Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen"

Transkript

1 A. Kollontay Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (Föreläsningar vid Sverdlov-Universitetet) Översatt av Mauritz Persson under redaktion av Hannes Sköld Andra upplagan Frams förlag 1925 STOCKHOLM Innehållsförteckning Förord Kvinnans ställning och uppgifter under urkommunismens tid Kvinnans roll inom den hushållning, som var byggd på slaveriet Kvinnan under den slutna naturalhushållningen Kvinnoarbetet under hantverksproduktionens och bybrukets välde Kvinnans ställning under handelskapitalets blomstringsperiod och början av manufakturperioden Kvinnoarbetet under den storkapitalistiska produktionens utveckling Kvinnofrågans orsaker Feministrörelsen och arbetarkvinnornas deltagande i klasskampen Kvinnoarbetet under kristiden Diktaturperioden Diktaturperioden Diktaturperioden Diktaturperioden Kvinnoarbetets perspektiv

2 1 Förord. Föreliggande fjorton föreläsningar höll jag under våren (april, maj, juni) år 1921 vid Sverdlovuniversitetet i Leningrad för de studentskor, som förberedde sig för sin verksamhet inom kvinnoavdelningarna. En del av föreläsningarna blev stenograferade, en del restituerade jag på hösten 1921 efter egna anteckningar. Ändamålet med mina föreläsningar var å ena sidan att i populär form giva en elementär framställning av marxismens ståndpunkt till kvinnans ställning och till frågan om hennes frigörelse, och å andra sidan strävade jag efter att fästa mina åhörarinnors uppmärksamhet på levnadssättets revolutionering (de sista fyra kapitlen), dessa kvinnors, som stod i intim förbindelse med kvinnans nya ställning inom arbetsrepubliken, nämligen hennes fulla värde som samhällig arbetsenhet. Därur härledde sig icke blott en annan uppskattning av kvinnan med avseende på hennes politiska och medborgerliga rättigheter, utan även en grundlig förändring av det inbördes förhållandet mellan könen. År 1921, då revolutionen stod vid en vändpunkt inför övergången från krigskommunismen till Nep, framträdde dessa företeelser särskilt tydligt och klart inom arbetarrepubliken. Många drag ur kvinnans befrielse från det borgerliga samhällets traditioner framstod i ett klarare ljus än under de senaste åren inför verkningarna och inflytelserna från Sovjet-Unionens nya ekonomiska kurs. Under de något över tre revolutionsår, då grundvalarna till det borgerliga samhällets levnadsförhållanden och ekonomiska utveckling nedbröts och man gjorde ivriga försök att skyndsamt lägga grunden till det kommunistiska samhället, under dessa, tre år skapades en atmosfär, i vilken det förflutnas traditioner och sedvänjor med otrolig snabbhet dog bort, och i dess ställe spirade där upp inför våra ögon fröna till helt nya former för mänsklig samvaro. Den borgerliga familjen blev ej längre oumbärlig, utan det gemensamma obligatoriska arbetet i samhället och för samhället ställde kvinnan inför helt nya existensvillkor: hon tvingades att arbeta icke endast för familjen utan även för arbetskollektiven. Det spirade fram nya levnadsförhållanden, som växte sig starka, det utbildades med obeveklig styrka nya former för äktenskapet, och förhållandet mellan barnen och föräldrarna ändrades. just under genombrottsåret 1921 avtecknade sig med särskild klarhet de spirande grundvalarna till nya tänkesätt, nya levnadsvanor, ny moral och allra klarast kvinnans nya ställning och betydelse inom kollektiven, inom arbetsrepubliken. Under dånet från revolutionens kanoner, som försvarade arbetsrepubliken på otaliga fronter, höll den dödligt sårade borgerliga världens levnadsregler på att vissna bort. Sedan dess har många företeelser inom tänkesätt, levnadsvanor och moral till en viss grad utplånats och förflyktigats. Den nya kursen inom hushållningen har icke funnit några reflexer uti den allmänna miljön, har icke kunnat fördröja omgestaltningen inom familj och äktenskap och har icke kunnat försvaga kvinnans ställning som arbetsenhet uti Sovjet-Unionens ekonomiska liv. Tillsvidare, men också bara till en tid, har de nya levnadsförhållanden, som kvinnoavdelningarnas arbeterskor år 1921 blivit vittne till, upphört att vara en oundviklig massföreteelse. Att det existerar en ny social miljö och en ny kvinna, en samhällelig arbetsenhet, det står i intimt och oupplösligt samband med strukturen och organisationen av landets hushållning. Ett stärkande av grundvalarna för den kommunistiska produktionen medför en pulverisering av familjen samt ökad likställighet och friare ställning för kvinnan. Ett dröjsmål i uppbyggandet av de kommunistiska livsformerna, en avvikelse från dem, låt vara att den är oundviklig och ändamålsenlig, medför logiskt sett i alla fall ett fördröjande av kvinnans frigörelseprocess på alla områden.

3 2 Nu är de arbetande kvinnornas ställning och betydelse inom Sovjet-Unionen en annan än år Om man bortser från den nya kursen inom hushållningen, har arbeterskorna och bondkvinnorna med det kommunistiska partiets hjälp på många områden icke blott lyckats befästa sina erövringar från de första revolutionsåren utan även i viss mån tryggat de arbetande kvinnornas rättigheter. Men det råder intet tvivel om att de företeelser, som med naturnödvändighet tvingade kvinnan att träda in uti det samhälleligt nödvändiga arbetet och som medförde en nödtvungen nydaning inom levnadssätt och familj, de har nu blivit betydligt försvagade. Omgestaltningen på dessa områden utföres nu icke längre under elementens tryck utan blott i fördröjt tempo och under det kommunistiska partiets medvetna ledning. Den kommer till utförande endast i den mån, den förmår övervinna trycket från de pånyttfödda, däremot ogynnsamma livsskikten. När jag stod i begrepp att ånyo ge ut dessa föreläsningar, beslöt jag att icke omarbeta eller komplettera dem. I en omarbetad form, som mera lämpade sig för de nya förhållandena, skulle de ha förlorat det ringa värde som finns hos dem, nämligen att direkt avspegla den atmosfär, i vilken arbetet utfördes under dessa år, och framställa samt fixera de ur det verkliga livet hämtade fakta och företeelser vilka karaktäriserade den djupa revolutionen och de arbetande kvinnornas ställning i arbetsrepubliken. Fastän jag är medveten om att min bok blott giver en bild av den lösning, frågan om kvinnans ställning fick på ett visst stadium av revolutionen, har jag beslutat att ge ut mina föreläsningar i sin förutvarande form. Jag tror nämligen fullt och fast, att man genom att studera och förstå det förflutna, genom att historiskt sätta sig in i frågan om kvinnans ställning i samband med den ekonomiska utvecklingen, med större klarhet kan lägga uppgiften till rätta i våra dagar och stärka de spirande fröna till den kommunistiska världsåskådningen. Och detta skall å sin sida hjälpa arbetarklassen att finna den kortaste vägen till de arbetande kvinnornas fullständiga och allsidiga frigörelse. Oslo, år A. Kollontay.

4 3 Kvinnans ställning och uppgifter under urkommunismens tid. Första föreläsningen. Vi skall i dag påbörja en serie föreläsningar, som avhandlar frågan om Kvinnans ställning sedd i samband med de ekonomiska samhällsformernas utveckling. Det förefinnes ett intimt och oupplösligt samband mellan kvinnans ställning i samhället och i familjen under de olika skedena av den ekonomiska samhällsutvecklingen. Ni med eder framtidsuppgift att få arbetarhustrurna och bondkvinnorna till att medverka vid uppbyggandet av de nya ekonomiska samhällsformerna och livet inom dem, ni måste förstå detta samband, komma till klar insikt om dess existens. Under edert arbete kommer ni att allt som oftast mötas av invändningarna, att en ändring i kvinnornas ställning och livsvillkor är otänkbar. Man kommer att säga er, att de har sin upprinnelse i könets egenart. När ni kommer att gå till kamp mot kvinnornas undertryckta ställning, när ni vill befria dem från det nutida familjelivets bördor, när ni strävar efter att införa mera jämlikhet i förhållandet mellan könen, kommer man att framlägga för er de gamla men ständigt upprepade skälen, nämligen att kvinnans rättslöshet och avsaknad av jämlikhet skulle vara omöjlig att ändra redan av den anledningen, att den har historisk helgd, att kvinnans beroende, hennes underordnade ställning under mannen alltid har funnits till och kommer att alltid så förbliva. Så levde våra förfäder, och så kommer även våra barnbarn att leva. Men gentemot dessa skäl lämnas den bästa invändningen av historien själv, historien om det mänskliga samhällets utveckling, kännedomen om fakta ur det förflutna, om hur förhållandena i verkligheten gestaltade sig. Kännedomen om förhållandena under det mänskliga samhällets gryning för många tusen år sedan kommer att övertyga er om att kvinnans avsaknad av lika rättigheter med mannen, hennes underordnade ställning under honom icke alltid har funnits till, att det har funnits tider, då kvinnan ansågs fullt likvärdig med mannen, och det har t. o. m. funnits perioder då man i viss mån tillerkände kvinnan den ledande ställningen. I och med att vi stiftar närmare bekantskap med kvinnans varierande ställning under olika skeden av samhällsutvecklingen, kommer ni att tydligt och klart övertyga er om att den nutida kvinnliga rättslösheten, bristen på självständighet och rättigheter inom familj och samhälle på intet sätt sammanhänger med några speciella naturliga egenskaper hos kvinnan, ej heller har den sin upprinnelse däri, att hennes förstånd skulle vara av sämre beskaffenhet än mannens. Den verkliga anledningen till kvinnans rättslösa och beroende ställning, hennes avsaknad av jämlikhet har man att söka icke i kvinnans naturliga egenskaper utan i beskaffenheten av det arbete, som faller på hennes lott i samhället. Jag råder er att uppmärksamt genomläsa de första kapitlen i Bebels bok Kvinnan och socialismen. Bebel bevisar däri riktigheten av den tanke, som har lagts till grund även för vårt samtal, nämligen att mellan kvinnans insatser i produktionen och hennes ställning i samhället förefinnes ett synnerligen intimt och organiskt samband. Detta är ett slags ekonomiskt social lag. Och den bör ni försöka att väl lära er. Då blir det så mycket lättare för er att tränga in uti alla problem, som är förbundna med uppgiften att arbeta för kvinnans frigörelse inom alla områden. Många tror, att kvinnan i forna tider, när mänskligheten ännu befann sig i ett tillstånd av vildhet och barbari, levde ännu sämre än nu, att hon då i själva verket var en slav. Så var ej fallet. Det skulle vara ett misstag att anta att kvinnans frigörelse står i samband med kulturens och vetandets tillväxt, att ju högre civilisation ett folk har, desto bättre och friare lever kvinnorna. Så kan blott de borgerliga vetenskapsmännen lära, vi däremot vet, att det är icke kulturen och upplysningen, som befriar och frigör kvinnan, utan det ekonomiska system, under vilket kvinnan drages till nyttigt och produktivt arbete åt hela den samhälliga, arbetskollektiven. Ett sådant ekonomiskt

5 4 system är kommunismen. Kvinnans ställning bestämmes alltid av de uppgifter, som tilldelas henne i det ekonomiska systemet under ett givet utvecklingsskede. I forna, längesedan svunna tider, under urkommunismen urkommunismen bör vara välkänd för er genom föreläsningarna uti den ekonomiska samhällsutvecklingens historia under dessa för oss så avlägsna tidrymder, då det ännu icke fanns privategendom, och mänskligheten strövade omkring på jorden, splittrad i små människohjordar, stammar, i dessa tider fanns det icke någon olikhet mellan mannens och kvinnans ställning. Människorna levde av jakt och samlade vilt växande örter och frukter. Under detta skede av urmänniskans utveckling för tio-, ja, hundratusentals år sedan fanns det ej någon skillnad mellan mannens och kvinnans uppgifter. Det är intressant och samtidigt viktigt att lägga märke till att, enligt vad de lärda antropologers forskningar visat, har ej förefunnits några större olikheter mellan kvinnans fysiska egenskaper, vighet, styrka och mannens på ett lägre stadium av mänsklighetens utveckling, d. v. s. då människorna levde av jakt. Många särskiljande drag hos kvinnan, väl utvecklade bröst, smärt figur, avrundade kroppsformer och svaga muskler, kom till utveckling betydligt senare, i samma mån som kvinnorna generation efter generation kom att övertaga företrädesvis honans roll, släktets fortplantning. Det är t. o. m. nu svårt, att hos vildarna på avstånd skilja kvinnan från mannen, brösten är föga utvecklade, bäckenet trängre, muskulaturen är kraftigt tecknad. Samma förhållande rådde även under urkommunismens tid, då kvinnan i mycket ringa grad skilde sig från mannen vare sig med avseende på sin fysiska styrka eller sin uthållighet. Barnafödelserna vållade blott en kortare tids avbrott i hennes vanliga sysselsättningar: jakten, insamlandet av frukter, tillsammans med de andra medlemmarna i den allra första kollektiven, stammen. Men liksom hennes övriga kamrater i den mänskliga hjorden, hennes bröder, systrar, barn och föräldrar, tvingades hon av ren självbevarelseinstinkt att hjälpa stammen att avvärja anfallen från denna tids mest fruktade fiende, rovdjuret; och liksom hela stammen uppsökte och insamlade hon förråd av frukter. Under denna tid fanns ej och kunde ej uppkomma någon beroendeställning för kvinnan under mannen, ej heller någon olikställighet. Det existerade ej någon olikställighet ty man saknade överhuvudtaget under denna tid både lag, rätt och egendomsfördelning; någon beroendeställning under mannen fanns ej, ty han var själv helt och hållet beroende av kollektiven, av stammen. Stammen beslutade, stammen dikterade, den som inte underordnade sig kollektivens, stammens vilja, han var hemfallen åt undergången, hungersdöden, att bli söndersliten av rovdjuren. Den enda räddningen undan människans fruktansvärde och mäktige fiende under dessa fjärran avlägsna tider, rovdjuret, var en fast sammanslutning, kollektiven, stammen. Ju fastare sammansvetsad kollektiven var, desto bättre underordnade sig stammens olika medlemmar kollektivens vilja, med ju större endräkt de kunde uppträda gentemot den gemensamme fienden, desto framgångsrikare blev kampen och desto bättre kunde stammen härda ut. Jämlikhet och ursprunglig solidaritet, den sammanhållande kraften inom stammen, utgjorde det bästa medlet för självförsvar. Därför kunde ej den ene stammedlemmen bliva underordnad och beroende av den andre under detta allra första skede av den ekonomiska utvecklingen i mänsklighetens tillvaro. Kvinnan kände under urkommunisternas tid ännu ej slaveri, socialt beroende och förtryck, liksom mänskligheten då ej heller visste, vad klasser, arbetets exploatering och privategendom var. Så levde mänskligheten tusentals, ja, kanske hundratusentals år. Bilden ändrar sig under nästa skede av mänsklighetens utveckling. Sedan mänskligheten länge ivrigt letat efter det bästa medlet att trygga sin tillvaro, når den genom en lång rad av samlad erfarenhet fram till de första grunderna för produktivt arbete och ekonomisk hushållning. Av

6 5 geografiska och klimatiska orsaker, beroende på om den råkar på ett skogigt eller ett steppartat område, blir en stam bofast, en annan övergår till boskapsskötsel. Detta är det nya skede i den ekonomiska utvecklingen, vilket följer på det ursprungliga med jakt och insamling av vilt växande frukter. I samband med denna nya hushållningsform skapar mänskligheten även nya former av social gemenskap. Låt oss jämföra kvinnans ställning hos stammar, som lever under en och samma epok, d. v. s. samtidigt, men har olika hushållningsformer. En stam, som slog sig ned i en skogrik trakt med smärre öppna fält, lämpliga till åkerbruk, blev bofast jordbruksidkande. En annan, som idkade jakt på stäppområdena, där det fanns gott om vilda hjordar av bufflar, hästar och getter, blev boskapsskötande. Båda dessa stammar hade ännu bevarat sin ursprungliga kommunism, privategendomen hade ännu ej vunnit fast fot hos dem. Och dock intager kvinnan ej enahanda ställning hos dessa båda stammar. Hos den jordbruksidkande stammen åtnjuter hon icke blott fullständig jämlikhet utan spelar tidvis där en ledande roll. Bland de nomadiserande boskapsskötarna däremot ökas och förvärras så småningom kvinnans underordnande, beroende och ofria ställning. Det härskade länge inom den ekonomiska historieforskningen den åsikten, att mänskligheten måste ha genomgått alla etapper, alla skeden av ekonomiska former uti utvecklingen: till en början sysselsatte sig stammen med jakt, sedan boskapsskötsel, slutligen åkerbruk och först senare med hantverk och handel. En sådan förenklad åsikt är felaktig. Sociologernas senaste forskningar har visat, att stammen oftast övergick omedelbart från det ursprungliga insamlandet av frukter och jakt till jordbruk och hoppade helt och hållet över boskapsskötseln. Allt berodde på vilka klimatiska, geografiska och naturliga betingelser en viss folkgrupp råkade ut för. Under olika naturliga betingelser stadgade sig följaktligen under en och samma epok tvänne till typen olika hushållningsformer, det äldsta jordbruket och den äldsta boskapsskötseln. Det är ett konstaterat faktum, att kvinnan hos de jordbruksidkande stammarna åtnjöt betydligt större likställighet. Vissa jordbruksidkande stammar nådde fram till ett erkännande av matriarkatets ställning (matriarkat är ett grekiskt ord, som betecknar hegemoni för kvinnan modern, som upprätthåller stammen). Patriarkatet däremot, d. v. s. fadersrättens företräde, den i stammen äldste mannens maktställning, kom till utveckling hos de boskapsskötande folken, hos nomaderna. Vad föranleder och förklarar detta faktum? Jo, kvinnans roll i hushållningen. Hos de jordbruksidkande stammarna utgjorde kvinnan huvudproducenten. Hon var, såsom en mängd fakta bevisar, själv den första, som kom på iden om åkerbruket, hon var också den förste jordar- betaren. Angående kvinnans roll i den tidigaste hushållningen finns det en mängd intressanta fakta i Marianne Webers bok: Mödernerätten. Författaren är ej kommunist, men boken är rik på fakta. Beklagligtvis finns den endast på tyska. Kvinnan kom på iden om åkerbruket på följande sätt: Då mödrarna var belastade med minderåriga barn, lämnades de kvar av stammen vid tiden för jakten; modern kunde inte hålla jämna steg med de andra medlemmarna av stammen, och barnen utgjorde även ett hinder under jakten. Stammen lämnade kvinnan-modern med barnet efter. Hon fick vänta, tills den återvände med byte. Att skaffa föda var då ingen lätt sak. Ofta fick hon vänta ganska länge. Det fanns ej något förråd av livsmedel, utan hon måste genom egna ansträngningar anskaffa sådana, måste finna på något medel att nära sig och sina barn. Vetenskapsmännen har kommit underfund med på vilket sätt kvinnan med all sannolikhet uppfunnit iden om åkerbruket. När förråden av frukter tog slut på de platser, där kvinnan inväntade stammens återkomst, började hon ofrivilligt söka upp gräs, vars korn lämpade sig till föda. Hon mättade sig med dem, och närde sina barn med dem, varvid hon malde sönder dem med tänderna, dessa första kvarnstenar. En del av de

7 6 insamlade kornen spilldes och föll på marken. När kvinnan efter någon tid återvände till samma plats, märkte hon, att de korn, hon spillt, hade börjat gro. Hon tog märke på denna plats, väl vetande att det var fördelaktigt för henne att återvända dit, när gräset började mogna: hon skulle inte behöva göra några ansträngningar för att söka efter föda. Hon vet för framtiden, var hon kan samla den rikligaste skörden. Genom erfarenheten lärde sig nämligen människorna inse, att de korn, som fallit på marken, gror. Genom erfarenheten förstod de, att om man uppluckrar jorden, giver den bättre skörd. Denna erfarenhet glömdes ej sällan, den personliga kännedomen därom måste överlämnas åt kollektiven, för att bli stammens egendom. Man måste göra den tillgänglig för det yngre släktet. Vilket oerhört mödosamt tankearbete fick mänskligheten inte genomgå, innan den förstod och tillägnade sig dessa från vår synpunkt så enkla och lättfattliga saker. För att denna kunskap skulle bli befäst i kollektivens medvetande, måste den göras till en vana. Kvinnan hade intresse av att klanen eller stammen återvände till det förra raststället, där de gräs, hon sått, växte upp. Hon förstod ej att övertyga sina stamfränder om riktigheten av sin hushållningsplan, hon förstod ej att muntligt agitera för den och övertyga sina stamfränder. Men istället bidrog hon till att införa sådana bruk, sedvänjor och föreställningar, som för henne underlättade genomförandet av planen. Det stadgade sig följande sedvänja: om klanen vid fullmåne lämnade kvar mödrarna med barnen på ett fält vid en bäck, så hade gudarna, befallt, att den efter några månader ånyo skulle vända tillbaka till samma fält. Underlät någon detta, straffade andarna honom. Och eftersom stammen lade märke till att om man inte lystrade till de kvinnliga tecknen och vände tillbaka till gräsplatsen, gick barnen lättare under, så började den strängt hålla fast vid sedvänjan och tro på kvinnornas vishet. Intresserad som hon var för sättet att med minsta möjliga förlust av arbetsenergi erhålla bästa möjliga resultat, kom kvinnan på den tanken, att ju luckrare jorden är, när gräsen sås, desto bättre blir skörden. Sittande på huk uppluckrade hon med trädgrenar, hacka och stenar fåror i den första åkern. Detta beredde människan i alla fall större trygghet än kringströvandet i skogen för uppsökande av frukter under ständig fara att bliva söndersliten av rovdjur. Moderskapet ställde kvinnan i en särskild position bland stammens medlemmar, men i och med detsamma stötte hon på en ny stor drivkraft i mänsklighetens ekonomiska utveckling, jordbruket. Och denna upptäckt bestämde för lång tid framåt hennes roll i samhället och i hushållningen, i det den ställde henne i spetsen för stammen. Många vetenskapsmän anser att även uppfinningen av elden som hjälpmedel i hushållningen tillhör kvinnan. När stammen gick på jakt eller ut i krig med en annan stam lämnades de kvinnor, som var mödrar, kvar de unga kvinnorna och de som icke hade några barn, drog bort tillsammans med de övriga medlemmarna av stammen och måste på ett eller annat sätt skydda sig och sina barn mot rovdjuren. Gjorda iakttagelser övertygade vildarna om att det bästa skyddet mot rovdjuren var elden. Urmänniskan lärde sig att få eld, när hon ur en sten högg ut ett vapen eller de första husgeråden av sten. När stammen gick bort på jakt, upptände den ett bål till skydd för barnen och mödrarna. För dessa var det en helig plikt att underhålla lågan, som skrämde bort rovdjuren. Kvinnan lämnades kvar vid bålet i ständig beröring med tiden männen såg i elden blott en fruktansvärd och oförståelig helig kraft. Hon lärde känna eldens egenskaper och använda sig av den för sina egna behov samt med tillhjälp av denna kraft underlätta och spara sitt eget arbete. Vid bålet svedde hon av raggen på geten eller fjädrarna på vildfasanen, vid bålet brände hon sina

8 7 lerkärl och gjorde dem därigenom mera hållbara, vid bålet stekte hon köttet och kunde därigenom förvara det. Kvinnan, som på grund av moderskapet hölls kvar vid bålet, fann på att tämja kraften hos elden, att göra den till sin tjänare. Men den ekonomiska utvecklingens lagar fogade det annorlunda. Lågan från den första husliga härden gjorde kvinnan själv till en slav och förvandlade henne för långa tider framåt till en lydig och rättslös tjänarinna vid kökets härd. Man har likaledes all anledning att tro, att den första kojan blivit uppförd av kvinnliga händer till skydd för barnen mot brännande sol och kalla regn. Men kvinnorna ej endast uppluckrade marken med sin hacka, sådde och insamlade sädeskorn och byggde bostäder, utan var även de första, som sysselsatte sig med hantverk: de uppfann metoder att spinna och väva, att forma lerkärl; de utförde på dem för prydlighetens skull linjer, som i sig innebar människans första konstnärliga försök, den första tillstymmelsen till konst. Kvinnorna kom i beröring med örter, lärde känna deras egenskaper, och våra urmödrar, kvinnorna i dessa för oss så långt avlägsna tider, var de första läkarna. Det förflutna avspeglar sig i gamla sägner och folktron. I Grekland, ett hedniskt rike, som stod i sin blomstring för 2000 år sedan, ansågs icke läkekonstens hedniske gud Eskulap utan hans moder Imuta som den förste läkaren. Läkekonstens gudinnor var före dem gudinnorna Helsate och Diana. Hos de gamla nordmännen ansågs Eir för läkekonstens gudinna. Och även i våra dagar finns det ej sällan i avlägsna byar gummor, som anses för kloka och t. o. m. trollkunniga. De kunskaper, som de var i besittning av, var ej tillgängliga för deras män, vilka ständigt befann sig på jakt, i krig eller vid sysselsättningar, som krävde muskelstyrka. Där blev ingen tid övrig för betraktelser, för iakttagelser, för tillvaratagande av genom arbete förvärvad, dyrbar erfarenhet, av färdigheter och kunskaper om naturens egenskaper. Vedunja, trollkvinna, härstammar från ordet vedatj, veta. Vetandet var en kraft i kvinnans händer vid denna tid, och männen hyste vördnad för dem och fruktade ofrivilligt denna kraft hos dem. Under urkommunismens tid, i mänsklighetens gryning, icke blott deltog kvinnan sålunda jämsides med mannen, utan förekom honom t. o. m. i en rad upptäckter och uppfinningar, som kom mänsklig erfarenhet och mänskligt vetande till godo och sköt den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen framåt. För ökat vetande och stegrad mänsklig kultur har kvinnan på sin tid spelat långt större roll än den borgerliga vetenskapen med sin förutfattade mening vill erkänna. Likaledes poängteras ej tillräckligt en annan företeelse inom den vetenskaps område, som handlar om människan: den roll, som kvinnorna spelat vid de apliknande varelsernas utveckling till människor. Sin upprätta ställning, d. v. s. den omständigheten att av den fyrhänta människan blev den tvåbenta, har hon i viss grad kvinnan att tacka för. När människans fyrhänta urmoder måste rädda sig undan fiendernas anfall, lärde sig honan att med ena handen hålla i ungen, som klamrade sig fast om hennes hals, för att hålla kvar den. Men i så fall måste hon intaga halvt upprätt eller upprätt ställning. Denna ställning befrämjade hjärnans utveckling. Men kvinnan fick grymt plikta därför: honan lämpade sig på grund av kvinnokroppens byggnad ej för den upprätta ställningen; därav beror födslosmärtorna, som är alldeles okända för människans fyrhänta släktingar, aporna. Berättelsen om Eva, som plockade kunskapens frukter på gott och ont och fick plikta därför med födslovåndor, har i sig historisk grund. Men låt oss återgå till att betrakta kvinnans roll inom den jordbruksidkande stammens hushållning. Under sina tidigaste betingelser var jordbruket ej i stånd att helt föda befolkningen utan utfylldes med jakten. Det inträdde en naturlig arbetsfördelning. Kvinnorna, som utgjorde det mera bofasta elementet, övertog jordbruket, medan männen fortfarande sysslade med jakt och krig, d. v. s.

9 8 utplundring av närbelägna stammar. Men eftersom jordbruket gav mera påtagliga resultat än jakten, med hänsyn till att skördeutbytet lättare kan uppskattas än det riskabla och synnerligen osäkra resultatet av jakten eller överfallen, så började stammen lägga jordbruket till grund för sina ekonomiska beräkningar. Vem var då under denna tid huvudproducenten inom den hushållningsform, som representeras av jordbruket? Jo, kvinnorna. Det var därför helt naturligt, att klanen i sitt förhållande till henne måste lägga i dagen en viss vördnad och att hennes arbete och icke minst hon själv aktades högt. Och ännu i våra dagar finns i mellersta Afrika jordbruksidkande negerstammar, balonda, där kvinnan utgör kollektivens mest aktade medlem. Om denna stam berättar den berömde engelske upptäcktsresanden Livingstone följande: Kvinnorna har säte i folkets råd; fästmannen måste flytta över till sin blivande makas by och leva där; vid avslutande av överenskommelse om äktenskap måste han förplikta sig till att underhålla sin svärmor ända till hennes död; endast hustrun har rätt att medgiva mannen skilsmässa, och i så fall stannar alla barnen hos modern; mannen får ej utan hustruns medgivande ikläda sig några förbindelser, de må vara huru obetydliga som helst, till någon annan person. Och de gifta männen har redan blivit så vanda vid sin ställning, att de ej lägger i dagen någon opposition. Hustrurna straffar sina olydiga, män med förlust av födan, med prygel och örfilar. Den som åtnjuter allmän aktning, måste de övriga medlemmarna av bysamhället lyda. Livingstone säger, att hos balondastammen har han otvivelaktigt iakttagit gynekokrati, d. v. s. kvinnovälde. Denna stam är icke den enda. Icke blott Livingstone utan även andra utforskare av vildarnas liv påstår, att hos många stammar i Afrika, där kvinnorna plöjer och besår fälten, bygger hyddorna och för ett verksamt och arbetsfyllt liv, åtnjuter de icke blott fullständig frihet, utan är männen överlägsna i intellektuellt avseende. Hos dessa stammar lever männen på sina hustrurs arbete och bliver därav förvekligade och förslappade. De sysselsätter sig med mjölkning av korna och med skvaller, såsom några forskare berättar om dem. Forntiden lämnar oss ej få exempel på kvinnovälde. Hos en del jordbruksidkande stammar räknas barnens härstamning icke från fadern utan från modern, och, där privategendomen kommit till makten, ärver döttrarna och icke sönerna. Genljud av denna forna rättsåskådning finner vi ännu hos några kaukasiska bergfolk. Kvinnans auktoritet hos de jordbruksidkande stammarna förstärktes och växte under tidernas lopp. Kvinnan var den förnämsta beskyddaren av vedertagna seder och bruk, d. v. s. samtidigt också den förnämsta lagstiftaren. Det var absolut nödvändigt att iakttaga dessa hävdvunna bruk, ty dem förutan var det svårt att förmå stammens alla medlemmar att utan invändningar underordna sig de äldres befallningar, vilka föranleddes av de ekonomiska uppgifterna. På en bestämd tid måste stammen så och på bestämd tid bärga skörden, men att logiskt och vetenskapligt förklara varför man borde förfara så, förmådde ej människorna på den tiden. Det gick lättare att säga: det är sed att så göra, så måste vi göra, så har våra förfäder stadgat, den, som icke rättar sig därefter, är en brottsling. Att sörja för vidmakthållandet av dessa hävdvunna bruk tillkom de äldre i stammen, kvinnorna, mödrarna, de genom erfarenheten grånade gummorna. Arbetsdelningen hos de stammar, som levde av jordbruk och jakt, ledde till att hos kvinnorna, som stannade efter på arbete för produktionen och hushållningen, utvecklades klokhet, förstånd och iakttagelseförmåga, samtidigt som hos männen, vilkas plikt bestod av jakt och krig, härdades musklerna, den fysiska styrkan och skickligheten. På detta stadium av mänsklighetens utveckling var kvinnan högre andligt utvecklad än mannen, och inom kollektiven kom hon helt naturligt att intaga den ledande ställningen, matriarkatet. På samma gång får man likväl icke glömma, att under denna tid kunde man knappast samla något överskott på lager och därför utgjorde arbetshänderna, den levande arbetskraften den naturliga

10 9 källan till välstånd. Emellertid tillväxte folkmängden sakta, och födelsetalet var jämförelsevis lågt. Moderskapet skattades därför högt. och kvinnan-modern erhöll stort anseende hos ur-stammarna. Det ringa antalet födelser förklaras till en del därav att inom stamsammanslutningarna frodades blodskam och äktenskap mellan blodsfränder, och blodskändande äktenskap sänker bevisligen födelsetalet och hämmar släktens normala utveckling. Så länge människorna levde av jakt och insamling av frukter, spelade frågan om tillgången på arbetskraft inom stammen ingen roll för dem. Tvärtom: om stammen blev för stor, blev det svårare för den att skaffa föda. Så länge mänskligheten levde av insamlade frukter och tillfällig jakt, blev kvinnan som moder föga uppskattad. Barn och gubbar var till en börda. Man gjorde sig av med dem, stundom t. o. m. åt man upp dem. Men de stammar, som sysselsatte sig med produktivt arbete, nämligen jordbruksidkarna, behövde arbetare. Kvinnan får där ett särskilt värde såsom den varelse, från vilken det utgår ny arbetskraft, barnet. Moderskapet får gudomlig dyrkan. I många gamla hedniska religioner är den högsta gudomligheten av kvinnligt kön. Till exempel gudinnan Isis i Egypten, i Grekland Gaia, d. v. s. jorden, källan till allt liv enligt den forntida uppfattningen. Den bekante utforskaren av gynekokratien, d. v. s. kvinnoväldet, Bachofen bevisar att det kvinnliga elementet i de forntida religionerna hade överhanden över det manliga, vilket vittnar om den betydelse, kvinnan hade för forntidens folk. Jorden och kvinnorna var de förnämsta och ursprungligaste källorna till rikedom. Kvinnans och jordens egenskaper framställdes som identiska. Både jorden och kvinnan skänkte liv, skapade och alstrade; den, som förolämpade kvinnan, ansågs även förolämpa jorden. Som den värsta förbrytelsen i forntiden ansågs den, som begicks mot en moder. Det första prästerskapet, d. v. s. de hedniska gudarnas tjänare, utgjordes av kvinnor. Icke fäderna, såsom senare blev fallet under alla produktionssystem, utan mödrarna tillkom herraväldet över barnen. Minnet av detta kvinnovälde har bevarats i många folkliga sägner och sedvänjor icke blott i Västerlandet utan även i Österlandet. Men det var icke moderskapet, som utgjorde huvudorsaken till kvinnans förhärskande ställning hos den jordbruksidkande stammen, utan hennes roll som huvudproducenten inom hushållningen så länge arbetsdelningen ledde till, att mannen sysselsatte sig med en binäring, jakten, och kvinnan med stammens huvudnäring, jordbruket, kunde det inte ens bli tal om att kvinnan skulle bliva beroende av eller underordnad mannen. Det är nämligen kvinnans roll inom hushållningen, som bestämmer hennes rättigheter inom den sociala kollektiven och inom äktenskapet, vilket särskilt framgår vid en jämförelse mellan kvinnans ställning hos jordbruksidkarna och hos en boskapsskötande nomadiserande stam. Lägg märke till att samma företeelse, moderskapet, d. v. s. kvinnans naturliga könsliga egenart, under olika ekonomiska betingelser leder till olika resultat. Det har bevarats till vår tid en beskrivning av de hedniska germanernas liv. Om dem lämnar den antika historikern Tacitus en skildring. Det var en jordbruksidkande, frisk, välväxt och krigisk stam. De värderade, enligt Tacitus, kvinnan högt och lyssnade till hennes råd. Men hos germanerna vilade just jordbruksarbetet på kvinnornas axlar. Samma aktning åtnjöt kvinnan hos de jordbruksidkande tjeckerna. Det finns en hel sägen om Libuschas vishet, dottern till en av de regerande furstarna. Av hennes systrar sysslade en, enligt sägnen, med läkemedel, medicin, en annan byggde städer. När Libuscha kom på tronen, kallade hon till sig tvenne visa jungfrur, som hade inhämtat klokskap i domslut. Och denna furstinna regerade enligt sägnen demokratiskt och inhämtade folkets mening i alla, viktigare frågor. Senare störtades Libuscha av sina bröder från tronen. Denna sägen giver oss en klar bild av hur på folkets läppar levt kvar minnet av kvinnoväldet, av matriarkatets tider, då stammen styrdes av kvinnan. Eftersom stammen levde ett kollektivt liv, så har kvinnostyret i folkfantasien sammanfallit med den lyckligaste och rättrådigaste tidsåldern.

11 10 Hurudan var då kvinnans ställning hos en boskaps-skötande stam? Till boskapsskötsel övergick en jägarstam, dels när den stötte på sådana naturliga betingelser, som är gynnsamma för boskapsskötsel, såsom vida stäpper, med riklig gräsvegetation och vildboskap eller hjordar av hästar, dels när stammen hade ett tillräckligt antal kraftiga, oförvägna och skickliga jägare, som icke blott kunde döda villebrådet utan fånga det levande. Det var mest männen, som var i besittning av sådana fysiska egenskaper och kvinnorna endast så länge, de inte var mödrar. Men moderskapet försatte dem i en särskild ställning och ledde till en delning av arbetet efter kön. Medan mannen och den ogifta kvinnan gick ut på jakt och ut för att fånga boskapsdjur och vilda hästar, lämnades kvinnorna-mödrarna kvar för att vaka över den fångade boskapen. På deras lott föll alltså uppgiften att tämja boskapen och draga den för stammen erforderliga nyttan därav. Men denna ekonomiska uppgift är den underordnade. Döm själva: vem kommer stammen att från de ekonomiska intressenas synpunkt värdera mest, mannen, som fångar en buffelko, eller kvinnan, som lär sig att mjölka den? Helt naturligt den förstnämnde, då stammens välstånd bestämmes av antalet fångade djur, och följaktligen anses dens arbete, som förmår öka, boskapens antal, vara huvudkällan till stammens välstånd. Kvinnans roll hos en boskapsskötande stam på husahållningens område blev en bipersons. Men just därigenom, att kvinnan från ekonomisk synpunkt icke var likvärdig och hennes arbete mindre produktivt, d. v. s. icke i samma grad ökade stammens välstånd, rotfästes den åsikten, att kvinnan även i övrigt ej var mannen likvärdig. Härvid bör man lägga märka till ännu en omständighet: hos de boskapsskötande stammarna hade kvinnorna i det underordnade arbete, som de utförde, nämligen övervakningen av boskapen, ej samma betingelser för eller behov av att utveckla de stadgade arbetsvanorna, vilka uppkom hos de jordbruksidkande stammarnas kvinnor. Men framförallt led kvinnan aldrig brist på förråd hos de stammar, som levde på jakt och boskapsskötsel, när hon lämnades efter, boskapen, som vaktades av kvinnan, kunde alltid användas till att stilla mödrarnas och barnens hunger, man behövde där inte söka upp och finna ut sätt att livnära sig och medel att öka förråden, vilket blev kvinnornas uppgift hos de stammar som levde av jakt och jordbruk. Dessutom krävde vården om boskapen vida mindre skarpsinne, förståndsoch tankeskärpa än åkerbrukets mera komplicerade system hos de jordbruksidkande stammarna. I intellektuellt avseende kunde kvinnorna hos de boskapsskötande stammarna ingalunda mäta sig med männen, och i fysiskt avseende stod de efter männen både i styrka och vighet. Allt detta bidrog till att befästa åsikten om kvinnan, att hon var en mindervärdig varelse. Ju rikare en stam blev på boskap, desto mera sjönk kvinnan till att bli en tjänarinna, ett bihang till boskapen, desto djupare blev klyftan mellan könen. Dessutom övergick de nomadiserande och boskapsskötande stammarna i vida större utsträckning än jordbruksidkarna till att bli krigar- och rövarhorder. Jordbrukarens välstånd grundar sig på fredligt arbete. Boskapsskötarens och nomadens välstånd vilar på rov. Till en början tillägnar han sig endast djur, sedan plundrar han och ruinerar grannstammarna, roffar till sig deras förråd, tager fångar, som han gör till slavar och tvinagar att arbeta för sina rövare. Tvångsäktenskapet, det våldsamma bortförandet av grannstammarnas kvinnor utfördes framförallt av de krigiska nomaderna-boskapsskötarna. Tvångsäktenskapet sätter sin prägel på ett helt skede uti mänsklighetens levnad. Denna företeelse har otvivelaktigt också bidragit till att befästa kvinnans undertryckta ställning. Gripen med våld och ryckt ifrån en annan stam utan att finna skydd någonstädes, känner sig kvinnan särskilt hjälplös. Hon befinner sig i deras eller dens våld, som har bortfört henne eller tagit henne till fånge. I och med uppkomsten av privategendom ledde tvångsäktenskapet till att den hjältemodige krigaren oftast avstod från någon belöning från stammens sida i form av kor, hästar eller fårhjordar, men fordrade att under full äganderätt få en kvinna, en arbetskraft. Jag behöver varken oxar, hästar

12 11 eller raggiga getter, utan lämna mig i full besittning av den kvinna, som jag gripit med mina egna händer. Naturligtvis tillfogade själva gripandet och bort förandet som fånge till en främmande stam ett hårt slag åt kvinnans jämlikhet och försatte henne i beroende, underordnad och rättslös ställning i förhållande till hela stammen och särskilt i förhållande till sina tillfångatagare männen. Men alla de vetenskapsmän har likväl orätt, som i äktenskapets form ser anledningen till befästandet av kvinnans rättslösa ställning. Det var icke äktenskapets form utan kvinnans roll i hushållningen, som utgjorde anledningen till kvinnans ofria ställning hos de nomadiserande herdefolken. Hos enstaka jordbruksidkande stammar existerade tvångsäktenskap men därigenom kränkte man ännu ej de hos denna stam stadgade kvinnliga rättigheterna. Historien känner sålunda ett fall, där de gamla romarna rövade kvinnor från sabinarna. Romarna var på den tiden ett jordbruks-idkande folk, och trots att de synbarligen sysselsatte sig med kvinnorov, med att stjäla hustrur ur främmande stammar, var kvinnorna i Rom högt ansedda, så länge Rom icke hade övergått till ett annat hushållningssystem. När man vill peka på den typ av kvinnor, som är föremål för familjens högaktning och åtnjuter ett visst anseende uti samhället, brukar man även i våra dagar säga: Det är en romersk matrona. Sedermera försämrades kvinnans ställning i Rom. Hos herdestammarna finns däremot ej ett spår av högaktning för kvinnan. Där härskar mannen. Detta mannens herravälde, patriarkatet, bar bevarats fram till vår tid. Låt oss taga de nomadiserande och boskapsskötande stammar, som f. n. finns i Rådsryssland: baschkirer, kirgiser, kalmucker. Kvinnans ställning är där i högsta grad beklagansvärd. Hon är ett bohag, mannens tillhörighet. Han köper henne på samma sätt som han köper en vädur och samtidigt gör ban henne till ett stumt arbetsdjur, till sin tjänare, och ett verktyg för sina njutningar. Kalmuckiskan, kirgisiskan, Österns kvinna har ingen rätt att älska. Till äktenskapet köpes hon. Nomaden-beduinen, som vill veta, huru uthållig hans blivande hustru är i arbete, undersöker henne först genom att lägga ett glödande järn i hennes hand. Om arabens hustru, som han har köpt, blir sjuk, jagar han henne ur huset och anser, att han vårdslöst har kastat ut pengar på henne utan nytta. På Fidji-öarna hade mannen för icke länge sedan full rätt att äta upp sin hustru. Hos kalmuckerna kan mannen med full laglig rätt döda hustrun för otrohet. Men om hustrun slår ihjäl mannen, får man slita av hennes öron och näsa. Hos forntidens vilda stammar ansågs kvinnan i så hög grad som mannens tillhörighet, att hon måste följa honom t. o. m. i graven. Detta bruk existerade även i det forntida Ryssland och praktiserades för icke länge sedan i Indien: man brände kvinnorna på bål, på mannens grav. Denna sedvänja höll sig kvar hos Amerikas indianer, Afrikas negrer, de forntida invånarna i Norge och de slaviska nomaderna i det hedniska Ryssland, framförallt på stäpperna i söder, där det var bekvämt att leva av boskapsskötsel. Hos en hel rad stammar, negrerna t. ex., hos Asiens folk gäller för kvinnan ett bestämt pris liksom för ett får, ull eller frukt. Man kan lätt föreställa sig hur livet gestaltar sig för dessa kvinnor. Om en man är rik, köper han sig några hustrur. Därigenom skaffar han sig samtidigt gratis arbetskraft och omväxling i sina sexuella njutningar. I Österlandet måste en fattiglapp nöja sig med en hustru, men den förmögnare klassen strävar efter att förse sig med ett stort antal hemslavinnor. Så har t. ex. konungen över den vilda aschantistammen sammanlagt 300 hustrur. Små furstar i Indien berömmer sig av att antalet hustrur hos dem uppgår till åtskilliga hundra. Samma förhållande råder i Turkiet och Persien, där dessa olyckliga kvinnor hos de rika har förvandlats till nöjesobjekt och hela sitt liv lever som eremiter i harem. Och i Österlandet råder ännu liknande förhållanden, ty där existerar ännu alltjämt det forntida hushållningssystem, där kvinnornas lott fått en prägel av tvång och slaveri. Men saken beror icke enbart av äktenskapet; formen för äktenskapet är alltid beroende av hushållningssystemet och den roll, kvinnan spelar däri. Därom kommer vi att tala i en särskild serie föreläsningar. Det förhåller sig så, att alla kvinnans rättigheter, både äktenskapliga, politiska och samhälliga, bestämmes alltid av hennes roll inom hushållningen.

13 12 Låt oss taga ett levande exempel. Hur sorglig och rättslös är icke kvinnans ställning hos baschkirer, kirgiser eller tatarer. Men bara baschkiren eller tataren flyttar över till staden och hustrun söker skaffa sig arbetsinkomst, så ser vi inför våra ögon, hur mannens makt över henne smälter ihop, faller samman och försvagas i praktiken. Sålunda har vi sett, att kvinnans ställning hos tvenne samtidigt levande stammar skilde sig skarpt från varandra under de allra första skedena av mänsklighetens utveckling, då det existerade tvenne grundformer inom hushållningen, jordbruk med jakt och boskapsskötsel, också i förening med jakt. Där kvinnan fick på sin lott att vara huvudproducenten inom hushållningen, åtnjöt hon aktning och rättigheter, men där hennes arbete var av underordnad karaktär, råkade hon så småningom i en beroende och rättslös ställning, hon blev en tjänarinna och t. o. m. en slav under mannen. Så småningom komplicerades hushållningssystemet genom utvecklingen av arbetets produktivitet och rikedomens anhopning. Urkommunismen och livet i kompakta stammar upphörde. I stället för urkommunismen kom till makten ett hushållningssystem, grundat på privategendom och ökat byte, d. v. s. handel, och samhällets så småningom skeende uppdelning i klasser. Hurudan kvinnans ställning då blev, därom skall vi tala nästa gång. Litteraturanvisningar: 1. Bebel: Kvinnan och socialismen. 2. Engels: Familjens, egendomens och statens ursprung. 3. Tachtarev: Skildringar ur den tidigaste kulturens historia. Kvinnans roll inom den hushållning, som var byggd på slaveriet. Andra föreläsningen. Vi stannade förra gången, kamrater, vid den punkt i samhällsutvecklingen, där den övergår till det hushållningssystem, som är byggt på privategendom. Urkommunismen sträckte sig över en tidrymd, som varade tusentals år och räckte betydligt längre än den följande perioden, då privategendomen kom till väldet. Kvinnan var föremål för aktning och vördnad under tusentals år, tack vare den roll, hon spelade inom hushållningen hos de fredliga jordbruksidkande stammarna. Mödernerätten härskade under långa tidrymder. Det har bevarats många legender och folksägner där det förtäljes om den vördnad, som kvinnan åtnjöt, och om krigsstammarnas, amasonernas, bedrifter. Amasonerna skildras uti berättelser från Grekland, Östersjöländerna, Afrika, Böhmen och andra folk. I en berättelse talas det om att amasonerna räknade 20,000 ryttare, i en annan att de utgjorde ett ständigt hot för den tidens mäktigaste rike, det egyptiska. När romarna för cirka 2,000 år sedan företog ett fälttåg mot en jordbruksidkande och krigisk stam bland de gamla germanerna, ingrep kvinnorna i striden och jagade bort motståndaren. Och ännu i våra dagar utgöres härskarens livvakt i en av Dahomés vilda stammar i Afrika av ett beväpnat kvinnogarde. Hos kurderna, en kaukasisk stam, är kvinnorna berömda för sin krigiskhet och deltager uti striderna. Av allt detta framgår tydligt, att på vissa stadier av den ekonomiska utvecklingen var kvinnan icke blott producenten utan även krigaren. Detta framtvingas av det trängande behovet att spänna den ännu svaga kollektivens alla krafter till gemensamt inbördes skydd.

14 13 Under denna tid omgavs kvinnan, som vi sett av föregående föreläsning, av vördnad och aktning: denna vördnad och aktning har sin upprinnelse däri, att hennes arbete är huvudproducentens. Samtidigt finns emellertid även andra boskapsskötande nomadstammar, där kvinnan intager en ofri ställning, men, innan denna ofria ställning blev en allmän regel, förflöt sekler, varunder kvinnans välde blev till en saga blott. Men mannens förgrundsställning, patriarkatets och fadersrättens herravälde, segrar icke med ens. Kampen mellan de båda elementen varar sekler igenom. Därom berättar för oss folksägnerna. Särskilt klart avspeglar sig denna kamp uti sagorna om de olika hedniska gudomligheternas liv och strider. I en av de grekiska sägnerna om den jättelike halvguden Herkules' bedrifter skildras huru han kom till ett land, där en krigisk amasonstam härskade. Han beslöt att göra slut på kvinnornas välde och befriade männen. I en annan saga förtäljes, huru gudarna dömde de kvinnliga invånarna i staden Athén att mista sina forna rättigheter därför att kvinnorna på sin tid hade begagnat sitt votum och benämnt staden efter gudinnan Athene och ej guden Poseidon. I de germanska folkens berömda folksägner, i Nibelungenlied, påträffas upprepade gånger en skildring av hur djärva krigare får kämpa med icke mindre krigiska sköna kvinnor, innan de får dem att underkasta sig och bliva deras hustrur. Den sköna konungadottern Brun-huld kunde ej besegras uti envig av sin friare Gunther annat än genom list. Men, när hon trätt i äktenskap med honom, ger hon ej efter för honom utan inlåter sig på en ny envig, blir den segrande och hänger upp sin hjälte i taket men lägger sig själv lugnt att sova. Och i de ryska folksångerna har bevarats skildringar av hur kvinnan varit fri och jämställd med mannen icke blott uti hushållningen utan även på slagfältet. Och hon lämnade ej ifrån sig sin frihet utan strid. Kämpen Dobrynja Nikititsch möter på ett öppet fält en farande ryttare, en stor kvinna, tydligen representant för en stam, där mödernerätten ännu härskade. Dobrynja inlåter sig i. strid med henne. Men hon fattar honom i hans lockiga hår och sätter honom i en djup ficka och förklarar, att hon skall gifta sig med honom blott för den händelse att han behagar henne. Alla dessa sägner ger oss i levande bilder en skildring av den sekellånga kamp mellan faders- och mödernerätten, som mänskligheten genomgick. Denna kamp avspeglade sig även i en ändrad religiös tro. Vilden, grottmänniskan, dyrkade jorden, den stora urmodern, ur vars sköte livet frambragts, tills hon genom ökad erfarenhet och därmed även vetande kom till insikt om, att jordens fruktsamhet även beror av medverkan från himmelen; giver himmelen regn och sol i rätt tid, blir det skörd, varom icke kan jorden ej ensam frambringa något. Liksom kvinnan utan mannens säd är ofruktsam, så kan jorden ej heller utan himlens väta och värme spira och grönska. Jorden är modern, himmelen fadern. Den gudomliga dyrkan av jorden började ersättas med en tillbedjan av solen, guden Osiris, Apollos, den ryske hedniske guden Jarilo. Mödraväldet, kvinnans makt var stark, så länge samhällskollektiven var fast sammansvetsad genom likartade intressen, så länge kvinnan var huvudproducenten inom denna kollektiv med dess enkla hushållning. Fadersrätten började växa sig stark, i och med att privategendomen började utsöndra sig, det uppstod intressemotsättningar mellan de olika stammedlemmarna och ett trängande behov att hindra stammen från att falla sönder icke genom ett instinktivt medvetande om föreningsbandet uti den gemensamma härden, där den gemensamma modern härskade, utan genom den starkastes auktoritet. Huru återverkade då privategendomen på kvinnans ställning? Många anser, att kvinnans livegenskap och rättslösa ställning uppkom samtidigt som privategendomen infördes. En sådan åsikt är felaktig. Privategendomen bidrog till att göra kvinnan livegen endast där, varest

15 14 hon redan faktiskt hade förlorat sin betydelse uti produktionen under inflytande av den växande arbetsdelningen. Se t. ex. på en jordbruksidkande stam. Den vördnad och aktning, som där omger kvinnan, kunde blott hålla sig kvar så länge den förutvarande hushållningsformen icke började falla samman under trycket av de hopade rikedomarna och den växande arbetsdelningen. Jämsides med jordbrukarna, som utförde huvudparten av stammens försörjning, började på ett visst stadium av utvecklingen olika yrken att uppblomstra och framträdde specialister inom olika grenar: krukmakare, garvare, vävare, krigare, offerpräster. Lantmannens arbete upphör att vara huvudkällan för stammens existens. Jämsides med detta arbete börjar hantverket växa upp och blomstra. Men, där yrkena utvecklas, uppstår med nödvändighet även byte, handel, m. a. o. jakten efter vinst. Krukmakaren, som förstår att modellera en lerkruka, strävar efter att bevara för egen räkning rätten till produkten av sitt arbete och därmed även vinsten av själva bytandet. Jordbrukaren å sin sida strävar efter att först komma i besittning av krukmakarens alster för minsta möjliga antal korn. Man strävar sålunda icke längre eller att fylla stammens behov, såsom fallet var under urkommunismen, utan jakten efter vinst blir den verkliga drivkraften uti hushållningen. På detta stadium av utvecklingen får krukmakarens, garvarens, vävarens arbete högre värde än jordbrukarens. Jordbrukarens arbete börjar betraktas som mindervärdigt icke därför, att det har upphört att vara huvudkällan för samhällets existens, utan därför att det kräver större insats av arbetsenergi. Den stam, som är rik på hantverk, överlåter jordbruksarbetet till de i krigen tagna slavarna. Hurudan blir då kvinnans ställning inom hushållningen under ett sådant sakernas tillstånd? Kan aktningen bevaras för henne, om den huvudgren av hushållningen, jordbruket, som på sin tid befäste aktningen och vördnaden för kvinnan, nu betraktas som ett mindervärdigt arbete, som en slavarnas lott? Historien lämnar oss ett levande exempel som svar på denna fråga. I Egypten, ett av den antika civilisationens mest betydande riken (för 5-6 tusen år tillbaka var Egypten en synnerligen mäktig stat), i ett land med oerhörda rikedomar, med de berömda pyramiderna och andra gigantiska byggnader, med stormrika städer, i ett land, som omfattade väldiga vidder och länder, som härskade över en hel rad av kolonier, som ägde en högt utvecklad industri, vetenskap och konst, i ett land, där de första astronomiska lagarna upptäcktes, i detta sagolikt mäktiga Egypten härskade länge rester av kvinnornas forna herravälde, av matriarkatet. Vid samma tid som kvinnan i hela den övriga världen t, o. m. i sådana högt stående kulturländer under den hedniska antiken som Grekland eller Rom, var trälbunden och rättslös, var hon i Egypten relativt fri och likberättigad. 1 Hur skall då detta förklaras? Jordbruket var under långliga tider huvudkällan till det egyptiska folkets välstånd. På de fruktbara översvämmade stränderna av den vattenrika Nilfloden blomstrade jordbruket såsom i intet annat land vid denna tid. Den stam, som slagit sig ned i Egypten, idkade jordbruk. Men vi vet redan av den föregående föreläsningen, att hos de jordbruksidkande stammarna var kvinnan huvudproducenten på det tidigare stadiet av deras ekonomiska utveckling. Den roll, som kvinnan spelade i Egyptens hushållning, gav henne rättigheter och privilegier, som bevarades många sekler trots t. o. m. utvecklingen av privategendomen och trots kastbildningen. Sedermera, då hantverket och handeln utvecklades, var det ej längre jordbrukarna utan hantverkarna, och köpmännen, som satte sin prägel på levnadskaraktären i landet. Varför? Av vilken orsak? Anledningen var den, att handelsmannens eller hantverkarens yrke var förmån- 1 Den grekiska historikern Herodotus, som skrev för 2500 år sedan, berättar, att i Egypten erhöll hustrun vid äktenskapets ingående makt över mannen, och denne förband sig att underordna sig henne. De unga kvinnorna erhöll sin hemgift ej från fadern utan från modern. Underhållet av åldriga föräldrar ålåg icke döttrarna utan sönerna. Den egyptiske självhärskaren, faraonen, stod enligt lagen under sin moders förmynderskap.

16 15 ligare och gav större vinst än jordbrukarens arbete. Och när man, samtidigt som privategendomen fick fast fot, till grundval för hushållningen lade strävan efter vinst och ej uppnåendet av de nyttigheter, som behövdes för kollektivens liv, för befolkningen, så kom jordbruksarbetet på slavarnas lott. Jordbrukarens arbete blev värdelöst. Men det är karaktäristiskt, att kvinnan, som förut var huvudproducenten inom de jordbruksidkande egypternas hushållning, samtidigt förlorade sin forna aktning och vördnad uti Egypten. Endast kvinnorna i en äldre, mera ansedd stam, en speciell kast, de som först hade bosatt sig där, förblev i besittning av sina rättigheter. Kvinnorna från de övriga befolkningsskikten bortsett från slavarna från köpmans- och hantverksståndet, var lika rättslösa och förtryckta som i andra stater vid denna tid. Vi har mera detaljerat dröjt vid Egypten, eftersom det egyptiska väldet utgör ett synnerligen typiskt exempel på, hur kvinnans rättigheter bestämmes av hennes roll inom hushållningen och att de bevarats betydligt längre hos del folk, där hon på sin tid spelade rollen av huvudproducent inom hushållningen, t. o. m. vid övergången från urkommunismen till det hushållningssystem, som var grundat på privategendom. Ägoprincipen skulle i och för sig icke kunnat trälbinda kvinnan, om hon ej vid denna princips införande redan hade förlorat sin betydelse att vara den, som i första hand sörjde för stammens livsbehov. Men privategendomen och klassindelningen bidrog till att skapa sådana betingelser och former för hushållningen, att kvinnans roll i produktionen därvid reducerades till det rena intet. Kvinnans underkastelse står i samband med arbetets fördelning efter kön, varvid det mest produktiva arbetet föll på mannens lott och det underordnade arbetet på kvinnans. Och ju skarpare en sådan delning genomfördes, med desto större nödvändighet blev kvinnans livegenskap ett fullbordat faktum. Rent formellt stadfäste privategendomen den process, varigenom kvinnan undanträngdes från det produktiva arbetet och som tog sin början redan hos de stammar, vilka levde under urkommunistiska betingelser (t. ex. stammar, som levde av boskapsskötsel). Men även om man omöjligt kan betrakta privategendomen som den ursprungliga anledningen till den olikartade ställningen inom kollektiven, bidrog likväl förefintligheten av privategendom direkt till att befästa denna olikhet och skärpa kvinnans beroende och livegenskap. Privategendomen ledde framförallt till att enskilda hushåll bröts ut ur stammens gemensamma enhetliga hushållning. Förefintligheten av självständiga utbrutna hushållsenheter medverkade till att befästa familjens slutna form. I denna hushållsenhet, i denna individuella, isolerade familjehushållning skedde ytterligare arbetsdelning. På kvinnans-moderns lott föll naturligtvis rollen att bevara den husliga härden, men alla produktiva arbetsfunktioner utomhus utfördes av familjens manliga medlemmar. Privategendomen, som möjliggjort förefintligheten av familjehushållning, hade även medfört kvinnans förslavande på grund av det inskränkta och föga produktiva arbetet vid skötseln av hushållet. Ur nationalekonomisk synpunkt och med hänsyn till produktionens utveckling sjönk och förminskades betydelsen av det kvinnliga arbetet och befästes åsikten om kvinnan som en varelse utan eget värde, som ett bihang till skaparen av rikedomarna, den verklige producenten av de nya värdena mannen. Spaden, krukmakarens verktyg, kvarnstenen, som kvinnan först tog upp från marken och formade rund för att därmed mala föda åt de små barnen, överflyttades från kvinnans idoga händer till mannens händer. Fälten upphörde att vara det område, där kvinnan styrde och ställde. Hennes fria, obundna liv under bar himmel avbröts. Under långa tidrymder, tusentals år, fann sig kvinnan

17 16 undanträngd från produktivt arbete, innesluten inom hemmets väggar. Där fick hon underhålla elden vid härden, icke för hela stammens räkning, icke som en gemensam moder, utan blott som sin mans och herres hustru och tjänarinna, fick spinna, väva och förse familjen med kläder, laga mat.... Bearbetningen av linet och hampan har visserligen ända till våra dagar förblivit ett företrädesvist kvinnligt arbete även i ett bondhushåll. Men denna gren av arbetet spelar alltid i lanthushållningen blott en underordnad och andrahands- men ej en grundläggande roll. Med dessa reservationer och med föregående föreläsnings grundteser i minnet skall vi övergå att betrakta kvinnans ställning på nästa stadium av den ekonomiska utvecklingen. Vi övergår till tiden för 2500 år sedan. Vi påträffar i den antika, d. v. s. forntida förkristna världen icke längre vilda stammar med svaga ansatser till kultur utan fullt utvecklade stater. Det är betydande och mäktiga krigarstater med privategendomen som en fast institution, med väl utvecklad handel och hantverk, och med starkt markerad klasskillnad. Det ekonomiska systemet är det privateganderättsliga, byggt på slavarbete; systemet är en övergångsform från naturalhushållningen till den alltmera utvecklade byteshushållningen. Den första kapitalackumuleringen kommer till stånd i sin ursprungligaste form. Vilken roll spelade då kvinnan under detta skede i den ekonomiska utvecklingen, och vilka rättigheter hade hon i de forntida hedniska republikerna i Grekland, Rom och den fria staten Kartaga? Under denna period av historien kan man ej längre tala om kvinnans roll inom produktionen och om kvinnans rättigheter i samhället. Man måste först avgöra, vilken klass, vilket befolkningsskikt kvinnorna ifråga tillhör. Den forntida världen delades på högstadiet av sin ekonomiska utveckling i tvenne skarpt åtskilda klasser: de fria medborgarna och slavarna. Blott de fria medborgarnas arbete uppskattades, även om slavarna utgjorde de förnämsta anskaffarna av existensmedlen, bröd och andra förnödenheter. Tu större tjänster de fria medborgarna gjorde den nya samhällskollektiven, den organiserade staten, desto större vördnad och aktning åtnjöt de. Allra mest värderade var statens styresmän, de som förstod att hålla kollektiven i lydnad, att införa ordning och reda i samhällsorganisationen. Därefter kom krigarna. De minsta rättigheterna åtnjöt köpmän och hantverkare, och slavarna var fullständigt rättslösa, trots att det var förnämligast de, som skapade rikedomen. Hur kunde det komma sig, att de, som gjorde kollektiven den största nyttan och som därför under urkommunismens tid skulle hedrats mest, nu var de mest föraktade av alla föraktade? Hur kunde detta ske? Till införandet av denna abnorma företeelse bidrog den omständigheten, att principen om privategendomen och handeln blev allmänt fastslagen. Slavarnas arbete uppskattades ej men väl resultatet därav. Den godsägare fick stort anseende, som förstod att effektivt organisera slavarna, att hålla dem i ordning, att pressa ur dem hela det antal nyttigheter, som behövdes för befolkningen. Man uppskattade den vinst, som slavägaren drog av slavarna. I stater med hög kultur såsom Rom och Grekland finner vi vid tiden för deras högsta blomstring kvinnan rättslös och fullständigt beroende. Men även i Grekland har en gång kvinnans ställning varit en annan, det var i den grå forntiden, då de stammar, som bodde där, levde i små stammar och icke kände vare sig privategendom eller statsmakt. Grekerna var i själva verket ett folk av jordbruksidkare och herdar. Denna en gång så blomstrande halvö, som är sönderskuren av hav med varmt vatten och utrustad med fruktbara, måleriska bergskedjor, hade ett klimat och ett geografiskt läge, som föranledde grekerna att tidigt övergå till en sammansatt form av hushållning. Jordbruket var icke kvinnornas enda sysselsättning, ty där förekom en intensiv form av boskapsskötsel, herdeväsendet, varvid man klippte fåren, spann ullen och vävde, vilket krävde kvinnornas medverkan.

18 17 På Homeros' tid, vilken samlade de poetiska skildringarna ur de gamla grekernas liv, deltog kvinnorna och flickorna i det produktiva arbetet jämsides med männen och åtnjöt om icke jämlikhet så dock en relativt stor frihet. Huruvida det fanns matriarkat i själva Grekland, är svårt att säga. Men den omständigheten, att denna stam alltifrån de tidigaste utvecklingsskedena, livnärde sig på en kombination av näringsgrenar föranleder oss att tro, att matriarkatet i själva Grekland kanske aldrig nådde den utveckling som i Egypten och andra rent jordbruks-idkande stammar. Men den betydelse, som grekerna i forntiden tillmätte kvinnan, har lämnat spår efter sig i deras religion. Sålunda dyrkade grekerna särskilt fruktbarhetens gudinna, benämnd Demeter märk väl, just fruktbarhetens och icke helt enkelt jorden, såsom vildarna gjorde under mera avlägsna tidrymder. I gudinnan Athene dyrkade grekerna den kvinnliga visheten, som hade lärt människorna hantverk samt konsten att spinna och väva. Gudinnan Athene, m. a. o. den forntida kvinnan, tillskrev grekerna uppfinningen av vikterna och olivodlingen. Även i andra hedniska religioner återspeglas kvinnans roll i hushållningen på den tiden, så t. ex. dyrkade norrmännen i forntiden gudinnan Idun, som planterade och beskyddade äpplena. Rätten personifierade grekerna icke genom domaren, mannen, utan gudinnan, kvinnan, vilket visar, att fordom avgjordes tvister och trätor av familjens överhuvud, kvinnan, modern. Uppfinningen av elden tillskrev romarna gudinnan Vesta, och de rena och oskyldiga vestalska jungfrurna var skyldiga att underhålla dess heliga låga. Men detta bekräftar ytterligare riktigheten av de lärdes antaganden, att kvinnan först förstod att lägga elden under människans välde genom att göra den till sin tjänare. I den grekiska religionen och sagorna finns ett synnerligen stort antal exempel på kampen mellan möderne- och fadersrätten, vilket talar för att även de stammar, som bebodde Grekland, hade genomgått en viss period, då kvinnan-modern och huvudproducenten inom hushållningen stod i spetsen för stammen. På Homeros' tid åtnjöt kvinnan rättighet att närvara vid de allmänna gästabuden, och inom äktenskapet rådde kärlek och inbördes aktning. Männen umgicks artigt och vänligt med kvinnorna och visade dem tecken på uppmärksamhet och aktning, men det var inte ens tal om någon mödernerätt. Däremot berättar Homeros, hur sonen till Penelope, som var ett verkligt mönster för en trogen hustru åt sin spårlöst försvunne man, vilken hon tåligt väntade många år, ansåg, att hans vördade mammas rätta plats icke var bland de kalasande gästerna utan i kvinnornas rum vid de husliga sysslorna. Redan under den homeriska epoken fanns ett formligt äktenskap, privategendom och separata enfamiljshushåll. Det är sålunda icke underligt, att grekerna under denna ekonomiska period började predika för kvinnorna om familjedygden och förelade dem att överse med mannens förbindelser utom äktenskapet. Mannens förbindelser ökade ju icke familjemedlemmarnas antal och betungade icke husets herre med bekymmer om något överflödigt barn. Konung Priamos' gemål, Hekuba, klagade bittert över att vara fjättrad vid hemmet, vid sin makes portar, som en bandhund. Men Homeros skildrar dessutom grekernas liv under den förhistoriska epoken. Det är också av stor vikt för oss att nu dröja vid kvinnans ställning i den grekiska staten under den utvecklingsform, som är grundad på privategendomen och slavarbetet. Under denna för den grekiska kulturen så blomstrande period, då de praktfulla, över hela världen berömda templen blev byggda, då bildhuggarna skapade sina odödliga statyer av Venus och Apollo, då de grekiska städerna vimlade av en brokig skara av köpmän från alla länder, då hantverket blomstrade, då filosof skolorna skapades och de första vetenskapsmännen uppmurade vetenskapens fundament,

19 18 under dessa för Grekland så glänsande tider förlorade kvinnan alla sina forna rättigheter och privilegier. Hon blev faktiskt en slav under sin man, sin herre. Jämlikhet mellan könen existerade under denna tid blott för slavarna. Men vilken jämlikhet? Jo, under allmän rättslöshet, ofrihet och förtryck, under allmänt oavbrutet tungt och tröttande arbete, ständig hunger och allmänna lidanden. Slavarnas svåra belägenhet hade sin logiska upprinnelse i denna samhällsgrupps rättslösa ställning. Den stod i samband med deras sociala ställning. Att de grekiska kvinnorna, som var medborgare uti de fria, kulturellt högtstående grekiska republikerna, var rättslösa och förtryckta, hade däremot en annan orsak, en annan anledning. I jämförelse med slavinnorna åtnjöt visserligen den kvinnliga medborgaren i Athen och Sparta, hustrun eller dottern till en fri och rättsmedveten medborgare, rättigheter och t. o. m. privilegier. Men dessa rättigheter och privilegier gällde icke henne personligen; hon fick dem som en reflex från mannen. Själv betyder hon som personlighet, som människa, som medborgare ingenting. Hon är blott ett bihang till mannen. Hela sitt liv står hon under förmynderskap, först faderns, sedan mannens. För henne finns ej rum på alla de glada fester, varpå Greklands offentliga liv var så rikt. Fjättrad som hon var vid hemmet genom äktenskapet kände det fria Greklands, Roms och Kartagos kvinnliga medborgare blott den trånga familjehushållningen. Henne tillkom det att spinna, väva, baka bröd och hålla uppsikt över husets tjänstefolk och slavarna. Den som var mera förmögen slapp även ifrån dessa plikter. Hon tillbragte hela sitt liv i enformighet och avstängd från all verksamhet i livet, i kvinnogemakens (gynaikeion) kvava atmosfär, av samma slag som de vindsrum, där många århundraden senare de ryska adelsfruarna och jungfrurna levde som eremiter. Hon var klädd i saffrangula kläder, sminkad vackert röd och försedd med moderna sandaler, såsom satirikern Aristofanes ironiskt beskriver henne. Hon lever av mannens och slavarnas arbete. Själv är hon en parasit. Det är icke underligt, att hela hennes bestämmelse i männens ögon mynnar ut i att alstra efterkommande. Man uppfostrar henne för hemmet. Kvinnan skall vara dygdig, mindre veta, se och höra. Den kvinna står högt i kurs, som man minst talar om vare sig som dålig eller t. o. m. som god. Vid otrohet kan mannen sälja henne som slav. Tillika skaffade sig de äkta män, som tröttnade på sina tråkiga dygdemönster till hustrur-honor, älskarinnor vid sidan om, och i Grekland blomstrade vid sidan om det lagliga engiftet en olaglig men av alla erkänd polygami i sin speciella form: en laglig hustru för att föda barn och sköta om huset, en frilla-slavinna för att tillfredsställa lustarna och en hetär (älskarinna) för de andliga och själsliga njutningarna. Den kvinnliga medborgaren i det fria, upplysta och kulturellt högtstående Grekland, som var stolt över sina rikedomar och sin prakt, hustrun till den frie medborgaren i den grekiska eller romerska republiken var själv icke mindre rättslös och beroende än de slavar och trälar över vilka hon förde kommandot i sin mans namn. Negressen av balondastammen, som levde i en bamburörshydda, var friare och mera likberättigad än grekinnan, som bodde i marmorpalats. Vad var då anledningen till detta? Var ligger förklaringen till kvinnans rättslöshet vid ett allmänt ekonomiskt och kulturellt uppsving? Förklaringen är enkel, kamrater, och jag ser den redan på edra läppar. Negressen av balondastammmen är sysselsatt med produktivt arbete för kollektiven. Men om kulturgrekinnan utför något arbete, så rör hon sig blott inom den trånga sfär, där plikterna mot hemmet och familjen rymmes. På ett tidigare stadium av den ekonomiska utvecklingen var hon en för kollektiven värdefull arbetskraft, men nu övergår hon tack vare privategendomen och den på slavarbete grundade produktionen till att blott och bart vara ett verktyg för födande av laglig avkomma. Bemärk sålunda, kamrater, att varken i det högt upplysta Grekland eller i det mäktiga Rom med dess vidsträckta kolonier eller i den rika och fria staden Kartago åtnjöt ens den fria klassens kvinnor några rättigheter eller något oberoende.

20 19 Bemärk samtidigt, att i Grekland, där mödernerätten var svagt utvecklad, befästes tidigt fadersrätten, patriarkatet, och kvinnans beroende, underordnade ställning nådde sin höjdpunkt. I den romerska republiken fanns däremot rester av matriarkatet t. o. m., då Rom var världens mäktigaste rike, där privategendomen hade erhållit full stadfästelse i den väl utbildade statliga lagstiftningen och där likaledes det produktiva arbetet ålåg slavarna, och kvinnan, den romerska matronan, omgavs med en viss aktning och vördnad. Medborgaren trädde åt sidan för henne. I hemmet erkände man hennes auktoritet. Modern uppfostrade barnen. Hur skall man förklara detta? Jo, den stam, som grundlade det romerska riket, var jordbruksidkande. Matriarkatet hade där djupa rötter i det förflutna, och minnet därav påverkade samhällets åsikter och sinnelag även under de senare utvecklingsskedena. I Grekland fanns däremot vid sidan av de osjälvständiga honorna, de dygdiga hustrurnaparasiterna, ett särskilt stånd av fria och oberoende kvinnor, de s. k. hetärerna, stormännens i Grekland frillor eller mätresser. Hetärerna var antingen av någon person lösköpta slavinnor eller fria medborgarinnor, som djärvt överträdde den dåtida äktenskapliga moralens fastställda grundsatser. Många av dessa hetärers namn har förts till historien, Aspasia, den lysande athenske statsmannen Perikles' väninna, Lais, Fryne, Lamia. Dessa utmärkte sig för hög bildning, intresserade sig för vetenskap och filosofi, deltog i politiken och utövade inflytande på statslivet. De ärevördiga och dygdiga familjekvinnorna föraktade dem och undvek dem, men männen sökte gärna deras sällskap. Den tidens filosofer, tänkare och lärde befryndade sig med dem, fann i dem intelligenta lärjungar och inspirerades av de stundom nya tankar, som uttalades av de högt bildade hetärerna. Flera samtida omtalar den berömde filosofen Sokrates' vänskap med Aspasia och de utmärkta tal av politisk karaktär, som hon höll. Fryne inspirerade den store bildhuggaren Praxiteles. Hetären Lamia, som levde omkring 500 år före vår tideräknings början, spelade en aktiv roll i sammansvärjningen mot de dåvarande tvenne tyrannerna, som tillskansat sig makten i republiken. När hon och hennes kamrater blivit fängslade som frihetens djärva försvarare, och man lät henne undergå en grym tortyr, bet hon av sin tunga för att icke förråda sig och spottade ut den i ansiktet på domarna. Förefintligheten av hetärer vittnar om att kvinnorna redan på den tiden strävade efter att komma ur den kvalmiga fångenskap, som deras beroendeställning innebar. Men hetärerna saknade det viktigaste och mest grundläggande för att de skulle kunna nå sitt mål, de var ej bärare av något produktivt arbete. Därför var de ur folkhushållningens synpunkt lika mindervärdiga som de grekiska och romerska medborgarnes outvecklade och föga bildade dygdemönster till hustrur och husvärdinnor. Den frihet, som de tillkämpat sig, var byggd på lösan sand: d fortfor att i materiellt avseende vara beroende av männen. I Grekland fanns också enstaka kvinnor, som blev ryktbara på konstens, vetenskapens och filosofiens område och som strävade efter att förkovra den mänskliga kulturen, att bringa något i vetandets eller konstens skattkammare. Den grekiska skaldinnan Sapfo skapade en hel skola av lärjungar och efterföljare; den djärva första kvinnliga läkaren Agnodike, som klädde ut sig till man, genomgick en hel kurs i medicin och började behandla sjuka. I Alexandria fanns en lärd kvinnlig professor och filosof, Hypatia, som var en stor skönhet och vars tal lärde och intresserade från världens alla fyra hörn samlades för att åhöra. Hon fick ett tragiskt slut, blev söndersliten av en okunnig folkhop på anstiftan av

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Internationalens politik. Michail Bakunin

Internationalens politik. Michail Bakunin Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Programblad September - November 2015

Programblad September - November 2015 Programblad September - November 2015 Centrumkyrkan - i hjärtat av Dalarna Ge tillbaka! Gud vill att Hans mänsklighet skall lita på Honom, lägga all sin förtröstan och trygghet hos Honom. Det är bara då

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Äktenskap från himlen

Äktenskap från himlen Äktenskap från himlen Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Matt 19:1-9; NJHL 13. Se sista sidan!) Några fariséer kom fram till Honom och ville snärja Honom och sade: Är det tillåtet att skilja

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Idag istället för en gång

Idag istället för en gång Idag istället för en gång FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT LUKAS 4:16 22 Det är säkert många som tycker, att adventstiden är förfärlig och blir den inte längre och längre? Är det inte irriterande att se jäktade

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Kära föräldrar! CEF är en internationell organisation som finns i 185 länder. Post Box adress

Kära föräldrar! CEF är en internationell organisation som finns i 185 länder. Post Box adress Kära föräldrar! Detta häfte är en gåva till era barn, så att de kan läsa mer om vem Jesus är och vad han har gjort. Vi ber dig som förälder att själv läsa igenom häftet, innan du sätter det i händerna

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN TEXT och MUSIK: Sankt Staffans visa - Ut kommer Staffan är en legendvisa som är sammanställd av två liknande varianter. Den egenartade melodin är upptecknad i Vittskövle

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål.

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål. Introduktion Annie s Revenge är ett singleplayer spel som utspelar sig i en alternativ värld som liknar den industriella revolutionen. Spelaren tar rollen som en ung kvinna vid namn Annie, som är fast

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer