ÅRSREDOVISNING 2014 UDDEVALLA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2014 UDDEVALLA KOMMUN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 UDDEVALLA KOMMUN

2 Vinnare i Uddevalla kommuns tävling: Omslagsbild till Årsredovisning 2014 för Estetiska programmet med inriktning Media Estetik ÅK3, Uddevalla Gymnasieskola. Hanna Spindel, Lisen Davidsson, Alice Hilmersson och William Larsson. Foto: Dan Andréasson ÅRSREDOVISNING 2014 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning för Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktige och övriga förtroendevalda i kommunen. Vår förhoppning är att årsredovisningen även ska intressera våra kommunmedborgare och övriga intressenter i omvärlden. Syftet med årsredovisningen är att ge en god information om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Den ska bl.a. fungera som beslutsunderlag på övergripande nivå i kommunens planering. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med bl.a. avstämning av finansiella mål och mål för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas, bolagens och stiftelsernas berättelser. Uddevalla Vision 2040 handlar om liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän. Vi har ur detta valt som tema för årsredovisningen Livskvalitet och vi valde att fokusera på meningsfyllda fritidsaktiviteter i Uddevalla kommun. Omslagsbilden visar en fritidsaktivitet som förmedlar känslan av livskvalitet. Denna bild plus ytterligare fyra bilder i årsredovisningen har även detta år tillkommit genom förnämlig medverkan från Estetiska programmet med inriktning Media Estetik på Uddevalla Gymnasieskola. Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande 3 Styr- och ledningsmodell 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 6 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän 9 Integration och motverkande av utanförskap 13 Folkhälsa 14 Miljööversikt 15 Personalöversikt 16 EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys 19 Resultaträkning 24 Kassafl ödesanalys 24 Balansräkning 25 Redovisningsprinciper 26 Notförklaringar 28 Driftredovisning 34 Investeringsredovisning 35 NÄMNDERNAS BERÄTTELSE Organisation kommunen 38 Kommunfullmäktige och revision 39 Kommunstyrelsen 40 Barn och utbildningsnämnden 43 Socialnämnden 48 Tekniska nämnden 53 Kultur och fritidsnämnden 57 Miljö och stadsbyggnadsnämnden 60 BOLAG OCH STIFTELSER Organisation kommunala bolag och stiftelser 63 Uddevalla Utvecklings AB - moderbolaget 64 Uddevalla Energi AB 64 Uddevalla Hamnterminal AB 65 Uddevalla Omnibus AB 65 Uddevalla Turisttrafi k AB 65 Uddevalla Event AB 66 Uddevalla Vatten AB 66 Västvatten AB 66 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 66 Stiftelsen Ljungskilehem 67 Gustafsbergsstiftelsen 67 HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla 67 Lostif fastighet AB 67 ÖVRIGT Revisionsberättelse 68 Begreppsförklaring 69 Fem års översikt 70

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Återigen levererar Uddevalla kommun ett historiskt gott resultat. Aldrig någonsin tidigare har kommunens skatteintäkter varit så stora, som under 2014, trots att skattesatsen har varit på en bana som i vart fall börjat närma sig genomsnittet för liknande kommuner. Ett bra resultat behövs för att ge medborgarna i kommunen en trygg samhällsservice, nu och i framtiden. Kommunen har enorma behov av investeringar, dels för att vi bor i en attraktiv kommun med stor inflyttning, men också för att många av våra byggnader och anläggningar redan har fallit för åldersstrecket och behöver moderniseras. God ekonomisk hushållning är att återinvestera när byggnader har nått sin tekniska livslängd, att hålla liv i avskrivna och omoderna lokaler med stora reparationer är både dyrt och dåligt för miljön. Kommunens goda ekonomi har två huvudorsaker - för det första goda intäkter tack vare många arbetade timmar i svensk ekonomi och stor inflyttning till Uddevalla, och för det andra kontroll på kostnaderna i kommunens verksamheter. Det är mycket glädjande att samtliga nämnder, inklusive socialnämnden, nu håller sina respektive budgetar. Arbete med kostnadskontroll och effektiviseringar kräver alltid vilja och ibland mod, men om det inte utförs så får medborgarna betala för denna bristande vilja genom högre skatt utan motsvarande bättre kvalitet. Henrik Sundström Kommunstyrelsens ordförande 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3

5 STYR- OCH LEDNINGSMODELL Visionen Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän sträcker sig till år Kommunfullmäktige har i den strategiska planen beslutat om mål som ska uppnås och uppdrag som ska genomföras under mandatperioden Varje år görs en uppföljning av måluppfyllelse och hur långt verksamheterna kommit med uppdragen. Målen sammanfattas i ett styrkort och genom en samlad bedömning av måluppfyllelsen inom tre utvecklingsperspektiv bedöms om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Detta redovisas under rubriken Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän. Kommunstyrelsen och nämnderna har också styrkort med tillhörande mål och nämndsuppdrag som följs upp årligen och redovisas under rubriken Nämndernas berättelse. VÄRDEGRUND Öppenhet Respekt Professionalitet KUND/MEDBORGARE VISION EKONOMI MEDARBETARE Kommunfullmäktiges strategiska plan Kommunfullmäktiges styrkort Innehåller mål och uppdrag Uppföljning Redovisas under rubrik Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Nyckeltal Varje nämnd redovisar under rubrik Nämndernas berättelse nyckeltal avseende tjänsteproduktion, volymer och kostnader som inte är målsatta, men är viktiga för analyserna inom respektive nämnd. Nämndernas styrkort Innehåller mål och uppdrag Uppföljning Redovisas under rubrik Nämndernas berättelse 4

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Meningsfyllda fritidsaktiviteter i Uddevalla kommun. Foto: Alice Hilmersson. Estetiska programmet med inriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla gymnasieskola.

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Osäkert internationellt läge Tillväxten i euroländerna har under året varit mycket svag. USA och Storbritannien har däremot haft en tillväxt på ca 3 %. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten gått tillbaka till mer normala nivåer medan i flera andra länder har arbetslösheten fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet låg arbetslösheten i slutet av 2014 strax under 12 %. Det kan jämföras med före finanskrisen då arbetslösheten var ungefär 7,5 %. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. För 2014 bedöms den ekonomiska nedgången i Finland ha upphört och förbytas i svag tillväxt. Även i Danmark stärks tillväxten successivt. Den norska ekonomin har hållit farten uppe bra sedan finanskrisen. Dock har den starka sysselsättningsökningen börjat avta och arbetslösheten ser ut att vara på väg upp. Allt lägre oljepriser ändrar förutsättningarna för Norge på ett påtagligt sätt. BNPtillväxten för världen som helhet beräknas uppgå till 3,5 % 2014 vilket kan jämföras med 3,0 % Även Sverige har problem Även i den svenska ekonomin finns problem. Tillväxten dämpades markant under året efter en uppgång under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt vilket innebär att arbetslösheten ligger kvar på nästan 8 %. Trots detta ökar skatteunderlaget förvånansvärt bra, med en real ökning runt 2 % Tillväxten på för Sverige viktiga exportmarknader i Europa har dock saktat in betänkligt. En betydande osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen finns, bl. a. pga. en försvagad ersättningsgrad i de offentliga trygghetssystemen och den nedskrivning som skett av pensionsutbetalningarna i det allmänna pensionssystemet till följd av den s.k. bromsen. Näringslivets investeringar har hållits tillbaka men förbättrade förutsättningar för den svenska exportindustrin gör nu att industrins investeringar ändå ser ut att dras uppåt. Betydligt lägre resultat i kommunerna Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor år Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med Det beror till största del på återbetalningen från AFA 2013 på cirka 8 miljarder. De senaste fyra åren har i genomsnitt 25 kommuner gjort negativa resultat. På motsvarande sätt har 160 kommuner haft ett resultat som överstiger 2 % av skatter och bidrag. Variationen är således stor i kommunsverige. Taxeringsutfallet 2014 (2013 års inkomster) för kommunerna innebar en ökning med 3,6 % (föregående år 4,0 %) jämfört med FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Samtliga nämnder håller sin budget Kommunens resultat på 54 mkr uppfyller det finansiella nettokostnadsmålet. Inom ramen för resultatet har möjligheter givits att göra ytterligare en partiell inlösen av pensionsskulden. Inlösen uppgår till ca 96 mkr. Totalt uppgår hittills gjorda inlösen till 209 mkr. Samtliga nämnder håller sin budget under året, vilket är mycket glädjande. Socialnämnden har för första gången sedan 2009 klarat att bedriva verksamheten inom sin budget. Resultatet har dock inte tillkommit utan neddragningar, effektiviseringar och uppoffringar inom nämndens verksamhet gjordes en avsättning på 324 mkr för handelsområdet Östra Torp. När nu projektet börjar gå mot sitt slut görs successivt slutregleringar. En sådan görs i bokslutet och uppgår till 63 mkr som återförs. Detta är pengar som inte behövts för ursprungligt ändamål. Detta belopp bidrar till årets inlösen av del av den s.k. pensionsskulden. Uddevallas skattesats 2014 var 21,91 kronor och höjs 2015 med 25 öre till 22,16 kronor. Den genomsnittliga ovägda skattesatsen 2014 i kommunerna i Västra Götaland var 21,56 kronor och ökar till 21,61 kronor I jämförelse var skattesatsen i Uddevalla 35 öre högre 2014 och skillnaden ökar till 55 öre Avstämning mot de fi nansiella målen De fyra finansiella målen uppnås, både i det kortsiktiga perspektivet i förhållande till budgeten för 2014 och i det långsiktiga perspektivet i förhållande till strategiska planen Det viktigaste perspektivet för en god ekonomisk hushållning är det långsiktiga. Nettokostnadsandelen på 98,0 % klaras genom överskott i samtliga delar inkl. återföring av ej utnyttjade pengar i avsättningen för östra Torp. Soliditeten minskar med 0,9 % till 30,3 %. Investeringarna uppgår till 7,3 % (199 mkr) mot budgetens 12,1 % (328 mkr) och strategiska planens maximala nivå på 10,0 % (271 mkr). Egenfinansieringen (avskrivningar + överskott) blev 74 % och når därmed upp till det långsiktiga målet på minst 65 %. Finansiellt mål Bokslut Strategisk Målet Budget Målet plan uppnås? uppnås? Nettokostnadsandel 98,0 % 98,0 % Ja 98,2 % Ja Soliditet 30,3 % 27,9 % Ja 28,0 % Ja Investeringsnivå 7,3 % 10,0 % Ja 12,1 % Ja Egenfi nansiering 74,0 % 65,0 % Ja 49,7 % Ja God ekonomisk hushållning De fyra finansiella och de 17 verksamhetsmässiga målen som mäts i år i de tre perspektiven kund/medborgare, medarbetare och ekonomi uppnås till 47 % vilket är en sänkning från drygt 90 % föregående år. Det är framförallt de verksamhetsmässiga målen som visar på en nedåtgående trend och låg måluppfyllnad, ca en tredjedel, i jämförelse med tidigare år, vilket får anses vara oroande. Utifrån enbart dessa skulle bedömning-

8 en bli att vi inte uppnår god ekonomisk hushållning. Tyngden av dessa i den samlade bedömningen om god ekonomisk hushållning uppnås eller inte, är begränsad då de inte är helt relevanta för att mäta hela den samlade verksamhetens resultat och kvalité. Däremot nås samtliga fyra finansiella mål och som får anses vara mer relevanta för att mäta utvecklingen. Den samlade bedömningen av detta blir att kommunen sammantaget uppnår god ekonomisk hushållning Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller enbart för kommunen, inte koncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bl. a. realisationsvinster och realisationsförluster räknas bort. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt inom tre år efter att det uppkommit. Avstämningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet för Under året har beslut tagits om disposition ur den s.k. sociala investeringsreserven med 11,6 mkr för Förstärkt och samordnat familjestöd som ska bedrivas under 5 år. Vid årets utgång kvarstår hela reserven eftersom projektet påbörjas först Årets resultat Realisationsvinster Realisationsförluster Sociala investeringar Justerat resultat Social investeringsreserv inom ramen för egna kapitalet Beslutad disposition + 54 mkr - 2 mkr +2 mkr -0 mkr + 54 mkr 15,0 mkr -11,6 mrk Balanskravsresultat 5 år Balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagen innehåller därutöver krav på att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. De finansiella och de verksamhetsmässiga målen är satta utifrån detta och är Uddevallas definition av lagstiftningens krav. Defl ation och historiskt låga räntor Inflationstakten, det vill säga förändringen i KPI under de senaste tolv månaderna, var -0,3 procent i december Även årsmedeltalet för helåret är lägre än 2013 (-0,2 %). Sverige har därmed deflation. Riksbankens reporänta var 0,75 % vid ingången av 2014 och har under året sänkts i två steg till 0,0 % i oktober. Genom sänkningen under året uppstod för första gången i historien en negativ ränta som gäller vid bankernas inlåning i Riksbanken. Riksbanken bedömer att reporäntan behöver vara kvar på 0 % under en längre tid. Först under andra halvåret 2016 anser Riksbanken att det kan vara lämpligt att börja höja räntan igen. De korta marknadsräntorna har följt med Riksbankens sänkningar, bl. a. låg Stibor 3 månader på 0,26 % vid årets slut mot 0,94 % vid årets början medan de längre marknadsräntorna, exempelvis 5-årig swapränta har sjunkit kraftigt från 2,18 % vid årets början till 0,60 % vid årets slut. Uddevalla ökar åter med nästan 500 invånare Invånarantalet uppgår till (2013: ) personer 31/12, vilket är en ökning med 492 (495) personer under året. Den höga ökningstakten fortsätter därmed och är i stort samma som (2 709) personer flyttade till Uddevalla medan (2 286) flyttade ut, vilket ger ett positivt flyttnetto med +418 (423) personer. Födelsenettot blev +73 personer (+75). Under året föddes 623 (633) barn medan 550 (567) personer avled Invånarantal 31/12 förändring resp år Minskning av förvärvsarbetande dagbefolkning Antalet förvärvsarbetande i Uddevalla, mätt som dagbefolkning, minskade något under år Den största minskningen stod männen för, -72 av -85 (-84 %). Största bransch vad gäller arbetstillfällen är fortsatt Vård och omsorg med en andel på 22,7 %. Den största ökningen svarar Handel för som ökade med 1,2 %, medan Tillverkning och utvinning var den näringsgren som minskade mest, -1,3 %. Arbetslösheten inkl. personer i program var i Uddevalla dec ,7 %, en minskning med 0,9 % sedan motsvarande period föregående år. Män har en fortsatt högre arbetslöshet än kvinnor ( 10,1% resp. 7,1%). I riket minskade arbetslösheten med 0,5 % till 8,1%. Uddevalla har fortfarande en högre arbetslöshet än riket, men skillnaden har under 2014 minskat något och är nu 0,6%. Förvärvsarbetande dagbefolkning Antal Ändring Män Kvinnor Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av arbetskraften år (avser 31december, %) Uddevalla, män 11,2 11,1 10,1 Uddevalla, kvinnor 8,4 8,1 7,1 Uddevalla, totalt 9,9 9,6 8,7 Riket 8,9 8,6 8,1 Samlad strategisk samhällsplanering Under 2014 inrättades en avdelning för strategisk samhällsplanering hos kommunstyrelsen. Syftet är bl. a att stärka sambanden mellan översiktsplanen och kommunfullmäktiges beslut om investeringar i flerårspla- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

9 nen. Investeringsbeslutet ska ses som kommunfullmäktiges beställning till samhällsbyggnadsnämnden och Uddevalla Vatten AB. Som instrument för planeringen har tagits fram förslag till samhällsbyggnadsstrategi samt rutiner och kriterier för hur kommunen ska hantera förslag till nya planer och exploateringsinitiativ (s.k. förprövning). Målet är att skapa en tydlig planeringsprocess där privata och kommunala projekt behandlas likvärdigt och transparent. Beslut om planbesked, markanvisning och större exploateringsinitiativ fattas fr.o.m av kommunstyrelsen. Syftet är också att tydliggöra kommunstyrelsens ansvar för strategiska och kommunövergripande frågor. Samhällsbyggnad omfattar mer än att definiera behov av nya bostadsområden. I arbetet med att ta fram flerårsplan och genomföra förprövning medverkar därför samtliga förvaltningar. Kriterierna för bedömning omfattar en rad olika aspekter, allt från ekonomi och stöd i befintliga planer till ekologisk och social hållbarhet. Under de närmaste åren kommer de djupare aspekterna av strategisk samhällsplanering att vidareutvecklas. Uddevallas företag utvecklas vidare Uddevallas och Fyrbodals näringsliv har genomgått och genomgår en stor strukturförändring, en ständigt pågående process. Inom tillverkningsindustrin krävs en ökad spetskompetens och förädling. Handeln uppvisar ett liknande mönster. Antalet arbetstillfällen inom kommunen 2014 är lika många som Vi kan se förändringen till att de 10 största privata branscherna har ökat med nära 500 sysselsatta. Nedläggningen av Volvo balanserades till del av etableringen av IKEA/IKANO. Handelsindex steg 2013 och Uddevalla ligger på topp tre inom Västra Götaland. Handeln har vuxit mycket och är den största privata branschen räknat i antal sysselsatta. Uddevalla kommun vill befästa sin position som handelsstad vilket initierar en diskussion kring hur våra sju handelsområden kan bli tydligare i sin profil för att attrahera kunder till hela Uddevalla. Uddevalla är attraktivt för såväl etableringar och investeringar från företag och människor utanför kommungränsen, mycket beroende på vårt geografiska läge. Företagare ser konkurrensfördelar genom att etablera sig här. Uddevalla har idag ca 10 hektar färdig industri- och verksamhetsmark och mycket större arealer är inom de närmaste åren färdiga för ianspråktagande. Det finns även ett större privat område med färdiga byggnader att hyra. I Uddevalla finns ca företag med säte i kommunen. Till detta ska läggas några hundra företag som har filial inom kommunens gränser. Nyregisteringarna av företag var 310 stycken, vilket skapar den nödvändiga dynamik som krävs för en ständig utveckling av kommunens näringsliv. 100 nya bostäder och bra planberedskap Under 2014 färdigställdes 100 nya bostäder, att jämföra med fjolårets 95. Av dessa utgjordes 43 av lägenheter i flerbostadshus och 57 bostäder i småhus. Lägenheterna som färdigställts under året avser i huvudsak det tredje huset på Östberget i Uddevalla tätort och Utsiktsvägen i Ljungskile. De enbostadshus som färdigställts under året finns framför allt i Sundskogen men också som spridd bebyggelse i kommunen. Under året påbörjades byggnation av nya bostäder i bl.a. kvarteret Bilde (Lagerbergsgatan), kvarteret Hvitfeldt (ombyggnad av kontor i f d Bohusläningen), på Kapelle samt i Sundskogen. Totalt 163 nya bostäder, varav 73 i småhus. Under året antogs åtta nya detaljplaner av miljö- och stadsbyggnadsnämnden respektive kommunfullmäktige. I dessa finns möjligheter till totalt 80 nya bostäder, varav 30 i småhus. Totalt finns i antagna detaljplaner en möjlighet att starta byggnationer av ca lägenheter (varav ca 400 i småhus). Pågående detaljplanearbeten inrymmer uppskattningsvis ytterligare ca 750 möjliga nya bostäder. Antalet bygglovansökningar har minskat med 14 % jämfört med Till detta ska läggas 81 s.k. Attefallshus som är bygglovsbefriade men anmälningspliktiga. Detta motsvarar i princip minskningen av bygglovsansökningar. Företagens resultat oförändrat Koncernens, dvs. kommunens och de kommunala företagens samlade resultat, uppgår till 110 mkr jämfört med 130 mkr Företagens bidrag till resultatet är 56 mkr mot 33 mkr Företagens andel av koncernens resultat ökar från 26 % 2013 till 51 % Ökningen beror framför allt på kommunens lägre resultat 2014 jämfört med Investeringarna uppgår till 591 mkr (2013: 531) och de långfristiga skulderna till mkr (2 709). Soliditeten minskar marginellt och uppgår till 31,2 % (31,4). Framtidsperspektiv Sveriges kommuner står inför ett antal utmaningar de kommande åren. Bland annat gäller detta anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. Dessa frågor kommer att behöva uppmärksammas särskilt de kommande åren. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. En fråga som ter sig alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

10 LIV, LUST OCH LÄGE BLIR LIVSKVALITET I HJÄRTAT AV BOHUSLÄN! Kommunfullmäktige har antagit en strategisk plan med övergripande mål och strategier för hela mandatperioden Planen är ett led i att uppnå visionen 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän!. Måluppfyllelsen 2014 är högst inom utvecklingsperspektiv ekonomi. Utvecklingsperspektiven kund/medborgare och medarbetare är förbättringsområden. Diagrammet nedan visar kommunfullmäktiges styrkort och dess mål. Då den röda resultatlinjen når 100 eller går utanför 100 (den svarta linjen) i diagrammet har vi nått målet. Utöver måluppfyllnad följs utvecklingen i Uddevalla över en treårsperiod och jämförelse med andra (se tabell). Fler nöjda brukare i kommunala verksamheter och fler nöjda företagare i kommunen Fler Uddevallabor känner sig trygga i Uddevalla 120 Fler Uddevallabor har en positiv uppfattning av de kommunala verksamheterna 100 Fler brukare och medborgare är nöjda med kommunens bemötande Fler Uddevallabor har eftergymnasial utbildning Fler Uddevallabor upplever sig vara delaktiga och ha inflytande i kommunala beslut Fler Uddevallabor tycker att Uddevalla är en bra plats att bo och leva på Miljöförbättrande åtgärder har förbättrat klimatet och effekter gällande energibesparingar Uddevallabornas förutsättningar för god hälsa på lika villkor ska öka Integrationen ska förbättras i Uddevalla Minska koldioxidutsläppen gällande transporter (miljömål 6) Nettokostnader i relation till Västra Götaland Minska koldioxidutsläpp gällande energianvändning (miljömål 5) Finansiell profil jämfört med Västra Götaland (placering av 49 kommuner) Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare ska minska 2014 Mål Egenfinansiering av investeringar Investeringsnivå i % av skatteintäkter Soliditeten ska öka Löneutveckling där kv. genomsnittliga lönesumma ska öka i rel. till män. Nettokostnadsandel inkl finansnetto i % av skatter och bidrag Vad har vi genomfört från den strategiska planen? Den strategiska planen innehåller 66 uppdrag fördelade på olika nämnder. Vid årets början var två uppdrag kvar från tidigare strategisk plan ( ). Under 2014 har de två sista uppdragen från tidigare strategisk plan och 14 uppdrag från strategisk plan genomförts. Av uppdragen i strategisk plan är 12 fortfarande pågående vid årets slut. Uppdragen redovisas i separat bilaga till årsredovisningen. Är vi på väg i rätt riktning? Kund/medborgare Det övergripande målet är att vi känner oss stolta, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft. Under året är SCB-medborgarundersökning genomförd. Resultaten visar en negativ utveckling på samtsamhet sker genom brukarundersökningar, medborgar- Uppföljning av nöjdhet och bemötande med vår verkliga index, Fler Uddevallabor är nöjda med de kommunala verksamheterna, Fler Uddevallabor tycker att deklaration. Antalet brukarundersökningar som har en undersökningar samt i de verksamheter som har service- Uddevalla är en bra plats att bo och leva på samt fler svarsfrekvens över 50 % har minskat från 2013 till Uddevallabor upplever sig ha möjlighet till påverkan Nämndernas genomförda brukarundersökningar vad och inflytande. gäller nöjdhet visar att nämndmålen inte nås i några fall medan brukarundersökningarna vad gäller bemötande Medborgarnas uppfattning av de kommunala verksamheterna är sämre i Uddevalla än i jämförbara kommu- visar att alla undersökningarna når sitt nämndmål. LIV, LUST OCH LÄGE BLIR LIVSKVALITET I HJÄTAT AV BOHUSLÄN 9 ner. Analys av resultatet visar att förbättringar inom äldreomsorgen, gator och vägar, miljöarbete och stöd för utsatta personer kan höja helhetsresultatet. Uppfattningen om Uddevalla som en bra plats att bo och leva på har sjunkit för varje år sedan 2005 vilket är en väldigt negativ trend. 20 % av medborgarna i Uddevalla skulle avråda vänner och bekanta att flytta till Uddevalla medan 37 % skulle rekommendera Uddevalla som en plats att bo och leva. Medborgarnas upplevelse av möjlighet till att vara delaktiga och ha inflytande i kommunala beslut tangerar den största försämringen. Resultatet är långt under jämförbara kommuner. Resultatet 2014 är ej jämförbart med undersökningarna tidigare än 2010, vi ser dock en väldigt negativ utveckling trots stora insatser mellan åren inom området påverkan.

11 Invigning av lekplats i Lane Fagerhult. Barnen i området har varit med och bestämt utformningen genom en medborgarbudget. Foto: Cornelia Kirpensteijn Inom kommunstyrelsens verksamhet är fyra brukarundersökningar (sommarlovspraktik, rehabcoach, jobbcentrum och Högskolecentrum Bohuslän) genomförda varav tre nådde nämndens mål ang. nöjdheten och alla fyra vad gäller bemötandet. Två brukarundersökningar gällande nöjdheten, Jobbcentrum och Högskolecentrum Bohuslän, redovisar genusperspektivet och vad gäller Högskolecentrum Bohusläns undersökning så är kvinnor och mäns nöjdhet i stort sett lika medan det i Jobcentrums undersökning visar på en högre nöjdhetsgrad hos männen. Tre brukarundersökningar vad gäller bemötande redovisar genusperspektivet och överlag är kvinnorna mer nöjda med bemötandet än männen. Två brukarundersökningar är gjorda inom äldreomsorgen och en brukarundersökning har genomförts avseende försörjningsstöd samt barn- och ungdomsvård. De brukarundersökningar som socialstyrelsen genomfört till boende på äldreboenden samt brukare av hemtjänst (Socialstyrelsens brukarundersökning, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen) visar att de som har hemtjänst är mer nöjda med både verksamheten och bemötandet än de som bor på äldreboende samt att kvinnorna är något mer nöjda än männen. Den undersökning som genomförts avseende försörjningsstöd samt barn- och ungdomsvård visar på en mycket hög nöjdhet samt att männen i det stora hela var något mer nöjda. Under oktober 2014 genomfördes brukarundersökning inom Barn och utbildning. Målgrupperna var föräldrar till barn i förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola åk 3, 5, 8, samt åk 2 gymnasiet och 30 % av vuxenutbildningens studerande. Flera verksamheter av de fristående har valt att inte delta. Resultatet på nöjdheten visar att flickornas (inkl. flickornas föräldrar) är något mer nöjda än pojkarna (inkl. pojkarnas föräldrar), nämnvärda skillnader finns hos föräldrar åk 8. Resultatet ang. bemötandet visar att det inte är någon större skillnad mellan könen. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har ej genomfört någon brukarundersökning men arbetar kontinuerligt med att öka medborgarnas möjlighetet till delaktighet. Tekniska nämnden deltar i SKL projekt Förenkla helt enkelt och kommer att ingå med representanter från Gata park samt Mark och exploatering för att arbeta fram handlingsplan med åtgärder och tidplan. Syftet är att förenkla och förbättra rutiner inom exempelvis tillståndsgivning. Projektet är en fortsättning på SKL s rapport Insikt om företagsklimatet och kommunernas myndighetsutövning. Årets resultat vad gäller eftergymnasial utbildning pekar på att Uddevalla kommun, inte detta år heller, kommer att nå målet att inom tre år nå nationell jämförelse. Den nationella nivån är idag 40 % och Uddevallas nivå är 36 %, i storstadsregioner, ca 45 %. Måttet är fortsatt trögrörligt och kommunen har ökat en procentenhet En fortsatt utmaning framåt är att män kontra kvinnors utbildningsnivå visar stor skillnad inbördes, där männens nivå är ca 36 % och kvinnor hela 45 %. För Uddevallas del krävs fortsatt god utveckling genom att skapa förutsättningar för högskoleutbildning 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

12 samt en ökad satsning på Yrkeshögskolan. De högskolor som rekryterar flest Uddevallabor är Karlstad, Göteborg och Trollhättan och många som läser vid dessa tenterar sitt högskolestuderande på Högskolecentrum Bohuslän och bor kvar i staden. Noterbart är att ca 50 % av de som studerar eftergymnasialt i Uddevalla är från 27 år och uppåt, ca 18 % är över 40 år. Arbetet med medborgardialog har under 2014 skett inom EU-projektet Engagera Mera, som avslutades i augusti. Projektledningen har samordnats från kommunledningskontoret. Metoder för medborgardialog har tillämpats och utvärderats för att under projektet implementeras i kommunens ordinarie verksamheter. Projektledningen har under året skrivit fram ett förslag på systematiskt arbetssätt med medborgardialog som antogs av kommunfullmäktige i april. Det systematiska arbetssättet med medborgardialog beskriver hur nämnderna årligen ska arbeta med medborgardialog utifrån delaktighetstrappans fyra steg; veta, tycka, göra och bestämma. Arbete pågår med att implementera det systematiska arbetssättet medmedborgardialog i arbetet med planeringsdialog, internbudget och verksamhetsplan. En handbok för tjänstemän och förtroendevalda är framtagen som ett stöd i det fortsatta medborgardialogarbetet. Uddevallabornas hälsa/förutsättningar för hälsa utifrån folkhälsoindexet är fortfarande bättre än snittet för riket men vi har en försämring jämfört med föregående år och uppsatt mål nås inte. De faktorer som drar ner värdet är framför allt sjuktalet, ett ökande antal rökande spädbarnsföräldrar, narkotika bland unga, självmord och låg upplevd trygghet. De områden där Uddevallas värden i jämförelse med rikets har förbättrats är barnfattigdom samt fetma bland vuxna och barn medan försämringar skett när det gäller tonårsaborter, sjuktalet, rökande spädbarnsföräldrar, självmord och anmälda brott och våldsbrott. Målet för integration är att minska utanförskapet. Utmärkande för ett område i kommunen med hög grad av utanförskap är bl.a. låg andel förvärvsarbetande - speciellt bland kvinnor, låga skolresultat, samt lågt valdeltagande. Uddevalla har tre utanförskapsområden, Dalaberg, Hovhult och Tureborg. Nämndernas verksamheter bidrar på olika sätt till integration och att minska utanförskap. Kultur- och fritidsnämnden satsade 2014 på den internationella kulturfestivalen FRAM. Den startades av engagerade ungdomar tack vare arbetet med kulturplanen. Festivalen vände sig till unga och vuxna med målsättningen att bli årlig. Inom socialnämndens sociala avdelning arbetas det aktivt med olika former av åtgärder som syftar i att personer som uppbär försörjningsstöd skall komma ut i sysselsättning i form av arbete, studier eller praktik. Miljö- och stadsbyggnadoch Tekniska nämnden arbetar med olika former av åtgärder bl.a. utbildningar och deltagande i kommunens mötesplatser. Medarbetare Det övergripande målet är att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och känner stolthet över att kunna möta kundernas, medborgarnas och brukarnas förväntningar och behov. Såväl sjukfrånvaro som frisknärvaro har under perioden ökat för kommunens medarbetare, vilket innebär att färre antal medarbetare är sjuka men de sjukskrivna har fler sjukdagar. Detta går i linje med att långtidssjukfrånvaron ökar. Personalavdelningen stöttar tillsammans med företagshälsovården förvaltningarna i arbetet för att minska sjukfrånvaron. Detta sker bland annat genom s.k. inventeringsmöten och tidig rehabilitering. Den totala sjukfrånvaron har från föregående år ökat från 6,4 % till 7,03 %. Sjukfrånvaron för kvinnor totalt ligger på 7,96 % och för män totalt 4,16 %. Långtidssjukfrånvaron har ökat från 48,98 % till 55,06 % medan korttidssjukfrånvaron har sjunkit från 51,02 % till 44,94 %. Könsfördelningen bland kommunens medarbetare är ca 80 % kvinnor och 20 % män. Sjukfrånvaron bland kvinnor är högre än bland män oavsett ålderskategori. En trolig förklaring till det är bland annat att kvinnor i högre utsträckning än män är verksamma i yrken inom vård och omsorg, där risken för smitta och förslitningsskador är högre än traditionella kontorsarbeten. Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning med en ny upphandlad konsultfirma. Resultatrapporterna från denna undersökning skiljer sig åt från föregående år. En skillnad är att måttet Nöjd medarbetarindex (NMI) har ersatts av Medarbetarindex. Anledningen till detta är främst att NMI anses vara ett omodernt mått att mäta. Medarbetarindex räknas fram på en större bredd frågor och man fångar in medarbetarnas engagemang för sitt arbete på ett bättre sätt än att bara mäta hur nöjda medarbetarna är med sin arbetssituation. Ekonomi Det övergripande målet är att vi har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med en långsiktigt god hushållning. De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel inklusive finansnetto i % av skatter och bidrag, soliditeten, investeringsnivå i procent av skatteintäkter och egenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkar varandra. Under 2014 har kommunen minskat en tidigare avsättning och verksamhetens resultat har överträffat budget. Detta har skapat förutsättningar till att en stor inbetalning till framtida pensioner kan göras. De planerade investeringarna har blivit försenade och investeringsutgifterna mindre än planerat. Det förbättrade resultatet och den lägre investeringsnivån har minskat behovet av upplåning och därmed har också soliditeten nått målet. Sammantaget ger detta att samtliga finansiella mål uppnås för En avsevärd förbättring mot budget där enbart ett av de finansiella målen uppnås. LIV, LUST OCH LÄGE BLIR LIVSKVALITET I HJÄRTAT AV BOHUSLÄN 11

13 Uddevalla har förbättrat sin placering 2013 med ytterligare två steg jämfört med 2012, från plats 29 till 27 bland Västra Götalands 49 kommuner. Uddevalla har de två senaste åren därmed förbättrat sig med 5 platser. Årets (dvs års) mål enligt strategiska planen är minst plats 24, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet för 2014 är därmed inte uppnått. För verksamhetens nettokostnader ges ungefär samma bild som gällt under ett flertal år. De senaste tre åren har Uddevalla haft nettokostnader som är kronor per invånare högre än genomsnittet för Västra Götalands kommuner. Trenden är att skillnaden minskar. Målet är nu reviderat till max 1100 kr och målet nås. Vid jämförelse med Sveriges ekokommuner sticker kommunen ut, alla skolor inom kommuns verksamhet ingår i EMAS-registering (därav den höga siffran). Kommunen håller en låg nivå på utsläpp av koldioxid från tjänsteresor, men den siffran sticker inte ut lika mycket längre vilket beror på att kommunen har ökat dieselförbrukning och minskat etanolförbrukningen under Uddevalla kommun har sämre resultat än ekokommunerna inom ekologiska livsmedel, resor med kollektivtrafiken, andelen förnybar energi i kommunens lokaler samt totala mängden insamlat hushållsavfall (här finns kvalitetsbrister i statistiken från Sveriges ekokommuner). Fler nöjda brukare i kommunala verksamheter och fler nöjda företagare Fler brukare och medborgare är nöjda med kommunens bemötande Fler Uddevallabor har eftergymnasial utbildning Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Nettokostnadsandelen inkl finansnetto i % av skatter och bidrag Uddevalla över tid Riktning */** Resultat jämfört andra Källa (jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) % * Egen; 7 verksamheter 2014 % * Egen; 8 verksamheter 2014 Jmf*** % * SCB; 2014 % 5,78 6,4 7,03 * Egen: 2014 % 97,6 96,3 98,0 * Egen; 2014 Soliditeten ska öka % 29,4 31,2 30,3 * Investeringsnivå i % av skatteintäkter % 12,2 9,5 7,3 * Egen; 2014 Kolada; jämförelse med VGR Egenfinansiering av investeringar % * Egen; 2014 Finansiell profil jämfört med Västra Götaland Nettokostnader i relation till Västra Götaland Fler Uddevallabor tycker att Uddevalla är en bra plats att bo och leva på Fler Uddevallabor har en positiv uppfattning av de kommunala verksamheterna Fler Uddevallabor upplever sig vara delaktiga och ha inflytande * KFI; 2014 Kr/inv * Egen; 2014 Index Index Index 61 (2011) 52 (2011) 39 (2011) - 57 ** - 49 ** - 33 ** Placering SCBmedborgarundersökning 2014; jämförelse med deltagande kommuner SCBmedborgarundersökning 2014; jämförelse med deltagande kommuner SCBmedborgarundersökning 2014; jämförelse med deltagande kommuner *Riktning: Pilen visar förändring från 2013 till ** Riktning: Pilen visar förändring från föregående mätning ***Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

14 INTEGRATION OCH MOTVERKAN- DE AV UTANFÖRSKAP Integration är en av strategierna inom strategisk plan som anger att vi ska satsa på arbetsmarknadsåtgärder, språkundervisning och naturliga mötesplatser. Främlingsfientlighet och diskriminering i alla dess former skall motverkas. En politisk beredning under kommunstyrelsen har styrt arbetets inriktning. Beredningen upphörde Resultatet 2014 Kommunfullmäktige har antagit ett integrationsmål och det är att minska utanförskapet. Av kommunens 46 stadsdelar, så är tre klassade som utanförskapsområden; Dalaberg, Hovhult och Tureborg. Utmärkande för ett utanförskapsområde är bl.a. låg andel förvärvsarbetande - speciellt bland kvinnor, låga skolresultat, låg utbildningsbakgrund, samt lågt valdeltagande. Ett annat utmärkande drag är stor ohälsa. Vid årets mätning av utanförskapsindex (där 100 är max), framgår att utanförskapet har minskat med 2 % under året (till 61,1 %). Andel förvärvsarbetande har ökat med knappt en procent på Dalaberg och Hovhult. Tureborg visar ett resultat på - 0,3 % (däremot visar andel kvinnor + 2,5 %). 58 % förvärvsarbetar i dessa tre områden och 48 % bland de utrikes födda. Bland de utrikes födda visar vi ett resultat på + 4 % på Dalaberg och Tureborg och + 1 % på Hovhult. Alla resultat bygger på senaste statistiken som är från , eftersom arbetsmarknadsstatistik släpar efter två år. Kommunen har satsat på gemensamma mötesplatser i våra utanförskapsområden Dalaberg och Tureborg. Många olika verksamheter och riktade aktiviteter utgår från dessa mötesplatser som visat sig gynnsamt för att minska utanförskapet. Dalabergs mötesplats har funnits sedan år 2009 medan Tureborg öppnade först detta redovisningsår Under 2014 har andelen inflyttade till kommunen som nyanlända av flyktingskäl ökat kraftigt. Det är framförallt Syrien som man flytt från. Bristen på bostäder är den största utmaningen. Tyvärr tvingas många bo mycket trångbodda vilket drabbar alla i familjen men kanske framför allt barnen. Uddevalla kommun har varit aktiva i samarbetet med de andra kommunerna i Fyrbodal för att samverka kring frågor som bostäder, arbete och utbildning. Detta arbete kommer att fortsätta de närmaste två åren och samordnas av Fyrbodals kommunalförbund. Arbetet med nyanländas etablering sker i samarbete med arbetsförmedlingen, migrationsverket och primärvården. Uddevalla kommun genomför etableringsinsatser styrda av lagar och förordningar såsom SFI (utbildning i svenska för invandrare) och samhällsorientering (information om svenska samhället på modersmålet) men det genomförs även andra insatser som gynnar etableringen. Ett exempel på en sådan verksamhet är Mottagningssamtal med alla nyinflyttade. Under samtalet ges en samlad information om kommunen på modersmålet samt överlämnar en informationspärm översatt till olika språk. Ett annat exempel är den nya verksamheten Samhällsguide Uddevalla. Verksamheten vill underlätta för nyanlända flyktingar och invandrare att komma in i samhället genom att skapa möten mellan etablerade svenskar och nyanlända. Vi underlättar mötena genom matchning av individer, grupper och familjer i personliga möten och genom gruppaktiviteter. Som ett led i att minska främlingsfientlighet och fördomar om invandrare, så har kommunen med hjälp av information från regeringens hemsida, tryckt upp en liten broschyr som heter Vi och Dom vanliga fördomar om invandrare. Broschyren sprids brett både internt till personal och politiker samt externt på allmänna platser till kommunens invånare. Broschyr: Vi och Dom vanliga fördomar om invandrare. Foto: Matton Collection/Johnér Kommunen fortsätter sitt arbete med nationella minoriteter. När det gäller den finska minoriteten så finns nu kommunens hemsida delvis översatt till finska (se Suomeksi överst på startsidan). Det är också kartlagt vilken personal inom kommunen som är finsktalande. Integrationen ska förbättras i Uddevalla Enhet Uddevalla över tid Resultat 2012 Resultat 2013 % 63,1 59,9 61,1 Resultat jämfört med andra Resultat 2014 Riktning* Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Jmf** *Riktning: Pilen visar förändring 2013 till INTEGRATION OCH MOTVERKANDE AV UTANFÖRSKAP 13

15 FOLKHÄLSA Folkhälsa är en av strategierna inom strategisk plan. Utgångspunkt för folkhälsoarbetet är det nationella målet om samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Jämlikhet i hälsa utifrån såväl i skillnader mellan olika områden i Uddevalla som i diskrimineringsgrunderna är grundläggande. En fysiskt, psykiskt och socialt välmående befolkning har ett stort värde för samhället och bidrar till positiv tillväxt genom möjlighet till utbildning och arbete. En hälsosam befolkning medför också minskade kostnader i form av till exempel ekonomiskt bistånd, sjukvård, omsorg och insatser knutna till missbruk och kriminalitet. Resultatet 2014 Inlagda på sjukhus pga skador Anmälda våldsbrott Anmälda brott Självmord Narkotika Gymn. åk 2 Upplevd trygghet Barnfattigdom 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Behöriga till gymnasiet Tonårsaborter Självskattad bra hälsa Sjuktalet Ekonomiskt bistånd Fysiskt aktiva Alk.konsumtion Gymn. åk 2 Fetma vuxna Riket Rökande spädbarnsföräldrar Fetma barn 4 år Uddevalla 2013 Dagligrökare åk 9 Uddevalla 2014 Blå linje visar rikets snitt. Röd linje visar Uddevallas resultat, ju högre värde desto bättre.. Hälsa och ohälsa Uddevallas vuxna befolkning skattar den upplevda hälsan ungefär som snittet för riket. Medan Uddevallas män upplever sig må bättre än snittet, svarar Uddevallas kvinnor att de mår sämre. Sjukskrivningsstatistiken (sjuktalet) visar en sämre hälsa i Uddevalla än snittet och kvinnornas ohälsa är nästan dubbelt så hög som männens. Goda uppväxtvillkor Barnfattigdomen är lägre i Uddevalla än i snittet för riket men nästan 30 % av barnen med utländsk bakgrund lever i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Andelen behöriga till gymnasiet är högre i Uddevalla än snittet men skillnaderna är stora mellan könen. Gemensam nämnare för olika symtom på ohälsa bland unga (alkohol- och drogproblem, skolk och skolsvårigheter, riskbeteenden och kriminalitet etc) är ofta den psykiska och sociala hälsan. Kultur och fritidsförvaltningen har uppdrag att ta fram en kommunövergripande ungdomsplan för ett samlat grepp för målgruppen. Under 2014 har kommunstyrelsen beviljat medel från den sociala investeringsfonden för utveckling av familjestöd. Hälsosamma levnadsvanor Uddevallaborna har relativt hälsosamma levnadsvanor. Jämfört med riket är fler Uddevallabor fysiskt aktiva, färre lider av fetma och färre av våra unga röker eller dricker. Oroande är dock att vi har fler rökande spädbarnsföräldrar och också fler unga som provat narkotika. Samarbetet över förvaltningsgränserna inom Drogfri ungdom har löpt på under året och utökas ytterligare inför nästa år. Kultur och fritidsförvaltningen har mycket verksamhet som skapar förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor. Information kring en hälsosam livsstil sprids bland annat genom bibliotekets Hälsohörna, Medborgarkontorets hälsoutställningsskåp samt föreläsningar/evenemang. Trygghet och skadeförebyggande Antalet skador i Uddevalla har historiskt varit högt men enligt senast tillgänglig statistik har Uddevalla nu färre skador än snittet för riket. Detta kan antas vara ett resultat av intensivt arbete med skadeförebyggande insatser inom kommunens verksamheter och i samverkan med externa organisationer. Särskilt positiv utveckling kan ses kring skador bland äldre medan skador bland barn och unga är fortsatt oroande vanligt. Uddevalla har färre anmälda brott och även färre anmälda våldsbrott än snittet för riket men i senaste trygghetsmätningen upplever befolkningen ändå större otrygghet. Socialtjänsten har ett sammansatt arbete för att förebygga fallskador bland äldre och i de kommunala förskolorna finns barnsäkerhetsombud. Arbetet med grannsamverkan mot brott har utvecklats ytterligare under året. Uddevallabornas förutsättningar för god hälsa på lika villkor ska öka Medborgarnas upplevda trygghet Enhet 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uddevalla över tid Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Riktning* Resultat jämfört med andra Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) index Sammansatt offentlig statistik index SCB 2014 *Riktning: Pilen visar förändring 2013 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra Jmf**

16 MILJÖ Uddevalla kommun är en EMAS-registrerad kommun vilket innebär att miljöarbetet genomsyrar hela organisationen. Kommunen har åtagit sig att steg för steg förbättra miljön samt förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. All verksamhet vi bedriver både internt inom kommunen och externt gentemot våra medborgare, näringsliv och andra organisationer skall leda oss till ett hållbart samhälle för att skapa en god och hälsosam miljö för nuvarande och kommande generationer. Uddevalla verkar för att bli en fossiloberoende kommun och liksom övriga omvärlden är klimatarbetet prioriterat. Resultatet 2014 Uddevalla kommun har beslutat om sex nya övergripande miljömål som ger en tydlig riktlinje för miljö- och klimatarbetet. Respektive nämnd har tagit ansvar för de miljömål som de har beslutat att arbeta vidare med. Ett miljömål handlar om att uppmuntra och inspirera hållbara insatser. Under 2014 har flera hållbara aktiviter genomförts. Bland annat Framtidsdagarna som är ett koncept för att visa på goda exempel kring en hållbar framtid. Miljödiplomering av företag har fortsatt under 2014 och några nya företag har tillkommit. Kommunens energi- och klimatrådgivare har under året stöttat privatpersoner och företag med rådgivning kring energifrågor, många av frågorna rör solceller och belysning. Uddevalla kommun har blivit omdiplomerade som en Fairtrade city och flera aktiviter har genomförts för att sprida kunskap om rättvis handel. Ett annat miljömål handlar om att skapa förutsättningar för en hållbar livsstil. Giftfri förskola är ett tema som naturskyddsföreningen arbetar med, för att minska de farligaste kemikalier som barnen utsätts för i skolmiljöer. I Uddevalla har en inventering genomförts på sex förskolor. Arbetet fortsätter under nästa år. Intressenter för klädinsamling ökar och arbete pågår för att utöka antalet insamlingsboxar. Tvåkärlssystemet med separat insamling för mat-och restavfall är implementerat och har inneburit en ökad andel matavfall som går till biogasproduktion vilket främjar en god resursanvändning. Återvinning av förpackningar ökar liksom insamling av farligt avfall. Våra miljöförbättrande åtgärder har givit resultat för klimatet och effekt vad gäller energibesparingar för kommunens verksamheter Enhet Uddevalla över tid Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Riktning* Index Planera för ett hållbart samhälle är ytterligare ett miljömål. För staden Uddevalla har en översvämningsutredning med förslag till åtgärder om skyddsvallar presenterats och Länsstyrelsen ser positivt på förslaget. Bestämmelser för skogsvård som främjar biologisk mångfald är framtagen. Arbetet med en samhällsbyggnadsstrategi, VA-plan och naturvårdsplan har påbörjats. Ett fjärde miljömål är att ställa krav på miljö och etik i samband med upphandling och inköp. Andelen ekologiska livsmedel har minskat totalt inom den kommunala verksamheten där även socialtjänstens ingår. Inom skolan har en ökning till 17 % ekologiska livsmedel skett men man har inte nått målet 25 %. Kostenheten inom skolan har arbetat med att minska matsvinnet samt livsmedlets klimatpåverkan som helhet. Andelen etiskt märkta produkter är 1,7 % vilket är samma nivå som för Under 2014 har en ny livsmedelsupphandling tagits fram där man har fått med fler produkter som är ekologiska. Minska energianvändning och att öka den förnybara energin är det femte miljömålet. Energieffektiviseringsarbetet har bidragit till en minskad energianvändning i kommunala byggnader. Dock minskar inte elanvändningen i samma takt. Möjlighet till förnybara energikällor utreds alltid i samband med nybyggnation och är en del i den ordinarie projekteringen. Olja för uppvärmning av kommunägda byggnader har minskat och är idag nere på ca 10 m 3 /år, en mycket låg siffra. Gatubelysningen blir allt mer energisnål i takt med att lampor byts till lågenergi. Det sjätte miljömålet är att minska klimatpåverkan av resor och transporter. Under året kan man se en minskning av antalet fordon som går på altenativa bränslen. Etanolbilar byts ut mot dieselbilar. Dieselförbrukningen har ökat och etanolförbrukningen minskar. Ett utredningsprojekt har genomförts för att se över den kommunala fordonsflottan. Flera brister har framkommit och förslag har tagits fram som ska leda till en bättre struktur kring hanteringen av våra fordon och att få in fler bilar som går på altenativa bränslen. Som avslutning på 2014 års miljöarbete firade kommunen att den har varit en EMAS-kommun i 10 år. I den årliga miljökonferensen deltog både politiker, tjänstemän, föreningar, företag och organsationer. Mer att läsa om kommunens miljöarbete finns på hemsidan i Miljöbarometern. En separat miljöredovisning 2014 kommer under våren 2015 som beskriver utförligare vad som har hänt under respektive miljömål. Resultat jämfört med andra Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Jämförelsen är med Sveriges ekokommuners gröna nyckeltal för hållbar utveckling. *Riktning. Pilen visar förändring från 2013 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. Jmf** MILJÖÖVERSIKT 15

17 PERSONALÖVERSIKT Kommunens främsta personalpolitiska syfte är att säkerställa kommunens behov av arbetskraft för att kunna utföra det kommunala uppdraget. Anställda och årsarbetare Antalet anställda årsarbetare 2014 var (4 145 årsarbetare 2013). Det anses vara en normal personalomsättning under ett år. Personalkostnader De totala personalkostnaderna exkl jämförelsestörande poster är mkr för 2014, en ökning med 3,8% jämfört med Kostnaden för löner och arvoden (exkl. sociala avgifter) ökade med 4,3% till mkr. Årets genomsnittliga nivåökning för löneavtalen är 2,8 %. Antalet arbetade timmar har minskat med 0,3%. Förutom avtalsenliga löneökningar har kostnaden påverkats av ökad övertid, högre ersättningar vid obekväm arbetstid, tillsättande av förstelärare samt löneglidning vid personalomsättning. Personalförsörjning Pensionsavgångarna under den närmaste femårsperioden beräknas till ca 20 % av antalet tillsvidareanställda. Detta innebär stort behov av nyrekrytering samt kan komma att påverka kommunens lönebildning då konkurrens om arbetskraften kan komma att öka. Genom en närmare kartläggning av kompetensförsörjningsbehovet bör eventuellt bristyrkeskategorier identifieras och aktiviteter för att säkerställa kommunens behov av dessa grupper vidtas. Lönepolitik Diagrammet nedan åskådliggör en bild av löneläget mellan män och kvinnor i olika yrkeskategorier. Skillnaden mellan män och kvinnors lön för lärare och habiliteringspersonal bedöms ha sin förklaring i åldersstruktur och arbetslivserfarenhet. Skillnaden i lönenivå mellan kvinnliga och manliga chefer beror till största del på att andelen män på de högsta chefspositionerna är betydligt högre. A-chef är första linjens chefer, förvaltningschefer i organisationen. B-chef står för avdelningschef och C- chef för enhetschef/rektor. Kommunen har för löneöversynen 2014 haft extrasatsningar framförallt utifrån marknadsaspekter. Extrasatsningar gjordes bland annat på enhetschefer på Socialtjänsten och tekniker/ingenjörer. Läraravtalets utfall blev 2014 drygt 3%. Den genomsnittliga löneökningen för kommunens alla anställda var 2,8 %. Medarbetarsamtal och lönedialogssamtal fungerar i många fall väl, men det kan poängteras vikten av att detta ses som ett grundläggande verktyg i kommunens lönepolitiska arbete och för att stärka verksamhetsutvecklingen och engagemanget hos medarbetare. Arbetsmiljö och hälsa Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö Kommunens arbetsmiljöbestämmelser och hälsopolicy har under 2014 slagits ihop till ett gemensamt dokument Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö. Bestämmelsen antogs av Kommunfullmäktige 13 mars Målet är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart yrkesliv genom att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja arbetstillfredsställelse samt öka medarbetarnas delaktighet och utveckling i arbetet. Medarbetarenkät En medarbetarundersökning har genomförts i kommunen under året. Svarsfrekvensen var 76 % vilket ungefär motsvarar tidigare undersökningar. Nuvarande enkät mäter medarbetarens självskattade engagemang till skillnad mot tidigare års enkäter vilka har mätt medarbetarens självskattade nöjdhet. Det innebär att resultaten inte är jämförbara med varandra. Årets kommunövergripande resultat med ett medarbetarindex om 76 (på en skala mellan 0 = minst engagerad och 100 = mest engagerad) anses dock vara acceptabelt Medellön i olika yrkeskategorier 2014 (tillsvidareanställda) Lärare (grund/gymn) Chefer (a,b och c-nivå) Hab. Personal (Vårdare) Utbildningar Arbetsmiljöutbildningen, som riktar sig till chefer och skyddsombud har fått ett nytt upplägg. Under 2014 har ca 120 anställda deltagit i utbildningsinsatserna. Underlaget för medarbetarsamtal och lönedialog har även reviderats för att bättre möta organisationens behov. Kommunens löneöversynsarbete har utvecklats och ett nytt begrepp rätt lön har införts. Under hösten har ca 200 chefer utbildats i grunderna för lönebildning kopplat till medarbetarsamtalsmodellen. Den kommuncentrala introduktionen för alla nyanställda har setts över och utvecklats i syfte att bättre motsvara organisationens förväntningar. Män Kvinnor 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

18 Hälsoprojekt Under 2014 har ett antal projekt varit i gång, bland annat på städsektionen där personlen har får utbildning vid tre tillfällen och fått träna på arbetstid. På Sociala avdelningens grupper: Familjerätt, Familjehem och Kriscentrum Utredning barn och ungdom, Stöd och Behandling har personalen fått utbildningar i hälsa utifrån en enkät vad de tror de behöver inom ämnet och även tränat mindfullness i grupp. I samarbete med övriga förvaltningar anordnades en framtidsdag i stadshuset. Ämne: Hur skapar vi hållbar utveckling där vi idag lever och mår bra och tillgodoser våra behov utan att påverka kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov? Företagshälsovård Ny leverantör av företagshälsovård är från och med september 2014 upphandlad. Ett samlat grepp och ökat samarbete mellan företagshälsovård, personalavdelning och organisationens chefer har tagits i syfte att öka medarbetarnas hälsa och därmed uppnå en ökad måluppfyllelse i verksamheterna. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron är 7,2 % vilket är en ökning jämfört med Korttidsfrånvaron, det vill säga sjukskrivningar som är kortare än 60 dagar, har ökat 3,2% (3,1%). Det är emellertid långtidssjukfrånvaron som har ökat mest och är 4,0 % (3,3%). Utvecklingen av sjukfrånvaron i Uddevalla kommun följer den allmänna trenden i Sverige. Sjukfrånvaron bland kvinnor är högre än bland män oavsett ålderskategori. Sjukfrånvaron för kvinnor totalt är 8,11 % och för män totalt 4,18 %. Könsfördelningen i kommunen är ca 80 % kvinnor och 20 % män. Det är allmänt accepterat bland arbetsmiljöforskare att det är viktigt för oss människor att vi känner att vi kan påverka vår egen situation. Alldeles särskilt gäller det när det ställs höga krav på oss. Kartläggningen av arbetsmiljön i Sverige från 90-talets början fram till idag visar att utvecklingen gått mot ökade krav samtidigt som möjligheten att påverka arbetet har minskat. Värsta utvecklingen i dessa avseenden har man sett bland kvinnor anställda i vård och skolverksamhet. Just i de grupperna har problemen med långtidssjukskrivning och stressrelaterade psykiska besvär varit störst. Denna kunskap ställer frågor som påverkansmöjlighet, ansvarstagande, delaktighet och effektivitet på sin spets och handlar ytterst om organisering av arbetet och ledarskap. En annan bidragande förklaring till kvinnors högre sjukfrånvaro kan vara att kvinnor i högre utsträckning än män är verksamma i yrken inom vård och omsorg, där risken för smitta och förslitningsskador är högre än traditionella kontorsarbeten. Anställda Antal tillsvidareanställda varav kvinnor (%) 79 78,8 77,9 79,4 79,1 - varav män (%) 21 21,2 22,1 20,6 20,9 Antal visstidsanställda (med månadslön) Totalt antal anställda Årsarbetare (antal arbetade timmar/1 700 tim) Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga anställda kvinnor 62,2 64,9 66,4 64,4 66,4 Heltidsanställda män i % av samtliga anställda män 81,9 83,6 84,8 86,1 84,5 Sjukfrånvaro Andel friska, noll sjukdagar under året (%) 49,4 43,0 44,2 42,4 43,0 Total sjukfrånvaro (dagar) 18,9 20,8 21,2 23,4 26,3 Total sjukfrånvaro av överenskommen arbetstid 5,2 5,7 5,8 6,4 7,2 - varav korttidssjukfrånvaro (under 60 dagar) 2,7 2,9 3,0 3,1 3,2 - varav långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 25 2,7 2,8 3,3 4,0 Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro (%) 48,9 47,9 47,9 50,8 55,4 - varav kvinnor (%) 5,3 6,3 6,5 7,1 8,1 - varav män (%) 2,8 3,6 3,7 4,2 4,2 - varav anställda 29 år och yngre (%) 4,8 4,7 4,8 5,7 6,5 - varav anställda mellan 30 och 49 år (%) 4,7 5,2 5,4 6,1 6,8 - varav anställda 50 år och äldre (%) 5,9 6,1 6,5 7,0 7,7 PERSONALÖVERSIKT 17

19 EKONOMISK REDOVISNING Meningsfyllda fritidsaktiviteter i Uddevalla kommun. Foto:Desirée Albinsson Estetiska programmet med inriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla gymnasieskola.

20 FINANSIELL ANALYS God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Miniminivån enligt lagstiftningen är balanskravet, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. För att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs dock mer än detta. Kommunens finansiella mål är satta utifrån hur Uddevalla kommun definierar god ekonomisk hushållning utifrån det finansiella perspektivet. Finansiella mål Kommunen har i den strategiska planen för följande fyra finansiella mål för att kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning: verksamhetens nettokostnader plus finansnetto ska vara högst 98,0 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målet i budgeten för 2014 var satt till högst 98,2 % investeringsnivån ska maximalt uppgå till 10,0 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målet i budgeten för 2014 var satt till 12,1 % soliditeten ska öka. Målet är minst 27,9 % och i budgeten för 2014 minst 28,0 % egenfinansiering av investeringar ska uppgå till minst 65 %, dvs. avskrivningar plus årets resultat ska minst motsvara så stor andel av årets investeringar. Målet i budgeten för 2014 var satt till 47,9 %. Avstämning mot målen redovisas i förvaltningsberättelsen. Finansiell bedömning För att ytterligare kunna bedöma kommunens finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de beskrivna finansiella målen används den s.k. RK-modellen. Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Bedömningen delas upp i ett avsnitt avseende kommunens redovisning och i ett annat avsnitt avseende kommunkoncernen. KOMMUNEN Resultat och kapacitet Resultatutveckling God ekonomisk hushållning innebär att ha ett överskott som över tiden kan bidra till bl. a. finansiering av investeringar och framtida pensionsåtaganden. Mkr 150,0 100,0 50,0 0,0-50,0 Resultatutveckling Årets resultat Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Sammantaget är de jämförelsestörande posterna -37 mkr. Resultatet exkl. jämförelsestörande poster uppgår därmed till 91 mkr att jämföra med det budgeterade resultatet på 49 mkr. Årets resultat motsvarar 2,0 % av skatteintäkter och generella bidrag och ligger därmed över en vedertagen lägsta nivå på 2,0 %. Resultaten under den senaste femårsperioden har varit positiva. Det genomsnittliga resultatet exkl. jämförelsestörande poster under den senaste femårsperioden är 49 mkr. Kostnads-/intäktsutveckling För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det viktigt att det finns en följsamhet mellan kostnader och intäkter ökar verksamhetens nettokostnader (exkl jämförelsestörande poster) med 1,6 % medan skatter och bidrag ökar med 3,6 % jämfört med Förhållandet mäts bl. a. via nettokostnadsandelen. Denna uppgår till 98,0 % och ligger därmed exakt på det långsiktiga målet på max 98,0 %. Snittet för den senaste femårsperioden är 97,3 % vilket visar en stabilitet även på längre sikt. Under perioden har den genomsnittliga årliga ökningstakten av nettokostnaderna varit 3,6 % medan skatter och bidrag har ökat med 3,3 %. Ökningen av skatter och bidrag utgör normalt en gräns för hur mycket nettokostnaderna kan tillåtas öka för att inte försämra resultatet. Efter en succesiv försämring har en förbättring skett de två senaste åren. Årets ökning av nettokostnaden på 1,6 % i förhållande till ökningen på skatter och bidrag är den klart lägsta sett över perioden. Årets resultat på 54 mkr påverkas i år av två större jämförelsestörande poster. Positiv påverkan på resultatet med 63 mkr har outnyttjat belopp som återförts avseende avsättningen för Östra Torp. En engångskostnad för inlösen av pensionsåtagande med 96 mkr har belastat årets resultat. FINANSIELL ANALYS 19

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr KK13/232 STRATEGI Strategi för integration och social sammanhållning Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-11 144 Dnr KK13/232 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014 MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014 En måluppföljning ska göras per tertial 2 augusti 2014. Samtliga mål som ska mätas under 2014 och finns i Kommunplanen ska följas upp och kommenteras. Samtliga

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden

Läs mer

Omslagsbild Minne i glas, museikajen. Konstnär Yngve Brothén, Hamburgsund,

Omslagsbild Minne i glas, museikajen. Konstnär Yngve Brothén, Hamburgsund, UDDEVALLA KOMMUN Omslagsbild Minne i glas, museikajen. Konstnär Yngve Brothén, Hamburgsund, 2011. Minne i glas är en glasskulptur som omsluter en mässingsklocka. Yngve har inspirerats av Tarkovskijs fi

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet Kommunfullmäktiges vision och mål 2016-2019. Antagna den 26 november 2015 108 Habo den hållbara kommunen för hela livet I Habo kommun ska alla få plats och känna sig välkomna oavsett ålder, etniskt ursprung,

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Reviderade kommentarer till Vaxholms stad. mål och budget 2015 2017, ny version

Reviderade kommentarer till Vaxholms stad. mål och budget 2015 2017, ny version Vaxholm 2014-11-13 Reviderade kommentarer till Vaxholms stad mål och budget 2015 2017, ny version Miljöpartiets yrkanden och tillägg i kursiv, grön text. Övergripande yrkanden: Bostäder Vaxholm har alltför

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer