Djurens beteende. Djurens beteende, 7,5 hp Göteborgs Universitet, Höstterminen 2010 Karin Röhsman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Djurens beteende. Djurens beteende, 7,5 hp Göteborgs Universitet, Höstterminen 2010 Karin Röhsman"

Transkript

1 Djurens beteende Djurens beteende Introduktion Tinbergens fyra frågor Kommunikation och signaler Signalmekanismer Signalevolution Nervsystem, hormoner och beteende Nervsystemet Kemiska substanser Hormonsystemet Könshormon Stressrespons Aggression Tillväxthormon Omvårdnad, socialisering, anknytning Socialt beteende och selektionsnivåer Beteende ur evolutionärt perspektiv Kromosomer och gener Selektion Födosöksbeteenden Födosökande i grupp Optimal foraging theory Val av område Inlärning Icke-associativ inlärning Associativ inlärning Social inlärning Migration Undvika predation: skyddsfärger och beteende Primärt försvar Sekundärt försvar Partnerval, könsroller och könskonflikt Könsroller Partnerval Reproduktionsbeteende: vård av ungar Fördjupning

2 Introduktion Etologi - hur gör djur Beteendeekologi - varför gör djur som de gör Tinbergens fyra frågor Tinbergens fyra frågor: Hur utlöses ett beteende? Mekanism (proximat orsak) Ex. dagsdjus eller hormoner Varför har beteendet utvecklats? Funktion (ultimat orsak) Ex. revir eller partner Hur växer beteendet fram hos individen? Ontogeni - individens utveckling (arv + miljö) Ex. fysiologisk utveckling eller inlärning Hur utvecklades beteendet historiskt? Evolution - organismens utveckling Ex. genetisk bas och liknande beteende hos besläktade arter Svaren på dessa frågor kan ofta leda till generella förklaringar som kan tillämpas på flera arter. För att förstå ett beteende är det dock viktigt att man sätter in det i sitt sammanhang - samma beteende kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Kommunikation och signaler Kommunikation - avsiktlig informationsöverföring mellan sändare och mottagare Signal - adapterad informationsbärare. Mottagaren anpassas till sändaren, eller bådas, fördel. Tecken (cue) - ej adapterad informationsbärare. Mottagaren anpassas till sändaren, men sändaren är inte modifierad. Ikon - signal som tydligt beskriver det som skall signaleras. Symbol - signal som tappad kopplingen till betydelsen. Generalisering (supernormal stimuli) - överdriven signal ger starkare respons Signalmekanismer Signalmekanismer: Akustisk - ljudstyrka/ton Optisk - ljusstyrka/färg Kemisk - koncentration Elektrisk - strömstyrka/polaritet Taktil - tryck/position Hur en signal designas och vilka mekanismer som används beror på avstånd, miljö, brus och

3 mottagare. Signalen blir egentligen inte en signal innan den når betraktarens/mottagarens sinnen. Signaler måste därför tolkas objektivt, relativt mottagaren. Signaler måste studeras i förhållande till: Perception hos avsedd mottagare Sin naturliga miljö/bakgrund Något som ser ut som en signal för oss som betraktare kan vara helt osynlig i sin naturliga miljö och något som är osynligt för oss kan vara oerhyrt tydligt för den avsedda mottagaren (som tex. kan ha andra typer av färgreceptorer i sina ögon). Tex. blåmesens blå hätta som i deras ögon lyser ännu starkare av UV-ljus Typer av färger: Pigmentfärger - framförallt gula och röda nyanser Karotenoid - gult till rött, intas av de flesta fåglar med födan Melanin - brunt och svart, kan bildas av av fåglar själva Man har bara hittat en fågel som har en grön pigmentfärg - ejderhannar. Strukturfärger - framförallt blå, gröna och skimrande nyanser Signalevolution Signalevolution drivs av selektion på både sändare och mottagare: Signalera när vinsten (positiv respons) är större än signalkostnaden. Ta emot signal när informationsvärdet är större än kostnaden för perception Evolution av kommunikation är en kapprustning mellan bedrägeri och spioneri: Ärliga signaler - ger både sändare och mottagare positivt utbyte Bland annat art/kön-identifikation. Bedrägeri - ger sändaren positivt utbyte och mottagaren negativt utbyte Bland annat kullparasitism och batesian mimicry. Spioneri - ger sändaren negativt utbyte och mottagaren positivt Bland annat avslöjat bedrägeri eller tomt hot, bytes- eller predatordetektion. Typisk användning av tecken istället för signaler. Handikapp-principen - signalkostnad ger ärlighet. Signalens styrka balanseras mellan vinst och kostnad. Den optimala signalstyrkan är när differensen mellan vinst och kostnad är som störst. Exempel på kostnader är tex. försämrad reproduktion, ökat behov av underhåll, sämre ergonomi, ökad exploatering. Pre-existing bias - böjelser som fylogenetiskt föregår uppkomsten av en signal. Signalers uppkomst och anpassning drivs av sensoriska eller kognitiva böjelser hos mottagaren. Nervsystem, hormoner och beteende Proximata förklaringar - förklarar hur ett beteende fungerar och vilka mekanismer som utlöser ett visst beteende. Hormonella och neuronala mekanismer reglerar djurs beteenden som svar på yttre/intre stimuli. Dessa mekanismer styrs således av faktorer i omgivningen.

4 Ex. hormoner signalerar till en ko när hon är hungrig, men miljön, såsom stress på grund av andra flockmedlemmar eller yttre hot, kan göra att beteendet inte utförs. Stress kan vara olika gynnsamt/negativt i olika sammanhang och stresshormoner kan därför komma att evolutioneras bort eller alternativt öka. Hormonsystemet och nervsystemet samordnar fundamentala livsprocesser som tex. ämnesomsättning, fortplantning och hur vi svarar på stress. Båda systemen består av signalsubstanser och receptorer för dessa på kroppens celler. Signalsubstanser - kemiska budbärare Receptor - mottagare för signalsubstans. Består av en speciell proteinmolekyl på en cells yta eller i dess inre. Har som uppgift att fånga upp och överföra signaler, antingen utifrån omvärlden eller från kroppens inre. En signalsubstans kan bara överföra ett budskap till en cell som har en receptor för just den substansen. Ex. vissa ämnen kan påverka män och kvinnor olika eftersom vi inte har samma receptorer. Viktigaste skillnaden mellan nervsystemet och hormonsystemet: Hormoner går ut i blodet - verkar i hela kroppen Nervsystemet kan bara gå där det finns nervceller Nervsystemet Nervsystemet ger snabba svar. Snabba processer som reflexer och motorik. Centrala nervsystemet (CNS) - hjärna och ryggmärg Interneuron - kopplar ihop input och output Bearbetar mottagen information, lagrar den och använder den som underlag till beteendeförändringar. Perifera nervsystemet (PNS) - kopplar ihop centrala nervsystemet med avlägsna delar Sensoriska neuron - inåtledande/afferenta nerver. Samlar in information från receptorceller och skickar vidare. Förmedlar signaler från sinnesorganen till CNS. Motoriska neuron - utåtledande/efferenta nerver. Signalerar till musklerna. Förmedlar signaler från CNS till effektororgan (muskler, hjärta, hormonkörtlar). Enteriska nervsystemet (ENS) - styr magtarmkanalen Neuron - nervcell, nervsystemets byggsten Dendriter - nervcellens mottagararmar Synaps - nervcellens avsändarände Axon - nerv, lång arm mellan nervcellens cellkropp och synapsen Inom en nervcell går signalen som en elektrisk inpuls. Mellan cellerna går signalerna med hjälp av signalsubstanser. Neurotransmitter - signalämne, tex. dopamin, glutamat, serotonin, endorfin Nervsystemets informationsflöde: Stimuli -> Receptorer -> Sensorisk nerv -> Information sammanställs i hjärnan -> Motorisk nerv -> Effektor -> Respons Kemiska substanser Kemiska substanser är en viktig anledning till att det finns så många olika personligheter. Hjärnans belöningssystem - gynnar beteenden som är nödvändiga för individens överlevnad.

5 Främst strävan efter föda, vatten och sex. Består av delar i hjärnan som ger positiva och lustfyllda upplevelser Viktiga signalämnen: dopamin, serotonin, endorfiner, noradrenalin Kan påverkas av hormoner Dopamin - lyckogivande signalsubstans i hjärnan. Påverkar motorik, aktivitet, socialisering uppmärksamhet, problemlösning, motiviation, inlärning. Parkinsson orsakas av dopaminbrist i vissa delar av hjärnan. Serotonin - rogivande signalsubstans i hjärnan. Påverkar oro/ångest, sömn/vakenhet, aptit, kräkningar, impulskontroll (ökande), aggression (dämpande). Serotoninsystemet påverkas av tex banan, som innehåller liknande ämnen. Hormonsystemet Hormoner ger långsamma svar. Långsamma processer som tex. tillväxt, utveckling, pubertet och reproduktion. Endokrinologi - läran om hormoner Körtlar och deras hormoner, hos ryggradsdjur: Epifys/tallkottkörteln (pineal gland) - melatonin Hypofys - vasopressin, oxytocin, tillväxthormon, prolactin, LH (fortplantning), LSH (fortplantning), ACTH (stress) Sköldkörtel - thyroidhormon Binjure - adrenalin, kortisol Bukspottkörtel (endokrin del) - insulin Testikel - testosteron Äggstock - estrogen Testosteron är en enskild hormon som tillhör androgener. Östrogen är ett samlingsnamn för många hormoner. Hormoner kan långsiktigt påverka beteende: Hjärnans struktur och form Könsdeterminering och differentiering Hormon leder till påverkan på beteende som: Föräldraomsorg Socialt beteende Risktagande Fortplantningsbeteende Stressbeteende Inlärning Förstämningssyndrom Fettlösliga hormon - steroider. Tar sig över direkt från blodet till hjärnan. Kan ändra hjärnans organisation, funktion (långsam ändring) och aktivitet i specifika områden (snabb ändring). Tex. testosteron, estrogen, kortisol. Könshormon Androgener - påverkar fortplantningsbeteenden hos hannar. Framförallt testosteron. Finns

6 även i honor. Östrogen - påverkar fortplantningsbeteenden hos honor. Tex. östradiol. Finns även i hannar, i tex. hjärnan. Aromatas - ett enzym som gör att testosteron görs om till estrogen. Finns framförallt hos honor, i äggstockarna. De flesta beteendestudier är gjorda på hannar. Grön anolis-ödla (Anolis californiensis) - hanens uppvaktningsbeteende utlöses av testosteron. Östrogen kan eventuellt förstärka själva parningsbeteendet. Honans motaglighet beror på östrogen, som gör att honan intar den ställning som visar att hon är villig. Testosteron kan eventuellt öka hennes vilja att para sig. Hos möss gör östrogen att honan vickar på öronen på ett särskilt sätt som visar att hon är villig. Testosteron gör att fågelhannar sjunger mer på våren. Hos kanariefåglar så ändrar områden i hjärnan, som annars är likstora, storlek hos hanen på våren då testosteronhalten är hög. Mängden könshormon sjunker med åldern, framförallt hos honor. Detta kan dock mest ses hos långlivade arter som människor. Stressrespons Stressrespons - en individs akuta svar på en fara eller en hotande situation. Ökar chansen till överlevnad genom att höja prestationsförmågan, både beteendemässigt och fysiologiskt. Detta sätts igång av hormoner. Kortisol och adrenalin från binjurarna är viktiga hormon i denna reaktion. Kortisol kan påverka hjärnan direkt. Effekter: Ökad alerthet Ökad motivation Ökad minnesfunktion Ökad fokusering Skärper sinnena Vid kronisk stress kan dock kortisol ge känslor av oro, en omotiverad känsla av hot, öka uppmärksamheten på negativa händelser. Adrenalin kan vid långvarig påverkan ge panikångest. Aggression Hos hannar: Testosteron ökar territoriell aggression och aggressivt beteende för att kunna slåss om en partner och bli dominant (få hög status). När hög status uppnåtts så ökar testosteronhalten, vilket bland annat boostar självförtroendet. Även kortisol är viktigt för hannars aggression. Detta har observerats hos både människor, mandriller och ödlor. Hos honor: Testosteron verkar också vara viktigt för uppvisande av aggressivt beteende, framförallt hos vissa arter av fåglar

7 Troligen påverkas aggressionen annars framförallt av östrogen Mandrill - testosteron ökar hannens dominanta, aggressiva beteende och även ansiktsfärg (= ärlig signal). Detta signalerar till honorna om hanens hälsa och kondition. Om en svag hane utmanar en flockledare så är det honorna som kör bort honom. Aggression är inte alltid bra, även om det kan ge en hög status. Det innebär även ökat risktagande och kan störa föräldrabeteende. Hög testosteronhalt kan göra att en förälder inte bryr sig om sin avkomma. Hos människor: Testosteronhalten är högre hos män som tar större risker och får större förtjänster på finansmarknaden. Kvinnor är generellt mindre riskbenägna än män (kan dock delvis bero på uppfostran). Hos både kvinnor och män är högre testosteronhalt under fosterutvecklingen kopplat till högre risktagande Testosteronhalt ökar med självförtroende och kvinnor uppfostras generellt till lägre självförtroende än män. Tillväxthormon Tillväxthormon - tillhör gruppen peptidhormon (ej fettlösliga hormon). Verkar via dopaminsystemet i hjärnan. Hos laxfisk: Ökar tillväxt Ökar födosök och födointag Ökar simaktivitet och aggression Gör fisken modigare Omvårdnad, socialisering, anknytning Regleras av hormoner från hypofysen. Oxytocin - lugnande måbrahormon som kan minska aggression. Utsöndras vid kropslig närhet. Stimulerar anknytning mellan par och mellan mor och barn. Viktig för socialisering och relationer. Vasopressin - tros vara viktigt för anknytning hos hannarna hos en del arter, som tex. gnagare och människa. Hanens motsvarighet till oxytocin. Kan påverka trohet. Prolactin - stimulerar försäldrabeteende och mjölkproduktion. Präriesork - monogamt parlevande Vasopresin är viktigt för hannarnas monogama beteende Oxytocin är viktigt för att honan skall fästa sig vid hannen Hos ängssorkar som inte lever i par påverkas beteendet nästan inte alls av dessa hormon Tamarin Samma halter av oxytocin i ett par. Par med mycket fysisk kontakt har högra halter. Halterna stiger hos hanen framförallt pga sex och hos honan framförallt pga ompyssling

8 och gos. Ju mer närhet ju större sannolikhet att paret håller ihop. Socialt beteende och selektionsnivåer Aposomatisk - varningsfärger som talar om att organismen är giftig/farlig Fitness - en individs förväntade genetiska bidrag till nästa generation Direkt fitness - fitness mätt i antalet överlevande avkomma Altruism - hjälpsamt beteende som ökar mottagarens direkta fitness och minskar givarens direkta fitness Alarmsignaler skulle kunna tros vara altruistiska, men ofta medför varnandet fler eller lika många positiva effekter för den som varnar. Black-throated shrike-tanager - Varnar för hökar med skrik + Sitter högt upp i trädet och kommer därför själv undan lättare + Ljuger ibland - kan varna för att skrämma bort andra från attraktiv mat Springbok - Varnar andra genom att skutta + Visar på så sätt rovdjur att de är friska och inte värda att ge sig på Black-tailed prairie dog Sannolikheten för att en individ skall varna ökar om om det finns släktingar i närheten. Anledningar till altruism: Direkt individuell selektion - positivt för givaren Ömsesidighet (reciprocity) - hjälper du mig hjälper jag dig Kin selection (släktskapsselektion) - givarens gener sprids genom att hjälpa syskon (som delar gener) Group selection - givaren hjälps indirekt av att det går bra för gruppen. Denna typ av selektion tros dock lätt konkureras ut av individuell selektion. Eusocialitet - när organismer lever i samhällen med få fertila och många sterila individer som hjälps åt. Detta uppstår eftersom att de sterila arbetarna är mer släkt med sina fertila syskon (3/ 4) som de uppfostrar än vad de skulle ha varit med sina barn (1/2). Tex. termiter, nakenråttor och hos många steklar (hos myror föds söner ur obefruktade ägg och döttrar ur befruktade ägg) Beteende ur evolutionärt perspektiv Evolution - förändring Biologisk evolution - förändring över generationer av egenskaper och de gener som påverkar dem Kulturell evolution - förändring över generationer av företeelser som inte är genetiskt styrda. Dvs när populationens sammansättning av egenskaper förändras över tid, utan att sammansättningen av gener ändras. Biologisk och kulturell evolution kan påverka varandra, som tex. laktosintolerans. Kromosomer och gener

9 DNA - bärare av genetisk information. Bildar en dubbelspiral som är sammanbunden med fyra olika kvävebaser (A, T, G, C). Organiserat i form av kromosomer som finns i varje cell. Människor har 2x23 kromosomer. Telomer - ändarna på kromosomer Histon - protein som binder ihop kromosomer. DNA-molekylen är virad kring histon. Gen - en sekvens av tre kvävebaspar i DNA-molekylen, som kodar för en aminosyra (= byggsten i proteiner). Gener uttrycker aldrig något annat än protein, men protein i sin tur kan medföra att ägaren av genen uttrycker vissa egenskaper. Alleler - varianter på en gen. Det finns en allel i varje kromosom. Locus - genens placering i kromosomen. RNA - överför information från cellkärnan ut i cellkroppen till mitokondrierna där proteinerna byggs. Vi känner till generna för många arter, även utdöda som tex mammut och neandertalare, men vi vet väldigt lite om genernas funktion. Hox-gener - gener som är konserverade sen lång tid tillbaks och som finns i stor andel av alla organismer. Klockgenen Per - påverkar tidsuppfattning och finns hos många arter. Genen är dock tyst hos till exempel fåglar och människor. Genen för kroppsutveckling - gör att delarna hos en fluglarv utvecklas i samma ordning som delarna på ett människoembryo Genetisk variation - uppstår genom mutationer (ger nya genetiska anlag) och sexuell fortplantning (blandar om). Flest mutationer sker vid celldelning. Det finns så mycketvariation att evolutionsbiologer har svårt att förklara det. Fenotyp - uttrycket av en gen. Vad en gen ger för uttryck beror alltid på samspelet mellan gener och miljö (fenotyp = genotyp + miljö) Selektion Förutsättningar för selektion: Variation av egenskap i populationen Påverkar reproduktionsframgång Konkurens om resurser Ärvbar komponent i egenskapen Naturlig selektion - gynnar individer med egenskaper som ger högre överlevnad och fler ungar. Om egenskapen som gynnas har en genetisk bas, kommer ungarna att ärva den. Egenskapen och de gener som påverkar den sprids i populationen. Sexuell selektion - gynnar individer med egenskaper som ger högre parningsframgång. Om egenskapen som gynnas har en genetisk bas, kommer ungarna att ärva den. Egenskapen och de gener som påverkar den sprids i populationen. Genetisk drift - slumpmässig förändring av egenskaper och gener i en population. Fungerar framförallt på neutrala egenskaper och i små populationer. Beteenden är till stor del genetiskt styrda: Beteende = stimuli + receptor + reaktion

10 Enzymatiska reaktioner - enzymer bildas av aminosyror och aminosyror kodas av gener Indirekt effekt - när gener är kopplat till beteende Direkt effekt - när geners uttryck påverkar beteendet (indirekt effekt) Sexuell otrohet är vanligt hos fåglar - blandat faderskap hos 90% av arterna. Genom att ungarna har gener från olika fäder ökas den genetiska variationen. Hanen behöver inte ta hand om sina utomäktenskapliga ungar. Hos tex. vadare, som har större tendens att vara otrogna ju närmare släkt paret är, så skulle det också kunna vara ett sätt att minska inavel. (indirekt effekt) Sammansättningen och dynamik hos lejonflockar beror på genetik. Flockar av honor är systrar och flockar av hanar är bröder. Honorna hjälps åt att jaga och hanarna hjälps åt att ta över flockar av honor. (direkt effekt) Hos rallbeckasinen är könsrollerna ombytta. Honorna lägger ägg och lämnar dem åt hanarna som får ruva och ta hand om ungarna. Hanarna har nersänkt testosteronnivå och uppskruvad estradionnivå. Honorna är tvärtom. (direkt effekt) Hos fågelvärldens lejon, jakanor, så försvarar honorna revir dit de lockar flera hanar och lägger en kull med varje hane. Honorna försöker ta över varandras hanar genom att hacka ihjäl ungarna. (direkt effekt) Brushanar. Hanarna är olika sinsemellan. Hannar med mörk krage är aggressiva och hannar med ljus krage är mer passiva. Det finns även hannar utan krage som ser mer ut som honor. Beteenden kan evolvera om de har genetisk bakgrund och gynnas av naturligt urval, sexuell selektion eller genetisk drift. Dåliga egenskaper finns kvar i en population om selektionen mot den är lika stor som sannolikheten för att de skall uppkomma genom mutation. Födosöksbeteenden Anledningar till att äta: Hunger Vana - lunchtid Social tillställning Olika typer av konsumenter: Specialister - äter få typer av föda och har specialkunskaper för att få tag i dem Herbivorer - växtätare Carnivorer - köttätare Generalister - äter många typer av föda och är inte specialister på att fånga någon av dem Omnivorer - allätare Detritivorer - nedbrytare Bakhåll eller jakt beror på: Jakteffektivitet (C) - hur snabbt en predator kan hitta, döda och äta ett byte Födobehov (D) - hur många bytesenheter mer tidsenhet predatorn behöver Individer med lägst D/C ratio främjas av selektion

11 C-selektion - selektion för ökad jakteffektivitet => jagande jägare Tex. tornseglarens snabbhet D-selektion - selektion för att minska födobehovet, dvs minska energiåtgången under jakten => bakhållsjägare Tex. ormar Olika inriktningar Kvalitet Tex. triggerfish -> alger Kvantitet Tex. havssköldpadda -> unga skott av sjögräs Balans Tex. älg -> blad, barr, grenar, näckrosrötter Exempel på olika sätt att ta till vara på annars oätlig mat: Kryddor skyddar mat från bakterier. Den mest kryddade maten kommer från varma länder där bakterietillväxten är som störst. Att äta lera är ett sätt att avgifta maten. Detta används av både papegojor och vissa människostammar. Olika sätt att hitta mat: Lita på egen erfarenhet om vad och var att leta Ex. kråkor söker igenom hela fält efter fågelbon och äter alla ägg de hittar. Ett experiment utfördes där dåliga ägg, som fick kråkorna att må illa, placerades ut i falska bon. I början ökade överlevnaden för de riktiga äggen, men allt eftersom säsongen gick lärde sig kråkorna att se skillnad på de dåliga och de riktiga äggen. Titta vad andra gör och gör likadant Ex. orangutanger utnyttjande av verktyg Födosökande i grupp Fördelar: Ökar självförtroendet för att pröva nya sorters föda Ex. capuchin-apor är mer benägna att pröva ny föda om de ser andra individer äta (bekant föda) Underlättar att hitta bra födoplatser Ex. I fiskgjusekolonier så tittar individerna vad andra individer fångar - om en fiskgjuse kommer tillbaks med ett byte som är stimlevande flyger andra iväg på jakt i samma riktning. Framgången är högre för de individer som följer detta mönster. Ex. Bin dansar för varandra för att tala om var födan finns. Underlättar att fånga svårfångade byten Ex. vargflockar som jagar älg eller afrikanska vildhundar som jagar gnu Ex. giant travelly/jackfish (Caranx ignobillis) - trots att en individ som simmar som fyra eller mer i ordningen får mindre mat än en ensam fisk så kan de jaga i väldigt stora stim. Detta är för att stora stim totalt sätt är väldigt mycket mer framgångsrika än ensamma fiskar, och ordningen i flocken är inte statisk då individerna byter plats med varandra. Ex. knölvalar som jagar sill tillsammans genom att ringa in dem i bubbelspiraler

12 Gör det lättare att skörda födans tillväxt optimalt Ex. prutgäss som äter gulkämpar, vilka är som mest näringsrika fyra dagar efter förra skördetillfället Säkrare mot rovdjur Nackdelar: Konkurrens om födan Direkt exploatering - individer tar föda från varandra Tex. jackfish Interferens - individer skrämmer bort föda från varandra Tex. rödbena - smyger sig på kräftdjur som gömmer sig om de blir störda Ökad synlighet - stora flockar drar lättare till sig rovdjur eller konkurrerande arter Optimal flockstorlek bestäms av Andelen av tid som går åt till Att äta Slåss med varandra Spana efter rovdjur En optimal flock lägger mest tid på att äta Den optimala storleken ökar om risken för predation ökar Optimal foraging theory Exempel på utforksningsbeteende bland darwinfinkar: Födodiversitet är proportionellt mot mängden utforskande - utforskande främjar en generalist mer än en specialist. Andelen frukt i födan är proportionellt mot mängden utforskande - frukt är utspritt och behöver inspekteras nogrant för att beräkna ätbarheten. Ö-storleken är omvänt proportionellt mot mängden utforskande - det är viktigare att hitta nya födokällor på en liten ö eftersom de födokällor som finns kan vara mindre stabila Slutsats Utforskande kostar (tid, predation) Lönar sig för arter med mångsidig eller oförutsägbar kost. Optimalt beteende - största fördelen med minsta kostnaden för individen Födosökandet är optimalt om individen fokuserar på den födotyp som ger högst energitillgång per tidsenhet: Lönsamhet = E/T E = energi T = tid att hantera födan (skala/rensa + äta) Energiintagshastighet = E/(T + S) S = tid att söka upp födan, dvs hur vanlig den är Om föda A är mer lönsamt än föda B så skall även B ingå i dieten om lönsamheten för att äta upp B när man hittar den är större än lönsamheten att istället leta upp A: E B /T B > E A /(T A + S A ) Föda A skall alltid vara del av dieten Hur lång tid det tar att leta efter B påverkar inte det optimala dietvalet

13 En viss typ av föda kan göras mer lönsamt genom att lära sig att hantera födan snabbare (minska T). Kråkor plockar havssnäckor och krossar dem genom att släppa dem från hög höjd. Alla kråkor väljer de största snäckorna (dessa gick sönder lättare än de små) och släpper dem från 5 meters höjd - denna kombination ger totalt kortast flygsträcka (höjden * antalet flygningar som behövs innan snäckan går sönder) => denna höjd kostar minst energi. Strandkrabbor väljer alltid musslor inom ett visst storleksintervall, och framförallt musslor som är 2-2,5 cm - dessa är de som innehåller mest energi per den tid det tar att öppna dem. Är musslorna för stora går de inte att öppna alls. Talgoxar som matades med larver i ett experiment åt lika många stora som små larver när tillgången på båda var låg. När tillgången på båda var hög så åt talgoxarna nästan bara stora larver, även när andelen små larver var större. Sökbild (search image) - den inställning som individens sinnen har. Även generalister tenderar att specialisera sig på en typ av föda i taget - när en viss typ av föda är vanligt lär sig individen att hitta, jaga och konsumera just den födan effektivt (lågt S och T), vilket gör den typen ännu mer lönsam. Att försöka fånga två typer av föda kan göra individen så mycket sämre på att fånga den första typen att det inte lönar sig att försöka fånga den andra typen. Detta uppstår om de två födotyperna inte kan kombineras i samma sökbild. Valthornsnäckan föredrar alltid blåmusslor - blåmusslor utgör större andel av den intagna födan än av den tillgängliga födan Guppies äter det som är vanligast - tubificider utgör större andel av den intagna födan än av den tillgängliga födan när tubificider är det som är vanligast. När tubificider är mindre vanligt än något annat så utgör de mindre andel av den intagna födan än av den tillgängliga födan. Val av område Ideal-free distribution - när individer samlas i olika områden proportionellt mot födotillgången på dessa platser. Detta uppstår om födan delas lika, om det inte kostar något att byta mellan olika platser och om individerna verkligen vet hur mycket föda som finns på de olika platserna. Anledningar till att inte fördelas ideal-free: Predationsrisken kan vara större i vissa områden Konkurrens Dominans Distribution efter predationsrisk - tar utöver födotillgång hänsyn till predationsrisken Bästa platsen har lägst dödlighet per energiintag = m/e m = dödlighet på grund av predation, per tidsenhet e = energiintag, per tidsenhet Despotic distribution - tar utöver födotillgång och predationsrisk hänsyn till konkurrens och dominans. Vilken kvalitet på plats individen får är beroende på rang relativt andra individer. Marginal value theorem - beräknar hur länge individen skall stanna i samma område.

14 Resurserna i det aktuella området kommer tillslut att ta slut och individen måste bestämma när det lönar sig att leta efter ett nytt område. Ju längre restiden är till ett nytt område, ju längre skall individen stanna i varje givet område. Ju lönsammare ett område är, ju längre skall individen stanna. För att ta reda på hur lönsamt ett område är krävs att områden jämförs med varandra. Rödbenan spenderar mest tid i lönsamma områden men besöker även mindre lönsamma områden. Inlärning Inlärning - modifiering av beteende genom erfarenhet. Erfarenhet är en miljöfaktor! Icke-associativ inlärning Prägling - medfött beteende, dvs en stark genetisk komponent. Kan modifieras efter hand. Habituering - förmågan att vänja sig. Ju längre ett stimulus upprepas, ju svagare blir responsen. Sensibilisering - motsatsen till habituering, tex. allergiska reaktioner. Responsen ökar ju mer stimulus som tillförs. Associativ inlärning Klassisk konditionering - inlärning genom association. Betingade reflexer. Pavlovs hundar Pavlov fick hundarna att associera mat med att han ringde i en klocka. Tillslut dregglade hundarna alltid om han ringde i klockan, oavsett om det fanns någon mat i närheten. Operant konditionering - inlärning genom konsekvenserna av beteendet. Skinner box Råttan placerades i en låda med lampor och spakar. Om råttan tryckte på spaken vid fel tillfälle (beroende på om lamporna lyste på ett visst sätt) fick den en stöt från golvet och om den tryckte vid rätt tillfälle så fick den mat. Social inlärning Social inlärning - att lära av varandra Användning av redskap Ex. schimpanser, men inte hackspettfinkar - förebilder är viktiga hos schimpanser men hos hackspettfinkar är redskapsanvändningen istället medfödd Kopiering av partnerval - om ingen annan information finns, gör samma val som en annan individ Man hoppas att den andra individen vet mer och på detta sätt tjänar man tid. Ex. orrhonor vid orrspel

15 Habitatval - välj habitat där andra individer verkar lyckas Ex. flugsnappare Kolonibildning Detta skulle dock kunna vara en biprodukt av habitatval. Migration Spridning (dispersal) - riktad eller slumpmässig rörelse mot ett nytt område. Utförd av bara ett fåtal individer. Migration - väldigt riktad, samtidig och säsongsbetonad rörelse, oftast följd av returresa. Utförd av de flesta individerna i populationen. Migration undersöks med hjälp av ringmärkning och satellitspårning. Ringmärkning är billigt men mycket jobb för lite resultat. Satellitspårning ger mycket information med är dyrt och kan vara svårt med små djur. Platsbyte mellan häckning och övervintring kan delas in i två grupper: Långdistans-migranter Tex. arktiska fåglar som flyttar till Afrika Kortdistans-migranter Tex. vertikal migrering av fåglar eller däggdjur Migration är inte begränsat till fåglar utan utnyttjas även av däggdjur, fiskar, havssköldpaddor och vissa insekter. Silvertärna som flyttar mellan Grönland (häckning) och Antarktis (övervintring) Gråvalar som flyttar mellan sommarbete i Norra stilla havet och vinterbete utanför Kalifornien Havssköldpadda som flyttar mellan sjögräsbete i Brazilien och äggläckningsplatser på Ascension island mitt i Atlanten Monarkfjäril Strimmig gnu som vandrar över 3000 km i Afrika per år Rödhalsad kolibri (ruby-throated hummingbird) över Mexicanska golfen Migration är ett sätt att hantera årstidsförändringar. Motivationen till att flytta är ökade överlevnadschanser eller högre reproduktionsframgång tack vare: Bättre födomarker Längre dagar -> mer tid att äta Mer (öppet) vatten Bättre viloplatser (roosting sites) Migrationskostnader: En lång resa kräver mycket energi Tex. fåglars v-formade flyt är ett sätt att spara energi genom att utnyttja lyftkraften som den cirkulerande luften bakom en vinge ger Extra vikt ändrar manövereringsförmågan Predationsrisken ökar under flytten Tex. eleonorafalkar på öar i Medelhavet har en väldigt sen häckningssäsong eftersom de tajmar denna med ankomsten av flyttfåglar under hösten

16 Vissa arter flyttar på natten för att minska predationsrisken. Utmattade djur är mer mottagliga för parasiter och pathogener Stor fysisk utmaning Tex. myrspovar flyger km utan stopp mellan Alaska och Nya Zeeland Om en art/individ stannar på sin födelseplats bestäms av hur bra habitatet där är jämfört med kvaliten på eventuella resmål, samt hur långt det är dit. Skillnaden i kvaliten är vinsten och tiden att ta sig dit och farorna på vägen är kostnaden. Migrera endast om vinsten är större än kostnaden. Att bestämma tidpunkt för avresa: Tajmingen är genetiskt styrd Zugunruhe (migrationsrastlöshet) har observerats även hos fåglar uppvuxna i bur, utan miljöledtrådar Fysiologiska ledtrådar innefattar dagslängd och temperatur Att hitta rätt är troligen en blandning mellan att vara genetiskt styrt och inlärt. Det finns olika typer av kompasser som djuren kan använda sig av: Solkompass Stjärnkompass Magnetisk kompass Tex. unga havssöldpaddor (green turtles) Djur kan även bygga upp en mental karta med hjälp av visuella, ljud- eller lukt-ledtrådar. Myror som har tagit en krokig väg från boet ta raka vägen tillbaks med hjälp av det feromonspår som lagts ut. Hos laxar så är resan ut i havet och tillbaks genetiskt styrt, men när laxen är nära sin födelseplats så är det den inlärda lukten som leder laxen tillbaks till exakt rätt ställe. Försök med trumpetartrana som fosterförälder till prärietrana-ungar har visat att prärietranans migrationsbeteende är genetiskt. De adopterade ungarna hittade till rätt plats för prärietranor, men misslyckades med häckningen ändå eftersom de var präglade på trumpetartranor. Trumpetartranor som blivit uppfödda av människor måste dock läras upp i hur de skall flytta. Hotade arters migration är ett problem eftersom de måste skyddas utefter hela resan och de kan vara väldigt beroende av vissa rastplatser. Tex. Delaware bay i USA, där många vadarfåglar rastar i samband med dolksvanskrabbornas lektid. Den höga densiteten av individer på rastplatserna gör dem extra utsatta för jakt. Även klimatändringar ger större utslag eftersom migrerande djur använder sig av så stort område. Undvika predation: skyddsfärger och beteende Avvägning (trade off) - behovet att välja mellan två beteenden Ögonfläckar - ögonliknande mönster. Kan räknas både till primärt (skrämma) och sekundärt (leda attacken bort från kroppen) försvar. Fläckar i kanten på fjärilsvingar kan vara till för att rovdjur som anfaller skall anfalla där det skadar minst.

17 Mörka fläckar långt bak på fiskar tros vara till för att förvilla fienden så att denna tror att fel ände är framåtände. Det riktiga ögat brukar vara kamoflerat med ränder eller liknande. Primärt försvar Primärt försvar - minskar risken att bli attackerad. Gömma sig Avvägning mellan att gömma sig och att leta föda. Tex. plattfiskar Kamoflage Kamoflage kan vara en nackdel i en annan miljö än den avsedda eftersom den där kan ge motsatt effekt. Det är därför viktigrt att känna till habitatspreferenser om man vill uppskatta graden av kamoflage. Krypsis - visuell likhet med bakgrunden (background matching). Kan vara en specialiserad anpassning för en bakgrund eller en kompromiss mellan flera bakgrunder. Trots att en färgteckning inte är maximalt lik någon del av habitatet kan den ändå vara den optimala anpassningen. Anpassning till sådana miljöer kan även innefatta förmågan att byta färg eller att vara genomskinlig. En annan möjlighet, som framförallt passar till komplexa bakgrunder, är att ha ett uppbrutet mönster (disruptiv färgteckning) som gör att konturerna på djuret löses upp. Trots starka färger kan de på så sätt smälta in bra i omgivningen. Maskerad - visuell likhet med ett oätligt föremål. Minskar inte upptäckten men minskar igenkänning. Motskuggning (counter-shading) - ljusare på magen och mörkare på ryggen Kan uppstå av flera anledningar: den neutraliserar individens egen skugga så att individen blir svårare att upptäcka från sidan och den bidrar till background matching eftersom bakgrund underifrån oftast är ljus och bakgrund uppifrån ofta är mörk. Det kan även vara skydd mot UV-strålning och ett sätt att öka värmeupptagning. Variabelt utseende - förmågan att ändra färg Tex. plattfiskar och bläckfiskar Distrahering Ex. en del fåglar spelar skadade för att avleda predatorns uppmärksamhet från boet. Iögonfallande färgteckning, som ögonfläckar, kan också vara ett sätt att distrahera. Dessutom så kan varningar som till synes är riktade till andra flockmedlemmar även vara till för att signalera till rovdjuret att den varnande individen är uppmärksam och bra på att fly, tex. rådjur som spärrar upp svansen och visar den vita färgteckningen där under när de flyr. Aposematism - giftighet + varningsfärg Tex. nakensnäckor blir giftiga genom att äta andra djur med nässelceller (hydroider och mossdjur) och sedan lagra dessa i sina färglada utskott Aposematism har troligen uppstått genom släktskapsselektion - när ett rovdjur har provsmakat en färggrann larv och känt att den var äcklig så äter rovdjuret inte larvens färgranna syskon

18 Mimikry - att likna en giftig eller oätlig organism. Maskerad hör också till mimikry. Tex. ogiftiga grodor som ser ut som pilgiftsgrodor, ogiftiga ormar som ser ut som korallormar, ofarliga blomflugor som ser ut som getingar Det finns även giftiga arter som härmar varandra - detta förstärker skyddet för båda eftersom chansen att predatorn lärt sig från någon av dem ökar. Tex. giftiga spindlar som ser ut som getingar (och tvärt om) Leva i grupp Fördelar Förbättrat predatorskydd Samordnat försvar Högre total vaksamhet Utspädningseffekt - risken per individ minskar Förvirrar predatorn - svårt att urskilja individer Nackdelar Sjukdomar Dela på födan Drar till sig uppmärksamhet Hos rovfåglar är oftast honan störst. Detta beror troligen på att honorna försvarar boet. Hanen är liten för att vara snabb och kunna följa små byten - hanen måste jaga både för sig själv, honan och ungarna. Hos fiskar är honan också ofta störst, men där är det troligen för att hon skall kunna ha energi nog att producera många ägg. Sekundärt försvar Sekundärt försvar - minskar risken att en attack blir framgångsrik. Tex. taggar Avledande beteende (misdirection) Tex. ödlor som tappar svansen vid attack - svansen sprattlar och drar till sig predatorns uppmärksamhet Varningsläten Varna sina egna ungar Varna andra släktingar Signalera till predatorn att den är upptäckt Undvika nya framtida attacker - om predatorn lyckas med anfallet kan den bli uppmuntrad och risken att den återkommer till området ökar Mobbning - att anfall predatorn i grupp. Avvärjer attacken på kort sikt men kan även minska risken för återbesök på längre sikt. Tex. kråkfåglar mot rovfåglar eller katter Partnerval, könsroller och könskonflikt Partnerval, könsroller och könskonflikter leder till sexuell selektion. Olika typer av sexuell selektion: Intrasexuell selektion - selektion inom samma kön av samma kön

19 Före befruktning Före parning Konkurrens Han-han-konkurrens Hon-hon-konkurrens Leder till utveckling av Vapen Storleksskillnad mellan könen Uppgörelser - display och slagsmål Scramble - först på plats Uttålighet Efter parning Spermiekonkurrens - konkurens mellan spermier från två eller flera hanar om befruktning av ägget. Mycket vanligt - honor parar sig ofta med fler än en hane. Spermieproduktion är inte nödvändigtvis billig och måste tas med bland kostnaderna. Tex. snikparning hos sandstubb Taktiker för att slippa spermiekonkurrens: Vakta honan Mating plugg - honan pluggas igen efter parning Bröllopsgåva - ju större gåva ju längre parning Anti-afrodisiak Tex. hos vissa fjärilsarter så sprutar hanen efter parning dålig lukt över honan så att andra hanar inte skall vilja para sig med henne Giftig sperma - om honan mår dåligt vill hon inte para sig igen Hanar kan ta bort andra hanars sperma Hanen bedömmer sin faderskapssannolikhet och investerar olika mycket i avkomman beroende på det Tex. vissa fåglar där hanen vaktar honan och bedömer att sannolikheten att han är far till avkomman blir mindre ju mer frånvarande honan varit. Om sannolikheten är låg så matar han ungarna mindre eller sticker därifrån. Taktiker för att utnyttja spermiekonkurrens: Sneakers - försöker smyga sig till en del i parningen Tex. lax Vissa hanar blir sneakers som små och andra växer sig stora och uppvaktar honorna Satellithanar Tex. hästskokrabba Vissa hanar uppvaktar honorna och när detta lyckas flyter paret runt tillsammans, satellithanarna hakar på paret

20 och försöker bidra till parningen (satellithanarn är troligen gamla hanar som inte orkar uppvakta) Streakers (Äggkonkurrens) Efter befruktning Infanticide - barnamord, ofta utfört av en ny ledarhanne Tex. lejon Abort inducerad av hanen Intersexuell selektion - selektion inom samma kön men det andra könet väljer Före befruktning Före parning Honan väljer Hanen väljer Efter parningen Cryptic female choice - honan kan stöta bort sperma eller välja vilka spermier som skall befrukta ägget. Om spermier från senaste hanen har högst chans att befrukta ägget så kan honan välja att låta äggen befruktas när hon har parat sig med en bra hane. Efter befruktning Differential allocation - favorisering, ofta genom att mata olika barn olika mycket Tex. kantnålshonor som lägger olika stora ägg till hannar med olika kvalité Inducerad abort - när honan väljer att tillbakabilda fostret Tex. små rådjurshonor aborterar hanfoster eftersom dessa skulle bli småvuxna och inte skulle kunna konkurrera med andra hannar Bluegill sunfish De hanar som har högst kvalité lyckas ta de bästa platserna när de är små och blir sneakers. När de blir lite äldre börjar de likna honor och kan på så sätt ta sig in i de stora hanarnas bon utan att smyga. Hanar med låg kvalité som små väntar flera år med att bli könsmogna tills de blir stora. En stor hane som har haft sneakers i närheten av boet vaktar inte äggen. Om han istället haft en honliknande hane i boet vaktar han äggen extra noga. När äggen kläck kan han dock känna på lukten om det är hans ungar. Lamprologus callipterus Stora hanar har harem av honor som han lockar till sig med hjälp av att samla snäckor, som honorna bor i. Ibland stjäl han andras snäckor och kör bort eventuell hona samt äter upp äggen. Sneakerhannarna är mindre och försöker smyga sig in och befrukta äggen. Det finns även dvärghanar som bosätter sig längst in i snäckorna och på så sätt kan befrukta ca 80% av en honas ägg. Sneakerhanarna skiljer sig inte genetiskt från de stora (tar man bort en stor blir en sneaker stor istället) men det gör dvärghanarna (de kan inte växa sig större). Hyenahonor kan inte bli våldtagna - hanen måste sitta helt stilla under parningen för att honans klitoris bildar ett rör som måste träs över hanens penis.

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

HUR GÖR DJUR? Teoretisk del Bearbetning av resultat från djurstudien

HUR GÖR DJUR? Teoretisk del Bearbetning av resultat från djurstudien HUR GÖR DJUR? Teoretisk del Bearbetning av resultat från djurstudien Historiskt perspektiv. Ordet etologi kommer från det grekiska ordet ethos som betyder vana, sed och logos som betyder lära. När man

Läs mer

Vad är honligt, hanligt och vanligt hos djur?

Vad är honligt, hanligt och vanligt hos djur? Vad är honligt, hanligt och vanligt hos djur? Ingrid Ahnesjö Inst. för Ekologi och Genetik Ingrid.ahnesjo@ebc.uu.se Sexuellt urval Urval av egenskaper som ger fortplantnings- fördelar 1 2 Storspiggen Han-han

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Etologi. Medfödda och inlärda beteenden. Hur gör djur? A här får du lära dig att J. I innehåll J 7.1

Etologi. Medfödda och inlärda beteenden. Hur gör djur? A här får du lära dig att J. I innehåll J 7.1 A här får du lära dig att J läran om djurens beteenden kallas etologi det finna medfödda och inlärda beteenden fiskar måste vara motiverade för att nappa fåglar sjunger för att locka till sig honor djur

Läs mer

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Kullarkivet Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Enkla kullekar Kull ska gå fort. Du ska inte kunna stå still och titta på allt för länge. Därför rekommenderar jag 2-3 kullare på en grupp

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en

Läs mer

SSPK-PINSCHERSEKTIONEN

SSPK-PINSCHERSEKTIONEN SSPK-PINSCHERSEKTIONEN AK verksamhet under 2013 Sammanställning: Bodo Bäckmo Statistikbearbetning: Sofia Andersson Avelsbasberäkning: David Lundgren (SBK) Under 2013 HD-röntgades totalt 36 individer, resultat

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Crafoordpriset 2007. Social evolution i djurvärlden konflikt och samarbete

Crafoordpriset 2007. Social evolution i djurvärlden konflikt och samarbete P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Crafoordpriset 2007 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i biovetenskaper 2007 till Robert L. Trivers, Rutgers University,

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Leken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015

Leken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015 Leken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015 Våra tankar kring leken i undervisningen Leken är naturlig i barns lärande, ger variation i undervisningen, ger rörelseaktivitet och det är roligt. Både

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Kan Du Hundspråk? En Frågesport Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Antecedent - A i beteendets A-B-C Antecedent - A i beteendets A-B-C Av Eva Bertilsson publicerad i Canis 2013 Beteende är makalöst spännande! Och ju mer man lär sig om hur beteende funkar, desto intressantare blir det. Men för att kunna

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013.

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. År 1871 publicerade Theodor Karl Gustav von Leber, professor i Göttingen i Tyskland,

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Fråga 1: Flertalet växter har blommor. Blommans byggnad tjänar på många sätt växtens fortplantning.

Fråga 1: Flertalet växter har blommor. Blommans byggnad tjänar på många sätt växtens fortplantning. Biologi 11.3.2009 Fråga 1: Flertalet växter har blommor. Blommans byggnad tjänar på många sätt växtens fortplantning. a) Rita en schematisk bild av en blomma och ge namnen på dess delar. Delarna är pistill,

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

BETEENDEEKOLOGI. Lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet

BETEENDEEKOLOGI. Lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet 2005-06-13 BETEENDEEKOLOGI Lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet I utställningen Natur i Sverige presenteras ett stort antal svenska däggdjur, fågelarter samt ett urval av bland annat insekter.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Epilepsienkät - Hund

Epilepsienkät - Hund 1 Epilepsienkät - Hund Datum: 1. Allmänna frågor: Ägarens namn: Adress: Telefon: e-mail: 2. Information om hunden Tilltalsnamn Registrerat namn Registreringsnummer Ras Uppfödarens namn: Födelsedatum: Hundens

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m. Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.m Den här sammanställningen är ett resultat av en e-postkommunikation

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg. Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer