Länstidningen. 13 oktober 2011 årgång 30 Till alla länsbor från landstinget. Landstinget lyfter fram teckenspråket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länstidningen. 13 oktober 2011 årgång 30 Till alla länsbor från landstinget. Landstinget lyfter fram teckenspråket"

Transkript

1 Länstidningen Vinn en mysig spahelg! TÄVLING SIDAN oktober 2011 årgång 30 Till alla länsbor från landstinget GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Nyheter Klamydiatest på nätet Har du haft oskyddat sex? Nu kan du beställa ett gratis klamydiatest via webben. SIDAN 4 Nationell strokekampanj Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i landet. Därför pågår nu en kampanj för att få allmänheten att känna igen tecken på stroke. SIDORNA 6-7 Landstinget lyfter fram teckenspråket SIDAN 5 Jubilerande lasarett Lindesbergs lasarett är länets nyaste sjukhus. I år är det 50 år sedan de första patienterna togs emot. Mycket har hänt sedan dess och den medicinska utvecklingen har gått framåt med stormsteg. SIDORNA 8-9 Säkra råd för hela familjen Har du barn eller väntar ni smått? På 1177.se/barn kan du få kvalitetssäkrade råd om allt ifrån graviditet och förlossning till föräldraskap och relationer. SIDAN 10 BB-Birgitta slutar efter 47 år Birgitta Ewertzon, mest känd som BB-Birgitta, har gått i pension. Nu lämnar hon över till en ny generation sköterskor. SIDAN 12 Bättre och säkrare vård Sammanhållen journalföring gör det möjligt för vårdgivare att få direktåtkomst till dina journaluppgifter hos andra vårdgivare. Syftet är att du som patient snabbt ska kunna få bra och säker vård. SIDAN 14 Kåseriet Lyckligast i världen I mer än 30 års tid har Tebladskåsören Kikki Pålerud besökt Danmark sommartid. Nu börjar hon förstå varför danskarna anses vara världens lyckligaste folk. SIDAN 7 Teckenspråk. Drottning Silvia och Örebrolandstingsrådet Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) deltog i symposiet Accessing society. Symposiet syftade till att belysa behovet av att tillgängliggöra teckenspråkiga tjänster och lösningar i Sverige och i Europa....och Tebladstårtan går till: Neonatalavdelningen på USÖ SIDAN 15

2 2 Tebladet 8/11 Välkommen till Tebladet! Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i landet. I det här numret skriver vi om den nationella kampanj som i höst ska lära allmänheten att känna igen symptomen på stroke. När kampanjen är över hoppas landstinget att kunskaperna om stroke ska vara betydligt större än vad de är i dag, så att fler liv kan räddas. Vi skriver även om att kampen mot könssjukdomen klamydia tar steget in på webben. På klamydiatest.nu kan den som haft oskyddat sex beställa ett gratis klamydiatest och testa sig DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Antal invånare är Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,7 miljarder kronor. Det är ca 21 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar cirka tio personal Nr årgång 30 Kampanj om stroke i höst I höst inleds en nationell kampanj om stroke. Syftet är att få allmänheten att känna igen symptomen. I samband med kapanjen måste man inom vården vara beredd på att larm om misstänkt stroke kommer att öka. SIDAN 4 Klamydiatest via webben Nu kan alla i Örebro län göra klamydiatest via webben. Det är ett komplement för att få fler att testa sig. SIDAN 5 Viktigt att ha koll på reglerna Sammanhållen journalföring underlättar för vårdpersonal att ta del av patienternas vårdhistoria. Men det gäller att ha koll på reglerna. SIDORNA se ger råd till föräldrar Det är inte lätt för föräldrar att veta vilken information de kan lita på. Nu finns säker information samlad på 1177.se. Plugga med full lön Är du sjuksköterska och vill utvecklas inom ditt yrke? Ta chansen och sök en specialistutbildning och studera med full lön. Kåseriet SIDAN 8 SIDAN 9 Konsten att skriva sitt liv Kåsören Kikki Påleruds skrivarvecka på Åsa folkhögskola utmynnade inte i några memoarer, men väl i brakskitar och sång. SIDAN 18 Vardag på Baggängens vårdcentral. Distriktssköterskan Liselott Claesson träffar dagens första patient, lilla Wilma. Baggängens vårdcentral är en av länets vårdcentraler som under hösten tar sikte på målet: Att bli en av Sveriges bästa vårdcentraler.... och Tebladstårtan går till Marianne Eldh SIDAN 3 Posttidning B Vårdcentral som har patientens fokus SIDORNA foto: KRIStIN LuNDStRöm hemma. Förhoppningen är att fler killar nu kommer att testa sig. Fredagsmys är en modern ritual som markerar starten på helgen i många familjer, men är det verkligen okej att bjuda barnen på chips, läsk och godis när fetma och övervikt bland barn och ungdomar blivit allt vanligare? Ja, säger experterna. Äter barnen bra mat i övrigt, så blir de inte överviktiga av lite fredagsmys. kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Med en genomsnittlig lön betalar du ca kronor i månaden i skatt till landstinget. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Nyheter Sidenlakan hjälp mot tryckskador Arbetet med att förebygga tryckskador har varit framgångsrikt på Karlskoga lasarett. Där har man bland annat tagit sidenlakan till hjälp. Hjälp mot sommarplågorna Insektsbett, solskador och skrubbsår - det är vad sjukvårdsrådgivningen 1177 får många frågor om just nu. Vi tipsar hur du kan fixa sommarplågorna. Släng inte dina gamla läkemedel SIDAN 11 SIDAN 10 Länstidningen...och Tebladstårtan går till Elisabet Skeppner SIDAN 3 3 juni 2011 årgång 30 Till alla länsbor från landstinget Vinn en mysig spahelg! TÄVLING SIDAN 16 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Varsågod, tidningen är din! Samlingsplats. Nya Patientforum på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, är en samlingsplats för dig som är patient eller närstående och som vill ha mer information om hälsa, sjukdom, väntetider i vården samt vilka rättigheter du som patient har. Du kan också få tips om böcker av patientbibliotekets personal och få tillgång till information om olika patientföreningar. Patientforum har öppet måndag till torsdag klockan Lokalerna ligger i Gallerian i M-huset mitt emot Café Oasen på USÖ. Alla är välkomna, säger Hillevi Schmalfeld, en av sjuksköterskorna som jobbar på Patientforum. Läs mer på Tävla och vinn SIDORNA 8, 15 och 16 Kåseriet Vånda i valtider Kikki får besök av politiker som raggar röster och försöker samtidigt klura ut vilket parti hennes make röstar på. SIDAN 7 Häng med till Kraków Fem medelålders män som i randiga kavajer från Vingåkers Factory Outlet utforskar världen. Nu har Five Pieces gett ut sin första gemensamma bok. Var med i Tebladets populära tipstävling. Förstapriset är en spa-helg för två på Loka Brunn. Delta även i utlottning av böcker och teaterbiljetter. SIDORNA 8-9 Håll koll på ditt drickande Sommaren är den tid på året då vi dricker mest alkohol. Men det är inte alla som klarar av att sluta dricka när semestern är slut. SIDAN 14 Mediciner som släpps ut i naturen kan vara miljöfarliga. Landstinget har en kampanj för att minska utsläppen. SIDORNA 6-7 Familj möter vården Ovanlig familj. Det är inte alla familjer som har hundar, hönor, tuppar, lamm och kaniner som familjemedlemmar. Annars är de en ganska vanlig familj. Pia och Therese Elfbris berättar hur de tycker att de och sonen Algot har blivit bemötta i vården. SIDORNA Totalt finns 30 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen Det här är Tebladet Under 2011 kommer Tebladet ut med 11 nummer. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: TRE FRÅGOR till Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande Om delaktighet för alla Den 21 september var Örebro läns landsting med och arrangerade ett symposium om teckenspråk på Riksdagshuset i Stockholm. Varför? Jo, det handlade om att lyfta fram teckenspråket och hur viktigt det är att se till att ge döva och hörselskadade full delaktighet i samhället. Det handlar ytterst om demokrati, och därför är det så glädjande att Örebro läns landsting bidrar till att verka för detta. Något som inte alla vet är att Örebro läns landsting driver Europas största tolkcentral, och att den också är nationell leverantör av bildtelefoni.net en världsledande teknologi för videosamtal, som möjliggör distanstolkning för människor som använder teckenspråk i hela landet. I stället för att boka en tolk två veckor i förväg finns nu tillgång till översättningshjälp bara en knapptryckning bort. Det är min övertygelse att här har vi bara sett början på en fantastisk utveckling, och jag är stolt att kunna säga att bakom tekniken står Tolkcentralens eget utvecklingsteam som drivit arbetet sedan mitten av 1990-talet. Nu ska vi se hur vi tillsammans med Örebro kommun och andra intressenter kan gå vidare i denna viktiga fråga, som ytterst handlar om demokrati och allas delaktighet. Det pågår en kampanj för att befolkningen ska lära sig mer om symptom på stroke. Varför är det viktigt att veta? För att tidsfaktorn är mycket viktig. Att komma under vård tidigt kan spara liv och mycket mänskligt lidande, och också samhällets ekonomiska resurser. Stroke, som är en blodpropp eller en blödning i hjärnan, är en sjukdom som har blivit vanligare i och med att befolkningen blir allt äldre. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, och den främsta anledningen till handikapp. Sjukvården kan behandla stroke framgångsrikt, men tyvärr kommer de flesta patienter under vård alldeles för sent. Därför har nu alla Sveriges landsting och regioner tillsammans startat en nationell kampanj om stroke. Syftet är att vi som befolkning, som patienter och anhöriga får en bättre kännedom om symptomen på stroke, så att vi kan söka vård tidigare. A K U T är de fyra viktiga bokstäverna att komma ihåg, och du kan läsa mer om det i den här tidningen. Hur påverkas Örebro läns landsting av den ekonomiska oron i omvärlden? När det gäller det ekonomiska läget drabbas tyvärr också vårt landsting av den internationella oron. Vi strävar efter att ge våra invånare den bästa vården i rätt tid och så kostnadseffektivt som möjligt. Landstingets vårdverksamheter ligger jämförelsevis bra till vad gäller kostnadsutveckling, men det hjälper inte mycket när omvärlden förändras med snabba kast. Vi måste åter lyfta frågan om hur svensk vård långsiktigt ska finansieras. Efterfrågan på vården har ökat och fortsätter öka, men vårdens andel av BNP, bruttonationalprodukten, har i princip stått stilla sedan 1990-talet. Andra jämförbara länder har däremot satsat en högre BNP-andel på vården. Nu sänker dessutom regeringen sitt konjunkturstöd, som för Örebro läns landsting betyder en minskning från 115 miljoner kronor för år 2010 till 30 miljoner kronor för i år. Stödet försvinner helt Det är en tuff verklighet. Men vi står också inför en höst full av nyskapande arbete i landstinget. Vi har en handlingsplan för bättre tillgänglighet och god vård inom rimlig tid som ska bidra till att vi får Sveriges bästa primärvård, att vi ger alla länsinvånare som är patienter hos landstinget en ännu bättre vård och att våra resurser används ännu mer effektivt. Vi ska ständigt ha patientens fokus. Det är vi som gör Tebladet Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare E-post: orebroll.se Victoria Rydergård redaktör E-post: orebroll.se Kristin Lundström redaktör E-post: orebroll.se Carl Olsson redaktör E-post: orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: Tryckeri: VF-tryck

3 Tebladet 8/11 3 FRÅGAN Hur fredagsmyser ni i din familj? Seno Durakovic, Örebro: Vi lagar mat och ser en barnfilm tillsammans med sonen. När han har somnat brukar jag och frugan avsluta kvällen med att se på en film. Fredagsmys. Att fira in helgen med chips, läsk och godis hemma i tv-soffan är helt okej. Man kan äta allt, men inte alltid. Fredagsmys - en bra start på helgen Bara det inte blir lördag hela veckan Fetma och övervikt är ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Tiden då man åt godis bara på lördagar är sedan länge förbi. Nu ska det dessutom fredagsmysas och så slinker det kanske ner en och annan onyttighet i veckorna också. Fetma är en sjukdom med stark ärftlighet. Att lida av det redan som barn ökar risken för att utveckla andra sjukdomar. Har man fetma i barnaåren inverkar det menligt på hälsan och förkortar livet. Följdsjukdomar är till exempel högt blodtryck, diabetes, blodfettsrubbningar, astma, sömnproblem och förslitningsskador i leder, säger Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare i Örebro läns landsting. Trots att fetma och övervikt är ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar finns det anledning till en viss försiktig optimism. Det finns tecken på att den här ökningen verkar avstanna, fast andelen barn med övervikt och fetma är fortfarande alarmerande hög, säger Leif Ekholm. Ökad medvetenhet Enligt honom har myskvällar en bra social funktion, men man kan inte ha lördag hela veckan. Principen med lördagsgodis är rätt. Chips, läsk och godis hör bara hemma vid festliga tillfällen. Leif Ekholm Det ska inte vara i vardagen förekommande, säger Leif Ekholm. Att fetma och övervikt bland barn och ungdomar verkar ha lagt sig på en konstant nivå kan bero på att det finns en ökad medvetenhet i samhället. Matvanor är något vi vet grundläggs tidigt. Förskolornas måltider blir på så sätt allt viktigare i takt med att fler barn går Marie Nybäck längre dagar inom barnomsorgen. I praktiken blir måltiderna ett delat ansvar mellan föräldrar och förskola, konstaterar Marie Nybäck, nutritionist på Örebro läns landsting. Hon tycker att det är bra att man på många förskolor och skolor blivit mer återhållsam med söta mellanmål och födelsedagsfiranden med kakor, godis och glass. Är det några som ska mysa tillsammans är det familjen. Utrymmet för livsmedel som innehåller mest socker och fett och ingen annan näring är dessutom väldigt begränsat, särskilt för små barn, berättar Marie Nybäck. När förskolan och skolan ändrar rutinerna tar barnen med sig rutinerna hem. Får de sunda vanor sprids de till hemmen, säger Leif Ekholm. Helheten viktig Men vad ska man göra för att undvika att barnen blir överviktiga och utvecklar fetma? Enligt Marie Nybäck är det helheten som är det viktiga. Äter barnen bra mat i övrigt, så blir de inte överviktiga av fredagsmys. Lek och rörelse ökar dessutom utrymmet för vad de kan äta. Vi vill inte sätta upp några förbud eller komma med några pekpinnar och definitivt inte skuldbelägga mysfaktorn. Man kan äta allt, men inte alltid, säger Marie Nybäck. Anna-Karin Skoog, Örebro: Med tända ljus, tacos och kanske lite vin, väldigt traditionellt alltså. Kim Walter, Örebro: Vi är hemma, kollar på film och käkar god mat tillsammans. Kanitta Walterdahl, Örebro: Vi sitter framför brasan, äter god mat och tittar på teve tillsammans. Marie Nybäcks tips för ett sundare liv: Man kan äta allt, men inte alltid En av de bästa vanorna du kan ge ditt barn är regelbundna måltider. Småätande förstör aptiten och ger lätt hål i tänderna. För att växa och må bra behöver vi frukt och grönt både stora och små. Grönsaker till varje måltid ger ett bra vitamintillskott. Barn behöver mellanmål. Ett bra mellanmål kan vara frukt, en smörgås eller osötad yoghurt. Naturell yoghurt med färsk frukt eller bär är bättre än fruktyoghurt. Fall inte för frestelsen att köpa hem onyttigheter i veckorna. Finns det hemma så äter man. Vatten är den bästa törstsläckaren. Undvik saft och läsk. När man dricker kalorier sätts nämligen inte mättnadssignalerna in på samma sätt som när man äter. Dessutom är saft och läsk inte bra för tänderna. Uppmuntra lek och rörelse och se till att det blir en naturlig del i vardagen. När du bjuder barnen på chips eller godis, häll upp en lagom mängd i en skål. Att äta direkt ur påsen brukar innebära att den tar slut. Vill du ha ett magrare alternativ till chips kan du bjuda barnen på popcorn istället, eller varför inte hacka grönsaker och äta med en god dipp? Tänk på att godis ger kortvarig energi. 75 gram godis innehåller lika mycket kalorier som ett glas mjölk, en smörgås och en frukt. Kan och orkar du när helgen kommer lägg fokus på maten. Barn uppskattar god mat lika mycket som vi vuxna gör. Det mysiga med helgen är ju att vara ledig och njuta av att vara tillsammans och äta gott. Som förälder kanske man då och då behöver reflektera över vad man vill förmedla till sina barn. Är det verkligen godis och chips som är veckans höjdpunkt? Soat Deniz, Örebro: Vi tänder ljus, tittar på en bra film och äter godis och chips. Samir Eltahan, Örebro: Vi lagar god mat tillsammans och ser en bra film.

4 4 Tebladet 8/11 WEBBEN Gilla oss på Facebook Du vet väl att du kan få bra information från Örebro läns landsting även på Facebook? Gilla oss så kommer du kontinuerligt få bra tips och råd. PATIENTSÄKERHET Säker vård Nu finns en bok om säker vård som vänder sig till dig som har, eller kan få, upprepade kontakter med vården. Den heter Min guide till säker vård. Boken ska i första hand delas ut av hälso- och sjukvårdspersonal till patienter med omfattande och upprepade kontakter med vården. PATIENTENKÄT Ge dina åsikter om vården Under hösten kan du som har varit patient på förlossningen och BB få en Nationell patientenkät att svara på. Även patienter som besökt barn- och ungdomspsykiatrin kan få hem en enkät för att besvara. Frågorna handlar om vad du tyckt om bemötandet och behandlingen i vården. KLIMAT Mer cykel, mindre flyg och bil Örebro läns landsting klimatkompenserar genom att avsätta pengar varje gång någon anställd flyger eller åker bil. I år har det gett kronor. Pengarna ska användas till åtgärder som webbkameror och IT-lösningar för resfria möten, utbildning i sparsam körning och nya tjänstecyklar. Det ska bidra till minskad klimatpåverkan, ökad hälsa för medarbetarna och lägre kostnader för tjänsteresor. EKONOMI Ny finanspolicy för landstinget Landstingsfullmäktige har beslutat att anta en ny finanspolicy för Örebro läns landsting. Den kommer att gälla från den 1 november i år. Den nya finanspolicyn är gemensam för landstingen Sörmland, Västmanland och Örebro. Gemensamt för samtliga tre landsting är att områdena ansvar, rapportering och etik har förtydligats. Tyngdpunkten ligger på hur förvaltningen av likvida medel, kapitalförvaltning samt donationsmedel ska skötas. Policyn styr hur finansiella ärenden mellan landstinget och dess helägda bolag ska hanteras. Klamydiatest kan beställas på nätet Ett sätt för dig som vill testa utan att gå till en mottagning Du som har haft oskyddat sex kan nu beställa ett klamydiatest på webben. Klamydia är den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Förra året smittades personer i Örebro län. Om ditt klamydiatest är positivt ska du kontakta en STD-mottagnining eller en ungdomsmottagning. På STD-mottagningen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, som är en specialistmottagning för sexuellt överförbara sjukdomar, möts du av bland andra sjuksköterskan Ann-Britt Edén, överläkaren My Falk och kuratorn Margret Lindberg. När du ringer till mottganingen är det ofta syster Ann-Britt som svarar i telefon. Hon förbereder dig som ringer på vad som kommer att hända vid ditt besök på STD-mottagningen. Jag berättar om hur det går till under läkarbesöket och med smittspårning hos kuratorn, säger Ann-Britt Edén. Hos läkaren får du som har klamydia en antibiotikakur. Tabletterna får du direkt här på kliniken och det är kostnadsfritt, säger My Falk. Om du har andra symptom görs också en undersökning på en gång. Efter det får du ett samtal med kuratorn Margret Lindberg som tar hand om smittspårningen. Det är ett förebyggande samtal. Jag utgår alltid från patienten och vad han eller hon funderar på. Det blir ett samtal om situationen och i samtalet tar vi upp vilka partner patienten har haft sex med. Det ska ingå naturligt när vi pratar och inte kännas som en utfrågning, säger hon. Allt som händer på STD-mottagningen är sekretessbelagt. Sekretessen på mottagningen är hög och inga andra kliniker eller vårdcentraler kan läsa i din journal. När kuratorn kontaktar personer som riskerat smitta skickar hon brev, efter noggrann kontroll Smittsam. Det går inte att se på en person att han eller hon har klamydia. Det gäller därför att skydda sig vid sexuella kontakter. Om man har haft oskyddat sex går det att göra klamydiatest. Numera går det att skicka efter test via klamyydiatest.nu om man inte vill gå till en ungdomsmottagning eller STD-mottagning. Testet kan beställas gratis via klamydiatest.nu. Klamydiatest.nu är ett komplement för dem som kanske inte vill, eller vågar, gå och testa sig på ungdomsmottagningar eller STD-mottagningar, säger Hans Fredlund, som är smittskyddsläkare i Örebro läns landsting. Det finns ett politiskt beslut i landstingsstyrelsen att landstinget ska erbjuda klamydiatest via webben. Men man kan göra klamydiatest på mottagningar också och det är också kostnadsfritt, tillägger Hans Fredlund. Andra landsting som redan har tester via webben har fått fler killar som testat sig Killarna besöker inte mottagningar i lika stor utsträckning som tjejer och nu hoppas vi att fler ska testa sig, säger Hans Fredlund. av att personen verkligen bor på adressen hon skickar till. Den som uppmanas får inga uppgifter om vem som sökt hos oss, säger Margret Lindberg. Återbesök När du tagit klart din antibiotikakur får du komma tillbaka på efterkontroll för nytt klamydiaprov. Då tas även prover som undersöks i mikroskop för att se att infektionen är borta. Hur mår de som har smittats? Det är olika. En del tycker det är okej. Men det finns också de som mår väldigt dåligt. Ibland kan det handla om att man smittats genom en otrohet, vilket är jobbigt för båda parter, säger Margret Lindberg. Andra kan ha varit i jobbiga situationer eller minns inte vad som hänt av olika skäl, säger Testet, som består av ett urinprov för män och ett slidprov för kvinnor, utförs hemma och skickas sedan in till mikrobiologiska laboratoriet på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Klamydiatestet beställs via Mina vårdkontakter på nätet. Den som är över 15 år och folkbokförd i Örebro län kan beställa hem ett test från Örebro läns landsting. Man behöver legitimera sig på sajten, vilket enklast sker via e-legitimation eller en kod. Vad händer om man har blivit smittat av klamydia? Då får man ett sms där det står att det finns ett meddelande i Mina vårdkontakter. Där får man beskedet och uppmanas att ta kontakt med en ungdomsmottagning eller en STD-mottagning. Du kan även ta kontakt med din vårdcentral. Mottagningen ger både behandling och smittspårar. Personalen kontaktar dem som riskerar smitta, och den som kan ha smittat dem är anonym. Man kan också själv kontakta sin, eller sina, partner om det känns enklare. Läs mer: klamydiatest.nu och Smittad med klamydia det här händer när du får vård Svarar i telefon. Sjuksköterskan Ann-Britt Edén svarar när du ringer till STD-mottagningen. Undersöker. Överläkare My Falk upptäcker infektioner i mikroskop. Viktigt samtal. Kuratorn Margret Lindberg smittspårar och lyssnar på vad patienten behöver tala om. Ann-Britt Edén. Personalen som jobbar på STDmottagningar och ungdomsmottagningar har lång erfarenhet av att lyssna. Vi är alltid lyhörda här, ingenting går på rutin och vi försöker alltid känna av om personen som kommer kan behöva komma tillbaka och få mer samtalsstöd, säger Margret Lindberg.

5 Tebladet 8/11 5 Landstinget visade upp teknik som hjälper döva Örebro läns landsting är en stor aktör när det gäller utvecklingsarbetet av tjänster som underlättar vardagen för döva och hörselskadade. Det säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande, som tillsammans med bland andra drottning Silvia deltog i symposiet Accessing society. Strax före klockan 10 på onsdagen den 21 september steg drottning Silvia ur den svarta bil som fört henne till trappan av Riksdagshuset i Stockholm. Där möttes hon av Marie-Louise Forsberg-Fransson som välkomnade henne. På plats fanns också integrationsminister Erik Ullenhag (FP), Björn Sundin (S), kommunalråd från Örebro kommun, och Björn von Sydow (S), vice ordförande i Europarådets svenska delegation. Tillsammans utgjorde kvintetten en del av symposiet Accessing society vars syfte var att belysa behovet av att samordna och tillgängliggöra teckenspråkiga tjänster och lösningar i Sverige och i Europa. Bakom symposiet stod Europeiskt teckenspråkscenter, Örebro läns landsting och Örebro kommun. Tillgången till teckentolkning i livets alla skeden är en utomordentligt viktig fråga, och Sverige har en ledande position när det gäller att utveckla tjänster för teckenspråk. Med symposiet ville vi visa att Örebro läns landsting är en stor aktör på det här Tekniska hjälpmedel. Christer Söderbäck, projektledare på landstingets Tolkcentralen, visade bildtelefoni och Flexitext för kommunalrådet Björn Sundin (S), landstingsrådet Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) och drottning Silvia. området. Vi är världsledande och det måste vi våga tala om, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. I Örebro ligger landets enda riksgymnasium för döva och hörselskadade och förra året utropade sig Örebro kommun, uppbackade av Örebro läns landsting och Örebro universitet, till Europas teckenspråkshuvudstad. Tillgänglighet Örebro läns landsting driver dessutom Europas största tolkcentral, som också är nationellt centrum för teckenspråkstolkning via Johnny Kristensen, enhetschef på Tolkcentralen, Örebro läns landsting. bildtelefoni, med cirka hundra anställda. Foto: Sandra Blixt Vid symposiet tog Tolkcentralen chansen att visa upp bildtelefoni.net. Tjänsten erbjuder förmedling och distanstolkning av samtal via teckenspråkstolk vilket innebär att en döv person kan prata i telefon med en hörande. Tolkcentralen visade också upp Flexitext. Flexitext gör det möjligt för två personer, hörande eller inte, att via mobiltelefon eller dator ringa textsamtal i realtid. Tjänsterna ger ökade möjligheter till kommunikation, vilket dagens samhälle kräver, säger Johnny Kristensen, chef på enheten för förmedlingstjänsten på Tolkcentralen. Marie-Louise Forsberg-Fransson är inne på samma linje. Det handlar om tillgänglighet och alla medborgares möjligheter att vara en del av samhället på lika villkor, säger hon. Och fortsätter: Vi har en stor mångfald av kompetenser inom hörsel- och dövområdet, och till syvende och sist är det också Örebros samlade kunskap som gör oss unika i både Sverige och världen. God arbetsmiljö ska locka läkare till primärvården Genom att erbjuda attraktiva arbetsplatser och en god arbetsmiljö hoppas Örebro läns landsting kunna locka fler läkare till primärvården. Det skulle i sin tur innebära ett minskat behov av hyrläkare. Det råder brist på distriktsläkare i Sverige, och Örebro läns landsting är inget undantag. För tillfället minskar dessutom antalet läkare i primärvården efter att fram till för ett par år sedan stadigt ha ökat. Men ser man till primärvården som helhet är inte minskningen dramatisk. Det handlar om några läkare per år, säger Christian Törnqvist, PA-konsult på landstingets personalenhet. Dock händer det att enskilda vårdcentraler får problem att besätta vakanta läkartjänster. Vårdcentralerna är små enheter, så om en eller flera läkare väljer att sluta slår det hårt, säger han. Hoppfull. Enligt Christian Törnqvist, PA-konsult på landstingets personalenhet, ser framtiden ljus ut när det gäller rekryteringen av nya läkare. Hyr inte i onödan I dessa fall kan inhyrda läkare vara lösningen. Detta trots att det medför ökade kostnader för landstinget och en sämre kontinuitet för patienterna och personalen på vårdcentralerna. Vi får nog vänja oss vid att det finns hyrläkare. Det finns alltid kortare vikariat eller tillfälliga behov som måste tillgodoses. Hyrläkarna gör det möjligt för oss att bedriva vår verksamhet, säger Christian Törnqvist. Och fortsätter: Men det är viktigt att vi sätter vårt anlitande av hyrläkare i rätt perspektiv. Örebro läns landsting har varit duktiga på att inte hyra i onödan. Vårt användande är till och med lågt i jämförelse med andra landsting. Många ST-läkare Totalt hyrde Örebro läns landsting läkare för 43 miljoner kronor år Hyreskostnaden i primärvården var 21,8 miljoner. Det handlar om ett 20-tal hyrläkare på våra vårdcentraler, säger Christian Törnqvist. Hans förhoppning är att den gruppen ska minska till förmån för landstingets egna läkare. I den strävan spelar den goda återväxten av ST-läkare en viktig roll. Nu har vi 53 ST-läkare i primärvården och vi har förutsättningar att kunna utbilda 60. Vår målsättning är att anställa 14 per år och i år, fram till oktober, har vi redan rekryterat 17 stycken. Med tanke på att vi dessutom har en läkarutbildning inpå knuten är utgångsläget inför framtiden gott, säger han. Viktig satsning Men det är inte läge att luta sig tillbaka och vara nöjd. Det finns fortfarande förbättringar att göra, menar Christian Törnqvist. För att locka till oss läkare måste vi kunna erbjuda en god arbetsmiljö, attraktiva arbetsplatser och ett uppdrag som läkarna känner är möjligt att utföra, säger han. Han tror att landstingspolitikernas satsning på att få landets bästa primärvård är viktig i sammanhanget. För alla vill väl arbeta där det är bäst.

6 6 Tebladet 8/11 Misstänker du stroke ring 112 Hänger din mungipa, känner du dig domnad i armen eller har du svårt att tala? Då kan du ha drabbats av stroke och ska omedelbart ringa 112. Det är budskapet i en nationell kampanj som nyligen startat. Varje år får svenskar stroke, varav dör. Det gör stroke till den tredje vanligaste dödsorsaken i landet. Det är alldeles för mycket, menar landstingen och regionerna i Sverige som nu drar i gång en nationell kampanj för att få allmänheten att känna igen tecken på stroke. Ofta kommer symptomen som en blixt från en klar himmel och de kan till exempel bestå av en mungipa som hänger, domningar i arm och ben på en sida eller sluddrigt tal. Men man får sällan ont i huvudet, säger neurologen Edith Popek, processledare för kampanjen på Örebro läns landsting. Vid symptom ring 112 När symptomen uppträder, gäller det att omedelbart ringa 112. Att inte kontakta sjukvården vid en stroke kan få förödande konsekvenser, eftersom tid är en avgörande faktor. Ju snabbare en drabbad person får vård, desto större är chanserna till effektiv behandling och rehabilitering. Allra störst chans till en lyckad behandling har de patienter som kommer in för vård inom 1,5 timme efter insjuknandet. Tid är hjärna och varje minut är viktig. Hjärnan är känslig för syrebrist, och vid stroke dör cirka två miljoner nervceller och tolv Tid är hjärna och varje minut är viktig kilometer nervtrådar varje minut, säger Edith Popek. I vissa fall försvinner strokesymptomen efter en liten stund. Då handlar det med största sannolikhet om TIA, transitorisk ischemisk attack, vilket innebär att blodflödet i något av hjärnans kärl har stoppats eller hämmats under en kortare tid. TIA går vanligtvis över inom den närmaste halvtimmen, men det är ändå av största vikt att den som drabbas omedelbart söker vård. I annat fall är risken stor att TIA följs av en fullskalig stroke inom de närmaste dagarna. Majoriteten av dessa nya strokefall kan undvikas genom tidig utredning i kombination med en omedelbar förebyggande behandling. Högsta prioritet För att förbättra möjligheterna till snabb behandling har mycket gjorts inom sjukvården i Örebro län under det senaste året. Bland annat har man tagit fram en vårdkedja som fått namnet Rädda hjärnan. Det innebär i korthet att strokelarm numera har högsta prioritet och att ambulansen kör direkt till röntgen, där all tillgänglig personal möter upp för ögonblicklig behandling. Från och med hösten 2011 har vi ambitionen att bli ett av de bästa landstingen i landet på att ta hand om strokepatienter, säger Edith Popek. Publika föreläsningar Den nationella strokekampanjen startade den 7 oktober. När det gäller informationskampanjer blir det ett uppsving när den lanseras och sedan faller Stroke. Uppvisar en person symptom på stroke gäller det att så fort som möjligt kontakta sjukvården. Det säger Edith Popek strokekampanj som startade den 7 oktober. den i glömska. Därför kommer vi att upprepa budskapet under tre år. Vi hoppas att kampanjen ska leda till att fler länsbor som drabbas söker vård, och att de gör det omedelbart, säger Edith Popek. Allmänheten kommer i första hand att informeras via dagstidningar och reklam i TV4. Ett informationsmaterial om kampanjen riktat till allmänheten kommer att finnas i väntrummen. I vårt län kommer det dessutom att bjudas på kostnadsfria föreläsningar i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. Namnet på föreläsningarna Fakta Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (propp i hjärnans blodkärl) och blödning. Stroke är en folksjukdom som varje år drabbar personer i Sverige. Var femte kvinna och var sjätte man drabbas. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Medelåldern vid insjuknandet är 75 är Upptäck stroke i tid sök vård direkt. år, men 20 procent är under 65 år. En genomsnittlig strokepatient kostar drygt kronor, vilket gör att den totala kostnaden per år i Sverige är 14 miljarder kronor. 75 procent av kostnaden är direkta vårdkostnader, 25 procent är indirekta kostnader, till exempel sjukpension. Stroke är den vanligaste orsaken till aktivitetsersättning. Snabb vård räddade livet på Mats Reinholdsson När Mats Reinholdsson helt plötsligt tappade talförmågan var hans första tanke att gå och vila en stund. En kollega som förstod att talsvårigheterna orsakades av stroke förhindrade det och körde honom istället till akuten. Det räddade troligen hans liv. På fredagen den 26 augusti var allt som vanligt hemma hos Mats Reinholdsson i Örebro. Han steg upp, åt frukost och begav sig sedan till företaget där han arbetar som säljare. Strax efter klockan nio, när han pratade i telefon med en kund, slutade allt att vara normalt. När jag skulle svara på en fråga som kunden ställde, märkte jag att jag inte kunde prata. Pang bara, jag fattade inte vad som hade hänt, säger han. Efter någon halvminut lyckades han pressa fram återkommer och lade på luren. Utöver talsvårigheterna märkte han att höger arm kändes konstig. Den var inte förlamad, men den kändes svag och fumlig. Jag var konfunderad och undrade vad som hade hänt. Jag gick in på toan för att fokusera och lugna ner mig lite, säger han. Direkt till sjukhus När han kom ut från toaletten kände han sig omtöcknad och bestämde sig för att åka hem. Men när han skulle slå av datorn kunde han inte hitta avstängningsknappen, och då gick det upp för honom att han inte skulle klara av att ta sig till hemmet på egen hand. Han funderade istället på att gå och lägga sig i företagets vilrum. Men innan han hann gå till sängs kom en av hans kollegor in i rummet. Kollegan såg att Mats Reinholdssons ena mungipa var lite sned. Tursamt nog hade han koll på vilka symptom som uppträder vid stroke. Efter att ha ställt några kontrollfrågor och känt på pulsen, kunde han konstatera att Mats Reinholdsson varken skulle åka hem eller gå och vila. Han skulle åka till sjukhuset. Det är honom jag har att tacka att det här gick så bra. Hade det inte varit för honom, hade jag nog gått och lagt mig, säger Mats Reinholdsson. Talförmågan återvände På väg ut till bilen var hans tankar dimmiga, och när han gick för att hämta nycklar och plånbok kunde han inte hitta dem. Det berodde på att jag redan hade plånboken i byxfickan. Nycklarna låg visserligen på mitt skrivbord, men jag hade tydligen gått till fel skrivbord för att leta. På väg till akuten skulle jag ringa min fru, men jag lyckades aldrig slå telefonnumret, säger han. En halvtimme efter stroken anlände Mats Reinholdsson till akuten på Universitetssjukhuset Örebro. Där fick han omedelbar hjälp och efter diverse tester fördes han till hjärnröntgen. Vid den tidpunkten återvände talförmågan och den planerade trombolysbehandlingen, som skulle lösa upp den blodpropp i hjärnan som stroken bestod av, sköts upp. När talet återigen försvann en timme senare påbörjades behandlingen. Klockan var då Under de följande timmarna fick trombolysen verka i Mats Reinholdssons kropp. På natten märkte sköterskorna att hans tillstånd förbättrades och att talförmågan så sakteliga återvände. På morgonen kunde jag prata nästan som vanligt, säger han. Då hade även svagheten och fumligheten i höger arm försvunnit. Två veckor efter stroken var Mats Reinholdsson nästan helt återställd och kände sig redo för att återgå till arbetet. Det enda jag kan märka är att jag stakar mig på något enstaka ord, säger han. Och fortsätter: Jag känner mig lättad och tacksam över de gynnsamma faktorer som gjorde att det gick så bra. Först och främst gäller det min arbetskamrat, som kände igen symptomen så jag kom under snabb vård. Men också för att jag fick så oerhört bra vård. Han kan dock inte undgå att känna en svag oro för att drabbas av en ny stroke i framtiden. Men nu vet jag ju hur viktigt det är att man kommer till akuten fort. Bättre att åka en gång för mycket än en gång för lite, säger han.

7 Tebladet 8/11 7 direkt! KÅSERI Kikki Pålerud Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Lyckliga danskar!!! Danmark har världens lyckligaste folk. Det har man kommit fram till efter en gedigen undersökning. Tacka sjutton för det, med den ölen och dessa underbara smörrebröd. Kan man vara annat än lycklig i ett land med så många godsaker? Jag har besökt Danmark varje sommar under mer än trettio års tid. Det enda jag inte kan förlika mig med är det något komplicerade räknesättet: Fem och halv fjärs. Vad sjutton säger människan? Jag fattar ingenting. I de flesta affärer har man tack och lov digitala kassaapparater, där man kan se på skärmen vilket belopp man ska betala. Dessvärre inte i alla. I de små byarna är det ett krav att förstå vad handelsmannen säger: To och tyve. Hjälp! Jag lutar mig fram för att se om summan kan stå på baksidan av den ålderstigna apparaten, men icke. Eftersom min väl tilltagna överkropp kräver sin plats lyckas jag riva ner en ställning med ett femtiotal cigarettändare i olika färger och storlekar. som är landstingets processledare för den Föreläsningar Upptäck stroke i tid sök vård direkt Universitetssjukhuset Örebro: Torsdag den 20 oktober kl 19 i Wilandersalen Lindesbergs lasarett: Onsdag den 26 oktober kl 19 i lasarettets föreläsningssal Karlskoga lasarett: Måndagen den 31 oktober kl 18 i lasarettets föreläsningssal Räddad. När Mats Reinholdsson tappade talförmågan tänkte han först gå och lägga sig för att vila. En kollega kände dock igen symptomen på stroke och tog honom omedelbart till sjukhuset - och räddningen. Maken försvann snabbt ut och jag fick ensam stå där med skammen. Jag slet ilsket fram en femhundring och stack under näsan på gubben, som tjatade vidare med sitt To och tyve. Semesterveckan detta året kunde ha varit bättre. Jag insjuknade nämligen i akut bronkit redan den andra dagen. Luftrören visslade värre än ett gammalt ånglok, och hostan störde både mig och mina kamrater. Nåväl. Det finns apotek även i Danmark, så med hjälp av diverse medikamenter, höll jag ångan uppe. Två hela dagar. Jag måste få tag på en läkare, sa jag till de mina. Hur gör man? Ringer man till vem som helst eller åker man till en akutmottagning? Naturligtvis visste ingen någonting. Vi åker till närmaste by, sa jag till maken. Där kan man fråga någon. Efter att ha snurrat runt i den lilla byn får vi plötsligt se en skylt med texten Laegere. Kolla! Vi går in där och beställer tid, väste jag. Konstigt nog så blev jag akut sämre när jag fick se skylten. Det blir jag förresten alltid vid besök på sjukhus. Nu var det plötsligt av nöden tvunget. Skylten pekade på ett gammalt vitkalkat hus, i storlek som en korvkiosk, med röda klätterrosor på väggen. Konsten på väggarna var inramade vykort med havsmotiv. Ingen dyr investering. Bakom en disk satt en kvinna i sjuttiofemårsåldern och stirrade på mej bakom de nedhasade glasögonen. Namn? Födelsedatum? Land? Tack. Det är gott nog, sa hon. Sitt ner! Hon frågade aldrig vad jag sökte för, men förmodligen var hon synsk. Jag hann inte sätta mej ner förrän en ung, vacker doktor hälsade mej välkommen och stödde mej in i undersökningsrummet. Nu blev jag riktigt svag. Vacklade till och hamnade på en stol som den unge doktorn påpassligt sköt fram. Jag blev snabbt undersökt, och även om jag bara förstod en del av samtalet så fattade jag att det fanns hopp om livet. Dags att betala kalaset, tänkte jag. Nu ryker semesterkassan. Det är fritt, säger den unge och fladdrar med sina långa ögonfransar. Fritt? Frågar han om jag är britt? Vi har fri sjukvård i Danmark. Kan det vara möjligt? Inga väntetider har ni heller, sa jag. Vi svenskar som tror att vi är bäst på allting! Det kan vi glömma. Undrar bara vad som hade hänt om jag utan tidsbeställning klivit in på en vårdcentral här hemma och bett om hjälp? Recept skrev han också. På papper. Precis det som gamla tanter på sextio plus känner sig trygga med. Det är lätt att förstå att danskarna är lyckliga människor. Inte för att jag vet vad som fanns i den inhalator som den unge doktorn skrev ut, men jag kände mej efter några doser både upprymd och lycklig.

8 8 Tebladet 8/11 Bäddcentral. År 1961, och många år därefter, fanns en bäddcentral på Lindesbergs lasarett. Så snart en säng blev tom kördes den till bäddcentralen för rengöring och bäddning innan den ställdes tillbaka på sin plats, redo för en ny patient. Bäddning. Nu, när bäddcentralen är borta, är det istället personalen som bäddar sängarna. Carin Ramstedt och Ulla-Britt Thegerström visar hur det ska gå till. Omvårdnad. Siv Hult och Liljana Karlsson tar hand om en patient på Lindesbergs lasarett, intensivvårdsavdelningen, år Tekniska framsteg. Röntgenläkaren Dorota Chomicka studerar röntgenbilder på datorn. Behöver hon hjälp med att tolka bilderna kan hon med några knapptryckningar skicka dem till kollegor runt om i världen. Knäprotes. Sanna Vähärautio och Sune Hallberg Jansson in en knäprotes på en patient. 50 år av vård på Lindesbe För 50 år sedan stod det nybyggda lasarettet i Lindesberg redo att ta emot de första patienterna. Sedan dess har verksamheten vuxit och den medicinska utvecklingen har gått framåt med stormsteg. Frågan om att bygga ett lasarett i Lindesberg väcktes till 1947 års landsting av landstingets sjukvårdskommitté. Frågan blev aktuell eftersom den dåvarande sjukstugan skulle omvandlas till kronikerhem. Dessutom rådde svår platsbrist på sjukvårdsinrättningarna i den norra länsdelen. Införandet av den så kallade fria sjukvården förväntade öka patientantalet ytterligare. Byggplanerna behandlades vid åtskilliga landstingsmöten framöver, men i början av augusti år 1957 var de många och långa förberedelserna inför byggstarten klara. Fyra år senare var lasarettet färdigt. Det hade då kostat cirka 14 miljoner kronor i dåtidens penningvärde. Stora likheter. Mycket har hänt under lasarettets 50-åriga historia års fasad är sig dock lik än i dag. Invigningen Den 24 april år 1961 invigdes byggnaden med pompa och ståt av landstingets ordförande Henry Allard och statsrådet Rune Johansson. Vid den tidpunkten bestod lasarettet av en huvudbyggnad och två flygelbyggnader. Det arbetade 312 personer på lasarettet och det fanns 224 vårdplatser fördelade på sju avdelningar samt BB och förlossningen. Det nybyggda lasarettet ersatte förutom sjukstugan med 50 platser också tuberkulossjukstugan, som hade 36 vårdplatser och epidemisjukstugan, som hade 20 vårdplatser. Två år efter invigningen, på hösten år 1963, stegade sjuksköterskeeleven Lisbeth Axelsson för första gången in genom lasarettets entrédörrar. Under de 48 år som gått sedan dess har hon arbetat på flera olika avdelningar, bland annat BB. Innan pensioneringen i augusti i år hann hon också tjänstgöra som personalsekreterare, sektionschef och som it- och ekonomichef. Industrialiserad sjukvård Vid några tillfällen har hon lämnat Lindesbergs lasarett för andra uppdrag, men hon har hela tiden återvänt. Därmed har hon kunnat följa lasarettets utveckling på nära håll. Mitt liv har till stor del bestått av Lindesbergs lasarett, och jag har fått vara med om utvecklingen av både byggnader och teknik, säger hon. Och fortsätter: Det har hänt så mycket, hela sjukvården har ju industrialiserats. Som exempel nämner Axelsson Lisbeth hon att personalen förr i tiden satt och slipade nålar för hand, klippte kompresser och gjorde i ordning torkar innan det skickades till sterilisering. I dag köper man bara engångsmaterial. En annan viktig, och smått revolutionerande, förändring är datorernas intåg i vården. Röntgen är ett jättebra exempel på utvecklingen. Förut framkallades alla röntgenbilder och hängdes upp på ljustavlor för diagnostisering. Nu är allt datoriserat och vi kan skicka röntgenbilder till andra sjukhus i Sverige och resten av världen om det är så att vi behöver hjälp, säger hon. Bäddcentralen borta Sammanfattningsvis menar Lisbeth Axelsson att mycket har blivit bättre i takt med tidens gång, men hon tycker ändå att några Det har hänt så mycket, hela sjukvården har ju industrialiserats saker var bättre förr. Till exempel så hade vi en bäddcentral på lasarettet. Dit skickade vi ner sängarna för rengöring och Skinnars-Bruno Marianne bäddning innan de kom tillbaka till avdelningarna. Det tyckte jag var bra, säger hon. Men så finns det också det som är oförändrat. Ett exempel på det är stolarna i matsalen som vi har haft sedan invigningen 1961, fast de har klätts om ett par gånger, säger Lisbeth Axelsson. Under lasarettets 50 åriga historia har flera utbyggnader gjorts och byggnadskomplexet är i dag betydligt större än vid invigningen. Till exempel utökades sjukhuset år 1978 med nya lokaler för specialistmottagningar, rehabilitering och sjukhemsvård. Den nya utbyggnaden inrymde fyra vårdavdelningar med plats för 120 patienter. År 2004 invigdes lasarettets nya operationssalar som hade byggts ovanpå taket av den byggnad som

9 Tebladet 8/11 9 Vi har satsat på alla våra tre sjukhus, båda överläkare på ortopedkirurgiska kliniken på Lindesbergs lasarett, sätter tillsammans med operationssköterskan Mimmi rgs lasarett invigdes år Invigningen förrättades av drottning Silvia. En annan milstolpe i lasarettets historia är köpet av en magnetkamera år Med den kan sjukhuspersonalen ta bilder av hela kroppen och på så sätt upptäcka en rad sjukdomar och tillstånd. Metoden är smärtfri och bygger inte på röntgenstrålar och det finns därmed ingen risk för strålskador. I samband med 50-årsjubileet den 8 juni i år invigde Marie- Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande, ytterligare en ny apparat; röntgenklinikens datortomograf. Den kan avbilda en patient i tre dimensioner. Tekniken används för att upptäcka till exempel tumörer, blodproppar, leversjukdomar och komplicerade skelettskador. Inom kort ska även akutvårdmottagningen byggas om. Lovande framtid På det hela taget ser framtiden ljus ut för Lindesbergs lasarett, tycker sjukhusdirektören Marianne Skinnars-Bruno. Vi är ett litet akutsjukhus i Bergslagen med lokaler och utrustning som är både moderna och ändamålsenliga. Dessutom har vi bra bemanning och engagerade medarbetare, säger hon. Även när det gäller lasarettets Fakta om Lindesbergs lasarett Lindesbergs lasarett är ett av Örebro läns tre akutsjukhus och har närmare 600 anställda. Av dessa är cirka 60 läkare, 240 sjuksköterskor och 180 undersköterskor. Lasarettet betjänar hela länet men det främsta upptagningsområdet är norra delen av Örebro län, där cirka invånare bor i Lindesbergs, Nora, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner. På Lindesbergs lasarett återfinns kliniken för medicin och geriatrik, kirurgiska kliniken, kvinnokliniken, anestesi- och intensvivvårdskliniken, ortopedkliniken samt röntgenkliniken. På lasarettet finns även barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, logopedmottagning, ögonmottagning, öron- näs- och halsmottagning, hudmottagning, smärtenhet, kliniskt kemiskt laboratorium och blodcentral. Lindesbergs lasarett är ett länsdelssjukhus med viss högspecialiserad vård, exempelvis utförs obesitasoperationer (fetmaoperationer). Fakta År Anställda Vårdplatser År 1992 flyttades äldrevården från landstinget till kommunerna. Därmed minskade både antalet anställda och antalet vårdplatser. verksamhet tycker hon att framtiden ser lovande ut och nämner särskilt de två nischer som lasarettet redan har, planerade operationer inom ortopedkirurgi samt överviktsoperationer. På dessa två områden är hela länet upptagningsområde. I dagsläget utförs årligen drygt 400 operationer när det gäller planerad ortopedkirurgi av knä och höft samt 200 överviktsoperationer. I framtiden tror hon att ytterligare profileringar måste till för att på bästa sätt ta vara på sjukvårdens resurser. Vi pratar redan i dag om ett sjukhus på tre ben, där länets sjukhus kompletterar varandra. Och om vi i framtiden blir en del av en större region tror jag att det blir ännu viktigare att varje sjukhus har tydliga profilområden, säger hon. I Lindesberg föreslår hon till exempel att kliniken för medicin och geriatrik, som är en av lasarettets största kliniker, skulle kunna vara ytterligare ett profilområde. Det ska vi jobba för, säger hon. På flera håll i Sverige har sjukhusvården centraliserats till de större orterna med följden att de mindre lasaretten lagts ned. I Örebro har landstingspolitikerna valt en annan strategi. Örebro läns landsting tillhandahåller tre sjukhus av vilka Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, är klart störst. Det har dock En liten organisation är en smidig organisation Lindesbergs lasarett är länets nyaste sjukhus och sysselsätter i dag cirka 600 personer. 170 av dem arbetar på lasarettets största klinik, kliniken för medicin och geriatrik. På kliniken för medicin och geriatrik vårdas bland annat patienter som har diabetes, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar och de Robert Mörk Synnöve Bergentz som drabbats av stroke. Klinikens ansvarsområden omfattar dessutom sjukgymnastik, arbetsterapi och kurator. Förutom vårdplatserna finns det även en mottagningsverksamhet med ett fysiologiskt lab, där patienter genomgår arbets-ekg, ultraljud av hjärtat och lungfunktionsundersökningar. Men trots att kliniken är lasarettets största, sett till både antalet anställda och antalet vårdplatser, 56 stycken, menar Synnöve Bergentz, överläkare och verksamhetschef på kliniken, att det skulle behövas fler platser. inte hindrat utvecklingen av de mindre lasaretten i Lindesberg och Karlskoga. Här har vi satsat på alla våra tre sjukhus och inget av dem har fått stå tillbaka. Det gör att vi har en hög utrustningsstandard på alla sjukhus, vilket är en unik situation som ger en klar styrka, säger Robert Mörk (S), landstingsråd och ordförande i nämnden för somatisk specialistvård. Det faktum att Lindesbergs lasarett, precis som Karlskoga lasarett, har ett begränsat upptagningsområde i ett relativt litet landsting och att USÖ ligger mindre än fem mil bort ser han inte som ett problem i sammanhanget. Däremot tror han att vi framöver måste släppa den traditionella syn där respektive sjukhus har ett eget upptagningsområde. Man ska inte se det ur ett geografiskt perspektiv utan istället fokusera på begreppet ett sjukhus på tre ben, säger han. Med det menar han att länets tre sjukhus ska ses som en gemensam enhet, där varje sjukhus inte nödvändigtvis behöver ha all kompetens på alla områden. Om man är kroniskt sjuk är närheten viktig, men om man till exempel ska operera ett knä en gång i livet gör det kanske inget om man måste åka till något annat sjukhus än det närmaste, säger han. Förutom möjligheten till specialiseringar har de gångna årens rättvisa satsningar också medfört att det i dag finns en möjlighet att styra patienterna till det sjukhus där köerna är kortast. Jag vet att det finns patienter i södra delen av länet som kommer till Lindesberg för röntgen eftersom den kön är kort, säger han. Det är hårt tryck på medicinklinikerna i hela landet. I norra länsdelen har vi en åldrad befolkning, som påverkar beläggningssituationen och behovet kommer med största sannolikhet att öka ytterligare, säger hon. När det gäller dessa äldre patienter, som är i behov av återkommande vård, är närheten till lasarettet viktig. Synnöve Bergentz är därför glad att Örebro läns landsting valt att satsa även på de mindre lasaretten. Ett mål vi har är att ge patienterna god vård, vara nära dem och vara lättillgängliga, säger hon. Och fortsätter: En liten organisation är en smidig och kostnadseffektiv organisation. Under de 20 år som Synnöve Bergentz har arbetat som specialist på kliniken för medicin och geriatrik har vården där utvecklats enormt mycket. Hon nämner bland annat trombolysbehandling vid hjärtinfarkt, vilket vidareutvecklats med ballongvidgning, medicinering istället för operation vid magsår samt effektiv inhalationsmedicinering vid KOL och astma. Och det finns många fler exempel, säger hon.

10 10 Tebladet 8/ se - sajten med råd för hela familjen Har du barn eller väntar ni tillökning i familjen? Då finns det säkert en hel del du undrar över. På 1177.se/barn kan du få kvalitetssäkrade råd om allt ifrån graviditet och förlossning till föräldraskap och relationer se är landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård. Här kan du få hälso- och sjukvårdsinformation, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar, leta vårdmottagningar i hela landet och använda lokala e-tjänster för att kontakta vården. Nu har sajten gått ihop med growingpeople.se och det gör att det finns ännu fler råd om barn och föräldraskap se är den sajt vi inom barnhälsovården kommer att rekommendera i fortsättningen, säger Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare i Örebro läns landsting. Kvalitetssäkrade råd Genom sammanslagningen av growingpeople och 1177.se får du som besökare möjlighet att ta del av ett omfattande innehåll med stor bredd. Temasidorna Gravid och Barn och föräldrar innehåller det mesta som du som ska bli förälder eller du som redan har barn behöver veta. Det som skiljer 1177.se mot många andra sajter på nätet är att du verkligen kan lita på det som står här. Innehållet på 1177.se produceras av och kvalitetssäkras tillsammans med experter från hälso- och sjukvården. På andra sajter kan det vara svårt att veta vad som är tyckande och vad som är fakta, säger Leif Ekholm. Förutom faktatexter, filmer och interjuer om graviditet, barns utveckling, hälsa och sjukdomar kan du som förälder eller blivande förälder skicka in berättelser med tankar och funderingar om barn och föräldraskap. Du kan också ställa frågor och få svar av experter. App för gravida Är du gravid och har en Iphone eller Ipad kan du ladda hem en graviditetskalender. I den kan du se bilder och läsa om fostrets utveckling och vad som händer i kvinnans kropp vecka för vecka under hela graviditeten. Om du vill räkna ut vilken graviditetsvecka du eller din partner är Leif Ekholm i, klickar du på fliken Beräkna graviditetsvecka och fyller i datum för senaste mens. Då får du fram aktuell graviditetsvecka och även ett beräknat födelsedatum för ditt barn. Om du redan har fått ett beräknat födelsedatum kan du i stället ange det direkt. I appen hittar du också länkar till hela Tema Gravid på 1177.se, med texter om tankar och känslor när man är gravid, bra mat och träning, förlossning, första tiden med nyfött barn, amning, flaskmatning, förlossningsrädsla och mycket annat. På 1177.se finns också en barnavdelning som riktar sig direkt till barn som ska genomgå undersökningar eller behandlingar på sjukhus eller vårdcentraler. På barnavdelningen finns tecknade filmer, spel och böcker som du och ditt barn kan använda tillsammans för att förbereda er. Barnavdelningen vänder sig främst till barn som inte är läskunniga, men även äldre barn kan ha utbyte av filmerna. Många av filmerna går också att skriva ut som sagoböcker. Allt samlat på ett ställe Dagens föräldrar är vana vid datorer och gillar att söka information på nätet, men det är inte alltid de får fram information som är korrekt. Det finns jättemycket konstiga saker på nätet. Många föräldrar googlar, läser saker, stressar upp sig och tar då kontakt med vården. Vi har många besök i vården som överhuvudtaget inte hade behövt bli några besök om man hade läst korrekt information och följt de egenvårdsråd som finns. Därför är det bra att allt nu finns samlat på 1177.se, säger Leif Ekholm. Fakta: Sjukvårdsrådgivningen 1177 ger råd om vård dygnet runt, året om både via telefon och på nätet. Ring 1177 eller besök ägs gemensamt av alla landsting och regioner och är fri från kommersiella intressen. För hela familjen. På 1177.se kan du få kvalitetssäkrade råd för hela familjen. Temasidorna Gravid och Barn och föräldrar innehåller det mesta som du som ska bli förälder eller du som redan har barn behöver veta. ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder 15 november 2011, kl Plats: Landstingets kansli, Eklundavägen 1, Örebro. Lokal: Linden. Föredragningslista på eller tel Åhörare hälsas välkomna! Nämnden för folkhälsa Kommande sammanträden under hösten 2011: 19 oktober och 29 november, kl Plats: Landstingets kansli, Eklundavägen 1, Örebro. Lokal: Linden. Föredragningslista på eller tel Åhörare hälsas välkomna! På 1177.se kan du få råd och kunskap om hälso- och sjukvård, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar från läkare eller sjuksköterskor. Bakom webbplatsen står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan.

11 Tebladet 8/11 11 Vaccination för riskgrupper Nu finns vaccinet mot den årliga säsongsinfluensan på din vårdcentral. Riskgrupper rekommenderas att vaccinera sig. Influensan ger ofta symptom som ont i musklerna, hög feber, huvudvärk, ont i halsen och torrhosta. Hos äldre och riskgrupper kan influensan ge komplikationer som lunginflammation. De som avlider efter en influensa tillhör som regel en riskgrupp och de avlider oftast på grund av följdsjukdomar, säger Hans Fredlund, som är smittskyddsläkare för Örebro läns landsting. Hittills finns tre influensavirus i omlopp på södra halvklotet den här säsongen. Två vanliga säsongsinfluensor och den pandemiska influensan, A(H1N1), mer känd som svininfluensan. Hans Fredlund tror dock att det viruset får svårare att få fäste eftersom stora grupper i Sverige vaccinerade sig 2009 och fortfarande har ett gott skydd mot just det viruset. Gravida som inte har vaccinerat sig mot svininfluensan bör vaccinera sig, säger Hans Fredlund. Övriga riskgrupper rekommenderas också att vaccinera sig mot säsongsinfluensan. Vaccin mot de tre olika virusen ingår i influensavaccinet. Finns det oro för att vaccinera sig på grund av sjukdomen narkolepsi som utvecklades hos några av personerna som vaccinerades mot svininfluensan? Ja, man kan ana en oro. Men vi använder inte samma vaccin nu som vi hade Då var det bråttom att få fram ett vaccin. Nu använder vi ett säsongsvaccin som vi har använt i över tio år. Det ger bara biverkningar lokalt, som ont i armen, säger Hans Fredlund. Var kan man vaccinera sig? På sin vårdcentral eller hos Läkargruppen i Örebro. Det är kostnadsfritt för riskgrupper och kostar 180 kronor för övriga. Behandling vid sjukdom Influensa orsakas av virus, och då hjälper inte antibiotika. För att lindra besvären kan man vila, dricka mycket, ligga med huvudet högt och ta receptfria smärtstillande och febernedsättande medel. Man kan också använda avsvällande nässprej. Kontakta din vårdcentral om du får andningsbesvär, har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn. Eller om febern gått ner och sedan börjar stiga igen. Blir landstinget kollektivtrafikmyndighet? Håll dig frisk. Vaccinet mot säsongsinfluensan finns tillgängligt på din vårdcentral och på Läkargruppen och Österpraktiken i Örebro. Riskgrupper vaccineras kostnadsfritt Till riskgrupper hör: Personer över 65 år, de med kroniska sjukdomar, gravida som inte vaccinerats mot A(H1N1) (svininfluensan). De som har kontakt med riskgrupper rekommenderas också vaccination, men det är inte kostnadsfritt. Vid årsskiftet träder en ny lag i kraft. Den säger bland annat att det i varje län ska finnas en kollektivtrafikmyndighet som ansvarar för den regionala, och lokala, kollektivtrafiken. Tanken med den nya lagen är att kollektivtrafikmyndigheten, förutom att erbjuda en effektiv och attraktiv kollektivtrafik, också ska ha en viktig roll i infrastrukturplaneringen och på så sätt skapa en långsiktigt hållbar utveckling ur ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv. Vi har konstaterat att kollektivtrafiken är ett av de vassaste verktygen vi äger för att skapa regional tillväxt, säger Jonas Karlsson (S), styrelseordförande i Länstrafiken och tillika vice ordförande i landstingsstyrelsen. Landstinget har efter samråd med länets kommuner sagt att man är beredd att ta ansvar för kollektivtrafiken i hela länet, under förutsättning att finansieringen är garanterad. Den 31 augusti fattade en enig landstingsstyrelse beslut om att godkänna förslaget om att landstinget skulle ta på sig rollen som kollektivtrafikmyndighet. Om vi ska klara av att få fram mer resurser till kommande satsningar måste det finnas en tydlig ägare, säger Jonas Karlsson. När det sedan blev dags för kommunerna att fatta beslut i frågan kunde inte Degerfors, som enda kommun i länet, acceptera de finansiella villkoren. Därmed är finansieringen och styrningen av kollektivtrafiken i länet för år 2012 oklar. Om vi inte skulle komma överens blir det svårare att enas om kollektivtrafiken i hela länet, säger Jonas Karlsson. Men nu pågår arbetet med att ta fram ett nytt förslag som kan Fakta Från och med den 1 januari 2012 ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i förvaltningsform, som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. Med begreppet regional kollektivtrafik avses både regional som lokal kollektivtrafik. Ska kollektivtrafikmyndigheten drivas accepteras av alla. Vi kommer att försöka genomföra skatteväxlingen innan årsskiftet. Degerfors har blivit garanterade att vi är beredda att ompröva skatteväxlingen om det visar sig att det går att hålla lokaltrafiken utanför, och om det inte påverkar kostnaden för länet eller inom länet, säger Jonas Karlsson. Vi ska dessutom stämma av utfallet inom ett år. av landstinget kan finansieringen ske med hjälp av skatteväxling mellan kommunerna och landstinget. Det krävs då att samtliga kommuner i länet godkänner skatteväxlingen. Det är inte möjligt göra skatteväxlingar mellan enskilda kommuner och landstinget. Koll på landstinget Vad tycker din landstingspolitiker om: Kollektivtrafiken? Vilka förändringar vill du göra i kollektivtrafiken? Jonas Karlsson, Socialdemokraterna: Jag vill skapa en stark, rättvis och hållbar utveckling för hela länet genom en bättre kollektivtrafik. Länet måste knytas samman med en snabb, tät och tillförlitlig tåg- eller busstrafik i de starka stråken, för att skapa möjlighet att arbeta, studera och leva var man än bor i länet. Genom att bygga upp en flexibel närtrafik som kopplar till övrig kollektivtrafik kan de flesta få tillgång och närhet till kollektivt resande. Ola Karlsson, Moderaterna: Kollektivtrafiken måste utvecklas så att den erbjuder så bra resor att resenärerna är beredda att betala för dem. Det handlar om bra turtäthet, punktlighet, service, lätt att parkera i anslutning till hållplatser, lätt att byta till andra turer och till andra typer av trafik. Lätt att köpa biljetter. För längre resor kan det även handla om möjlighet att jobba under resan. Erik Johansson, Folkpartiet: Jag vill införa eller öka andelen lokalt producerad biogas i landsortstrafiken. Jag vill öka möjligheterna till kollektivtrafik i länet, framför allt kvällsoch nattetid. I dag är det inte möjligt gå på lokal, konsert eller bio i Örebro och ta bussen till Hällefors, Laxå med flera orter. Jag vill också införa zon-taxor så att det blir möjligt att åka en eller två hållplatser i länet utan att betala full avgift för hela sträckan. Katarina Raneborn, Vänsterpartiet: Jag anser att det är viktigt med en fungerande kollektivtrafik i hela länet, inte bara i storstaden. Det måste bli möjligt att åka kollektivt även i mindre kommuner. Därför vill jag se över möjligheten att använda mer anropsstyrd trafik och samordna skolskjuts, färdtjänst och andra offentliga transporter med persontrafik. Jag vill också se över möjligheten till kostnadsreduceringar och effektiviseringar för att kunna erbjuda lägre biljettpriser och ökad turtäthet. Bo Rudolfsson Kristdemokraterna: Ansvaret som kollektivtrafikmyndighet ska finnas hos landstinget, vi vill satsa på trafikens utveckling de närmaste åren. Det viktigaste är att Länspendeln Nora - Laxå kommer igång inom 2-3 år med stopp i Hovsta och Vretstorp. Långsiktigt handlar det om Nobelbanan och tågstopp i Åsbro. Där det inte finns järnvägsspår bör länsbussarna utrustas med bättre plats, internet, etc för bekvämare resa. Kollektivtrafiken är en förutsättning för ökad utveckling i hela länet. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Vi vill ha en tågpendel Laxå-Örebro-Nora. Vi förordar tågstopp på fler mindre orter, som Åsbro och Vedevåg. Vi vill förverkliga Nobelbanan, Örebro- Karlskoga-Kristinehamn. Anslutningstrafiken till kollektivtrafikens stomnät bör förbättras. Mer av busstrafiken måste drivas med förnybara bränslen, för klimatets och miljöns skull. Kollektivtrafik är viktig oavsett var du bor. Resor till skolor, vård och arbetsplatser görs genom länet, över kommungränser. Centerpartiet förordar landstinget som Länstrafikens huvudman. Det tjänar hela länet på. Catrin Steen, Miljöpartiet: Först och främst vill jag få till en stabil kollektivtrafikmyndighet så att vi kan börja utveckla kollektivtrafiken på allvar. Jag vill att vi utökar antalet bussturer i länet och att samtrafiken i Örebro kommer tillbaka. Flera tågstopp och nya linjer i kombination med buss är viktigt för att öka antalet resenärer. Det behövs skapas bättre möjligheter för funktionshindrade och människor med till exempel barnvagn och rullator att använda sig av regiontrafiken. Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Länstrafikmyndigheten blir en förbättring. Detta kommer att gynna utvecklingen av kvalitetsaspekterna på resandet, till exempel i form av förbättrad driftssäkerhet. En förbättrad kollektivtrafik med tillräcklig turtäthet kommer också att gynna boendet i kranskommunerna. För övrigt vill vi beklaga Svartåbanans nedläggning. Den hade varit en tillgång i dag, med de snabbtåg som nu finns till att tillgå.

12 12 Tebladet 5/11 BB-Birgitta lämnar över till en ny generation Brinner för bebisar. Hon började jobba på sjukhuset när hon var 18 år. Under åren har Birgitta Ewertzon, som jobbat nästan alla år på BB, fått smeknamnet BB-Birgitta. På bilden håller hon i lilla Wilma Höög-Duberg. Nu har Birgitta gått i pension och lämnar över sitt jobb till den yngre generationen. Hon har älskat varje dag. BB-Birgitta har 47 års erfarenhet i bagaget. Nu lämnar hon över till en ny generation sköterskor. Birgitta kan bara rekommendera jobbet. Jag har älskat att gå hit varje dag, säger hon. BB-Birgitta heter Birgitta Ewertzon, men kallas BB-Birgitta av alla. Hon älskar sitt arbete så mycket att hon i en radiointervju råkade säga: Det är en förmån att få jobba jul. Jag menade ju inte att jag ville jobba just på julen. Jag menade bara att det var en förmån att få gå till jobbet varje dag när man tycker så mycket om det, säger hon. Birgitta Ewertzon har träffat tusentals föräldrar och barn genom åren och många föräldrar hejar på henne när hon går på stan. Började när hon var 18 Allt började 1964 när hon var 18 år. Hon fick sitt första sommarjobb som barnsköterska på förlossningen och sedan ett nattjobb på BB:s avdelning 16. På den tiden var barnmorskorna bestämda och auktoritära minns hon. När jag började låg de nyfödda barnen i barnsal och vi skötte dem och gav dem sockervatten. Birgitta bar in bebisarna till mammorna var fjärde timme för amning. Regeln var att bebisarna skulle sova i barnsalar på natten. Men Birgitta trodde de skulle få sova hos sina mammor. Jag gjorde bort mig rejält inför barnmorskorna när jag på kvällen bar in bebisarna till mammorna för natten. Mammorna blev jätteglada att få ha sina barn, men barnmorskorna sa strängt att barnen skulle ligga i barnsalen, berättar hon och skrattar åt minnet. Trivs varje dag på jobbet Det var 47 år sedan. En lång tid. Men inte en dag har jobbet känts tråkigt. Hon trivs, säger att det är en förmån att få jobba där hon jobbat hela sitt yrkesliv. Jag har haft ett underbart arbete och har världens bästa arbetskamrater. Vi tycker så mycket om varandra och vi har samtidigt varit med om både glädje och sorg på arbetet. Jag kommer att berätta för alla att jag valde rätt då, sommaren 1964, säger hon. Mycket har också hunnit förändras under BB-Birgittas 47 år inom vården. Och tur är väl det, säger hon med en lättad suck. Man menade säkert väl då, resonemanget var att man tog hand om barnen för att mammorna var trötta efter förlossningen och behövde vila, berättar Birgitta. I dag ska barnen vara nära föräldrarna, gärna hud mot hud, säger Birgitta. Vårdtiden har också kortats, från cirka sju dagar till mycket kortare tid på sjukhus och mer hemvård om det inte finns några medicinska komplikationer. Att föda barn är friskt. Det går som en röd tråd i allt, säger hon. Birgitta brinner för bebisar och blir alldeles lycklig inombords varje gång hon ser en nyfödd bebis. Under hela sitt yrkesliv har hon också värnat om att det är hela familjen som har fått barn. Birgitta är glad att se att dagens pappor är delaktiga på ett helt annat sätt. När hon började fick pappan inte ens vara med på förlossningen om paret inte var gifta, berättar hon. Hon brukar även se till att ge syskon extra uppmärksamhet. Glädje. Arbetskamraterna har varit viktiga för BB-Birgitta (Birgitta Ewertzon). De har alltid haft bra sammanhållning och stöttat varandra på jobbet. De behöver bli sedda, säger hon. I dag har det också blivit vanligare att samkönade par får barn och då får man stötta där också, säger hon. Detsamma gäller familjer med rötter utanför Sverige. Birgitta har varit intresserad och haft förståelse för kvinnor av andra kulturer. Jag vet hur det är att vara ny i en kultur eftersom jag åker till vårt hus i Spanien vare år. Det gör att jag har förståelse för hur de känner som kommer till Sverige. Birgitta gick i pension i somras. Inom de närmaste åren kommer många andra inom vården också att gå i pension. Birgitta kan bara rekommendera sitt yrke till de yngre. Hon har inte ångrat sitt yrkesval en enda gång. Jag kan gå i pension och säga att jag älskat mitt jobb.

13 Tebladet 5/11 13 Spännande jobb för unga Går du ut med godkända betyg så får du jobb så är det Det kommer att behövas många nya undersköterskor inom sjukvården i Örebro läns landsting i framtiden. Jag ser till exempel här på Lindesbergs lasarett. Här har vi 140 undersköterskor och 30 av dem är över 60 år, säger Jan Johansson, som är utbildningsledare på Lindesbergs lasarett. De senaste åren har gymnasiernas omvårdnadsprogram i länet haft få sökande. Därför har Örebro läns landsting jobbat hårt med att stötta och utveckla utbildningarna i vård och omsorgscollege. Landstinget är bland annat med och erbjuder praktikplatser och har ett väldigt tätt samarbete med skolorna. Jan Johansson, undersköterska och utbildningsledare på Lindesbergs lasarett. Just nu är det är gymnasierna som är landstingets första rekryteringsbas. Eleverna som går omvårdnadsutbildningen på Komvux har ofta redan jobbkontakter inne i kommunen, säger Jan Johansson. Utveckling i yrket Jan Johansson började sin karriär som undersköterska på akuten på Lindesbergs lasarett Och jag är kvar på samma sjukhus i dag, men nu som utbildningsledare, säger han. Han tycker att undersköterskeyrket är ett spännande jobb. Man får vara med om mycket och har kontakt med människor. Gillar man att jobba med människor är det ett bra yrke. Sedan är sjukvården i dag ett högteknologiskt företag där det händer mycket. Dessutom finns det stora möjligheter att utvecklas inom yrket eftersom landstinget stimulerar personal att gå vidare och utbilda sig. Bra arbetsmarknad Det kommer att finnas jobb som undersköterska i framtiden. Om du går ut med godkänt betyg får du jobb. Så är det, säger han. Beräkningar visar att cirka 25 procent av undersköterskorna inom landstinget går i pension de närmaste fem åren. Landstinget står inför stora Maria Åkesson, personaldirektör i Örebro läns landsting. utmaningar att hitta undersköterskor, säger Jan Johansson. Jobba inom landstinget Du som vill jobba inom Örebro läns landsting kommer att få en arbetsgivare som ser personalen som den största resursen. Landstingets personaldirektör Maria Åkesson berättar att det hela tiden pågår arbete för att personalen ska trivas på jobbet. Vi kan inte räkna med att alla vill jobba hos oss. Vi måste vara en attraktiv arbetsgivare, säger hon. Örebro läns landsting är en stor arbetsgivare med nära anställda på tre sjukhus, Universitetssjukhuset Örebro, Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett, samt vårdcentraler och andra vårdinrättningar. För att vi som arbetsgivare ska få bra personal måste vi hela tiden tänka på att förbättra arbetsmiljön och skapa hälsofrämjande arbetsplatser, säger Maria Åkesson. Undersköterskeelever: Man känner att man gör nytta Ett fritt jobb med många möjligheter att välja en arbetsplats som passar. Och möjlighet att plugga vidare till sjuksköterska. Så beskriver undersköterskeeleverna Sara Persson och Simon Andersson sitt framtida yrke. De går tredje året på omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. De som börjar programmet nu kommer att studera på vård- och omsorgscollege. Du som vill bli undersköterska kan läsa på två sätt. Du kan läsa på vård- och omsorgscollege som är tre år på gymnasiet. Om du redan har gått gymnasiet och vill utbilda dig när du är vuxen kan du istället läsa tre terminer på Komvux. Det gör Emma Qvist och Anders Peterson som går omvårdnadsprogrammet för vuxenstuderande. Alla fyra studerar på Alléskolan i Hallsberg. Sara Persson och Simon Andersson går sista året och är nöjda med sin utbildning och ser positivt på framtiden. Båda hoppas på jobb på ett sjukhus, gärna Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Det verkar spännande att jobba på ett stort sjukhus. Vården är en sånt yrke där man kan jobba lite varstans. Det är intressant att man kan jobba med så många olika grejer och det händer alltid något nytt, säger Sara Persson. Jobba med människor De är alla intresserade av vården, främst för att det innebär kontakt med människor. Man känner att man gör nytta, menar de. Jobbet kanske inte är så bra betalt. Men det jobb man utför är mycket värt. Det roligaste med jobbet är när man lyckas göra Jobb med människor. Undersköterskeeleverna Emma Qvist och Anders Peterson tycker att det roligaste med undersköterskeyrket är att man gör nytta för andra. Här träffar de Birgit Forseth som är tillfällig patient på ortopeden. någon glad, säger Anders Peterson. Man känner att man gör nytta, tillägger han. Han och Emma Qvist är ute på sin sista praktik, denna gång på USÖ, på ortopeden. Det är bra, man lär sig mest när man är ute på praktik, säger Anders Peterson. Framtiden ljus Många andra studenter oroar sig för att inte få arbete efter skolan. Men ingen av de fyra som läser till undersköterskor är oroliga. Det finns alltid jobb, säger Simon Andersson. Man får alltid timvikariat. Det behövs alltid och det är ofta så man får börja, säger Emma Qvist. Det finns också möjlighet att utvecklas vidare inom vårdyrket, Framtidsplaner. Simon Andersson och Sara Persson går tredje året på omsorgsprogrammet på Alléskolan i Hallsberg. De ser stora möjligheter att få ett jobb där de trivs när de är klara med sin utbildning. Båda är sugna på att jobba på sjukhus. tycker de. I framtiden har i alla fall tre av dem planer på att vidareutbilda sig till sjuksköterskor. Men först vill jag jobba några år och få erfarenhet, säger Simon Andersson. Man är inte begränsad på något sätt och det finns alla möjligheter att plugga vidare, tillägger han. Anders Peterson vill också slå ett slag för fler män i yrket. De som jobbar med det ser att det inte bara är ett jobb för kvinnor som många tror, säger han. FAKTA Vård- och omsorgscollege är en samarbetsform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare inom vård och omsorg.

14 14 Tebladet 8/11 Patientsäkerheten ska öka med sammanhållen journalföring Landsting, kommun eller privat vårdgivare genom patientdatalagen är det möjligt för olika vårdgivare att få tillgång till dina journaluppgifter hos andra vårdgivare. Det kallas för sammanhållen journalföring. Syftet är att du som patient snabbt ska kunna få bra och säker vård. Utgångspunkten i patientdatalagen är ökad patientsäkerhet och ett starkt integritetsskydd. Lagen ger möjlighet för en vårdgivare, exempelvis Örebro läns landsting, att ge eller få direktåtkomst till elektroniska journaluppgifter hos en annan vårdgivare, exempelvis en privatläkare eller ett annat landsting. Bara säkert identifierad vårdpersonal som har en patientrelation med dig får ta del av dina journalhandlingar. Tillgång till journaluppgifter via sammanhållen journalföring får bara ske om det finns en patientrelation och journaluppgifterna kan antas ha betydelse för din vård och behandling. Registreras. Varje gång någon läser din journal registreras det. Som patient har du rätt att begära loggutdrag. Måste samtycka Sammanhållen journalföring innebär att om du söker eller får vård utanför din ordinarie vårdgivare så kan vårdpersonal, om behov uppstår, läsa uppgifter om tidigare provresultat, mediciner och behandlingar. Som patient måste du också samtycka till att vårdgivaren tar del av sådana journaluppgifter, berättar landstingsjurist Sofia Öhrman. Varje gång någon läser din journal registreras det. Enligt patientdatalagen är vårdgivaren skyldig att göra regelbundna, slumpmässiga och systematiska loggkontroller. Dessa görs för att förhindra och upptäcka otillåten åtkomst. Som patient har du rätt att begära loggutdrag. Om en anställd går in och läser uppgifter om en patient som han eller hon inte har rätt att ta del av, gör den anställda sig skyldig till dataintrång. Örebro läns landsting ser mycket allvarligt på otillåtna slagningar i patientjournaler. All hälso- och sjukvårdspersonal har dessutom tystnadsplikt enligt offentlighetsoch sekretesslagen, säger Sofia Öhrman. Möjlighet att spärra En viktig del i integritetsskyddet för dig som patient är rätten att påverka åtkomsten till dina journaler. Enligt patientdatalagen har du som patient möjlighet att spärra din elektroniskt förda journal. Du får själv avgöra om dina journaluppgifter ska spärras helt eller delvis. Spärren kan antingen vara inom Örebro läns landsting eller Landstingsjurist Sofia Öhrman inom sammanhållen journalföring. Du kan däremot inte spärra din journal mot en enskild yrkesutövare eller yrkesgrupp inom hälsooch sjukvården. Du avgör också om och när en spärr ska tas bort. Det är enbart på din begäran som din patientjournal kan spärras. Om du begär att din journal ska spärras, görs en riskbedömning. Riskbedömningen är till för att du ska få hjälp med att förstå konsekvenserna av en spärr. Vårdnadshavare får inte spärra uppgifter i sina barns journaler. Skälet till det är att vårdpersonal ska ha möjlighet att kunna upptäcka barn som far illa. Barns behov av skydd anses väga tyngre än integritetsskyddet. När barnen blir äldre och mognare har de rätt att spärra sina egna uppgifter, men det finns ingen speciell åldersgräns, utan det är en individuell bedömning som ska göras av personalen i hälso- och sjukvården, säger Sofia Öhrman. Sekretessprövning Som patient har du rätt att begära ut din patientjournal. Innan den lämnas ut sker en sekretessprövning. En viss avgift kan komma att tas ut beroende på hur många sidor journalen är. Patientjournalen kan begäras ut via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Du kan också kontakta den vårdcentral eller det sjukhus där aktuella uppgifter finns. Vill du ha tag på äldre uppgifter kan de finnas i landstingets arkiv. Informationsmaterial. I den här broschyren finns mer information om vad du som patient har för rättigheter. Broschyren finns att hämta hos din vårdgivare. Vanliga frågor om sammanhållen journalföring Vem kan se mina uppgifter? Säkert identifierad vårdpersonal som behöver uppgifterna för att ge dig god och säker vård kan ta del av den sammanhållna journalen. Vårdpersonalen måste ha en patientrelation med dig och ha ditt samtycke. Om jag inte vill visa journaluppgifter? Du avgör själv om dina journaluppgifter helt eller delvis ska spärras för sammanhållen journalföring. Du avgör också om och när en spärr ska tas bort. Vad händer om jag spärrar? Det framgår i sammanhållen journalföring att spärrade uppgifter finns. Du avgör själv om du vill delge de spärrade uppgifterna till vårdpersonal. Vad händer om jag blir medvetslös? Då kan vårdpersonalen begära nödöppning av den sammanhållna journalen och ta del av dina uppgifter. Dock inte spärrade uppgifter hos en annan vårdgivare. Finns min journal på nätet? Nej, alla journaluppgifter lagras i vårdgivarnas lokala journalsystem. Kan någon annan ge samtycke istället för mig? Nej, bara du som patient kan ge ditt samtycke. Fakta För att begära ut loggutdrag kan du kontakta landstingets personuppgiftsombud genom att mejla till eller ringa telefonnummer Vill du spärra dina journaluppgifter helt eller delvis ring för att få hjälp. På kan du logga in och begära ut din patientjournal. På får du mer information om hur Örebro läns landsting hanterar personuppgifter. Om du klickar på länken sammanhållen journalföring kan du läsa mer och även hitta information översatt till andra språk. På 1177.se/sammanhallen-journalforing kan du få mer information om sammanhållen journalföring. Där finns även en ordlista som förklarar krångliga ord.

15 Tebladet 8/11 15 Kärt återseende. Personalen på USÖ:s neonatalavdelning blev glatt överraskad när familjen Remb dök upp i fikarummet för att dela ut Tebladstårtan. Lilla Astrid tog uppståndelsen med ro. Personalen här är helt fantastisk! - De har arbetat, slitit, stöttat, tröstat, skrattat, förklarat, men framförallt har de aldrig gett upp med vården av vår Astrid som föddes för tidigt. Personalen här är helt fantastisk! Det konstaterar Ludvig Remb när han, hustrun Maria, sonen Hugo och dottern Astrid besöker neonatalavdelning 35 på Universitetssjukhuset i Örebro för att dela ut Tebladstårtan till personalen som jobbar där. Dottern Astrid fick en dramatisk start i livet. Till skillnad mot storebror Hugo, som föddes 17 dagar efter beräknat förlossningsdatum, föddes hon redan i graviditetsvecka 27. Då vägde hon 700 De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Jan Tellefsen, vårdcentralen i Askersund, av Kerstin Eliasson. Doktor Erland Tivell, Laxå vårdcentral, av Stefan Järlström. Lisebeth Eriksson och Barbro Ivarsson, Kumla vårdcentral, Kungsvägsmottagningen, av Tommy Lindelöf. Personalen på avdelning 26, barnoch ungdomskliniken USÖ, av Lucas Öhrn. Kajsa Bergentz med personal, reumatologen USÖ, av Marion Jegefalk Björn. Doktor Edvard Lidén, Skebäcks vårdcentral, av Anne-Marie Larsson. Personalen på avdelning 37, ortopeden USÖ, av Michael Spennare. gram och var 30 centimeter lång. Maria blev inlagd för havandeskapsförgiftning. På ett dygn vände allt. Jag var hemma i Kopparberg när de ringde från USÖ och sa att det var dags. Trots att jag åkte direkt hann jag inte fram i tid till förlossningen, minns Ludvig Remb. Hamnade i respirator Sina elva första levnadsveckor fick Astrid tillbringa på neonatalavdelningen. I början fick vi bara ha händerna på henne. Första gångerna vi fick ta ut henne ur kuvösen tog det 20 minuter på grund av alla slangar, berättar Ludvig Remb. Det var en oerhört tuff period. Och lagom som vi trodde att faran var över och sänkte garden blev Doktor Jesper Bergdahl, plastikkirurgiska kliniken, USÖ, av Eva Rask- Freijd. Märta Sjölander, medicinmottagning 1, USÖ, av Anna Blomqvist. Mats Björeman, medicinkliniken, USÖ, av Birgitta Westman. Distriktsläkare Anna Persson, Lillåns vårdcentral, av Else-Marie Jansson. Personalen på dagkirurgen, USÖ och doktor Nicole Welvaart med personal, ortopedkirurgiska mottagningen, USÖ, av Anne Carlstedt. Kirurg Sven-Arne Jakobsson, USÖ, av Kurt Kohlbacher. Doktor Piotr Kozlowski med personal, avdelning 83, USÖ, av Anita Age. Börje Svensson, klinikchef käkkirurgen, USÖ, av Michaela Kileback med hon riktigt sjuk och hamnade i respirator, fortsätter han. Men Astrid är en fighter och efter elva veckor på neonatalavdelningen fick hon alltså lämna sjukhuset och åka hem till mamma, pappa och storebror Hugo. Personalen har gjort så mycket för den här lilla pluttan och för vår familj. Det finns inte ord för att beskriva den tacksamhet vi känner. Man får en speciell relation när man kämpar tillsammans under så lång tid, och personalens stöd var ovärderligt, säger Maria Remb. Som att komma hem Det var skönt när Astrid blev utskriven och vi fick åka hem. På slutet var jag ganska less på att vara här, men nu när det har gått vänner. Helena Bergman, specialisttandvården, Örebro, av Maria. Maritha Brandensjö-Mogren, diabetesmottagningen, Askersunds vårdcentral, av Ben Dhrif. Personalen på hudkliniken, USÖ, av Maj-Lis Eriksson. Eva Sixtensson och Catrin Oscarsson, rehabiliteringsbassängen, Lindesbergs lasarett, av Tuija Sirén. Doktor Eva Rosby, Karla vårdcentral, av Åse Eriksen. Doktor Eva-Britt Jansson med personal, ortopedkirurgen, USÖ, av Eivor Larsson. Mats Breivald med personal, kirurgen Karlskoga lasarett, av Kerstin Lundström. ett tag så känns det faktiskt som att komma hem när man kommer hit, berättar Maria Remb. Kärt återseende Personalen på neonatalavdelningen blev minst sagt överraskad av familjen Rembs besök. Det blev ett kärt återseende med många kramar och glada skratt. Vi trodde att vi skulle få viktig information av vår chef, så det här blev en riktig överraskning. Det känns fantastiskt att få träffa familjen igen! Jag tog ofta hand om Astrid, och när man tar hand om ett barn så länge utvecklar man en speciell relation. Man undrar vad som händer med dem och hur de mår, berättar Camilla Björk, som jobbar som barnsjuksköterska på avdelningen. Personalen på endoskopimottagningen Karlskoga lasarett, av Ann Engström-Åberg. Anne-Sofie, neuroröntgen, USÖ, av Karin Lundberg. Doktor Per Salomonsson med personal, reumatologen, USÖ, av Mia Wessman. Anders Hägerfors, Karolina vårdcentral, Karlskoga, av Gunilla Neogard. Anders Svanström med personal, avdelning 37, USÖ, av Mona Wellander. Personalen på AVA, USÖ, av Karin Carlsson. Distriktssjukgymnast Viktoria Wallin, Storå vårdcentral, av gruppen genom Carina Wester. Hon får medhåll av kollegan Veronica Eriksson. Det var verkligen kul att få träffa familjen igen, och tänk vilken överraskning att vi fick Tebladstårtan. Det hade vi aldrig kunnat ana, säger hon. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i december. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas senast den 1 november till Tebladet, Box 1613, Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: orebroll.se eller faxa till Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan.

16 16 Sista. Tebladet Telefon: , E -post: Tävla i landstingskunskap Vinn en spa-helg för två på Loka Brunn eller ett fint extrapris 1. Hur många smittades av klamydia i Örebro län förra året? 1) 350 personer X) personer 2) personer 1 X 2 2. Vilket år invigdes Lindesbergs lasarett? 1) 1961 X) ) Vad har landstingen i Sörmland, Västmanland och Örebro samarbetat om? 1) Ny tandvårdstaxa X) Ny finanspolicy 2) Klamydiatest på webben 4. Hur många anställda har Örebro läns landsting? 1) Cirka X) Cirka ) Cirka Barnhälsovården rekommenderar en sajt. Vad heter den? 1) growingpeople.se X) 1177.se 2) familjeliv.se 6. Kan vårdnadshavare spärra uppgifter i sina barns journaler? 1) Ja, om barnen är under 18 år X) Nej 2) Ja, om det finns speciella skäl 7. Vad har sjukvårdsrådgivningen för telefonnummer? 1) X) 112 2) Vad heter Örebro läns landstings barnhälsovårdsöverläkare? 1) Leif Ekholm X) Lennart Philipson 2) Marie Nybäck 9. Vad står t:et i TIA för? 1) Transsexuell X) Transitorisk 2) Teleskopisk 10. Var ligger Europas största tolkcentral för döva och hörselskadade? 1) Berlin X) Örebro 2) Stockholm 11. På vilken sajt kan man beställa hem ett klamydiatest? 1) klamydia.com X) orebroll.klamydia.se 2) klamydiatest.nu 12. Vad heter den nya samlingsplatsen för patienter och närstående som finns på USÖ? 1) Patientforum X) Mingla 2) Vårdforum Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 27 oktober Skicka kupongen till Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet med Tebladstävling. Du kan också faxa kupongen till nummer Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på Rätt svar och vinnare annonseras i Nerikes Allehanda, Karlskoga Kuriren och Karlskoga Tidning den 3 november Samma uppgifter finns då också på landstingets webbplats på Internet, Namn:... Telefon dagtid:... Gatuadress:... Förstapris. En spa-helg på Loka Brunn. Var med i Tebladets populära tipstävling. Förstapriset är en lyxig spa-helg på Loka Brunn. Förstapriset gäller för två personer och innehåller en tre-rätters middag, logi för en natt, frukost samt entré till upplevelsebadet, tillgång till gruppaktivitet och gym, på Loka Brunn. Vinnaren med sällskap bjuds också på valfri spa-behandling. Bland de rätta svaren lottar vi också ut 50 fina extrapriser. För att vara med måste du svara rätt på de tolv tipsfrågorna alla svaren finns i tidningen. Postnummer och ort:...

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Vårdcentral som har patientens fokus SIDORNA 10-11. ... och Tebladstårtan går till Marianne Eldh SIDAN 3

Vårdcentral som har patientens fokus SIDORNA 10-11. ... och Tebladstårtan går till Marianne Eldh SIDAN 3 Tebladet.personal Posttidning B Nr 7 2011 årgång 30 Kampanj om stroke i höst I höst inleds en nationell kampanj om stroke. Syftet är att få allmänheten att känna igen symptomen. I samband med kapanjen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ett sjukhus med verksamhet på två orter för tre kommuner!

ett sjukhus med verksamhet på två orter för tre kommuner! Uppdaterad senast 2014-12-08 VÄLKOMMEN TILL ALERIS SPECIALISTVÅRD BOLLNÄS ett sjukhus med verksamhet på två orter för tre kommuner! E Om sjukhuset/hälsocentralen i Bollnäs I november 2011 tog Aleris AB

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Johan Nilsson, redaktör UMO.se Johan.y.nilsson@sll.se Juni 2007 Ungdomsmottagningen skall innehålla

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Akutmottagning som värnar om anhöriga

Akutmottagning som värnar om anhöriga Akutmottagning som värnar om anhöriga Akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I sjukhusvärlden är det patienten som står i fokus. Men på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala gläntar

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Sida 1 Ett av Sveriges viktigaste nummer Sida 2 Målet och visionen: 1177 det självklara numret för råd om vård på samma sätt som 112 är numret för

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Gästbok. Information till dig som är boende på Patienthotellet

Gästbok. Information till dig som är boende på Patienthotellet Gästbok Information till dig som är boende på Patienthotellet Innehåll 4 Receptionen 5 Hotellrummet 5 Egen medicin 6 In/Utcheckning 6 Hjälpmedel 6 Böcker och tidskrifter 6-7 Telefoni/Trådlöst Internet

Läs mer