och visar att antalet anmälningar har gått ner något. Det finns således inget som tyder på att de nya incitamenten i Vårdval Halland skulle leda till att hallänningarna upplever vården som sämre och därmed gör fler anmälningar till patientnämnden. Eftersom de stora folksjukdomarna är viktiga också för närsjukvården kan exempelvis rapporteringen till det nationella diabetesregistret vara en indikator på vårdens kvalitet. Data för visar att 90% av vårdvalsenheterna har rapporterat in till registret. Det finns inte någon motsvarande uppgift för, och det är därför svårt att bedöma om utvecklingen gått i rätt eller fel riktning. Servicekvalitet Den servicekvalitet invånarna i Halland upplever att de får när de kommer till vårdvalsenheterna följs upp på olika sätt. Det följande avsnittet bygger till största delen på data från den s.k. Vårdbarometern som är en rullande befolkningsundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting genomför tillsammans med merparten av landets landsting. Vårdbaromentern ger en bild av bl.a. hur den vuxna befolkningen upplever sina möten med vården. Landstinget Halland deltar i Vårdbaromentern och det är därför möjligt att titta på hur hallänningarna upplever närsjukvården i Halland. Det är även möjligt att jämföra resultatet i Halland med resultatet i riket som helhet och enskilda landsting, samt resultatutvecklingen i Halland över tiden 3). Nedan följer en genomgång av ett antal mått som speglar utvecklingen av servicekvaliteten i Landstinget Halland mellan och, samt jämförelser till riket som helhet. 3 För mer information om Vårdbarometern, se 9

10 Tabell 2. Servicekvaliteten i Landstinget Halland Förtroendet för hälso- och sjukvården ( vårdcentralen ) Andel nöjda 66% (riket 56%) 69% (riket 57%) Jag har fått den hjälp jag förväntar mig (på vårdcentralen ) 86% (riket 82%) 87% (riket 83%) Väntetider vid besök (nationell mätning i oktober o ) Samma dag Riksgenomsnitt Inom 7 dag Riksgenomsnitt 76% 65% 96% 89% 76% 65% 97% 87% Variationer mellan olika vårdenheter vad gäller väntetider: Spann samma dag Spann inom 7 dagar 51%-100% 84%-100% 46%-100% 75%-100% Hallänningarnas uppfattning om väntetiderna (på vårdcentraler ) Andel nöjda 85% (riket 78%) 87% (riket 79%) Andel besvarade samtal Riksgenomsnitt 93% 80% 99% 78% Hallänningarnas uppfattning om tillgängligheten (på vårdcentralerna ) Andel nöjda 74% (riket - 64%) 82% (riket - 69%) Information om sin sjukdom och sina problem (från vårdcentralen ) Andel nöjda 81% (riket - 79%) 84% (riket - 81%) Av tabell 2 framgår dels att hallänningarna uppfattar att servicekvaliteten har förbättrats något mellan och, dels att hallänningarna överlag är något mera nöjda med servicekvaliteten i närsjukvården än invånarna i riket som helhet. Mot bakgrund av diskussionen om val läkare eller val av vårdenhet, där Landstinget Halland valt det andra alternativet, är det också intressant att titta på i vilken utsträckning hallänningarna uppfattar att man har en egen läkare på vårdenheten. År svarade 49% av hallänningarna jakande på den frågan, medan motsv. siffra var 56%. 10

11 4.1.2 Slutsatser Slutsatserna vad gäller patientperspektivet på Vårdval Halland är att det är svårt att bedöma den medicinska kvaliteten, men att de få indikatorer som finns att tillgå inte pekar på att kvaliteten skulle ha försämrats under det första vårdvalsåret. Hallänningarnas upplevda servicekvalitet har förbättrats något under på i stort sett alla områden som mäts i den s.k. Vårdbarometern, och är i vissa delar väsentligt högre än motsvarande för landet som helhet. Förbättringen i Halland är dessutom större än den är i resten av landet. Det finns således indikationer på att Vårdval Halland kan ha haft en positiv effekt på servicekvaliteten, vilket i sådana fall skulle kunna förklaras av att vårdvalsenheterna upplever att de måste konkurrera med just servicekvaliteten om de ska kunna attrahera invånarna. Priskonkurrens är ju inte möjligt med det upplägg på vårdvalsmodellen som man har valt i Halland. Avslutningsvis är det intressant att notera att val av vårdenhet inte nödvändigtvis behöver innebära att invånarna upplever att de inte har en egen läkare. Trots att man väljer vårdenhet upplever hallänningarna i större utsträckning än tidigare att de har en egen läkare. Detta kan bero på antingen att man uppfattar valet av vårdenhet som val av läkare, eller att man på enskilda vårdenheter i praktiken knyter patienter till enskilda läkare på ett sätt som uppfattas som ett val av läkare. 11

12 4.2 Organisation och verksamhet Resultat Avsnittet om organisation och verksamhet behandlar frågor kring hur Vårdval Halland har påverkat strukturen på närsjukvården, invånarnas val samt olika aspekter av produktionen av närsjukvård. Privat och offentlig vård När det gäller organisationen av närsjukvården är en första intressant fråga i vilken utsträckning privata vårdenheter har tillkommit och vilka konsekvenser det fått för de enheter som bedrivs i landstingets regi. Tabell 3 visar skillnaderna i antal enheter mellan och. Tabell 3. Antal vårdenheter Antal vårdenheter i vårdval Landstingsdrivna Privata Av tabellen framgår att antalet privata aktörer har ökat med 8, vilket innebär en nästan 70% ökning av antalet privata aktörer eller drygt 20% ökning av det totala antalet enheter. De privata aktörerna representerar flera kända företag i branschen, t.ex. Capio, Carema, Praktikertjänst och Hälsoringen, men det finns även enskilda aktörer som inte tillhör någon av de riksomfattande företagen. Under har det inte lagts ned någon vårdenhet. Fördelningen av de nya privata enheterna mellan de sex kommunerna i Halland framgår av tabell 4. Tabell 4. Nya privata enheter per kommun Kommun Antal nya enheter Antal nya 2008 Tappat Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka (Spenshult, H-d) Rättat här! /Lars K Av tabellen framgår att det är de befolkningsmässigt största kommunerna som har fått nyetablering av privata vårdenheter, medan de två minsta kommunerna Laholm och Hylte inte fått någon nyetablering. 12

13 En intressant fråga, som dock inte kan besvaras utifrån denna studie, är om det valda ackrediteringsförfarandet har inneburit högre eller lägre barriärer mot inträde på marknaden än ett traditionellt upphandlingsförfarande. Marknadsandelar En fråga som är relaterad till antalet enheter i landstingsregi och privat regi är vilken marknadsandel enheterna från de två sektorerna har. Tabell 5 visar hur fördelningen av marknadsandelar ser ut och hur den har förändrats i samband med införandet av Vårdval Halland. Tabell 5. Marknadsandelar för landstingsdrivna och privata enheter (i andel invånare) Marknadsandelar Landstingsdrivna Privata 72,7% 27,3% 66,7% 33.3 % ,3% 36,7% Som framgår har de privata enheterna ökat sin marknadsandel i förhållande till de landstingsdrivna enheterna. Fortfarande har dock de senare en större marknadsandel än deras andel av det totala antalet enheter. Marknadsandelarna och förändringen i dessa fördelar sig mellan de sex kommunerna enligt tabell 6. Tabell 6. Marknadsandelar per kommun samt förändring mellan och Kommun Landstingsdrivna Privata Förändring -06 till -07 Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka 46,6% 100% 54,9% 63,3% 81,1% 74,6% 54,4% 0% 45,1% 36,7% 19,9% 25,4% 2,3% +/- 0 4,8% 15,6% 8,1% 2,1% Marknadsandelar per kommun 2008 samt förändring mellan och 2008 Kommun Landstingsdrivna Privata Förändring -07 till -08 Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka 33,7% 100% 52,0% 57,4% 77,9% 73,4% 66,3% 0% 48,0% 42,6% 22,1% 26,6% 11,9% +/- 0 2,9% 5,9% 2,2% 1,2% I de fem kommuner där det skett en förändring i marknadsandelar mellan landstingsdrivna enheter och privata enheter har marknadsandelen för de senare enheterna i samtliga fall ökat. Vi kan dock notera att förändringen i marknadsandelar skiljer sig åt mellan de sex kommunerna, vilket naturligtvis hänger samman med bl.a. att fördelningen av vårdenheter mellan landstinget och de privata aktörerna varierar mellan kommunerna. 13

14 Invånarnas val Den ovan beskrivna utvecklingen av antalet vårdenheter skapar ökad valfrihet för invånarna i åtminstone fyra av sex kommuner 4. En intressant fråga är då om hallänningarna också har utnyttjat denna ökade valfrihet. Antal val som hallänningarna i respektive kommun har gjort i anslutning till införandet av Vårdval Halland framgår av tabell 7. Observera dock att det är antal val som redovisas, inte antalet invånare som gjort något val. Tabell 7. Antal val av vårdenhet Kommun Antal val Antal val 1/1-31/ Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Totalt I Halmstad och Kungsbacka har invånarna haft möjlighet att lista sig på vårdenhet redan innan införande av Vårdval Halland. Under de senaste åren har det gjorts ca val i dessa båda kommuner. Sammantaget är det således nästa aktiva val som gjorts i Halland. Därutöver finns det anledning att anta att ett stort antal hallänningar gjort ett aktivt val som inte syns i statistiken. Det handlar då om personer som tycker att förslaget från landstinget är bra och som därför inte har ansett sig ha anledning att skicka in blanketten eftersom man per automatik har fått den vårdenhet man önskar. En intressant fråga är om vårdvalet har lett till likartad struktur på invånarna på de olika vårdenheterna. Denna fråga kan för närvarande endast besvaras vad gäller åldersstrukturen. I Vårdval Halland bygger ersättningssystemet (se mer om detta i avsnitt 4.3 Ekonomi) på en indelning av invånarna i fyra åldersklasser 0-6 år, 7-64 år, år samt 80+ år. Invånare i de olika ålderskategorierna ger olika hög hälso- och sjukvårdspoäng. Ett sätt att bedöma åldersstrukturen på de olika vårdenheterna är därför att titta på den genomsnittliga vårdpoängen för de invånare som valt respektive enhet. En sådan genomgång visar att det fanns ett spann mellan 0,859 och 1,262. Fördelningen av invånarna i de olika ålderskategorierna i de båda ytterfallsenheterna redovisas i tabell 8. Tabell 8. Andel invånare i olika ålderskategorier (%) Vårdvalsenheter 0-6 år 7-64 år år 80+ år VC med 0,859 1,9 81,7 15,9 0,5 VC med 1,262 2,7 60,9 24,8 11,7 4 Också invånarna i kommuner där det inte tillkommit några nya enheter har naturligtvis en möjlighet att välja vårdenhet, men då kan det i en del fall vara förenat med praktiska olägenheter. 14

15 Andel invånare i olika ålderskategorier (%) 31/ Vårdvalsenheter 0-6 år 7-64 år år 80+ år VC med 0,892 8,1 81,6 7,7 2,6 VC med 1,287 1,3 60,0 26,1 12,6 Av tabellen kan vi konstatera att det är stora skillnader i åldersstrukturen på invånarna som har valt olika vårdvalsenheter. Frågan är vilka konsekvenser detta får. Ersättningssystemet är som nämnts justerat för olika vårdtyngd i olika ålderskategorier, och en fråga är därför om den gjorda justeringen är en god spegling av olikheterna i resursbehov. Produktion I diskussionen om vårdvalsmodeller är en viktig fråga i vilken utsträckning olika lösningar vad gäller främst ersättningsmodellen påverkar vårdenheternas incitament. Generellt sett anses det vara troligt att modeller som ger en ersättning per besök leder till fler besök än en modell som bygger på kapitationsersättning och en mindre ersättning per besök. I Halland har man valt den senare modellen dock med en målrelaterad kapitationsersättning, och det är därför intressant att se om detta har lett till en press nedåt på antalet besök. Den totala besöksvolymen i den landstingsdrivna vården framgår av tabell 9. Tabell 9. Total besöksvolym i den landstingsdrivna vården (antal patienter) Besöksvolym Den troliga orsaken till denna minskning i besöksvolym i den landstingdrivna vården är att man tappat marknadsandelar i förhållande till privat drivna vårdenheter. Det finns dock inga uppgifter om antalet besök i privat drivna vårdvalsenheter. En grundtanke bakom val av vårdenhet istället för val av läkare är att vårdvalsenheterna ska hitta innovativa sätt att bedriva verksamheten, bl.a. genom att man funderar igenom vilka personalkategorier som på bästa sätt kan hantera olika arbetsuppgifter. En sådan utveckling skulle exempelvis kunna leda till att vissa uppgifter som läkare av tradition hanterar på vårdenheterna skulle kunna hanteras av någon annan personalkategori. Efter ett år med vårdval finns det dock inga indikationer på att en sådan utveckling skulle ha skett, åtminstone inte i landstinget som helhet. Det förefaller snarare som om antalet läkarbesök har ökat under. Detta kan möjligen förklaras av att antalet specialistläkare i allmänmedicin och andra specialister som verkar i närsjukvården, har ökat i Halland, men en alternativ förklaring kan vara att vårdenheterna upplever att det är en konkurrensfördel att erbjuda patienterna en läkarkontakt, även om det egentligen inte är nödvändigt. Täckningsgrad I Landstinget Halland är täckningsgraden, dvs. den andel besök i närsjukvården som patienterna gör på sin vårdenhet, ett viktigt mått. Tanken med att lyfta fram detta mått är att en hög täckningsgrad innebär att vårdenheterna tar ett helhetsansvar för sina invånare, vilket är en viktig utgångspunkt för Vårdval Halland. Det långsiktiga målet är en 15

16 täckningsgrad på 80%. Generellt sätt har vårdenheterna, både landstingsdrivna och privata, mycket svårt att nå detta mål, trots att lägre täckningsgrad ger ett avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Täckningsgraden för hela landstinget var ca. 67% både år och år. Detta väcker naturligtvis frågan varför täckningsgraden totalt sett inte är i närheten av 80. En tänkbar förklaring kan vara att de stora frihetsgrader patienterna har när det gäller möjligheterna att uppsöka sjukhus utan remiss leder till lägre täckningsgrad. En annan tänkbar förklaring kan vara att avdraget på hälso- och sjukvårdspoängen inte är tillräckligt stort för att vårdenheterna ska få incitament att motivera sina invånare att i första hand uppsöka vårdvalsenheter när man är sjuk. En tredje förklaring kan vara att det helt enkelt tar tid att ändra invånarnas beteende. Detta kan antingen vara ett problem av övergående natur, eller ett mera permanent problem. Om det senare är fallet kan målet på 80% helt enkelt vara för högt. Den faktiska täckningsgraden varierar dock mellan olika vårdenheter och olika kommuner. Detsamma gäller utvecklingen av täckningsgraden efter införandet av vårdval Halland. Tabell 10. Täckningsgraden och dess utveckling mellan och per kommun Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Täckningsgrad Förändring - 69% +2% 75% +3% 70% +4% 68% +2% 65% Oförändrat 64% -3% Källa: Årsredovisning för Landstinget Halland (), Närsjukvården s. 16 Kod Kommun Helår Helår 2008 Förändr Hylte 73% 74% 0,8% 1380 Halmstad 68% 71% 2,7% 1381 Laholm 68% 70% 2,0% 1382 Falkenberg 68% 68% -0,1% 1383 Varberg 66% 66% 0,3% 1384 Kungsbacka 65% 67% 2,3% 13 Halland 67% 69% 1,7% Källa: Vårdval Halland, uppföljning av fullmäktiges mål för 2008, Bryter man ned siffrorna på vårdenhetsnivå finns det, om vi bortser ifrån ett ytterfall med 43% täckningsgrad, ett spann mellan 63% och 81%. En intressant fråga är varför det är så stora skillnader. En hypotes kan vara att vårdenheter som ligger på orter med ett begränsat utbud av konkurrerande vårdenheter får en högre täckningsgrad. Den förhållandevis höga täckningsgraden i Hylte, skulle kunna stödja en sådan hypotes. Å andra sidan har vårdenheterna i Halmstad, med närhet till ett länssjukhus, den näst högsta täckningsgraden, och en positiv utveckling i detta avseende. En annan tänkbar förklaring kan naturligtvis vara att vårdenheterna är olika duktiga på att motivera sina patienter att vid behov komma till den egna enheten. Kanske genom att man erbjuder ett bredare spektra av tjänster. 16

17 I årsredovisningen för närsjukvården anges ett antal olika förklaringar som varierar mellan kommunerna. Exempelvis hade man i Kungsbacka ett stort antal besök hos privata vårdgivare i Västra Götaland, medan man i Varberg hade ett ökat antal öppenvårdsbesök i specialistsjukvården. I Halmstad har öppenvårdsbesöken i specialistsjukvården istället minskat, medan besöken hos vårdenheterna i närsjukvården hade ökat något. Vi kan således se att det skett olika förändringar mellan och i olika kommuner, och att det också finns olika förklaringar till förändringarna. Otrohet Täckningsgraden mäter i vilken utsträckning invånarna i Halland går till vårdvalsenheter respektive sjukhus eller andra specialistenheter när man är i behov av vård. En annan intressant fråga är i vilken utsträckning man går till den vårdvalsenhet man har valt, eller om man går till någon annan vårdvalsenhet. I den här rapporten benämns hallänningarnas besök vid andra vårdvalsenheter än den egna som otrohet. Under var det totala antalet otrohetsbesök hos läkare närmare Det var dock stora skillnader mellan olika enheter, både vad gäller antalet av de egna invånarna som var otrogna och antalet patienter man tog emot från andra vårdenheter. Om vi bortser ifrån patienter som går till olika enheter men inom ett och samma företag så har den enhet som tagit emot flest besökare från andra enheter, tagit emot nästan besökare. På motsvarande sätt har den enhet som har flest otrogna invånare tappat drygt patienter till andra vårdvalsenheter. En intressant fråga är naturligtvis i vilken utsträckning otrohet är ett problem. Å ena sidan kan man säga att det är ett begränsat problem totalt sett så länge invånarna i första hand går till vårdvalsenheterna och inte till sjukhus eller andra specialistenheter. Å andra sidan kan omfattande otrohet leda till svårigheter för vårdenheterna att ha en helhetssyn på sina invånare och förutom hantering av de problem som gjort att patienten kom till enheten, även ta upp livsstilsfrågor och andra frågor som är viktiga i ett långsiktigt och förebyggande sammanhang. Tabell över otrohetsbesök avseende läkare bifogas. Läkemedelskonsumtion Den totala läkemedelskostnaderna för vårdvalsenheterna har varit i stort sett oförändrad mellan och. Däremot finns det indikationer på att förskrivningen av antibiotika har ökat mer i vårdvalsenheterna än i jämförbara verksamheter i andra landsting under det första året med Vårdval Halland. Kraftfulla åtgärder har också vidtagits inom landstinget för att bryta utvecklingen. Frågan är om Vårdval Halland har bidragits till den ökade förskrivningen. En tänkbar orsak till att man skulle kunna få en sådan utveckling är om det upplevs som en konkurrensfördel att erbjuda patienterna antibiotika. Det går dock inte att leda i bevis att så skulle vara fallet. Däremot finns det anledning att följa utvecklingen under de närmaste åren, och möjligen göra någon fördjupad studie inom området Sjukskrivningar av patienter Ett annat område där det har framförts farhågor att vårdvalsmodeller ska få negativa konsekvenser är sjukskrivningen av patienter. Orsaken till det är att det kan upplevas vara en 17

18 konkurrensfördel att erbjuda patienter sjukskrivning om de så önskar. Tillgänglig data ger dock inte underlag för en sådan slutsats. Under det första året har sjukskrivningarna av patienter vid vårdvalsenheterna nämligen minskat med 8,8% jämfört med. (Årsredovisning för Landstinget Halland, s. 19). Det finns dock inte heller något belägg för att det minskade antalet sjukskrivningar skulle ha någon direkt koppling till Vårdval Halland. De senaste årens debatt och förändringar inom området har lett till en press nedåt på sjukskrivningarna också i landsting som inte har infört vårdvalslösningar i sin närsjukvård Slutsatser En intressant fråga är vad som händer med strukturen på närsjukvården i ett landsting när man öppnar upp möjligheterna för privata aktörer att etablera sig med de villkor som gäller i Vårdval Halland med bl.a. ett ackrediteringsförfarande istället för traditionella upphandlingar. Slutsatsen av utvärderingen är att det händer en hel del redan första året. En intressant fråga är om det valda förfarande med ackreditering innebär att barriärerna för inträde på marknaden är lägre eller högre än motsvarande barriärer vid en traditionell upphandling. Det är inte möjligt att göra någon bedömning av detta bara genom en studie av Vårdval Halland under ett år. Däremot är det möjligt att få indikationer på om så är fallet när fler landsting tillämpat vårdvalslösningar under några år, eventuellt med andra lösningar än ackreditering. Pågående utredningar om valfrihetssystem i offentliga organisationer kan dock komma att ensa hanteringen av privata aktörer i den offentliga sektorn redan inom några år. En annan intressant fråga som påverkar branschens utveckling är om invånarna verkligen vill välja, vilket är själva utgångspunkten för Vårdval Halland. Min slutsats är att de ca aktiva val som under de senaste åren gjorts i Halland och det antal val som är aktiva men som inte syns i statistiken 5 klart visar att hallänningarna vill välja. Täckningsgraden och graden av otrohet är onekligen intressanta att studera eftersom de påverkar kontinuiteten i patient-vårdgivare-relationerna och därmed också möjligheterna för vårdvalsenheterna att ta ett helhetsgrepp om hallänningarna. Täckningsgraden på 67% indikerar att hallänningarna, i större utsträckning än vad som följer av landstingets långsiktiga mål, tenderar att gå direkt till specialistvården utan omvägen via vårdvalsenheterna. Data om otroheten visar på motsvarande sätt att hallänningarna i relativt stor utsträckning väljer att gå till andra vårdvalsenheter än den man har valt. Om kontinuitet och helhetsgrepp är viktiga ledstjärnor i Vårdval Halland är det angeläget att undersöka om styrmedlen i vid mening behöver ändras. I nuläget har patienterna begränsade incitament att gå till vårdvalsenheter istället för till specialistenheter, och att gå till den vårdvalsenhet man har valt istället för till någon annan enhet. Mer differentierade patientavgifter skulle eventuellt kunna fungera som ett effektivt medel för styrning av patienterna. På motsvarande sätt kan man fundera över om vårdvalsenheterna har tillräckliga incitament att öka täckningsgraden och minska otroheten. När det gäller täckningsgraden så får man visserligen en minskad hälso- och sjukvårdspeng vid en täckningsgrad lägre än 80%, men om patienter med mer komplicerade åkommor istället går direkt till specialistsjukvården, slipper man kanske att hantera förhållandevis vårdtunga och resurskrävande patienter. Frågan är 5 Det kan antas att ett relativt stort antal hallänningar tagit ställning till att landstingets förslag på vårdenhet överensstämmer med deras önskemål. Också sådana val är att betrakta som aktiva, även om de aldrig syns i landstingets statistik över gjorda val då de inte kräver någon reaktion från invånarna. 18

19 således om avdraget på täckningsgraden är större eller mindre än marginalkostnaden gör att hantera dessa patienter. Otrohet påverkar vårdvalsenheterna genom att enheten som den otrogne patienten har valt får betala en ersättning till den enhet som tar emot patienten. Också här är frågan dock om ersättningen är större eller mindre än marginalkostnaden för att ta emot patienten. I samtal med chefer i några vårdvalsenheter har det framförts att ersättningen är tillräckligt hög för att ge enheterna incitament att generera besök av patienter från andra enheter. Om så är fallet kan vårdvalsenheterna således ha incitament att stimulera otrogna patienter att komma till den egna enheten. Förväntade negativa effekter av prestationsbaserad ersättning kan i sådana fall uppstå också i Halland där man medvetet valt en ersättningsmodell med en stor andel kapitationsersättning. Sammantaget väcker utvärderingen frågan om styrningen av patienterna och/eller vårdvalsenheterna är tillräcklig för att motivera båda aktörerna att arbeta för en ökad täckningsgrad och en minskad otrohet. Avslutningsvis kan jag konstatera att utvärderingen inte visar att den ökade konkurrensen om patienterna med nödvändighet leder till ökad läkemedelsförskrivning och ökat antal sjukskrivningar. Den fortsatta utvecklingen när det gäller förskrivningen av antibiotika måste dock följas noggrant. 19

20 4.3 Ekonomi Resultat Avsnittet om ekonomi handlar om hur Vårdval Halland har påverkat det ekonomiska resultatet för landstinget som helhet och för de enskilda vårdenheterna i Vårdval Halland. Eftersom den valda ersättningsmodellen är en viktig aspekt i det sammanhanget, kommer också den att behandlas i avsnittet. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för den landstingsdrivna vårdvalsverksamheten var -4,6 miljoner kronor på en total omsättning i närsjukvården på nästan 1,4 miljarder kronor. Vårdvalsverksamhetens underskott beror till största delen (-4,5 miljoner kronor) på underskott i mödravården och ungdomsmottagningen. Den övriga vårdvalsverksamheten har m.a.o. i stort sett gjort ett nollresultat. Oberoende av om man tittar på hela vårdvalsverksamheten eller enbart den del som huvudsakligen finansieras via hälso- och sjukvårdspengen är det negativa resultatet av marginell storlek om man ställer det i relation till verksamhetens totala omsättning. Eftersom primärvården i Halland omorganiserades inför, är det svårt att hitta bra jämförelsesiffror från. En genomgång av resultatet i de sex primärvårdsnämnderna indikerar dock att det under det året totalt sett var ett visst ekonomiskt överskott. Sammantaget förefaller dock inte Vårdval Halland ha inneburit några stora och uppseendeväckande skillnader vad gäller det totala ekonomiska resultatet för närsjukvården. Som en konsekvens av den minskade marknadsandelen för de landstingsdrivna vårdvalsenheterna (se avsnitt 4.2 ovan) har dessa enheter också fått en minskad hälso- och sjukvårdspeng. I januari var denna peng 42,3 miljoner kronor medan den i december samma år, efter ca ett år med vårdval, hade minskat till 40,0 miljoner kronor (Årsredovisning ). En genomgång på vårdenhetsnivån visar dock att det är relativt stora skillnader i det ekonomiska resultatet mellan olika enheter på den nivån. genererade 13 vårdenheter tillsammans ett överskott på 16 miljoner kronor, medan 11 enheter genererade ett underskott på 17 miljoner kronor. Motsvarande siffror för visade att 13 vårdenheter tillsammans genererade ett överskott på 9,8 miljoner kronor, medan 13 enheter genererade ett underskott på 12,4 miljoner kronor. Det är således tydligt att skillnaderna mellan de ekonomiskt framgångsrika enheterna och de ekonomiskt pressade enheterna ökat sedan Vårdval Halland infördes. Ersättningssystemet Ersättningssystemet i Vårdval Halland har beskrivits mycket kortfattat i kapitel 2. Som framgår av beskrivningen är den s.k. hälso- och sjukvårdspengen den främsta ersättningsformen. Därutöver får vårdenheterna patientavgifter, ersättning för besök av patienter som inte tillhör den egna enheten samt ersättning för eventuella särskilda uppdrag. 20

Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2008

Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2008 Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2008 Gert Paulsson Ekonomihögskolan Lunds universitet 2009-08-25 1 Förord Vårdval Halland infördes den 1 januari 2007 och innebär en omfattande reformering av närsjukvården

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 2 Hälsa Sjukvård Tandvård Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Sammanfattningar av utvärderingar som genomförts på initiativ av enskilda landsting, regioner, m.fl. (reviderad 23 april 2010)

Sammanfattningar av utvärderingar som genomförts på initiativ av enskilda landsting, regioner, m.fl. (reviderad 23 april 2010) Sammanfattningar av utvärderingar som genomförts på initiativ av enskilda landsting, regioner, m.fl. (reviderad 23 april 2010) Vårdval Stockholm Vårdval Stockholm 2008. Första kartläggningen januari -

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vgprimarvard Rose-Marie Nyborg Enhetschef Vårdvalsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen 1,6 miljoner invånare

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen, till golfbanan

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Organisation och styrning av vårdval i primärvården

Organisation och styrning av vårdval i primärvården GERT PAULSSON Organisation och styrning av vårdval i primärvården - Erfarenheter från Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen SKRIFTSERIE 2013:2 INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Valfrihetssystem. www.carema.se

Valfrihetssystem. www.carema.se Valfrihetssystem 2009 www.carema.se Innehåll 1 Om Carema 2 Hur kan kundval berika vård- och omsorg? 3 Beställarens målbild och nödvändiga förberedelser 4 Reell valfrihet eller ej konkurrensneutralitet

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Rapport Vård- och husläkarcentraler i vårdvalssystemet vilka är företagarna?

Rapport Vård- och husläkarcentraler i vårdvalssystemet vilka är företagarna? Vård- och husläkarcentraler i vårdvalssystemet vilka är företagarna? Studie av företagen som etablerar sig i vårdval Halland, Kronoberg respektive Västmanland Rapport 0067 Vård- och husläkarcentraler

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Lokalbehovsinventering 2014 2018 för verksamheter underställda Driftnämnden Öppen specialiserad vård

Lokalbehovsinventering 2014 2018 för verksamheter underställda Driftnämnden Öppen specialiserad vård Lokalbehovsinventering 2014 2018 för verksamheter underställda Driftnämnden Öppen specialiserad vård Beslut Driftnämnden Öppen specialiserad vård 2013-05-28 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län 1(5) Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Mats Bojestig Landstingsstyrelsen Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Planeringsdelegationen

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Besöks- och tidsplanering för vårdcentraler

Besöks- och tidsplanering för vårdcentraler PM Besöks- och tidsplanering för vårdcentraler Region Halland Bo Thörn Cert. kommunal revisor Christel Erikssom Cert. kommunal revisor Bakgrund Närsjukvård ges av såväl regionens egna vårdcentraler som

Läs mer

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Problem i primärvården före vårdval Vad har vårdval gett? Kvarstående utmaningar

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen

Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen ACG Användarforum 2011-01-18 Lars Björkman Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdvalet i Västra Götaland VG Primärvård Introduktion

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar 27 oktober 2008 Rapport om vårdval, tillgänglighet och HSAN-anmälningar inom primärvården 2007/2008 Rapport Svenskt Näringsliv Rapporten framtagen av Sanocore

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg Kajsa Westling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 17 1 (3) HSN 1209-1123 Yttrande över motion 2012:15 av

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH150011

7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH150011 7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH1511 Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Antal hallänningar

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar. 1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Återföring. Remisshantering på närakut. Ärendet

Återföring. Remisshantering på närakut. Ärendet Handläggare: Renate Cremer 1 (9) PaN 2015-09-17 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-07-09 PaN V1307-0320258 Återföring Remisshantering på närakut Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 8 maj 2014

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014 Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014 Primärvårdsforum 6 november 2014 Ekonomiavdelningen Finansiella mål för långsiktighet och uthållighet Egenfinansiering av investeringar Kräver

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

På rätt väg i Halland

På rätt väg i Halland På rätt väg i Halland Utvecklingen i Halland är gynnsam och den ekonomiska utvecklingen är mycket god. Befolkningen ökar mest i Sverige och länet är numera det sjunde största. Halland är på rätt väg. Hälso-

Läs mer