CBInytt. TEMA ASR - Forskning - Utredningar - Fuktens inverkan - Standardisering - Performance tests m.m. ASR - S:t Görans gymnasium SID.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CBInytt. TEMA ASR - Forskning - Utredningar - Fuktens inverkan - Standardisering - Performance tests m.m. ASR - S:t Görans gymnasium SID."

Transkript

1 CBInytt s kundtidning TEMA ASR - Forskning - Utredningar - Fuktens inverkan - Standardisering - Performance tests m.m. Nyheter på biblioteket SID. 14 ASR - S:t Görans gymnasium SID. 12 Fuktens inverkan på ASR SID. 8 Kurser på CBI SID. 6

2 INNEHÅLL 3-4 ASR-problematik i Sverige och arbete på 5 Cement med tillsatsmaterial och risken för ASR i betong 6-7 CBI:s kurser 8 Fuktens inverkan på ASR 9 Hur reaktiv är ballast från mellansverige? 10 Utveckling av ett nytt funktionstest för ASR i betong 11 Internationella och nationella kommittéer om ASR i betong 12 ASR-S:t Görans gymnasium 13 Notiser 14 Biblioteket 15 CBI:s intressentförening 16 Intressentföreningens medlemmar CBI nytt är s kundtidning som utkommer 2ggr/år. ISSN Ansvarig utgivare/chefredaktör: Katarina Malaga Kontakta redaktionen: Stockholm Tel: E-post: cbi@cbi.se Hemsida: Omslagsbild: ASR, Trondheim, Norge. Foto: Urs Mueller har kontor i Stockholm, Borås och Lund. Institutet bedriver forskning, materialutveckling, konsultverksamhet och utbildning inom betong och berg. CBI är ett dotterbolag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Spännande tid för Vilken spännande tid lever i. Mina första 10 månader som VD har varit mycket intensiva och lärorika. Vi närmar oss slutet på en treårsstrategi ( ) där målen var mycket ambitiösa men som det ser ut idag inte alls avlägsna för alla våra engagerade CBI:are. Verksamheten har utvecklats mot flera nationella och internationella forskningsprojekt. Vi ser en stor potential i att leda och vara med i större tvärvetenskapliga och tvärsektoriella partnerskap där betong och bergkunskapen bidrar till en hållbar utveckling av den byggda miljön. leder just nu två stora VINNOVA- finansierade projekt om gröna tak ( ) och grå-gröna ytor ( Vår forskning är bred men vi har spetskompetens inom ett antal aktuella områden som t. ex. undersökningar av materialskador och nya bindemedel. I november organiserade ett seminarium för intressentföreningen om skadeutredningar och i samarbete med Betongföreningen en workshop om Nya bindemedel och beständighet erfarenhet från Kanada och Sverige. Vi är aktiva inom internationella forskningsgrupperingar och kommittéer som bland annat tar fram nya metoder för att undersöka alkalisilikareaktioner (ASR). Hela det här numret handlar om CBI:s engagemang inom ASR och belyser utvecklingen av det viktiga området i Sverige. Under hela 2014 var alla medarbetare delaktiga i en process som skulle resultera i en ny strategi för de närmaste tre åren. Vi har arbetat intensivt med olika frågor som gäller vår vision och vår framtida roll för utveckling av svensk industri och samhället i stort. Som ni vet brukar visioner vara framåtsträvande och vi satsar stort på att vara en internationellt ledande innovationspartner inom betong och berg! Ambitiösa visioner kräver konkreta handlingsplaner baserade på innovativa forskningsidéer. Jag har fått äran att leda som är fullt av idéer och entusiasm och jag är övertygad om att vi tillsammans når våra mål. Katarina Malaga katarina.malaga@cbi.se ASR-problematik i Sverige och arbete på Bakgrund I motsats till Danmark, och till viss del Norge, så har Sverige i stora drag förskonats från allvarliga betongskador orsakade av ASR. Detta beror på olika faktorer där typen av ballast som förekommer i landet kanske är en av de främsta orsakerna. I Sverige har vi generellt långsamt reaktiv ballast som ger en moderat skadebild efter lång tid. Undantag finns och de är viktiga att vara observanta på, eftersom de till stor del liknar de ballasttyper som finns i Danmark och Norge. Som exempel kan nämnas att i Skåne förekommer samma typ av snabbreaktiv ballast som i Danmark och längs fjällkedjan förekommer norsk typ av medel-snabb reaktiv ballast. Ytterligare undantag finns, men i begränsade områden. I takt med att medelåldern på våra betongkonstruktioner ökar, så ökar emellertid också konsekvenserna av ASR. En annan viktig faktor som begränsat skadebilden i Sverige är att det funnits cementtyper på den svenska marknaden med låga till moderata alkalihalter (0,50-0,85 % Na 2 O ekv.). Dessa användes ofta till anläggningskonstruktioner redan innan det lågalkaliska anläggningscementet introducerades kring Exempel på sådana cement är Vika std. cement (0,80 % Na 2 O ekv.), Limhamn LH och std. cement (0,40 %) och Köping std. cement (0,85 %). Traditionellt byggdes kraftverksdammar i Sverige med Limhamns LH cement vilket i betydande omfattning har begränsat utvecklingen av ASR. För att sänka värmeutvecklingen i dessa massiva konstruktioner begränsades ofta cementhalten till 350 kg/m 3 och i en del fall användes även puzzolana material som trass eller slagg. I de dammkonstruktioner där inte Limhamnscement eller puzzolana material användes ser man emellertid ofta betydande ASR-skador och efter ca år har konstruktionen i flera fall nått sin livslängd. Andra typer av konstruktioner som ofta visar tecken, och i en del fall utvecklade ASR-skador, är kantbalkar på vägbroar. Dessa är utsatta för tösalter, som i kombination med hög fuktbelastning påskyndar ASRförloppet. Här kan det räcka med att betongen innehåller moderat reaktiv ballast för att utveckla tydlig sprickbildning efter ca 30 år. Fig. 1. Karta som schematiskt visar områden med reaktiva bergarter i Sverige. För symboler se text. Jan Trägårdh jan.tragardh@cbi.se Reaktiva ballasttyper och områden i Sverige Man kan dela in reaktiva ballasttyper i Sverige i tre klasser beroende på reaktiviteten. Dessa är följande: 1) snabbt reaktiva bergartstyper som har en pessimal (maximal) expansion beroende på både halt (vanligen 5-10 vol. %) och fraktion (vanligen 1-2 mm). 2) Medelreaktiva bergartstyper som har en pessimal expansion beroende på fraktion (vanligen 1-2 mm) och 3) långsamt reaktiva bergartstyper som har en optimal expansion som är proportionell mot mängden ballast. Den långsamt reaktiva typen är vanligast i Sverige. Exempel på de olika bergartstyperna och vilka områden de förekommer i ges nedan och i fig. 1: A) Snabbt reaktiva bergarter: opal flinta, lågmetamorfa sedimentära bergarter typ gråvacka och opal sandsten. Skåne och inslag längs fjällkedjan. B) Medelreaktiva bergarter: mycket finkorniga (flintlika) metavulkaniter, finkorniga myloniter som inte har omkristalliserats, deformerade kvartsiter, sandstenar/sparagmiter, gråvackor och finkorniga kvartsrika metasediment. Fjällkedjan samt inslag i Bergslagen och söder om Bergslagen. C) Långsamt reaktiva bergarter: porfyrer och andra finkorniga metavulkaniter, finkorniga graniter, finkorniga kvartsiter, fin-medelkorniga metasediment. Kataklasiter längs östvästliga förkastningszoner i mellersta Sverige. Livslängdsbedömning och kvalitetssäkring För närvarande finns ingen interna- Fortsätter.. 2 CBInytt CBInytt

3 fortsättning från sid tionell koncensus beträffande beräkningar och metodik för prognos av bärighet och livslängdsbedömning med avseende på ASR-påverkade konstruktioner. En RILEM-kommitté som startat under 2014 kommer att titta på hur man kan övervaka, prova och beräkna konsekvenserna av ASR och förhoppningsvis så kommer nationella riktlinjer att utarbetas som ett resultat från detta arbete i framtiden ( Prognosis of deterioration and loss of serviceability in structures affected by alkali-silica reactions ). I takt med att medelåldern på våra betongkonstruktioner ökar, så ökar emellertid också konsekvenserna av ASR. För att kvalitetssäkra att nya konstruktioner inte utvecklar ASR finns en s.k. deemed-to-satisfy -metod. Den går helt enkelt ut på att hindra eller begränsa en eller en kombination av följande parametrar för ASR: 1) Krav på maximal alkalihalt i cementet, vanligtvis 0,6 % Na 2 O ekv. Detta kopplas till kravet att betongen inte får innehålla mer än 3,0 kg/m 3 alkali. I de fall där tösalter förekommer, eller snabbreaktiv ballast, gäller inte detta utan en funktionsprovning rekommenderas. För närvarande håller en sådan på att utarbetas av CBI Betonginstitutet. Ovan ställer krav på maximal cementhalt i betongen. 2) Krav på mängden reaktiv ballast: Enligt SS bör mängden potentiellt långsam-medelreaktiv ballast vara maximalt 15 vol.% efter en petrografisk analys (RILEM AAR 1). Om detta krav inte uppfylls kan ett expansionstest utföras som tar två eller fyra veckor (RILEM AAR 2). Ett tredje steg finns för ballast som inte klarar RILEM AAR 2: ett 12 månader långt expansionstest med betongprismor (RILEM AAR 3). För närvarande håller en funktionsprovning med ett arbetsrecept på att utvecklas i Sverige i samband med ett RILEM-arbete (se nedan). Tills det arbetet är färdigt så används CBI-metod 1 (6 månader i mättad saltlösning och 50 C). 3) Användning av en mix av Portlandcement och alternativa puzzolana bindemedel (blandcement). Exempel på puzzolana material är flygaska, finmald slagg, metakaolin och silikapulver. Oftast räcker det med att en av ovanstående punkter uppfylls för att ASR inte skall utvecklas. Arbete på Inom ASR-området håller CBI Betonginstitutet på med en rad olika aktiviteter för närvarande, från kommitté- och standardiseringsarbete till provning, forskning och tillståndsbedömningar. En nystartad RILEM-kommitté (Avoiding Alkali Aggregate Reactions in Concrete - Performance Based Concept) kommer att undersöka vilka parametrar som påverkar ett performance test och hur man kan nå europeiskt samförstånd. Kommittén kommer också att jämföra laboratorie- och fältförsök. medverkar genom att undersöka prover på SP:s område i Borås. Här representeras av Urs Mueller och Karin Appelquist. CBI:s Elisabeth Helsing medverkar också till att påverka skrivningar inom ASR-området i svensk standard (exempelvis SS ). utvecklar kunskapen kring tillståndsbedömningar tillsammans med konsulter i näringslivet. Här behövs ständigt uppdaterad kunskap från forskningen för att bedömningarna skall kunna förbättras. Även forskningsresultaten måste kalibreras mot verkligheten vilket gör att fallstudier är viktiga för att återföra kunskap till forskningen. Som exempel kan brokonstruktioner, dammkonstruktioner och Arrheniuslaboratoriet på Stockholm universitet nämnas. I det senare fallet sker övervakning av fukttillståndet med sensorer i betong som har hydrofoberade ytor och mikroskopiundersökningar för att fastställa ballastens reaktivitet. Mariusz Kalinowski och Anders Selander på arbetar med detta. På CBI har ett ramprogram (Beständighet & Hydratation) startats där bland annat olika aspekter på ASR utreds. Programmet innehåller följande projekt: Hydratationsutveckling med olika blandcement och hur det påverkar bl.a. ASR (kontaktperson: Urs Mueller). Utveckling av ett performance test som utvärderar hur mottagliga olika betongrecept är för ASR (kontaktperson: Karin Appelquist). Undersökning av vilken relativ fuktighet (RF) i betongen som krävs för ASR och hur den kan dämpas genom att sänka RF med bl.a. hydrofobering (kontaktperson: Anders Selander). Undersökning av reaktiviteten hos tektoniskt påverkade metasedimentära bergarter i mellansverige. Bergarterna är bl.a. vanligt förekommande i brokonstruktioner i Stockholms län (kontaktperson: Mariusz Kalinowski). Cement med tillsatsmaterial och risken för ASR i betong ASR och sammansatta bindemedel Ett sätt att minska risken för ASR i betong är att använda sammansatta bindemedel, där mineraliska tillsatsmaterial används som del av cementet och ersätter delar av klinkern och/eller som tillsatsmaterial typ II i betongen. Tillsatsmaterial verkar i princip genom att ph i cementpastans porlösning sjunker som följd av puzzolanreaktionen [1][2]. Med sjunkande ph minskar mängden tillgänglig löslig silika i porlösningen. Silika kan lösas upp från reaktiv ballast. Ett annat verkningssätt är att alkalier binds till kalciumsilikathydraterna (C-S-H). Enligt flera författare tas aluminium från tillsatsmaterial upp i C-S-H, där den ersätter en del av silikatatomerna [3][4]. På så vis ökar delvis C-S-H:s negativa laddning och katjoner, som t.ex. alkali, kan bindas till C-S-H. Båda dessa verkningssätt är grunden till varför tillsatsmaterial kan minska risken för ASR. Hydratation av sammansatta bindemedel Sammansatta bindemedel hydratiserar på ett annat sätt än ett portlandcement. Beroende på de inblandade tillsatsmaterialen varierar såväl reaktionshastigheten som mikrostrukturen samt vilka hydratfaser som Fig. 2: Röntgendiffraktion (XRD), resultat vid 91 dygns hydratation, cementpastor med olika tillsatsmaterial, respektive enbart portlandcement (OPC). Diffraktionsspektra visar olika AFm- och AFt-hydratfaser. bildas. Bindemedel som innehåller aluminium, som t.ex. mald granulerad masugnsslagg (hädanefter benämnd slagg), kiselhaltig flygaska eller metakaolin, ändrar både typen och mängden AFm/AFt-faser (monosulfat- och ettringitliknande hydrater) och mängden tillgänglig kalciumhydroxid i cementpastan. På pågår idag en undersökning av hydratationen hos sammansatta bindemedel och inverkan på betongs beständighet. Projektet erhåller samfinansiering från cement- och betongindustrin. Tillsatsmaterialen som ingår i studien är slagg, flygaska typ V och metakaolin. De används i blandningar där de ersätter cementet i olika proportioner. Hydratationen studeras efter olika tidsintervall, från 4h till 24 månader, med analysmetoder som värmeutveckling i isoterm kalorimeter, fasanalys (XRD och TGA) och porstrukturutveckling. För ASR är det i synnerhet porlösningskemin som är viktig. Fig.1 visar koncentrationen OH- -joner i porlösningen i förhållande till slagghalt, i cementpastor hydratiserade i 91 dygn. Ökande slagghalt ger en tydlig minskning av koncentrationen OH- -joner. Det innebär också en minskning av ph från 13,8 till 13,2. En minskad koncentration av OH- -joner är kopplad till att kalciumhydroxid delvis förbrukas under puzzolanreaktionen Urs Mueller urs.mueller@cbi.se Monica Lundgren monica.lundgren@cbi.se Fig. 1: Koncentrationen OH- -joner i porlösningen och relativ halt kalciumhydroxid bestämd med XRD. Cementpastor med olika tillsatsmaterial vid 91 dygns hydratation. (Fig. 2). Med ökad tillgång till aluminium från tillsatsmaterialen ökar mängden hydratfaser som innehåller aluminium. Detta märks direkt i en ökning av mängden AFm- och AFt-faser (Fig. 2). Aluminium kan däremot även tas upp i C-S-H. Mikrokemisk analys i SEM visar t.ex. en högre aluminiumhalt i C-S-H i en sju dygn gammal cementpasta med flygaska jämfört med en pasta med portlandcement. Undersökningen pågår och flera cementblandningar kommer att analyseras vid flera åldrar. I ett parallellt pågående projekt kommer några av dessa cementblandningar att ingå i prestandatester för ASR (se artikeln av Appelquist/Mueller i detta nummer). Målet är att koppla informationen om cementblandningars hydratation till deras prestanda i miljöer som främjar ASR. Fortsätter på sid CBInytt CBInytt

4 Vi behåller 2014 års priser under hela våren 2015! Kurser 2014 och 2015 Gunilla Teofilusson Undervattensgjutning *) behörighet för arbetsledare, provtagare och operatörer I samarbete med Vattenfall Research & Development AB. Genomgången kurs och godkänd skriftlig tentamen ger behörighet för undervattensgjutningar av Trafikverkets, och andra beställares, konstruktioner. Kurslängd är fyra dagar för arbetsledare och provtagare samt två dagar för operatörer. Arbetsledare och provtagare för undervattensgjutningar feb 2015, Älvkarleby :- exkl moms Operatörer vid undervattensgjutningar feb 2015, Älvkarleby :- exkl moms Uppdatering av betongkurs Klass I och II Platsgjutning av betong Syftet med kursen är att ge en effektiv uppdatering avseende platsgjutning av betong i kompetensklasserna I och II. Vi tar främst upp nyheter inom regelverk men även materialteknik och arbetsutförande behandlas. Betongreparationer praktiskt inriktad kurs för operatörer, arbetsledare och beställare Kursen tar bland annat upp allmän betong- och reparationskunskap, arbetsbeskrivningar, förbehandling, lagning med reparationsbruk och betong, regelverk, ytbehandling samt informerar om specialmetoder avseende reparation och förstärkning. Kursen avslutas med praktiska övningar samt en examination för dem som behöver behörigheten. I kursmaterialet ingår relevanta standarder. Operatörer och arbetsledare som ska utföra reparationsarbeten. (Berhörighet). *) jan 2015, Stockholm :- exkl moms Beställare av reparationsarbeten och övriga intresserade. (Ej behörighet) jan 2015, Stockholm :- exkl moms Betongkurs Klass I *) Platsgjutning av betong (P) Fabriksbetongtillverkning (F) Betongelementtillverkning (B) För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i kompetensklass I-U, tillverkning av fabriksbetong i kompetensklass I-T samt betongelementtillverkning i kompetensklass I-E rekommenderar AMA Anläggning, AMA Hus och SS dessa kurser. I kursmaterialet ingår relevanta standarder. För personer verksamma inom platsgjutning av betong, betongelementtillverkning och fabriksbetongtillverkning nov och 8-12 dec 2014, Göteborg (P) jan och jan 2015, Stockholm (P+F) 9-13 mars och mars 2015, Malmö (P) :- exkl moms 2-6 nov och nov 2015, Stockholm (P+B) nov och 7-11 dec 2015, Göteborg (P) :- exkl moms Bergförstärkning samt reparation med sprutbetong*) behörighet för arbetsledare/ operatörer Kursen består av en teoretisk och en praktisk del. Efter godkänt på både praktiska och teoretiskt prov samt godkänd praktik erhålls behörighet för arbete med sprutbetong. I kursen ingår relevanta standarder. Operatörer och arbetsledare för sprutbetongarbeten.även andra som inte behöver den formella behörigheten är välkomna. 3-5 mars och mars 2015, Stockholm/ Älvkarleby :- exkl moms Betongkurs Klass II *) Platsgjutning av betong För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i kompetensklass II-U rekommenderar AMA Anläggning, AMA Hus och SS denna kurs. Personer verksamma inom platsgjutning av betong jan och 5-6 feb 2015, Stockholm 2-6 mars och mars 2015, Stockholm :- exkl moms 28 sept-2 okt och okt 2015, Stockholm :- exkl moms Ny kurs! Betongkurs Klass II *) Fabriksbetongtillverkning (F) Betongelementtillverkning (B) För att kunna leda och övervaka tillverkning av fabriksbetong i kompetensklass II-T och betongelementtillverkning i kompetensklass II-E rekommenderar AMA Anläggning, AMA Hus och SS dessa kurser. Personer verksamma inom tillverkning av fabriksbetong eller betongelement. 31 aug -4 sept och sept 2015, Stockholm (F) :- exkl moms 31 aug -4 sept och sept 2015, Stockholm (B) 24700:- exkl moms Utförandestandarden SS-EN samt dess svenska hjälpstandard SS har varit tillämpliga de senaste åren. Dessa nya standarder påverkar förfrågningsunderlaget och utförandet av betongkonstruktioner. Nya begrepp har införts och nya möjligheter för beställaren att ange olika val så som exempelvis vilken härdningsklass som önskas. Denna kurs ges som en halvdagskurs och vänder sig till beställare och de konsulter som skriver förfrågningsunderlag samt alla entreprenörer som kommer att använda utförandestandarden. Under våren 2015 kommer kursen att ges vid några olika tillfällen på olika platser i landet. Den kan också beställas som en företagsintern kurs. Främst för de som tidigare gått Betongkurs Klass I och/eller II Platsgjutning av betong. 3-4 feb 2015, Stockholm :- exkl moms Aktuella kursdatum, priser samt nya kurser uppdateras kontinuerligt på Information / Anmälan Kontakta Maria Wirström, eller kurs@cbi.se. Anmälan görs enklast via *) Kursen uppfyller de krav som Svenska Betongföreningens Råd för teknik och vidareutbildning formulerat. För mer information se: Allt kursmaterial samt lunch och kaffe ingår i samtliga kurser 6 CBInytt CBInytt

5 Fuktens inverkan på ASR De flesta skademekanismer i betong är relaterade till fuktnivån i konstruktionen. I de flesta fall påskyndas förloppen genom en höjd fuktnivå men det finns även mekanismer så som karbonatisering där högsta hastighet uppnås vid ett lägre fuktinnehåll. När det gäller ASR och dess hydrofila och expansiva gel är fukttillförseln central och helt avgörande för skadeförloppet. Långsamt reaktiv ballast i kombination med en hög alkalihalt och ett fuktigt klimat är en olycklig kombination som vi i dag allt oftare ser konsekvenserna av i form av år gamla krackelerade betongkonstruktioner. ASR öppnar oftast upp sprickor i konstruktionen och frost tar vid och accelererar förloppet. Provningar av olika kombinationer av ballast och bindemedel fokuserar på hur vi skall hantera nya konstruktioner så att vi undviker dessa problem i framtiden, men hur skall vi hantera alla dessa äldre konstruktioner som redan fått det karakteristiska mönstret av ASR? I Sverige varierar medelvärdet på relativa fuktigheten (RF) på årsbasis i luften mellan 75 och 85 % beroende på var i landet du befinner dig. Under vinterhalvåret ligger RF mellan 80 och 90 % och under försommaren ned mot 65 % i vissa delar av landet. Luften är förvisso torrare i den bemärkelsen att den bär mindre fukt under de kallare perioderna men RF är fortfarande högt och det är RF i luften som styr vilken fuktnivå vi får i våra betongkonstruktioner. I vårt avlånga land är det lätt att tro att fuktinnehållet i våra betongkonstruktioner skulle variera mycket beroende på om vi jämför t.ex. Norrlands inland med västkusten, men variationerna mellan dessa landsdelar i luftens RF är små och följaktligen är även skillnaderna i betongens RF desamma. Betydligt viktigare är istället huruvida betongen är skyddad från direktkontakt med en fuktfilm eller inte. Ett regnexponerat betongelement ligger oftast 5-15 % över gällande medelvärde för RF i luften medan en regnskyddad konstruktion följer medelvärdet för RF i luften relativt väl. En undersida på en bro med ett bra tätskikt håller därför ofta RF kring 80 % medan en kantbalk kan ha värden kring 95 % under en stor del av året. Förklaringen till detta är att undersidan Reparerade pelartoppar där horisontella ytor skyddas med plåt och luftspalt och vertikala ytor med vattenavvisande impregnering med syftet att sänka fuktnivån och begränsa ASR. av bron ställer in sig i jämvikt med RF i den omgivande luften medan kantbalken kontinuerligt tillförs fukt i form av nederbörd. Betongen är ett extremt hydrofilt material, vilket inte bara innebär att det lätt tar upp fukt utan också långsamt släpper ifrån sig den. Denna obalans gör att vi får ett permanent högre fuktinnehåll i kantbalken vilket i sin tur kan bli grogrund för t.ex. ASR. Genom CBI:s utredningsverksamhet ställs vi allt oftare inför äldre betongkonstruktioner med ASR där det i vissa fall redan gått för långt men också ett stort antal konstruktioner där det ännu går att göra något åt situationen. Det handlar om att strypa fukttillförseln i den mån det går, sänka fuktinnehållet i betongen och därmed hindra gelen från en fortsatt expansion. Åtgärdena måste bygga på en förståelse för de källor till fukt som finns och vilka möjligheter att skydda konstruktionen som kan vara effektiva i det aktuella fallet. Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett projekt som tittar på just dessa frågor. Projektet innehåller två olika delar där den första syftar till att undersöka hur hastigheten på ASR i betong med olika cement påverkas av varierad fuktnivå. Den andra delen fokuserar på hur eventuellt uppkomna beständighetsproblem kan hanteras genom att justera fuktnivån. Här undersöks olika konstruktionsdelar och förutsättningarna att kunna påverka dess fuktnivå. Vattenavvisande impregneringar är ett alternativ men sällan tillräckligt, utan en helhetsbild av den aktuella fuktsituationen krävs där flera olika lösningar kan krävas för att uppnå önskat resultat. I samband med de omfattande reparationer som genomförs på Stockholms universitets fastigheter genomförs ett antal olika åtgärder för att sänka fuktnivån i olika konstruktionsdelar (pelare och balkändar), se bild. Betongen är drabbad av ASR samt frostskador i bärande delar. har installerat 24 fuktgivare för att följa utvecklingen framöver och utvärdera åtgärderna. Anders Selander anders.selander@cbi.se Hur reaktiv är ballast från mellansverige? I samband med CBI:s uppdragsverksamhet har vi de senaste åren uppmärksammat flera fall av ASRrelaterad sprickbildning i anläggningskonstruktioner belägna i bland annat Stockholmsområdet. Betongen i de drabbade konstruktionerna, främst broar, är från 50- till 70-talet och innehåller ballast som härstammar från grustäkter i ett område nära Västerås. Det anmärkningsvärda med dessa fall är att betongens cement innehåller låga halter av kalium och natrium. Uppmätta N 2 O-ekvivalenta alkalihalter överstiger inte 0,6 viktprocent. I bilden kan man se exempel på sprickor orsakade av ASR i anläggningsbetong, här på en mittbalk i trågbro byggd på 60-talet. Indikationer på att denna typ av ballast kan reagera kraftigt även med lågalkaliskt cement innebär att den kan vara mer reaktiv än genomsnittligt långsamt alkalireaktivt material. Detta skapar oro för framtida behov av kostsamma reparationer. En kraftig alkalisilikareaktion som leder till sprickbildning har flera negativa effekter på betongkonstruktioner, t.ex. försämring av betongens beständighet, försämring av täckskiktets armeringsskyddande egenskaper vid närvaro av klorider samt volyminstabilitet hos betongen, vilket inte är önskvärt i till exempel dammutskov. Sprickorna kan också underlätta för fukt att tränga in i betongen, vilket innebär ökad risk för frostskador. En kombinerad ASR/ frost-skademekanism kan på relativt kort tid medföra allvarig försämring av betongens egenskaper. Under detta och nästa år kommer att arbeta med ett forskningsprojekt som har som syfte att öka kunskapen om ballast av den typen som finns i nämnda konstruktioner. Projektet är finanserat av Konsortiet för finansiering av grundforskning inom betongområdet. Ballasten är en komplex blandning av flera olika alkalireaktiva bergarter. Strukturanalys av betongen i tunnslip visar att ballastkorn som har reagerat med cementpastans porlösningar består av sedimentära, metamorfa och magmatiska bergarter såsom gråvacka, metagråvacka, sandsten, kvartsit, gnejs och en porfyrisk vulkanit som troligen har ryolistisk (kvartsrik) sammansättning. Totalhalt av de alkalireaktiva bergarterna i ballasten kan uppgå till ca 50 %. De metamorfa bergarterna metagråvacka och gnejs är tektoniserade, vilket innebär att rörelser i jordskorpan har malt ner kvartsen till extremt små partiklar. Denna textur tillsammans med eventuell förekomst av amorf/ kryptokristallin kiseldioxid i de sedimentära bergarterna misstänks vara orsaken till ballastens oväntat stora reaktionsbenägenhet. En kraftig alkalisilikareaktion som leder till sprickbildning har flera negativa effekter på betongkonstruktioner... Sprickbildning orsakad av ASR i brobetong. I det aktuella forskningsprojektet kommer ballast med olika bergartsammansättning att provas i både hög- och lågalkalisk miljö i betong med två olika cementsorter. Bergarter som valdes för detaljerad analys och provningar är kvartsit, metagråvacka, sandsten och vulkanit. Projektet skall bland annat utreda om det finns en risk för skadlig ASR i betong med modern anläggningscement och den mellansvenska alkalireaktiva ballasten. Bergarternas reaktionspotential med anläggningscement och cement ämnad för husbyggnad kommer att klarläggas med hjälp av accelererad laboratorieprovning. I denna provning görs mätning av expansion som orsakas av ASR i betongprismor. Undersökningen skall också omfatta petrografisk analys av ballasten före och efter alkalisilikareaktionen. Undersökningen förväntas ge besked om den generella gränsen för skadlig halt av långsamt alkalireaktiva partiklar i betongballast enligt SS :2008 (15 %) även gäller för dessa bergarter och om den är relevant för betong med ett lågalkaliskt cement. Laboratorieprovningar och analyser i kombination med data samlad från verkliga betongkonstruktioner (bland annat sprickbredder) kommer att ge underlag till bättre bedömningar av skaderisker och prognostisering av framtida skador för konstruktioner byggda med betong som innehåller denna typ av ballast. Mariusz Kalinowski mariusz.kalinowski@cbi.se 8 CBInytt CBInytt

6 Utveckling av ett nytt funktionstest för ASR i betong Projektidé Alkalisilikareaktioner (ASR) i betong anses generellt vara ett mindre problem i Sverige, men då skador uppkommer kan renoveringen av en skadad betongkonstruktion bli mycket kostsam. Utöver de provningsmetoder som idag finns för att prova ett ballastmaterials alkalireaktivitet i betong, ger kommande reviderade version av Svensk Standard SS (Betong Användning av EN i Sverige) oss nu möjligheten att utföra provningar av specifika betongrecept avseende deras alkalireaktivitet. CBI Betonginstitutet utvecklar och implementerar därför ett nytt funktionstest för ASR i betong, som del i ett projekt finansierat av A-konsortiet. Metoden bygger på och överensstämmer med idéer och utkast som presenteras inom den nya RILEM-kommittén TC AAA (Avoiding Alkali Aggregate Reaction in Concrete Performance Based Concepts). Projektet går ut på att testa olika ballast- och bindemedelskombinationer samt att studera deras motstånd mot att utveckla ASR. I arbetet ingår också att utveckla en lämplig metodik för provningen. Målet med projektet är därför att ta fram en pålitlig testmetod samt acceptansnivåer för kombinationer av olika cementtyper med dels en specifik ballast, med olika ballastkombinationer, eller för ballast i allmänhet, dvs. med sämsta tänkbara ballasttyp. Varför? Efterfrågan har ökat, både från industrin och statliga myndigheter, om ett funktionstest som kan avgöra huruvida en specifik betongblandning är skadlig eller inte avseende ASR. Med en specifik betongblandning avses kombinationen av ett specifikt cement med en specifik ballast som har en specifik kornfördelning. Som exempel kan nämnas det arbete som sker med att uppgradera åldrande vattenkraftverksdammar, särskilt längs fjällkedjan, men även utbyggnaden av vindkraftverk som sker runtom i landet. I samband med denna typ av konstruktioner får ofta frågan om man kan använda sig av lokal ballast. Vissa typer av ballast kan dock vara mycket alkalireaktiva i betong och gränsvärden för alkaliinnehållet i betongen behöver undersökas. Med specifika cementtyper och/eller specifika alkalihalter i betongen kan alkalisilikareaktioner dock ofta stävjas (fig. 1-2 visar hur expansionen förändras då alkalisilikareaktiv ballast provas med olika cementtyper med varierande alkalihalter). Därför utvecklar vi den nu existerande ballastprovningen RILEM AAR 3.1 till ett så kallat funktionstest, vilket kommer vara anpassat till svenska ballasttyper, svenska förhållanden och svenska regelverk. Metoduppställning Metoduppställningen innebär att olika ballast- och bindemedelskombinationer testas i en laboratoriemiljö (med specifik temperatur och luftfuktighet), för att undersöka betongens tendens till att utveckla ASR. Vi använder oss av cement med varierande alkaliinnehåll och kommer att studera hur provningsresultaten varierar med olika typer och halter av medel- till långsamreaktiv ballast. Provningsmetoder som ryms inom projektet är följande: RILEM AAR 3.1, ett expansionstest för betongprismor, där betongprismorna förvaras i en verklighetstrogen, fuktig miljö vid 38 C, med en provningstid på 1 år. RILEM AAR 4, ett expansiontest Fig. 1 & 2: Resultat från RILEM AAR 4. Graferna visar resultat från ett av ballastmaterialen, vilket testats med olika cement med varierande alkalihalt. Till vänster: expansionskurvor över tid. Till höger: expansionen efter 20 veckor kontra alkaliinnehåll i respektive cement. för betongprismor, i vilket man har högre temperatur än RILEM AAR 3.1 (60 C), för att påskynda reaktionen något. Provningstiden är här 20 veckor. Funktionstestet baseras på provningsmetod RILEM AAR 3.1, men parallella provningar utförs även med RILEM AAR 4. En jämförelse av resultaten från dessa två provningar ger information om hur hydratation av sammansatta bindemedel (2-3 olika komponenter) påverkar resultaten vid högre temperaturer. Funktionstestet ska kunna testa följande olika alternativ: Ballast av en given typ och sortering. Bindemedel av en given sammansättning (kan inkludera tillsatsmaterial och/eller komposit-cement). Specifika betongrecept, vilket i praktiken innebär att man testar specifika betongsammansättningar, men där vattencementtal och cementmängd endast tillåts variera inom ett givet intervall. Projektet innefattas av tre delar, s.k. work packages (WP): WP1: Karaktärisering av reaktiva ballasttyper, vilka kommer att användas som referensmaterial för test av olika bindemedelskombinationer. WP2: Utförande av funktionstest med olika ballast- och bindemedelskombinationer. I samband med denna typ av konstruktioner får CBI ofta frågan om man kan använda sig av lokal ballast. Internationella och nationella kommittéer om ASR i betong Alkalisilikareaktion är en skadeprocess i betong som leder till allvarliga skador och kostsamma reparationer av drabbade konstruktioner. I Sverige är fall av ASR ganska begränsade på grund av användningen av lågalkaliskt cement för de flesta stora konstruktionerna. Men en ökad användning av reaktiva tillsatsmaterial och kompositcement i världen väcker frågor om dess inverkan mot ASR. Därför har en ny RILEM-kommitté startats, TC AAA (Avoiding Alkali Aggregate Reaction in Concrete Performance Based Concepts). Den nya RILEM-kommittén fokuserar mindre på metoder för bestämning av alkalisensitivitet av ballast och mer på risken för ASR i en given betongblandning, kombinationer av bindemedel eller ballastblandningar., som är representerade i den nya RILEM-kommittén, har föreslagit en ny kommitté för ASR inom Betongföreningen, med början från och med Just nu är ASR-problematiken beskriven i SS , vilken är en svensk tilllämpning av den europeiska standarden EN 206. SS belyser miljöförhållanden och ASR provmetoder för ballast. Trots att ASR behandlas i ASR SS kvarstår fortfarande många öppna frågeställningar. Det huvudsakliga målet för den föreslagna kommittén är att utarbeta nya svenska ASR-riktlinjer som definierar all relevant teknisk kunskap rörande ASR i Sverige, inklusive: Miljöförhållanden och exponeringsklasser. Metoder för ballast och prestandatester; regelbundna uppdateringar från forskning. Utarbetandet av modifierade testmetoder som är anpassade till svenska WP3: Utvärdering av resultaten från WP1 och WP2 samt framtagande av en svensk metod för ett funktionstest för ASR i betong. Vi är för närvarande inne i slutfasen av WP1, vilken ska avslutas i januari WP2 är i uppstartsfasen med pågående planering och experimenten kommer att påbörjas i januari nästa år. Redovisning av resultat Projektet fortgår under fyra års tid och förväntas resultera i en CBIrapport med en beskrivning av den nya metoden. Metodutvecklingen kommer också användas som en del i arbetet inom en ny nationell ASR-kommitté som startar under 2015, samt inom den internationella RILEM-kommittén TC AAA, vilken startades i oktober i år. Urs Mueller urs.mueller@cbi.se Karin Appelquist karin.appelquist@cbi.se förhållanden. Anvisningar när reaktiv ballast kan tillämpas. Accepterat alkaliinnehåll i betong med andra bindemedel än CEM I. Betongföreningens nya kommitté kommer att arbeta självständigt gentemot standardiseringskommittén för SS och kan agera snabbare inom den aktuella forskningsutvecklingen. Kommittén ska kopplas till det nya RILEM-utskott som beskrivis ovan. Betongföreningens rapport kommer att innehålla referenser för ASR i betong och alkalikänslig ballast som SS refererar till. Målet är att rapporten ska kunna vara ett juridiskt bindande dokument för alkalisilikareaktioner i Sverige. Urs Mueller urs.mueller@cbi.se 10 CBInytt CBInytt

7 Notiser ASR - S:t Görans gymnasium XXII Nordic Concrete Research Symposium CBI-internat på Värmdö Den september träffades CBI:s medarbetare för en gemensam konferens och strategiarbete inför verksamhetsåren Workshop Den augusti anordnades XXII Nordic Concrete Research Symposium i Reykjavik. Från deltog sju personer under konferensen och flera av våra medarbetare står som författare eller medförfattare på sammanlagt 16 av de 119 presenterade konferensartiklarna. anordnade den 7 november workshopen Nya bindemedel och beständighet erfarenhet från Kanada och Sverige där man diskuterade erfarenheter från forskning rörande egenskaper hos betong med tillsatsmaterial. Genomgående sprickor, sannolikt orsakade av ASR. S:t Görans gymnasium på Kungsholmen i Stockholm. Svenska bostäder med Mats Åhlander som projektledare ska renovera och bygga om S:t Görans gymnasium till studentbostäder och gemensamma ytor. Staffan Gezelius och Gabriel Herdevall, Södergruppen arkitekter, är ansvariga arkitekter för om- och tillbyggnaden samt restaureringen. Per-Inge von Knorring, Looström & Gelin, ansvarar för konstruktionerna. Byggnaden har en höghusdel, våningar och en låghusdel. Ytterväggarna i höghusdelen utgörs av prefabricerade betongelement försedda med fasta och öppningsbara fönster. Husets källare är i två våningar och rymmer i övre planet bl.a. bil- och cykelparkering. Det undre källarutrymmet innehåller bl.a. skyddsrum och panncentral. Byggnaden är blåklassad av stadsmuseet vilket betyder att dess kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminne i kulturminneslagen. Arkitekter är 12 CBInytt Charles Eduard och Léonie Lola Geisendorf. fick förtroendet att tillståndsbedöma fastigheten, ge förslag till åtgärder samt att arrangera fullskaleprov med lagning av betongskador och rengöring av fasader. Balkongerna har skador i form av kraftiga sprickor, bompartier och spjälkning i betong. Beträffande pelare finns det skador nedtill på 23 av 41 pelare. Strukturanalyser av betongen i fasadelement med fönster visade att tydliga sprickor fanns i betongen med ett karakteristiskt sprickmönster för ASR med sprickor som går igenom både ballast och cementpasta. I enstaka fall har sprickorna medfört att armeringen blivit oskyddad mot korrosion och orsakat spjälkningar som följd. Betongen i fasadelement utan fönster är i bra skick. Flera olika rengöringsmetoder har provats. Utförda försök visar att det är stora variationer beträffande hur hårt föroreningarna sitter fast på betongytan, vilket medför att det krävs val av rätt rengöringsmetod för respektive yta. bedömer att rengöringsarbetet behöver utföras i nära samarbete med ansvarig arkitekt. Kontinuerligt godkännande av utfört arbete krävs för att säkerställa kvalitén. Försök med lagning av skadad betong där lagningarna ska ha samma kulör och ytstruktur som omgivande betongytor visar att det är möjligt att få ett gott resultat. Tillåtna avvikelser, i kulör och ytstruktur, från omgivande betongytor bör fastställas före kontraktskrivning. Bertil Nyman bertil.nyman@cbi.se fortsättning från sid Obesvarade frågor Trots omfattande bevis om att tillsatsmaterial kan minska risken för ASR i betong finns fortfarande ett antal obesvarade frågor. Det gäller i synnerhet den lämpliga ersättningsnivån av cement/klinker för att effektivt kunna minska risken för ASR. Det finns en grå zon vid nivåer under 25 % när man inte kan ta för givet att tillsatsmaterialen är garanterat effektiva mot ASR [5]. Beträffande kiselstoft, har den visats motverka ASR i ett tidigt stadium genom att minska porlösningens ph. Men studier har visat att ph ökar igen på lång sikt [6], vilket också ökar risken för ASR. Det finns frågor även kring tillsatsmaterial som inte omfattas av europeiska standarder, som kalkhaltiga flygaskor, askor från bioeldning eller några naturliga puzzolaner. Alkalihalten i dessa material kan ibland vara hög och det finns risk att alkalierna frigörs i betongens porlösning [7], vilket i längden kan ha motsatt, negativ, effekt för ASR. Avgiftsfri utbildning parallellt med arbetet och Företagsekonomiska Institutet (Fei) har i ett unikt samarbete tagit fram utbildningsplaner och ansökt om att bedriva Yh-utbildningar inom betongområdet. Resultatet blev två utbildningar med start den 19 november YH-utbildning är en yrkeshögskoleutbildning som anordnas i samverkan med arbetslivet och på uppdrag av myndigheten för yrkeshögskolan. För mer info: Grattis Björn! Under konferensen på Island mottog CBI-medarbetaren Björn Lagerblad pris för ett gediget arbete inom resurssnål betong Välkommen på CBI:s informationsdag den 12 mars 2015 Anmälan och mer information hittar du på Referenser sid 5 och 13: [1] E. Schäfer, B. Meng, Einfluss von Zement und Zusatzstoffen auf das Alkaliangebot für eine Alkali-Kieselsäure-Reaktion, [2] K. Schmidt, H. Hilbig, D. Heinz, ASR in Concrete with Supplementary Cementitious Materials Effect of Pore Solution Composition on Damage, in: 12th Int. Congr. Chem. Cem., 2007: pp [3] I.G. Richardson, The nature of the hydration products in hardened cement pastes, Cem. Concr. Comp. 22 (2000) [4] B. Lothenbach, K. Scrivener, R.D. Hooton, Supplementary cementitious materials, Cem. Concr. Res. 41 (2011) [5] M. Thomas, A. Dunster, P. Nixon, B. Blackwell, Effect of fly ash on the expansion of concrete due to alkali-silica reaction - Exposure site studies, Cem. Concr. Compos. 33 (2011) doi: /j.cemconcomp [6] R.Doug Hooton, Advantages of silica fume-slag ternary binders for production of durable concrete, in: Proc. XXII Nord. Concr. Res. Symp., 2014: pp [7] U. Mueller, P. Bürgisser, F. Weise, B. Meng, The natural pozzolana Rhenish trass and its effect on ASR in concrete, in: Sixth Int. Conf. Concr. under Sev. Cond. Environ. Load. - CONSEC10, Mérida, Mexico, 2010: pp CBInytt

8 Biblioteket CBI:s intressentförening NYHETER! Bio-aggregate-based building materials: Applications to hemp concretes fib Model Code for Concrete Structures 2010 fib / Special activity group 5, New model code Fédération internationale du béton & Ernst & Sohn (2013) ISBN: Sofiane Amziane (ed), Laurent Arnaud (ed) ISTE; John Wiley & Sons (2013) ISBN: Bridge, maintenance, safety, management, resilience and sustainability [Conference p proceedings] Fabio Biondini (ed), Dan M.Frangopol (ed) Taylor & Francis (2012) ISBN: Code-type models for structural behaviour of concrete: Background of the constitutive relations and material models in the fib Model Code for Concrete Structures 2010 fib / State-of-art report Task Group 8.7, Code-type models for concrete behaviour, within fib Commission 8, Concrete Fédération internationale du béton (2013) ISBN: Bond and anchorage of embedded reinforcement: Background to the fib Model Code for Concrete Structures 2010 fib / Technical report by Task Group 4.5 Bond models within fib Commission 4 Modelling of structural behaviour and design Fédération internationale du béton (2014) ISBN: Concrete industrial floors: A guide to design and construction 4th ed. (Concrete society technical report 34) The Concrete society The Concrete society (2013) ISBN: CBInytt Alfa Rör AB bildades 1966 av ett flertal betongrörs- och betongbrunnsfabrikanter för att samordna marknadsföring och tillverkning. Samarbetet utmynnade i ett gemensamt kvalitetssystem och produkter som kan användas tillsammans oberoende av tillverkande företag. Idag ägs Alfa Rör AB av fyra delägare: MEAG Va-system, Starka Betongingindustrier, Dahlgrens Cementgjuteri och Visby Cementvaru AB som tillverkar och säljer VAprodukter i hela landet under varumärket Alfa. Alfa VA-system omfattar både rör och brunnar samt färdiga anläggningar som används inom såväl statliga verk, kommuner och företag som enskilda fastigheter. Exempel på anläggningar kan vara olika reningsanläggningar för bensin och olja för dag- eller spillvatten samt fettavskiljare, pumpstationer och enskilda avloppsanläggningar. Många anläggningar skräddarsys efter kundens önskemål bland annat med avseende på vinklar, höjder och vattengångar. Rör och brunnar gjuts i regel med betong av jordfuktig konsistens och direktavformas efter gjutning. Nedstigningsbrunn ALFA Perfect gjuts med självkompakterande betong. Rännorna formas med utskuren cellplast, formad efter kundens önskemål. Ingen handvallning krävs vilket är mycket bra ur arbetsmiljösynpunkt. Den rationella tillverkningsmetoden innebär också korta leveranstider. Vi försöker ständigt förbättra våra VA-lösningar på olika sätt. Till exempel har Alfa varit med och utvecklat PG-fogen, en ingjuten tätning som numera används av betongrörstillverkare världen över. Vi var först i Europa att använda ett tillsatsmedel i betong till rör och brunnar som gör produkterna svavelväteresistenta. Medlet i betongen förhindrar att svavelvätegasen övergår till svavelsyra på betongytan. Alfa VA-produkter kännetecknas av det breda användningsområdet, moduluppbyggnaden, den täta gummifogen och att de naturligtvis är av betong! tillverkade Progress in polymers in concrete [Conference papers] Ru Wang (ed), Zhenghong Yang (ed) Trans Tech Publications (2013) ISBN: Design and construction of nuclear power plants Rüdiger Meiswinkel, Julian Meyer, Jürgen Schnell Ernst & Sohn; Wiley (2013) ISBN: Kontakt: Eva Lundgren, bibliotikarie, , eva.lundgren@cbi.se Aquajet Systems AB är ett av världens ledande specialistföretag inom vattenbilningstekniken. I fronten av den tekniska utvecklingen och tillhandahåller avancerade systemlösningar till professionella vattenbilningsföretag världen över. Vattenbilning eller som den internationella benämningen lyder, Hydrodemolition, där vatten under höga tryck och flöden är det perfekta mediet för att ta bort skadad och försämrad betong från t.ex. broar, pelare, vattendammar, vattenkraftverk, kärnkraftverk, torrdockor och övriga betongkonstruktioner. Ständig produktutveckling är en förutsättning för att vidmakthålla Aquajet:s starka ställning på marknaden. Design, konstruktion, utveckling samt tillverkning av nyckelkomponenter sker inom företagets väggar vilket ger full kontroll och kontinuitet i produktutvecklingen. Våra kunders erfarenheter och önskemål utgör en motor och kontinuerlig drivkraft för vår produktutvecklingsavdelning att ständigt se nya lösningar. De senaste årens tekniska lösningar har fokuserat på driftsäkerhet och effektivitet för bättre lönsamhet för våra kunder. Ett antal av de nya tekniska innovationerna har etablerat en ny standard inom vattenbilningstekniken och är därför patenterade. Aquajet Systems erbjuder ett mycket brett produktsortiment inom vattenbilningstekniken, flexibla och uppgraderingsbara robotar uppfyller marknadens alla behov. Robotarna tillsammans med ett brett program av tillbehör gör det möjligt att utföra de flesta arbetsuppgifter. System för vattenbilning av kantbalkar och under broar ger ytterligare konkurrensfördelar för våra kunder. Pelarringen är ett unikt verktyg som bearbetar cirkulär betongpelare mycket effektivt. Aquajet säljer och utvecklar även högtryckspumpar för vattenbilning och industrisanering och har ett brett utrustningsprogram för industrisanering. CBInytt

9 Vill läsa CBI-nytt två gånger om året? Får du redan CBI-nytt men har bytt adress? Fyll i talongen och skicka den till: CBI-nytt, Stockholm eller maila till: cecilia.eklund@cbi.se Namn Företag Adress Postnr/ort e-post Vid adressändring vänligen uppge även gamla adressen. CBI:s intressentförening Finansiärer av CBI:s grundforskning Abetong AB Betongindustri AB Cementa AB AB Färdig Betong AB Strängbetong Swerock AB NYHET! Nu kan du välja om du vill få CBI-nytt som papperstidning, digitalt eller både och. Maila ditt önskemål till: cecilia.eklund@cbi.se Övriga medlemmar Aercrete Alfa Rör AB Aquajet Systems AB BASF Construction Chemicals Sweden AB Bekaert Svenska AB Benders Sverige AB Cementor AB Cemex AB Conjet AB Conmat AB COWI AB AB Finja Betong MinFo Modern Betong AB NFM Flytgolv AB Nordisk Stenimpregnering Nordkalk AB Omya AB/Björka Mineral AB Projektengagemang Anläggningsunderhåll Ramböll Sverige AB SABO AB Saint Gobain Byggprodukter AB SF Marina Wallhamn AB SIKA Sverige AB SMA Svenska Mineral AB SSAB Merox S:t Eriks Stenindustrins Forskningsinstitut AB Sto Scandinavia AB AB Stockholmshem Stockholms stad; Trafikkontoret Svea Golv och Betong AB Sveriges Bergmaterialindustri Svevia AB Sweco Structures AB Trafikverket Tyréns AB Vattenfall AB WSP Sverige AB Något för ditt företag? Kontakta Katarina Malaga, eller katarina.malaga@cbi.se Mer information om intressentföreningen finns på Stockholm c/o SP c/o SP Tel: Box 857 Ideon cbi@cbi.se Borås Lund Tel: Tel:

CBI Kursverksamhet Kurskatalog RISE CBI Betonginstitutet

CBI Kursverksamhet  Kurskatalog RISE CBI Betonginstitutet CBI Kursverksamhet www.cbi.se Kurskatalog 2018 RISE CBI Betonginstitutet CBIs kursverksamhet CBI har bedrivit kursverksamhet sedan 1940-talet, såväl öppna som företagsinterna. Den största andelen har genom

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CBI BETONGINSTITUTETS KURSER. Höst Vår Läs mer p

VÄLKOMMEN TILL CBI BETONGINSTITUTETS KURSER. Höst Vår Läs mer p VÄLKOMMEN TILL CBI BETONGINSTITUTETS KURSER Höst 2016 - Vår 2017 å Läs mer p se www.cbi. CBI:s kursverksamhet CBI har anordnat Klass II och Klass I kurser sedan 1940-talet, såväl öppna som företagsinterna.

Läs mer

Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte

Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte Program 13.30 M Åhström: Välkomsthälsning 13.35 J Silfwerbrand: Nyheter från CBI Betonginstitutet 13.50 Föredrag 15.00 Kaffe 15.30 Föredrag (forts.) 16.30

Läs mer

ASR problematik i Sverige

ASR problematik i Sverige ASR problematik i Sverige Jan Trägårdh CBI Betonginstitutet AB Rebetdagen 2012 Innehåll 1) Vanliga exempel på ASR i Sverige 2) Förutsättningar för ASR 3) Reaktiva bergarter i Sverige 4) Undersökning och

Läs mer

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. i li ki Mariusz Kalinowski Materialgruppen, CBI Betonginstitutet Alkalisilikareaktion Starkt basisk miljö ph > 10

Läs mer

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG CBI-dagen 15 mars 2017 Karin Appelquist Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Användning av alkalireaktiv ballast i betong Vad

Läs mer

CBI Kursverksamhet Kurskatalog RISE CBI Betonginstitutet

CBI Kursverksamhet   Kurskatalog RISE CBI Betonginstitutet CBI Kursverksamhet www.cbi.se Kurskatalog 2019 RISE CBI Betonginstitutet RISE CBIs kursverksamhet CBI har bedrivit kursverksamhet sedan 1940-talet, såväl öppna som företagsinterna. Den största andelen

Läs mer

CBI Betonginstitutets kurskatalog 2015 / 2016 KURSVERKSAMHETEN.

CBI Betonginstitutets kurskatalog 2015 / 2016 KURSVERKSAMHETEN. CBI Betonginstitutets kurskatalog 2015 / 2016 KURSVERKSAMHETEN www.cbi.se Kontaktuppgifter Kurschef Gunilla Teofilusson gunilla.teofilusson@cbi.se Kursadministratör Maria Wirström maria.wirstrom@cbi.se

Läs mer

Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form

Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form Hållbart samhällsbyggande med beständig betong Innehåll dagens presentation Ny vägledningsrapport för undvikande av ASR

Läs mer

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det? Frågor att belysa Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det? Hur ligger det till med svenska betongdammar? Vad är ASR?

Läs mer

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE VUC:s Informationsdag, 2019-05-14 Elisabeth Helsing, RISE Plats för uttag: även om betongens egenskaper förändras mellan platsen för provtagning och avlämning får uttag av prover ske på annan plats än

Läs mer

Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv

Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv Stefan Norberg Fortum Marcus Hautakoski Vattenregleringsföretagen

Läs mer

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement

Läs mer

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

DOSERINGSRÅD MERIT 5000 DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.

Läs mer

Provningsmetoder för tillstånds- och livslängdsbedömning

Provningsmetoder för tillstånds- och livslängdsbedömning Provningsmetoder för tillstånds- och livslängdsbedömning Mårten Janz 2017-03-22 1 Provningsmetoder för tillståndsoch livslängdsbedömning Praktisk betraktelse Hur bör man tänka vid uttag av prov? Tillståndsbedömningens

Läs mer

Standarder/nya regler

Standarder/nya regler Standarder/nya regler Elisabeth Helsing, CBI CBI Intressentförenings höstmöte 2014-11-05 Huvudfråga Vad händer med ny betongstandarden SS-EN 206 och uppdateringen av tillämpningsstandarden SS137003? Lite

Läs mer

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande

Läs mer

Dags för vidareutbildning inom BETONG? Läs om kurserna som tar dig vidare.

Dags för vidareutbildning inom BETONG? Läs om kurserna som tar dig vidare. Höstens utbildningskatalog 2018 Dags för vidareutbildning inom BETONG? Läs om kurserna som tar dig vidare. n Platsgjutning n Betongelement n Betongreparationer n Fabriksbetongtillverkning n Fixeringssvetsning

Läs mer

Betong Användning av EN i Sverige

Betong Användning av EN i Sverige SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd 2002-02-01 Utgåva 2 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1 in Sweden ICS 91.100.30 Språk: svenska Tryckt i mars 2002 Copyright SIS.

Läs mer

SVENSK STANDARD SS

SVENSK STANDARD SS Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd Utgåva Sida 2001-05-23 1 1 (12) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Betong Användning av EN 206-1

Läs mer

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet Katarina Malaga

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet Katarina Malaga Vattenavvisande impregnering - material och utförande CBI Betonginstitutet Katarina Malaga CBI Betonginstitutet AB BORÅS LUND STOCKHOLM Forskning 50 % Provning 15 % Utredning 20 % Kursverksamhet 15 % Vattenavvisande

Läs mer

Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte

Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte 1-2010 Program 13.30 M Åhström: Välkomsthälsning 13.35 J Silfwerbrand: Nyheter från CBI 13.50 Förberedda frågor och svar 15.00 Kaffe 15.30 Frågor och svar

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR VAL AV BALLAST I KONSTRUKTIONER FÖR VATTENBYGGNAD

VÄGLEDNING FÖR VAL AV BALLAST I KONSTRUKTIONER FÖR VATTENBYGGNAD VÄGLEDNING FÖR VAL AV BALLAST I KONSTRUKTIONER FÖR VATTENBYGGNAD RAPPORT 2016:253 BETONGTEKNISKT PROGRAM VATTENKRAFT Vägledning för val av ballast i konstruktioner för vattenbyggnad ERIK NORDSTRÖM ISBN

Läs mer

Ledarskap. Byggledning TIPS! TIPS! BOKA I GOD TID!

Ledarskap. Byggledning TIPS! TIPS! BOKA I GOD TID! Fabriksbetongtillverkning kompetensklass I-T Vår nya utbildning Fabriksbetongtillverkning kompetensklass I-T ger dig fördjupad kunskap om materialet betong samt teknik och bestämmelser för att du ska kunna

Läs mer

Nya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

Nya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI) Nya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI) Nya EN 206 Revideringsarbetet avslutat och standard publicerad Viktigaste nyheterna i nya EN 206 - överblick

Läs mer

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor

Läs mer

Betongskada bör utredas för att åtgärdas rätt

Betongskada bör utredas för att åtgärdas rätt FASTIGHETSFÖRVALTNING Många av betongkonstruktionerna från miljonprogrammet som balkonger och garage är i behov av reparation. Fastighetsförvaltare kan minska sina kostnader genom tidigare och bättre tillsyn.

Läs mer

Nyheter i nya SS 137003

Nyheter i nya SS 137003 Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13 Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska

Läs mer

Projektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.

Projektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Handledare: Peter Johansson Lars Wadsö Katja Fridh Avd. Byggnadsmaterial,

Läs mer

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling BETONGTEKNIK DÅ OCH NU En exposé över 90 års betongutveckling Göran Fagerlund Avd. byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola KONSTRUKTIONSTEKNIK Alltmer sofistikerade beräkningsmetoder Allt större (mer

Läs mer

Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB EPCC-konceptet. Valda delar om Cement och tillsatsmaterial (TM) utifrån kraven i EN 206, EN 197-1 och SS 137003 för användande av GGBS och flygaska i betongproduktion Henry Flisell Silika Flygaska GGBS

Läs mer

CBI Betonginstitutet Strategi för

CBI Betonginstitutet Strategi för CBI Betonginstitutet Strategi för 2015-2017 Vision En internationellt ledande innovationspartner inom betong och bergmaterial. Affärsidé Skapa värde och hållbar utveckling för näringsliv och samhälle genom

Läs mer

Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast

Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast MinBaS II 1 Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport projekt nr 2.1.6c Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast MinBas II Produktutveckling Projektområde II Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet 2

Läs mer

Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:

Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare: Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Doktorand: Oskar Linderoth Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet

Läs mer

Betong med lägre klimatpåverkan

Betong med lägre klimatpåverkan Betong med lägre klimatpåverkan Hur åstadkommer vi detta? Thomas Concrete Group, C-lab Betong ett naturligt och oorganiskt material Finns tillgängligt överallt & lokalt tillverkat råmaterialen till cement

Läs mer

Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte

Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte Program 13.30 M Åhström: Välkomsthälsning 13.35 J Silfwerbrand: Nyheter från CBI Betonginstitutet 13.50 Förberedda frågor & svar 15.00 Kaffe 15.30 Frågor

Läs mer

Nyheter inom betongforskningen

Nyheter inom betongforskningen Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement

Läs mer

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Varför standardisering och hur funkar det? Några goda exempel Markus Peterson, Betongforum Varför standardisering?

Läs mer

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för

Läs mer

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group Betong som ett material Utvecklas gradvis (kontrollerbart) från flytande/plastisk till fast form däremellan

Läs mer

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Anders Selander Cementa AB 2017-12-06 Utblick - Europa: Vilka cementtyper används? Cementa 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CEMBUREAU

Läs mer

Komplett reparationssortiment

Komplett reparationssortiment Betongreparation Finja Bemix Komplett reparationssortiment Specialister på specialbetong Finja Bemix utvecklar, producerar och levererar specialbetong till byggindustrin i hela Sverige och har ett stort

Läs mer

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet Vattenavvisande impregnering - material och utförande CBI Betonginstitutet Vattenavvisande impregnering Vad består vattenavvisande impregneringsmedel av? Inträngning och utvärderingsmetoder Faktorer som

Läs mer

BETONGKONSTRUKTIONER I VATTENVERK SKADOR, MATERIAL OCH UNDERHÅLL

BETONGKONSTRUKTIONER I VATTENVERK SKADOR, MATERIAL OCH UNDERHÅLL BETONGKONSTRUKTIONER I VATTENVERK SKADOR, MATERIAL OCH UNDERHÅLL Mikael Jacobsson fil.dr Utredningsledare/forskare 21 november 2017 Svenskt vatten: Material i kontakt med dricksvatten Research Institutes

Läs mer

Betong och armeringsteknik

Betong och armeringsteknik Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor

Läs mer

Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre

Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre Johan Silfwerbrand KTH & CBI Betonginstitutet Dansk Betonforening, København, 10 okt. 2012 Betong problem & lösningar Betong är dåligt på dragsidan men

Läs mer

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE Strålning VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE Research Institutes of Sweden BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE Översiktligt innehåll Joniserande strålning, vilken

Läs mer

Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong

Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong Presentationens innehåll Lösningar för undervattensgjutning Innehåll Kort om Betongindustri Erfarenheter från olika ar Lösningar för gjutning på frostfritt djup Lösningar för gjutning delvis under vatten

Läs mer

CBI-dagen Ny metod för utvärdering av impregnering mot kloridinträngning Elisabeth Helsing, CBI

CBI-dagen Ny metod för utvärdering av impregnering mot kloridinträngning Elisabeth Helsing, CBI CBI-dagen 2016-03-06 Ny metod för utvärdering av impregnering mot kloridinträngning Elisabeth Helsing, CBI ETT SAMNORDISKT PROJEKT - EN NY NORDISK PROVNINGSMETOD FÖR VATTEN- AVVISANDE IMPREGNERINGSMEDELS

Läs mer

Den svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM

Den svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM Den svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM Mikael Hallgren, Tyréns Ordf CIR www.cib.iabse.rilem.se Svenska gruppen inom CIB/IABSE/RILEM c/o CBI Betonginstitutet Marie Siedberg Hjärne Box 857 501 15 BORÅS

Läs mer

Betongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner. I enlighet med Trafikverkets krav i TRVAMA Anläggning 10 SS-EN 1504. Innovation & Consistency

Betongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner. I enlighet med Trafikverkets krav i TRVAMA Anläggning 10 SS-EN 1504. Innovation & Consistency Betongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner I enlighet med Trafikverkets krav i Anläggning 10 Innovation & Consistency since 1910 Sika är ett globalt företag Sika är en global koncern med ett

Läs mer

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga Mikael Westerholm Cementa AB Konceptet Equivalent likvärdig Performance prestanda hos of bindemedelskombinationer Combinations Concept Innehåll Bakgrund Den svenska

Läs mer

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige

Läs mer

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement

Läs mer

Inverkan av balkonginglasning

Inverkan av balkonginglasning Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Inverkan av balkonginglasning på armeringskorrosion Ali Farhang Bro & Tunnel Ramböll Sverige AB Agenda Balkonginglasning Bakgrund om karbonatisering och armeringskorrosion

Läs mer

CIR-dagen , Svenska Mässan. CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM

CIR-dagen , Svenska Mässan. CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM CIR-dagen 2019-01-29, Svenska Mässan CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM Peter Simonsson, Trafikverket Ordf CIR svenskacir.se e-mail: cirsekretariatet@ri.se Tel: 010-516 68 70 1 2019-02-11 Svenska

Läs mer

Europa standarder gäller!

Europa standarder gäller! Standardisering inom betongområdet Hur funkar det? Vad händer inom svenskt kommittéarbete? Vad händer på Europa nivå? Markus Peterson, Betongforum Annika Almqvist, SIS Europa standarder gäller! Swedish

Läs mer

Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner

Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner Nicklas Sahlén Jörgen Grantén Daniel Andersson Robert Vestman Umeå Karin Ohlson Nathalie Ohlson Hemming Paroll Esbo Sture Lindmark 073-8083600 Sture.lindmark@fuktcom.se

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa

Läs mer

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Sprutbetong Tommy Ellison Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Innehåll Sprutbetongs egenskaper Sprutmetoder Material Utrustning Kontroll Utförandekrav/Utbildning Kraftindustrins Betongdag 2014 2 Sprutbetongs

Läs mer

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Projekt WR 34 Kartläggning av

Läs mer

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Läs mer

Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong

Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong Bror Sederholm Swerea KIMAB bror.sederholm@swerea.se Detta är Swerea KIMAB Korrosions- och metallforskningsinstitut 239 medlemsföretag 600 kunder per år 172

Läs mer

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper Betong som innehåller alternativa bindemedel har en rad önskvärda och positiva egenskaper, vilka bland andra är mindre

Läs mer

Hampa som byggmaterial

Hampa som byggmaterial Hampa som byggmaterial Resultat av forskningsarbete vid SLU och LTH Paulien Strandberg (f.d. de Bruijn) 17 september 2015 Degeberga Lite om mig MSc Architecture, Building and Planning Technical University

Läs mer

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Bascement TEKNISK BESKRIVNING TEKNISK BESKRIVNING Förord är en produkt som är anpassad till dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande. j Betong med ger en lägre CO 2 -belastning eftersom klinkerandelen kunnat reduceras.

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet CBI Betonginstitutet AB 38 BORÅS 5 LUND 42 STOCKHOLM Forskning 50 % Provning 15 % Utredning 20 % Kursverksamhet

Läs mer

Risker för alkalisilikareaktion i dammar av betong med lågalkaliska cement och ballast från fjällbergarter

Risker för alkalisilikareaktion i dammar av betong med lågalkaliska cement och ballast från fjällbergarter Risker för alkalisilikareaktion i dammar av betong med lågalkaliska cement och ballast från fjällbergarter Undersökning av fyra dammar Elforsk rapport 13:55 Mariusz Kalinowski, Ida Fossenstrand, Jan Trägårdh

Läs mer

StoCretec Impregnering Arbetsanvisning. Betong Impregnering

StoCretec Impregnering Arbetsanvisning. Betong Impregnering StoCretec Impregnering Arbetsanvisning Betong Impregnering Observera att de uppgifter, illustrationer, generella tekniska utlåtanden och ritningar som förekommer i denna broschyr enbart är allmänna förslag

Läs mer

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träkonstruktionsteknik i samverkan med andra material Husbyggnad Brobyggnad Utomhuskonstruktioner och fasader Renovering Trä och

Läs mer

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,

Läs mer

Nyheter inom betongområdet!

Nyheter inom betongområdet! Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN. Stenindustrin. från kunskapsuppbyggnad till marknad

MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN. Stenindustrin. från kunskapsuppbyggnad till marknad Stenindustrin från kunskapsuppbyggnad till marknad Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut AB 1 BAKGRUND för stenbranschen inför MinBaS programmen: - Sverige har lägsta per-capita-användning av

Läs mer

MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015

MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015 Innovation - VINNOVA MinBaS dagen 2015 18 mars 2015 MinBaS Innovation - Utlysningar 2014-2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26

Läs mer

Nyheter från CBI Betonginstitutet

Nyheter från CBI Betonginstitutet Nyheter från CBI Betonginstitutet Johan Silfwerbrand 13 mars 2013 Ekonomi i ett nötskal Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 Omsättning 69,7 75,8 73,8 (Mkr) Tillväxt (%) 0,1 9 6* Resultat (kkr) 2067 1230

Läs mer

Vad är kompetens? Fakta kan vi hitta i en bok Fakta + Erfarenhet = Kunskap. Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och dra egna slutsatser!

Vad är kompetens? Fakta kan vi hitta i en bok Fakta + Erfarenhet = Kunskap. Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och dra egna slutsatser! CBI utbildar Vad är kompetens? Fakta kan vi hitta i en bok Fakta + Erfarenhet = Kunskap Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och dra egna slutsatser! Kompetenshöjning kommer via insikter när man

Läs mer

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Renovera med Weber genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Weber Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att återställa

Läs mer

CBInytt. CBI Betonginstitutets kundtidning. Självläkande betong Radongas i byggnadsmaterial

CBInytt. CBI Betonginstitutets kundtidning. Självläkande betong Radongas i byggnadsmaterial CBInytt CBI Betonginstitutets kundtidning Självläkande betong Radongas i byggnadsmaterial 1 2014 2-3 Självläkande betong 4-5 Nyheter om CE-märkning 6-7 CBI:s kurser 8-9 Ny CBI rapport Workshop Gröna tak

Läs mer

Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det!

Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det! Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det! STARKA AFFÄRSIDÉ Att erbjuda ett brett sortiment betongprodukter för

Läs mer

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. 1 Prognosverktyg för betong Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. Presentationens innehåll Bakgrund TorkaS Korrigeringsfaktor vid lågt vct Produktionsplanering Betong

Läs mer

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Vad är

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial

Läs mer

Utförandestandarden EN

Utförandestandarden EN Utförandestandarden EN 13670 Vad innebär den? Elisabeth Helsing, TRV SBF Seminarium 26 jan 2012 1 2012-01-27 SS-EN 13670 Publicering, innehåll, nyheter SS 13 70 06 -Tillämpningsstandarden Hur gäller de?

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

maxit renoverar maxit Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

maxit renoverar maxit Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. maxit renoverar maxit Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. maxit Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att

Läs mer

Vi är specialisterna på betong

Vi är specialisterna på betong Vi är specialisterna på betong Vi började med en fabrik i Sverige 1955 Allt startade 1955 då den svenske ingenjören och entreprenören Martin Thomas grundade företagets första betongfabrik i Karlstad. Martin

Läs mer

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avdelning byggnadsmaterial KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008 Requirements for frost resistance of Swedish concrete the years 1994-2008

Läs mer

DET PERFEKTA BETONGSKYDDET

DET PERFEKTA BETONGSKYDDET EN 1504-2 DET PERFEKTA BETONGSKYDDET EKOLOGISK BETONGYTOR PREFAB BEHÅLLARE I BETONG BETONGRÖR ALLA TYPER AV BETONG Skydda det du tycker om och som är värdefullt för Dig. Naturligtvis med EverCrete Vetrofluid!

Läs mer

Rebetdagen Åke Bjurholm, Grontmij.

Rebetdagen Åke Bjurholm, Grontmij. Rebetdagen 2010 2010-10-19 19 Tätskikt av mastix. Erfarenhet från Stockholms broar Åke Bjurholm, Grontmij www.grontmij.se Stockholms broar Nästan samtliga av Stockholms broar har farbaneplatta av betong.

Läs mer

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET Salt-frostprovningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och kalkstensfiller Elisabeth Helsing CIR-dagen, 31 januari 2017 Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET Syfte och

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Korrosion och vittring på biologiska behandlingsanläggningar Ylva Edwards, CBI Vittrings- och korrosionsproblem för BETONG och BETONGARMERING vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning

Läs mer

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008 Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMR ÅDEN Praktiskt inriktade utbildningar som håller dig uppdaterad om det senaste som händer inom

Läs mer

Specialbruk för utmaningar

Specialbruk för utmaningar Expanderbruk Finja Bemix Specialbruk för utmaningar Specialister på specialbruk Finja Bemix utvecklar, producerar och levererar specialbruk till byggindustrin i hela Sverige och har ett stort urval av

Läs mer

För ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong

För ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong För ett miljövänligare byggande En presentation om vår FBLC betong Innehåll Varför är betong miljövänlig? 3 Vad är FBLC betong? 4 Inte bara miljövänlig - fler goda betongegenskaper 5 Att tänka på när du

Läs mer

refurbishment Lösningar för balkonger, terrasser och loftgångar

refurbishment Lösningar för balkonger, terrasser och loftgångar Lösningar för balkonger, terrasser och loftgångar betongkemi på 2 minuter Det är viktigt att ta hand om sin betong. Betongen är ett mycket beständigt material över tid, men till slut behöver man renovera.

Läs mer

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik 1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av

Läs mer

MasterGlenium SKY. Lösningar för högpresterande betong inom industrin för fabriksbetong

MasterGlenium SKY. Lösningar för högpresterande betong inom industrin för fabriksbetong MasterGlenium SKY Lösningar för högpresterande betong inom industrin för fabriksbetong 2 MasterGlenium SKY Master Builders Solutions från BASF Byggt på samarbete. Våra Master Builders Solutions-experter

Läs mer