ÄR APOKRYFERNA GUDS ORD?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄR APOKRYFERNA GUDS ORD?"

Transkript

1 32 ÄR APOKRYFERNA GUDS ORD? ÄR APOKRYFERNA GUDS ORD? Tre debattartiklar av Rune Imberg I det förslag till ny evangeliebok som antogs av kyrkomötet i Svenska kyrkan i slutet av oktober har fem texter från apokryferna fått ersätta GT-texter. Inför kyrkomötets andra session i oktober skrev Rune Imberg en artikel till Kyrka och Folk nr 40 (även publicerad i Nya Dagen som debattartikel). Imbergs första artikel följdes av ytterligare två, vilka utgjorde svar på synpunkter från en insändarskribent (K o F nr 42 och 44). Rune Imbergs tre intressanta och viktiga artiklar om i huvudsak apokryfernas ställning publiceras här nedan. Artikel 1 Evangeliebokskupp i Svenska kyrkan Under nästan kuppartade former försöker kyrkostyrelsen nu driva igenom förslaget till ny evangeliebok för Svenska kyrkan. Vid den första sessionen i Uppsala i september fanns ett antal motioner som ville bearbeta förslaget eller skjuta upp det, men de blev alla avslagna av majoriteten. Därmed är risken stor att kyrkomötet i oktober kommer att anta en evangeliebok som innehåller allvarliga brister, både andligt och teologiskt. Till de värsta bristerna hör att kyrkostyrelsen, utan att ens skicka ut förslaget på remiss, ersatt vissa gammaltestamentliga texter med läsningar från Gamla Testamentets apokryfer. För Svenska kyrkans del är det Lutherdomen har alltid hävdat att dessa skrifter är uppbyggliga att läsa men aldrig erkänt dem som likvärdiga med de kanoniska skrifterna i GT ett anmärkningsvärt brott mot hela den reformatoriska traditionen att använda apokryfer till Gamla Testamentet som textläsningar i gudstjänsterna. Lutherdomen har alltid hävdat att dessa skrifter är uppbyggliga att läsa men aldrig erkänt dem som likvärdiga med de kanoniska skrifterna i GT, eftersom de inte ingår i den hebreiska Bibeln utan bara i den grekiska översättningen av GT (Septuaginta). Som ett illavarslande tecken i skyn kan man dessutom notera, att samma vecka som kyrkomötet debatterade införandet av Gamla Testamentets apokryfer i evangelieboken, slog Kyrkans Tidning på trumman för den svenska nyöversättningen av Thomasevangeliet. Detta är en gnostisk skrift som räknas till Nya Testamentets apokryfer. Om kyrkfolket i Svenska kyrkan inte reagerar nu, kan fältet snart vara upprivet: Om evangelieboksförslaget antas, kommer Gamla Testamentets apokryfer att börja användas i våra gudstjänster nästa år och om fem eller tio år görs säkert försök att introducera även Nya Testamentets apokryfer, som ligger helt utanför kristendomens råmärken, i våra gudstjänster. Grodkokning Det vi upplever nu är alltså en form av grodkokning. Det sägs ju att det finns två sätt att koka grodor. Det ena innebär att man stoppar ner grodan i varmt vatten i en kastrull, varpå grodan genast skuttar ut. Det andra sättet är mer framgångsrikt. I det fallet släpper man ner grodan i kallt vatten, och sedan höjer man sakta värmen. Då simmar den lyckligt omkring ända tills den kokar den urskiljer aldrig när vattnet övergår från att vara behagligt varmt till att bli dödande hett. I all enkelhet säger den här bilden något om nuläget i Svenska kyrkan.

2 RUNE IMBERG 33 Under fyra dagar i september behandlade kyrkomötet hundratals ärenden. Själva besluten fattas i den andra sessionen i oktober. Till ett av alla dessa ärenden man behandlat hör alltså ett förslag på över 300 sidor från kyrkostyrelsen om ny evangeliebok och där ser vi grodkokningen i funktion. Bakgrund För två år sedan lade kyrkostyrelsen fram förslag till ändringar av tre s.k. kyrkliga böcker. Det handlade om förslag till ny kyrkohandbok, bönbok och evangeliebok. Förslagen hade uppenbara brister. På vissa områden blev förslagen föremål för skarp kritik. Hur omfattande kritiken blev har, såvitt jag vet, aldrig offentliggjorts. Anmärkningsvärt nog i en kristen kyrka handlade den starkaste kritiken om gudsbilden i förslagen! Mängder av kritiker reagerade över att diverse teologiska trender lagts som ett filter över alla tre förslagen men särskilt bönboksförslaget. Speciellt lyfte kritikerna fram att feministteologin låg som ett raster över alla utredningarna. Ord som Fader, broder, Herre, allsmäktig osv, som alla har en klar biblisk förankring, hade systematiskt rensats bort eller blivit ersatta med mer avkönade termer. Ratade förslag Kritiken mot förslagen var så stark, att kyrkoledningen tvingades dra tillbaka förslagen. I det privata näringslivet hade en bolagsstyrelse som åstadkommit ett sådant misslyckande fått sparken, men icke så i kyrkan. Kyrkostyrelsen fick orubbat sitta kvar. I stället har den lagt två av förslagen i malpåse och modifierat det tredje, det som man bedömde hade bäst möjligheter att få igenom. När det väl är genomfört är det dags att damma av de båda andra. Uttryckt med grodbilden: Eftersom grodan har börjat sprattla, sänker man temperaturen ett tag. Men var så säker, snart höjs värmen igen! Toppstyrning Kyrkoledningen smyger alltså på kyrkfolket en ny evangeliebok, som knappast en människa, utom kyrkomötets ledamöter, haft chans att se. Om förslaget antas nu i oktober, börjar den nya evangelieboken gälla i påsk. Det tidigare förslaget skickades i alla fall ut på en remiss. Efter stormen mot att det inkluderande språket lagts som ett filter över alla texter, har man backat något. Men det är ändå en märklig gudsbild som skiner igenom. Det märks att man försöker undvika bibliska begrepp som Fadern, Sonen och Herren. Däremot frossar man i diffusa formuleringar som enhetens Gud, nådens Gud, livets Gud för att inte tala om o Gud ett uttryck som i Sverige nästan lika gärna kan vara en svordom! Undergrävd kanon? Det lömska är inte bara frågan om det inkluderande språket, ett problem som ju är känt sedan länge. Lika uppseendeväckande är alltså att man i all tysthet, i smyg för att tala med Lotta på Bråkmakargatan, har fört in fem texter från apokryferna i evangelieboken. Själv är jag inte beredd, vare sig som tjänstgörande präst eller som församlingsbo, att avsluta en läsning från Tobits bok med orden Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig. Ur ett evangelisk-lutherskt perspektiv är det mycket tvivelaktigt att använda apokryferna som bibeltexter i gudstjänsten. Hur kan man då försvara detta hemlighetsmakeri? Själv är jag inte beredd, vare sig som tjänstgörande präst eller som församlingsbo, att avsluta en läsning från Tobits bok med orden Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

3 34 ÄR APOKRYFERNA GUDS ORD? Vi behöver mer biblisk förkunnelse och mindre politisk korrekthet i dagens kyrka! Censur Åtskilligt mer finns att säga om kyrkostyrelsens förslag. Exempelvis tonar förslaget vid ett flertal tillfällen ner texter som lyfter fram evighetsallvaret och möjligheten av att gå förlorad. Däremot firar den politiska korrektheten triumfer, vilket nästan blir komiskt: T.ex. motiverar kyrkostyrelsen varför man bytt texter, jämfört med förslaget 2000, eller kortat ner vissa läsningar. Enligt dessa kommentarer innehåller Gal. 5 tvivelaktiga formuleringar om alkoholister resp. andra religioner, Mark. 16 om exorcism, 2 Sam. 12 om kvinnosyn, 2 Tim. 3 om Bibelns inspiration (s i förslaget). Syndafallsberättelsen i 1 Mos. 3 får med nöd och näppe läsas i gudstjänsterna; enligt vissa har den ju fungerat kvinnoförtryckande (s. 14). Jag förmodar att många präster och församlingar nu kommer att rösta med fötterna de kommer att bojkotta den nya evangelieboken. Den andliga förnyelse som vi längtar efter främjas inte av något bunkergäng i Kyrkans hus i Uppsala. Vi behöver mer biblisk förkunnelse och mindre politisk korrekthet i dagens kyrka! En insändarskribent kom med synpunkter på denna artikel, vilket ledde till att Imberg svarade enligt nedan. Insändaren undrade över de skäl som Imberg anfört mot att ge apokryferna ställningen som helig skrift. Han ansåg att det faktum att de inte ingick i den hebreiska kanon, utan enbart i den grekiska (Septuaginta), knappast kunde vara anledning till att sortera bort dem. Kyrkan är väl inte bunden av judarnas kanon? Apostlarna använde ju Septuaginta som sin Bibel och NT citerar GT därifrån. Insändaren menade också att de flesta av apokryferna accepterades som kanon i hela kristenheten fram till 1520, då reformatorerna ändrade på detta. Artikel 2 tack för dina intressanta och mycket relevanta kommentarer och synpunkter. Själv skulle jag dock vilja vända upp och ner på Din bedömning av Luther. Att han var en framstående teolog, predikant, bibelutläggare och psalmförfattare etc. är så välkänt, att det nästan är trivialt att påpeka. Det som däremot har slagit mig gång på gång är vilken oerhört framstående (kyrko)historiker Luther var. På 1400-talet upptäckte italienaren Lorenzo Valla att dokumentet Constitutum Constantini var en förfalskning gjord på 800-talet och inte alls härstammade från kejsar Konstantin på 300-talet. Upptäckten var en sensation eftersom den visade att påvarnas anspråk på politisk makt delvis byggts upp kring ett falsarium. Valla dog 1457, men man vågade inte publicera hans undersökning förrän Luther var en av de första teologer som vågade bejaka Vallas historiska analys. I dag framstår dokumentet som en pinsam kyrklig förfalskning. Elegant lösning av exegetiskt problem Vad gäller frågan om Gamla Testamentets kanon löste Luther ett exegetiskt problem som förföljt kyrkan åtminstone sedan 300-talet, och han gjorde det på ett mycket elegant sätt. I själva verket löste han problemet så grundligt och lösningen är så självklar, att de flesta kristna inte ens är medvetna om vad han gjorde. När Luther gav ut sin tyska bibelöversättning som helbibel 1534 följde han inte Vulgatas ordningsföljd genom att blanda Gamla Testamentets kanoniska och apokryfiska skrifter huller om buller. (Vulgata = den romersk-katolska kyrkans officiella bibelutgåva. Märkligt nog bygger den romersk-katolska kyrkan allt-

4 RUNE IMBERG 35 så sin bibeltolkning på en översättning och inte på den hebreiska resp. grekiska grundtexten.) Inte heller följde han ordningsföljden i Septuaginta, översättningen till grekiska av Gamla testamentet, där ungefär samma skrifter ingick. I stället lyfte han ut de apokryfiska texterna (apokryfisk = fördold ) och placerade dem i en särskild sektion efter de kanoniska böckerna (kánon = rättesnöre). 39 böcker erkända som helig skrift Sedan Luthers tid har de evangelisk-lutherska kyrkorna alltså räknat med 39 kanoniska texter och ett femtontal apokryfer. Det är också så Bibel 2000 är uppbyggd. Det Luther genomförde på bibeltextens plan var alltså ett slags reformation. Han återgick helt enkelt till den gammaltestamentliga kanon som judarna på Jesu tid hade, som Jesus själv anspelar på och som genomsyrar Nya Testamentet. När Jesus levde, talade man naturligtvis inte om Gamla Testamentet. Däremot hade man i synagogorna samlingar med skriftrullar. Vissa rullar betraktades som helig skrift, andra hade en mer diffus ställning, ungefär som ett slags from läsning. När Jesus i Nasarets synagoga (Luk. 4) läste ur Jesaja läste han alltså ur en av profetrullarna. Den judiske författaren Josefus, död ca 100 e. Kr., har angett vilka skriftrullar judarna erkände som helig Skrift. Enligt honom var det 22 rullar (lika många som det hebreiska alfabetets bokstäver!). Andra författare räknade med 24 rullar (alltså 12+12), men i båda fallen handlade det om de 39 böcker som judar i 2000 år, resp. lutheraner och reformerta sedan reformationen, erkänt som helig skrift: Lagen: 1 5 Mos. Profeterna: Josua 2 Kung., Jesaja, Jeremia- Klag., Hesekiel, Tolvprofetboken (Hosea- Malaki) Skrifterna: Psaltaren, Job, Ords., de fem högtidsrullarna (Rut, Höga Visan, Predikaren, Klagovisorna, Ester), Daniel, Esra, Nehemja, 1 2 Krön. Det står skrivet Just denna indelning med lagen, profeterna och skrifterna är bekant från Nya Testamentet Jesus använde den ju själv, Luk. 24:27, 44. (Ibland fick Psaltaren representera hela sektionen skrifterna ; se Tryggve Kronholm, Texter och tolkningar, s. 30 f.) När Jesus i Matt. 23:35 nämner två mord, är exemplen inte valda på måfå: Vissa rullar Mordet på Abel är det första i Gamla Testamentet, mordet på Sakarja det sista (för judarna avslutades GT med 2 Krön!). Uppgifterna om att GT skulle innehålla 22 (eller 24) böcker möter vi hos en lång rad kyrkofäder: Melito av Sardes, Origenes, Eusebius av Caesarea, Cyrillus av Jerusalem, Athanasius, Epifanius, Hieronymus och Augustinus. Det var alltså på goda historiska och teologiska grunder som Luther särade på de kanoniska och apokryfiska skrifterna i sin epokgörande bibelutgåva. En noggrann analys av Nya Testamentet visar att den distinktion som Luther gjorde faktiskt återfinns redan i de nytestamentliga skrifterna! Nya Testamentet innehåller flera hundra direkta citat från GT. Totalt finns det ca anspelningar till GT, varav några hundra är från apokryferna, men det säger ingenting om apokryfernas ställning. Paulus citerar ju också helt profana författare, t.ex. Aratos och Epimenides (Apg. 17:28, Tit. 1:12). Men när de nytestamentliga författarna citerar från den Heliga Skrift (Skriften), alltså från de kanoniska böckerna i GT, markeras ofta citaten med ingressen det betraktades som helig skrift, andra hade en mer diffus ställning, ungefär som ett slags from läsning.

5 36 ÄR APOKRYFERNA GUDS ORD? står skrivet ; på grekiska eapta (gégraptai), t.ex. Matt. 2:5. Formuleringen eapta används flera hundra gånger i Nya Testamentet vid citat från mer än 30 av de gammaltestamentliga skrifterna. Den används däremot inte en enda gång när de nytestamentliga författarna citerar från apokryferna. Luther återvände till apostlarnas syn på GT När den romersk-katolska kyrkan i Trident 1546 erkände tio av de apokryfiska texterna som normativa lärodokument, anslöt man sig till en sen fornkyrklig tradition, men man avvek helt från den judiska traditionen och den skriftsyn som vi finner i Nya Testamentet. Bl.a. byggde man vidare på Augustinus okunnighet eller möjligen ointresse för kanonfrågor. Däremot negligerade man Hieronymus, den man som faktiskt skapade Vulgata-översättningen. Han var så negativ till apokryferna att han vägrade översätta dem till latin. Det var efter hans död 420 som apokryferna fogades till Vulgata! (E. Earle Ellis, The Old Testament in Early Christianity, s. 33.) Det Luther gjorde var faktiskt att återgå till den apostoliska och allmänkyrkliga synen på Gamla Testamentet. Fromma noveller blandas med Herrens ord Det är trist att se hur detta arv nu håller på att förfuskas av okunniga och/eller oengagerade kyrkoledare och kyrkopolitiker. Visst finns det många givande och intressanta passager i GT:s apokryfer, men en van bibelläsare studsar till över många märkliga tankar. Bara ett par exempel av många. Kela med ditt barn, och han blir en skräck för dig; lek med honom, och han blir din sorg. Skratta inte med honom, ty då får du lida med honom, och till sist sitter du där och skär tänder. En dotter är sin fars hemliga bekymmer, han blir sömnlös av oro för henne: medan hon är ung, för att hon skall bli över, och när hon blivit gift, för att hon skall bli förskjuten, medan hon är ogift, för att hon skall råka i olycka och bli med barn i föräldrahemmet, och när hon är gift, för att hon skall vara otrogen eller för att äktenskapet skall bli barnlöst. Ty från kläder kryper det ut mal och från en kvinna kvinnlig ondska. Hellre en mans ondska än en god kvinna, och av en skamlös kvinna kommer vanära. (Syraks bok, 30:9 f, 42:9 ff.) Redan Luther reagerade över de historiska felaktigheterna i Judiths bok; dessutom går det inte att förena Judith med t ex Jeremia och Esra. I stället för en historisk skildring såg han Judiths bok snarast som en allegori om judafolket. Att börja läsa apokryferna, som ibland snarast är fromma noveller, i våra gudstjänster kommer alltså att skapa en enda stor förvirring. Kyrkostyrelsen har t.ex. rekommenderat att man skall läsa en passage ur Manasses bön på askonsdagen (Manasses bön v ). Men bara några versar tidigare innehåller den skriften en syndfrihetslära: Du, Herre, de rättfärdigas Gud, krävde inte omvändelse av de rättfärdiga, av Abraham, Isak och Jakob, som aldrig syndat mot dig, men av mig syndare kräver du omvändelse. (Man. b. 8.) Sådana formuleringar strider både mot den historiska skildringen i 1 Mos., där patriarkernas synder framstår i all tydlighet, och mot hela Bibelns lära om människans arvsynd, t ex i Rom. 3. Samtalet mellan Imberg och insändarskribenten fortsatte. I nästa insändare undrade samme skribent om inte det faktum att apokryferna ingick i den bibel som Jesus och apostlarna använde talar mycket starkt för deras höga ställning. Om de dög åt Paulus, borde de väl duga som helig skrift också åt oss? Vidare menade insändaren att apokryferna accepterats av de flesta av kyrkofäderna i fornkyrkan. När den romersk-katolska kyrkan 1546

6 RUNE IMBERG 37 erkände de apokryfiska skrifterna som normativa lärodokument, anslöt man sig därför inte till en sen fornkyrklig tradition, som Imberg hävdat. Till slut uttryckte insändaren misstro mot Luthers bibeluppfattning. Exempel som att denne i sin översättning infogade ordet allena i Rom. 3:28 och att han ansåg Jakobs brev vara en halmepistel gör att Luthers behandling av Bibeln kan bedömas som vårdslös. Artikel 3 under de senaste veckorna har jag aktivt arbetat för att det skulle komma igång en debatt inom Svenska kyrkan om apokryfernas ställning. Mitt syfte har varit mycket praktiskt. När detta skrivs, i mitten av oktober, skall kyrkomötet precis fatta beslut om en ny evangeliebok. (När artikeln läses är beslutet redan taget.) Om en ny evangeliebok behövs eller inte är en fråga, som jag knappt berört i mina debattartiklar i (se Kyrka och Folk 40/02 resp. 42/02). Jag har inte heller tagit ställning till detaljerna i det liggande förslaget, t.ex. vilka texter man skall läsa resp. söndag eller om man skall behålla eller ändra temat för olika helgdagar, t.ex. tionde eller tjugonde söndagen efter Trefaldighet. I stället har jag velat lyfta fram två saker. Det teologiska perspektivet: Kollektbönerna, men även urvalet av texter, har silats genom ett feministteologiskt filter, inte minst genom att man lagt sådan vikt vid inkluderande (inklusivt) språk. De enskilda bönerna är ofta helt OK, men om man gör en samlad analys av innehållet, särskilt i den andra serien, är apostlarna och evangelisterna citerade aldrig från det vi kallar för apokryferna med hänvisningen det står skrivet den teologiska halten undermålig. Den andra serien av kollektböner skulle förmodligen kunna platsa i en unitarisk kyrka som vill vara politiskt korrekt, alltså i en trendmedveten kyrka som förnekar treenigheten. Att ingen debatt kommit igång beträffande gudsbilden i kollektbönerna är beklagligt och ett svaghetsbevis. Frågan om vi ber till Gud som vår älskade himmelske Fader (jfr Joh. 20:18, Rom. 8:14 16, Ef. 3:14 17) eller till en diffus gudomsgestalt, som finns någonstans ovanför oss eller möjligen inom oss, verkar inte engagera teologer och kyrkfolk i dag. Den andra frågan som jag försökt driva, den om apokryfernas ställning, har däremot väckt vissa reaktioner. I all korthet vill jag nu försöka besvara det nya inlägget. Låt mig göra det i fem steg: 1. Jesus och apostlarnas syn på GT Vad jag förstår anslöt sig Jesus och apostlarna till den kanon för GT som för judarnas del fixerades ungefär vid Jesu tid och som de har än i dag. Judarna räknade/räknar med 39 böcker, även om somliga böcker (t.ex. Ester) varit föremål för viss diskussion. Tyvärr inser inte insändaren Poluha den teologiska betydelsen i min argumentation kring gégraptai ( det står skrivet ). Bibelställen som 2 Tim. 3:15 ff och 2 Pet. 1:20 f visar vilken auktoritet GT hade för apostlarna. Att apostlarna och evangelisterna aldrig citerade från det vi kallar för apokryferna med hänvisningen det står skrivet, utan att detta uttryck var reserverat för de kanoniska skrifterna, är ett faktum som man inte skall dribbla bort. Om Paulus i 1 Tim. 1:17 anspelar på en for-

7 38 ÄR APOKRYFERNA GUDS ORD? mulering från Tobits bok säger det inte alls att Paulus betraktade Tobit som helig skrift. Det innebär att Paulus kände till Tobit, punkt slut. (Om alla citat skulle innebära ett erkännande som helig Skrift, vore därmed citatet i Tit. 1:12 från Epimenides också ett citat från Skriften, och vem hävdar det?) Att GT:s kanon för Jesus just omfattade de traditionella 39 böckerna antyds, som jag visade i KoFnr 42, av bibelställen som Luk. 24:27, 44, Matt. 23:35. Till skillnad från insändaren Poluha menar jag också att kyrkan är bunden av den kanon som Jesus och apostlarna erkände. 2. Fornkyrkan Den litteratur som jag studerat ger en helt annan bild än den som insändaren Poluha, utan att ange källor, förmedlar. Själv bygger jag bl.a. på E.E. Ellis, The Old Testament in Early Christianity. Melito av Sardes räknade i en skrift, daterad till ca 170, med just de traditionella 39 GTböckerna, möjligen med undantag av Esters bok. Origenes, en av fornkyrkans stora exegeter (död ca 254), räknar också med våra 39 böcker. Kyrkohistorikern Eusebius (död ca 339) ansluter sig till Origenes. Kyrkofadern Athanasius, en av de första teologer som formulerade en kanonlista för Nya Testamentet, angav i ett påskbrev år 367 exakt de 39 GTböcker vi är vana vid, och så vidare. För mer detaljer, se Ellis framställning. Samtidigt innebar detta inte bara att man övergav den fornkyrkliga kanonsynen man hamnade också i ett godtycklighetens dike. 3. Den nya synen på apokryferna En ny syn på apokryferna verkar ha växt fram under 300-talet och slog igenom mot århundradets slut. Bl.a. berodde den på att så få teologer behärskade hebreiska. De blev alltså beroende av översättningar av GT till grekiska (Septuaginta), för västkyrkans del även till latin (gammallatinska översättningar, Vulgata). Förvånansvärt nog var kyrkofadern Augustinus ointresserad av att hålla fast vid kyrkans gamla kanonsyn. I stället gav han efter för folkfromheten, där apokryferna blivit allt viktigare. När synoden i Kartago 397 erkände fyra apokryfiska böcker som kanoniska (Tobit, Judit, 1 2 Mackabéerboken) var det alltså ett uttryck för att kyrkan på viktiga punkter höll på att förlora sina judiska rötter. Samtidigt innebar detta inte bara att man övergav den fornkyrkliga kanonsynen man hamnade också i ett godtycklighetens dike. Septuaginta-översättningen har nämligen inget fixerat textomfång. Utvecklingen nådde sin kulmen i samband med Tridentinum 1546, då den romersk-katolska kyrkan erkände nio apokryfiska böcker som deuterokanoniska (senkanoniska). Den ortodoxa kyrkan erkände, så sent som vid synoden i Jerusalem 1672, en GT-kanon bestående av 43 böcker (då ingår de fyra ovan nämnda apokryferna i deras kanon). 4. Luthers insats Under 1400-talet skedde en kunskapsexplosion inom den västerländska, latinska kristenheten. I samband med Konstantinopels fall 1453 flydde mängder av greker västerut, och på universiteten ökade kunskaperna i grekiska dramatiskt. Samtidigt började många teologer lära sig hebreiska och helt plötsligt kunde man ånyo börja studera GT utifrån dess grundtext. Detta fick direkt konsekvenser för synen på

8 RUNE IMBERG 39 apokryferna. Luther var inte ens först i Wittenberg att reagera över apokryferna, utan före honom resonerade Karlstadt på liknande vis. Att Luthers ställningstagande blev så betydelsefullt, beror främst på att han 1534 gav ut sin helbibel på tyska, där de kanoniska och apokryfiska texterna särats från varandra. 5. Luthers personliga ställningstaganden För egen del menar jag att det är viktigt att skilja mellan de teologiska principer som Luther stod för, resp. hans agerande i olika detaljer. Jag håller inte med insändaren Poluha om att Luthers inställning till Skriften var vårdslös. Ordet allena i Rom. 3:28 finns inte där men väl saken. Vad gäller Luthers bedömning av Jakobs brev är det ett argument som dras fram till leda. Själv är jag tveksam till både hans resonemang och formuleringen. Men två saker behöver noteras: En teolog, vars samlade arbeten uppgår till drygt 100 volymer (Weimar-upplagan), och där folk t.o.m. har stenograferat ned samtalen över matbordet (Luthers bordssamtal), måste rent statistiskt sett prestera en del inkonsekvenser och teologiska grodor. Förekommer det aldrig några oöverlagda yttranden hemma hos insändarens familj? Hos familjen Imberg i Horred gör det i alla fall det, tro mig! Dessutom Luther är ingen ny Jesus, inte ens en Paulus med apostolisk auktoritet. Han var en reformator med en profetisk kallelse. Även om Luthers kallelse var ganska unik i kyrkans historia, gäller 1 Tess. 5:21 för honom som för oss alla. Rune Imberg är teologie doktor, prästvigd i Svenska kyrkan och rektor på Församlingsfakulteten i Göteborg.

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna. Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Bibelläsningsplan för ett helt år

Bibelläsningsplan för ett helt år Bibelläsningsplan för ett helt år Detta häfte är en bibelläsningsplan för dig som vill läsa hela Bibeln under ett år. För att fördjupa sig i Guds ord kan det någon gång vara bra att läsa Bibeln i sin helhet.

Läs mer

Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv

Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv Vi skall nu fortsätta genom att gå igenom dessa inalles sex nivåer i skrivningen om bekännelsen, och kommentera vad respektive nivå innebär liksom vilka dokument som ingår i respektive nivå och i någon

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Den helige Ande, Herren och Livgivaren

Den helige Ande, Herren och Livgivaren 7 Den helige Ande, Herren och Livgivaren Niceanska och på den helige Ande, Herren och Livgivaren,som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har

Läs mer

Guds ord har haft framgång

Guds ord har haft framgång BIBELN i översikt Guds ord har haft framgång Bibeln har påverkat civilisationer. Miljoner människor säger att Bibeln har förändrat deras liv. Detta har pågått i 3500 år (sedan Moses) och över hela världen.

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Hurs stor är bibeln? Författaren och CTR, Lunds universitet. Fredrik Lindström Prof. i GTs exegetik

Hurs stor är bibeln? Författaren och CTR, Lunds universitet. Fredrik Lindström Prof. i GTs exegetik Hurs stor är bibeln? Fredrik Lindström Prof. i GTs exegetik Alla vet vi hur en bibel ser ut: en sammanbunden bok som vi kan hålla i vår hand. Det som inte finns i denna bok är inte helig skrift, t.ex.

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal BIBLIOLOGI Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04 Elim Billdal Innehåll Snabb-fakta om Bibeln Uppenbarelse från Gud "Sola Scriptura" Bibelns inspiration Bibelns eget vittnesbörd Vad hade Jesus för

Läs mer

Kyrkoår och evangeliebok

Kyrkoår och evangeliebok Introduktion till avsnittet Evangelieboken i Psalmer och Sånger Kyrkoår och evangeliebok Den första kristna församlingen samlades från början till gudstjänst på söndagen, Herrens dag (t.ex. 1 Kor 16:2).

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Predikaren 1, 12. Sidanvisningar anges på momentschemat, särskilt vilka sidor som hör ihop med de olika föreläsningarna.

Predikaren 1, 12. Sidanvisningar anges på momentschemat, särskilt vilka sidor som hör ihop med de olika föreläsningarna. Bibelvetenskaplig introduktion (7,5 hp) 790G01, 92RE21, 92RE27, 93RE27 Ansvarig lärare Carl-Magnus (Kalle) Carlstein, carl-magnus.carlstein@liu.se. Kurslitteratur LarsOlov Eriksson och Åke Viberg (red.),

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

iii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap.

iii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap. Markus 12 (12:1 12) Liknelsen om de onda vingårdsarbetarna 1 Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: En man planterade en vingård. Han satte stängsel kring den, högg ut en vinpress och byggde ett

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag

Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag FÖDD AV JUNGFRU MARIA Predikotext: Luk. 1:26-38 26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Bilaga till B106 Logeblad 2013 nr 3. Torsten Augrell 2013-02-21. Dödahavsrullarna

Bilaga till B106 Logeblad 2013 nr 3. Torsten Augrell 2013-02-21. Dödahavsrullarna Torsten Augrell 2013-02-21 Dödahavsrullarna Dödahavsrullarna har ända sedan de blev hittade år 1947 väckt ett enormt intresse nästan, höll jag på att säga, jämförbart med pyramiderna i Egypten och tolkningen

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de

De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Fördjupnings- PM om Höga visan och dess eventuella kristologi?

Fördjupnings- PM om Höga visan och dess eventuella kristologi? Fördjupnings- PM om Höga visan och dess eventuella kristologi? Frågeställning I detta fördjupnings-pm kommer jag analysera och diskutera följande frågeställning: Kan en kristologisk utläggning av Höga

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Kanon och apokryfer om Bibelns gränser

Kanon och apokryfer om Bibelns gränser TOMAS BOKEDAL Kanon och apokryfer om Bibelns gränser DÖDAHAVSFYNDEN, Dan Browns Da Vinci-koden och ett relativt nyfunnet gammalt bibliotek i Egypten med alternativa evangelier har på kort tid genererat

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

a. Några hundra år tidigare hade Jesaja profeterat om en framtid då en budbärare ropar ut goda nyheter om räddning och att Gud är konung (Jes 52:7).

a. Några hundra år tidigare hade Jesaja profeterat om en framtid då en budbärare ropar ut goda nyheter om räddning och att Gud är konung (Jes 52:7). Markus 1 (1:1) Jesus namn och titel 1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. 1. Evangeliet är ett grekiskt ord som kort och gott betyder goda nyheter. Vi har på svenska blivit så vana vid det

Läs mer

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Bidrag från Bengt Pleijel 2009-10-21 Senast uppdaterad 2010-04-20 Bibelskolan.com Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet FRÄLSNINGEN Låt oss be om

Läs mer

Den är ju en ganska stor samling böcker fördelad på två delar: GT och NT.

Den är ju en ganska stor samling böcker fördelad på två delar: GT och NT. B 2.Ordet Bibel kommer ur det latinska biblia som betyder böcker. Den är ju en ganska stor samling böcker fördelad på två delar: GT och NT. 2:1 GT är den hebreiska/judiska samlingen av heliga skrifter

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet Griftetal för Staffan Bergman 2015-11-26. Hebr. 13:7 I Guds + Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen. Låt oss bedja. I liv och död min tillflykt bliv, Jag i din hand mig giver. När du, o Jesus,

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Den Gud som heter Jag är. "Gud är inget namn, Gud är en artbeteckning" sa biskop Lennart Koskinen i en predikan en gång. En gud, flera gudar.

Den Gud som heter Jag är. Gud är inget namn, Gud är en artbeteckning sa biskop Lennart Koskinen i en predikan en gång. En gud, flera gudar. Den Gud som heter Jag är "Gud är inget namn, Gud är en artbeteckning" sa biskop Lennart Koskinen i en predikan en gång. En gud, flera gudar. Men Bibelns Gud har ett namn. I Gamla Testamentets hebreiska

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Bibelläsningsplan 2015

Bibelläsningsplan 2015 Bibelläsningsplan 2015 läs Bibeln på ett år med oss! Välkomna att delta i gemensam bibelläsning med Roseniuskyrkan. Vi har tagit fram en bibelläsningsplan som täcker hela Bibeln på exakt ett år, där vi

Läs mer

NTs historiska böcker

NTs historiska böcker NTs historiska böcker s. 1 Matteus evangelium s. 3 Markus evangelium s. 4 Lukas evangelium s. 6 Johannes evangelium s. 8 Apostlagärningarna Matteus evangelium Den utlovade Messias Av Nya testamentets fyra

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn.

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. 2 sön efter Trettondedagen 2016. Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. I den här texten har Jesus ett längre samtal med en person. Vi vet inte om Johannes återger hela samtalet eller endast delar där av.

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern 231 Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern lät höra sin röst: Detta är min älskade Son, han är

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Renovera med Guds ord

Renovera med Guds ord Renovera med Guds ord Nehemja kap.7-8 Av: Johannes Djerf Efter några söndagars paus så har vi åter igen kommit tillbaka till Nehemja bok. Där nu alla stenar sitter på sin plats runt muren, den sista dörren

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Husförsamlingen. Inledning

Husförsamlingen. Inledning Husförsamlingen Inledning Ett viktigt drag i den första församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst eller på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Striden i himlen och försoningen

Striden i himlen och försoningen Striden i himlen och försoningen GUDS KARAKTÄR IFRÅGASÄTTS Job 38:4-7 Hur var universums tillstånd vid jordens skapelse? (1 Mos 1:31) Vad är stjärnor en symbol för i Bibeln? (Upp 1:20) Jes 14:12-14 Vad

Läs mer

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN! Vid år 0 var Kanaans land/israel/palestina under romerskt styre. Romerska lagar Judarna förtrycktes Höga skatter MARIA OCH JOSEF Maria

Läs mer

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

LYFTA BIBELN. Därför behövs ett BIBELLYFT! Så välkommen till en spännande höst då LIVET står i centrum

LYFTA BIBELN. Därför behövs ett BIBELLYFT! Så välkommen till en spännande höst då LIVET står i centrum 1 Bibellyftet! Så har vi valt att kalla vårens tema i Bankeryds Missionsförsamling. Hela den här terminen vill vi på ett särskilt sätt LYFTA BIBELN. Vadå lyfta bibeln, kanske du undrar? Jo, vi tror att

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Tunadalskyrkan 161002 Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Längst fram här i kyrkan har vi en kopia av skulptur ursprungligen gjord av den danske konstnären Thorvaldsen.

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Annika Borg och Martin Lönnebo i samtal. Ledarutbildningen lockar unga Ja till homoäktenskap i kyrkan Julens alla gudstjänster

Annika Borg och Martin Lönnebo i samtal. Ledarutbildningen lockar unga Ja till homoäktenskap i kyrkan Julens alla gudstjänster Ledarutbildningen lockar unga Ja till homoäktenskap i kyrkan Julens alla gudstjänster Annika Borg och Martin Lönnebo i samtal en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 6 december 2009 1 En bok med

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw Skatter i Torahn Bibelstudium nr 11, A Sabbaten den 31 december 2011 Vayigash Steg fram vgæyiw" Torahtext: 1 Mos 44:18 47:27 Haftarah: Hes 37:15-28 Apostoliska skrifterna: Matt 23:1 25:46 Jag tänker om

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 45, A. Sabbaten den 13 augusti 2011. Va etchanan Bad jag @N"j't]a,w:

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 45, A. Sabbaten den 13 augusti 2011. Va etchanan Bad jag @Nj't]a,w: Skatter i Torahn Bibelstudium nr 45, A Sabbaten den 13 augusti 2011 Va etchanan Bad jag @N"j't]a,w: Torahtext: 5 Mos 3:23 7:11 Haftarah: Jes 40:1-26 Apostoliska skrifterna: Apg 3:1 5:42 O, HERRE, himmelens

Läs mer

Synoptikerna. Evangelierna i översikt av Micael Nilsson

Synoptikerna. Evangelierna i översikt av Micael Nilsson Synoptikerna De fyra evangelierna är absolut den viktigaste delen av vår Bibel. De fyra evangelierna är de fyra viktigaste böckerna i hela världslitteraturen. Kunskap är viktig. Ibland livsviktig, men

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29 Galaterbrevet Del 8) 3:14-29 Undervisning: Chuck Smith Här har vi en underbar inblick i Guds nåd mot oss i Kristus. För: "Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle

Läs mer

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem.

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem. Markus 11 (11:1 11) Jesus intåg i Jerusalem 1 När de närmade sig Jerusalem och var i närheten av Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar 2 och sade till dem: Gå till byn

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015) JOHANNESBREVEN INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar till 1Joh 5 Sammanfattning av 1Joh 10 Bakgrund till 2Joh och 3Joh 11 Löpande kommentar till 2Joh 12 Löpande kommentar till 3Joh 13 Husbykyrkan

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Be Lyssna Handla Konstverk av Birgitta Kärnbo Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan 5 september 2016 1 januari 2017 1 Be Lyssna Handla De tre orden är ledord för gudstjänster och bibelläsningsplanen

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer