MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 96/2008/3 Dnr LSY 2006 Y 243

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 96/2008/3 Dnr LSY 2006 Y 243 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE Byggande av en bro med därtill hörande vägbankar mellan Övre Alholmen och Gräsgrunden i Bergby och Södra Jungsund byar i Korsholms kommun. Sven Mattas, Göran Mattas och Susanne Näsman ANSÖKAN Sven Mattas såsom ägare till fastigheten Mattos Algrund RNr 1:88 i Södra Jungsund by, Göran Mattas såsom ägare till fastigheten Värlax Mattas RNr 1:76 i Södra Jungsund by och Susanne Näsman såsom delägare till fastigheterna Isaks RNr 3:176 och Isaksskär RNr 3:179 båda i Karperö by, alla i Korsholms kommun, har med en ansökan, som anhängiggjorts vid miljötillståndsverket och som sedermera kompletterats, anhållit om tillstånd att bygga en bro med därtill hörande vägbankar mellan Övre Alholmen och Gräsgrunden i Bergby och Södra Jungsund byar i Korsholms kommun. Sökandena har därtill anhållit om ständig nyttjanderätt till det för företaget erforderliga vattenområdet. REDOGÖRELSE ÖVER FÖRETAGET Avsikten med företaget är att få en fast vägförbindelse till de av sökandena ägda fastigheterna på Gräsgrunden benämnda holmarna Granören, Mattos Algrund och Tjäruören i Södra Jungsund och Karperö byar i Korsholms kommun. På holmarna Gräsgrunden finns enligt den till ansökan bifogade utredningen sammanlagt 16 fritidsfastigheter som enligt planen skulle komma att ha nytta av företaget. Genom byggandet av bron är det möjligt att ordna en fast vägförbindelse till Gräsgrunden så att tillgängligheten till fastigheterna skulle förbättras. Företaget förbättrar därigenom möjligheterna att använda och utnyttja de därpå befintliga och planerade fritidsfastigheterna. Det kommer att fastställas ytterligare byggrätt på de områden som i nuläget saknar fastställd plan i och med Korsholms kommuns strandgeneralplan som är under uppgörande. Vägområdena har redan angivits instruktivt i de fastställda stranddetaljplanerna. Bron skall byggas i ett grunt sund som finns mellan Övre Alholmen och holmarna Gräsgrund mellan Värlaxfjärden och Köklotfjärden. Till Övre Alholmen finns redan i nuläget en fast vägförbindelse norr om Rävvikarna, vilken leder till den av AA ägda fastigheten Norrgård I RNr 3:20 samt till den av BB och CC ägda fastigheten Udden RNr 3:19. Båda fastigheterna finns i Bergby by i Korsholms kommun. Av

2 2 tal om byggandet av vägförbindelsen har ingåtts med ägarna till de berörda fastigheterna. Ett annat alternativ till vägdragning och platsen att bygga en bro över vattendraget skulle vara utnyttjandet av den befintliga väg som leder via Björkvikfladan till Gistgrund till fastigheten Björkvik RNr 2:12 i Koskeby by i Korsholms kommun. Markägaren har dock motsatt sig användandet av denna befintliga väg. Havsvattnets nivå på broplatsen har uppskattats till: HW MW NW N 60 +0,90 m N 60 +/ 0,00 m N 60 0,30 m Sundet vid broplatsen är ca 60 m brett och vattendjupet är vid broplatsen som störst ca 0,75 m (MW). Det kan uppstå strömning vid broplatsen ifall vattenytan stiger eller sjunker hastigt. Isen lägger sig normalt i området under oktober eller november månad och smälter i maj månad. Drivis förekommer inte. Höjden på markytan i broplatsens närhet varierar mellan N 60 0,70 m på havsbottnen i sundet och mellan ca N 60 +2,50 m på land. Lodning av vattendjupet har utförts. En farled som är utmärkt med remmare finns öster om den planerade broplatsen. Farleden går i nord sydlig riktning till den s.k. Storströmmen i Värlaxfjärdens nordligaste del. Den planerade broplatsen utgör inte någon viktig båtfarled men trafik med små båtar förekommer. I Köklot by på ca 1,8 km:s avstånd finns det markägare som upplåter båtplatser på sina bostadstomter. Allmän båthamn finns inte på området. I Norrskat på ca 5,5 km:s avstånd finns en småbåtshamn. I Slumpvik i Norra Jungsund by och vid Skutplatsen i Koskö by finns samfällda båtplatser på ca 8,5 km:s avstånd men dessa är främst avsedda för delägarna i respektive byar. Flottning bedrivs inte i området. Trafik med snöskoter förekommer mellan Värlaxfjärden och Köklotfjärden. Fritidsfiske förekommer i området. Innanför bron förekommer eventuellt ibland fiske med kastspö. Området är för grunt för nätfiske. De vanligaste fiskarterna i området är abborre, gädda och mört. Bron dimensioneras för tung trafik med tanke på kommande byggverksamhet och skogsbrukets transporter. Öppningen dimensioneras så att det skall vara möjligt att passera under bron med en liten båt. För att underlätta genomströmningen anläggs en trumma i vägbanken på Gräsgrundens sida.

3 3 Den planerade bron är en elementbyggd plattbro av betong. Brons nyttobredd är 4,00 m och lockets bredd 4,30 m. Brons fria öppning är 3,60 m vid medelvattenståndet. Den fria höjden under bron är 1,80 m från medelvattenståndet. Mittlinjen av broöppningens botten är på höjden N 60 1,60 m och brons räcke är på höjden N 60 +2,85 m. Brons stödmurar skall byggas av betong och krossgrus. Vägbankens längd omfattande bron är på vattenområdet ca 60 m samt övre sidans bredd ca 4,5 m och nedre sidans ca 12 m. Vägbanken förses med en trumma med diametern 0,60 m på Gräsgrundens sida. Broplatsens ytskikt består av stenig grusmorän med silt. Moränlagret är medeltätt och lätt tjälande. Moränlagrets tjocklek är uppskattningsvis 2 5 m. Förekomst av berg på övre sidan av nivån N 60 2,00 m vid den planerade broplatsen är inte sannolikt men ändå möjligt. Moränlagret är inte erosionskänsligt. Moränlagrets ämnen är inte tryckkänsliga. Den planerade bron grundas på havsbottnen nedanom nivån N 60 1,00 m. Grunden kan utföras på element för vägverkets typbro. På grund av att moränlagret är tjälande utförs massabyte nedanom grundningsnivån. Som fyllnadsmaterial används krossgrus som inte är tjälande med kornstorlek mm. Massabyte sker åtminstone till nivån N 60 1,70 m. Brons egenvikt och lastvikt får inte tillsammans överstiga högsta tillåtna bottentryck för morän. Erosionsskydd framför brons framfyllning utföres genom en minst 400 mm tjock beklädnad av slänten med krossmaterial mm med släntlutning 1:1,5. Under ankomstbankarna till bron borttages humushaltiga jordmaterial och trädens stubbar. Ankomstbankarnas nedre delar skall skyddas mot erosion med tillräckliga släntbeklädnad. Den totala mängden av muddringsmassor har beräknats vara ca 350 m 3. Muddringsmassor som består av stenar skall användas till byggandet av brons ankomstbankar. De muddringsmassor som inte är lämpliga att använda i vägbanken placeras på fastigheten Värlax Mattas RNr 1:76 som ägs av sökande Göran Mattas. Muddringsmassorna nära stranden kalkas med en mängd om kg kalk per ton under två års tid. En polygonpunkt som har använts vid uppgörandet av baskartan för stranddetaljplanen för Granören och Mattos Algrund finns vid brobyggnadsplatsen. Punkten kommer att hamna under den planerade vägbanken och det kommer att bli nödvändigt att bygga en ny höjdfixpunkt i brobyggnadsplatsens närhet på betryggande avstånd från arbetena innan byggnadsarbetet inleds. Sökandenas avsikt är att byggnadsarbetena utförs efter 1.8 på hösten och vintern så att företaget inte skulle påverka negativt fiskbeståndet. Brons och ankomstbankarnas byggnadstid beräknas till högst en månad.

4 4 Vattenområdet vid broplatsen tillhör det av Södra Jungsund vattendelägarlag i Köklot Värlax ägda samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Södra Jungsund by i Korsholms kommun. Vattenområdets hela areal är enligt fastighetsregistret 7 371,8215 hektar. Totala ägarandelarna i området är 2,6874 mantal. Fastigheten Mattos Algrund RNr 1:88 i Södra Jungsund by som ägs av sökande Sven Mattas tillhör en andel om 0, mantal och fastigheten Värlax Mattas RNr 1:76 i Södra Jungsund by som ägs av sökande Göran Mattas tillhör en andel om 0,01200 mantal av det samfällda vattenområdet. Dessa 200 fastigheters andelar utgör således totalt 0,0239 : 2,6874 x 7 371,8215 ha = 65,56 hektar. Vattenområdet som åtgår till bron och vägbankarna utgörs av ett ca 720 m 2 stort område (12 m x 60 m). Delägarlaget har gett sitt samtycke till byggandet av ifrågavarande bro och väg på årsstämman Beslutet har vunnit laga kraft. Byggandet av bron och vägbankarna inverkar inte nämnvärt på vattenståndet, vattenväxlingen och vattnets reningsförmåga i området. Företaget försämrar inte heller vattendragets lämplighet för rekreationsändamål eller bedrivandet av fiske i området. Områdets naturvärden försämras inte nämnvärt av företaget. Trivseln i området påverkas inte negativt av bro och vägbygget. Under byggnadstiden är det möjligt att färdas till vattenområdet genom den andra befintliga vattenvägen. På ett lämpligt ställe utformas vägbanken så att snöskotrar kan korsa vägen. Den planerade bron kommer inte att förändra landskapsbilden väsentligt. Bron kommer att synas från en relativt begränsad del av Värlaxfjärden. Grynnor och stenar samt de landområden som binds samman av bron och vägen begränsar insynen naturligt så att den kommer att synas på en ca 0,5 km bred sektor. Det finns inga naturskyddsområden eller områden som ingår i Natura 2000 nätverket vilka skulle beröras av företaget. Den skada som bron uppskattas föra med sig är att en fritidsfastighet kan lida av att trafiken är betydande och vägen är nära fritidsbostaden då det inte är möjligt att minska skadan med någon form av skydd för buller, insyn och damm exempelvis planteringar. Skogsmark förorsakas skada i och med området som hamnar under vägen, speciellt ifall markägaren inte har någon nytta av vägen. Enligt sökandena består nyttan av byggandet av bron i att de fritidsfastigheter som finns på holmen Gräsgrunden får en fast vägförbindelse. Fritidsfastigheterna på holmen kan användas en längre tid av året vid bilväg än då båt behövs. Under menförestiderna vår och höst är fastigheter på holmar svårtillgängliga. Speciellt då fritidsfastigheter byggs och material skall fraktas med båt och bäras från stranden är nyttan av vägen betydlig. Vid hård vind eller storm är det nuförtiden inte alltid möjligt att komma till holmen än med en stor båt. Därtill skulle företaget vara till stor nytta för skogsbruket eftersom skogsägaren är i dagsläget tvungen att leverera virket till väg vid försäljning på leverans. Skogsbolagen köper inte mera virke på rot från

5 HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN 5 holmar eftersom de inte idkar flottning eller transporter över isen. Det är inte heller riskfritt att själv utföra virkestransport på is. Sökandena har även ansett företaget medföra en liten nytta för de områden som har reserverats som närrekreationsområden för stranddetaljplanernas fritidsfastigheters interna behov. På området förekommer bland annat älgjakt och jakt på sjöfågel. Speciellt älgjakten förbättras tack vare bron och vägen. Hittills har älgarna transporterats med båt från området. Därtill stiger holmens fritids och skogsfastigheter i värde. Enligt ovannämnda är nyttan av brobygget betydlig i förhållande till de skador som uppstår på grund av företaget. Företaget orsakar inte några oskäliga men eller skador för någon markägare. Allmänt eller enskilt intresse kränks inte av förteget. Kostnaderna fördelas i förhållande till nyttan vid en enskild vägförrättning i enlighet med lagen om enskilda vägar. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen med kungörelse i miljötillståndsverket och i Korsholms kommun berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har ansett att företaget medförde mindre skadliga följder för miljön om bron byggdes enligt alternativ I. Tillstånd har ansökts enligt alternativet II. På den östra sidan av den planerade broplatsen ligger den öppna Värlaxfjärden och på den västra sidan en grund flada som är ca 12 ha stor. Det ifrågavarande vattenområdet uppfyller dock inte kännetecknen för en flada i naturtillstånd som är skyddad enligt 1 kap. 15a vattenlagen. Från fladan västerut har grävts eller rensats för ca tio år sedan en fåra. Väglinjen enligt alternativ I skulle leda över denna fåra. Om tillstånd till byggandet av bron med därtill hörande vägbankar ändå beviljas enligt alternativ II har miljöcentralen yrkat att broöppningen bör utvidgas från det planerade i syfte att göra strömhastigheten långsammare och bibehålla vattenkvaliteten i fladan. Brons fria öppningens bredd bör vara 6,0 m. Brolockets nedre kant bör vara +1,8 m eller högre mätt från medelvattenståndet. Broöppningens nedre kant bör vara minst 4 m bred på nivån 1,2 m eller lägre mätt från medelvattenståndet och slänterna 1:1. I vägbanken på båda sidorna av bron bör dessutom placeras 0,8 m:s trummor, vilkas nedre kant på trummans insida ligger på höjden ca 0,7 m mätt från medelvattenståndet. Slänterna till trummornas och broöppningens

6 6 fördjupningar får stiga i lutningen 1:5. Sökandena bör åläggas att se till att slam och vattenväxter inte försämrar broöppningens eller trummornas förmåga att leda vatten. Därtill har miljöcentralen ansett att massabytet nedanför grundnivån är onödigt eftersom tjälen inte sträcker sig nedanför det 70 cm tjocka vattenskiktet. Massabytet skulle medföra onödig vattengrumling i vattenmiljön. Byggandet bör utföras utanför fiskens lektid och fåglarnas häckningstid samt med hjälp av bästa tillgängliga teknik med avsikt på miljön. 2) Österbottens arbetskrafts och näringscentral har ansett att vägdragningen och broplaceringen enligt alternativ I skulle förorsaka en avsevärt mindre skadlig effekt på vattendragsområdet. Innanför den planerade broöppningen enligt alternativ II finns en flada samt ett glo. Flador och glosjöar är viktiga områden för fiskens reproduktion och de är framförallt betydelsefulla för vårlekande fiskar som gädda, abborre och mört. Många flador och glon har förlorat sin funktion som lekplatser på grund av bland annat försämrad vattenkvalitet, förändrad hydrologi, vägbyggen och muddringsföretag. Förändringarna medför att de för fiskens reproduktion lämpliga platserna ständigt minskar. Det är därför viktigt att iaktta stor försiktighet i samband med åtgärder som kan påverka fladornas naturtillstånd. Arbetskrafts och näringscentralen har framfört att de planerade åtgärderna medför att ett förhållandevis brett sund avsnörs till en liten broöppning och en vägtrumma. Trots att sundet delvis är igenvuxet skulle vägbankarna ändå innebära att strömförhållandena förändras med ett minskat utbyte av vatten såväl i sundet som i fladaområdet. Det är därmed sannolikt att avsnörningen av sundet innebär en snabbare igenväxning och igenslamning av fladaområdet. Arbetskrafts och näringscentralen har yrkat att om tillstånd till byggandet av bron med därtill hörande vägbankar ändå beviljas enligt alternativ II bör broöppningen i banken vara avsevärt bredare och omfatta åtminstone den fria vattenytans bredd så att den inte påverkar vattenflödet i sundet. Arbetskrafts och näringscentralen har konstaterat att fladan torde till sina väsentliga delar vara av det slag som avses i 1 kap. 15a 1 mom. vattenlagen. Framförallt gäller detta den del som finns norr om Gistgrund och Övre Alholmens sydspets där det på basen av flygfotografi finns en tröskel med grundare vatten som avgränsar fladan från det övriga området. Genom att minska sundets öppning med vägbankar reduceras vattenutbytet i fladaområdet, vilket kan medföra att fladans naturtillstånd påverkas.

7 7 Sökandenas förklaring MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Sökandena har ingett sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökandena har framfört att det är omöjligt att använda sig av alternativ I för att erhålla vägförbindelse till Gräsgrunden. Ägare till fastigheten Björkvik RNr 2:12 i Koskeby by i Korsholms kommun motsätter sig fortfarande detta med motivering att trafiken skulle bli alltför störande vid hans fritidsstuga. Därför vidhåller sökandena ansökan enligt alternativ II. Sökandena har ansett att brons bredd 3,6 m är tillräcklig med tanke på vilken typ av båtar kan trafikera sundet. Sökandena har dock godkänt att vattengenomströmningen i vattenområdet förbättras genom att bygga bron med bredden 4,0 m och anlägga två trummor med innerdiametern 80 cm i vägbanken. I vägbanken kan anläggas även flera trummor och därtill kan den delvis igenväxta kanalen som grävts i slutet av 1980 talet vid alternativ I rensas. I övrigt har sökandena inte haft något annat att påpeka med anledning av 1) Västra Finlands miljöcentrals påminnelse. Miljötillståndsverket beviljar Sven Mattas, Göran Mattas och Susanne Näsman tillstånd att bygga en bro med därtill hörande vägbankar mellan Övre Alholmen och Gräsgrunden på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Bergby och Södra Jungsund byar, muddra broplatsen på det nämnda samfällda vattenområdet och deponera dessa muddringsmassor på land på av tillståndshavaren Göran Mattas ägda fastigheten Värlax Mattas RNr 1:76 i Södra Jungsund by, alla i Korsholms kommun i enlighet med den till ansökan bifogade planen dock på det sätt ändrad, som framgår av tillståndsbestämmelserna 1) och 2). Miljötillståndsverket beviljar Sven Mattas, Göran Mattas och Susanne Näsman ständig nyttjanderätt till det för bron och vägbankarna erforderliga ca 720 m 2 stora vattenområdet som tillhör det av Södra Jungsund vattendelägarlag i Köklot Värlax ägda samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Södra Jungsund by i Korsholms kommun. Området anges i bilaga 2 till detta beslut. Sven Mattas, Göran Mattas och Susanne Näsman åläggs att solidariskt betala 150 euro som ersättning till Södra Jungsund vattendelägarlag i Köklot Värlax för den ständiga nyttjanderätten till det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Södra Jungsund by i Korsholms kommun. Ersättningen skall erläggas före inledandet av byggnadsarbetena, dock senast

8 Tillståndsbestämmelser 8 Efter förfallodagen skall på ersättning betalas en årlig dröjsmålsränta i enlighet med 4 1 mom. räntelagen, vars belopp är sju procentenheter högre än den i 12 avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga. Eftersom nyttjanderätten hänför sig endast till en obetydlig del av det samfällda vattenområdet, underrättas vederbörande lantmäterikontor inte om detta beslut. Förutom den ersättning för den ständiga nyttjanderätten till det för bron erforderliga vattenområdet som tillståndshavarna ålagts att betala, förorsakar företaget inte på förhand sett skada, men eller annan förlust av förmån som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavarna skall följa stadgandena i vattenlagen och tillståndsbestämmelserna nedan. 1) Bron skall förses med en fri öppning, vars bredd är minst 6,0 m mätt vid medelvattenståndet. Den nedre kanten på brons överbyggnad skall vara på höjden +1,8 m eller högre mätt från medelvattenståndet. Den nedre kanten på broöppningen skall vara på höjden 1,2 m eller lägre mätt från medelvattenståndet på ett minst 4 m brett avsnitt med släntlutningen 1:1. I vägbanken på båda sidorna av bron skall placeras en trumma med en diameter på 80 cm så att trummans nedre inre kant är på höjden 0,7 m mätt från medelvattenståndet. Slänterna till trummornas och broöppningens fördjupningar skall ha lutningen 1:5 eller vara flackare. 2) Muddrings och byggnadsarbetena skall utföras möjligast kontinuerligt på ett sådant sätt och under en sådan tid att havsområdet och dess användning förorsakas så lite skada och men som möjligt. Muddringsarbetena bör utföras så att uppgrumlingen av vattnet är möjligast ringa. Muddrings och byggnadsarbetena som kan vara störande för häckande fåglar och fiskens lek eller som medför uppgrumling av vattnet skall utföras under tiden ) Efter att arbetena slutförts skall byggnadsplatsen och dess omgivning uppsnyggas och omsorgsfullt anpassas till omgivningen. 4) Innan arbetena inleds skall tillståndshavarna på egen bekostnad ombesörja om att en ny höjdfixpunkt byggs i stället för den som förblir under den vägbank som kommer att byggas. 5) Arbetena får inte inledas förrän tillståndshavarna erhållit vägrätt.

9 9 6) Tillståndshavarna är skyldiga att fortsättningsvis underhålla bron med därtill hörande vägbankar och trummor. Bron och dess närmaste omgivning skall skötas så att man undviker att slam och vattenväxter försämrar broöppningens och trummornas förmåga att leda vatten. 7) Skada och men, som eventuellt förorsakas av arbetenas utförande, skall utan onödigt dröjsmål ersättas vederbörande rättsinnehavare, såvida annorlunda ej överenskommes. 8) Arbetena skall påbörjas inom tre år och till väsentliga delar slutföras inom fyra år efter att detta beslut vunnit laga kraft, vid äventyr att tillståndet och den beviljade nyttjanderätten annars förfaller. 9) Tillståndshavarna skall skriftligen på förhand meddela om inledandet av arbetena till Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts och näringscentral samt miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun. 10) Sedan arbetena slutförts, skall därom inom 60 dagar skriftligen meddelas miljötillståndsverket, Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts och näringscentral, miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun samt Sjöfartsverkets Västra Finlands farledsenhet. Till meddelandet skall fogas ritningar som utvisar brons, vägbankarnas och trummornas slutliga dimensionering och placering. Motivering Bron och därtill hörande vägbankar i sundet som finns mellan Övre Alholmen och Gräsgrunden mellan Värlaxfjärden och Köklotfjärden kommer enligt den till ansökan bifogade utredningen omedelbart att tjäna minst 16 fritidsfastigheter genom att de får en fast vägförbindelse. Tillgängligheten till dessa fastigheter på Gräsgrunden förbättras och därmed stiger dessas bruks och försäljningsvärde. Den totala genomströmningen i sundet bibehålls tillräckligt stor. Då brons fria öppning förstoras och och vägbankarna förses med två större trummor i enlighet med tillståndsbestämmelserna ovan, kommer strömningen inte att avsevärd minska heller vid stränderna i närheten av vägbankarna. Förutom den arbetstida kortvariga grumling av vattnet inverkar bro och vägbygget inte menligt på användningen av havsområdet. Företaget är i överensstämmelse med de för Granören, Mattos Algrund och Tjäruören fastställda stranddetaljplanerna. Med beaktande av det som ovan sagts är den nytta som erhålls av företaget, då det förverkligas i enlighet med detta beslut, betydande i förhållandet till de skador, men eller andra förluster av förmåner som byggandet av bron och vägbankarna eventuellt medför. Bron och vägbankarna medför inte nämnvärd skada eller men för det allmänna intresset. Bron kan inte anses minska naturskönheten, kulturvärdena, trivseln i omgivningen eller möjligheterna att nyttja vattenom

10 10 rådet för rekreation mera än vad som är nödvändigt för att det åsyftade resultatet kan uppnås. Nyttjanderätt till det för bron och vägbankarna erforderliga samfällda vattenområdet kan beviljas, eftersom det område som behövs för företaget är mindre än det område som motsvarar sökandenas andelar i det samfällda vattenområdet. Lagrum 2 kap. 3, 4 och 6 2 mom. och 7 1 mom. vattenlagen. Utlåtande om påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket förkastar med hänvisning till motiveringen till avgörandet av tillstånd ovan 1) Västra Finlands miljöcentrals och 2) Österbottens arbetskrafts och näringscentrals yrkanden om, att bron skall byggas enligt alternativ I, såsom obefogade. Den grunda ca 12 ha stora fladan som ligger på den västra sidan av den planerade broplatsen uppfyller enligt miljöcentralens påminnelse inte kännetecknen för en flada i naturtillstånd som skulle fordra speciellt skydd enligt 1 kap. 15a vattenlagen. Därtill har den vederbörande markägaren motsatt sig användandet av den befintliga vägen som leder via Björkvikfladan till Gistgrund. Miljötillståndsverket har beaktat den av 1) Västra Finlands miljöcentral framförda påminnelsen på det sätt som framgår ovan av tillståndsbestämmelserna 1), 2) och 6). Miljötillståndsverket har beaktat den av 2) Österbottens arbetskrafts och näringscentral framförda påminnelsen på det sätt som framgår ovan av tillståndsbestämmelse 1). HANDLÄGGNINGSAVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV DEN 945 euro. Motivering För beslutet uppbärs i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003) och bilagan till nämnda förordning den avgift som stadgats för bro. Eftersom den arbetsinsats som behandlingen krävt har varit större än den som nämns i avgiftstabellen, har avgiften fastställts till ett 35 procent högre belopp än vad som anges i tabellen.

11 11 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta över nyttjanderättsområdet Birgitta Vauhkonen Pertti Seppänen Esko Vähäsöyrinki Kristina Montell I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Pertti Seppänen och Esko Vähäsöyrinki (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Kristina Montell. KM/tr

12 Bilaga 1 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: (växel) telefax: (09) e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

13 Karta över nyttjanderättsområdet Bilaga 2