Familjehemmet. Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjehemmet. Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 31 Nr 4 december 2013 Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar

2 I detta nummer Nr Vem är umgänget till för?... 4 SKL:s rekommendationer... 7 Kan du fokusera på ditt arbete om ditt barn ligger allvarligt skadad på sjukhus?...11 Jag är människa!...12 Nytta och nöje Familjehemsföräldrar om lästräning med placerade barn...13 Familjehemmens Riksförbund Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård IFCO 2014 EUROPEAN+ CONFERENCE May 2014 / Kyiv / Ukraine IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - Gull-Britt Lindberg - Lindberg Utveckling AB Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se 2 Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Vi är vanliga familjer Det finns fortvarande idag väldigt mycket fördomar om familjehem. För att punktera dessa fördomsbubblor borde vi familjehem i mycket större utsträckning berätta om hur det är att vara familjehem. Vi familjehem är inga offer utan vi har gjort ett medvetet val. Vi är beredda att ägna vår tid och energi på att ta hand om barn som inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Vi vill deras bästa och förstår att det finns en hel del viktiga saker som vi är kapabla att handskas med och finnas till för. Vi tar ansvar för barnens basala behov, berättar för dem att skolan är viktig och visar det rent konkret genom att ställa rimliga krav, ha förväntningar och hjälpa till med läxor och annat som rör skolan. Vi ser till att barnen har möjlighet att växa och utvecklas och känna sig både uppskattade och behövda. Vi har tålamod, uthållighet, en väl utvecklad tjatförmåga och enorm mängd kramar att ge. Vi känner inget behov av att äga barn utan förstår nödvändigheten och meningen med att barnen har rätt till alla sina betydelsefulla personer. Vi är helt vanliga familjer. Utöver det har vi en suverän förmåga att hålla reda på det enorma nätverket av professionella, som kan dessutom när som helst bytas ut. Vi nöjer oss med litet arvode, kräver ingen uppskattning av samhället och har plats och ork. En del saker skulle göra livet ännu härligare för oss familjehem, om man får önska sig något så här före jul, är erbjudanden om t ex handledning, utbildningsdagar och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Det och mycket annat borde vi familjehem berätta om oftare för vår omgivning som ännu inte har en rättvis bild av hur det är att vara ett familjehem. God Jul och Gott Nytt År Önskar Telle Söderberg Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2014 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: ISSN Familjehemmet

4 Vem är umgänget till för? Jag vet inte hur mycket du som läsare vet om omhändertagande, familjehem och umgänge. Men vill utifrån min horisont lyfta frågan umgänge. Jag har förmånen att i mitt arbete möta många underbara familjehem. Jag möter även de barn som bor i familjehem. Barn vi inte pratar allt för mycket om. Sällan kan vi läsa om de här barnen i tidningen. Sällan finns de med i sagor eller barnprogram. Jag skulle säga att det är osynliga barn, de omhändertagna barnen. Jag skrev en bok för två år sedan som heter Familjehemsboken. Boken finns för att jag vill att omhändertagna barn ska få känna stolthet över båda sina familjer! Ni ska nu få träffa två barn. Jag ska låta deras röst få nå er. Båda barnen vill berätta om umgänge. För det är så vi kallar den tid barnen ska träffa sin biologiska familj. Ett märkligt ord kan jag tycka. Vi andra idkar ju inte umgänge när vi träffa vår familj. Varför det heter just umgänge vet jag inte. Vem är umgänget till för? De vackra raderna från socialstyrelsen och Stockholms stad söker familjehem och jourhem Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem och jourhem till Stockholms stad. Ring eller besök Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Socialförvaltningen Tfn: E-post: facebook.com/familjehemstockholm våra domstolar är att omhändertagna barn har rätt till en god relation med sina föräldrar. De har rätt till umgänge med dem som i många fall skadat och vanvårdat dem. Jag skulle vilja svara på frågan, vem umgänget är till för så här. För föräldrarna. Det är inte fel att det är så, men jag vill att vi talar klarspråk. Det blir lättare för alla parter då.föräldrarna, barnen och familjehemmet. Hur förbereder man en liten baby på detta umgänge? Det går inte säga "Nu ska du träffa mamma och pappa som älskar dig. Det är viktigt att ni träffas." Så små barn kan inte förstå de orden. Vidare är det ofta så här att barnen blivit svårt vanvårdade, misshandlade och utnyttjade av sina föräldrar. Ändå ska de ha umgänge! Nu till lille Oscar. Han är två månader när han blir omhändertagen. Hans mamma är utvecklingsstörd och man vet redan innan Oscar föds att det inte kommer att fungera att Oscar bor med sin mamma. Men socialtjänsten måste visa klart och tydligt på att så är fallet. Måste visa på vilka bristerna är och hur det kommer att påverka Oscar. Oscar och hans mamma ska därför bo i fyra månader på ett utredningshem. Så att Oscar inte tar onödig skada. När man hittat ett familjehem som matchar Oscars behov ska de besöka honom och hans mamma. Oscar är två månader gammal. Familjehemsmamman Anna berättar att de kommer till utrednings hemmet lagom till att lilla Oscar ska äta. Hans mamma flaskmatar honom. Han sitter i en babysitter säger Anna. Hans mamma Sandra kommer från köket med en napp flaska i handen. Anna hinner tänka, "Varför håller hon en handduk om flaskan. Flaskan var nämligen inlindad i en tunn kökshandduk. Peter, familjehemspappan säger att han också funderat över handduken, men tänkte att hon kanske skulle använda handduken som haklapp. Så böjer sig Sandra över Oscar, han sitter kvar i babysittern. Anna säger att Oscars lilla huvud börjar röra sig från sida till sida och han skriker högt. Nu efteråt vet jag inte varför jag bad att få mata honom. Men det gör jag säger Anna. Sandra skiner upp och säger, "Klart du får!" Jag frågar om det är okej att jag lyfter upp honom i knät? "Självklart" säger Sandra. Så lägger hon till "Är det okej att jag går ut och röker medans han äter?" Helt okej säger både jag och Peter. Jag lyfter upp lilla fina Oscar. Han rör fortfarande sitt lilla huvud fram och tillbaka. Han gråter ännu men inte lika mycket. Jag sätter mig i soffan, lägger Oscar tillrätta på armen. Pratar lite med honom. Söker hans blick, men den går inte att fånga. Pratar lite till med honom. Medans jag pratar med honom slutar han helt att gråta. 4 Familjehemmet

5 Så böjer jag med fram för att ta nappflaskan. Tycker den känns ovanligt varm genom handdukens tyg. Lyfter upp flaskan, säger försiktigt till Oscar nu ska du få lite att äta. När Oscar ser flaskan börjar han skrika så där högljutt igen. Jag ställer ner flaskan på bordet, ber Peter ta bort handduken. Minns Peters blick. Han säger sedan med en tyst och sorglig röst. Vällingen är kokhet. Jag tittar på Oscar ber Peter gå ut i köket och laga ny välling. Peter kommer in i sällskapsrummet samtidigt som Sandra hunnit röka klart. Hon tittar på Peter tar flaskan från honom och känner en stund på flaskan, sedan säger hon. Den vällingen äter han ju aldrig, det tar evigheter att mata honom med nästan kalla välling. Ju varmare ju bättre, hon tar flaskan med sig ut i köket och jag känner försiktigt i Oscars mun. Den är full av små och stora brännblåsor. Vet du Lisbeth, säger Anna det visade sig att Sandra matat Oscar med skållhet välling. Han hade fått svåra brännskador i munnen och svalget och man beslutade om ett akutomhändertagande av honom. Han fick matas med en liten pipett i flera månader och ännu idag, fast han är fyra år klarar han inte av att dricka i en nappflaska. Han mamma ville såklart inte skada honom, hon kunde helt enkelt inte se att hon brände honom illa med den kokheta vällingen. Oscar hade mått mycket bättre om han inte varit tvungen att träffa sin mamma en gång var fjortonde dag. Men domstolen hade sagt sitt. Var fjortonde dag åkte jag hem till hans föräldrar. Buss genom Stockholms gator. Hur förbereder man en liten baby på dessa umgängen? Det går inte säger Peter. Men träffa dem det skulle han. Efter några veckors umgänge kräktes Oscar bara han såg en buss. Buss var lika med att åka hem till dem som skadat honom så. Det tog flera dagar efteråt tills han kändes lugn och trygg igen. Trots att umgänget bara var fyra timmar två gånger i månaden upplevde vi att det skadade honom mycket. Till slut kunde vi inte fortsätta att utsätta honom för dessa resor och låta honom vara där i den mycket smutsiga och inrökta lägenheten. Socialtjänsten har varit bra. De har verkligen gjort allt de kunnat för att Oscar ska må bra. Samtidigt måste de följa domstolens beslut. Idag kommer Oscars mamma och pappa hem till oss. Oscar klarar det något bättre nu när han blivit lite större. Men bra mår han inte, varken innan eller efter att de varit här. Han visar klart och tydligt att han inte vill träffa dem. När de kommer fikar vi. Sedan ska de leka med sitt barn. Kramas massor och han ska kalla dem mamma och pappa. Oscar vill inte, för honom är vi mamma och pappa. Han måste få bestämma vem han kallar mamma och pappa. Då kan hans mamma Sandra och pappa Kenny bli som galna. Många gånger får vi bryta in när de skäller på honom. Sandra säger då att hon minsann är hans riktiga mamma. Vi bekräftar henne När de kommer fikar vi. Sedan ska de leka med sitt barn. Kramas massor och han ska kalla dem mamma och pappa. och säger Klart du är! Men Oscar är för liten att förstå. men hon vill inte alls lyssna. När de varit hos oss si så där tjugo minuter brukar Oscar hämta deras skor från hallen och säger sedan hej då!!! Men de stannar sina fyra timmar. De har vi rätt till så de så! Vi kan inget annat göra än att se på hur illa Oscar mår, sedan när det åkt trösta och göra honom så trygg det går. Vi frågar oss ofta säger Peter vem umgänget är till för. Frågar du oss så är det Sandra och Kenny. Oscar finner sig bara i att de ska pussa, krama och blir arg på honom när han inte kallar dem mamma och pappa. Vi kan se hur viktigt det är för Sandra och Kenny att få träffa sitt barn. Men ingen ska komma till oss och säga att det är för Oscars bästa för det är det inte. Han far illa på dessa umgängen. Ingen finns det som för hans talan. Om vi gör det säger Anna får vi höra att vi minsann ska hjälpa Oscar så att han vill träffa dem. Anna suckar uppgivet. Om de bara visste hur mycket vi försöker. För oss skulle det vara underbart om Oscar när de kom blev så där glad och grät när de gick. Den sorgen kan vi ta hand om. Nu far han så illa två gånger i månaden. Det som är värst säger Peter är att vi inte kan göra något åt det. Innan dessa rader är färdigskrivna ska ni få träffa en tjej som var fem år när hon blev omhändertagen. När vi möts har hon hunnit fylla 19 år och flyttat hemifrån. Hon läser på högskolan och vi möts första gången e-post: telefon mobil Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. Familjehemmet

6 när jag är på hennes gymnasium och föreläser. Låt oss kalla henne Julia. Julia bodde med sin svårt psykiskt sjuka mamma i soprum, trapphus, husvagn, busskurer, hos galna vänner till mamma och ibland sov de under en buske i parken. När Julia föddes mådde hennes mamma mycket dåligt. Hon trodde att det var folk som jagade henne. Vi kunde inte bo kvar i den lägenhet som socialtjänsten fixat. Min mamma menade att den var avlyssnad och att de snart skulle komma och döda oss. Av det minns jag inget, min mormor har berättat en del säger Julia. Så när jag var två månader, mitt i vintern så lämnade mamma bara lägenheten. Tog med sig mig, min barnvagn och lite kläder. Mormor har berättat att hon letade efter oss i veckor. Mormor ringde till socialtjänsten varje dag. Hon var så rädd att mamma skulle döda sig själv och mig. Eller att mamma bara skulle glömma mig så att jag liksom svalt eller frös ihjäl. Mamma gick ibland på öppna förskolan med mig. Idag vet jag att det var för att hon skulle få lite att äta och kanske få ta en dusch. Det var så som mormor och de på socialtjänsten fick veta var vi fanns i Stockholm. Men mamma var expert på att känna på sig att mormor eller socialen var efter henne. Då försvann vi bara. Många månader har jag bott i soprum med min mamma. Det var när jag var tre år som en socialtant bestämde sig för att inte ge sig förrän hon hittat mig. Hon jobbade på en av de öppna förskolorna mamma och jag besökte. Hon började finkamma alla soprum, busskurer och trapphus i området där hon jobbade. Hon gav sig inte. Vi träffas ibland. Vet du utan henne hade jag nog inte överlevt. Efter nästan två år av letande hittade hon mig i ett soprum på Söder. Hon bara stod där ute i mörkret när jag smet ut för att kissa. Minns att hon lyfte upp mig sa att jag skulle vara tyst, sedan sprang hon så fort hon kunde med mig i sin famn. Minns hur mamma skrek "Ta inte mitt barn! Ta inte mitt barn! Jag kommer att dö!" Men inte dog mamma inte. Jag fick flytta till ett helt underbart familjehem. Det var såklart domstol och en massa innan jag kunde flytta på riktigt. Mamma hade en advokat som slogs för min mammas rätt att få fortsätta bo med mig. Jag har letat upp henne. Först skrev jag brev, men det kom inget svar på några av alla de brev jag skrev. Så till slut letade Smålandsgårdar söker familjehem! För barn, ungdomar och vuxna. Hör av dig till oss för mer information! jag upp henne. Hon ville inte prata med mig sa hon. Jag sa till henne att det sket jag i. Jag behövde få prata med henne. Så att hon skulle förstå vad hennes galenheter kunde har lett till. Ja, om min mamma fått hem mig igen. Jag ville också berätta för henne hur det var att en gång i månaden tvingas träffa min mamma som var en galen mamma. Till slut gick hon med på att träffa mig. Vet inte om jag gjorde henne så mycket klokare säger Julia. Men nu vet hon i alla fall hur jag såg på det hela och vad umgänge som det så vackert heter kan innebära för ett barn. Vet du Lisbeth säger Julia, umgänge är för vanliga barn, med vanliga familjer. Inte för oss barn med så tokiga mammor så att socialtjänsten inte kan träffa de här mammorna utan att det finns en polis med. Min mamma var farlig både för sig själv, mig och sin omgivning. Varför kan inte de som gör lagar och de som bestämmer i domstolen se att alla mammor kan inte vara mammor. Alla mammor ska inte ha rätt till umgänge med sina barn. För det skadar en så mycket. Vet du jag började till slut skada mig själv. Skar mig på mina armar och vägrade äta om jag var tvungen att träffa min mamma. Trots det tvingades jag träffa henne. Men till slut var den en socialsekreterare som verkligen förstod och hur hon gjorde det vet jag inte. Men efter det att hon kom in i mitt liv behövde jag inte träffa min mamma mer. Då var jag nästan 14 år. Jag vill att alla som möter barn ska förstå en sak. Alla föräldrar kan inte vara föräldrar. Sedan måste ni lyssna på oss barn när vi säger att vi inte orkar mer. Oscar och Julia är två röster som båda behöver bli hörda. Det måste finnas någon som för deras talan. Klostergatan 7, Växjö Lisbeth Pipping, författare och föreläsare 6 Familjehemmet

7 Från SKL:s Cirkulär 08-81, Definition av familjehem Familjehem definieras i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF) på följande sätt Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. I 2 förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som en insats enligt LSS. Det kan sålunda noteras att ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s. 146). 2. Uppdraget som familjehem Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn, 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. att fungera som goda föräldrar. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av Svenska Kommunförbundet Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går därför inte att anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan fysisk eller juridisk person. Familjehem Familjehemmet har, genom att inte vara anställda, en fri ställning när det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka barn de vill ta emot i sitt hem. Familjehem kan ha uppdrag åt flera kommuner samtidigt. Det finns inte reglerat i lag hur många barn som samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar ett barn kan i avtalet med familjehemmet reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av en omkostnadsersättning. 3. Avtal Uppdraget att vara familjehem bör grunda sig på bl a den plan som upprättats rörande barnet eller den unge, (11 kap. 3 SoL). I Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts tidigare. För att parterna socialnämnden respektive familjehemmet ska veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Blankett för avtal kan inköpas från Kommentus förlag. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader. Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag. 4. Former för utbetalning av ersättningarna Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3 kap. 2 SoF) och ska beskattas som inkomster av tjänst. Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet. Socialnämnden kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser sig har rätt att få utbetalning till sin näringsverksamhet. Ett avtal om att familjehemmet själv ska betala skatt och sociala avgifter kan inte godtas skattemässigt. Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar. Familjehemmet ska uppmanas att inlämna en A-skattsedel. Det är möjligt för dem att ha såväl A-skattsedel som F-skattsedel Se vidare SKL:s hemsida; - familjehemsvård Familjehemmet

8 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl a denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel. prisbasbel kr kr kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per månad fr o m. januari Arvodet har räknats upp med 3,2 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr kr kr kr kr kr Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr o m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kost nader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari Arvodet har räknats upp med 3,2 % för år Individuell be dömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode kr kr kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m. januari Arvodet har räknats upp med 3,2 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr 8 Familjehemmet

9 Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr o m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig omkostnadsersättn platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 925 kr för familjehem 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari Arvodet har räknats upp med 3,2 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser kr kr kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2014 från SKL:s cirkulär 13:64 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 3,2 % för 2014 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag l år Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% % % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR: el. ring Susann Wikberg Roland Oscarsson Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer /rekommendationer 2014 Familjehemmet

10 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2014 från SKL:s cirkulär 13:63 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2014 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% % % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag Vuxen Trygga hem skapar starka människor Förstärkt familjehemsvård med barnet i fokus RING så berättar vi mer. 10 Familjehemmet

11 Kan du fokusera på ditt arbete om ditt barn ligger allvarligt skadad på sjukhus? Om vi tänker anknytning som en bart den fysiska när - heten som finns mellan människor, så tänker vi på separation också som något fysiskt någon har försvunnit. Men för att förstå hur separation verkligen påverkar människor behöver vi se att anknytning också handlar om den känslosamma närheten och den psykologiska närheten som vi kan känna till en annan person, vi behöver förstå att det finns sex sätt att knyta an på och därmed många olika sätt att uppleva separation. Separation är det som sårar en människa allra mest, separation är källan till nästan alla problem som en människa kan uppleva. (självklart inte alla problem, det finns tex fysiska skador på hjärnan och neurologiska skador) Det är inte bara separation som faktisk händelse som påverkar oss människor, vi blir precis lika påverkade av vår upplevelse av att vi står inför en separation. Det här är en känsla, den finns bara i vår kropp och är inte verklig även om det känns som det. Om en kvinna tror att hennes man är otrogen och vill skiljas, så känns det i hennes kropp och hon blir påverkad som om han ÄR otrogen och vill skiljas. Det här visar att vi behöver förstå människor från insidan och ut, du kan inte SE på ett barn och säga Det här barnet har aldrig upplevt separation. Det finns barn som aldrig har erfarenhet av någon fysisk separation från föräldrarna, men som ändå visar alla symtom som finns hos barn som kommer från krigsdrabbade länder eller har upplevt mycket fysik separation. Människan föds med ett avancerat alarmsystemet i hjärnan, det behövs för att varna oss och göra oss beredd att möta en hotfull situation: kroppen reagerar som om en allvarlig fara närmar sig och det skulle kunna vara ett vilt lejon, men lika gärna rädslan att inte kunna leva upp till föräldrarnas förväntningar och att göra dem besvikna d v s det finns en risk för förlorad närhet, separation. Det är separation som är den mest alamerande upplevelsen för människor, inte att göra sig illa rent fysiskt. Om du tänker dig in i det här scenariot: Det är lördagskväll, din 17-åriga dotter skickar ett sms där hon skriver att hon får skjuts hem av Pelle men timmarna går och hon kommer inte hem. Du ringer till hennes mobil utan att få svar, du ringer runt till hennes kompisar men ingen vet något. Du känner av alarmet i din kropp och det stegras när du får samtal från polisen som berättar att det varit en bilolycka och dottern ligger svårt skadad på sjukhus. Vad gör du? Kan du sitta still? Kan du titta på ett TV-program eller läsa en bok? Känner du dig hungrig? Kan du föra ett vettigt samtal med någon? Jag tror att du kan relatera till hur det skulle kännas för dig som förälder i den situationen, tänk dig sen att du skulle ha alla dessa alarmerande känslor hela tiden och inte veta vad det beror på. Det finns en finess i hjärnan som skyddar sin människa från att uppleva för mycket separation, kränkningar och osäkerhet. Försvaret gör personen känner i sin kropp att det finns en fara som hotar, men är blind och kan inte se vad det är eller var det hotfulla befinner sig, men i han/hennes kropp är alarmet är påslaget. Du har säkert mött barn, tonåringar och vuxna som har en hjärna som skyddar dem mot känslor som är för sårbara, vilket gör att den här personen inte känner oro, gråter aldrig, är inte rädd och känner inte omsorg eller kärlek varken till sig själv eller nån annan. För älskar du någon/visar omsorg så kan du bli sviken, utskrattad, du riskerar att inte leva upp till förväntningar o s v. Du har säkert också sett tecken hos de här personerna som tyder på att alarmet är på för fullt: Uppmärksamhetsproblem, rastlöshet, aggressivitet, självskade beteende, nervösa tics, vårdslöshet osv. Om du nu relaterar till berättelsen om tonårsdottern som var med om en bilolycka, kan du då få en förståelse till vad det är som gör att så många barn och ungdomar har problem i dagens samhälle? Kan du förstå den frustration som finns och svårigheter att fokusera på det läraren säger? Eva-Lena Edholm, Föreläsare, handledare och sakkunnig. Aktuell med föreläsningen Hur du hjälper barn och ungdomar till framgång i livet - anknytning ger förståelse och möjlighet till förbättring. Hemsida: läs gärna min blogg. Familjehemmet

12 Jag är människa! Uppgiften landar framför mig, jag drar en djup suck och tänker för en sekund. Lärare och deras pressa oss in i det sista. Skit också. Innan jag faktiskt läser igenom det. När jag sedan med fördomar om tråkigt arbete som susar omkring i mitt huvud når sista meningen ler jag svagt. En uppgift skall locka, det måste vara hoppas jag lärarens prio 1 att eleverna skall lockas att göra uppgiften och samtidigt tycka att det är kul, för mig var detta den sortens uppgift. Att få skriva en krönika om att vara född i ett annat land än det man bor i. Tankarna på vem jag skall intervjua susar omkring osammanhängande, vilket tema skall det vara? Vilka frågor skall jag ställa? Till sist har min överarbetande hjärna lagt ner sitt halvhjärtade försöka att komma på något. Det är då det kommer, temat skall vara hur det känns att ha rötter som halvt finns någon annan stans. Så lotten föll på mig. Hur känns det att veta att du inte helt och hållet har dina rötter i landet du bor i? Jag föddes en vanlig Söndag morgon den 16 mars 1997 i staden Göteborg. Mitt tema var som jag sa hur det känns att inte ha sina rötter i landet man bor i. Jag vet jag vet. Född i staden Göteborg. Jag är nog det som man kallar Svensk, ofrivilligt gör vi upp en checklista i huvudet för vad vi anser är Svenskt, är det lagom antal ja, är vi svenskar. Jag skulle vilja slå hål på bubblan att man är Svensk om man uppfyller Jag är trött på att tolka människors värde efter nationalitet... vissa kriterier, enligt mig är man svensk när man känner sig som svensk. Jag skulle lika gärna kunna ha en annan hudfärg, vara född ett annat land eller bo i ett annat land. Min pappa till skillnad från mig är född i Finland och för mig var det alltid en konstig känsla att tänka på att om min pappa var Finsk och min mamma svensk......vad var jag? Jag kände att jag var en stickning, som någon påbörjat och sedan tog garnet snopet slut och så fick man fylla ut med något annat. Inte för att jag direkt haft tvångstankar angående min bakgrund, jag sover gott om natten och drömmer inte mardrömmar om det. Men jag känner en brist på information. Jag skulle vilja veta mer om min bakgrund, mer om var familjen på pappas sida kommer från, var de bodde osv. Om jag och min pappa hade haft en relation något vi inte har skulle jag kanske kunnat fråga mer och få mer svar. Nu känns det som ett halvt avslutat kapitel, men ett kapitel kan alltid avslutas med viljan. Kanske jag vill det en vacker dag och ta reda på min bakgrund och få en helhet på det. Jag kan ibland bli så arg att jag har lust att slita av mig mina kläder och springa iväg likt Hulken och gorma och slå på barn, anledning? Rasism. Fast de kallar sig främlingsfientliga, skitsnack. En främling? Det är han framför dig på ICA eller han som du träffade på bussen igår som tuggade tuggummi högt i ditt öra, att vara främlingsfientlig är att vara rädd för de vi inte känner det har enligt mig inte ett skit med nationalitet att göra. Kan vi inte kalla dem vid deras äkta namn? Rasister. Har vi tänkt på hur det är? Har vi tänkt på hur det känns att plocka ihop allt man äger och lämna allt man känner. Sitt liv? Jag vill inte dra alla över en kam, det finns de som ser flytten som det värsta som hänt i hela sitt liv och de finns de som ser flytten som det bästa som hänt i hela sitt liv. Självklart. Men vi måste se det till vad det är, vilken orsak man än flyttar förtjänar man att bli bemött med respekt. Jag är trött på att tolka människors värde efter nationalitet, trött på att få åsikter kastade över mig och trött på att vi kallar oss för svenskar. Jag är människa. Så efter lektionen ställde jag mig vid busskuren och har som vanligt klätt mig alldeles för tunt och fryser, bredvid mig står en fetlagd man och röker. Hulken börjar mullra inom mig, kan han inte låta bli att blåsa röken i ansiktet på mig? Sedan slår en tanke mig och jag ser på honom igen, jag vet inte var han är född, jag vet inte om hans föräldrar är svenskar han kan vara adopterad han kanske är flykting kan han svenska?! Frågorna trycker på inne i huvudet och sitter hårt fast när jag sätter mig i bussen och tar upp världens bästa bok (Harry Potter) och tänker efter igen. Åt helvete med att sätta etiketter på människor. Jag är Jonna, det här är jag. Jag är inte svensk. Jag är människa. Räcker inte det!? Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer Familjehemmet

13 Nytta och nöje - Familjehemsföräldrar om lästräning med placerade barn Under en period på 16 veckor fick en stor grupp familjehem möjligheten att läsa tillsammans med sina familjehemsplacerade barn utifrån den systematiska lästräningsmetoden Paired Reading (parläsning). Syftet med det projekt de deltog i var att förbättra barnens läsförmåga eftersom forskning visat att skola och utbildning är en stark skyddsfaktor för framtida psykosociala problem. Utvärderingen visade att barnens läsförmåga ökat efter lästräningen. För att få veta mer om projektets påverkan och vad som haft betydelse för hur det gått att fullfölja läsningen intervjuades femton familje hemsföräldrar med sinsemellan varierande erfarenheter. I intervjuerna framkom det att lästräningen påverkat barn och familjehem inom en rad olika områden. Familjehemmen beskrev vinster som egen tid tillsammans, möjligheten att ge barnet sitt fulla fokus och givande samtal om böckerna, som ibland inneburit förbättrade relationer. Det fanns också några enstaka, men vik tiga, fall av negativ påverkan på Om Paired Reading-projektet: Projektet var en replikering av ett framgångsrikt brittiskt försök och genomfördes i sju kommuner i samarbete med forskare från Stockholms universitet och Lunds universitet samt Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Drygt 100 placerade barn mellan 7-13 år läste tillsammans med sina familjehemsföräldrar utifrån den strukturerade lästräningsmetoden Paired Reading 20 minuter/gång, 3 gånger/vecka i 16 veckor. Metoden innebär att barnets läs - förmåga tränas på ett systematiskt sätt genom aktivt stöd från familje - hemsföräldern. Utvärderingen visade att majoriteten fullföljt lästräningen och att bortfallet var lågt. Jämförelser av den testade läsförmågan hos barnen i årskurs 2-6 före och efter insatsen visade att läsåldern i genomsnitt förbättrats med 11 månader, vilket motsvarar en förbättring på nästan tre månader för varje månad projektet pågick. relationer och vardagsliv på grund av att det uppstått konflikter i samband med läsningen. Brist på tid togs oftast upp som en försvårande omständighet och för en del hade det varit svårt att prioritera lästräningen i en redan pressad vardag. I de flesta fall hade vardagslivet emellertid inte påverkats i någon större utsträckning. Vissa hade upplevt läsningen som ett sätt att umgås och andra hade sett det som extra läxor under en begränsad period. De flesta familjehemmen hade märkt av förbättringar i barnets läsning i form av bättre flyt, mer nyanserad läsning, större ordförråd, ökad läslust eller bättre självförtroende. Sam tidigt fanns det familjehem som inte märkt av någon större skillnad. Bland dem där lästräningen kantats av större svårigheter fanns det några barn som snarast tappat läslusten. För många innebar dock lästräningen en ökad inblick i och förståelse för barnets läsning. I intervjuerna framkom det att det funnits olika förutsättningar för att fullfölja lästräningen, men variationerna kan till stor del förstås med hjälp av begreppen nytta och nöje. Många framhöll läsning som något nyttigt generellt sett eftersom de menade att det var bra för inlärningen eller såg det som en form av avkoppling. En del såg en nyttoaspekt med projektet utifrån att goda skolresultat är särskilt betydelsefulla för placerade barn. Flera motiverades också av att de sett ett behov av lästräning för det enskilda barnet. Även om de flesta familjehemmen varit positiva till att delta i projektet, fanns det några som på grund av olika omständigheter varken sett nytta eller nöje med lästräningen, men hade känt sig mer eller mindre tvingade av socialtjänsten att delta. Ett tydligt mönster är att lästräningen inte heller fungerat i dessa fall. Utifrån familjehemsföräldrarnas be rättelser hade nyttoaspekten också varit motiverande för en del barn som själva märkt att lästräningen hade positiva effekter. Den sammantagna bilden är dock att genomförandet för barnens del varit helt beroende av nöjesaspekter, det vill säga om de upplevt det som roligt eller lustfyllt. En del barn beskrevs som bokmalar och många tyckte om att få ta del av spännande berättelser. Belöningar eller mycket beröm tycktes också ha motiverat barnen och gjort lästräningen mer lustfylld. En annan viktig nöjesaspekt både för barn och familjehemsföräldrar var att många upplevt lästräningen som en mysig och trevlig stund. Trots att en del barn haft svårt för lästräningen så hade majoriteten fullföljt programmet utan några större problem. Ibland hade uppkomna problem varit övergående, men för barn med särskilda svårigheter eller som mått dåligt under projekttiden hade de varit mer bestående. Att strikt följa metoden kunde utifrån familjehemmens erfarenheter ta bort nöjet för barnen då några hade haft en känslighet för att bli rättade eller blivit extra störda av parläsningen. Paired Reading innebär att läsförmågan tränas på ett systematiskt sätt, men det är inte någon manualbaserad metod. Det som troligtvis har störst betydelse för läsutvecklingen är de regelbundna lässtunderna och familjehemsföräldrarnas engagemang. Här kan metoden vara en hjälp och stå för en struktur. En viktig slutsats är Familjehemmet

14 är emellertid att alla parter behöver vara lyhörda inför varje barns upplevelse av lästräningen och vid behov göra anpassningar för att inte riskera att lästräningen får negativa konsekvenser. Sammanfattningsvis visade intervjuerna att hur det gick att fullfölja lästräningen var beroende av att deltagarna såg en nytta med lästräningen och fann ett nöje i att läsa tillsammans. Vad som ryms inom begreppen nytta och nöje varierar från person till person och jag menar att nyckeln till att få ännu fler att lyckas med lästräningen är att identifiera dessa aspekter hos varje såväl barn som familjehemsföräldrar. Därför anser jag att en utgångspunkt i dessa begrepp borde vara vägledande för professionella som i framtiden introducerar metoden för andra familjehem, men också för de familjehemsföräldrar som läser med barnen. En stor grupp familjehem tog på sig uppdraget att läsa tillsammans med sina familjehemsplacerade barn under en period av 16 veckor. Deras engagemang har varit ytterst betydelsefullt, inte bara för att det gjort barnen till bättre läsare, utan också för att det bidragit till utvecklandet av skolstödjande insatser för barn i samhällsvård, insatser som är nödvändiga för att förbättra dessa barns framtidsutsikter. Stort tack för er insats! Hilma Forsman, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Barnrättsdagarna 2014, Örebro går av stapeln 8-9 april med tema psykisk ohälsa bland barn Bland föreläsarna finns Kirstin Sandberg, ordförande barnrättskommittén och Thomas Hammarberg, svensk diplomat, politiker, lärare och journalist. Tillsammans kommer de diskutera barnkonventionen och barnrättskommittéens syn på psykisk ohälsa bland barn samt den kritik som riktats mot Sverige. Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida Stefan Larsson, , , Göteborg Susanne Bödker, , , Skövde Ylva Spetz, , , Vänersborg Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 14 Familjehemmet _122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42

15 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm AB Christina Jansèn Södermanland D Ann-Christin Larsson Östergötland E Maria Bergström Kronoberg Kalmar GH Annette Andréen Gotland I Torsten Lindqvist Blekinge K Eva Folin Västsverige P+O Gudrun Atleflo FamiljehemsGuiden Tel Rådgivare Halland N Calle Bonath Örebro T Gizela Wizell Värmland S Ylva Gavell Söderström Västmanland U Maria Bergman Västernorrland Jämtland XYZ Monica Fahlén Västerbotten AC Rolf Ringsell www. familjehemsforeningen.se Forum för familjevård Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden Norrbotten BD Stig-Roland Carlzon Dalarna W Telle Söderberg Södertälje AB Maria Bergman VA. Östergötland Maria Bergström Ödeshög Margot Pettersson Förbundsstyrelsen Ordförande: Telle Söderberg, Glasbergavägen 44, SÖDERTÄLJE , V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, JÄRNA, , Kassör: Hans Larsson, Lugnet, HÄLLEFORSNÄS, , Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, BODEN, , Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, VINGÅKER, , , Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, ODENSBACKEN, , Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, RAMVIK, , Suppleant: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, TREKANTEN Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, HÄGERSTEN Suppleant: Monica Fahlén, Ytterskog 208, ÄLANDSBRO, , Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283, VÅRBY, Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, ASPABRUK, Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, Kalix, , Familjehemmet

16 Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Åkerhielm Välkommen till Sveriges största nätverk av familjehem! FamiljehemsGuiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten... Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta FamiljehemsGuiden Tel.vx Box 3, Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, Trosa

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS.

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Styrelsen Sammanträdesdatum 2008-06-12 201/218 179 Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. Styrelsen beslutade 2008-02-28, 160 angående

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Cirkulärnr: 14:49 Diarienr: 14/6574 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Rubrik: Ersättning

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Familjehemmet. Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek. och fler intressanta artiklar

Familjehemmet. Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek. och fler intressanta artiklar Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 30 Nr 4 december 2012 Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek och fler intressanta artiklar I detta nummer

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 4 december 2010

En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 4 december 2010 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 4 december 2010 SKL:s rekommendationer 2011 Att förstöra en barngrupp Alla barn ska ha det bra IFCO, BO, FfF och fler intressanta artiklar Välkommen

Läs mer

En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011. SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning?

En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011. SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning? Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011 SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning? och fler intressanta artiklar Har du... engagemang

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Pappor står utanför lagen

Pappor står utanför lagen 1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m Bilaga till tidningen Familjehemmet nr 4 2006 2006:76 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för 2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift Familjehem Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx en viktig uppgift barn föds och växer upp under olika villkor. Många har föräldrar som nästan alltid finns till

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL VÄLKOMMEN TILL Familjehemsdagar 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL Under Familjehemsdagarna tar vi del av varandras erfarenheter och berikar oss med ny kunskap från intressanta föreläsningar. Du är varmt välkommen!

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012

Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012 Norrköpings Kommun 2012 Information till familjehem Vi hoppas att all fakta stämmer men kan inte garantera detta eftersom det hela tiden händer nya saker som påverkar familjehemsvården. Tveka inte att

Läs mer

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras?

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras? Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj Familjehem Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem. Som familjehem tar man emot ett eller flera barn/ungdomar under en kortare eller längre

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

En tidning för och om familjevård Årgång 27 Nr 4 december 2009. SKL:s rekommendationer, Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn

En tidning för och om familjevård Årgång 27 Nr 4 december 2009. SKL:s rekommendationer, Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 27 Nr 4 december 2009 SKL:s rekommendationer, Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn och fler intressanta artiklar Vår Jour och familjehemsorganisation

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-06-16 Dnr 8.4.2-8944/2014-3 1(5) Avdelning nord Gudrun Kågström Lindberg Gudrun.Kagstrom-Lindberggivo.se Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Ärendet Tillsyn av

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Sida 1 av 13 Plats och tid Kommunhuset, Lessebo onsdagen den 28 januari 2015 kl 14.00 17.00 ande Lars Altgård, ordf (s) Kristina Brundin (s) Emil Wetterling (s) Jim Lindberg (s) Lars Turunen (s) Lena Henriksson

Läs mer

Familjehemmet. Läkning är möjlig Överflyttning av vårdnaden Remissvar. och fler intressanta artiklar

Familjehemmet. Läkning är möjlig Överflyttning av vårdnaden Remissvar. och fler intressanta artiklar Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 32 Nr 2 juli 2014 Läkning är möjlig Överflyttning av vårdnaden Remissvar och fler intressanta artiklar I detta nummer Nr 2 2014 Läkning är möjlig!...

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23. aktuellt. för familjehem. Barn till utvecklingsstörda. Tema: föräldrar

Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23. aktuellt. för familjehem. Barn till utvecklingsstörda. Tema: föräldrar Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23 aktuellt aktuelltmagazin för familjehem Tema: Barn till utvecklingsstörda föräldrar 1 Nr 5-06/Årgång 23 aktuelltmagazin utges av FaCO Familjevårdens

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2011 våren 2012 2 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 4 Barn och stress... sid 5 Unga och Internet tryggt

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2013 våren 2014 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Hur har det sett ut för de ensamkommande barnen från

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer