Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Levercellscancer. Nationellt vårdprogram, kortversion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Levercellscancer. Nationellt vårdprogram, kortversion"

Transkript

1 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Levercellscancer Nationellt vårdprogram, kortversion Juli 2012

2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring Fastställd kortversion 1.0. Planerad revision under Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan Beslut om implementering tas i respektive region/landsting i enlighet med överenskomna rutiner. Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum väst Beställningsadress: Nationellt vårdprogram Levercellscancer ISBN: :2 Juli

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING VÅRDPROGRAMGRUPPENS SAMMANSÄTTNING VÅRDPROGRAMGRUPP MÅLSÄTTNING MED VÅRDPROGRAMMET VÅRDPROGRAMMETS FÖRANKRING FUNKTIONELLA KRAV PÅ SJUKVÅRDSENHETER EPIDEMIOLOGI NATURALHISTORIA, ETIOLOGI OCH PATOGENES PRIMÄR PREVENTION, EV SCREENING/TIDIG DIAGNOSTIK ÖVERVAKNING (SURVEILLANCE) OCH SCREENING RADIOLOGISK DIAGNOSTIK AV HCC HISTOPATOLOGISK DIAGNOSTIK OCH HANTERING AV PREPARAT STADIEINDELNING VID HEPATOCELLULÄR CANCER MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS PRIMÄR BEHANDLING INKLUSIVE NEOADJUVANT OCH ADJUVANT BEHANDLING RESSEKTIONSKIRURGI LOKALABLATIV BEHANDLING AV HCC LEVERTRANSPLANTATION (LTX) VID HCC TRANSARTERIELL LOCOREGIONAL BEHANDLING BEHANDLING VID AVANCERAD SJUKDOM LIVSKVALITET, NUTRITION OCH SYMTOMLINDRING VID HCC KVALITETSINDIKATORER PROCESSMÅTT RESULTATMÅTT KVALITETSREGISTER REFERENSER FÖRSLAG PÅ FÖRDJUPNINGSLITTERATUR RELEVANTA LÄNKAR FÖRKORTNINGAR

4 1. INLEDNING Nationellt vårdprogram för levercellscancer (HCC) Levercellscancer är den vanligaste primära cancer som uppkommer i levern. Levern byggs upp av leverceller, hepatocyter som orsakar hepatocellulär cancer (HCC) = levercellscancer, C22.0 enligt ICD10. Vårdprogrammets giltighetstid Då det sker en snabb utveckling av möjligheterna att behandla HCC är giltlighetstiden satt t.o.m Vårdprogrammet är kopplat till det nationella kvalitetsregistret (NLGR), och dess styrgrupp har mandat att årligen inkomma med förslag på uppdateringar. Revisioner, utförda av vårdprogramgrupper planeras vart annat år. Aktuellt VP finns på hemsida www etc. 1.1 Vårdprogramgruppens sammansättning Vårdprogramgrupp bildades efter att NLGR ansökt hos VINK om att få genomföra ett vårdprogramarbete. Styrgruppen för NLGR är också styrgrupp för vårdprogramarbetet, vari representanter ingår från samtliga sex sjukvårdsregioner. 4

5 1.2 Vårdprogramgrupp Namn Titel Specialitet Tjänsteort/sjukhus Nils Albiin Öl Radiologi KS/Sthlm Christer Andersson Prof. Allmän läk Umeå Mats Andersson Öl Radiologi SU/S, Göteborg Elisabet Axelsson Öl Radiologi KS/Sthlm Stefan Bergström Öl Onkologi/pall.med. Gävle Mikael Björnstedt VC Patologi KS/Sthlm Christian Cahlin Öl Transplantation SU/S, Göteborg Olof Danielsson Spec.läk Patologi KS/Sthlm Ann-Sofi Duberg Öl Infektion USÖ, Örebro Charlotte Ebeling Barbier Spec läk Radiologi UAS, Uppsala Gunnar Eckerdal Öl Pall.medicin Kungsbacka Eva Fernebro Öl Onkologi Växjö Hans Glaumann Prof. Patologi KS/Sthlm L-O Hafström Prof. Kirurgi SU/S, Göteborg Rolf Hultcrantz Prof. Hepatologi KS/Sthlm Bengt Isaksson Öl Leverkirurgi KS/Sthlm Anders Jansson Öl Leverkirurgi KS/Sthlm Gert Lindell Öl Leverkirurgi SUS, Lund Per Lindnér Öl Transplantation SU/S, Göteborg Peter Naredi Prof. Kirurgi NUS, Umeå Anders Nilsson Spec.läk. Radiologi UAS, Uppsala Agneta Norén Öl Leverkirurgi UAS, Uppsala Peter Nygren Prof Onkologi UAS, Uppsala Antti Oksanen Öl Hepatologi Gastrocentrum KS Marie-Louise Pendse Ssk Ssk SUS, Lund Magnus Rizell Öl Leverkirurgi SU/S, Göteborg Per Sandström Öl Leverkirurgi US, Linköping Malin Sternby Eilard Spec.läk Transplantation SU/S, Göteborg Per Stål Öl Hepatolog KS/Sthlm Joar Svanvik Prof. em Kirurgi US, Linköping Lena Söderberg Ssk Onkologi SU/S Göteborg Gunnar Söderdahl Öl Transplantation KS/Sthlm Sven Wallerstedt Prof. Hepatologi SU, Göteborg Staffan Wahlin Öl Hepatologi KS/Sthlm Jörgen Wenner Öl Leverkirurgi SUS, Lund Hans Verbaan Öl Hepatologi SUS, Malmö 5

6 Sammankallande Magnus Rizell, Transplantationscentrum SU/S. Ordförande i egenskap av registerhållare för det nationella kvalitetsregistret för cancer i lever, gallblåsa och gallvägar (NLGR). Redaktör Joar Svanvik, Prof. em, Linköpings Universitet Stödjande Regionalt cancercentrum Malin Samuelsson, utvecklingssjuksköterska Ann-Sofi Isaksson, vårdutvecklare Erik Holmberg, statistiker Mikael Holtenman, registerkonstruktör Rcc Väst Rcc Väst Rcc Väst Rcc Väst Assisterande bibliotekarier Therese Svanberg och Ulla Wikberg, Klin. Centralbiblioteket, SU Sahlgrenska Hälsoekonomisk expert Ingvar Karlberg, Avd. för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet 6

7 2. Målsättning med vårdprogrammet Levercellscancer har tidigare snabbt lett till döden. Medicinsk utveckling kan nu erbjuda behandling som leder till förlängd överlevnad och ibland bot. Behandlingsformerna är kostsamma och också krävande för patienten. Det är av stor vikt att patienter kan få en likvärdig evidensbaserad vård i Sverige baserad på gemensamma indikationer. Diagnostik och behandlingsmodaliteter kräver tydliga remissvägar inom regionerna och till transplan-tationsenheterna. Syftet med vårdprogrammet är att inom Sverige få konsensus bland behandlande läkare och sjukvårdshuvudmän för ett program som är aktuellt och vägledande inom samtliga sjukvårdsregioner. 2.1 Vårdprogrammets förankring Svensk Kirugisk Förening sektion för övre abdominell kirurgi, SFÖAK, Svensk Gastro-enterologisk Förening (SGF), Svensk Onkologisk Förening (SOF) och dess avdelning för Gastroonkologi (GOF), Svensk förening för Patologi (SVFP), Svensk Förening för palliativ medicin(sfpm), Svenska Infektionsläkare Föreningen och Svensk Förening för Medicinsk Radiologi (SMR). Handlingsplan för förankring hos patientorganisationer Vårdprogrammet skall initialt, och vid varje uppdateringstillfälle gå på remiss till : Riksförbundet för leversjuka, Box 2918, Täby Riksföreningen Hepatit C, Sveriges Cancersjukas Riksförbund (SCR), Barksväg 14 nb, Box7107, Solna Patientinformation Patienter hänvisas till Cancerfondens: Information rörande lever-gallvägscancer. samt till 2.2 Funktionella krav på sjukvårdsenheter Diagnostiken av HCC baseras och ställer höga krav på en multimodal radiologi och multidisciplinär bedömning. Idag finns kompetens vid de regionala levercentra som finns i Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg, Umeå och Uppsala. Vid skälig misstanke om HCC skall dessa enheter ha ansvar för korrekt diagnos och ställningstagande till behandling. I varje region får regionala vårdprogram reglera ansvarsfördelning och utredningskedjor. Patienter som uppfyller kriterier för transplantation, skall bedömmas vid transplantationsenhet. 7

8 3. EPIDEMIOLOGI Primär levercancer utgörs till c:a 90% av hepatocellulär cancer (HCC) som är den sjätte vanligaste cancerformen globalt sett, och på grund av den dåliga prognosen den tredje vanligaste dödsorsaken i cancer. Hepatit B (HBV) och hepatit C virus (HCV) infektion anses ligga bakom >80% av HCC i världen och det är främst i länder med hög förekomst av kronisk hepatit B och C som HCC är vanlig. Antalet som insjuknar varje år ökar i många länder. I Sverige har incidensen av HCC under flera år varit relativt låg, ca 5/ och år, dubbelt så hög hos män som hos kvinnor, och % av patienterna har varit över 70 år. De huvudsakliga riskfaktorerna för HCC är virala (hepatit B och C), toxiska (alkohol, aflatoxin), metabola (diabetes, fettleverhepatit, hemokromatos, porfyri) och autoimmuna (autoimmun hepatit, primär biliär cirros). I länder med hög förekomst av HBV och HCV har % av HCC-patienterna en underliggande cirros. I Sverige diagnosticeras HCC hos patienter utan levercirros i upp till 30 % av fallen. Det rör sig främst om äldre patienter och patienter med ovanliga metabola sjukdomar såsom akut porfyri. I Sverige är de vanligaste orsakerna till levercirros alkoholinducerad leversjukdom, HBV och HCV, autoimmuna leversjukdomar samt vissa metabola leversjukdomar. Även icke-alkoholorsakad fettleverhepatit, associerad till typ 2 diabetes och metabolt syndrom, kan ge upphov till cirros och HCC, en allt vanligare orsak till levercirros och HCC i västländer. Sverige är lågendemiskt för virala hepatiter. HBV-relaterad HCC utgör ca 3% och HCV-relaterad HCC utgör ca 10% (men 30% av HCC hos personer under 60 år) av de HCC som årligen rapporteras. I Sverige lever personer med känd HCV-infektion. En stor andel är smittade på talet. Troligen kommer HCC-incidensen i denna grupp att öka de närmaste 10 åren. I Sverige lever också c:a personer med känd kronisk HBV-infektion, majoriteten kommer från andra länder (c:a 80%) och många är fortfarande unga varför HBV-relaterad leversjukdom kan komma att öka. Andra sjukdomar som kan leda till levercirros och därmed risk att utveckla HCC är hemokromatos (ärftligt järnöverskott) och autoimmuna leversjukdomar. Cirka 0,5 % av den svenska befolkningen är homozygoter för anlaget att kunna utveckla hemokromatos, men endast 1-7% av dessa utvecklar cirros. Autoimmuna sjukdomar som autoimmun hepatit och primär biliär cirros har en incidens på 2/ i Sverige. Ytterligare en patientgrupp med ökad risk för HCC är de med hepatisk porfyri. Akut intermittent porfyri (AIP) är den i Sverige vanligaste akuta hepatiska porfyrin med ca 1000 kända anlagsbärare. Ökad risk för HCC är väldokumenterad hos AIP patienter över 50 år. 8

9 4. NATURALHISTORIA, ETIOLOGI OCH PATOGENES Alla sjukdomar som kan leda till cirros utgör riskfaktor för HCC. De flesta HCC (cirka % i Sydeuropa, cirka 70 % i Sverige) uppstår i en cirrotisk lever. Bland cirrotiker har de med HBV och HCV högst cancerrisk, medan autoimmun hepatit förefaller ha lägst. Vid HCV minskar risken om hepatiten läker ut, vilket indikerar att en aktiv inflammation ökar cancerrisken. HCC kan även uppkomma i lever som inte är cirrosomvandlad, speciellt hos äldre patienter, vid kronisk hepatit B, eller vid akuta porfyrier. Levercirros leder till en låggradig celldöd i levern som resulterar i en kronisk celldelning (regeneration) av leverceller. Det utvecklas regenerativa noduli, med hög celldelning, och i vissa av dessa uppstår DNA-förändringar, dysplasier, och dessa kan vidareutvecklas till HCC. Processen tar i allmänhet år. De onkogena mekanismerna skiljer sig mellan HBV och HCV. Hepatit B virus är ett DNA-virus som kan inkorporeras i värdcellens DNA och bidrar till cancerutvecklingen genom DNA-instabilitet, men även via kronisk inflammation och hepatocytregeneration. Hepatit B-relaterad HCC uppträder ffa vid cirros men i % även hos patienter utan leverfibros eller cirros. Hepatit C virus är ett RNA-virus som inte integreras i värdcellens DNA men leder till kronisk inflammation, fettinlagring och oxidativ stress. Ökad oxidativ stress anses ligga bakom den ökade cancerrisken vid alkohol-leversjukdom, hemokromatos och fettleverhepatit, där ökad bildning av fria radikaler kan skada cellulära membraner och DNA. Vid akuta porfyrier är carcinogenesen oklar men en porfyrispecifik faktor är sannolik. En möjlig hypotes är en ackumulering av ALA i levern som autooxiderar och bildar fria radikaler som skadar DNA i leverceller. Sammanfattning etiologi och patogenes Kronisk inflammation och cirrosutveckling är viktiga orsaker till HCC. Den kroniska regenerationen vid aktiv cirros bidrar till mutationer i gener för tillväxtreglering. Ökad oxidativ stress är en gemensam carcinogen faktor vid många leversjukdomar med ökad risk för HCC. t ex hemokromatos, fettleverhepatit, akut intermitten porfyri, kronisk hepatit C och alkoholleversjukdom. Hepatit B virus har carcinogena egenskaper. 9

10 Naturalförlopp och kliniska fynd Prognosen för patienter med HCC är dålig. Hög ålder, avsaknad av underliggande leversjukdom, diabetes, Child-Pugh B-C, och högt AFP är prognostiskt ogynnsamma faktorer. Medianöverlevnad hos obehandlade anges till 2-7 månader. Tumörens tillväxthastighet är av betydelse för att bestämma tidsintervallet mellan eventuella screeningtest. Ju snabbare tillväxt, desto kortare tid bör passera mellan screeningtillfällena för att små, potentiellt kurativa tumörer skall kunna upptäckas. HCC-tumörers tillväxthastighet har undersökts i ett tiotal studier. Tumörvolymens dubbleringstid varierade från 1-20 månader och var i europeiska- nordamerikanska studier i genomsnitt 4-6 månader. Hypervaskulära tumörer förefaller ha en kortare dubbleringstid än hypovaskulära. Recidivtumörer efter behandling har en snabbare tillväxt än de novo tumörer. I mycket sällsynta fall har det rapporterats spontan utläkning av HCC. Symtomen är i allmänhet ospecifika. I ett svenskt material från perioden hade 20% inte någon form av cancer misstänkts före dödsfallet. Trötthet, viktförlust och aptitlöshet förekom vid tidpunkten för diagnos i >50%. En palpabel lever förekom hos nästan alla, medan ascites bara förekom hos var tredje. Metastaser förekom framför allt i lymfkörtlar, lungor och skelett (42, 18 och 17 %). Sammanfattning naturalförlopp och kliniska fynd I ett svenskt patientmaterial uppstod HCC i 33 % av fallen hos patienter utan känd underliggande leversjukdom. Medianöverlevnaden var 4,7 månader, och bara 15 % levde efter 1 år. Hög ålder, avsaknad av underliggande leversjukdom, diabetes, Child-Pugh B-C, och högt AFP är prognostiskt ogynnsamma faktorer. Evidens: måttlig. Volymsdubbleringstiden för HCC varierar kraftigt. I europeiska-nordamerikanska studier är volymdubbleringstiden i genomsnitt 4-6 månader. Symtomen vid HCC är ospecifika med trötthet, viktförlust, aptitlöshet och buksmärtor som de vanligaste. Det vanligaste statusfyndet är en palpabel lever. HCC metastaserar främst till lymfkörtlar, lungor, skelett och binjurar. 10

11 5. PRIMÄR PREVENTION, EV SCREENING/TIDIG DIAGNOSTIK Prevention av HCC orsakad av kronisk viral hepatit Prevention avseende HCC vid kronisk hepatit p.g.a. hepatit B-virus (HBV) och hepatit C-virus (HCV) bygger på att dels förebygga smitta, dels upptäcka och behandla patienter med kronisk virushepatit för att hindra risken för HCC. 1. Förebyggande av hepatit B och C smitta Kronisk hepatit B (och relaterad HCC) förebyggs effektivt med spädbarnsvaccination. I Sverige rekommenderas vaccination av nyfödda vars mödrar är bärare av HBV, detta ger 95% skyddseffekt. Vaccinet kombineras med hepatit B immunglobulin vid höggradig smittsamhet hos modern. I dessa fall kan även antiviral behandling till modern ges de tre sista graviditetsmånaderna. Även andra riskgrupper såsom intravenösa missbrukare bör erbjudas vaccination. Blodgivarscreening och goda hygienrutiner inom vården är också viktiga preventiva åtgärder. 2. Screening för upptäckt av hepatit Många personer med kronisk viral hepatit är inte identifierade, vilket har motiverat HCV-testning för riskgrupper såsom de som fått blodtrans-usion före 1992 och de med tidigare eller pågående i.v missbruk. 3. Behandling av kronisk hepatit B Idag saknas behandling som läker ut HBV infektionen men antiviral behandling kan minska risken för leverskada. Behandlingstiden är mångårig, kanske livslång, med risk för resistensutveckling hos viruset, varför behandling endast ges vid stor risk att utveckla cirros och/eller HCC. Höggradig virusreplikation och långdragen inflammation med förhöjt ALAT är prognostiskt ogynnsamt, liksom lång infektionsduration, genotyp C, hög ålder, manligt kön och högt alkoholintag. 4. Behandling av kronisk hepatit C Behandling med pegylerat interferon plus ribavirin vid kronisk HCV-infektion ger utläkning hos ca 50%. Behandlingssvaret är beroende av HCV genotyp och förekomst av cirros. Behandling innan allvarlig fibros kan förhindra cirrosutveckling och minska risken för HCC. HCC-incidens hos cirrospatienter utan virologiskt svar på behandling påverkas ej av långtidsbehandling med lågdos pegylerat interferon. 11

12 Prevention av HCC orsakad av icke viral leversjukdom 1. Alkohol I västvärlden är ett högt alkoholintag hos patienter med cirros den vanligaste enskilda riskfaktorn. Alkohol ökar HCC-risken vid kronisk HCV-infektion, diabetes och NASH. Abstinens är av värde vid leversjukdom p.g.a. alkohol eller kronisk viral hepatit och troligen även vid annan genes. 2. NASH (fettleverhepatit) och diabetes mellitus typ 2 Tillförsel av metformin samt viktminskning och ökad fysisk aktivitet för att ge en förbättrad insulinkänslighet och lägre oxidativ stress minskar den inflammatoriska aktiviteten och cellskadan i levern vid NASH och diabetes mellitus typ 2. E-vitamin förbättrar den histologiska cellskadan. 3. Genetisk hemokromatos Risk för HCC vid hemokromatos föreligger hos fall med levercirros. Tidig upptäckt och mobilisering av järnöverskottet är angeläget för att minska cirrosrisken. 4. Porfyri Akuta porfyrier: Risken för HCC är störst vid förhöjda ALA nivåer som ffa ses vid manifest porfyri, dvs hos dem som haft porfyriattacker. Åtgärder för att förhindra utveckling till manifest AIP kan vara av betydelse. Porfyria cutanea tarda (PCT): Behandling av bakomliggande faktorer samt behandling av PCT reducerar risken för HCC utveckling till ca 0,25 % i årlig incidens. 5. Övrigt Risken för HCC har rapporterats vara lägre hos personer med en hög nivå i serum av selen och vitamin A, liksom hos personer som dricker minst två koppar kaffe per dag. Det finns dock inga långsiktiga prospektiva studier som stödjer detta. Sammanfattning - riktlinjer för prevention av HCC Hepatit B profylax skall ges till nyfödda vars mödrar är HBV-bärare. Evidens: hög. Rekommendation: använd. Screening för HBV och HCV hos riskgrupper bör göras på mödravårdcentraler, behandlingshem och vårdcentraler. Hepatit B vaccination bör erbjudas till riskgrupper. Evidens: låg. Rekommendation: använd förmodligen. Behandling av kronisk hepatit B bör erbjudas patienter med aktiv inflammation och tecken på fibros/cirrosutveckling. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmod-ligen. Behandling av kronisk hepatit C bör ges till till lämpliga patienter f.allt vid fibrosutveckling.. Evidens: hög. Rekommendation: använd. Långtidsbehandling med lågdosinterferon till patienter utan virologiskt svar har ingen preventiv effekt på HCC-incidens. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmod-ligen inte. Prevention vid övriga leversjukdomar bygger på att förhindra cirrosutveckling och minska incidensen av HCC genom tidig diagnos och behandling enligt följande: Alkoholleversjukdom: alkoholabstinens. Evidens: hög. Rekommendation: använd. Autoimmun hepatit: immunosuppression. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd. Icke-alkoholorsakad fettleverhepatit (NASH): viktminskning, ökad fysisk aktivitet Evidens: låg. Rekommendation: använd förmodligen. 12

13 Genetisk hemokromatos: blodtappningar. Evidens: hög. Rekommendation: använd. Prevention vid akuta porfyrier och porfyria cutanea tarda (PCT) - Utredning och åtgärder bör genomföras av bakomliggande riskfaktorer vid PCT såsom etyl, hepatit, hemokromatos, östrogentillförsel, hepatotoxiner, cirros och porfyrin-utsöndring. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmodligen. - Åtgärder bör vidtagas för att förhindra utveckling till manifest AIP och snabb behandling bör insättas vid akuta attacker. Evidens:låg. Rekommendation: Använd förmodligen. - Behandling av PCT bör göras med venesectio och/eller lågdos klorokin som reducerar porfyrin nivåerna. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmodligen. 13

14 5.1 Övervakning (surveillance) och screening Generella förutsättningar för övervakning Övervakning innebär upprepad screening av en utvald riskgrupp i syfte att upptäcka HCC i ett skede där kurativt syftande behandling är möjlig. Övervakning skall vara en del i ett strukturerat program där metodik, diagnostisk uppföljning och behandling vid positiva fynd är standardiserade och kvalitetskontrollerade. Det innefattar också beslut om vid vilken HCC-risk som övervakning skall påbörjas, vilken testmetod som skall användas och ett definierat screeningintervall. Målet med surveillance är förlängd överlevnad och för att nå detta krävs att: HCC-incidensen måste vara tillräckligt hög för att vara ekonomiskt försvarbar Metodik skall ha en hög sensitivitet och kostnaden skall vara rimlig Misstänkta fynd skall bekräftas eller uteslutas med en tillförlitlig diagnostisk algoritm med hög sensitivitet och specificitet till en rimlig kostnad Kurativt syftande behandling skall kunna ges inom rimlig tid Insatt behandling skall leda till sänkt mortalitet och högre QoL Patienter som erbjuds övervakning skall ha ett tillräckligt gott allmäntillstånd och tillfredsställande leverfunktion Patienter som erbjuds övervakning måste ges en noggrann information om programmet och hur länge det kan tänkas pågå Ett övervakningsprogram bör ha gemensamma riktlinjer för hela landet och bör omfatta alla lämpliga patienter Ett övervakningsprogram förutsätter adekvata resurser och väl utbildade radiologer Följden av ett övervakningsprogram kan innebära behov av ökade resurser för ett adekvat omhändertagande Metod för Surveillance 1. Ultraljud (UL) Den enda radiologiska metod som visats ha nytta vid surveillance är UL. Tidig detektion av HCC i en cirrotisk lever är svår och förmågan att upptäcka en liten tumör är undersökarberoende. Kontrastförstärkt UL har i ett svenskt opublicerat material inte visats ge en bättre sensitivitet men förbättrar möjligheten att karaktärisera misstänkta fynd. 2. DT och MR Det finns inget stöd för att undersökning med datortomografi (DT) eller med magnetkamera (MR) skulle vara att föredra för screening, trots att DT och MR med kontrast tycks ha en bättre sensitivitet och specificitet än UL. Både DT och MR leder till högre kostnad och risk för kontrastmedelsreaktioner. DT ökar risker för ogynnsam strålbelastning. Dessa metoder rekommenderas dock då UL ej är lämpligt pga kvalitetsproblem (t.ex patient habitus). 3. α-fetoprotein (AFP) och des-gamma-karboxy protrombin (DCP) eller Prothrombin Induced by Vitamin K Absence II (PIVKA II) Dessa serumtester har otillräcklig sensitivitet och specificitet för detektion av små HCC, vilket även gäller om de kombineras med UL eller om man analyserar dessa serumprovers förändring över tid. 14

15 Screeningintervall I europeiska retrospektiva studier ger screeningintervall på 6 och 12 månader samma reduktion av mortaliteten, medan en kinesisk studie på HBV-patienter antyder att ett intervall på 6 månader är att föredra. Intervallet styrs av tumörernas tillväxthastighet. Samman-fattningsvis är det rimligt att rekommendera att övervakning genomförs med ett intervall på minst 6 och högst 12 månader. Patientfaktorer En förutsättning för övervakning är att upptäckt av HCC skall leda till en kurativt syftande behandling (resektion, ltx eller RF). Hänsyn måste tas till leverfunktion, allmän funktion ( performance status ), komplicerande sjukdomar och compliance. Se stadieindelning sida 16. Övervakningen skall avslutas om kurativt syftande behandling inte längre kan erbjudas vid ändrade förhållanden. Underliggande diagnoser Enligt AASLD är det rimligt och troligen kostnadseffektivt att övervaka patienter med cirros (oavsett etiologi) om HCC incidensen är minst 1,5 % och kroniska hepatit B bärare redan när incidensen överstiger 0,2 % per år. Följande underliggande diagnoser medför ökad risk för HCC-utveckling Kronisk hepatit B. Vid kronisk HBV-infektion föreligger i Europa risk för HCC nästan enbart hos personer med cirros, men i Asien och Afrika även utan cirros. I Europa är HCC-incidensen per 100 personår 0,02 vid inaktivt HBV-bärarskap, 0,1 vid kronisk infektion utan cirros, men 2,2 vid HBV-relaterad cirros. Vid HBV-infektion utan cirros är risken för HCC förhöjd (minst 0,2 %) hos asiatiska män över 40 år, asiatiska kvinnor över 50 år, afrikaner över 20 år och för dem med en nära släkting med HCC. Kronisk hepatit C. Vid HCV-relaterad cirros beräknas den årliga incidensen av HCC vara 2-8 %. Risken för HCC är förhöjd (men i lägre grad) vid avancerad fibros utan cirros. Alkoholleversjukdom. Vid etylorsakad cirros är den årliga incidens av HCC minst 1,5 %. Primär biliär cirros (PBC). Risk för HCC föreligger bara vid PBC med avancerad fibros och vid cirros, där den årliga incidensen rapporterats vara lika hög som vid kronisk HCV Genetisk hemokromatos. Risken för HCC föreligger vid samtidig cirros, som kan undvikas genom tidig upptäckt och mobilisering av järnöverskottet. Autoimmun hepatit (AIH). I en engelsk studie anges den årliga incidensen för HCC hos patienter som utvecklat cirros till 1,1 % för både män och kvinnor. Svenska data saknas i nuläget. Alfa-1-antitrypsinbrist (ATT). Uppgifter saknas om årlig incidens av HCC vid ATT. NASH. Årlig incidens av HCC har rapporterats vara 2,6 % vid NASH-relaterad cirros. Akut intermittent porfyri (AIP). Årlig incidens av HCC vid AIP hos patienter över 50 år är 0,8-1 %. Porfyria cutanea tarda (PCT). Årlig risk för HCC hos patienter med PCT bedöms låg (0,25 %), om sedvanlig behandling ges mot PCT och åtgärder vidtas mot riskfaktorer. Kostnadseffektivitet av surveillance Vid surveillance utgör screeningkostnaderna en mindre del. Den stora kostnadsökningen ligger på behandlingen och beror på, att när fler små tumörer upptäcks blir fler behandlingsbara med mer kostsamma terapier. Kostnaden för surveillance av de underliggande diagnoserna vid HCC i Sverige har grovt beräknats till kr per QUALY. Med stöd t.ex. från guidelines från Amerikanska leversällskapet, AASLD, och enkla kalkyler, kan man motivera försök med surveillance av de aktuella patientgrupperna även i Sverige. Eftersom underlaget för analyserna är bräckliga även internationellt är det angeläget att övervakningen genomförs så den kan utvärderas vetenskapligt. 15

16 Sammanfattning riktlinjer för surveillance av HCC En förutsättning för övervakning är att upptäckt av HCC skall leda till en kurativt syftande behandling (resektion, ltx eller RF). Det rekommenderade screeningverktyget är ultraljud utan kontrast (Evidens: måttlig. Rekommendation: använd). DT kan inte rekommenderas generellt som metod för HCC-surveillance och medför en påtaglig stråldos. MR är p.g.a. hög kostnad och relativt låg tillgänglighet olämpligt för surveillance. Evidens: låg. Rekommendation: använd förmodligen inte. AFP rekommenderas inte som screeningtest för tidig upptäckt av HCC Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmodligen inte. Tidsintervallet mellan screeningundersökningarna bör vara inom 6-12 månader. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd. Surveillance bör företas på patienter med cirros orsakad av alkohol, hepatit B, hepatit C, NASH, PBC och genetisk hemokromatos. Evidens måttlig. Rekommendation: använd. Underlaget avseende surveillance på patienter med cirros orsakad av AIH eller Alfa-1- antitrypsinbrist, eller cirrospatienter med utläkt hepatit C är otillräckligt. Evidens: låg. Rekommendation: använd förmodligen. Surveillance rekommenderas på patienter med kronisk hepatit B utan cirros om nära släkting haft HCC, samt för asiatiska män äldre än 40 år och asiatiska kvinnor äldre än 50 år. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd. Surveillance kan övervägas för afrikaner äldre än 20 år med kronisk hepatit B utan cirros Evidens:låg. Rekommendation: använd förmodligen. Underlaget avseende rekommendation för surveillance på patienter med kronisk hepatit B utan cirros med många samtidiga riskfaktorer för HCC-utveckling är otillräckligt. Evidens:mycket låg. Rekommendation: använd förmodligen. Patienter med akut hepatisk porfyri bör erbjudas surveillance från 50 års ålder. Evidens: måttlig. Rekommendation:använd. HCC-surveillance kan inte rekommenderas vid behandlad PCT utan cirros. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd inte. Ett surveillanceprogram bör utformas på så sätt att det går att utvärdera vetenskapligt. 5.2 Radiologisk diagnostik av HCC De rekommenderade radiologiska, diagnostiska kriterierna i EASL som 2005 modifierades av AASLD bygger på tumörernas vaskularisering. Vid utvecklingen till HCC sker nybildning av blodkärl vilka, till skillnad från regenerativa respektive dysplastiska noduli, får sin försörjning från den arteriella cirkulationen. Denna process kan påvisas med hjälp av dynamiska undersökningsmetoder, kontrastförstärkt ultraljud, datortomografi (DT) och magnetisk resonanstomografi (MRT), där scanning sker såväl i den arteriella fasen efter kontrastmedelstillförseln, som i venös respektive i sen fas. För att öka den diagnostiska specificiteten för HCC så angavs i AASLD-riktlinjerna typiskt kontrast-uppladdningsmönster som, förutom ökad arteriell uppladdning, även innefattade minskad uppladdning i förhållande till leverparenkymet under ven- och/eller senfasen ( wash-out ). Vid radiologisk misstanke om att en tumör i levern är HCC är det viktigt att eftersöka tecken på cirros. Den diagnostiska säkerheten är högst för MRT, följt av DT och ultraljud. Diagnostik av lindrig fibros är däremot ofta inte möjlig med konventionell bildteknik. För diagnostik av manifest cirros är leverparenkymförändringar (heterogenitet och regenerativa noduli), morfologiska förändringar (atrofi av höger leverlob och mediala segmentet, hypertrofi av det laterala segmentet och lobus caudatus, vidgat perikolecystiskt och periportalt spatium) och manifestationer av portal hypertension (splenomegali, dilatation av mjältvenen, kollateraler och ascites) de bästa prediktiva tecknen. 16

17 Definitiv diagnostik av små nodulära förändringar i cirroslever är oftast svår. De flesta < 1 cm stora noduli är inte maligna men riskerar att utvecklas till HCC över tid. Rekommendationen är att följa dessa, vid UL surveillance påvisade små lesioner, med upprepade ultraljudundersökningar var 3:e-6:e månad (figur 1). Förändringar > 1 cm kan diagnostiseras som HCC utan hjälp av biopsi om de visar arteriell uppladdning och wash-out. Eftersom detta tecken i utförda valideringsstudier visats ha mycket hög specificitet för HCC, har kravet på påvisande av tecknet för 1-2 cm stora noduli i de uppdaterade AASLD-riktlinjerna från 2010 sänkts från tidigare två modaliteter till en. Om kontrast-uppladdningsmönstret inte är typiskt bör en andra kontrastförstärkt undersökning utföras och om även denna är negativ bör biopsi övervägas. Enligt den nya AASLD-algoritmen för bilddiagnostik utan behov av biospsi är det fyrfas DT eller MRT som åsyftas. Kontrastförstärkt UL eller leverspecifik MRT har ännu inte tillräcklig evidens för att implementeras i denna diagnostik. Om biopsin är negativ bör fortsatt uppföljning med DT eller MRT utföras med 3-6 månaders intervall. Om förändringen ökar i storlek, men fortfarande uppvisar ett för HCC atypiskt kontrastuppladdningsmönster, rekommenderas förnyad biopsi. Noduli, med atypisk uppladdning (arteriell uppladdning eller wash out, > 2 cm i storlek är oftast HCC men om de inte uppvisar det typiska kontrastuppladdningsmönstret krävs enligt riktlinjerna biopsi för säkerställande av diagnosen även för > 2 cm stora förändringar. Det kan nämnas att ca 8 % av < 3 cm stora HCC är hypovaskulära och de kan således inte diagnostiseras med hjälp av detta imaging-tecken enbart. Bedömningarna förutsätter att radiologen är erfaren i leverdiagnostik och bildunderlaget bör granskas vid hepatobiliär, multidisciplinär konferens innan diagnos fastställs. MRT är den teknik som har den högsta sensitiviteten för det typiska kontrast-uppladdningsmönstret vid HCC. I en metaanalys var den sammanställda sensitiviteten och specificiteten för detektion av HCC med MRT 81 respektive 85 % jämfört med 68 och 93 % för DT. MRT med leverspecifik kontrast har i flera studier under de senaste åren visats vara av värde för att differentiera mellan benigna och maligna noduli. Avsaknad av kontrastupptag i den leverspecifika fasen talar för malignitet. Kompletterande undersökning med leverspecifik kontrast av de noduli som inte uppfyller de radiologiska EASL/AASLD-kriterierna har således visats öka sensitiviteten för HCC och därmed minska behovet av biopsier. En risk med en sådan strategi kan dock vara att intrahepatiska cholangiocarcinom (ICC) kan komma att misstolkas som HCC. Risken för förväxling mellan ICC och HCC är, enligt de uppdaterade AASLD-riktlinjerna, orsak till att kontrastförstärkt ultraljud (CEUS) inte bör användas som enda modalitet för diagnostiken av HCC. Diffusionsviktad lever-mr (DWI) är av värde för att detektera små HCC i cirroslever pga hög kontrast mellan tumörer och lever och bra undertryckning av signal från blodkärl och gallvägar. Utvärderingen av de diffusionsviktade sekvenserna bör dock alltid utföras tillsammans med konventionella MRsekvenser, eftersom det föreligger stor överlappning mellan benigna respektive maligna förändringar. 17

18 < 1 cm > 1 cm Förnyat UL efter 3 mån 4- fas DT / MRT Tillväxt/förändrat utseende Oförändrad Arteriell uppladdning OCH venös/sen washout Utred utifrån storlek Ja HCC Annan kontrastmetod (DT/MRT) Arteriell uppladdning OCH venös/sen washout Nej Biopsi Ja Nej Figur 1. Diagnostisk algoritm för HCC-misstänkt leverförändring hos patient med levercirros (Källa: Bruix J, Sherman M. AASLD practice guideline. Management of hepatocellular carcinoma: an update. Förmågan att detektera små HCC vid multislice DT (MDCT) kan förbättras genom att använda optimerade undersökningsprotokoll. Även om minskad uppladdning i tumörerna jämfört med omkringliggande leverparenkym ( wash-out ) oftast kan påvisas i den venösa fasen, förekommer det att wash-out endast ses i sen fas (3-5 minuter efter kontrast). I de uppdaterade AASLD-riktlinjerna rekommenderas därför att datortomografin alltid bör utföras som en s.k. 4-fas undersökning. Ultraljud med andra generationens intravenösa kontrastmedel är av värde för att karakterisera fokala förändringar i levern. Vid påvisande av oklara förändringar i cirroslever bör undersökningen alltid kompletteras med undersökning efter kontrasttillförsel (CEUS). Det saknas dock evidens för att rutinmässig användning av ultraljudskontrast hos alla cirrospatienter ger en ökning av antalet detekterade HCC. FDG-PET har låg sensitivitet för att påvisa HCC och ingår därför inte i utredningen. HCC kan även uppträda i en icke-cirrotisk lever. Eftersom dessa tumörer har ett långt asymptomatiskt förlopp är de oftast tämligen stora vid upptäckten. De har ofta ett välavgränsat, lobulerat utseende med oregelbunden, intensiv kontrastuppladdning i artärfas. De kan innehålla områden med blödning, nekros, fettdegeneration och fibros. Typiska fynd är även intilliggande satellit-tumörer och tumörkapsel som uppvisar kontrastuppladdning i sen fas. Ibland är dock fynden mera ospecifika och ofta krävs biopsi för definitiv diagnos. 18

19 Checklista för röntgenutlåtande vid HCC: Tekniskt utförande och kvalitet (tillräckligt god teknisk kvalitet? undersökning i sen fas?) Tecken på cirros (förändring av leverns form, storlek och struktur)? Tecken på portal hypertension (splenomegali, venösa kollateraler, ascites)? Tumörens storlek, antal tumörer, segmentell lokalisation (enligt Couinauds segmentindelning) Dynamiskt kontrastuppladdningsmönster (arteriell uppladdning wash-out ) Trombos eller tumörtromb i v porta levervener? Dilatation av gallvägar? Lymfadenopati (svårbedömt, exkluderar vanligtvis ej) Fjärrmetastaser (lymfkörtlar, lungor, skelett och binjurar) Leverbiopsi Biopsi ska inte användas rutinmässigt vid utredning av levertumörer. Det finns en risk för tumörcellsseeding, blödning från levern och för falskt negativa biopsier. Förändringar < 1 cm skall ej biopseras. Vid förändringar i cirroslever > 1 cm i storlek bör biopsi övervägas när diagnosen HCC inte stöds enligt de diagnostiska EASL-AASLD riktlinjerna, efter att åtminstone två röntgenologiska metoder (4- fas DT och MRT) utförts. Ställningstagande till om biopsi ska utföras kan med fördel ske på den hepatobiliära multidisciplinära tumörkonferensen. 5.3 Histopatologisk diagnostik och hantering av preparat Leverbiopsier och leverresektat Vid oklara radiologiska förändringar enligt ovan bör nålbiopsi tas för histologisk undersökning. Vid frågeställningen tumör bör minst två biopsier tas, en (eller flera) från misstänkt tumör och en från förväntat tumörfri del av levern. Det är viktigt att utesluta eller verifiera om cirrhos föreligger inför ställningstagande till ev. operation. Opererade primära levertumörer kan färgas för endotelmarkör för att bättre kunna bedöma invasiv växt. Därutöver görs immunfärgningar (se nedan) vid behov med ledning av anamnestiska uppgifter eller klinisk frågeställning. Insändaren av provet skall ange indikationen för biopsi samt förekomst av underliggande leversjukdomar. I utlåtandet beskrivs rutinmässigt: Längd, fragmentering och grundstruktur samt bedömning av fibrosstadium. Portazoner: Antal i biopsin, förekomst av gallgångar och ev. deras antal, ev. inflammation som graderas enligt tex Batts och Ludwig eller Ishak et al., vid kronisk hepatit. Lobuli: Levercellsbalkar med hepatocyter, sinusoider med innehåll (inkl. Kupfferceller), centralvener. Biopsin bör innehålla minst tio portazoner och vara minst 20 mm lång för optimal bedömning. Mikroskopiskt mönster och histologisk differentieringsgrad av HCC: Majoriteten av HCC har ett monomorft mönster men i en minoritet kan svårigheter i differentialdiagnostiken mot gallgångcancer och metastaser vara påtagliga. Immunhistokemi är då ofta till hjälp. HCC kan indelas histologisk i någon av följande typer: (1) Trabekulära eller sinusoidala; (2) pseudoglandulära eller acinära; (3) scirrösa eller solida, och beroende på celltyp (4) pleomorfa och (5) klarcelliga. För samtliga gäller avsaknad av portazoner inom tumören. På basen av den cytologiska/histologiska differentieringen finns följande grader: GX.: Kan icke fastställas., GI: Högt differentierad, GII: Medelhögt differentierad, GIII: Lågt differentierad, GIV: Odifferentierad /anaplastisk 19

20 Differentialdiagnostik: levercellsadenom mot högt differentierad HCC Det kan vara mycket svårt eller omöjligt att på en leverbiopsi skilja mellan adenom och högt differentierad HCC. Följande karakteristika utmärker HCC och förekommer inte i adenom: 1.Trabekelformationer tjockare än två cellager, 2. Infiltration genom tumörkapsel eller växt ut i icke neoplastisk levervävnad (tunglika projektioner), 3. Mitoser (dock sällsynta även i HCC), 4. CD34 påvisar sinusoidal kapillärisering kraftigt i HCC. Ki-67 (Mib-1) färgar en del kärnor i HCC hot spots men visar ingen eller mycket sparsam färgning i adenom. Diagnostik av premaligna nodulära förändringar och utveckling till HCC Kontroll av högriskpatienter för utvecklande av HCC har lett till upptäckt av ett ökande antal små nodulära förändringar hos patienter med cirrhos eller kronisk hepatit B. Av dessa noduli (< 2 cm) är en del benigna andra maligna eller med malign potential och dessa kräver histologisk diagnostik för optimal klinisk handläggning om inte de radiologiska fynden är karakteristiska för HCC. Tidig HCC ( Small well-differrentiated HCC of vaguely nodular type ) Diagnosen tidig HCC ställs på det cytoarkitektuella mönstret (atypi, cellträngsel, trabekeltjocklek, pseudoglandulärt mönster) med stöd av histokemiska (Gomoris silverfärgning för retikeltrådar) och immunfärgning med CK 7 och 19 för att bedöma stromainvasion. Om denna färgning visar duktuliproliferation är det inte fråga om tumör-invasion utan duktulär reaktion. CD34 underlättar för att påvisa kapillärisering av sinusoi-derna och färgning för glatt muskulatatur påvisar unpaired artärer, dvs. artärer som inte är förbundna med gallgångar som i en portazon i normal levervävnad. Dessa isolerade artärer återspeglar neoangiogenes och är den mikroskopiska motsvarigheten till hypervasku-lariseringen med wash-out i porta/venös fas i kontrasförstärkta bilder. Immun-histokemiska markörer för malign transformation främst glypican-3 (och även heat-shock protein 70 och glutaminsyntas) underlätter diagnostiken. Vid histopatologisk undersökning av resektat beskrivs/ identifieras följande: Antal identifierade tumörer makro- och mikroskopiskt Storlek av identifierad tumör/tumörer Differentiering (grading) och histologiskt växtsätt Radikalitet makro-och mikroskopiskt och marginal i cm till resektionsytan Genomväxt av leverkapsel, engagemang av intilliggande strukturer (såsom gallblåsa) Makro och mikrovaskulär kärlinvasion (porta eller leverven). Associerad cirros/fibros med eller utan dysplasi. Antal lymfkörtlar med cancer/antal undersökta. TNM 20

Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar

Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M 2 0 0 7 Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter:

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012)

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) GALLRIKS Huvudman: Jönköpings läns landsting Uppdragsgivare: SKF, SFÖAK och SIKT Regler för utseende

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se Nationella register och vårdprogram www.cancercentrum.se Magnus Rizell Registerhållare, ordf. nat VP magnus.rizell@vgregion.se Patient - process Ett processorienterat synsätt Vårdteam Regional vårdprocessgrupp

Läs mer

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter)

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT

PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT Specialitet: Infektion PM Medicinskt Textförfattare: Pär-Inge Bergkvist Faktaansvarig: Pär-Inge Bergkvist Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2009-04-05 Reviderat: 2013-06-01 Bäst före: 2015-11-30 Sökord:

Läs mer

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom och graviditet Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom Autoimmun leversjukdom Infektiös leversjukdom (hepatit, parasiter) Cirkulatorisk leversjukdom

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC)

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanlig är PBC... 6 Hur diagnostiseras PBC... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens

Läs mer

Grundläggande tolkning av leverprover

Grundläggande tolkning av leverprover Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Utredning av patologiska leverprover

Utredning av patologiska leverprover , överläkare, verksamhetschef Detta dokument baseras på de nationella riktlinjerna för utredning av patologiska leverprover antagna av Svensk Gastroenterologisk Förening. Riktlinjerna är tillämpbara inom

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Stephan Stenmark Smittskyddsläkare i Västerbotten Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

ABLATION Plan B när leverkirurgi inte är möjlig

ABLATION Plan B när leverkirurgi inte är möjlig ABLATION Plan B när leverkirurgi inte är möjlig Leverkirurgin har utökats starkt det senaste decenniet till följd av tekniska landvinningar och ökad kunskap om dess effekt vid levertumörer. Men när kirurgi

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Levern och alfa-1. (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION

Levern och alfa-1. (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION Levern och alfa-1 (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION 2 Vad är alfa-1-antitrypsinbrist? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är en ärftlig sjukdom som förs vidare från föräldrar till deras barn

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC)

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) Innehåll Primär skleroserande cholangit (PSC)... 5 Vad är PSC?... 5 Vad är orsaken till PSC?... 6 Hur vanligt är PSC?... 6 Hur diagnostiseras PSC?... 7 Vad vet vi

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 Lungcancervård Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 2 Innehåll Läsanvisning... 4 Diagnostik... 5 Därför belyser Socialstyrelsen området... 5 Detta ingår... 5 Kirurgi... 58 Därför belyser

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vad betyder de nya läkemedlen för leversjukdomar hos den enskilda patienten och för gruppen av hepatit C-infekterade personer i Sverige?

Vad betyder de nya läkemedlen för leversjukdomar hos den enskilda patienten och för gruppen av hepatit C-infekterade personer i Sverige? Vad betyder de nya läkemedlen för leversjukdomar hos den enskilda patienten och för gruppen av hepatit C-infekterade personer i Sverige? Soo Aleman Bitr överläkare, docent Smitta 25% spontanläker 75% får

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar. David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus

Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar. David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar Alkoholleversjukdomar NAFLD/NASH

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken Andlös upptäckt hos två patienter från Eksjö med emfysem 1962 Proteas- antiproteas imbalans Proteas Hämmare Proteas- antiproteas

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Leversjukdomar. Inledning. Utredning av förhöjda leverprover. Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104.

Leversjukdomar. Inledning. Utredning av förhöjda leverprover. Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104. 92 Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104. Rolf Hultcrantz, GastroCentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Olle Reichard, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer