Grundläggande försäkringsrörelserätt - skadeförsäkringsinriktning

Transkript

1 Published on Svenska Försäkringsföreningen ( Hem > Grundläggande försäkringsrörelserätt - skadeförsäkringsinriktning Grundläggande försäkringsrörelserätt - skadeförsäkringsinriktning Grundläggande försäkringsrörelserätt - skadeförsäkringsinriktning Inriktning skadeförsäkring! Svenska Försäkringsföreningens kurs ger deltagaren en helhetsbild över de centrala rörelserättsliga och bolagsrättsliga reglerna under det nya regelverket Solvens II. Kursen fokuserar på vad som särskiljer försäkringsföretag från andra företag. Målgrupp För dig som arbetar med försäkringsrätt, compliance, bolagsrätt, skatterätt, redovisning, aktuariella frågor och andra rörelse- eller tillsynsfrågor i försäkringsföretag, eller som styrelseledamot, VD eller annan nyckelperson i försäkringsföretag eller som compliancekonsult, försäkringsjurist, advokat, revisor, aktuarie eller annan rådgivare till försäkringsföretag. Syfte Utbildningen ska utgöra en bra grund för förståelse av de närings- och bolagsrättsliga spelreglerna för skadeförsäkringsrörelse. Kursen ger en övergripande introduktion till varje specialområde och ger utrymme för diskussion och frågeställningar. Kursen behandlar ej solvensfrågor. Genom att utbildningen baseras på boken FörsäkringsrörelseManualen får deltagaren lära sig metoder för att på egen hand utreda och hantera komplexa rörelse- och bolagsrättsliga frågor. Varför du ska gå kursen

2 Försäkringsrörelse är en mycket komplex verksamhet. De grundläggande rörelsereglerna finns i den nya försäkringsrörelselag som trädde i kraft 2011 (FRL) och som nu ändrats för att genomföra Solvens II, men får sitt närmare innehåll i tidigare förarbeten samt i Finansinspektionens föreskrifter och praxis. Rättskällorna är svåröverskådliga och Finansinspektionens praxis är svårtillgänglig. Inom kort ska även ett nytt tjänstepensionsdirektiv, IORP II, genomföras. De grundläggande bolagsreglerna finns i aktiebolagslagen (ABL) för försäkringsaktiebolagen och i lagen om ekonomiska föreningar (FL) för de ömsesidiga försäkringsbolagen. I FRL finns omfattande bolagsrättsliga s.k. särregler. Denna lagstiftningsteknik har många fördelar. När det gäller användbarhet har den dock inte nått ända fram. Den praktiskt verksamma juristen ställs inför ett stort antal problem. Målsättningen med kursen är därför att underlätta för dig att lösa dem genom att: - ge dig ett grepp om vilka förarbeten som är relevanta och hur man hittar dem - hjälpa dig att se ett mönster i floden av rörelseregler - öka din förståelse för hur lagstiftningstekniken varierar med bolagsformen - lära dig en metod för att hantera de bolagsrättsliga undantagen och de parallella lagtexterna - visa dig hur du får översikt över Finansinspektionens praxis, hur du hittar i den och vilka misstag du bör undvika - demonstrera hur du kan jobba med en e-bok och spara massor med tid. Kurslitteratur FörsäkringsrörelseManualen 2014 rekommenderas som kurslitteratur. Under kursen kommer material att tillhandahållas som möjliggör för deltagaren att fortsätta använda 2014-års upplaga till dess att en ny upplaga ges ut (2016/2017). Deltagaren ansvarar för att ha kurslitteraturen på utbildningsdagen. Kursen lär ut metoder som baseras på att du har tillgång till FörsäkringsrörelseManualen 2014 i pappersformat eller som e-bok. Ta gärna med dig ditt eget/företagets exemplar eller köp den med 40% rabatt som du erhåller som registrerad deltagare på denna kurs. Läs mer och beställ kursboken på Ange Svenska Försäkringsföreningen vid din beställning så kommer vi att efter din anmälan registrerats att bekräfta din rabatt. (Pappersboken: ordinarie ca-pris kronor ex moms. Pris för kursdeltagare kronor ex moms. E-boken: ordinarie ca-pris kronor ex moms. Pris för kursdeltagare kronor ex moms). Kommentarer från tidigare deltagare "Det pedagogiska upplägget var toppen, bra föreläsningar och bra dialog mellan föreläsare och deltagare" "Otroligt bra att få en överblick över skillnaderna mellan SI och SII, IORP och ev kommande IORP II" "Mycket bra föreläsare!" "Väldigt bra, rätt nivå, det var exakt vad jag behövde få - en överblick över de olika regelverken och grundförståelse för hur de hänger ihop" "Pedagogiskt, bra helhetsbild av ett mycket komplext system. Avväpnande humor och god grund i det praktiska arbetet bidrar onekligen till att ämnet blir begripligt" "Jag arbetar inte med försäkringsrörelse till vardags men ville få en grundläggande utbildning och det fick jag. Det var lätt att hänga med då kursen "byggdes upp" från grunden. Mycket bra!" Medverkande från vänster

3 Daniel E Eriksson, produktchef, Folksam Lena Friman-Blomgren, jurist, Svensk Försäkring Dag Rehme, chefsjurist, If Patric Thomsson, sekreterare i Solvens II-utredningen och Tjänstepensionsutredningen Dafne Barkestad, doktorand, Stockholms universitet (ej bild) Nore Rinnesjö Eckeberg, Ung support (ej bild) Image not found Program 26 januari Introduktion och presentation av deltagarna och de medverkande Lektion 1. Försäkringsrörelsens själ Vad går försäkringsverksamhet - och regleringen av den - ut på egentligen? Daniel E. Eriksson, produktchef Folksam Lektion 2. Försäkring Vad är försäkring, egentligen? Vad är försäkringsrätt? Hur berörs ett försäkringsföretag av olika rättsregler, såsom näringsrätt, avtalsrätt, redovisningsrätt, marknadsrätt och skatterätt? Hur indelas försäkring? Vad är risk, försäkringsteknik och underwriting? Vad är ett

4 försäkringsavtal och vad är inte ett försäkringsavtal? Vad finns det för olika försäkringsavtal och hur regleras de? Vad är ett försäkringsföretag? Vad skiljer försäkringsföretag från andra företag, t.ex banker? Paus Lektion 3. Försäkringsrörelse Vad är försäkringsrörelse, egentligen? Hur drar man gränsen mellan försäkringsverksamhet och försäkringsprodukter, å ena sidan, och andra verksamheter (förmedling, bank, finansiering, värdepapper) och produkter (garantier, derivat, serviceåtaganden) å andra sidan. Vilken verksamhet kan man bedriva utan att bli skyldig att ansöka om tillstånd att driva försäkringsrörelse? Vad är en tillåten verksamhet för försäkringsföretag och var går gränserna? Lektion 4. FRL När är FRL tillämplig och när är FRL inte tillämplig? Vilka verksamheter är undantagna? När ska LUFT (lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige) tillämpas istället för FRL? Hur drar man gränsen mellan FRL och annan finansiell reglering (bank- och finansieringsrörelse/värdepappersrörelse/försäkringsförmedling)? Har FRL någon avtalsrättslig betydelse? Har FAL någon näringsrättslig betydelse? Lunch Lektion 5. Framtidsfrågorna i svensk skadeförsäkring Försäkringsnäringsrätten är ett rörligt mål. Solvens II är förmodligen bara början på en accelererande förändringstakt. Vilka är de stora, avgörande utmaningarna och framtidsfrågorna för den svenska skadeförsäkringsbranschens regelverk? Lena Friman-Blomgren, jurist, Svensk Försäkring Lektion 6. De grundläggande begreppen en riktig röra? Försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag, försäkringsförening eller understödsförening? Vinstutdelande, icke-vinstutdelande eller hybrid? Skadeförsäkring, personförsäkring eller livförsäkring? Skadeförsäkringsbolag, livförsäkringsbolag, återförsäkringsbolag eller specialföretag? Vi reder ut begreppen Lektion 7. Rörelseregler För verksamheten i alla försäkringsföretag gäller enligt FRL ett antal grundläggande regler. Dessa rörelseregler medför att andra krav ställs på ett försäkringsföretags verksamhet och kontrollen av den, än på ett vanligt företag. Vilka är de mest grundläggande rörelsereglerna, hur får man en översikt över dem, var hittar man dem? Vilka regler ska tillämpas av vilka företag och vilka är undantagen för små försäkringsföretag, mikroförsäkringsföretag,

5 proportionalitetsprincipen, verksamhet i utlandet och kollektivavtalad försäkring? Paus Lektion 8. Solvensregler Den stora förändringen under den kommande EU-regleringen Solvens II ligger i solvensreglerna. Vad är solvensregler, vad går det nya solvensregelverket ut på och hur skiljer sig Solvens II från Solvens I? Lektion 9. Investeringsregler Vilka är reglerna som skadeförsäkringsföretagen måste följa i sin kapitalförvaltning? Vad gäller för investering i olika tillgångar (t.ex. derivat) och hur ska intressekonflikter hanteras? Dag Rehme, chefsjurist, If Program 27 januari Lektion Rörelse-, solvens- och bolagsrättsliga förändringar från Solvens I och IORP I till Solvens II och IORP II en översikt Patric Thomsson, sekreterare i Solvens II-utredningen och Tjänstepensionsinstitutsutredningen Lektion 11. Försäkringsaktiebolag Vad är ett försäkringsaktiebolag? FRL innehåller de undantag från aktiebolagslagen (ABL) som föranleds av försäkringsverksamhetens särart, men vilka delar av ABL är det som FRL avviker från och varför? Paus Lektion 12. Ömsesidiga försäkringsbolag Vad är ett ömsesidigt försäkringsbolag? Lagen om ekonomiska föreningar (FL) kompletterar FRL, men vilka delar av FL:s regler om ekonomiska föreningar är det som FRL avviker från och varför? Lektion 13. Låneförbuden och reglerna om avtal med en jävskrets I försäkringsaktiebolag gäller helt andra regler om låneförbud än i vanliga aktiebolag. I alla försäkringsföretag gäller särskilda regler vid ingående av avtal med en viss jävskrets. Fördjupningsstudie av låneförbuden och reglerna om avtal med en jävskrets om tjänster mm. samt samspelet mellan reglerna.

6 Lektion 14. Finansiering och upplåningsbegränsning Vilka är de tillåtna finansieringsformerna för skadeförsäkringsföretag och hur korresponderar de med upplåningsbegränsningen? Lunch Lektion 15. Företagsstyrning Vad säger de bolagsrättsliga reglerna och de nya Solvens II-reglerna om hur ett försäkringsföretag ska styras? Vilka är de centrala funktionerna? Vem ansvarar för vad och hur? Vad innebär de nya reglerna om ägarprövning och ledingsprövning? Vad är skillnaden på outsourcing under Solvens I och Solvens II? Lektion 16. Styrelseansvar Vad har styrelseledamöter, VD och andra nyckelpersoner för skadestånds- och bristtäckningsansvar i försäkringsföretag? Paus Lektion 17. Beståndsöverlåtelse Vad är beståndsöverlåtelse och hur skiljer sig beståndsöverlåtelse från andra transaktionsformer (delning, fusion, succesiv förnyelse)? Varför och hur genomför man en beståndsöverlåtelse? Fördjupningsstudie av försäkringsföretags unika möjlighet att överlåta sina åtaganden mot försäkringstagarna till ett annat försäkringsbolag genom s.k. beståndsöverlåtelse samt olika alternativa överlåtelseformer (fusion, delning och s.k. succesiv förnyelse). Dafne Barkestad, doktorand, Stockholms universitet Lektion 18. Finansinspektionens tillsyn, praxis och föreskrifter Finansinspektionens (FI) beslut har fått mycket stor, i praktiken närmast avgörande betydelse både för rättsreglernas innehåll och för deras tillämpning, men hur får man grepp om FI:s praxis? Vad händer om man bryter mot olika regler? Vilka är de vanligaste misstagen som försäkringsföretagen gör? Vad är skillnaden på föreskrifter och allmänna råd? Vad har EIOPA:s riktlinjer för betydelse? Hur hittar man i FFFS? Paus Lektion 19. Förarbeten Vilka är de relevanta förarbetena och hur använder man dem som verktyg för rättsutredningar?

7 Lektion 20. E-bok Hur du kan spara tid och möda i rättsutredningar genom att använda en e-bok Nore Rinnesjö Eckerberg, Ung Support Sammanfattning av kursen