Djurens beteende. Djurens beteende, 7,5 hp Göteborgs Universitet, Höstterminen 2010 Karin Röhsman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Djurens beteende. Djurens beteende, 7,5 hp Göteborgs Universitet, Höstterminen 2010 Karin Röhsman"

Transkript

1 Djurens beteende Djurens beteende Introduktion Tinbergens fyra frågor Kommunikation och signaler Signalmekanismer Signalevolution Nervsystem, hormoner och beteende Nervsystemet Kemiska substanser Hormonsystemet Könshormon Stressrespons Aggression Tillväxthormon Omvårdnad, socialisering, anknytning Socialt beteende och selektionsnivåer Beteende ur evolutionärt perspektiv Kromosomer och gener Selektion Födosöksbeteenden Födosökande i grupp Optimal foraging theory Val av område Inlärning Icke-associativ inlärning Associativ inlärning Social inlärning Migration Undvika predation: skyddsfärger och beteende Primärt försvar Sekundärt försvar Partnerval, könsroller och könskonflikt Könsroller Partnerval Reproduktionsbeteende: vård av ungar Fördjupning

2 Introduktion Etologi - hur gör djur Beteendeekologi - varför gör djur som de gör Tinbergens fyra frågor Tinbergens fyra frågor: Hur utlöses ett beteende? Mekanism (proximat orsak) Ex. dagsdjus eller hormoner Varför har beteendet utvecklats? Funktion (ultimat orsak) Ex. revir eller partner Hur växer beteendet fram hos individen? Ontogeni - individens utveckling (arv + miljö) Ex. fysiologisk utveckling eller inlärning Hur utvecklades beteendet historiskt? Evolution - organismens utveckling Ex. genetisk bas och liknande beteende hos besläktade arter Svaren på dessa frågor kan ofta leda till generella förklaringar som kan tillämpas på flera arter. För att förstå ett beteende är det dock viktigt att man sätter in det i sitt sammanhang - samma beteende kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Kommunikation och signaler Kommunikation - avsiktlig informationsöverföring mellan sändare och mottagare Signal - adapterad informationsbärare. Mottagaren anpassas till sändaren, eller bådas, fördel. Tecken (cue) - ej adapterad informationsbärare. Mottagaren anpassas till sändaren, men sändaren är inte modifierad. Ikon - signal som tydligt beskriver det som skall signaleras. Symbol - signal som tappad kopplingen till betydelsen. Generalisering (supernormal stimuli) - överdriven signal ger starkare respons Signalmekanismer Signalmekanismer: Akustisk - ljudstyrka/ton Optisk - ljusstyrka/färg Kemisk - koncentration Elektrisk - strömstyrka/polaritet Taktil - tryck/position Hur en signal designas och vilka mekanismer som används beror på avstånd, miljö, brus och

3 mottagare. Signalen blir egentligen inte en signal innan den når betraktarens/mottagarens sinnen. Signaler måste därför tolkas objektivt, relativt mottagaren. Signaler måste studeras i förhållande till: Perception hos avsedd mottagare Sin naturliga miljö/bakgrund Något som ser ut som en signal för oss som betraktare kan vara helt osynlig i sin naturliga miljö och något som är osynligt för oss kan vara oerhyrt tydligt för den avsedda mottagaren (som tex. kan ha andra typer av färgreceptorer i sina ögon). Tex. blåmesens blå hätta som i deras ögon lyser ännu starkare av UV-ljus Typer av färger: Pigmentfärger - framförallt gula och röda nyanser Karotenoid - gult till rött, intas av de flesta fåglar med födan Melanin - brunt och svart, kan bildas av av fåglar själva Man har bara hittat en fågel som har en grön pigmentfärg - ejderhannar. Strukturfärger - framförallt blå, gröna och skimrande nyanser Signalevolution Signalevolution drivs av selektion på både sändare och mottagare: Signalera när vinsten (positiv respons) är större än signalkostnaden. Ta emot signal när informationsvärdet är större än kostnaden för perception Evolution av kommunikation är en kapprustning mellan bedrägeri och spioneri: Ärliga signaler - ger både sändare och mottagare positivt utbyte Bland annat art/kön-identifikation. Bedrägeri - ger sändaren positivt utbyte och mottagaren negativt utbyte Bland annat kullparasitism och batesian mimicry. Spioneri - ger sändaren negativt utbyte och mottagaren positivt Bland annat avslöjat bedrägeri eller tomt hot, bytes- eller predatordetektion. Typisk användning av tecken istället för signaler. Handikapp-principen - signalkostnad ger ärlighet. Signalens styrka balanseras mellan vinst och kostnad. Den optimala signalstyrkan är när differensen mellan vinst och kostnad är som störst. Exempel på kostnader är tex. försämrad reproduktion, ökat behov av underhåll, sämre ergonomi, ökad exploatering. Pre-existing bias - böjelser som fylogenetiskt föregår uppkomsten av en signal. Signalers uppkomst och anpassning drivs av sensoriska eller kognitiva böjelser hos mottagaren. Nervsystem, hormoner och beteende Proximata förklaringar - förklarar hur ett beteende fungerar och vilka mekanismer som utlöser ett visst beteende. Hormonella och neuronala mekanismer reglerar djurs beteenden som svar på yttre/intre stimuli. Dessa mekanismer styrs således av faktorer i omgivningen.

4 Ex. hormoner signalerar till en ko när hon är hungrig, men miljön, såsom stress på grund av andra flockmedlemmar eller yttre hot, kan göra att beteendet inte utförs. Stress kan vara olika gynnsamt/negativt i olika sammanhang och stresshormoner kan därför komma att evolutioneras bort eller alternativt öka. Hormonsystemet och nervsystemet samordnar fundamentala livsprocesser som tex. ämnesomsättning, fortplantning och hur vi svarar på stress. Båda systemen består av signalsubstanser och receptorer för dessa på kroppens celler. Signalsubstanser - kemiska budbärare Receptor - mottagare för signalsubstans. Består av en speciell proteinmolekyl på en cells yta eller i dess inre. Har som uppgift att fånga upp och överföra signaler, antingen utifrån omvärlden eller från kroppens inre. En signalsubstans kan bara överföra ett budskap till en cell som har en receptor för just den substansen. Ex. vissa ämnen kan påverka män och kvinnor olika eftersom vi inte har samma receptorer. Viktigaste skillnaden mellan nervsystemet och hormonsystemet: Hormoner går ut i blodet - verkar i hela kroppen Nervsystemet kan bara gå där det finns nervceller Nervsystemet Nervsystemet ger snabba svar. Snabba processer som reflexer och motorik. Centrala nervsystemet (CNS) - hjärna och ryggmärg Interneuron - kopplar ihop input och output Bearbetar mottagen information, lagrar den och använder den som underlag till beteendeförändringar. Perifera nervsystemet (PNS) - kopplar ihop centrala nervsystemet med avlägsna delar Sensoriska neuron - inåtledande/afferenta nerver. Samlar in information från receptorceller och skickar vidare. Förmedlar signaler från sinnesorganen till CNS. Motoriska neuron - utåtledande/efferenta nerver. Signalerar till musklerna. Förmedlar signaler från CNS till effektororgan (muskler, hjärta, hormonkörtlar). Enteriska nervsystemet (ENS) - styr magtarmkanalen Neuron - nervcell, nervsystemets byggsten Dendriter - nervcellens mottagararmar Synaps - nervcellens avsändarände Axon - nerv, lång arm mellan nervcellens cellkropp och synapsen Inom en nervcell går signalen som en elektrisk inpuls. Mellan cellerna går signalerna med hjälp av signalsubstanser. Neurotransmitter - signalämne, tex. dopamin, glutamat, serotonin, endorfin Nervsystemets informationsflöde: Stimuli -> Receptorer -> Sensorisk nerv -> Information sammanställs i hjärnan -> Motorisk nerv -> Effektor -> Respons Kemiska substanser Kemiska substanser är en viktig anledning till att det finns så många olika personligheter. Hjärnans belöningssystem - gynnar beteenden som är nödvändiga för individens överlevnad.

5 Främst strävan efter föda, vatten och sex. Består av delar i hjärnan som ger positiva och lustfyllda upplevelser Viktiga signalämnen: dopamin, serotonin, endorfiner, noradrenalin Kan påverkas av hormoner Dopamin - lyckogivande signalsubstans i hjärnan. Påverkar motorik, aktivitet, socialisering uppmärksamhet, problemlösning, motiviation, inlärning. Parkinsson orsakas av dopaminbrist i vissa delar av hjärnan. Serotonin - rogivande signalsubstans i hjärnan. Påverkar oro/ångest, sömn/vakenhet, aptit, kräkningar, impulskontroll (ökande), aggression (dämpande). Serotoninsystemet påverkas av tex banan, som innehåller liknande ämnen. Hormonsystemet Hormoner ger långsamma svar. Långsamma processer som tex. tillväxt, utveckling, pubertet och reproduktion. Endokrinologi - läran om hormoner Körtlar och deras hormoner, hos ryggradsdjur: Epifys/tallkottkörteln (pineal gland) - melatonin Hypofys - vasopressin, oxytocin, tillväxthormon, prolactin, LH (fortplantning), LSH (fortplantning), ACTH (stress) Sköldkörtel - thyroidhormon Binjure - adrenalin, kortisol Bukspottkörtel (endokrin del) - insulin Testikel - testosteron Äggstock - estrogen Testosteron är en enskild hormon som tillhör androgener. Östrogen är ett samlingsnamn för många hormoner. Hormoner kan långsiktigt påverka beteende: Hjärnans struktur och form Könsdeterminering och differentiering Hormon leder till påverkan på beteende som: Föräldraomsorg Socialt beteende Risktagande Fortplantningsbeteende Stressbeteende Inlärning Förstämningssyndrom Fettlösliga hormon - steroider. Tar sig över direkt från blodet till hjärnan. Kan ändra hjärnans organisation, funktion (långsam ändring) och aktivitet i specifika områden (snabb ändring). Tex. testosteron, estrogen, kortisol. Könshormon Androgener - påverkar fortplantningsbeteenden hos hannar. Framförallt testosteron. Finns

6 även i honor. Östrogen - påverkar fortplantningsbeteenden hos honor. Tex. östradiol. Finns även i hannar, i tex. hjärnan. Aromatas - ett enzym som gör att testosteron görs om till estrogen. Finns framförallt hos honor, i äggstockarna. De flesta beteendestudier är gjorda på hannar. Grön anolis-ödla (Anolis californiensis) - hanens uppvaktningsbeteende utlöses av testosteron. Östrogen kan eventuellt förstärka själva parningsbeteendet. Honans motaglighet beror på östrogen, som gör att honan intar den ställning som visar att hon är villig. Testosteron kan eventuellt öka hennes vilja att para sig. Hos möss gör östrogen att honan vickar på öronen på ett särskilt sätt som visar att hon är villig. Testosteron gör att fågelhannar sjunger mer på våren. Hos kanariefåglar så ändrar områden i hjärnan, som annars är likstora, storlek hos hanen på våren då testosteronhalten är hög. Mängden könshormon sjunker med åldern, framförallt hos honor. Detta kan dock mest ses hos långlivade arter som människor. Stressrespons Stressrespons - en individs akuta svar på en fara eller en hotande situation. Ökar chansen till överlevnad genom att höja prestationsförmågan, både beteendemässigt och fysiologiskt. Detta sätts igång av hormoner. Kortisol och adrenalin från binjurarna är viktiga hormon i denna reaktion. Kortisol kan påverka hjärnan direkt. Effekter: Ökad alerthet Ökad motivation Ökad minnesfunktion Ökad fokusering Skärper sinnena Vid kronisk stress kan dock kortisol ge känslor av oro, en omotiverad känsla av hot, öka uppmärksamheten på negativa händelser. Adrenalin kan vid långvarig påverkan ge panikångest. Aggression Hos hannar: Testosteron ökar territoriell aggression och aggressivt beteende för att kunna slåss om en partner och bli dominant (få hög status). När hög status uppnåtts så ökar testosteronhalten, vilket bland annat boostar självförtroendet. Även kortisol är viktigt för hannars aggression. Detta har observerats hos både människor, mandriller och ödlor. Hos honor: Testosteron verkar också vara viktigt för uppvisande av aggressivt beteende, framförallt hos vissa arter av fåglar

7 Troligen påverkas aggressionen annars framförallt av östrogen Mandrill - testosteron ökar hannens dominanta, aggressiva beteende och även ansiktsfärg (= ärlig signal). Detta signalerar till honorna om hanens hälsa och kondition. Om en svag hane utmanar en flockledare så är det honorna som kör bort honom. Aggression är inte alltid bra, även om det kan ge en hög status. Det innebär även ökat risktagande och kan störa föräldrabeteende. Hög testosteronhalt kan göra att en förälder inte bryr sig om sin avkomma. Hos människor: Testosteronhalten är högre hos män som tar större risker och får större förtjänster på finansmarknaden. Kvinnor är generellt mindre riskbenägna än män (kan dock delvis bero på uppfostran). Hos både kvinnor och män är högre testosteronhalt under fosterutvecklingen kopplat till högre risktagande Testosteronhalt ökar med självförtroende och kvinnor uppfostras generellt till lägre självförtroende än män. Tillväxthormon Tillväxthormon - tillhör gruppen peptidhormon (ej fettlösliga hormon). Verkar via dopaminsystemet i hjärnan. Hos laxfisk: Ökar tillväxt Ökar födosök och födointag Ökar simaktivitet och aggression Gör fisken modigare Omvårdnad, socialisering, anknytning Regleras av hormoner från hypofysen. Oxytocin - lugnande måbrahormon som kan minska aggression. Utsöndras vid kropslig närhet. Stimulerar anknytning mellan par och mellan mor och barn. Viktig för socialisering och relationer. Vasopressin - tros vara viktigt för anknytning hos hannarna hos en del arter, som tex. gnagare och människa. Hanens motsvarighet till oxytocin. Kan påverka trohet. Prolactin - stimulerar försäldrabeteende och mjölkproduktion. Präriesork - monogamt parlevande Vasopresin är viktigt för hannarnas monogama beteende Oxytocin är viktigt för att honan skall fästa sig vid hannen Hos ängssorkar som inte lever i par påverkas beteendet nästan inte alls av dessa hormon Tamarin Samma halter av oxytocin i ett par. Par med mycket fysisk kontakt har högra halter. Halterna stiger hos hanen framförallt pga sex och hos honan framförallt pga ompyssling

8 och gos. Ju mer närhet ju större sannolikhet att paret håller ihop. Socialt beteende och selektionsnivåer Aposomatisk - varningsfärger som talar om att organismen är giftig/farlig Fitness - en individs förväntade genetiska bidrag till nästa generation Direkt fitness - fitness mätt i antalet överlevande avkomma Altruism - hjälpsamt beteende som ökar mottagarens direkta fitness och minskar givarens direkta fitness Alarmsignaler skulle kunna tros vara altruistiska, men ofta medför varnandet fler eller lika många positiva effekter för den som varnar. Black-throated shrike-tanager - Varnar för hökar med skrik + Sitter högt upp i trädet och kommer därför själv undan lättare + Ljuger ibland - kan varna för att skrämma bort andra från attraktiv mat Springbok - Varnar andra genom att skutta + Visar på så sätt rovdjur att de är friska och inte värda att ge sig på Black-tailed prairie dog Sannolikheten för att en individ skall varna ökar om om det finns släktingar i närheten. Anledningar till altruism: Direkt individuell selektion - positivt för givaren Ömsesidighet (reciprocity) - hjälper du mig hjälper jag dig Kin selection (släktskapsselektion) - givarens gener sprids genom att hjälpa syskon (som delar gener) Group selection - givaren hjälps indirekt av att det går bra för gruppen. Denna typ av selektion tros dock lätt konkureras ut av individuell selektion. Eusocialitet - när organismer lever i samhällen med få fertila och många sterila individer som hjälps åt. Detta uppstår eftersom att de sterila arbetarna är mer släkt med sina fertila syskon (3/ 4) som de uppfostrar än vad de skulle ha varit med sina barn (1/2). Tex. termiter, nakenråttor och hos många steklar (hos myror föds söner ur obefruktade ägg och döttrar ur befruktade ägg) Beteende ur evolutionärt perspektiv Evolution - förändring Biologisk evolution - förändring över generationer av egenskaper och de gener som påverkar dem Kulturell evolution - förändring över generationer av företeelser som inte är genetiskt styrda. Dvs när populationens sammansättning av egenskaper förändras över tid, utan att sammansättningen av gener ändras. Biologisk och kulturell evolution kan påverka varandra, som tex. laktosintolerans. Kromosomer och gener

9 DNA - bärare av genetisk information. Bildar en dubbelspiral som är sammanbunden med fyra olika kvävebaser (A, T, G, C). Organiserat i form av kromosomer som finns i varje cell. Människor har 2x23 kromosomer. Telomer - ändarna på kromosomer Histon - protein som binder ihop kromosomer. DNA-molekylen är virad kring histon. Gen - en sekvens av tre kvävebaspar i DNA-molekylen, som kodar för en aminosyra (= byggsten i proteiner). Gener uttrycker aldrig något annat än protein, men protein i sin tur kan medföra att ägaren av genen uttrycker vissa egenskaper. Alleler - varianter på en gen. Det finns en allel i varje kromosom. Locus - genens placering i kromosomen. RNA - överför information från cellkärnan ut i cellkroppen till mitokondrierna där proteinerna byggs. Vi känner till generna för många arter, även utdöda som tex mammut och neandertalare, men vi vet väldigt lite om genernas funktion. Hox-gener - gener som är konserverade sen lång tid tillbaks och som finns i stor andel av alla organismer. Klockgenen Per - påverkar tidsuppfattning och finns hos många arter. Genen är dock tyst hos till exempel fåglar och människor. Genen för kroppsutveckling - gör att delarna hos en fluglarv utvecklas i samma ordning som delarna på ett människoembryo Genetisk variation - uppstår genom mutationer (ger nya genetiska anlag) och sexuell fortplantning (blandar om). Flest mutationer sker vid celldelning. Det finns så mycketvariation att evolutionsbiologer har svårt att förklara det. Fenotyp - uttrycket av en gen. Vad en gen ger för uttryck beror alltid på samspelet mellan gener och miljö (fenotyp = genotyp + miljö) Selektion Förutsättningar för selektion: Variation av egenskap i populationen Påverkar reproduktionsframgång Konkurens om resurser Ärvbar komponent i egenskapen Naturlig selektion - gynnar individer med egenskaper som ger högre överlevnad och fler ungar. Om egenskapen som gynnas har en genetisk bas, kommer ungarna att ärva den. Egenskapen och de gener som påverkar den sprids i populationen. Sexuell selektion - gynnar individer med egenskaper som ger högre parningsframgång. Om egenskapen som gynnas har en genetisk bas, kommer ungarna att ärva den. Egenskapen och de gener som påverkar den sprids i populationen. Genetisk drift - slumpmässig förändring av egenskaper och gener i en population. Fungerar framförallt på neutrala egenskaper och i små populationer. Beteenden är till stor del genetiskt styrda: Beteende = stimuli + receptor + reaktion

10 Enzymatiska reaktioner - enzymer bildas av aminosyror och aminosyror kodas av gener Indirekt effekt - när gener är kopplat till beteende Direkt effekt - när geners uttryck påverkar beteendet (indirekt effekt) Sexuell otrohet är vanligt hos fåglar - blandat faderskap hos 90% av arterna. Genom att ungarna har gener från olika fäder ökas den genetiska variationen. Hanen behöver inte ta hand om sina utomäktenskapliga ungar. Hos tex. vadare, som har större tendens att vara otrogna ju närmare släkt paret är, så skulle det också kunna vara ett sätt att minska inavel. (indirekt effekt) Sammansättningen och dynamik hos lejonflockar beror på genetik. Flockar av honor är systrar och flockar av hanar är bröder. Honorna hjälps åt att jaga och hanarna hjälps åt att ta över flockar av honor. (direkt effekt) Hos rallbeckasinen är könsrollerna ombytta. Honorna lägger ägg och lämnar dem åt hanarna som får ruva och ta hand om ungarna. Hanarna har nersänkt testosteronnivå och uppskruvad estradionnivå. Honorna är tvärtom. (direkt effekt) Hos fågelvärldens lejon, jakanor, så försvarar honorna revir dit de lockar flera hanar och lägger en kull med varje hane. Honorna försöker ta över varandras hanar genom att hacka ihjäl ungarna. (direkt effekt) Brushanar. Hanarna är olika sinsemellan. Hannar med mörk krage är aggressiva och hannar med ljus krage är mer passiva. Det finns även hannar utan krage som ser mer ut som honor. Beteenden kan evolvera om de har genetisk bakgrund och gynnas av naturligt urval, sexuell selektion eller genetisk drift. Dåliga egenskaper finns kvar i en population om selektionen mot den är lika stor som sannolikheten för att de skall uppkomma genom mutation. Födosöksbeteenden Anledningar till att äta: Hunger Vana - lunchtid Social tillställning Olika typer av konsumenter: Specialister - äter få typer av föda och har specialkunskaper för att få tag i dem Herbivorer - växtätare Carnivorer - köttätare Generalister - äter många typer av föda och är inte specialister på att fånga någon av dem Omnivorer - allätare Detritivorer - nedbrytare Bakhåll eller jakt beror på: Jakteffektivitet (C) - hur snabbt en predator kan hitta, döda och äta ett byte Födobehov (D) - hur många bytesenheter mer tidsenhet predatorn behöver Individer med lägst D/C ratio främjas av selektion

11 C-selektion - selektion för ökad jakteffektivitet => jagande jägare Tex. tornseglarens snabbhet D-selektion - selektion för att minska födobehovet, dvs minska energiåtgången under jakten => bakhållsjägare Tex. ormar Olika inriktningar Kvalitet Tex. triggerfish -> alger Kvantitet Tex. havssköldpadda -> unga skott av sjögräs Balans Tex. älg -> blad, barr, grenar, näckrosrötter Exempel på olika sätt att ta till vara på annars oätlig mat: Kryddor skyddar mat från bakterier. Den mest kryddade maten kommer från varma länder där bakterietillväxten är som störst. Att äta lera är ett sätt att avgifta maten. Detta används av både papegojor och vissa människostammar. Olika sätt att hitta mat: Lita på egen erfarenhet om vad och var att leta Ex. kråkor söker igenom hela fält efter fågelbon och äter alla ägg de hittar. Ett experiment utfördes där dåliga ägg, som fick kråkorna att må illa, placerades ut i falska bon. I början ökade överlevnaden för de riktiga äggen, men allt eftersom säsongen gick lärde sig kråkorna att se skillnad på de dåliga och de riktiga äggen. Titta vad andra gör och gör likadant Ex. orangutanger utnyttjande av verktyg Födosökande i grupp Fördelar: Ökar självförtroendet för att pröva nya sorters föda Ex. capuchin-apor är mer benägna att pröva ny föda om de ser andra individer äta (bekant föda) Underlättar att hitta bra födoplatser Ex. I fiskgjusekolonier så tittar individerna vad andra individer fångar - om en fiskgjuse kommer tillbaks med ett byte som är stimlevande flyger andra iväg på jakt i samma riktning. Framgången är högre för de individer som följer detta mönster. Ex. Bin dansar för varandra för att tala om var födan finns. Underlättar att fånga svårfångade byten Ex. vargflockar som jagar älg eller afrikanska vildhundar som jagar gnu Ex. giant travelly/jackfish (Caranx ignobillis) - trots att en individ som simmar som fyra eller mer i ordningen får mindre mat än en ensam fisk så kan de jaga i väldigt stora stim. Detta är för att stora stim totalt sätt är väldigt mycket mer framgångsrika än ensamma fiskar, och ordningen i flocken är inte statisk då individerna byter plats med varandra. Ex. knölvalar som jagar sill tillsammans genom att ringa in dem i bubbelspiraler

12 Gör det lättare att skörda födans tillväxt optimalt Ex. prutgäss som äter gulkämpar, vilka är som mest näringsrika fyra dagar efter förra skördetillfället Säkrare mot rovdjur Nackdelar: Konkurrens om födan Direkt exploatering - individer tar föda från varandra Tex. jackfish Interferens - individer skrämmer bort föda från varandra Tex. rödbena - smyger sig på kräftdjur som gömmer sig om de blir störda Ökad synlighet - stora flockar drar lättare till sig rovdjur eller konkurrerande arter Optimal flockstorlek bestäms av Andelen av tid som går åt till Att äta Slåss med varandra Spana efter rovdjur En optimal flock lägger mest tid på att äta Den optimala storleken ökar om risken för predation ökar Optimal foraging theory Exempel på utforksningsbeteende bland darwinfinkar: Födodiversitet är proportionellt mot mängden utforskande - utforskande främjar en generalist mer än en specialist. Andelen frukt i födan är proportionellt mot mängden utforskande - frukt är utspritt och behöver inspekteras nogrant för att beräkna ätbarheten. Ö-storleken är omvänt proportionellt mot mängden utforskande - det är viktigare att hitta nya födokällor på en liten ö eftersom de födokällor som finns kan vara mindre stabila Slutsats Utforskande kostar (tid, predation) Lönar sig för arter med mångsidig eller oförutsägbar kost. Optimalt beteende - största fördelen med minsta kostnaden för individen Födosökandet är optimalt om individen fokuserar på den födotyp som ger högst energitillgång per tidsenhet: Lönsamhet = E/T E = energi T = tid att hantera födan (skala/rensa + äta) Energiintagshastighet = E/(T + S) S = tid att söka upp födan, dvs hur vanlig den är Om föda A är mer lönsamt än föda B så skall även B ingå i dieten om lönsamheten för att äta upp B när man hittar den är större än lönsamheten att istället leta upp A: E B /T B > E A /(T A + S A ) Föda A skall alltid vara del av dieten Hur lång tid det tar att leta efter B påverkar inte det optimala dietvalet

13 En viss typ av föda kan göras mer lönsamt genom att lära sig att hantera födan snabbare (minska T). Kråkor plockar havssnäckor och krossar dem genom att släppa dem från hög höjd. Alla kråkor väljer de största snäckorna (dessa gick sönder lättare än de små) och släpper dem från 5 meters höjd - denna kombination ger totalt kortast flygsträcka (höjden * antalet flygningar som behövs innan snäckan går sönder) => denna höjd kostar minst energi. Strandkrabbor väljer alltid musslor inom ett visst storleksintervall, och framförallt musslor som är 2-2,5 cm - dessa är de som innehåller mest energi per den tid det tar att öppna dem. Är musslorna för stora går de inte att öppna alls. Talgoxar som matades med larver i ett experiment åt lika många stora som små larver när tillgången på båda var låg. När tillgången på båda var hög så åt talgoxarna nästan bara stora larver, även när andelen små larver var större. Sökbild (search image) - den inställning som individens sinnen har. Även generalister tenderar att specialisera sig på en typ av föda i taget - när en viss typ av föda är vanligt lär sig individen att hitta, jaga och konsumera just den födan effektivt (lågt S och T), vilket gör den typen ännu mer lönsam. Att försöka fånga två typer av föda kan göra individen så mycket sämre på att fånga den första typen att det inte lönar sig att försöka fånga den andra typen. Detta uppstår om de två födotyperna inte kan kombineras i samma sökbild. Valthornsnäckan föredrar alltid blåmusslor - blåmusslor utgör större andel av den intagna födan än av den tillgängliga födan Guppies äter det som är vanligast - tubificider utgör större andel av den intagna födan än av den tillgängliga födan när tubificider är det som är vanligast. När tubificider är mindre vanligt än något annat så utgör de mindre andel av den intagna födan än av den tillgängliga födan. Val av område Ideal-free distribution - när individer samlas i olika områden proportionellt mot födotillgången på dessa platser. Detta uppstår om födan delas lika, om det inte kostar något att byta mellan olika platser och om individerna verkligen vet hur mycket föda som finns på de olika platserna. Anledningar till att inte fördelas ideal-free: Predationsrisken kan vara större i vissa områden Konkurrens Dominans Distribution efter predationsrisk - tar utöver födotillgång hänsyn till predationsrisken Bästa platsen har lägst dödlighet per energiintag = m/e m = dödlighet på grund av predation, per tidsenhet e = energiintag, per tidsenhet Despotic distribution - tar utöver födotillgång och predationsrisk hänsyn till konkurrens och dominans. Vilken kvalitet på plats individen får är beroende på rang relativt andra individer. Marginal value theorem - beräknar hur länge individen skall stanna i samma område.

14 Resurserna i det aktuella området kommer tillslut att ta slut och individen måste bestämma när det lönar sig att leta efter ett nytt område. Ju längre restiden är till ett nytt område, ju längre skall individen stanna i varje givet område. Ju lönsammare ett område är, ju längre skall individen stanna. För att ta reda på hur lönsamt ett område är krävs att områden jämförs med varandra. Rödbenan spenderar mest tid i lönsamma områden men besöker även mindre lönsamma områden. Inlärning Inlärning - modifiering av beteende genom erfarenhet. Erfarenhet är en miljöfaktor! Icke-associativ inlärning Prägling - medfött beteende, dvs en stark genetisk komponent. Kan modifieras efter hand. Habituering - förmågan att vänja sig. Ju längre ett stimulus upprepas, ju svagare blir responsen. Sensibilisering - motsatsen till habituering, tex. allergiska reaktioner. Responsen ökar ju mer stimulus som tillförs. Associativ inlärning Klassisk konditionering - inlärning genom association. Betingade reflexer. Pavlovs hundar Pavlov fick hundarna att associera mat med att han ringde i en klocka. Tillslut dregglade hundarna alltid om han ringde i klockan, oavsett om det fanns någon mat i närheten. Operant konditionering - inlärning genom konsekvenserna av beteendet. Skinner box Råttan placerades i en låda med lampor och spakar. Om råttan tryckte på spaken vid fel tillfälle (beroende på om lamporna lyste på ett visst sätt) fick den en stöt från golvet och om den tryckte vid rätt tillfälle så fick den mat. Social inlärning Social inlärning - att lära av varandra Användning av redskap Ex. schimpanser, men inte hackspettfinkar - förebilder är viktiga hos schimpanser men hos hackspettfinkar är redskapsanvändningen istället medfödd Kopiering av partnerval - om ingen annan information finns, gör samma val som en annan individ Man hoppas att den andra individen vet mer och på detta sätt tjänar man tid. Ex. orrhonor vid orrspel

15 Habitatval - välj habitat där andra individer verkar lyckas Ex. flugsnappare Kolonibildning Detta skulle dock kunna vara en biprodukt av habitatval. Migration Spridning (dispersal) - riktad eller slumpmässig rörelse mot ett nytt område. Utförd av bara ett fåtal individer. Migration - väldigt riktad, samtidig och säsongsbetonad rörelse, oftast följd av returresa. Utförd av de flesta individerna i populationen. Migration undersöks med hjälp av ringmärkning och satellitspårning. Ringmärkning är billigt men mycket jobb för lite resultat. Satellitspårning ger mycket information med är dyrt och kan vara svårt med små djur. Platsbyte mellan häckning och övervintring kan delas in i två grupper: Långdistans-migranter Tex. arktiska fåglar som flyttar till Afrika Kortdistans-migranter Tex. vertikal migrering av fåglar eller däggdjur Migration är inte begränsat till fåglar utan utnyttjas även av däggdjur, fiskar, havssköldpaddor och vissa insekter. Silvertärna som flyttar mellan Grönland (häckning) och Antarktis (övervintring) Gråvalar som flyttar mellan sommarbete i Norra stilla havet och vinterbete utanför Kalifornien Havssköldpadda som flyttar mellan sjögräsbete i Brazilien och äggläckningsplatser på Ascension island mitt i Atlanten Monarkfjäril Strimmig gnu som vandrar över 3000 km i Afrika per år Rödhalsad kolibri (ruby-throated hummingbird) över Mexicanska golfen Migration är ett sätt att hantera årstidsförändringar. Motivationen till att flytta är ökade överlevnadschanser eller högre reproduktionsframgång tack vare: Bättre födomarker Längre dagar -> mer tid att äta Mer (öppet) vatten Bättre viloplatser (roosting sites) Migrationskostnader: En lång resa kräver mycket energi Tex. fåglars v-formade flyt är ett sätt att spara energi genom att utnyttja lyftkraften som den cirkulerande luften bakom en vinge ger Extra vikt ändrar manövereringsförmågan Predationsrisken ökar under flytten Tex. eleonorafalkar på öar i Medelhavet har en väldigt sen häckningssäsong eftersom de tajmar denna med ankomsten av flyttfåglar under hösten

16 Vissa arter flyttar på natten för att minska predationsrisken. Utmattade djur är mer mottagliga för parasiter och pathogener Stor fysisk utmaning Tex. myrspovar flyger km utan stopp mellan Alaska och Nya Zeeland Om en art/individ stannar på sin födelseplats bestäms av hur bra habitatet där är jämfört med kvaliten på eventuella resmål, samt hur långt det är dit. Skillnaden i kvaliten är vinsten och tiden att ta sig dit och farorna på vägen är kostnaden. Migrera endast om vinsten är större än kostnaden. Att bestämma tidpunkt för avresa: Tajmingen är genetiskt styrd Zugunruhe (migrationsrastlöshet) har observerats även hos fåglar uppvuxna i bur, utan miljöledtrådar Fysiologiska ledtrådar innefattar dagslängd och temperatur Att hitta rätt är troligen en blandning mellan att vara genetiskt styrt och inlärt. Det finns olika typer av kompasser som djuren kan använda sig av: Solkompass Stjärnkompass Magnetisk kompass Tex. unga havssöldpaddor (green turtles) Djur kan även bygga upp en mental karta med hjälp av visuella, ljud- eller lukt-ledtrådar. Myror som har tagit en krokig väg från boet ta raka vägen tillbaks med hjälp av det feromonspår som lagts ut. Hos laxar så är resan ut i havet och tillbaks genetiskt styrt, men när laxen är nära sin födelseplats så är det den inlärda lukten som leder laxen tillbaks till exakt rätt ställe. Försök med trumpetartrana som fosterförälder till prärietrana-ungar har visat att prärietranans migrationsbeteende är genetiskt. De adopterade ungarna hittade till rätt plats för prärietranor, men misslyckades med häckningen ändå eftersom de var präglade på trumpetartranor. Trumpetartranor som blivit uppfödda av människor måste dock läras upp i hur de skall flytta. Hotade arters migration är ett problem eftersom de måste skyddas utefter hela resan och de kan vara väldigt beroende av vissa rastplatser. Tex. Delaware bay i USA, där många vadarfåglar rastar i samband med dolksvanskrabbornas lektid. Den höga densiteten av individer på rastplatserna gör dem extra utsatta för jakt. Även klimatändringar ger större utslag eftersom migrerande djur använder sig av så stort område. Undvika predation: skyddsfärger och beteende Avvägning (trade off) - behovet att välja mellan två beteenden Ögonfläckar - ögonliknande mönster. Kan räknas både till primärt (skrämma) och sekundärt (leda attacken bort från kroppen) försvar. Fläckar i kanten på fjärilsvingar kan vara till för att rovdjur som anfaller skall anfalla där det skadar minst.

17 Mörka fläckar långt bak på fiskar tros vara till för att förvilla fienden så att denna tror att fel ände är framåtände. Det riktiga ögat brukar vara kamoflerat med ränder eller liknande. Primärt försvar Primärt försvar - minskar risken att bli attackerad. Gömma sig Avvägning mellan att gömma sig och att leta föda. Tex. plattfiskar Kamoflage Kamoflage kan vara en nackdel i en annan miljö än den avsedda eftersom den där kan ge motsatt effekt. Det är därför viktigrt att känna till habitatspreferenser om man vill uppskatta graden av kamoflage. Krypsis - visuell likhet med bakgrunden (background matching). Kan vara en specialiserad anpassning för en bakgrund eller en kompromiss mellan flera bakgrunder. Trots att en färgteckning inte är maximalt lik någon del av habitatet kan den ändå vara den optimala anpassningen. Anpassning till sådana miljöer kan även innefatta förmågan att byta färg eller att vara genomskinlig. En annan möjlighet, som framförallt passar till komplexa bakgrunder, är att ha ett uppbrutet mönster (disruptiv färgteckning) som gör att konturerna på djuret löses upp. Trots starka färger kan de på så sätt smälta in bra i omgivningen. Maskerad - visuell likhet med ett oätligt föremål. Minskar inte upptäckten men minskar igenkänning. Motskuggning (counter-shading) - ljusare på magen och mörkare på ryggen Kan uppstå av flera anledningar: den neutraliserar individens egen skugga så att individen blir svårare att upptäcka från sidan och den bidrar till background matching eftersom bakgrund underifrån oftast är ljus och bakgrund uppifrån ofta är mörk. Det kan även vara skydd mot UV-strålning och ett sätt att öka värmeupptagning. Variabelt utseende - förmågan att ändra färg Tex. plattfiskar och bläckfiskar Distrahering Ex. en del fåglar spelar skadade för att avleda predatorns uppmärksamhet från boet. Iögonfallande färgteckning, som ögonfläckar, kan också vara ett sätt att distrahera. Dessutom så kan varningar som till synes är riktade till andra flockmedlemmar även vara till för att signalera till rovdjuret att den varnande individen är uppmärksam och bra på att fly, tex. rådjur som spärrar upp svansen och visar den vita färgteckningen där under när de flyr. Aposematism - giftighet + varningsfärg Tex. nakensnäckor blir giftiga genom att äta andra djur med nässelceller (hydroider och mossdjur) och sedan lagra dessa i sina färglada utskott Aposematism har troligen uppstått genom släktskapsselektion - när ett rovdjur har provsmakat en färggrann larv och känt att den var äcklig så äter rovdjuret inte larvens färgranna syskon

18 Mimikry - att likna en giftig eller oätlig organism. Maskerad hör också till mimikry. Tex. ogiftiga grodor som ser ut som pilgiftsgrodor, ogiftiga ormar som ser ut som korallormar, ofarliga blomflugor som ser ut som getingar Det finns även giftiga arter som härmar varandra - detta förstärker skyddet för båda eftersom chansen att predatorn lärt sig från någon av dem ökar. Tex. giftiga spindlar som ser ut som getingar (och tvärt om) Leva i grupp Fördelar Förbättrat predatorskydd Samordnat försvar Högre total vaksamhet Utspädningseffekt - risken per individ minskar Förvirrar predatorn - svårt att urskilja individer Nackdelar Sjukdomar Dela på födan Drar till sig uppmärksamhet Hos rovfåglar är oftast honan störst. Detta beror troligen på att honorna försvarar boet. Hanen är liten för att vara snabb och kunna följa små byten - hanen måste jaga både för sig själv, honan och ungarna. Hos fiskar är honan också ofta störst, men där är det troligen för att hon skall kunna ha energi nog att producera många ägg. Sekundärt försvar Sekundärt försvar - minskar risken att en attack blir framgångsrik. Tex. taggar Avledande beteende (misdirection) Tex. ödlor som tappar svansen vid attack - svansen sprattlar och drar till sig predatorns uppmärksamhet Varningsläten Varna sina egna ungar Varna andra släktingar Signalera till predatorn att den är upptäckt Undvika nya framtida attacker - om predatorn lyckas med anfallet kan den bli uppmuntrad och risken att den återkommer till området ökar Mobbning - att anfall predatorn i grupp. Avvärjer attacken på kort sikt men kan även minska risken för återbesök på längre sikt. Tex. kråkfåglar mot rovfåglar eller katter Partnerval, könsroller och könskonflikt Partnerval, könsroller och könskonflikter leder till sexuell selektion. Olika typer av sexuell selektion: Intrasexuell selektion - selektion inom samma kön av samma kön

19 Före befruktning Före parning Konkurrens Han-han-konkurrens Hon-hon-konkurrens Leder till utveckling av Vapen Storleksskillnad mellan könen Uppgörelser - display och slagsmål Scramble - först på plats Uttålighet Efter parning Spermiekonkurrens - konkurens mellan spermier från två eller flera hanar om befruktning av ägget. Mycket vanligt - honor parar sig ofta med fler än en hane. Spermieproduktion är inte nödvändigtvis billig och måste tas med bland kostnaderna. Tex. snikparning hos sandstubb Taktiker för att slippa spermiekonkurrens: Vakta honan Mating plugg - honan pluggas igen efter parning Bröllopsgåva - ju större gåva ju längre parning Anti-afrodisiak Tex. hos vissa fjärilsarter så sprutar hanen efter parning dålig lukt över honan så att andra hanar inte skall vilja para sig med henne Giftig sperma - om honan mår dåligt vill hon inte para sig igen Hanar kan ta bort andra hanars sperma Hanen bedömmer sin faderskapssannolikhet och investerar olika mycket i avkomman beroende på det Tex. vissa fåglar där hanen vaktar honan och bedömer att sannolikheten att han är far till avkomman blir mindre ju mer frånvarande honan varit. Om sannolikheten är låg så matar han ungarna mindre eller sticker därifrån. Taktiker för att utnyttja spermiekonkurrens: Sneakers - försöker smyga sig till en del i parningen Tex. lax Vissa hanar blir sneakers som små och andra växer sig stora och uppvaktar honorna Satellithanar Tex. hästskokrabba Vissa hanar uppvaktar honorna och när detta lyckas flyter paret runt tillsammans, satellithanarna hakar på paret

20 och försöker bidra till parningen (satellithanarn är troligen gamla hanar som inte orkar uppvakta) Streakers (Äggkonkurrens) Efter befruktning Infanticide - barnamord, ofta utfört av en ny ledarhanne Tex. lejon Abort inducerad av hanen Intersexuell selektion - selektion inom samma kön men det andra könet väljer Före befruktning Före parning Honan väljer Hanen väljer Efter parningen Cryptic female choice - honan kan stöta bort sperma eller välja vilka spermier som skall befrukta ägget. Om spermier från senaste hanen har högst chans att befrukta ägget så kan honan välja att låta äggen befruktas när hon har parat sig med en bra hane. Efter befruktning Differential allocation - favorisering, ofta genom att mata olika barn olika mycket Tex. kantnålshonor som lägger olika stora ägg till hannar med olika kvalité Inducerad abort - när honan väljer att tillbakabilda fostret Tex. små rådjurshonor aborterar hanfoster eftersom dessa skulle bli småvuxna och inte skulle kunna konkurrera med andra hannar Bluegill sunfish De hanar som har högst kvalité lyckas ta de bästa platserna när de är små och blir sneakers. När de blir lite äldre börjar de likna honor och kan på så sätt ta sig in i de stora hanarnas bon utan att smyga. Hanar med låg kvalité som små väntar flera år med att bli könsmogna tills de blir stora. En stor hane som har haft sneakers i närheten av boet vaktar inte äggen. Om han istället haft en honliknande hane i boet vaktar han äggen extra noga. När äggen kläck kan han dock känna på lukten om det är hans ungar. Lamprologus callipterus Stora hanar har harem av honor som han lockar till sig med hjälp av att samla snäckor, som honorna bor i. Ibland stjäl han andras snäckor och kör bort eventuell hona samt äter upp äggen. Sneakerhannarna är mindre och försöker smyga sig in och befrukta äggen. Det finns även dvärghanar som bosätter sig längst in i snäckorna och på så sätt kan befrukta ca 80% av en honas ägg. Sneakerhanarna skiljer sig inte genetiskt från de stora (tar man bort en stor blir en sneaker stor istället) men det gör dvärghanarna (de kan inte växa sig större). Hyenahonor kan inte bli våldtagna - hanen måste sitta helt stilla under parningen för att honans klitoris bildar ett rör som måste träs över hanens penis.

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Den evolutionära scenen

Den evolutionära scenen Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt. SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Att studera kognitiva förmågor

Att studera kognitiva förmågor Hur medvetna är djur? Viktoria Wiss Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Vi vet att djur har känslor

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Mentalitet och personlighet hos hund

Mentalitet och personlighet hos hund Mentalitet och personlighet hos hund Text och foto: Lotta Arborelius, docent En hunds mentala egenskaper brukar beskrivas i termer av temperament eller personlighet. Inom psykologin brukar man definierar

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Kön och evolution (kap. 11) Sexuell reproduktion. Fortplantning & kön på olika sätt: Sexuell reproduktion

Kön och evolution (kap. 11) Sexuell reproduktion. Fortplantning & kön på olika sätt: Sexuell reproduktion Kön och evolution (kap. 11) Sexuell reproduktion Vad är sexuell reproduktion? Ägg och spermier? Utbyte av genetiskt material (Rekombination, zygoten)! isogami anisogami Könsdimorfism, könsurval (honlig

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo 1. Vilka två syften tjänar sex hos människan? Alltså: Varför har vi sex? Två eller flera anledningar. Människan har sex dels för att föröka sig, genom

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan)

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan) INLÄRNING Ivan Pavlov, nobelpristagare, psykolog, forskare. I början av 1900 talet gjorde Pavlov ett psykologiskt test som nog många känner igen som "Pavlovs hundar" Han mätte mängden saliv på hundar när

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Artbildning och utdöende

Artbildning och utdöende Artbildning och utdöende Arter Vad är en art? Enkla svaret: Två individer ur olika arter, kan inte få fertil avkomma Lite mer komplicerat: "Art" är en människans definition. Det finns exempel på arter

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Evolutionära tankar om: och vanligt i djurvärlden

Evolutionära tankar om: och vanligt i djurvärlden Evolutionära tankar om: vad som är honligt, hanligt och vanligt i djurvärlden Ingrid Ahnesjö Inst. För Ekologi och genetik EBC, Uppsala universitet Ingrid.Ahnesjo@ebc.uu.se Bumpus gråsparvar, 1899 Fick

Läs mer

HUR GÖR DJUR? Teoretisk del Bearbetning av resultat från djurstudien

HUR GÖR DJUR? Teoretisk del Bearbetning av resultat från djurstudien HUR GÖR DJUR? Teoretisk del Bearbetning av resultat från djurstudien Historiskt perspektiv. Ordet etologi kommer från det grekiska ordet ethos som betyder vana, sed och logos som betyder lära. När man

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv

Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv inte så statiskt som vi tror? Sören Nylin, Zoologi Are boys and girls really that different? Twenty years ago, doctors and researchers didn t think so. It's

Läs mer

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Kullarkivet Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Enkla kullekar Kull ska gå fort. Du ska inte kunna stå still och titta på allt för länge. Därför rekommenderar jag 2-3 kullare på en grupp

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Hormonkörtlar Uppgift-Känslor

Hormonkörtlar Uppgift-Känslor Hormonsystemet Hormonkörtlar Uppgift-Känslor Hypotalamus Sammankopplare Transformerare Spirituell Tallkottskörteln Tidshållare Ledsen Mystisk Hypofysen Organiserare Oförutsägbar Vis Sköldkörteln Energigivare

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I Hane av svart smörbult som vaktar sina ägg. Äggen ligger väl i skyddade i en gammal tomflaska. B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! 38 Nedan: Rockorna har ett skelett

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer