Detaljplaner för Ny- och ombyggd riksväg 50 genom Motala med bro över Motalaviken

Transkript

1 Sammanfattande beskrivning avseende Detaljplaner för Ny- och ombyggd riksväg 50 genom Motala med bro över Motalaviken Detta dokument är en sammanfattande beskrivning till tre detaljplaner, som upprättas för omläggning och ombyggnad av riksväg 50 genom Motala. Vägverket upprättar samtidigt arbetsplan. Detaljplanerna består av plankartor med bestämmelser. Till varje planförslag hör en separat plan- respektive genomförandebeskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning som är gemensam för de tre planförslagen tas fram samtidigt. Detaljplanerna omfattar hela sträckan som berörs av ombyggnaden genom tätorten, från Södra Freberga till c:a 700 meter norr om Metallvägen. Där ansluter vägen till befintlig mötesfri landsväg (2+1-väg). Riksväg 50, som ingår i det nationella stamvägnätet, får enligt Vägverkets utredningar och inriktningsbeslut sin fortsatta sträckning söderut till E 4 i Mjölby via Fågelsta-Skänninge. Vägverket upprättar arbetsplaner för denna sträcka. Detaljplaneläggning är där inte aktuell. Kartbild: Vägprojektets omfattning och indelning i tre detaljplaneförslag

2 2 Detaljplanernas syfte Detaljplanerna syftar till att möjliggöra omläggning av riksväg 50, på ett sätt som motsvarar moderna krav, till den sträckning utanför stadskärnan som planerats sedan 1940-talet. Samtidigt som genomfartstrafikens framkomlighet och säkerhet tillgodoses skall väganläggningens och trafikens barriäreffekter och omgivningspåverkan minimeras. Det tungt vägande skälet för kommunen att driva planeringen för vägomläggningen är den oacceptabla situation som uppstått utmed nuvarande genomfart i takt med ökningen av tung trafik. Projektet har åter fått hög prioritet på nationell nivå genom pågående utredningar om alternativa finansieringsformer för vissa infrastrukturprojekt. Så snart byggstart för vägomläggningen fastställts av regering och riksdag påbörjar kommunen planeringen för att återge nuvarande genomfart dess viktiga roll som stadens huvudgata. Enligt Väglagen får en väg inte byggas i strid mot gällande detaljplaner. Det finns däremot inget krav att arbetsplanen ska ha stöd i detaljplan. I formell mening är det därmed tillräckligt att upphäva gällande detaljplaner som hindrar fastställelse av en arbetsplan. Processen vid upphävande är dock densamma som när en ny detaljplan upprättas. Ett alternativ, som inte heller bedömts lämpligt i detta specifika fall, är att enbart avgränsa ett vägområde i s k områdesbestämmelser. I detta fall, där vägen med små marginaler skall inordnas i en befintlig bebyggelsestruktur är detaljplanen ett viktigt instrument för att garantera goda lösningar vad gäller anslutande gator, korsande gång- och cykelvägar och närliggande bebyggelse. Detaljplanen ger också underlag för att tydliggöra och reglera genomförandefrågorna redan i planeringsskedet. Det är motivet för kommunen att upprätta nya detaljplaner för det område som berörs av vägomläggningen. Planprocessen Kommunen upprättar detaljplan för hela vägsträckan som ingår i arbetsplanen dvs från Södra Freberga till en punkt c:a 700 meter norr om Metallvägen. Vägsträckningen för den norra delen, innefattande c:a 70 meter av en bro över Motalaviken, har stöd i gällande detaljplaner från 1940-talets början och framåt. Även om markbehovet för vägomläggningen är tillgodosett i äldre planer krävs en omarbetning. Bland annat förutsattes, att bron över Motalaviken skulle vara en öppningsbar lågbro och att Drottninggatan skulle anslutas till riksvägen i en ny trafikplats. Området som tas i anspråk söder om Motalaviken för vägomläggningen ligger i huvudsak utanför tidigare detaljplanelagt område. Detaljplaneprocessen inleddes med samråd kring ett program som översiktligt beskriver den tänkta vägutformningen och vilka utredningar som lett fram till dessa ställningstaganden. Resultatet av samrådet redovisas i en samrådsredogörelse som, liksom programmet, följer med i den fortsatta planprocessen. Kommunstyrelsen godkände samrådsredogörelsen och uppdrog åt kommunledningskontoret att upprätta detaljplaneförslag med programmet och samrådsredogörelsen som utgångspunkt. Samråd har nu genomförts även för detaljplaneförslagen. Inkomna synpunkter redovisas med kommentarer i separat samrådsredogörelse för varje detaljplan. Detaljplaner vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall miljöbedömas enligt miljöbalkens regler. Därför åtföljs detaljplaneförslagen av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som redovisas i en särskild handling. Processen för miljöbedömning redovisas närmare i MKB-dokumentet. Vägverket har återupptagit sin planering och avser fastställa arbetsplanen. Kommunen och Vägverket samordnar så långt som möjligt sina planeringsprocesser för att öka möjligheterna till insyn och delaktighet för allmänheten och berörda sakägare.

3 3 Planeringsprocessen för omläggning av riksväg 50 genom Motala Informationsmöte för allmänheten med anledning av Vägverkets förslag att genomföra projektet med alternativ finansiering (OPS) Kommunstyrelsen (KS) beslutar om samråd om detaljplaneprogram som också är underlag för samråd om miljöpåverkan och avgränsning av MKB Samråd september oktober. Allmänt samrådsmöte där Vägverket medverkar KS behandlar programsamrådet med beslut om hur detta ska läggas till grund för upprättande av detaljplaner med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Plan- o miljönämnden (PMN) beslutar om samråd om detaljplaner och MKB Samråd genomförs 4 mars 16 april. Allmänna samrådsmöten 12 och 13 mars för södra respektive norra delen med särskild inbjudan till sakägare. Samordnas med Vägverkets förnyade markägarsamråd PMN tar ställning till inkomna synpunkter och beslutar om utställning av detaljplaner och MKB Utställning genomförs 26maj-23juni, Vägverket ställer ut arbetsplan samtidigt PMN tar ställning till om skrivelser under utställningstiden föranleder ändring i förslagen eller kan godkännas och överlämnas till kommunfullmäktige (KF) KS bereder kommunfullmäktiges beslut om detaljplaner och förslag till avtal med Vägverket om genomförandet KF beslutar om genomförandeavtal och antagande av detaljplan Tidigare ställningstaganden Planeringen för omläggning av riksväg 50 genom Motala har, frånsett tidigare utredningsskeden, pågått kontinuerligt sedan 1990-talets början. En lång process som drivits av Vägverket i nära samråd med kommunen utmynnade 2002 i ett genomarbetat förslag till arbetsplan med tillhörande, av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och ett gestaltningsprogram som vägledning för fortsatt projektering. Den långa utredningsfasen har lett fram till en samsyn mellan Vägverket och kommunen om principerna för vägutformningen, även om parterna företräder olika ansvarsområden och intressen inom samhällssektorn. Förutom att tillgodose det grundläggande behovet av bättre framkomlighet och säkerhet för genomfartstrafiken med mindre störningar för omgivningen, ska den nya vägen också ge goda förutsättningar för den lokala trafiken mellan stadsdelar i Motala. Det planerade nya riksvägnätet har inarbetats i den kommunomfattande översiktsplanen som antogs av kommunfullmäktige i maj Översiktsplanen understryker vikten av vägomläggningen och ger tydligt stöd för den nya sträckningen av väg 50 med bro över Motalaviken och en fortsättning i ny riksväg 32 söderut till E4.

4 4 Principerna för vägutformningen enligt tidigare ställningstaganden och upprättat förslag till arbetsplan redovisades i detaljplaneprogrammet. Förslaget innebär att den nya riksväg 50 utformas med en högbro med gång- och cykelbana över Motalaviken. Vadstenavägen, Storgatan och Metallvägen ansluts till den nya vägen i trafikplatser med planskilda korsningar. Vägen dimensioneras enligt tidigare beslut för 90km/h. Planerat införande av nya hastighetsgränser medför, att tillåten hastighet kommer att begränsas till 80 km/h på viss del av sträckan.. Under samrådet uttalade kommunens nämnder och de politiska partierna ett starkt stöd för att gå vidare med planeringen utifrån dessa förutsättningar. De flesta har på nytt tagit ställning i frågan om högbro eller tunnel och anslutit sig till kommunens tidigare beslut att förorda högbro. Samtidigt har understrukits vikten av, att gällande riktvärden för trafikbuller inte överskrids, att dagvatten hanteras så att inte Vättern påverkas av trafikens utsläpp eller vid en farligtgods-olycka och att miljökonsekvenserna i övrigt utreds och redovisas tydligt i det fortsatta arbetet. Säkra gång- och cykelvägar med god tillgänglighet och en omsorgsfull utformning av vägen och dess närområde är andra krav som ställts. Dessa synpunkter har getts stor tyngd vid utarbetandet av detaljplaneförslagen. Närboendes krav att andra lösningar utreds och att miljökonsekvenserna för olika alternativ redovisas, beaktas så långt det är rimligt i den fortsatta planprocessen. Ingående diskussioner fördes i planeringens tidiga skeden om valet mellan bro över eller tunnel under Motalaviken. Alternativa lägen för ny vägsträckning har också diskuterats. Utredningsalternativen och motiven för att de avfärdats redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen som åtföljer detaljplaneförslagen under prövningsprocessen. Där belyses också konsekvenserna av den lösning som förutsattes i gällande stadsplan från 1972 med öppningsbar bro över Motalaviken. Ett nollalternativ, dvs att inte genomföra de aktuella planerna ingår också i miljöbedömningen. Befintliga förhållanden Bebyggelse Genom att den aktuella vägsträckningen norr om Motalaviken planerades redan under talet utgör vägreservatet, även på de avsnitt vägen ännu ej byggts ut, ett markerat avbrott i den byggda miljön och en gräns för den äldre, tätare stadsbebyggelsen. Sambanden mellan områden väster och öster om vägsträckningen utgörs av gator och gång- och cykelstråk som förbinder bostäder med centrum, arbetsplatser och andra viktiga målpunkter. Norr om Drottninggatan ligger på vägreservatets östra sida bostadshus från 1950-talet. Radhus och villor har sina uteplatser orienterade mot reservatet. På motsatt sida gränsar reservatet mot industrikvarter som började bebyggas på 1960-talet. Söder om Drottninggatan uppfördes, efter det att stadsplanen för vägsträckningen mellan områdena Bispmotala och Hyddmarken fastställts 1972, friliggande villor på nya tomter ut mot reservatet. Även längre norrut utgör den befintliga vägen ett markant avbrott i bebyggelsestrukturen. På den östra sidan utgör den stora industribyggnaden inom kv Luxor en skärm mot vägen medan den västra sidan öppnar sig mot Varamons naturområden och småskaliga bebyggelse. Söder om Motalaviken slutar den sammanhängande stadsbebyggelsen med Fors villaområde. Småhusområdet väster om järnvägen, på Dynudden och Rödbergsudde, har sitt ursprung i äldre fritidsbebyggelse. Utmed den fortsatta vägsträckningen söderut, som sammanfaller med befintlig, finns randbebyggelse som tillkommit utan stöd i detaljplan. Den utgörs av mindre grupper med småhus av skiftande ålder.

5 5 Mark och fastigheter Genom att mark för vägsträckningen norr om Motalaviken avsattes i stadsplan redan under 1940-talet finns ett bebyggelsefritt stråk som ägs av kommunen och som rymmer i stort sett hela väganläggningen. Med stöd av gällande stadsplaner har, med ett undantag, det fåtal fastigheter i reservatet som varit i enskild ägo lösts in under årens lopp. Den nu aktuella utformningen med planskilda korsningar för anslutande gator och högre krav på bullerskydd förutsätter, att två fastigheter utmed befintlig väg norr om Metallvägen löses in. Randbebyggelsen söder om Motalaviken berörs av både järnvägens utbyggnad till dubbelspår och vägomläggningen. Ett femtontal bostadsfastigheter, belägna utmed vägens östra sida eller mellan järnväg och väg påverkas i så hög grad, att de blir olämpliga för bostadsändamål. En tredjedel har redan förvärvats av Banverket. Kommunen svarar i samråd med Vägverket för förhandlingar om inlösen med berörda fastighetsägare. Vägverket ersätter kommunen för lösenkostnader när projektet genomförs. Processen beskrivs närmare i genomförandebeskrivningen till respektive detaljplan. Geoteknik Vägverket har under utredningsskedet genomfört geotekniska undersökningar med olika detaljeringsgrad för hela sträckan. Känsliga partier som vid passagerna av S Freberga kalkrikkärr och Motalaviken har utretts särskilt. De geotekniska förutsättningarna för vägomläggningen redovisas endast översiktligt i detaljplanernas beskrivningar. Eftersom det tekniska utförandet inte regleras i detaljplanen hänvisas för mer detaljerad information till Vägverkets arbetsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Generellt kan sägas att den höga grundvattennivån inom reservatet norr om Motalaviken är en faktor som fått avgörande betydelse för vägutformningen. Inriktningen i tidigare utredningar om ett försänkt vägläge har avfärdats med hänsyn till tekniska komplikationer. Natur- och kultur Vägen kommer i sin nya sträckning och utformning att ta i anspråk både mark som redan är exploaterad, som vägområde eller bebyggd, och naturmark. Inventeringar och utredningar om natur- och kulturmiljövärden har genomförts och dokumenterats i Vägverkets planeringsprocess. Värden som skall beaktas redovisas i de detaljerade planbeskrivningarna för varje separat detaljplan. I korthet kan sägas att inga särskilda naturvärden berörs norr om Motalaviken. Passagen av Vättern, som omfattas av strandskydd och Natura bestämmelser och utgör riksintresse ur flera aspekter, är det känsligaste partiet. Även söder om Motalaviken berörs ett riksintresse, som ägnats stor uppmärksamhet i vägplaneringen, nämligen kalkrikekärret vid Södra Freberga. I detaljplaneförslagens MKB redovisas vilken påverkan detaljplanernas genomförande kan antas medföra och vilka åtgärder som bör vidtas för att minimera detta. Förekomst av fornlämningar inom och i anslutning till det planerade vägområdet har utretts i Vägverkets planeringsprocess och behovet av ytterligare åtgärder hanteras även fortsättningsvis under Vägverkets ansvar. Kända förhållanden och konsekvenserna av vägomläggningen redovisas i detaljplaneförslagens MKB. Friluftsliv och rekreation Mark som tas i anspråk för den nya vägen nyttjas i viss mån för friluftsliv och fritidsaktiviteter. Till största delen gäller det det s k riksvägsreservatet som i väntan på plangenomförande nyttjas av närboende. Vättern med strandområden är liksom Göta kanal riksintresse för rörligt friluftsliv. Många platser och stråk av betydelse för friluftsliv och rekreation berörs av den nya vägsträckningen, främst genom dess barriäreffekter och trafikbuller. Hur detta ska bemästras ägnas stor uppmärksamhet i planförslag och MKB.

6 6 Kommunens målsättning för vägomläggningen Omläggningen av riksväg 50 i ny sträckning genom Motala är ett länge planerat och med tiden allt angelägnare projekt. Den långa utredningsfasen under Vägverkets ansvar har lett fram till en samsyn mellan Vägverket och kommunen om principerna för vägutformningen, även om parterna företräder olika ansvarsområden och intressen inom samhällssektorn. Förutom att tillgodose det grundläggande behovet av bättre framkomlighet och säkerhet för genomfartstrafiken med mindre störningar för omgivningen, ska den nya vägen också ge goda förutsättningar för den lokala trafiken mellan stadsdelar i Motala. Detta innebär höga krav på säkerhet och tillgänglighet. Bostadsfastigheter utmed den ny- och ombyggda vägen ska inte utsättas för bullerstörningar över antagna riktvärden. Dagvatten ska omhändertas på sådant sätt att risken för förorening av Vättern minimeras. Att få god anslutning mellan den nya riksvägen och det lokala huvudgatunätet är viktigt för tillgängligheten. Trafikplatsernas lägen och utformning har därför studerats särskilt. Gång- och cykeltrafikens behov av passager skall tillgodoses för att minska den nya vägens barriäreffekt. De nya förutsättningarna bron över Motalaviken ger, tas tillvara med ett utbyggt nord-sydligt gång- och cykelstråk. För att vägen ska kunna ínordnas i den befintliga bebyggelsemiljön ställs krav på en stadsmässig utformning och estetisk omsorg i utförandet. Vägens utformning och tilltalande utblickar ska bidra till en positiv upplevelse för trafikanten vid passagen genom Motala. Utformningen av bron över Motalaviken kräver särskild omsorg med hänsyn till såväl närmiljön och trafikantupplevelsen som utblickarna från staden och landskapsbilden. Planförslagen Vägutformning Den nya vägen ger trafikanten en säker genomfart utan korsande gator och med möjlighet att hålla jämn hastighet. Samtidigt erbjuds utblickar som ger staden en tydlig identitet. Bullerskydd på bron och i vissa andra känsliga lägen utförs genomsiktliga. Detta är synnerligen viktigt för att skapa mervärde i projektet och för Motala. För den lokala trafiken betyder förbindelsen över Motalaviken att staden norr och söder om vattnet länkas samman. Genom trafikplatsernas utformning blir riksvägen lättillgänglig samtidigt som korsande trafik passerar smidigt på ett övre eller undre plan. Vägen utformas på huvuddelen av sträckan med en vägbredd på 18,5 meter med två fält i vardera riktningen och ett räcke i mitten. Typsektion genom riksvägsreservatet med bullerskydd mot bostäderna vid Herrgårdsgatan

7 7 Motalaviken passeras på en högbro med segelfri höjd 22,5 meter. Bron utförs som en stålbro vilande på två v-formade stöd i vattnet. Bron har på den östra sidan en gång- och cykelbana. Denna är nedsänkt för att ge avskildhet för de oskyddade trafikanterna samtidigt som fordonstrafikanterna får vackra utblickar över Motalaviken. Bullerskydd Vägen ansluter till bron genom en hög, lång bank i söder och en kort bank i norr vid Drottninggatan. Bankernas maximala höjd och utbredning regleras genom planbestämmelser. Bullerskydd utformas som vallar eller skärmar beroende på utrymme och omgivningens karaktär. I detaljplanerna anges den höjd bullerskydden behöver ha för att enligt miljökonsekvensbeskrivningens beräkningar klara gällande riktvärden. Uppförande av bullerskydd till denna höjd föreslås befriade från bygg-och marklovplikt. Skulle vid genomförandet nya förutsättningar gälla som motiverar ett annat utförande skall bygg- respektive marklov sökas. Behovet av bullerskydd har bedömts utifrån förutsättningen att högsta tillåtna hastighet begränsas till 80 km/h mellan trafikplats Fors och Luxorrondellen. Detta anges här som en planbestämmelse. Norr om denna sträcka dimensioneras bullerskydden för 90 km/h och söderut för 100 km/h. Trafikplatser och korsande vägar Tre trafikplatser ansluter stadens gatunätet till den nya vägen. På den södra sidan om Motalaviken ansluts Vadstenavägen (trafikplats Fors), på den norra Storgatan/Vintergatan (trafikplats Luxorrondellen) samt Metallvägen/Bispgatan (trafikplats Metallvägen). Trafikplats Fors utformas som en så kallad ruterlösning, med raka på- och avfartsramper, och underliggande droppar. Trafikplatserna Luxorrondellen och Metallvägen utformas på ett liknande sätt med överliggande cirkulationsplatser. Trafikplats Storgatan med överliggande cirkulation som ansluter den lokala trafiken Trafikplats Fors med riksvägstrafiken på bro

8 8 En ny tillfart till Varamoområdet, Badstrandsvägen, byggs i anslutning till Luxorrondellens trafikplats. Kaptensgatans nuvarande förbindelse med Vintergatan upphör och lämnar plats för en cykelpassage under den nya vägen. Månvägens och Torvsättersvägens anslutningar till riksvägen stängs. Söder om Motalaviken korsar den nya vägen järnvägen samt Fabriksgatan och Drottninggatan på broar med full fri höjd. Informationsplats och väg för långsamtgående fordon En informationsplats föreslås anläggas vid Södra Freberga. Platsen kan endast nås av norrgående trafik och har som främsta syfte att erbjuda information om Motala inför val av infart. Informationsplatsen rymmer ett mindre antal parkeringsplatser för besökare till Jerusalemsbadet för att i någon mån ersätta den idag tillåtna parkeringen utmed väg 50. Långsamtgående fordon kommer inte att tillåtas på den ny- och ombyggda väg 50. På sträckan mellan de planerade trafikplatserna vid Södra Freberga (ingår inte i detaljplanerna) och Fors finns idag inget alternativt vägval. En lokalväg föreslås därför anläggas med anslutning till vägen mot Fågelsta i söder och Vadstenavägen i norr. Lokalvägen är avsedd för traktorer och andra fordon/maskiner för jordbrukets behov. Lokalvägen blir samtidigt en del av cykelstråket Vadstena - Motala på sträckan från befintlig väg 50 till planerad gc-tunnel under väg 50 och järnvägen vid Jerusalemsbadet. Därifrån planeras cykeltrafiken ledas in mot staden på järnvägens västra sida. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägnätet i Motalas centrala, södra och västra delar ges väsentligt ändrade förutsättningar vid omläggningen av väg 50. Den befintliga vägens ändrade funktion ger bättre utrymme och säkerhet för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelbanan på bron över Motalaviken binder samman målpunkter norr respektive söder om viken och lägger grunden för att utveckla befintliga stråk. Samtidigt begränsar den nya vägens sträckning och standard rörligheten i öst-västlig riktning. Grundläggande för planförslagens utformning har varit att vidmakthålla alla befintliga gångoch cykelpassager tvärs den nya vägens sträckning. Utformning av gångtunnlar och ramper kräver omsorg för att skapa en trygg och tilltalande miljö. Planbestämmelser har införts för att garantera rymd och öppenhet i tunnlarna. Tillgängligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga beaktas i detaljplaneförslagen. Dock krävs på grund av lutningsförhållandena stor noggrannhet i genomförandet för att nå tillfredsställande lösningar. Vid Jerusalemsbadet, där det idag finns en gångtunnel under järnvägen, föreslås en tunnel även under väg 50. Utrymmet är begränsat vilket medför branta ramplutningar, men avsikten är att tunneln ska kunna nyttjas även för cykeltrafik. Tunneln behövs för att avlasta väg 50 på sträckan Södra Freberga Fors från cykeltrafik och ger kontakt mellan informationsplatsen, rekreationsområdet och badet. Gång- och cykelbanan på bron över Motalaviken ansluter på den norra sidan till befintliga och nya stråk norr om Drottninggatan. På den södra sidan landar gång- och cykelbanorna vid Fabriksgatan, som kommunen avser komplettera med en separat gång- och cykelväg. För att göra bron nåbar från gångvägarna närmare vattnet föreslås att trappor fälls in i vägbankarnas slänter på båda sidor av Motalaviken. Gång- och cykelbanan fortsätter norrut i en ny gång- och cykelväg mellan bullervall och bostadsbebyggelsen vid Herrgårdsgatan. Gång- och cykelvägen har en uppsamlande funktion och leder trafiken till de två passagerna under väg 50 vid nuvarande Kaptensgatan respektive

9 9 söder om Luxorrondellens trafikplats. Gång- och cykelstråket som passerar söder om Luxorrondellen förgrenas och leder dels till bostadsområdena på Väster dels till Varmobaden. För att stråken ska få acceptabla lutningar måste de fortsätta i försänkt läge med tunnelpassager under såväl Vintergatan som Badstrandsvägen. Den befintliga gång- och cykelpassagen under väg 50 norr om Carlsunds Utbildningscentrum behålls och en ny tunnel byggs i samma läge. Lutningarna förbättras jämfört med idag. Gång- och cykelvägen från Bråstorpsområdet som löper utmed Metallvägens norra sida passerar idag väg 50 i plan, söder om korsningen med Metallvägen. En ny gång- och cykeltunnel under väg 50 föreslås norr om trafikplatsen. För att åstadkomma en sådan planskild passage måste gång- och cykelvägen sänkas på en längre sträcka och passera även Medevivägen i tunnel. Dagvattenhantering Den känsliga recipienten Vättern kräver att allt vägdagvatten renas. Dagvattenanläggningar ska fördröja och rena dagvattnet från vägen innan det släpps ut i recipienten eller ansluts till det kommunala ledningsnätet. Mark för detta reserveras i detaljplaneförslagen. Det tekniska utförandet av dagvattenanläggningarna kan inte närmare regleras i detaljplan. Nedan beskrivs Vägverkets avsikter enligt arbetsplanen. De generella kraven befästs i de genomförandeavtal som ska träffas mellan kommunen och Vägverket innan detaljplanerna antas. Vägdiken avses till största delen utföras som stenfyllda diken med dräneringsledning och en filtrerande gräsyta över stenfyllningen. Denna dikesutformning kommer även att fungera som fördröjningsmagasin i avvattningssystemet. Oljeavskiljning avses ske med olika tekniska lösningar före utsläpp till recipient (Vättern - Motalaviken eller Varamoviken). Den södra delen fram till vattendelaren mellan informationsplatsen och trafikplats Fors skall förses med täta diken för att skydda rikkärret i Södra Freberga. Efter en oljeskiljare och ett magasin leds vattnet via en befintlig dagvattenledning till Vättern. Avrinning från området öster om väg 50, Fålehagen, får ej blandas med vägdagvattnet utan leds genom två trummor under vägen. I trafikplats Fors skapas fördröjningsytor i de två dropparna. Avledning sker efter oljeavskiljning och översilning via en trumma under järnvägen. Ytvatten från området öster om väg 50 kan infiltrera i anslutning till nuvarande väg som kommer att rivas på denna sträcka. Vägdagvatten från södra delen av Vätterbron och anslutande vägbank samlas upp och leds via oljeavskiljare till en översilningsyta under bron innan det når recipienten. Dagvatten från gång- och cykelbanan på bron leds direkt till Motalaviken. Från Vätterbrons norra del och anslutande bank över Drottninggatan leds vägdagvatten via en oljeavskiljare till en serie av fördröjningsdammar under bron. Hit kommer via en pumpstation vid Kaptensgatan även vatten från en stor del av sträckan fram till trafikplats Luxorrondellen. Efter dammarna leds vattnet till Motalaviken. Vägdagvatten från trafikplats Luxorrondellen och norrut samlas upp och renas i ett fördröjningsmagasin på riksvägens västra sida, söder om Månvägen. Efter fördröjning och oljeavskiljning sker anslutning till ett planerat kommunalt fördröjningsmagasin norr om Månvägen. För att avvattna de tre gång- och cykelpassagerna vid Kaptensgatan, söder om Luxorrondellen samt norr om Månvägen behövs pumpstationer på respektive plats. Ett fördröjningsmagasin planeras också på riksvägens östra sida i anslutning till trafikplats Metallvägen.

10 10 Trafikbelastning Trafikprognoser med 2030 som horisontår har tagits fram för ett nollalternativ, dvs nuvarande genomfart behålls, och för den planerade nya vägen. Jämfört med nollalternativet förväntas den förbättrade standarden på väg 50 utbyggd hela sträckan Motala Mjölby medföra viss ökning av genomfartstrafiken totalt förbi Motala f/d 20% tung trafik 70km/h f/d 16% tung trafik 70km/h f/d 15% tung trafik 50km/h f/d 12% tung trafik 50km/h f/d 12% tung trafik 50km/h 9450 f/d 18% tung trafik 50km/h Beräknat trafikflöde för nollalternativet år 2030 med befintlig väg 50

11 f/d 21% tung trafik 80km/h f/d 21% tung trafik 90km/h 9600 f/d 5% tung trafik 50km/h f/d 20% tung trafik 80km/h f/d 8% tung trafik 50km/h f/d 8% tung trafik 50km/h 5300 f/d 10% tung trafik 50km/h f/d 18% tung trafik 100km/h Beräknade framtida trafikflöden år 2030 med ny väg 50 och övriga planerade vägar fullt utbyggda Eftersom den nya vägen, förutom den högre standarden, erbjuder 2 km kortare körsträcka kommer den sannolikt att vara det mest attraktiva alternativet för genomfartstrafiken. Tung genomfartstrafík kommer inte att tillåtas på nuvarande genomfart varför förhållandena här förbättras avsevärt även om den lokala trafiken fortsättningsvis är relativt omfattande. Behovet av bullerskyddsåtgärder utmed den nya och ombyggda vägsträckan har beräknats utifrån trafikprognosen för år 2030.

12 12 Trafikantupplevelse Arbetet med att ta fram föreslagen väglinje har styrts av ambitionen att få en god anpassning till landskapet och så liten störning som möjligt för de boende utmed vägen samt att ge trafikanterna en omväxlande, vacker och säker väg med god optisk ledning. Vissa punkter utmed vägen har varit särskilt viktiga: Vid utformningen av bron över Motalaviken har stor vikt lagts vid god estetik. Bron ska bli en symbol för Motala och bron blir till viss del synlig för trafikanten genom att vägen dragits i en mjuk s-linje över Motalaviken. Från bron ges möjlighet till utblickar över Motalaviken och Motala stad. Trafikplatserna har placerats på sådant sätt i terrängen att de inte dominerar landskapsbilden. Stor omsorg har även lagts vid att trafikplatserna ska vara överskådliga och uppfattas positivt av trafikanterna på såväl riksvägen som de lokala gatorna. På vägdelen i vägreservatet skapas på två sträckor utblickar över centrala Motala och radiomasterna. Utformningsdetaljer såsom mitt- och sidoräcken, belysning samt bullerskydd har studerats och behandlas i ett gestaltningsprogram som tillhör arbetsplanen. Söder om Motalaviken utformas väg 50 som en landsväg. Efter bron över Motalaviken ges vägmiljön en utformning som förmedlar att vägen går genom en stad. Det gäller mittbarriär, slänter, planteringar, brodetaljer, belysning etc. Gestaltningsprogrammet är inte bindande men anger ambitionsnivån i vägprojektet och bör ingå som kvalitetsbeskrivning vid kommande upphandling. Fotomontage från gestaltningsprogrammet: sträckan strax norr om Drottningatan sett ur trafikantens perspektiv Betalstation I pågående nationella diskussioner om alternativa finansieringsformer för infrastruktur anges uttag av vägavgifter som en möjlighet för tidigarelagd byggstart i detta projekt. Avgiften gäller specifikt den nya vägsträckan mellan de planerade trafikplatserna vid Fors respektive Luxorrondellen. Förutsättningarna för att tillämpa vägavgift just här har av Vägverket bedömts som goda. Då den nya vägen erbjuder en högre och jämnare hastighet och dessutom 2 km kortare körsträcka än nuvarande genomfart, torde den trots avgift vara ett lönsamt alternativ, i vart fall för den tunga trafiken. Utredning pågår för närvarande om hur avgiftsuttag ska ske praktiskt. Alternativa placeringar av en betalstation har diskuterats. Det alternativ som valts är en placering på banken söder om bron över Motalaviken. Detaljplanen ger här utrymme för en breddad vägsektion som rymmer betalstationen och skilda körbanor i båda riktningar för manuell respektive automatisk betalning. Om betalstationen inte kommer till utförande ges vägen normalsektion som på sträckan i övrigt.

13 13 Konsekvenser Genomförandet av de nya detaljplanerna kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket medför att en miljöbedömning av planförslagen genomförs med en särskild miljökonsekvensbeskrivning som underlag. En kort sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen ges nedan. I de tre planförslagens separata beskrivningar anges vilka frågor som är relevanta för respektive plan. Miljökonsekvenser Miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas parallellt med framtagandet av vägens utformning. Därigenom beaktas konsekvenserna för miljön i ett tidigt skede och påverkar utformning av vägen. Konsekvenserna av väganläggningen som sådan och av trafikeringen när vägen tagits i drift beaktas i detaljplanerna. Konsekvenser under byggtiden regleras främst genom väglagens bestämmelser samt prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Väg 50 kommer att passera Motalaviken som är en del av Vättern. Vättern har mycket höga naturvärden och har genom sin Natura 2000 klassning det starkaste skydd som finns i svensk lagstiftning beträffande skydd av naturmiljö. Som underlag för bedömning av effekter och konsekvenser har därför specialinventeringar och analyser av bottenfauna, bottensediment, fisk och fåglar utförts av ekologiska experter. Förutom påverkan på naturmiljön är påverkan på boendemiljön de viktigaste konsekvenserna av den nya vägen. Påverkan på naturmiljön är störst under byggtiden, medan påverkan på boendemiljön är av permanent art. Konsekvenserna kan sammanfattas enligt följande: Naturmiljö Väg 50 passerar i kanten av ett rikkärr i Södra Freberga. Rikkärret ligger dels mellan den befintliga vägen och järnvägen, dels väster om järnvägen. Kärret i sin helhet är av riksintresse för naturvården. Delen väster om järnvägen utgör Natura 2000 område. Den rara floran och faunan är beroende av hävd i form av bete eller slåtter. Kärret betas idag av kor. Den nya väg 50:s bank kommer att gå fram till kärrets kant vilket medför att det blir inte finns någon fast mark kvar för korna att gå på och att de tvingas ut i kärret. Trampet kan bli för intensivt för snäckfaunan. Konsekvenserna för kalkkärret måste ses sammantaget med planerad utbyggnad av ett nytt järnvägsspår. Ett spår öster om det befintliga kan komma att medföra att området för kalkkärret blir för smalt för att vidmakthålla en hävd genom bete. Kulturmiljö Den nya väg 50 öppnar möjligheten till positiva förändringar för kulturmiljön i centrala Motala. Genomfartsvägen kan göras om till en stadsgata, vilket innebär att de arkitektoniska och kulturhistoriska värdena kan lyftas fram och bli tydligare. Trafikminskning på den befintliga väg 50 innebär i sig en stor positiv konsekvens för kulturmiljön vid Göta kanal, vilken är av riksintresse. Bron över Motalaviken kommer att bli ett nytt inslag i stads- och landskapsbilden. Bron blir väl synlig från Motalas centrala delar och blir ett modernt inslag i förhållande till den gamla kanalmiljön. Den nya väg 50 kan komma att innebära att fornlämningar måste grävas ut.

14 14 Rekreation och friluftsliv Tillgängligheten kommer att öka till många rekreationsområden och det blir betydlig lättare att ta sig till fots eller med cykel mellan områden norr respektive söder om Motalaviken. Naturresurser Det råder underskott på massor inom projektet och stora mängder massor måste hämtas utanför vägområdet. För uppbyggnad av bankar används bergkross från bergtäkt. Boendemiljö Vägförslaget innebär en förbättring av boendemiljön i centrala Motala då den tunga genomfartstrafiken försvinner. Utmed den nya vägsträckningen vidtas åtgärder för bullerskydd. Bullervallar och skärmar föreskrivs i detaljplanerna och genomförandet regleras i avtal med Vägverket. Detta medför att bullernivåerna för flertalet bostadsfastigheter inte kommer att överstiga gällande riktvärden. Många fastigheter utmed den nya vägen påverkas dock av buller också från andra gator och vägar. För att klara riktvärdena fullt ut för dessa fastigheter, räknat på den trafikvolym som förväntas år 2030, krävs ytterligare åtgärder. Behov och lämpliga åtgärder kommer att utredas vidare. Miljökvalitetsnormerna för luft kommer inte att överskridas. Bron över Motalaviken och vägbanken vid det norra landfästet medför att närmiljön förändras väsentligt för de boende. Området utgörs idag av villabebyggelse med en lugn karaktär och Motalaviken som en viktig kvalitet. Villorna är dock byggda kring ett vägreservat avsatt i stadsplan Bostadshusen har uppförts efter det att den senast upprättade stadsplanen för reservatet faställdes Denna ger utrymme för en fyrfältsväg med höjdläget anpassat till en lägre öppningsbar bro över Motalaviken och med Drottninggatan ansluten i en trafikplats med på- och avfartsramper i alla riktningar. Den nu planerade högbron ger mindre barriäreffekter men är ett storskaligt byggnadselement i villamiljön. Högbron medför att villorna öster om bron får en del av sina tomter beskuggade sen eftermiddag på vår och höst samt efter kl 20 mitt i sommaren. De föreslagna planskilda passagerna för gång- och cykeltrafik motverkar den nya väg 50:s barriäreffekt. Alla befintliga stråk kommer att finnas kvar och passera under väg 50. Sju passager byggs. Därutöver behålls breda öppna stråk längs stränderna under bron över Motalaviken. Den förslagna gång- och cykelbanan på bron innebär en väsentligt ökad tillgänglighet och en säkrare väg mellan de norra och södra delarna av Motala. Konsekvenser i övrigt De mest påtagliga konsekvenserna av de nya detaljplanernas genomförande är givetvis de positiva och negativa förändringar av miljöförhållandena som uppstår utmed nuvarande respektive ny väg 50 och som översiktligt beskrivits ovan. Samhällsekonomiskt har projektet bedömts lönsamt. För kommunen medför plangenomförandet ett ökat ekonomiskt åtagande, dels genom övertaget väghållaransvar för nuvarande genomfart, dels genom omläggning av befintliga va-ledningar samt investeringar och ökade driftskostnader för utbyggt cykelvägnät mm. Samtidigt ger vägomläggningen möjlighet att utnyttja centrala lägen för nya bostäder, öka tillgängligheten till och attraktiviteten i centrum och andra effekter som långsiktigt gynnar stadens utveckling. Vägomläggningen framtvingar omläggning även av befintliga el- och telekablar samt fjärrvärmeledningar. Sistnämnda skall, enligt avtal som träffats vid upplåtelsen av mark inom riksvägsreservatet, flyttas på ledningsägarens bekostnad. Vägprojektet som sådant och i synnerhet bron över Motalaviken torde uppmärksammas i ett nationellt perspektiv, med positiva effekter för marknadsföring av staden.

15 15 Detaljplanernas genomförande Motala kommun har inte rådighet över detaljplanernas genomförande. Riksväg 50 ingår i det nationella stamvägnätet och formerna för projektets genomförande beslutas av regering och riksdag. Detaljplanerna föreslås få en genomförandetid på fem år efter det att antagagandebesluten vunnit laga kraft. Planerna fortsätter att gälla efter denna tidpunkt men kan upphävas eller ändras om projektet inte genomförs i närtid och förutsättningarna ändras. Innan detaljplanerna antas av kommunfullmäktige skall avtal som reglerar genomförandet och framtida drift och underhåll ha träffats mellan Vägverket och kommunen. Kommunen skall också, i samråd med Vägverket, träffa avtal med fastighetsägare som enligt planförslagen skall lösas in. Kommunen kan inte begära sådan inlösen förrän detaljplanerna vunnit laga kraft. Om fastighetsägare så önskar kan avtal om inlösen upprättas tidigare. Avtalen gäller dock inte förrän detaljplan som förutsätter inlösen har antagits av kommunfullmäktige. Medverkande tjänstemän Detaljplaneförslagen har upprättats av kommunledningskontorets stadsbyggnadsenhet med Barbro Eklund som projektansvarig och Alf Johansson som handläggare. Sektorsövergripande avstämning har skett i en arbetsgrupp med representanter för plan- och miljöförvaltningens miljö-och hälsoskyddsenhet, räddningstjänsten, tekniska förvaltningens enheter för gator och trafik, park och natur samt va/renhållning. Samråd med Vägverkets projektledare Göran Öhlund, Rune Petersson och Rita Ekgren sker fortlöpande under planernas upprättande. Vid dessa projektmöten deltar från kommunen förutom Barbro Eklund och Alf Johansson även Ulrika Johansson, plan- och miljöförvaltningen miljö- och hälsoskydd samt Fredrik Nilson, tekniska förvaltningen gator och trafik. Miljökonsekvensbeskrivningen upprättas av konsult. Planeringsunderlag Detaljplaneförslagen utarbetas parallellt med Vägverkets upprättande av arbetsplan enligt Väglagen för motsvarande sträcka. En lång utredningsprocess ligger till grund för de nu aktuella planernas utformning. Det är därför oundvikligt att i såväl detaljplanerna som den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen hänvisa till tidigare genomförda utredningar och framtagna dokument. Gestaltningsprogrammet som utarbetats till Vägverkets arbetsplan är också bilaga till denna beskrivning och blir därmed en del av detaljplanehandlingarna. Förutom detaljplaneförslagens kartor med beskrivningar och den särskilda miljökonsekvensbeskrivningen har följande planeringsunderlag att hållas tillgängligt vid samråd och utställning: Detaljplaneprogram för ny- och ombyggd väg 50 genom Motala, upprättat av kommunledningskontoret/stadsbyggnad , med tillhörande samrådsredogörelse Gestaltningsprogram för arbetsplan, upprättat september 2003 Väg 50 genom Motala. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande arbetsplan Vägutredning riksväg 50 och 36 genom Motala 2000

16 16