Behov av kyla. i Västernorrland. baltic. En utredning

Transkript

1 Behov av kyla i Västernorrland En utredning

2 Inventering av fjärrkyla i Västernorrland Inledning Denna sammanställning är gjord som en kortrapport inom Baltic Energyprojektet. Resultaten finns också som en PowerPointpresentation. Faktaunderlaget är framtaget via intervjuer av personer med insyn i kommunernas planering och användning av kyla. Inriktningen har varit att dels se nuvarande omfattning och planer dels att se potentialen i de olika kommunerna för en framtida satsning på frikylebaserad fjärrkyla. Framtida utveckling I de tre större städerna ser man ett stigande kylbehov i framtiden. Man räknar dels med en viss ökning av årsmedeltemperatur (dock endast liten del som ökade sommartemperaturer) dels med ökade komfortkrav. Dessa komfortkrav utgör den största delen av ökningen av komfortkyleanvändningen. Dock ser vi att det framför allt är på processkyla vi växer snabbast (Odd Johansson, Öviks Energi). I Sundsvall och Härnösand finns idag inga nät, men planering pågår på olika sätt att möta framtida behov. Båda har kraftvärme och har övervägt möjligheter till kylaproduktion från sk absorabsorbtionskylmaskiner. Dock enligt olika strategier, Härnösand har räknat på en stor anläggning centralt vid kraftvärmeveket, medan Sundsvall ser på lösningar med mindre kylöar ute i värmenätet. Härnösand har undersökt möjligheten till havskyla, men har efter mätningar av bottenvattentempraturen riktat över sitt fokus mot att undersöka möjligheterna till en snökyleanläggning. Endast Örnsköldsvik har i dagsläget ett utbyggt fjärrkylnät. Det omfattar stadskärnan och vissa närliggande industriområden. Kylan hämtas från en djupgrav i havet utanför staden. Man undersöker nu också fristående mindre kylanät (Gålviksområdet), där absorptionskyla eller ev snökyla är tänkbara tekniker. Sammanfattning Som förväntat har inte behovet av kyla varit så stort i de små kommunerna att man investerat i, eller planerat för, ett fjärrkylenät. Investeringarna är för stora och avsättningen begränsad och geografiskt utspridd. I de fyra minsta kommunerna har man dessutom ingen kraftvärmeproduktion, så behovet av att kyla kraftproduktion under låglasttid (sommaren) existerar inte.

3 Sundsvalls kommun Inget fjärrkylenät finns i Sundsvall idag. Man planerar dock för en start genom ett mindre närkylanät kring kommunhuset. Färskvattenkyla erbjuds redan nu kunder inom de områden där vattenledningarnas kapacitet tillåter det. Nu finns ca 30 färskvattenkyla-anläggningar i drift ca 700 MWh per år säljs (motsvarar m3 färskvatten) Centrala delar av Timrå ingår numera i erbjudandet om färskvattenkyla Den nya utbyggnaden som planeras är baserad på absorptionskyla med mindre kylanät placerade ute i fjärrvärmenätet. Sådana kylöar kan på sikt kopplas ihop. Orsaken till planerna är att fjärr värmekunderna efterfrågar komfortkyla. Absorbtionskyla framställs genom att värme används i en kylmaskin som energibas för kylaproduktion, användbart vid värmeöverskott i exempelvis fjärrvärmenät. Bra förutsättningar i Sundsvall för absorptionskyla då värmeproduktionen baseras på kraftvärme med avfallsbränsle. Nu kyls del av överskottsvärme genom luftkylare. Detaljerad planering av denna utbyggnad finns ej, men beräknas kunna realiseras förhållandevis snabbt Vissa fastigheter i centrum använder frikyla från akviferen under stan Örnsköldsviks kommun Är den enda av länets kommuner som har ett fjärrkylenät. Det har varit i drift sedan Man utnyttjar havskyla (konstant 4-6 ). Man har mycket gynnsamma förhållanden med djuphåla i havet strax utanför staden vilket gör att man räknar med ett COP 40 (40 ggr så stor mängd avgiven som tillförd energi) Har för närvarande en kylaproduktion på 5300 MWh (fördelning mellan process och komfortkyla) Utvidgar just nätet till Domsjöområdet totalt kommer då MWh kyla att produceras (90 % processkyla) Svartby bygger nu ett lokalt nät med stor kompressorkylmaskin i väntan på anslutning till frikylenätet Förtätar anslutningar i centralorten nu. ÖE har gjort förstudie på Gålnäsområdet, (Sanmina sci, Hägges bl.a.) med avseende på en absorptionskylanläggning. För Gålnäsområdet skulle det fungera bra med snökyla. Kommunens dispens för att tippa snö i havet går ut, då finns chans att använda snömassor från kommunen i en lokal anläggning där. Finns en hel del effektiviseringar att göra hos kunder, inte all lokalyta kyld med fjärrkyla än, BAE, sjukhuset etc. Färskvattenkylan i Sundsvall bygger på förutsättningen att tillgången på färskvatten är mycket stor, genom det speciella läge som vattentäkten i Sundsvall har.

4 Härnösands kommun karta över kylanätets sträckning i Örnsköldsvik I Härnösand har FVB (Fjärrvärmebyrån) gjort en förstudie av fjärrkylalternativ på uppdrag av Hemab. Efter utredning av nuvarande kylanvändning beräknades ett nät som skulle täcka de centrala delarna av staden. Det totala kylabehovet i ett tänkt nät är 3GWh. Beräkningarna gjordes indirekt efter en uppskattning av installerad kyleffekt. Tre alternativ utreddes: Frikyla (havskyla med 2 olika placeringar av produktions anläggningen.) Absorbtionskyla Frikyla + återkylning av kraftvärmeverket De rena frikylealternativen var de mest kostnadseffektiva förutsatt att tillräckligt kallt vatten fanns att tillgå. Efter mätningar i hamnen 2010 visade det sig att vattentemperaturerna var för höga och alternativet havskyla knappast var aktuellt. Karta över det centrala nätet i Härnösand enligt ett av de två utredningsalternativen Det som nu är aktuellt är att utreda möjligheten av en snökyleanläggning för anslutning till ett nät i samma klass som de projekterade näten i förstudien (FVB). En förstudie av denna snökyleanläggning görs i projektet Baltic Energy.

5 Timrå kommun Har inga planer för fjärrkyla (Kult o Teknik). Har möjlighet erbjuda färskvattenkyla genom Sundsvallenergi. Har kylning i delar av några centrala fastigheter. Kramfors kommun Inga planer på fjärrkyla i centralorten, (Krambo). För närvarande kyls ett antal fastigheter i centrala Kramfors: kommunhusen, köpcentrum, Hotell Kramm. Möjligt frikyleobjekt i Ullånger (Sundbrolund). Sollefteå kommun Inga planer på gemensan/fjärrkyla (Solatum). Har en frikyleanläggning på kommunhuset, luftkyla som klarar kylbehovet när temp är +7 eller kallare. Utredde möjligheterna till frikyla från älven men det ansågs för dyrt. Sollefteå sjukhus har älvkyla kombinerat med solavskärmning och solceller som driver kylanläggning. Ånge kommun Inga planer på fjärrkyla (Fastighetskontoret, Ånge energi). Har frikyla i form av färskvattenkyla i tre fastigheter: kommunhuset, sjukhemsboende, MKC Riksarkivet, totalt 1500 m2 Vad kan förändrat klimat i framtiden innebära? En aspekt som bör belysas i detta sammanhang är hur det framtida behovet av kyla förändras med ett varmare klimat. Vi har sett att man i den kommunala planeringshorisonten främst ser de ökande komfortkraven och den tekniska utvecklingen av apparatur som behöver kylning, som de främsta orsakerna till ökat kylabehov. De framtida klimatförändringarna har inte ansetts tillräckligt stora i nära framtid för att påverka planeringen. Hur ser den aktuella klimatforskningen ut? I två olika scenarier för globala utsläpp av växthusgaser anger SMHI (2012) att medeltemperaturen i Västernorrland vid nästa sekelskifte förväntas ha ökat med 4,3 respektive 5,2 grader, jämfört med under perioden Neder börden i Västernorrland förväntas under samma period öka med 18 respektive 34 procent. För Västernorrland finns också en modellering (Gyllenhammar 2009), där det framgår att i ett hundraårs scenario, är medeltemp-ökningen för Sundsvall 4-5 C under sommaren. Denna modell utgick från det sk A2 scenariot i IPCC klimatscenariomodeller från Tyvärr har vi kunnat konstatera att vi med nuvarande ökningstakt på utsläppen ligger över det värsta scenariot (IPCC A1Fl) och en betydligt större ökning av temperaturen är att räkna med (Gyllenhammar 2012). Vi bör alltså ha med i våra kalkyler över framtida kylabehov att redan om år har vi några grader varmare på sommaren som medeltemperatur, vilket kan med den ökade risken för sk extremväder innebära långa perioder med mycket varmt väder.

6 Baltic Energy Baltic Energy är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunför bundet, Hemab och Mittnordenkommittén i Västernorrland och Merinova, Katternö och Österbottens förbund i Österbotten Finland. Samordnande stödmottagare (Leadpartner) är Mittnordenkommittén. Projektet finansieras förutom av deltagande parter via Botnia-Atlanticaprogrammet. Projektets tre huvudmål är: MILJÖANPASSAD KYLA OCH VÄRME Projektets mål är att vidare sprida de befintliga miljöanpassade och effektiva energilösningarna i Västernorrland (snökyla och älvkyla) och Österbotten (sedi mentvärme och lågtemperaturenerginät samt bränsleceller och mikroturbiner baserade på deponigas). Främja miljöanpassade metoder för produktion av kyla. MIKROPRODUKTION AV EL Skapa ett samarbete kring miljöanpassad energiproduktion mellan före tag och med potentiella brukare i Österbotten och Västernorrland. Långsiktigt skapa ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el. Öka produktion av egenproducerad förnyelsebar el. SUNDSVALL TIMRÅ SOLLEFTEÅ KRAMFORS ÅNGE HÄRNÖSAND ÖRNSKÖLDSVIK KOMMUNER ÖKA INTRESSET FÖR ENERGI- OCH KLIMATÅTGÄRDER Öka intresset för energi- och miljöfrågor och konkreta klimatåtgärder hos: Offentliga organisationer, småföretagare, fastighetsägare samt allmänhet. Utbyte mellan visitors centers med syfte att skapa besökskoncept. Projekttiden är

7 Vill du veta mer om projektet kontakta: Lena Krånglin Huvudprojektledare Tel +46 (0) , Mobil +46 (0) Postadress: Box 60, Ramsele Besöksadress: Kägelbacken 6, Ramsele E-post: Markus Nyman Projektledare Tel (0) E-post: Lars Brännström Projektledare Tel +46 (0) , Mobil +46 (0) E-post: Utredning gjord av: ESAM AB Torsten Berglund Senior konsult energi Mobil: E-post: grafisk form: letsdesign.se tryck & illustrationer: Selma Solutions 2012 Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden