Examensarbete 10 poäng. Where is the love? - En undervisningsmodell i musikens tecken med fokus på religion och livsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 10 poäng. Where is the love? - En undervisningsmodell i musikens tecken med fokus på religion och livsfrågor"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Where is the love? - En undervisningsmodell i musikens tecken med fokus på religion och livsfrågor Where is the love? -A Teaching Model about Religion and Existential Issues in a Spirit of Music Jennifer Jivenå Nina Johansson Lärarexamen 180 poäng Religionsvetenskap och lärande Höstterminen 2006 Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Keijo Eriksson

2 2

3 Abstract Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor. Vi nämner även undersökningar som behandlar vilka arbetssätt elever föredrar. Även fallgropar och prioriteringar när det gäller utvecklandet av en undervisningsplan presenteras. Det religionspedagogiska försöket resulterade, som nämnts ovan, i en undervisningsmodell som kan användas i klassrummet i sin helhet eller som delar. Elevernas uppfattning om inkorporerandet av musik och konstnärliga moment i undervisningen var positiv och modellen visade sig ha en kunskapsbringande effekt. Nyckelord: Religionsdidaktik, livsfrågor, kristendom, musik och estetiska uttrycksformer 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Inledning Examensarbetets syfte och frågeställningar Litteraturöversikt 8 2. Metod Allmänt om undersökningsmetoder Vårt val av metod Undersökningens genomförande Kritiska reflektioner Ett religionspedagogiskt försök Undervisningsmodellens genomförande och analys Elevernas uppfattning om undervisningsmodellen och dess effekt Diskussion och sammanfattning av det religionspedagogiska försöket Ett läromedelsförslag En undervisningsmodell i musikens tecken Kristendomens bakgrund Katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan Luther och den protestantiska kyrkan Avslutande diskussion Referenser 87 5

6 6

7 1. Bakgrund 1.1 Inledning Bo Dahlin skriver i sin bok om den tyske sociologen Max Webers uttalanden om hur den västerländska kulturen genomgått en rationaliseringsprocess där enbart det vetbara, fakta och information oftast tilldelas något värde. I stort sett allt mäts och tolkas naturvetenskapligt. Enligt Weber lever västlänningen i en avförtrollningens livsform - tillvaron har mist sin förtrollning. 1 Även skolans värld har influerats av detta sätt att se och det har kommit att skapa en tradition där viss sorts kunskap, den naturvetenskapliga, objektiva kunskapen som kan mätas i skalor och diagram är den enda som räknas. Religionsämnet har således ofta varit ett ämne för debatt i skolans och politikens värld och i gymnasieskolan har till och med ämnets vara eller icke vara diskuterats. Ämnet har fått dåligt rykte av många olika anledningar men undersökningar från gymnasieskolan visar att kritiken från eleverna ofta inte riktar sig mot religionen i sig utan mot undervisningsmetoderna och innehållet. 2 Det känns som om många unga idag har tagit till sig det förnuftsmässiga tänkandet, som förknippas med västvärlden och kanske är det därför som inställningen till religionsämnet är negativ. Det verkar som om eleverna ser på religion som ett utdöende fenomen. Vi har båda valt att utbilda oss till religionslärare på Malmö högskola. Vi minns den undervisning vi fick om kristendom i grundskolan som stel och enformig. Vi valde därför att göra en undervisningsmodell där livsfrågor och kristendomen integreras. Vi har försökt att utarbeta detta läromedelsförslag på ett annorlunda sätt för att söka belägg för Evenshaugs påstående som nämnts ovan, det vill säga att kritiken från eleverna ofta inte riktar sig mot religionen i sig utan mot undervisningsmetoderna och innehållet. Vi har valt att använda populärmusikens makt och andra estetiska uttryck i ett försök att förtrolla eleverna. Vår förhoppning är att andra lärare skall kunna ta del av denna undervisningsmodell i sin helhet eller delar av den. För att underlätta läsningen och förståelsen för kapitlet Det religionspedagogiska försöket, som presenteras nedan, rekommenderas en överblick av kapitlet Ett läromedelsförslag En undervisningsmodell i musikens tecken. 1 Dahlin Bo, Om undran inför livet- Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, 1998, sidan Evenshaug Odd Bjorn & Hallen Dag, Barn- och ungdomspsykologi, 2001, sidan 53. 7

8 1.2 Examensarbetets syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap. Detta är baserat på ett religionspedagogiskt försök med en undervisningsmodell inom ramen för lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid (VFT). Avsikten med examensarbetet är således: - att beskriva och analysera ett religionspedagogiskt försök inom ramen för lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid, - att undersöka undervisningsmodellens kunskapsbringande effekt samt elevers uppfattning om undervisningen, - att konstruera och utveckla en undervisningsmodell om kristendom och livsfrågor med inslag av populärmusik och estetiska uttrycksformer för elever i grundskolans senare år. Vilket ledde fram till följande frågeställningar: - Hur kan ett religionspedagogiskt försök beskrivas och analyseras för att göras tillgängligt för andra pedagoger? - Hur kan en undervisningsmodells kunskapsbringande effekt mätas över tid? - Vilken uppfattning hade eleverna om undervisningen efter det religionspedagogiska försökets genomförande och i vilken utsträckning kunde de återberätta undervisningens innehåll? - Hur kan en undervisningsmodell om kristendom och livsfrågor baseras på populärmusik och estetiska uttrycksformer? 1.3 Litteraturöversikt Eftersom all undervisning i svensk skola skall ta sin utgångspunkt i läroplan och kursplan har vi valt att fokusera de delar som ligger som grund för vår undervisningsmodell. Kort historik I lgr 62 (Läroplan för grundskolan 1962), grundskolans första läroplan, verkställdes ett namnbyte från kristendom till kristendomskunskap. Denna markering gjordes för att bryta med den gamla folkskolans kyrkoinspirerade traditioner och en viss förändring i 8

9 inställningen till ämnet kunde anas. 3 Med lgr 69 (läroplan för grundskolan 1969) skedde inte många förändringar från lgr 62, i upplägget, men ännu ett namnbyte ägde rum. Nu skulle ämnet kallas religionskunskap. Detta förde med sig ett nytt synsätt då elevernas egna livsfrågor skulle stå i centrum för undervisningen. 4 Utvecklingen med lgr 80 (läroplan för grundskolan 1980) var tydlig främst i att läroplanen nu, från att ha beskrivit religion som sociala och kulturella fenomen, istället fokuserade på dess funktion för den enskilda individen. Skolans verksamhet är dock tydligt förankrad i politiska intressen och det var inte länge ämnet fick vara enbart ett medel för individens välmående. Nya kursplansförslag till ämnet kom inom kort, vilket innebar att skolans religionsundervisning blev ett samhällsuppdrag där förmedling av kunskaper till den nya generationen var målet. 5 Detta pedagogiskt synsätt som förutsatte att eleven för att kunna reflektera måste ha faktakunskaper var länge den ledande i kursplanen. För elevens egna funderingar och utveckling på det existentiella området har getts lite utrymme. Ämnet sågs som ett medel för att fostra goda samhällsmedborgare. Trots att dessa formuleringar har slipats till menar Hartman att det finns spår av motsättningen mellan läroplansexpertis och politiska intressen i Lpo 94 (läroplan för grundskolan 1994). 6 Med utvecklingen på läro- och kursplansområdet har det kommit både fördelar och nackdelar. En av fördelarna är, enligt vår mening, det faktum att de förr klara och tydliga direktiven för stoffurval, med övergången från regel styrning till mål- och resultatstyrning, har valts bort. Detta ger lärare stor frihet att själva avgöra vad eleverna bör få ta del av. Detta är dock inte alltid ett enkelt val då kursplanen är otydlig. Innehållet och metoderna måste emellertid kunna förankras i Lpo 94 och kursplanen för religionskunskap och nedan följer de stöd vi kan hävda angående vår undervisningsmodell. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplanen beskriver skolan som en mötesplats där olika inställningar och värderingar ska kunna florera fritt och bemötas med öppenhet. Undervisningen ska dessutom vara saklig och allsidig med tyngdpunkten på allsidig. Det står även skrivet att skolan bör arbeta för 3 Hartman Sven G, Hur religionsämnet formades, Livstolkning och värdegrund Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, Almén Edgar, Furenhed Ragnar, Hartman Sven G. & Skogar Björn (red), 2000, sidan Hartman, 2000, sidan Hartman, 2000, sidan Hartman, 2000, sidan

10 att alla elever utvecklar nyfikenhet och lust att lära. 7 Vårt sätt att integrera flera olika arbetssätt i undervisningen menar vi kan utveckla elevernas lust att lära. 8 En annan viktig beskrivning i läroplanen behandlar det faktum att eleverna skall få pröva olika uttrycksformer och uppleva olika känslor och stämningar, och att utvecklingen av en personlig trygghet och självkänsla ska stödjas. Enkelt uttryckt; skolan skall stödja elevernas harmoniska utveckling. 9 Det etiska perspektivet bör också tilldelas tillämpning vilket framgår tydligt i texten. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. Vikten av att respektera andra människors egenvärde är också relevant. Alla som arbetar i skolan skall hjälpa till att utveckla elevers känsla för samhörighet och solidaritet även utanför den närmsta gruppen, och trakasserier och förtryck skall motverkas. 10 Vårt läromedelsförslag innefattar härav diskussionsfrågor som berör etiska dilemman. Läraren skall enligt läroplanen låta alla uppfattningar och värderingar ventileras i undervisningen och elevernas förmåga att på egen hand verbalisera ståndpunkter skall stödjas. Ett annat mål som skolan skall sträva efter är, som nämnts ovan, att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära och de skall använda dessa kunskaper och erfarenheter och utveckla dem i så många uttrycksformer som möjligt så som dans, drama, musik, bild och språk. 11 I vår undervisningsmodell fokuserar vi på uttrycksformerna drama och musik. Kursplan för religionskunskap Ett syfte med religionskunskapen, enligt kursplanen, är att den ska vara ett forum för den öppna diskussionen om frågor som rör tro och livsåskådning. I läromedelsförslaget ges stort utrymme för livsfrågor och ställningstaganden. Detta för att möta elevernas funderingar och tankar. Kursplanen har även i uppgift att skapa nyfikenhet och intresse för religion. 12 Om elever får utveckla förmågan att reflektera och förstå sig själv och sitt liv samt att få bearbeta existentiella frågor är det lättare att ta del och förstå andra människors tänkande och religiösa inställning. Som lärare i ämnet har man ett ansvar för att 7 Lärarförbundet, 2001, sidan Se kapitlet Ett läromedelsförslag En undervisningsmodell i musikens tecken. 9 Lärarförbundet, 2001, sidan Lärarförbundet, 2001, sidan Lärarförbundet, 2001, sidan

11 åtminstone försöka locka fram ett intresse och då krävs det att undervisningen är allsidig och stimulerande. Vårt sätt att försöka uppfylla ovanstående är genom att skapa en varierad undervisning med många olika arbetsmetoder. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven - reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv, - fördjupa sina kunskaper om religion och andra livsåskådningar i vår egen tid och historisk tid, - blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religion, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen, - utvecklar förståelse av ställningstagande i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etik hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande - får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer 13 I den rådande kursplanen står det skrivet att utgångspunkten för religionsämnet skall vara elevernas frågor inför livet. Det behöver inte vara religiösa frågor utan även andra frågor som människan brottas med under livets gång kan väntas vara ämnets centrala part. Människan har en strävan att finna samband i, tolka och tyda sin tillvaro. Att diskutera etik och moral i skolan är ett måste då eleverna under hela sitt liv kommer att hamna i situationer där de ställs inför frågor som rör rätt och orätt, gott och ont. Om människor tidigt får lära sig att diskutera dessa frågor är det lättare att nå ett ställningstagande i svåra lägen. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall - kunna reflekterar och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor, - kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstagande, - ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligionerna samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar. 14 Tidigare forskning Vi har inte funnit någon forskning som behandlar vårt ämnesval. Således har vi valt att presentera undersökningar på närliggande områden. 12 www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3886&extraid= www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3886&extraid= www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3886&extraid=

12 I boken Vad barn tänker om Gud av Ulla Eklund och Ingeborg Sjöberg fick 745 barn i årskurs 3-6 i åtta kommuner i Sverige under 1976 svara på ett antal frågor. Undersökningen visade att många barn var tveksamma inför sanningshalten i de berättelser från Bibeln som de hade hört. Många av dem ansåg att berättelserna kunde likställas med sagor. 15 I undersökningen beskrev ett stort antal barn Gud med mänskliga drag. Eklund och Sjöberg menade att de barn som tror på Gud ser denne som en föräldraliknande gestalt som de vänder sig till då de behöver hjälp i olika situationer. 16 Sven G Hartman ville med sin undersökningsrapport Elevernas och skolans religionsundervisning från 1969 få fram en bild av mellanstadieelevers inställning till kristendomsundervisningen i skolan, men även undersöka intresset för livsfrågor. Trots att denna forskning är daterad tidigt finner vi den relevant då delar av vårt material handlar om livsfrågor. Ett av våra skäl till att arbeta fram ett läromedelsförslag var dessutom att vi under hög- och mellanstadiet fann att kristendomsundervisningen där inte var stimulerande och Hartman undersöker inställningen tull ämnet. Hartman ställde en intervjufråga som löd Vad är det som kan göra en kristendomstimme tråkig? 17 Här kunde han utläsa framförallt tre huvudanledningar till att många elever inte fann kristendomsundervisningen intressant: böckerna som användes var tråkiga, arbetssättet var trist och många tvivlade på lärostoffets sanningshalt. Då han vände på frågan och istället förhörde eleverna om vad de ville skulle göras annorlunda på kristendomstimmarna fick han inte många svar. Efter en tredje omskrivning av frågeställningen löd den; Kristendomstimmarna vore roligare om och här fick Hartman in flera förslag som till exempel arbeta mer i grupp, fler diskussioner, film, måla. 18 Då ett flertal av främst pojkarna uttryckte starkt tvivel till det som de fick läsa under religionslektionerna vilket Hartman menade var förenat med den negativa inställningen till kristendomsundervisningen gav han eleverna påståendet; Något jag skulle vilja veta 15 Eklund Ulla & Sjöberg Ingeborg, Vad barn tänker om Gud, En innehållsanalys av 745 uppsatser skrivna av barn i åldrarna 9-12 år. Specialarbete nr 4 inom BaLi- projektet. Högskolan för lärare i Stockholm, Institutionen för psykologi, 1978, sidan Eklund & Sjöberg, 1978, sidan Hartman Sven G, Eleverna och skolans religionsundervisning. En Intresseundersökning på grundskolans mellanstadium (Stencil) Lärarhögskolan, Pedagogiska institutionen, 1971, sidan Hartman, 1971, sidan

13 om Jesus. Här visade det sig att de framförallt ville veta om han kunde bota sjuka, göra under, uppstå och gå på vattnet. Även hur han hade det, hur gammal han blev, hur han såg ut och vad han egentligen hette var av intresse. När eleverna fick svara på vad det var som Jesus predikade om så svarade de flesta att det var om Gud men även att folket skulle bättra sig och sluta synda. 19 I intervjuundersökningen fick eleverna också svara på frågan om varför de tror att människor ber till Gud. De flesta svarade att man ber när någon är sjuk eller döende. Därefter kom att be om hjälp för att det hänt något, samt om man är rädd. Hartman påvisade här att bönen fyller en funktion som trygghetsförmedlare. 20 Hartman genomförde även en enkätundersökning där han använde sig av 2081 stycken elever. Han delade in enkäten i tre delar där de fick svara på frågor som ingick under huvudrubrikerna. Eleverna fick ringa in tre svarsalternativ av tio. Elevernas inställning till undervisningen i kristendomskunskap. Elevintresset för vissa livsfrågor. Uppgifter som avser att belysa elevernas religiösa bakgrund. 21 I enkätundersökningen fick eleverna även svara på frågan vad de skulle tycka vara roligt och intressant att läsa om på kristendomslektionerna. Det visade sig att många ville veta hur människorna levde på Jesu tid, hur det gick till när kristendomen kom till Sverige, men även berättelser om Jesus. De var däremot inte särskilt intresserade av att få reda på vad profeterna predikade om eller vad Jesus ville lära människorna. Hur skulle då arbetssättet vara för att det skulle vara roligt? De flesta ville arbeta i grupp men även få diskutera tillsammans med läraren om det som de undrade över. En hel del elever ville lyssna på när läraren berättade. Vid sammanställningen av de öppna elevsvaren framgick att eleverna på mellanstadiet främst måla, teckna, spela teater (göra olika pjäser) samt vanligt gammal hederligt skolarbete svara på frågor utifrån läroboken. 22 Eleverna fick även svara på den öppna frågan om det är något särskilt som de tänkt på eller funderat över angående kristendomen. Här fann Hartman att det gick att dela in svaren i fyra kategorier: 1. Ett allmänt missnöje med undervisningen i kristendomskunskap, och då speciellt inför tveksamheten beträffande tron. 2. Frågor eller tvivel inför lärostoffet. 19 Hartman, 1971, sidan Hartman, 1971, sidan Hartman, 1971, sidan

14 3. Hur Jesus vardag och liv såg ut. 4. Synpunkter på upplägget av kristendomsundervisningen. 39 av 334 elever som svarat på denna fråga hade funderat på: Varför måste vi ha detta tråkiga ämne kristendomskunskap? Vem har hittat på att man ska ha kristendom i skolan? Varför killen är så tråkig, så viktig, så dum? Varför man ska ha kristendomskunskap om man absolut inte tror på det? Varför vi får lära oss om saker som ingen vet om det har hänt? Inom kategorin, Elevintresset för livsfrågor, fick eleverna svara på frågan om deras intresse för religionen. De flesta hade då undrat om det finns en Gud och varför Han inte hindrar allt ont som händer i världen, men även om Jesus har levt på jorden. Hartman påpekade dock att intresset för de religiösa frågorna inte var lika högt som de övriga inom samma kategori. 23 I den sista kategorin om elevernas religiösa engagemang fick eleverna svara på frågan om de trodde på Gud. Det visade sig att många av eleverna på mellanstadiet inte visste vad de skulle tro. Även när eleverna fick svara på frågan om deras intresse för den kristna tron svarade flertalet att de inte var särskilt intresserade. Hartman påpekade att siffrorna mot denna inställning steg efterhand som åldern ökade. Han menade också att det inte nödvändigtvis var så att eleverna gick från en mer positiv inställning till en negativ utan att den gav uttryck för osäkerhet och reflektion. 24 I en annan bok av Sven G Hartmans, Barns tankar om livet, gjordes en stor undersökning om vad barn tänker på. Några exempel från det inledande kapitlet var att barnen undrade om saker som: Hur Jesus föddes? Hur kom människorna och djuren till? Varför skall man dö? När kommer solen att slockna? Vilken var den första människan på jorden eller det första djuret eller varelsen? 25 Frågorna visade sig ofta vara de samma under hela uppväxten men formuleringarna om dessa frågor reviderades under tidens gång. Detta kan tänkas bero på att perspektivet i frågorna blir djupare när ett barn lär sig att skriva ner sina tankar och funderingar. 26 Boken behandlar elevers livsfrågor och vi fann det således av vikt att nämna denna undersökning. I vårt läromedel använder vi begreppet teodicé problemet som Hartman beskriver nedan. 22 Hartman, 1971, sidan Hartman, 1971, sidan Hartman, 1971, sidan Hartman Sven G, Barns tankar om livet, 1991, sidan Hartman, 1991, sidan

15 Det visade sig att det inte bara är teologer och filosofer som brottas med det klassiska teodicé problemet, det vill säga, hur en god och allsmäktig Gud är kompatibel med allt lidande i världen Även barn tänker i dessa banor. Någonting måste ligga bakom alltings begynnelse, någonting bakom slutet, kan det kanske vara någon slags gud? Någonting hotar, sjukdom i familjen eller en olycka, hjälper Gud? Någonting sker i främmande länder, barn svälter, människor dödas i krig, vems är felet? Funnes det en gud så vore det hans fel. 27 Hartman belyste att även de barn som inte trodde på Gud ändå ofta hade en bild av den gud som de inte trodde på. Den gudabild som de hade betraktades ofta i människoliknande termer och ju äldre barnen blev desto mer övergick många till att se Gud som ett väsen som finns överallt. 28 Hartman fann i sina studier av barnatro även att barnen trots sitt ofta konkreta förhållningssätt till tillvaron ändå tycks ha förmågan till ett djupt engagemang också i religiösa ting, vare sig man nu är en som tror eller inte, eller som flertalet, en som står mittemellan. 29 Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan är en bok av Edgar Almén, Ragnar Furenhed och Sven G. Hartman. Då vårt arbete med undervisningsmodellen krävde urskiljning och stoffurval fann vi det relevant att ta del av nedanstående undersökning. Furenhed talar här om olika perspektivval när lärare skall undervisa i religionskunskap och han grundar sin tes på att religionsundervisningen ska hjälpa eleverna i deras livstolkningsarbete och befrämja deras personlighets- och moralutveckling är en viktig utgångspunkt. Detta är förstås en modern västerländsk, humanistisk och individualistisk utgångspunkt. Eleverna ska förvärva inte ärva en egen livstolkning och därigenom få struktur och mening i livet. 30 Först talar Furenhed om att låta religionernas centrum strukturera undervisningen. Svårigheten är att veta vad som är det centrala i en religion då de inte är höjda över tid och rum. 31, och det finns en mängd olika tolkningar och paradoxer. Ofta är det läroboken som får styra undervisningen. Furenhed anser dock att läroböcker är torftiga varianter av universitetsämnet 32 och således inte följer läroplanen. Han menar även att det faktum 27 Hartman, 1991, sidan Hartman, 1991, sidan Hartman, 1991, sidan Almén Edgar, Furenhed Ragnar & Hartman Sven G, Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan, 1994, sidan Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan

16 att läraren väljer stoff utifrån vad denne anser vara relevant för elevernas livstolkning inte går att komma ifrån. Här görs ett påpekande att urvalet kan bli subjektivt då läraren behandlar frågor som är viktiga för den egna personen. Det skall vara elevernas egna livsfrågor som skall bestämma urvalet då Furenhed menar att elever som får tillfälle att bearbeta sina funderingar inför livet blir intresserade av hur de existentiella frågorna formuleras och besvaras av andra inom olika religionen och livsåskådningar. 33 Därmed ökar förståelsen mellan vi och dem. Dock framlägger han fyra olika bekymmer som en lärare kan stå inför om denne låter livsfrågorna styra undervisningen: - Livsfrågor är personliga och kan således vara svåra att diskutera i grupp. - Det är inte alltid som elevernas funderingar kan kopplas ihop med religionerna då läraren inte alltid har tillräckligt med kunskap och insikt om de olika religionerna eller har svårt att exemplifiera dem. - Bilden av religionerna kan bli för ensidig. - En del elever kan ha svårt att förstå religionernas språk. Vad en förstår kan vara svårt för en annan och vise versa. Furenhed påpekar att inom religionernas värld går det inte att förstå vare sig med förnuftet eller verbalt de mest centrala trosupplevelserna. 34 Almén riktar in sig på de frestelser och vägmärken som finns när det gäller undervisningen i kristendomskunskap. Först talar han om fyra frestelser: - Att begränsas av det egna engagemanget. Exempel är att beskriva kristendomen med förståelse, inifrån, och andra religioner mer kritiskt, utifrån. - Att beskriva kristen tro som ett system av sanningar, eller som en samling svar på livets alla frågor. Kristendomsundervisningen i skolan har växt fram ur kyrkans katekesundervisning och därmed är finns delar kvar. - Att söka tryggheten i otolkade historiska kristendomstolkningar. Ungdomar skall inte bara fundera över hur människans tankeredskap och livssyn har förändrats över tiden utan även hur deras eget sätt att tolka dessa förändringar beror på deras egna tankeredskap. - Att gömma sig bakom bibelhänvisningar. Då dessa de inte ligger nära elevernas uppfattningssfär Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan

17 Därefter följer fyra vägmärken som läraren skall uppmärksamma enligt Almén: - Nyfikenheten på andras engagemang. Att man som lärare glömmer bort vem det är som skall engagera. - Nyfikenheten på individers meningsskapande. Eleverna skall möta kristna människor, främst via texter, och således upptäcka vad som är viktigt för dem. Det för att lättare förstå olika tolkningar. - Nyfikenheten på tolkningshistorien och på de egna tolkningsramarna. Almén är övertygad att den kristna tron blir mer intressant om dess historia beskrivs av oändliga mänskliga tolkningar. - Nyfikenheten på användningen av bibeltexter och symboler. Då dessa tolkas olika och varför de tolkas olika således blir det hela mer intressant. 36 Bibeln i religionsundervisningen är en uppsats av Linda Bergqvist och Linda Olofsson. Syftet med undersökningen var att öka elevernas intresse för religionskunskapsämnet samt undersöka vilka tankar och funderingar elever i årskurs 4 har kring ämnet. 37 Genom sitt upplägg ansåg författarna att de hade lyckats väcka elevernas intresse, tankar och funderingar kring existentiella frågor främst då de talade om de tio budorden samt då de fritt fick tala om sina livsfrågor. De märke tydligt att elevernas språk kring existentiella frågor fattades, då de inte visste hur de skall uttrycka sig. 38 Keijo Erikssons övergripande syfte med sin avhandling På spaning efter livets mening: Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande var att undersöka vilka centrala livsvärden eleverna gav uttryck för i en uppsats om det eftersträvansvärda i livet. 39 Fokus lades således på att kartlägga inriktningen av och karaktären av elevernas centrala livsvärden 40, undersöka om det fanns några skillnader mellan flickors och pojkars livsfrågor, samt att utveckla en undervisningsform som sporrade eleverna att begrunda livsfrågor som sedan skulle inkorporeras i ämnet religionskunskap. Eriksson använde i undervisningen sig av en 35 Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan Bergqvist Linda & Olofsson Linda, Bibeln i religionsundervisningen, av grundskollärarutbildningen Ht 1995, vetenskaplig handledare Mayvor Ekberg, sidan Bergvist & Olofsson, 1995, sidan Eriksson Keijo, På spanig efter livets mening: om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, 1999, sidan Eriksson, 1999, sidan

18 modell, som byggde på en inre dialog med pennan 41. Eleverna fick skriva ner sin tankar för att på så sätt låta tankemönstret och elevernas kunskap utformas och skapas genom språket. Genom studien kom Eriksson fram till följande resultat: att eleverna visar en stor enighet i frågan om gemensamma funderingar samt att de alternativa funderingarna kräver ökat krav på en individanpassad undervisning. 42 Nedan följer några av de viktigaste livsfrågorna för den undersökta gruppen. Ungdomar i grundskolans senare år ville ha goda relationer i den egna sociala närmiljön 43 De ansåg, som framtidens föräldrar, att det är barn som ger livet en mening, men de påpekade att ett beslut om att skaffa barn ska vara genomtänkt. En god familj skulle enligt eleverna inbegripa känslomässig gemenskap och kärleksfulla relationer. När det gällde undervisningen ansåg undersökningsgruppen att det är skolans ansvar att ge dem undervisning som stimulerar, ge tillfälle till reflektion som är utvecklande. Därtill visade det sig vara viktigt att de fick vidareutveckla sin egen kreativitet. 44 Eriksson skrev i sin studie att hans undersökningsgrupp, som består av elever i grundskolans senare år, ser Gud som en kraftkälla för människorna. Tidigare studier, som till exempel Hartmans Barns tankar om livet och Eklund och Sjöbergs Vad barn tänker om Gud, visade, som nämnts tidigare, att yngre elever ser Gud som en form av en mänsklig gestalt. 45 De grundläggande värderingar kring demokrati, solidaritet och jämlikhet, som enligt läroplanen ska gestaltas i skolans verksamhet, återkommer i kursplanen för religionskunskap. I denna betonas att undervisningen i religionskunskap ska ge eleverna möjlighet att bearbeta, fördjupa och kontextualisera värdegrundsfrågorna. Undervisningen ska enligt målformuleringen leda till reflektion över livsfrågor, fördjupning av kunskaper om religioner och livsåskådningar samt bidra till att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt. 46 Rapporten Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03), samhällsorienterande ämnen, religionskunskap av Rune Jönsson och Bodil Liljefors Persson redovisar ett elevprov i religionskunskap där elever i årskurs 9 har svarat på 41 Eriksson, 1999, sidan Eriksson, 1999, sidan Eriksson, 1999, sidan Eriksson, 1999, sidan Eriksson, 1999, sidan

19 frågor som rör livsfrågor, kunskapsfrågor och etik. 47 Undersökningen visar att eleverna har ett stort intresse för livsfrågor med inriktning på vad som är meningen med livet, kärlek, krig och död. Dock visar det sig att elever brister i kunskap i religion om det sättas i relation till uppnåendemålen i kursplanen. Enligt kursplanen skall eleverna få fördjupande kunskaper om kristendomen men även om några andra av världsreligionernas symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar. 48 Rapporten visar att eleverna brister i förståelsen av den existentiella innebörden gällande både religiösa traditioner och texter. 49 Rapporten visar också att elever har behandlat (i skolan) världens tillkomst, Guds existens, miljön och krig, vilket kan ses som mer traditionellt ämnesstoff % av eleverna anser att de har diskuterat livsfrågor men att de vill ha mer. Elever med invandrarbakgrund tycker att det är viktigt att leva i gemenskap med Gud och Jönsson och Liljefors anser att detta skall lärarna dra nytta av i undervisningen. NU-03 visar att elever både har behov av och önskemål om att få arbeta med kulturmötesfrågor, frågor som rör samhällsförändring, livsfrågor samt etik och moral. Önskemålen stämmer överens med kursplanen och läroplanens riktlinjer alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar också utanför den närmsta gruppen. 50 Tidigare undersökningar så som Sjödin 51 och Hartman 52 visar att ungdomar tycker att frågor som behandlar krig och fred samt kärlek och livet mening är viktigare än relationsproblem, Guds existens samt om livets uppkomst. I Hartmans undersökning är det främst frågor kring kamratskap och mobbing samt frågor kring döden som är viktiga. I NU-03 är svarsalternativen mer övergripande än Sjödins och Hartmans samt att NU-03 har ett avsnitt Etik där etiska dilemman behandlas

20 20

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kristendomen och andra livsåskådningar

Kristendomen och andra livsåskådningar Kristendomen och andra livsåskådningar Världens mest kända människa, eller var Han Guds Son? PLANERING AV SO: RELIGION, MOMENT: KRISTENDOMEN OCH ANDRA LIVSÅSKÄDNINGAR Klass: 8D HT 2012 LÄRARE: ROLF JOHNNY

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer