Äktenskapets personliga, juridiska och fysiska aspekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äktenskapets personliga, juridiska och fysiska aspekter"

Transkript

1 Äktenskapets personliga, juridiska och fysiska aspekter I. Inledning. När vi ska se på de etiska och praktiska frågorna kring samlevnaden kan vi utgå från ett enda bibelord: "Därför skall en man överge sin far och sin mor, hålla sig till sin hustru och de skall bli ett kött". Detta ord återfinns först i 1 Mos 2:24 och återger alltså den ursprungliga meningen med äktenskapet som en skapelseordning. Som ett ord från Skaparen gäller det egentligen alla men samtidigt blir det uppenbart att Guds frälsningsvilja fullt ut kan förverkligas bara i Kristus. Ett skapelseenligt liv kräver alltså gemenskap med Skaparen. Där Gudsrelationen saknas är det svårt att förverkliga Guds tanke med skapelsen. Vår undervisning är alltså avsedd för dem som har en kristen livsinställning. Men Guds vilja gäller ju inte bara dem som tror på Kristus utan gäller alla. I och med att den är förankrad i skapelsen kan den också väcka gensvar hos andra. Många kan instämma i den bara genom lite förnuftig eftertanke. Detta ord från skapelseberättelsen citeras av Jesus i hans diskussion med fariséerna om skilsmässan (Matt 19: 4-6). Det nya livet i Kristus bryter alltså inte mot Guds första vilja utan skapelsen upprättas i Kristus. En rätt samlevnad är en form av Kristus - efterföljelse. Det finns alltid svårigheter, ibland ett lidande. Men Jesus finns där och lär oss att det är saligare att giva än att taga. Paulus fortsätter på denna linje i Ef 5, där äktenskapets djupaste mening blir delaktigheten i Jesu kärlek ända intill korset. Jesu kärlek på korset ska vi efterfölja i vårt liv tillsammans. Att leva tillsammans är att gå in i en stor fara. Faran ligger då inte i att misslyckas utan det farliga är att lyckas. Att lyckas med sitt samliv kommer att innebära en osjälvisk, strävsam tjänst för Gud men också för andra människor och för varandra. Då står man i fara att förlora sitt liv - för att vinna det. Det innebär att ett bibelord som används mycket konsekvent i Bibeln ligger till grund för vår undervisning. Vi utgår från de bibliska principer som anges i detta bibelord. Det är främst Walter Trobisch som visat på användningen av detta ord genom att beskriva äktenskapet som en triangel. Ett hörn utgörs av den personliga aspekten utifrån orden "hålla sig till sin hustru". De övriga två står för den lagliga aspekten ( "överge sin far och sin mor") och den fysiska aspekten (" bli ett kött"). Ensamstående Jag vill dock poängtera att äktenskapet inte är den enda livsform som Bibeln accepterar. Gud skapade oss till man och kvinna, inte till man och hustru. Det finns en sexuell åtskillnad som är en oundviklig del av människans värld. Ingen man kan existera utan kvinnan, åtminstone i form av en mor. Och ingen kvinna kan göra sig oberoende av det manliga könet, även om man inte gifter sig. Förhållandet mellan man och kvinna är en väsentlig del av vår tillvaro som människa. Detta måste gälla också den ensamstående. Också då kan jag leva i en relation till det andra könet, som gör det möjligt att gestalta Guds avbild. Äktenskapet är ingen fullkomlig gestaltning av denna avbild. Det är inte i sig lösningen till att bli en fullkomlig människa. Det avgörande är hur jag förvaltar mitt liv. Den ensamstående är i lika hög grad en sann människa och lever i en fullödig livsform. 1

2 Jesus ger sitt stöd åt ensamståndet, samtidigt som han försvarar äktenskapet (Matt 19). Ingen livsstil är överlägsen den andra. I både fallen ska vi tjäna Gud och människor. Enligt Paulus kan ensamståndet vara en speciell gåva från Gud, vilket naturligtvis inte gäller alla. Men det finns nog många ensamstående som skulle frigöras i sin personlighet om de finge höra om sitt liv som en likvärdig form. Vi pastorer måste absolut upphöra med att enbart anknyta till äktenskapet. Lösningen ligger i att leva tjänande i det vårt li. Det gäller att ha en realistisk bild av båda dessa livsformer med deras för- och nackdelar. En ensamstående, Jesus, har upplevt livets fullhet mer än någon annan! När vi människor ska fullkomnas i evighetens värld kommer vi inte heller att vara gifta (Mark ). Däremot kommer vi inte att lämna den allmänna sexuella relationen mellan könen. Vi kommer att vara man och kvinna, men inte man och hustru. Äktenskapets syften Men redan i 1 Mos 1 har denna bredare relation av man och kvinna i allmänhet fått ett smalare fokus i äktenskapet. En uppgift som människorna då får är att föröka sig. Släktets fortplantning kräver att man och kvinna kommer samman i en speciell förening, som skiljer äktenskapet från andra relationer mellan könen. Äktenskapet är ett speciellt uttryck för den allmänna relationen mellan könen. Där har människan fått uppgiften att föröka sig. 1 Mos 2 ser saken från en annan synvinkel. Adams gemenskap med djuren är inte tillräcklig, eftersom den relationen inte innebär jämlikhet. Gud skapar då kvinnan, som är jämlik mannen samtidigt som hon är olik honom. När en man och en kvinna kommer samman i ett äktenskap utgör de alltså en enhet av gemenskap. Äktenskapet motiveras alltså utifrån både fortplantning och gemenskap. Gud är upphovet till denna förening, en relation som innebär en djup gemenskap mellan två människor som är jämlika och ändå olika. Äktenskapet har inte sin giltighet bara av psykologiska eller sociologiska skäl. Det är inte människor som av praktiska eller ekonomiska skäl har skapat äktenskapet. Det har sin grund i Guds kärlek. Äktenskapet hör till de villkor som Gud har fastställt för sin skapelse. Människan som man och kvinna är Guds avbild. Precis som kärleken håller samman treenigheten ska den självutgivande kärleken karakterisera man och kvinna i alla deras relationer. Två olika sätt att relatera sig till varandra, ensamståndet och äktenskapet, ingår i Guds kärleksfulla syfte med mänskligheten. Äktenskapet idag Äktenskapet står idag i en omdaningsprocess. Det kanske mest framträdande draget i denna process är avinstitutionaliseringen. Man skiljer kärleken från dess yttre former. Äktenskapet som institution ifrågasätts. Samboendet har ju en sådan antiinstitutionell sida. Samtidigt har det också blivit en institution i samhället. Detta beror på att juridiska konflikter ofta uppstod vid separation eller dödsfall. Det som förenar är istället de känslomässiga banden. Om de skulle försvagas hotas hela äktenskapet. Man riktar också kritik mot äktenskapets dubbelmoral, dvs den bristande överensstämmelsen mellan ideal och verklighet. Detta krav på total öppenhet har i sig 2

3 blivit en påfrestning. Ytterligare en anledning till äktenskapets kris är att sexuallivet har självständiggjorts. Alla andra värden än sex får ge vika, om de anses vara hämmande. Sexualiteten integreras inte längre i ett socialt sammanhang. Arbetsförhållandena har också ändrats. Familjerna skiljs ännu mer från varandra genom långa avstånd till skolor och arbete. Familjen blir till sist de som har samma nyckel. Det enda gemensamma riskerar att bli en TV. Denna kris innebär inte att man föraktar äktenskapet. Tvärtom lägger man stora förväntningar där. Alla andra livsbehov kan förverkligas utanför hemmet. Det emotionella är det enda som återstår. Vi får mycket uppskruvade förhoppningar om trygghet och känslomässig tillfredsställelse i äktenskapet. Äktenskapet blir den stora lyckoleverantören. Detta kan inte ge annat än besvikelse. Äktenskapet måste nämligen sättas in en bredare ram. II. Den personliga aspekten: gemenskap i kärlek. Organisk gemenskap Gemenskapen i ett kristet äktenskap är av organiskt slag. Det är alltså inte en individualistisk gemenskap. I en organism, exempelvis en kropp, ligger den avgörande faktorn i olikheten mellan lemmarna. Också två människor har olika utrustning, både p g a kön och p g a personlighet, som då konstituerar äktenskapets organiska kropp. Dessa olikheter ska möta de ömsesidiga behoven och betraktas som en nödvändig rikedom. Man bör alltså inte sträva efter likriktning utan istället positivt tjäna varandra med de gåvor man har. Utifrån denna organiska gemenskap bör det också vara klart att man inte har olika värde. Lemmarna har behov av varandra! Många kristna borde gå in i detta gåvoupptäckande. Gemenskap i det yttre och det inre Gemenskapen i denna organism gäller det yttre, d v s en institutionsgemenskap, och det inre, dvs en persongemenskap. Dessa två aspekter får inte spelas ut mot varandra. Det ska alltid finnas en fruktbar spänning mellan den institutionella gemenskapen och den personliga gemenskapen. Naturligtvis bygger livet tillsammans på en inre samhörighet men det handlar också om det gemensamma arbetet med hem och barn. Sådana yttre former ger stadga åt det personliga förhållandet. I vår tid ifrågasätts alla institutioner medan däremot det personliga betonas. Det enda som förenar människor i deras kärleksliv har blivit de känslomässiga banden. Trobisch berättar om en indisk kristen som jämförde äktenskapen i Indien och i västvärlden. I Indien sätter man en panna på spisen och värmer den, d v s man gifter sig och bestämmer sig för att älska varandra. I väst gör man på motsatt sätt: man värmer upp spisen och sätter sedan dit pannan, d v s man blir förälskad och ska sedan leva i ett äktenskap. Då är det stor risk att allt spricker. Vi eftersträvar naturligtvis inte den indiska modellen, där kärleken inte finns med från början, men det måste ändå klart sägas att den personliga kärleken i betydelsen av förälskelse inte får bli det enda villkoret för äktenskap. Kravet på en romantisk kärlek har idag blivit en stressfaktor. 3

4 Förälskelse Det naturliga är visserligen att en förälskelse är startpunkten i en relation. En sådan förälskelse ska alltså ge näring åt kärleken så att en djupare relation kan uppstå. En sådan romantisk kärlek är inte bara en tändande gnista i början utan den behövs som krydda i anrättningen även i fortsättningen. Vi behöver ett konstant flöde av känslomässig stimulans för att kunna gå in i de djupare delarna av äktenskapet, nämligen delaktigheten och tjänsten. Ett exempel på det berättigade med förälskelse och romantik är Höga Visan. Där finns ju helt oförbehållsamma uttryck för en stark passion. Känslorna förtrycks absolut inte av någon skam eller blygsel. Förälskelsen är, som Margareta Melin skriver, "en uppfriskande vind, men vind är vind och ingen fast grund för ett hem". När man alltså står i början av ett förhållande måste man pröva det utifrån fler faktorer än enbart den romantiska kärleken. Testfrågan är mer om jag vill tjäna och bli betjänad av den person det gäller. Om man vill veta vem som är den rätte kan man därför pröva personen i förhållande till barn och till service-personal. Det är viktigt att se om han betjänar sådana som han inte behöver bry sig om. Och hur han tar emot tjänster av sådana som han inte känner. Detta kan verka vara ett totalt orealistiskt råd att ge till ungdomar. Själva finessen ligger alltså i att hela frågan om "den rätte" måste avgöras i vardagslivet. Ett stort bekymmer är att vårt kristenliv idag alltför lite knyter an till vardagslivet. Vi upptäcker därför inte de kvalitéer som är avgörande för ett gott vardagsliv tillsammans. Ungdomarna verkar även idag mest fråga efter yttre företräden. I ett överdrivet sådant perspektiv kan människor verka ointressanta, som man längre fram i livet upptäcker som fullt möjliga att leva med. Överhuvudtaget borde vi sluta med allt tal om "den rätte". Ibland blir detta den pusselbit som fattas för att livet ska få mening. Risken är att allt detta grundar sig på alldeles för idealistiska krav. Egentligen är det viktigare att "bli den rätte än att hitta den rätte". Det behöver ske en tyngdpunktsförskjutning från att vara fixerad vid att hitta den rätte till att själv få ett sunt självförtroende. Personligen kan jag inte alls föreställa mig att Gud tänkt sig att vi bara ska invänta någon som är utvald. Man åker på konferenser och bibelskolor för att hitta den Ende. Risken är att allt på detta sätt bara blir en andlig fråga: jag måste få veta Guds vilja så är allt klart. Men det handlar ju också om att lära känna varandra i mycket praktisk mening. Ett sådant tänkesätt kan också leda till att jag litar mer på olika tecken som bekräftelse än jag litar på mina kristna vänners synpunkter. Det blir ju också väldigt svårt att öppna upp en relation. Man får inte göra något misstag. Antingen hittar du den rätte eller också ingen alls! När man så hittat den rätte kan man lätt känna sig säker. Om nu Gud valt ut oss för varandra kan väl inget gå snett. Om det då går galet tolkar man gärna detta i andliga termer. Man slipper arbeta sig igenom krisen. Det räcker med att konstatera att jag gjort ett misstag. Visst leder oss Gud till någon som vi kan gifta oss med. Men vi skulle inte behöva se alltför ensidigt och dramatiskt på detta. Tonåringens förälskelse En tonåring lever i ett gränsland. Han står fortfarande under ett beroende till föräldrarna men behöver samtidigt lära sig att ta ansvar för sig själv. Han börjar nu på allvar ifrågasätta omgivningen och ta ställning i och med att han söker sig en egen identitet. Han granskar sig själv mycket. Han vill komma underfund med sig själv och hur han 4

5 fungerar i sina relationer. Tonåren är de motstridiga känslornas tid. Man är sårbar och osäker. De flesta går igenom kriser för att komma i harmoni med sig själv. Till detta kommer ju också könsmognaden. Man blir då också ytterst känslig för de förändringar som händer fysiskt sett. Jämfört med tidigare århundraden har klyftan mellan könsmognaden och den sociala mognaden ökat. Det blir därför all svårare att hitta sin plats. Han lever i ett gränsland mellan barnet och den vuxne. I denna värld slår förälskelsen ner. I de tidigaste förälskelserna finns knappast något sexuellt behov inblandat. Det handlar om svärmerier på avstånd under årsåldern. Även om förälskelsen skulle vara ömsesidig är det inte riktigt lätt att visa sina känslor för varandra. En förälskelse av det här slaget är en slags övning att leva i ett känsloförhållande till en av det andra könet. Det kan också vara en viktig del av frigörelsen från föräldrarna, Man börjar vända sina känslor bort från dem och mot någon annan. Men från kristet håll måste det i det här sammanhanget göras klart att kärleken inte får stanna vid att beskrivas som en känsla. Det viktiga är att ungdomarna får se praktisk kärlek omkring sig som samtidigt är fylld av varm känsla - och passion. En förälskelse behöver ju också näring. Man försöker dra till sig den andras uppmärksamhet och behag. Ofta är man då inriktad på vackert utseende och fina kläder. Det skulle vara ett effektivt vittnesbörd om att vi har andra värderingar om de kristna ungdomarna kunde visa sin uppskattning av andra livsvärden än bara yttre skönhet. Mitt intryck, som hitintills inte blivit motsagt, är att köttmarknaden fortfarande är igång efter ungdomssamlingar och konserter. Detta konstlade liv är ingen bra utgångspunkt för goda relationer. Istället borde vi lyssna till Margareta Melins synpunkt: "Den rätte att gifta sig med är den som uppskattar mig, när jag inte alls anstränger mig". En annan sida av en tonårsförälskelse är att den är en värdeupplevelse. Jag ser mig vara accepterad. Psykologer menar att flickor har större behov av att vara uppskattade av det motsatta könet. Pojkar lägger större vikt vid grupptillhörigheten med andra killar. Just den här känslan av värde och tillhörighet slår så över i sin motsats när ett förhållande tar slut. Sorgen är nattsvart och man ser sig helt övergiven och värdelös. Om jag då har andra upplevelser av besvikelser och förödmjukelser kan detta bli ett hårt slag med en innebörd av att man faktiskt inte är älskad - och att det inte finns någon trygghet. Kärlek är tjänst När vi nu sett på frågan om förälskelse behöver vi lära oss att kärlek i första hand inte är känsla utan tjänst. Filmer och veckotidningar har blivit orsak till föreställningen att kärlek bara är känslor. Men det är absolut inte avgörande för kärleken att blickarna alltid glöder i het förälskelse. Kärlek är först och främst en god vilja, ett förtroende, en förståelse. Egentligen är ett missförstånd på den här punkten mycket farligt. Allt lämnas då åt tillfälligheterna. Man säger: "Jag känner inte längre för min fru". Frågan blir naturligtvis därför: "Kan jag överhuvudtaget lova att älska i nöd och lust? Nej, man kan naturligtvis inte lova att en känsla ska hålla i sig, Men att älska kan man lova. Det har med vår vilja att göra. Viljan att tjäna. I ett kristet äktenskap står vi i tjänst för varandra. Man och hustru står båda under den främsta principen för kristet liv, nämligen tjänande. Ingen kan i ett äktenskap göra anspråk på något privilegium att få härska (Matt 20:26). Genom att tjäna varandra hjälper vi varandra att utvecklas med de olika gåvor vi har. 5

6 Det var tjänande som var Jesu modell för att åstadkomma förvandling. En människa förvandlas när hon blir föremål för en självutgivande kärlek från en annan människa. Det förnämsta sättet att locka fram det bästa hos varandra är därför att tjäna varandra. Det finns många personliga gåvor som hamnar i bakgrunden, därför att hemmet inte är inställt på tjänande. Äktenskap är att vaska fram guld, ofta med möda och ofta på områden där ingen annan anar att det finns guld. Inför denna ömsesidiga tjänst skriver en amerikansk poet: Jag älskar dig / inte bara för det du är / utan för vad jag är / när jag är med dig. Jag älskar dig / inte bara för vad det har blivit av dig / utan för det du har har gjort mig till. Jag älskar dig / för den del av mig som du har frigjort jag älskar dig / för att du rör vid mitt oroliga hjärta och går förbi all den dårskap och svaghet / som du inte kan undgå att se där och för att du för fram i ljuset / de goda sidor / som ingen annan har sökt efter / tillräckligt länge för att finna. Jag älskar dig / därför att du hjälper mig / att av mitt livs bråte bygga / inte ett värdshus / utan ett tempel. I vardagens strävan tonar / inte en klagan / utan en sång. Många äktenskap har därför kommit snett eftersom man gått in i dem styrda av självförverkligandets idé. Då är man egentligen bara fixerad vid sig själv. Istället borde man lyssna till Jesusordet "Den som mister sitt liv ska finna det". Man förverkligar sig själv enligt kristen syn om man utlämnar sig helt åt någon annan. "Ett äktenskap där man har som målsättning att göra sig själv eller varandra lyckliga kan inte bli annat än medelmåttigt" (McDonald). Naturligtvis behöver detta strykas under extra mycket i en tid där mycket förkunnelse går ut på att presentera en lyckoreligion. Men lycka är inte målet för ett kristet liv. Lyckan tillfaller oss när vi tjänar varandra. Det står inte i Bibeln om lyckliga par, men däremot beskrivs äktenskap där man har en uppgift tillsammans. Där blev de säkert lyckliga som ett resultat. Ömsesidighet Denna uppgift att tjäna varandra är naturligtvis ömsesidig. Det handlar då inte bara om att ge och ta som i ett slags förhandlingar - utan om att ta emot. Ta emot är svårare än att ta. Då erkänner man nämligen sitt underläge - och det är svårt i jämlikhetens samhälle. I äktenskapet praktiserar man ömsesidighetens livsform, man måste kunna ta emot. Man kanske har lärt sig att en mottagande hållning är förnedrande. Istället tar man vad man vill ha. Men kärlek kan ingen ta, den kan man bara ta emot. Denna ömsesidighet sattes åt sidan vid syndafallet. Kvinnan handlade då oberoende av mannen och mannen tog inte sitt ansvar gentemot kvinnan. En följd av synden blev sedan att ömsesidigheten ersätts av mannens rådande över kvinnan. Det är nu mycket svårare att förverkliga de egentliga syftena med äktenskapet. Guds vilja för relationerna mellan man och kvinna har ersatts av mannens syndiga rådande och av kvinnans syndiga passivitet. Men Gud vill i frälsningen upprätta denna relation. Han låter inte synden få sista ordet, inte heller i äktenskapet. 6

7 Trohet För att en kärlek av det här slaget ska kunna växa fram förutsätts trohet. Ska man kunna utelämna sig helt åt varandra krävs det förtroende och öppenhet. En sådan tillit skapas först under lång tid tillsammans. Man måste lära sig tillit. Och om denna tillit ska utvecklas förutsätts trohet. Själva tanken på att det skulle kunna ta slut är ett brott mot den fulla hängivelse som är naturlig för kärleken. Visst finns det bibelord som förbjuder otrohet. Men kanske viktigare än att läsa enstaka bibelord är att se att trohet stämmer överens med kärlekens innersta väsen. Kärleken vill trohet. Vi bär alltså se positivt på troheten. Som Smedes säger "troheten är en bejakande handling". Smedes fortsätter sedan med att beskriva troheten: Troheten gäller det löfte som avgivits. Oavsett framtida eventualiteter gavs ett löfte inför Gud med ett moraliskt krav att verkligen hålla fast vid löftet,. Sådana löften är omoderna. Vi har gett dem ett tillägg : " vi är trogna så länge vi är kära i varandra". Men som vi sagt i det tidigare: livet i ett äktenskap handlar om en viljeinriktning. "Äktenskapet är ett faktum som de skapade genom att vilja det och vad de vill har fortfarande stor betydelse för deras situation " (Smedes).Troheten gäller också en person, nämligen uppgiften att verka för att den andre växer till som människa. Trohet är att hänge sig åt en annan person. Men främst gäller troheten, enligt Smedes, själva den äktenskapliga relationen, att hjälpa den växa till i ärlighet och öppenhet. Det är därför en brist i vår trohet mot varandra om inte kommunikationen mellan oss fungerar. Det bästa skyddet mot otrohet är inte att fördöma äktenskapsbrott. Det bästa man kan göra för en ökad trohet är att hjälpa människor att upprätta goda kommunikationer mellan sig. Trohet är inte bara ett nej till utomäktenskapliga förbindelser. Trohet är ett ja till en öppen och fungerande relation. Förlåtelse I det här sammanhanget kan det vara nödvändigt att säga något om förlåtelse. Syndaförlåtelse betyder något för äktenskapet. Vi får förlåta varandra som Gud har förlåtit oss, Ef 4:23. Ordet betyder egentligen "ge nåd åt varandra". Korsets kärlek kan framkalla det under som ligger i ömsesidig förlåtelse. Vi behöver inte bära den börda av misstänksamhet och förbittring som tynger så många äktenskap. Försonade med Gud kan vi försonas med varandra, också i våra djupaste konflikter. Ett sådant ögonblick av försoning löser naturligtvis inte alla problem i ett äktenskap. Nya själviska handlingar medför nya kriser. Men om jag lever i en gudomlig förlåtelse som ett konstant faktum kan jag också leva i en ömsesidig förlåtelse som ett konstant faktum. Om jag verkligen ser mig själv som en förlåten syndare kan detta öppna en nya framtid för ett kristet äktenskap. Kärlek är ofta att kunna säga "förlåt". III. Den lagliga aspekten: vigsel Yttre handlingar ger trygghet Vi har tidigare sagt att yttre handlingar är viktiga för kärleken, eftersom de ger trygghet. Denna trygghet är nödvändig för att en full hängivelse ska kunna uppstå. Gemenskapen i en relation har verkligen inte bara känslomässiga dimensioner. Det handlar också om 7

8 exempelvis praktiska och sociala frågor. Vi borde därför inte avstå från den yttre trygghet som ligger i samhällets rättsordningar. I vårt komplicerade samhälle är det en trygghet med ordnade samlevnadsförhållanden. Statens lagar ger ju också en grund för ett ordnat samhälle. Enligt kristen syn är ett äktenskap inte bara en privat affär mellan två människor. Dessa två är en ny social gemenskap i ett samhälle. Genom vigsel visar vi kristna att vi accepterar det sociala ansvaret som ligger i ett äktenskap. Äktenskap är inte bara ett känsloengagemang. Det berör hela människan, också den sociala sidan i samhället. Som kristna borde vi inte delta i ett generellt motstånd mot lagar och regler. Samhällets regler är nödvändiga för att skydda människor, speciellt de svaga parterna som kvinnor och barn. Regeln om ett officiellt äktenskap har visat sig var mycket viktig för ett samhälle. (Naturligtvis finns det extrema situationer då dessa lagar inte fungerar. På 1800-talet kunde baptister inte vigas, eftersom de inte var döpta och konfirmerade inom Svenska Kyrkan. Då bröt man mot samhällets lagar genom att ingå äktenskap inom baptistförsamlingen. Dessa äktenskap erkändes inte av lagen. Det blev alltså ett slags nödtvunget samvetsäktenskap. Men om lagen inte kränker vårt samvete bör vi kunna lyda den. Idag behöver vi inte ställa oss utanför lagen.) Lagen är inte en tvångströja. Den har ett mer positivt syfte, nämligen att ge skydd, både för mig och den jag älskar. Äktenskapets institutionella sida ska alltså förkroppsliga dess innersida. Det blir då inget intrång i kärleken utan istället ger det ett stöd åt vår frihet. Äktenskap får inte innebära isolering och själviskhet. Det är inte likgiltigt för samhället vad som sker med familjen och hur familjelivet fungerar. Yttre handlingar i det kristna livet Denna sociala sida finns ju speciellt med i det kristna livet. På andra området av det kristna livet, exempelvis vid dop och nattvard, inser vi ju nyttan av församlingen som en gemenskap under Guds välsignelse. Denna gemenskap behöver man också inför ett äktenskap. Vid en vigsel bejakar man denna gemenskap som ett stöd för sitt äktenskap. En vigsel är en solidaritetshandling - gentemot de svagare parterna och gentemot samhället och församlingen. En individ och ett samhälle är ömsesidigt beroende av varandra. I GT är det denna medvetenhet om att tillhöra ett förbund som är det starkaste motivet till ett rätt liv. I NT utgör församlingen en sådan gemenskap. Ett äktenskap kan inte skiljas från församlingens gemenskap. Då utesluter man sig själv från en delad glädje och ett delat ansvar. Församlingen borde betyda så pass mycket för oss att vi där kan dela våra frågor och känslor men också glädjen i livet. På ett djupare plan är det sedan så att det inre frälsningslivet alltid måste förankras i det yttre. Vår kropp får del av frälsningens gåva i dopet. Denna yttre handling förkroppsligar då innersidan, vilket är nödvändigt för oss människor. Som hel människa är jag en kropp, jag står i relation till den yttre världen. Säger jag nej till den offentliga akten innebär det alltså att jag struntar i mitt sociala ansvar och att jag ytterst sett föraktar kroppen och det yttre. Växlande yttre former Det visar sig alltså att någon slags offentlig akt alltid har funnits i Bibeln. Men formerna för den har däremot växlat. På Abrahams tid gick man in i familjens tält. Men vi kan inte handla utifrån den situationen. Vårt ansvarstagande måste grunda sig på våra 8

9 förhållanden. Vi måste göra det som är rätt ur kristen synpunkt just nu i vårt komplicerade samhälle. Själva formen behöver inte heller idag vara en stel, högtidlig form av vigsel. Det väsentliga är att akten officiellt uppfattas som att en ny social gemenskap har bildats. Till det krävs enligt svensk lag att kontrahenterna offentligt uttalat sitt samtycke (konsensusförklaringen) och att vigselförrättaren stadfäst äktenskapet. Om detta sker inför vittnen har ett äktenskap ingåtts. Skäl för samboende Som vi alla känner till är allt detta starkt ifrågasatt av vår tids människor. Samboende har blivit en allt vanligare samlevnadsform. Sambo definieras utifrån följande tre kriterier: gemensamt hushåll och boende, gemensam ekonomi och sexuellt samliv. Skillnaden gentemot äktenskapet är att någon gemensam konsensusförklaring inte ägt rum. Numera räknar man med att en stor majoritet varit samboende före giftermålet. Många hade vid sammanflyttningen beslutat de senare skulle gifta sig. Ett äktenskap bedöms uttrycka mer av samhörighet, man blir "mer familj". Det är knappast möjligt att låta samboendet som fenomen bara behandlas under frågan om föräktenskapliga förbindelser. Det handlar trots allt om långvariga relationer med ett visst moraliskt ansvarstagande. Skillnaden gentemot äktenskapet är inte alltid så stor. Normuppfattningen är ofta densamma i båda fallen. För båda grupper är trohet (mest som emotionell trohet) mycket viktig. Den helt dominerande uppfattningen i Sverige är att gemenskap och kärlek ska prägla alla samlevnadsformer. En mycket stor majoritet menar också att äktenskapet är den slutliga samlevnadsformen. Även i lagstiftningen har skillnaden minskat. Den gemensamma egendomen delas lika vid en upplösning av förhållandet. Man har gentemot individens frihet här ställt fram kravet på att skydda den svagare partnern. Redan detta visar att ett sambo inte är en privatsak. Det är visserligen helt tydligt att Bibeln menar att den sexuella gemenskapen hör hemma i äktenskapet. Bibeln förutsätter att det livslånga, monogama äktenskapet är den enda samlevnadsformen. Här ligger en norm som vi ska följa. Men föräktenskapliga förbindelser i form av sambo existerade inte på NT:s tid med dess låga giftasålder. Begreppet otukt står däremot mycket klart för utomäktenskapliga förbindelser. Vi kan därför inte utgå från tydliga bibelord utan får ta ställning utifrån bibliska grundnormer. Vi har här utgått från att en kristen kärlek kräver hela personens odelade hängivenhet samt att vi bör ta ansvar för ett väl fungerade social gemenskap i församling och samhälle. Det finns rentav en risk att sambo har blivit ett mode. Övergången från förälskelse till stadigt sällskap och förlovning har i många fall ersatts av samboendet. Det bildas ett tryck som alla inte kan motstå. Psykologer talar ibland om ett beslutsmoratorium då särskilt unga människor har svårt för att fatta viktiga beslut. Man känner sig osäker och tvekar inför livsvaraktiga beslut. I ett sådant sammanhang är det ju viktigt att undervisa om hur man finner Guds vilja. Och egentligen är ju även ett sambo ett radikalt beslut. En sådan relation binder också människor känslomässigt. Skälen till sambo är många. Man vill exempelvis pröva sin relation utifrån att man inte tycker sig känna varandra tillräckligt väl. Vid en undersökning visade sig praktiska orsaker spela stor roll. 50 % svarade att tillgången till bostad var den avgörande faktorn. 9

10 Samboende kan också vara en protest mot en tidigare äktenskapssyn. Man är helt enkelt tveksam efter alla kaotiska och splittrade äktenskap. Det kan också vara ekonomiska skäl, eftersom vissa bidrag blir större och änkepension kan behållas. Allmänt sett är det fortfarande så att man vid skilsmässa, vårdnadsfall och dödsfall är tryggare som gift men man har större möjligheter till ekonomiska förmåner som sambo (särskilt om man uppger sig vara ensamstående). Naturligtvis kan ju kvinnans frigörelse också ha bidragit. Sambo kanske anses mer garantera hennes frihet. Under allt detta ligger synen på äktenskapet som ett kontrakt mellan två människor. Det är enbart den personliga kärleken som då anses konstituera äktenskapet. När kärleken försvinner har grundvalen för ett samliv upphört. Ett äktenskap utan kärlek bedöms vara en form utan innehåll. Äktenskapet blir då inte en gudagiven enhet utan är något som vi förfogar över. Ett kontrakt kan man upphäva, när det anses lämpligt. En sådan uppfattning får ju stark näring av vår individualism. Enligt bibeln är äktenskapet däremot en enhet som makarna inte förfogar över och som i princip är oupplöslig. Detta är inte någon hård och kall doktrin. Som vi sett är den förankrad i Guds goda skapelsevilja och i hans kärlek. Argument mot sambo Risken med ett samboende för att pröva sin relation är att man bara flyter ihop utan att ta ställning på ett mer definitivt sätt. Det leder till otrygghet. Problemet här är naturligtvis att sambo för många ger tillräcklig trygghet och att äktenskapet inte alltid ger trygghet. Samtidigt är det ett faktum att äktenskapet av de flesta anses vara en stabilare ram. En fördel med vigsel är att man kan se tillbaka på en konkret händelse, som gör beslutet om samhörighet mer trovärdigt. Då man ingår äktenskap markerar man uppbrottet från det som fanns tidigare. En offentlig konsensusförklaring har alltså psykologiska och etiska konsekvenser. Vad gäller sexualumgänge bör man också minnas att det ofta fungerar dåligt just i början av en kontakt. Ofta tar det tid att lära sig leva tillsammans sexuellt - och i varje fall krävs trygghet. Vad gäller ekonomin är det ytterligt viktigt att kristna människor kan motstå ekonomiska fördelar av samboende. Det vore intressant att se effekten av ett sådant vittnesbörd mot materialism från exempelvis kristna pensionärer. Detsamma gäller ju om ett sambo motiveras utifrån kvinnans frigörelse. I ett kristet äktenskap bör man istället visa på vägar att utveckla varandras personligheter och leva i en sund jämlikhet. Några anser ju att det är bättre med ett uppbrutet samboförhållande än att gå igenom en skilsmässa. Man anser sig kunna lämna varandra som vänner och slippa gå igenom en skilsmässas alla påfrestningar. Erfarenheten visar att dessa uppbrott från varandra blir minst lika svåra, särskilt som de sker i större otrygghet. Sambo är därför inget bot mot skilsmässoproblemet. Det vore att försöka släcka eld med bensin. Samboförhållandena är enligt statistiken ungefär 10 gånger skörare än äktenskapen. Detta drabbar inte minst barnen. Dessa störningar i familjelivet har ju via dessa barn fått mycket svåra konsekvenser för vårt samhälle. Det är bara utifrån detta helt ohållbart att påstå att två människors samliv är deras privatsak. Det viktigaste skälet mot sambo är dock att man överhuvudtaget inte kan låtsas att man lever i ett äktenskap. Det går nämligen inte att "pröva äktenskapet" om man kan fly, när det blir besvärligt. Utmärkande för äktenskapet är just livsvaraktig trohet, där man inte kan fly. Man måste fråga sig om sambo ofta inte är en hemlig vägran att helt och oåterkalleligt ge sig åt en annan människa. Man vill hålla en bakdörr öppen. Då har man 10

11 bortsett från att det är något karakteristiskt för kärleken att leva i varaktig hängivenhet. Den som älskar borde vara beredd att ge den andre så stor trygghet som möjligt. I alla andra sammanhang får vi ta de yttre konsekvenserna av vad vi säger och lovar. Ett löfte inför Gud i en privat bönestund är inte en tillräcklig grund för ett samliv. Alla våra löften inför Gud leder till sociala konsekvenser. När vi lovar att tro på Honom bekräftas detta i ett dop och vi går in i en yttre församling. Man kan ju rentav säga på följande sätt: Om ett sambo innebär ett prov inför ett eventuellt äktenskap leder det ju till att denna tid är den allra viktigaste för mig. Hur kan jag då leva utan Guds och församlingens välsignelse över den tiden och bara ta in den efteråt? Egentligen ligger det en överdriven romantisering bakom sambotanken, en dröm om en "bara - vi - två - idyll". Kärleken har blivit detsamma som samlag mellan två människor. Tidningsnovellerna slutar med en kram för två. Detta är en falsk syn på äktenskapet. En sådan isolering från det sociala ansvaret kan en kristen inte acceptera. Ett äktenskap är inget privatföretag. Själavård Vi bör i undervisning och praxis visa att det kristna samlevnadsidealet är det livslånga äktenskapet. Detta bör i varje fall vara ett kritiskt korrektiv mot dem som valt samboende, inte genom maktspråk men genom att argumentens egen tyngd blir klara. Oberoende av hur opinionsvindarna blåser måste vi stå för en kristen etik. Man bör därför i ett själavårdssamtal pröva parternas förbehåll gentemot äktenskapet. Vi kan då inte bara propagera för detta i stark polemik utan också erbjuda ett socialt sammanhang där en kristen etik kan förverkligas. Vår etik blir annars abstrakt och legalistisk. IV. Den fysiska aspekten: sexualiteten Sex som en fara För många kristna har sexualiteten blivit identisk med det som Paulus kallar köttets begär. Sexualitet blir det som mer än något annat hotar mitt liv i Kristus. En sådan inställning har flera förespråkare i kyrkans historia. Augustinus skrev om den skam som vidlåder allt sexuellt umgänge. Och andra har sagt att Anden lämnar sovrummet om vi har sexuellt umgänge. Många kristna miljöer har sett på det sexuella som något mindervärdigt, smutsigt och syndigt. Det andliga var det enda viktiga. I Bibeln finns dock flera exempel på en mycket rak och uppskattande syn på sexualiteten, ex i Höga Visan och Ordspråksboken. Sexuella tankar och känslor behöver inte vara syndiga. Det är inte fel att känna sig attraherad av en annan människa. Naturligtvis kan vi inte instämma i den moderna synen att sex bör få högsta prioritet. Idag har sex fått ett självständigt värde. Sex har överdrivits, överexponerats och överbetonats. Sex är nästan inte sexigt längre. Andra livsvärden får ge vika, om de anses hämma den sexuella upplevelsen. Sexualiteten skiljs från samhörighet och uthållig kärlek och då förlorar vi en del av oss själva och känslan av helhet. Men vår personlighet måste ses som en enhet av biologiska, psykologiska och sociala element. Sexualiteten får därför inte frikopplas från allt det övriga värdefulla i livet. Detta sker bl a genom att ta del av pornografi. Faran med porr ligger i att det väcker lust men det sker utanför en kärleksfull relation. På så sätt 11

12 avhumaniserar den oss och stjäl den sanna sexuella rikedomen från oss. Kvinnor blir objekt för att väcka åtrå. Det kan lätt leda till beroende. Många har dåligt samvete på den här punkten. Och ibland präglas tankelivet av de scener man sett. Och en del klarar inte av att hålla sig ifrån den. Då kan det finnas behov av samtal under en längre tid. Sex som en Guds gåva Det är dock nödvändigt för oss kristna att inta en positiv hållning till sexualiteten. Allt som Gud har skapat är bra och ingenting behöver vrakas, om det tas emot med tacksägelse. (1 Tim 4:4). Jag lever ju med en kropp som är en rik Guds gåva, eller rättare, jag är en kropp som lever inför Gud. I Höga visan hyllas den sexuella kärlekens gåtfulla kraft (Höga v 1:1, 4:1). Läs gärna Höga visan 4:10-5:1, 7:6-10) och lägg ut versarna på mannen och kvinnan. Det visar att Gud menar att vi ska njuta av att upptäcka varandras kroppar, att vi får glädja oss över vår ömsesidiga attraktion, upphetsning och klimax. Där finns ingenting som heter skam eller genans. NT:s syn på kroppen präglas varken av frigjordhet eller asketism. Kroppen är god men ska helgas, nämligen tas emot med tacksägelse. Vid tacksägelsen avskiljs kroppen åt Herren. Människan är en fysisk varelse så också i paradiset. När Adam och Eva omfamnade varandra i Edens mjuka gräs helt uppfyllda av trå och slutligen nådde full tillfredsställelse i sin kärlek, kan vi tänka oss att Gud såg på och log. (Smedes) Gud älskar alltså sex. Han uppfann det. Vi är skapade att njuta av attraktionen mellan man och kvinna. Förmågan att uttrycka kärlek genom våra kroppars förening är en gåva från den som är den sanna kärleken. (Nicky o Sila Lee) Sex är en del av en helhet Sexualiteten står här för något mer än enbart samlag. Den sexuella relationen täcker in mer än de få minuter ett samlag räcker. Den felinriktade exploateringen av sex som enbart en biologisk upplevelse har varit till stor skada. Sex är en del av något helt. Denna helhet måste man då leva i också utanför den sexuella akten. Fullheten ligger nämligen i att två människor har kompletterat varandra på alla områden, lever som en enhet, ett kött. Fullhet i det äktenskapliga livet är alltså inte detsamma som det personliga tillfredsställandet av en drift. Sex är istället en integrerad del av en mycket mer omfattande helhet. Därför kan vår sexuella relation fördjupas med åren, eftersom vår förståelse för hur vi ska ge varandra njutning ökar. I Ordspråksboken står det: Gläds åt din ungdoms hustru Må hennes bröst alltid vara din lust, hennes kärlek alltid berusa dig. (Ords 5:18-19) När vi på det sättet uttrycker vår kärlek vårdar vi samtidigt hela vårt äktenskap. Föräktenskapliga förbindelser Det är också detta som är ett skäl till att sexuellt umgänge hör hemma inom äktenskapet (Matt 5:27-32). Samlag kan berika en helhet enbart inom ramen för en personlig relation. Den avgörande orsaken till Bibelns nej till föräktenskapliga förbindelser är dock av ännu djupare slag. Enligt Paulus förenas två människor genom samlag till en kropp (1 Kor 6:16-20, se även Kol 3:1-10)), vilket får anses vara grundat på bibelordet de två ska bli ett kött. Samlag är en handling som uttrycker och söker denna inneboende enhet den obrytbara, totala och personliga enhet, som vi kallar för äktenskap. (Smedes). Man gör något som är ämnat att 12

13 förena för alltid, även om detta inte är avsikten för de agerande personerna. Vare sig vi menar det eller inte, så påverkar en sexuell förening oss på ett djupt känslomässigt, psykologiskt och andligt plan. Samlag utom äktenskapet innebär alltså att man bryter mot samlagets innersta betydelse. Sexualakten ska bekräfta en förening för livet, nämligen äktenskapet. Många kristna hävdar att det inte gör så mycket om man ligger med varandra innan man är gift, om man bara vet att man ska gifta sig en gång. Bibeln ser sex som en naturlig del av äktenskapet. (1 Kor 7:3-6, 9) Däremot ger inte Bibeln några råd om hur långt man kan gå. Där får man följa människors råd. Det viktiga är att ha lärt känna varandra som människor, känslor, intressen, värderingar och framtidsplaner. Att då lära känna varandra sexuellt kan vara ett hinder, därför att de sexuella känslorna gör att man inte riktigt ser den person man är tillsammans med. Och ibland använder man sex för att lösa konflikter i sällskapslivet. Och det är inte sant att man behöver pröva det sexuella för att undvika skilsmässa. Orsaken till de flesta skilsmässor är istället att man inte lärt sig kommunicera på andra sätt. Ett lyckat föräktenskapligt samliv är ingen garanti för ett lyckat äktenskap. Det är inte denna form av närhet som täcker våra djupaste behov, även om det känns så. Sex uttrycker en kärlek som delar allt Bibelns syn uttrycks på ett enastående fint sätt i det hebreiska ordet för samlag, nämligen att känna varandra. Det är alltså fråga om att inom en helhet uppleva en total kommunikation. Ordet känna används också om att leva i ett nära förhållande till Gud. Det finns också andra ord i GT för den sexuella akten. Ett sådant är att ligga med, ex David låg med Batseba. Då betraktas allt som en biologisk handling. När man ser dem ligga har man sett allt! Det tredje är att gå in till. Då är syftet enbart att avla barn, som Abraham med Hagar. Att vara ett kött, att känna varandra, är alltså ett uttryck för den kärlek som delar allt. Sex lovsjunger det som för övrigt händer i parets liv. (Alan Storkey) Samlaget kan inte skapa en sådan kärlek men den är ett skönt uttryck för den kärlek som ger och mottar på alla nivåer. Skapa kärlek kan bara en överlåtelse i osjälvisk kärlek och tjänst göra. Överlåtelsen innebär att jag inte bara överlämnar min kropp utan också mitt innersta. Mc Donald använder för detta bilden av en bergsbestigning. Under vardagens små och stora händelser ger man sig åt varandra för att sedan nå toppen. Den sexuella upplevelsen blir då ett resultat av en samhörighet på alla nivåer, däremot är den inte enda orsak till samhörigheten. Bibeln talar om kvinnan som en inhägnad trädgård (Höga v 4:12). I engelska trädgårdar ligger den ena trädgården efter varandra. Detta väcker vår nyfikenhet. Det finns tillräckligt att upptäcka och glädja sig åt under en hel livstid. Men det är kvinnan som har nyckeln till att låsa upp trädgården. Hon måste vilja utforska den tillsammans med sin man. Men en del kvinnor känner inte till sin nyckel eller ens sina trädgårdar. Därför är det nödvändigt med mycket trygghet. Och också romantik. Det behöver inte kosta så mycket. Ett bra sexliv kräver kreativitet och variation. Ett förslag är att variera platsen. Men också ha samlag vid olika tidpunkter, inte alltid som det sista man gör på kvällen. Själva stämningen mår också bra av variation, eftersom sex är sammanknippat med sensualitet. Vi behöver också vara lyhörda inför olika förslag till ställningar, även om experimenterande inte alltid är det bästa. Om vi är lyhörda lär vi oss efterhand att förstå varandras kroppsspråk. Men det kan 13

14 ta tid att lära sig vad partnern ger respons på eller spänner sig för. Och samma beröring kan upplevas olika under samlagets olika faser eller vid olika tillfällen. En övning kan vara att med fingertopparna varsamt stimulera kroppens sensuella zoner och hela tiden uttrycka sina känslor. Samtidigt behöver vi lära oss att vara generösa med komplimanger för utseendet som en hjälp att acceptera sig själv. Syftet är att visa vilka smekningar som man tycker om. Överlåtelse Ett orkesterstycke kan börja med en försiktig ton från en oboe. Sedan stämmer hela orkestern in. Det är ömheten mellan makarna som är denna oboe. Vi måste låta sexualakten ta tid så att sex inte bara blir något mekaniskt. Det är inte stora muskler eller teknisk färdighet som gör en man till en bra älskare utan ömhet. Denna oförbehållsamma överlåtelse är ofta svår att åstadkomma. Vi kan vara generade inför denna öppenhet och okänsliga inför varandras känslor. Det går nämligen inte att ta ett skutt upp till toppen utan vandringen uppför berget måste innehålla små kärlekshandlingar, som öppnar för det kärleksfulla kännandet. Olika händelser under dagen kan ge bränsle åt kärlekslågan. Attityder och vardagliga sysslor är ett led i samlivet. När detta inträffar råder inte hustrun över sin kropp, utan mannen. Likaså råder inte mannen över sin kropp, utan hustrun (1 Kor 7:4). I sammanhanget visar Paulus att sex är en ömsesidig skyldighet. Man får inte dra sig undan det sexuella umgänget om makarna inte har kommit överens om att göra det för en begränsad period. Man överlämnar äganderätten till sig själv åt sin älskade. Kvinnan blir då inte längre ett objekt, inte ett medel för den egna tillfredsställelsen. Lustan däremot begär en annan människa för att kunna äga henne och behärska henne. Idag läggs vikten vid min rätt att tillfredsställa mina behov på det sätt jag väljer. Men sex är ingen belöning till mig själv. Sex är en gåva till någon annan. Bra sex kräver att både man och hustru lär sig hur de bäst kan få varandra att njuta när de älskar. Detta innebär vissa uppoffringar. Våra sexuella behov varierar, särskilt vid stress. Vi måste visa hänsyn och ibland lägga band på oss men ibland också älska trots trötthet. Traditionellt sett har man här visat på olikheterna mellan män och kvinnor. Någon har sagt: Män fungerar som gasspisar de blir genast varma men kallnar snabbt. Kvinnor fungerar som elektriska spisar det tar längre tid innan de blir uppvärmda, men de håller värmen mycket längre. Det är i så fall i kombination som en god sexuell relation kan skapas. Om kvinnor hade varit som män hade allt varit över på trettio sekunder och då hade inte Guds tanke uppnåtts, nämligen att skapa intimitet. Mannen måste lära sig att vara försiktig och tålmodig och ge kvinnan tid för att känna lust. För kvinnan är förspelet en mer sammansatt process. Dessa likheter kan leda till missförstånd och konflikter. Vi måste därför tala öppet med varandra och berätta vad vi njuter eller inte njuter av. Och berätta om vad man inte ska göra, om mannen vill fördröja sin orgasm. Men detta får inte generaliseras. En del hustrur har starkare sexdrift än sin man. Och en del män känner sig otillräckliga. Vi måste vara försiktiga när vi talar om skillnader på mäns och kvinnors känsloliv. Skillnaderna kanske mest beror på kultur och uppfostran och behöver inte vara grundlagda i vår natur. Men om det nu är vår kultur kan man nog ändå säga att kvinnor mer ser till att de olika delarna av livet hänger ihop. Hon är som ett skåp. Mannen är mer som en byrå: han håller isär olika saker och kan därför ha sex även om det finns problem. 14

15 Sex för gemenskapens skull Utifrån denna syn på samlagets betydelse och dess rika innehåll blir det naturligt att hävda rätten till sexuellt umgänge inte bara för barnalstringens utan också för gemenskapens skull. Som vi såg i det inledande teologiska avsnittet är syftet med äktenskapet enligt 1 Mos 1 barnalstring men enligt 1 Mos 2 är det gemenskap. Det är alltså rätt med samlag som avkoppling och nöje, för att fördjupa kärleken. Samtidigt kan man inte klippa av sambandet mellan sex och fortplantning. Samlag får inte ske av enbart njutningslystnad, där man helt isolerat sig från fortplantningen. Inför möjligheterna till preventiva åtgärder bör man tänka igenom sina attityder mycket noga. Denna möjlighet måste användas på ett ansvarigt sätt. Preventivmedlen får inte förstärka vår själviska hållning, antingen som påtryckningsmedel mot den andra partnern eller som medel att slippa sänka standarden för ett barns skull. Det är viktigt att vi i kristna familjer ser barnen som Guds välsignelse. Barnens välfärd borde ställas i centrum för vårt välfärdssamhälle. Samtidigt som detta sägs bör det dock stå klart att Bibeln aldrig säger att fortplantning skulle vara det enda syftet med den sexuella gemenskapen. Preventivmedel Det är då nödvändigt att man vidtar preventiva åtgärder för att samlivets syfte av gemenskap ska kunna uppnås även där barnalstring inte sker. I frågan om preventivmedel kan man inte bygga på enstaka bibelställen utan på en helhetssyn. Vi är ju utrustade med ett förnuft, som vi ska använda på ett ansvarigt sätt. Det är ju också helt klart att alla använder någon form av födelsekontroll. Detta gäller också dem som litar på Gud i tro. Den preventiva faktorn blir här människan tro eller Gud själv. Med all respekt för denna inställning måste man ändå säga att detta knappast blir en rimlig hållning, om vi exempelvis överför den på vårt förhållande till sjukdom och läkarvård. Där använder vi de medel som förnuftet anger. Ofta har man ansett att återhållsamhet är den enda kristet riktiga preventiva åtgärden. Nu är det ju dock så att Paulus i Rom 7 avråder från återhållsamhet! Istället säger han att det är makarnas plikt att möta varandras behov av sex. Anledningen till avhållsamhet är för Paulus att ge möjlighet till bön, vilket är något helt annat. Om man ändå följer återhållsamhetens princip bör man erkänna att det är fråga om födelsekontroll. Ur etisk synpunkt är det då inge skillnad om man använder sig av andra preventiva åtgärder. En möjlighet är då de s k naturliga medlen (säkra perioder, avbrutet samlag), en annan är de s k tekniska medlen (p-piller, p-spruta, kondom m m). Det kan anses oroväckande att vi så ivrigt tar till tekniska löningar på våra samlevnadsproblem. Det finns en modern njutningsfilosofi som vill betvinga naturen och sätta biologiska funktioner helt ur spel. Det kan därför finnas en anledning att lyssna på ex moder Theresas förespråkande av naturlig födelsekontroll. Detta skulle också stämma med en ödmjuk hållning till naturen. Det finns ju också anledning att se till de medicinska riskerna med vissa tekniska medel, som p-piller. I den etiska frågan är det dock klart att preventiva medel är tillåtna för den kristne. Per-Axel Sverker 15

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Den frågan brukar leda till en nyttig eftertanke: Vad är det egentligen som är grunden för min kärlek?

Den frågan brukar leda till en nyttig eftertanke: Vad är det egentligen som är grunden för min kärlek? Predikotext: Rom 13:8-10 När jag blir ombedd att viga människor som vill gifta sig, har vi alltid några samtal innan själva vigseln. En av de frågor som jag då alltid ställer är: Varför älskar du din blivande

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11 * Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Kliva från Outvecklad till mogen

Kliva från Outvecklad till mogen Kliva från Outvecklad till mogen LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Alla kristna behöver vara del i eller befinna sig i en miljö som karakteriseras av bra relationer med Gud och andra kristna så väl som okristna,

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Vigselgudstjänst. Vigselordning. Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnen/namnet. Inledningsmusik

Vigselgudstjänst. Vigselordning. Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnen/namnet. Inledningsmusik Vigselgudstjänst Ordningen för vigselgudstjänst i Svenska kyrkan är den som finns i 1986 års kyrkohandbok. Denna ordning gäller från och med 1 nov 2009 även vid vigsel för par av samma kön, dock med några

Läs mer

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15 Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Den Bibliske Mannen Del 1 - Mannen i skapelsen Bibelstudium i Pingstkyrkan Lindesberg

Den Bibliske Mannen Del 1 - Mannen i skapelsen Bibelstudium i Pingstkyrkan Lindesberg 8 februari 2015 Den Bibliske Mannen Del 1 - Mannen i skapelsen Bibelstudium i Pingstkyrkan Lindesberg Inledning Låt mig göra några inledande påstående som man måste ha med sig när man skall närma sig frågorna

Läs mer

Bibeln om den ensamståendes situation

Bibeln om den ensamståendes situation Bibeln om den ensamståendes situation Inledning Ska vi vara ärliga måste vi erkänna att det finns grupper inom församlingen med olika status. Många kristna singlar har lättare att se på sin roll som ensamstående

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Husförsamlingen. Inledning

Husförsamlingen. Inledning Husförsamlingen Inledning Ett viktigt drag i den första församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst eller på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Kärlek, sex och samlevnad Raka svar på tonåringars frågor

Kärlek, sex och samlevnad Raka svar på tonåringars frågor Kärlek, sex och samlevnad Raka svar på tonåringars frågor Hur blir jag attraktiv och omtyckt? Hur hittar jag den rätte? Gifta sig - går det inte lika bra att vara sambo? Hur får man ett förhållande att

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 INLEDNING Kärlek är något underbart! Säkert det finaste vi kan uppleva! Vi längtar alla efter att vara riktigt älskade och få bli överösta av någons uppmärksamhet.

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn.

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. 2 sön efter Trettondedagen 2016. Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. I den här texten har Jesus ett längre samtal med en person. Vi vet inte om Johannes återger hela samtalet eller endast delar där av.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 19

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 19 Vägledning vecka 19 Resan från Nasaret till dopet vid Jordanfloden Vägledning: Jesu på väg mot sitt uppdra Vi återvänder nu till att betrakta Jesu liv. Vi ser på de två sätten vi önskar och begär på och

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish)

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) Jag skulle vilja försöka analysera några av betydelserna hos ett mycket viktigt nytestamentligt ord. Detta är det ord som vi vanligtvis översätter till

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Äktenskap från himlen

Äktenskap från himlen Äktenskap från himlen Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Matt 19:1-9; NJHL 13. Se sista sidan!) Några fariséer kom fram till Honom och ville snärja Honom och sade: Är det tillåtet att skilja

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Galaterbrevet Del 10) 4:17-31 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 10) 4:17-31 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 10) 4:17-31 Undervisning: Chuck Smith Dessa människor är ivriga att vinna er Gal 4:17 Och många av dessa personer är mycket nitiska när de lägger fram vad de har att säga. men har inte

Läs mer

Predikan, Korskyrkan, Borås, söndagen den 28 dec 2003, Micael Nilsson. Tema: Nyårslöften - från Gud Sid. 1(5)

Predikan, Korskyrkan, Borås, söndagen den 28 dec 2003, Micael Nilsson. Tema: Nyårslöften - från Gud Sid. 1(5) Sid. 1(5) Jag har beslutat Detta är ett antal beslut. Detta är de beslut Jonathan Edwards (1703-1758) grundade sitt liv och sin tjänst på. Han skrev ner dem och läste dem om och om igen för att påminna

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper GUDS STORA PASSION 50 skäl att Jesus gav sitt liv John Piper Kristus led och dog... FÖR ATT UPPSLUKA GUDS VREDE Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta förbannelsen på

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Den ensamståendes situation

Den ensamståendes situation Den ensamståendes situation Inledning Det finns många orsaker till att många idag föredrar att leva ensamma eller i varje fall vänta med giftermål. Ökad frihet, ökade utbildningsmöjligheter, ekonomiskt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

TRE BIBELSTUDIEMETODER

TRE BIBELSTUDIEMETODER TRE BIBELSTUDIEMETODER BIBELBÖCKER TEMAN BIOGRAFIER HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2011 BOKSTUDIUM Många kristna läser bara Bibeln som en andaktsbok för att hitta en vers eller en tanke som ska bära en genom

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Som kristen är det viktigt att vara medveten och förbereda sig på den inre kamp som kommer ske i och med att vi dras emellan vårt

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen?

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen? En Personlig Gud 1 Gu T de Jo Gu D de Jo 1Gud älskar dig och Han skapade dig för att du skall lära känna honom personligen Gud älskar dig Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att

Läs mer

EFK OCH VIGSELRÄTTEN ORDNING OMKRING VIGSLAR INOM EFK DÄR PASTORERNAS JURIDISKA VIGSELRÄTT HAR UPPHÖRT

EFK OCH VIGSELRÄTTEN ORDNING OMKRING VIGSLAR INOM EFK DÄR PASTORERNAS JURIDISKA VIGSELRÄTT HAR UPPHÖRT EFK OCH VIGSELRÄTTEN ORDNING OMKRING VIGSLAR INOM EFK DÄR PASTORERNAS JURIDISKA VIGSELRÄTT HAR UPPHÖRT EFK OCH VIGSELRÄTTEN ORDNING OMKRING VIGSLAR INOM EFK DÄR PASTORERNAS JURIDISKA VIGSELRÄTT HAR UPPHÖRT

Läs mer

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Be Lyssna Handla Konstverk av Birgitta Kärnbo Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan 5 september 2016 1 januari 2017 1 Be Lyssna Handla De tre orden är ledord för gudstjänster och bibelläsningsplanen

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning

ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning INLEDNING Syftet med vår församlingsordning är att beskriva det väsentliga i församlingens tro och liv. Som Jesus efterföljare i ett missionsuppdrag och under tillbedjan

Läs mer

Hälsa alla välkomna när det kommer och sätt er så att alla ser varandra.

Hälsa alla välkomna när det kommer och sätt er så att alla ser varandra. Träff 2 Tro Träff 2 Tro Välkommen Hälsa alla välkomna när det kommer och sätt er så att alla ser varandra. Inledande runda Låt var och en berätta i max 3 minuter var vad han/hon tänkt sedan förra gången.

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014 Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping Andra söndagen i jultiden 2014 I dag vill jag predika om rättfärdiggörelsen och försöka förklara hur vi kan uppnå den. Paulus

Läs mer

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA 1:a Johannesbrevet skrevs för : 1. att vi skulle upptäcka Ljuset och den Utgivande Kärleken så att vi inte syndar 2. att vi skall veta att vi

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning

Läs mer

Guds Ande påverkar allt!

Guds Ande påverkar allt! Guds Ande påverkar allt! Av: Johannes Djerf I fredags kväll så var jag inbjuden till Rydaholm och tonårsgruppen i kyrkan där för att tala om relationer och sex. Och jag förstår om ni undrar om det var

Läs mer