Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Levercellscancer. Nationellt vårdprogram, kortversion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Levercellscancer. Nationellt vårdprogram, kortversion"

Transkript

1 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Levercellscancer Nationellt vårdprogram, kortversion Juli 2012

2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring Fastställd kortversion 1.0. Planerad revision under Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan Beslut om implementering tas i respektive region/landsting i enlighet med överenskomna rutiner. Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum väst Beställningsadress: Nationellt vårdprogram Levercellscancer ISBN: :2 Juli

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING VÅRDPROGRAMGRUPPENS SAMMANSÄTTNING VÅRDPROGRAMGRUPP MÅLSÄTTNING MED VÅRDPROGRAMMET VÅRDPROGRAMMETS FÖRANKRING FUNKTIONELLA KRAV PÅ SJUKVÅRDSENHETER EPIDEMIOLOGI NATURALHISTORIA, ETIOLOGI OCH PATOGENES PRIMÄR PREVENTION, EV SCREENING/TIDIG DIAGNOSTIK ÖVERVAKNING (SURVEILLANCE) OCH SCREENING RADIOLOGISK DIAGNOSTIK AV HCC HISTOPATOLOGISK DIAGNOSTIK OCH HANTERING AV PREPARAT STADIEINDELNING VID HEPATOCELLULÄR CANCER MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS PRIMÄR BEHANDLING INKLUSIVE NEOADJUVANT OCH ADJUVANT BEHANDLING RESSEKTIONSKIRURGI LOKALABLATIV BEHANDLING AV HCC LEVERTRANSPLANTATION (LTX) VID HCC TRANSARTERIELL LOCOREGIONAL BEHANDLING BEHANDLING VID AVANCERAD SJUKDOM LIVSKVALITET, NUTRITION OCH SYMTOMLINDRING VID HCC KVALITETSINDIKATORER PROCESSMÅTT RESULTATMÅTT KVALITETSREGISTER REFERENSER FÖRSLAG PÅ FÖRDJUPNINGSLITTERATUR RELEVANTA LÄNKAR FÖRKORTNINGAR

4 1. INLEDNING Nationellt vårdprogram för levercellscancer (HCC) Levercellscancer är den vanligaste primära cancer som uppkommer i levern. Levern byggs upp av leverceller, hepatocyter som orsakar hepatocellulär cancer (HCC) = levercellscancer, C22.0 enligt ICD10. Vårdprogrammets giltighetstid Då det sker en snabb utveckling av möjligheterna att behandla HCC är giltlighetstiden satt t.o.m Vårdprogrammet är kopplat till det nationella kvalitetsregistret (NLGR), och dess styrgrupp har mandat att årligen inkomma med förslag på uppdateringar. Revisioner, utförda av vårdprogramgrupper planeras vart annat år. Aktuellt VP finns på hemsida www etc. 1.1 Vårdprogramgruppens sammansättning Vårdprogramgrupp bildades efter att NLGR ansökt hos VINK om att få genomföra ett vårdprogramarbete. Styrgruppen för NLGR är också styrgrupp för vårdprogramarbetet, vari representanter ingår från samtliga sex sjukvårdsregioner. 4

5 1.2 Vårdprogramgrupp Namn Titel Specialitet Tjänsteort/sjukhus Nils Albiin Öl Radiologi KS/Sthlm Christer Andersson Prof. Allmän läk Umeå Mats Andersson Öl Radiologi SU/S, Göteborg Elisabet Axelsson Öl Radiologi KS/Sthlm Stefan Bergström Öl Onkologi/pall.med. Gävle Mikael Björnstedt VC Patologi KS/Sthlm Christian Cahlin Öl Transplantation SU/S, Göteborg Olof Danielsson Spec.läk Patologi KS/Sthlm Ann-Sofi Duberg Öl Infektion USÖ, Örebro Charlotte Ebeling Barbier Spec läk Radiologi UAS, Uppsala Gunnar Eckerdal Öl Pall.medicin Kungsbacka Eva Fernebro Öl Onkologi Växjö Hans Glaumann Prof. Patologi KS/Sthlm L-O Hafström Prof. Kirurgi SU/S, Göteborg Rolf Hultcrantz Prof. Hepatologi KS/Sthlm Bengt Isaksson Öl Leverkirurgi KS/Sthlm Anders Jansson Öl Leverkirurgi KS/Sthlm Gert Lindell Öl Leverkirurgi SUS, Lund Per Lindnér Öl Transplantation SU/S, Göteborg Peter Naredi Prof. Kirurgi NUS, Umeå Anders Nilsson Spec.läk. Radiologi UAS, Uppsala Agneta Norén Öl Leverkirurgi UAS, Uppsala Peter Nygren Prof Onkologi UAS, Uppsala Antti Oksanen Öl Hepatologi Gastrocentrum KS Marie-Louise Pendse Ssk Ssk SUS, Lund Magnus Rizell Öl Leverkirurgi SU/S, Göteborg Per Sandström Öl Leverkirurgi US, Linköping Malin Sternby Eilard Spec.läk Transplantation SU/S, Göteborg Per Stål Öl Hepatolog KS/Sthlm Joar Svanvik Prof. em Kirurgi US, Linköping Lena Söderberg Ssk Onkologi SU/S Göteborg Gunnar Söderdahl Öl Transplantation KS/Sthlm Sven Wallerstedt Prof. Hepatologi SU, Göteborg Staffan Wahlin Öl Hepatologi KS/Sthlm Jörgen Wenner Öl Leverkirurgi SUS, Lund Hans Verbaan Öl Hepatologi SUS, Malmö 5

6 Sammankallande Magnus Rizell, Transplantationscentrum SU/S. Ordförande i egenskap av registerhållare för det nationella kvalitetsregistret för cancer i lever, gallblåsa och gallvägar (NLGR). Redaktör Joar Svanvik, Prof. em, Linköpings Universitet Stödjande Regionalt cancercentrum Malin Samuelsson, utvecklingssjuksköterska Ann-Sofi Isaksson, vårdutvecklare Erik Holmberg, statistiker Mikael Holtenman, registerkonstruktör Rcc Väst Rcc Väst Rcc Väst Rcc Väst Assisterande bibliotekarier Therese Svanberg och Ulla Wikberg, Klin. Centralbiblioteket, SU Sahlgrenska Hälsoekonomisk expert Ingvar Karlberg, Avd. för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet 6

7 2. Målsättning med vårdprogrammet Levercellscancer har tidigare snabbt lett till döden. Medicinsk utveckling kan nu erbjuda behandling som leder till förlängd överlevnad och ibland bot. Behandlingsformerna är kostsamma och också krävande för patienten. Det är av stor vikt att patienter kan få en likvärdig evidensbaserad vård i Sverige baserad på gemensamma indikationer. Diagnostik och behandlingsmodaliteter kräver tydliga remissvägar inom regionerna och till transplan-tationsenheterna. Syftet med vårdprogrammet är att inom Sverige få konsensus bland behandlande läkare och sjukvårdshuvudmän för ett program som är aktuellt och vägledande inom samtliga sjukvårdsregioner. 2.1 Vårdprogrammets förankring Svensk Kirugisk Förening sektion för övre abdominell kirurgi, SFÖAK, Svensk Gastro-enterologisk Förening (SGF), Svensk Onkologisk Förening (SOF) och dess avdelning för Gastroonkologi (GOF), Svensk förening för Patologi (SVFP), Svensk Förening för palliativ medicin(sfpm), Svenska Infektionsläkare Föreningen och Svensk Förening för Medicinsk Radiologi (SMR). Handlingsplan för förankring hos patientorganisationer Vårdprogrammet skall initialt, och vid varje uppdateringstillfälle gå på remiss till : Riksförbundet för leversjuka, Box 2918, Täby Riksföreningen Hepatit C, Sveriges Cancersjukas Riksförbund (SCR), Barksväg 14 nb, Box7107, Solna Patientinformation Patienter hänvisas till Cancerfondens: Information rörande lever-gallvägscancer. samt till 2.2 Funktionella krav på sjukvårdsenheter Diagnostiken av HCC baseras och ställer höga krav på en multimodal radiologi och multidisciplinär bedömning. Idag finns kompetens vid de regionala levercentra som finns i Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg, Umeå och Uppsala. Vid skälig misstanke om HCC skall dessa enheter ha ansvar för korrekt diagnos och ställningstagande till behandling. I varje region får regionala vårdprogram reglera ansvarsfördelning och utredningskedjor. Patienter som uppfyller kriterier för transplantation, skall bedömmas vid transplantationsenhet. 7

8 3. EPIDEMIOLOGI Primär levercancer utgörs till c:a 90% av hepatocellulär cancer (HCC) som är den sjätte vanligaste cancerformen globalt sett, och på grund av den dåliga prognosen den tredje vanligaste dödsorsaken i cancer. Hepatit B (HBV) och hepatit C virus (HCV) infektion anses ligga bakom >80% av HCC i världen och det är främst i länder med hög förekomst av kronisk hepatit B och C som HCC är vanlig. Antalet som insjuknar varje år ökar i många länder. I Sverige har incidensen av HCC under flera år varit relativt låg, ca 5/ och år, dubbelt så hög hos män som hos kvinnor, och % av patienterna har varit över 70 år. De huvudsakliga riskfaktorerna för HCC är virala (hepatit B och C), toxiska (alkohol, aflatoxin), metabola (diabetes, fettleverhepatit, hemokromatos, porfyri) och autoimmuna (autoimmun hepatit, primär biliär cirros). I länder med hög förekomst av HBV och HCV har % av HCC-patienterna en underliggande cirros. I Sverige diagnosticeras HCC hos patienter utan levercirros i upp till 30 % av fallen. Det rör sig främst om äldre patienter och patienter med ovanliga metabola sjukdomar såsom akut porfyri. I Sverige är de vanligaste orsakerna till levercirros alkoholinducerad leversjukdom, HBV och HCV, autoimmuna leversjukdomar samt vissa metabola leversjukdomar. Även icke-alkoholorsakad fettleverhepatit, associerad till typ 2 diabetes och metabolt syndrom, kan ge upphov till cirros och HCC, en allt vanligare orsak till levercirros och HCC i västländer. Sverige är lågendemiskt för virala hepatiter. HBV-relaterad HCC utgör ca 3% och HCV-relaterad HCC utgör ca 10% (men 30% av HCC hos personer under 60 år) av de HCC som årligen rapporteras. I Sverige lever personer med känd HCV-infektion. En stor andel är smittade på talet. Troligen kommer HCC-incidensen i denna grupp att öka de närmaste 10 åren. I Sverige lever också c:a personer med känd kronisk HBV-infektion, majoriteten kommer från andra länder (c:a 80%) och många är fortfarande unga varför HBV-relaterad leversjukdom kan komma att öka. Andra sjukdomar som kan leda till levercirros och därmed risk att utveckla HCC är hemokromatos (ärftligt järnöverskott) och autoimmuna leversjukdomar. Cirka 0,5 % av den svenska befolkningen är homozygoter för anlaget att kunna utveckla hemokromatos, men endast 1-7% av dessa utvecklar cirros. Autoimmuna sjukdomar som autoimmun hepatit och primär biliär cirros har en incidens på 2/ i Sverige. Ytterligare en patientgrupp med ökad risk för HCC är de med hepatisk porfyri. Akut intermittent porfyri (AIP) är den i Sverige vanligaste akuta hepatiska porfyrin med ca 1000 kända anlagsbärare. Ökad risk för HCC är väldokumenterad hos AIP patienter över 50 år. 8

9 4. NATURALHISTORIA, ETIOLOGI OCH PATOGENES Alla sjukdomar som kan leda till cirros utgör riskfaktor för HCC. De flesta HCC (cirka % i Sydeuropa, cirka 70 % i Sverige) uppstår i en cirrotisk lever. Bland cirrotiker har de med HBV och HCV högst cancerrisk, medan autoimmun hepatit förefaller ha lägst. Vid HCV minskar risken om hepatiten läker ut, vilket indikerar att en aktiv inflammation ökar cancerrisken. HCC kan även uppkomma i lever som inte är cirrosomvandlad, speciellt hos äldre patienter, vid kronisk hepatit B, eller vid akuta porfyrier. Levercirros leder till en låggradig celldöd i levern som resulterar i en kronisk celldelning (regeneration) av leverceller. Det utvecklas regenerativa noduli, med hög celldelning, och i vissa av dessa uppstår DNA-förändringar, dysplasier, och dessa kan vidareutvecklas till HCC. Processen tar i allmänhet år. De onkogena mekanismerna skiljer sig mellan HBV och HCV. Hepatit B virus är ett DNA-virus som kan inkorporeras i värdcellens DNA och bidrar till cancerutvecklingen genom DNA-instabilitet, men även via kronisk inflammation och hepatocytregeneration. Hepatit B-relaterad HCC uppträder ffa vid cirros men i % även hos patienter utan leverfibros eller cirros. Hepatit C virus är ett RNA-virus som inte integreras i värdcellens DNA men leder till kronisk inflammation, fettinlagring och oxidativ stress. Ökad oxidativ stress anses ligga bakom den ökade cancerrisken vid alkohol-leversjukdom, hemokromatos och fettleverhepatit, där ökad bildning av fria radikaler kan skada cellulära membraner och DNA. Vid akuta porfyrier är carcinogenesen oklar men en porfyrispecifik faktor är sannolik. En möjlig hypotes är en ackumulering av ALA i levern som autooxiderar och bildar fria radikaler som skadar DNA i leverceller. Sammanfattning etiologi och patogenes Kronisk inflammation och cirrosutveckling är viktiga orsaker till HCC. Den kroniska regenerationen vid aktiv cirros bidrar till mutationer i gener för tillväxtreglering. Ökad oxidativ stress är en gemensam carcinogen faktor vid många leversjukdomar med ökad risk för HCC. t ex hemokromatos, fettleverhepatit, akut intermitten porfyri, kronisk hepatit C och alkoholleversjukdom. Hepatit B virus har carcinogena egenskaper. 9

10 Naturalförlopp och kliniska fynd Prognosen för patienter med HCC är dålig. Hög ålder, avsaknad av underliggande leversjukdom, diabetes, Child-Pugh B-C, och högt AFP är prognostiskt ogynnsamma faktorer. Medianöverlevnad hos obehandlade anges till 2-7 månader. Tumörens tillväxthastighet är av betydelse för att bestämma tidsintervallet mellan eventuella screeningtest. Ju snabbare tillväxt, desto kortare tid bör passera mellan screeningtillfällena för att små, potentiellt kurativa tumörer skall kunna upptäckas. HCC-tumörers tillväxthastighet har undersökts i ett tiotal studier. Tumörvolymens dubbleringstid varierade från 1-20 månader och var i europeiska- nordamerikanska studier i genomsnitt 4-6 månader. Hypervaskulära tumörer förefaller ha en kortare dubbleringstid än hypovaskulära. Recidivtumörer efter behandling har en snabbare tillväxt än de novo tumörer. I mycket sällsynta fall har det rapporterats spontan utläkning av HCC. Symtomen är i allmänhet ospecifika. I ett svenskt material från perioden hade 20% inte någon form av cancer misstänkts före dödsfallet. Trötthet, viktförlust och aptitlöshet förekom vid tidpunkten för diagnos i >50%. En palpabel lever förekom hos nästan alla, medan ascites bara förekom hos var tredje. Metastaser förekom framför allt i lymfkörtlar, lungor och skelett (42, 18 och 17 %). Sammanfattning naturalförlopp och kliniska fynd I ett svenskt patientmaterial uppstod HCC i 33 % av fallen hos patienter utan känd underliggande leversjukdom. Medianöverlevnaden var 4,7 månader, och bara 15 % levde efter 1 år. Hög ålder, avsaknad av underliggande leversjukdom, diabetes, Child-Pugh B-C, och högt AFP är prognostiskt ogynnsamma faktorer. Evidens: måttlig. Volymsdubbleringstiden för HCC varierar kraftigt. I europeiska-nordamerikanska studier är volymdubbleringstiden i genomsnitt 4-6 månader. Symtomen vid HCC är ospecifika med trötthet, viktförlust, aptitlöshet och buksmärtor som de vanligaste. Det vanligaste statusfyndet är en palpabel lever. HCC metastaserar främst till lymfkörtlar, lungor, skelett och binjurar. 10

11 5. PRIMÄR PREVENTION, EV SCREENING/TIDIG DIAGNOSTIK Prevention av HCC orsakad av kronisk viral hepatit Prevention avseende HCC vid kronisk hepatit p.g.a. hepatit B-virus (HBV) och hepatit C-virus (HCV) bygger på att dels förebygga smitta, dels upptäcka och behandla patienter med kronisk virushepatit för att hindra risken för HCC. 1. Förebyggande av hepatit B och C smitta Kronisk hepatit B (och relaterad HCC) förebyggs effektivt med spädbarnsvaccination. I Sverige rekommenderas vaccination av nyfödda vars mödrar är bärare av HBV, detta ger 95% skyddseffekt. Vaccinet kombineras med hepatit B immunglobulin vid höggradig smittsamhet hos modern. I dessa fall kan även antiviral behandling till modern ges de tre sista graviditetsmånaderna. Även andra riskgrupper såsom intravenösa missbrukare bör erbjudas vaccination. Blodgivarscreening och goda hygienrutiner inom vården är också viktiga preventiva åtgärder. 2. Screening för upptäckt av hepatit Många personer med kronisk viral hepatit är inte identifierade, vilket har motiverat HCV-testning för riskgrupper såsom de som fått blodtrans-usion före 1992 och de med tidigare eller pågående i.v missbruk. 3. Behandling av kronisk hepatit B Idag saknas behandling som läker ut HBV infektionen men antiviral behandling kan minska risken för leverskada. Behandlingstiden är mångårig, kanske livslång, med risk för resistensutveckling hos viruset, varför behandling endast ges vid stor risk att utveckla cirros och/eller HCC. Höggradig virusreplikation och långdragen inflammation med förhöjt ALAT är prognostiskt ogynnsamt, liksom lång infektionsduration, genotyp C, hög ålder, manligt kön och högt alkoholintag. 4. Behandling av kronisk hepatit C Behandling med pegylerat interferon plus ribavirin vid kronisk HCV-infektion ger utläkning hos ca 50%. Behandlingssvaret är beroende av HCV genotyp och förekomst av cirros. Behandling innan allvarlig fibros kan förhindra cirrosutveckling och minska risken för HCC. HCC-incidens hos cirrospatienter utan virologiskt svar på behandling påverkas ej av långtidsbehandling med lågdos pegylerat interferon. 11

12 Prevention av HCC orsakad av icke viral leversjukdom 1. Alkohol I västvärlden är ett högt alkoholintag hos patienter med cirros den vanligaste enskilda riskfaktorn. Alkohol ökar HCC-risken vid kronisk HCV-infektion, diabetes och NASH. Abstinens är av värde vid leversjukdom p.g.a. alkohol eller kronisk viral hepatit och troligen även vid annan genes. 2. NASH (fettleverhepatit) och diabetes mellitus typ 2 Tillförsel av metformin samt viktminskning och ökad fysisk aktivitet för att ge en förbättrad insulinkänslighet och lägre oxidativ stress minskar den inflammatoriska aktiviteten och cellskadan i levern vid NASH och diabetes mellitus typ 2. E-vitamin förbättrar den histologiska cellskadan. 3. Genetisk hemokromatos Risk för HCC vid hemokromatos föreligger hos fall med levercirros. Tidig upptäckt och mobilisering av järnöverskottet är angeläget för att minska cirrosrisken. 4. Porfyri Akuta porfyrier: Risken för HCC är störst vid förhöjda ALA nivåer som ffa ses vid manifest porfyri, dvs hos dem som haft porfyriattacker. Åtgärder för att förhindra utveckling till manifest AIP kan vara av betydelse. Porfyria cutanea tarda (PCT): Behandling av bakomliggande faktorer samt behandling av PCT reducerar risken för HCC utveckling till ca 0,25 % i årlig incidens. 5. Övrigt Risken för HCC har rapporterats vara lägre hos personer med en hög nivå i serum av selen och vitamin A, liksom hos personer som dricker minst två koppar kaffe per dag. Det finns dock inga långsiktiga prospektiva studier som stödjer detta. Sammanfattning - riktlinjer för prevention av HCC Hepatit B profylax skall ges till nyfödda vars mödrar är HBV-bärare. Evidens: hög. Rekommendation: använd. Screening för HBV och HCV hos riskgrupper bör göras på mödravårdcentraler, behandlingshem och vårdcentraler. Hepatit B vaccination bör erbjudas till riskgrupper. Evidens: låg. Rekommendation: använd förmodligen. Behandling av kronisk hepatit B bör erbjudas patienter med aktiv inflammation och tecken på fibros/cirrosutveckling. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmod-ligen. Behandling av kronisk hepatit C bör ges till till lämpliga patienter f.allt vid fibrosutveckling.. Evidens: hög. Rekommendation: använd. Långtidsbehandling med lågdosinterferon till patienter utan virologiskt svar har ingen preventiv effekt på HCC-incidens. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmod-ligen inte. Prevention vid övriga leversjukdomar bygger på att förhindra cirrosutveckling och minska incidensen av HCC genom tidig diagnos och behandling enligt följande: Alkoholleversjukdom: alkoholabstinens. Evidens: hög. Rekommendation: använd. Autoimmun hepatit: immunosuppression. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd. Icke-alkoholorsakad fettleverhepatit (NASH): viktminskning, ökad fysisk aktivitet Evidens: låg. Rekommendation: använd förmodligen. 12

13 Genetisk hemokromatos: blodtappningar. Evidens: hög. Rekommendation: använd. Prevention vid akuta porfyrier och porfyria cutanea tarda (PCT) - Utredning och åtgärder bör genomföras av bakomliggande riskfaktorer vid PCT såsom etyl, hepatit, hemokromatos, östrogentillförsel, hepatotoxiner, cirros och porfyrin-utsöndring. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmodligen. - Åtgärder bör vidtagas för att förhindra utveckling till manifest AIP och snabb behandling bör insättas vid akuta attacker. Evidens:låg. Rekommendation: Använd förmodligen. - Behandling av PCT bör göras med venesectio och/eller lågdos klorokin som reducerar porfyrin nivåerna. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmodligen. 13

14 5.1 Övervakning (surveillance) och screening Generella förutsättningar för övervakning Övervakning innebär upprepad screening av en utvald riskgrupp i syfte att upptäcka HCC i ett skede där kurativt syftande behandling är möjlig. Övervakning skall vara en del i ett strukturerat program där metodik, diagnostisk uppföljning och behandling vid positiva fynd är standardiserade och kvalitetskontrollerade. Det innefattar också beslut om vid vilken HCC-risk som övervakning skall påbörjas, vilken testmetod som skall användas och ett definierat screeningintervall. Målet med surveillance är förlängd överlevnad och för att nå detta krävs att: HCC-incidensen måste vara tillräckligt hög för att vara ekonomiskt försvarbar Metodik skall ha en hög sensitivitet och kostnaden skall vara rimlig Misstänkta fynd skall bekräftas eller uteslutas med en tillförlitlig diagnostisk algoritm med hög sensitivitet och specificitet till en rimlig kostnad Kurativt syftande behandling skall kunna ges inom rimlig tid Insatt behandling skall leda till sänkt mortalitet och högre QoL Patienter som erbjuds övervakning skall ha ett tillräckligt gott allmäntillstånd och tillfredsställande leverfunktion Patienter som erbjuds övervakning måste ges en noggrann information om programmet och hur länge det kan tänkas pågå Ett övervakningsprogram bör ha gemensamma riktlinjer för hela landet och bör omfatta alla lämpliga patienter Ett övervakningsprogram förutsätter adekvata resurser och väl utbildade radiologer Följden av ett övervakningsprogram kan innebära behov av ökade resurser för ett adekvat omhändertagande Metod för Surveillance 1. Ultraljud (UL) Den enda radiologiska metod som visats ha nytta vid surveillance är UL. Tidig detektion av HCC i en cirrotisk lever är svår och förmågan att upptäcka en liten tumör är undersökarberoende. Kontrastförstärkt UL har i ett svenskt opublicerat material inte visats ge en bättre sensitivitet men förbättrar möjligheten att karaktärisera misstänkta fynd. 2. DT och MR Det finns inget stöd för att undersökning med datortomografi (DT) eller med magnetkamera (MR) skulle vara att föredra för screening, trots att DT och MR med kontrast tycks ha en bättre sensitivitet och specificitet än UL. Både DT och MR leder till högre kostnad och risk för kontrastmedelsreaktioner. DT ökar risker för ogynnsam strålbelastning. Dessa metoder rekommenderas dock då UL ej är lämpligt pga kvalitetsproblem (t.ex patient habitus). 3. α-fetoprotein (AFP) och des-gamma-karboxy protrombin (DCP) eller Prothrombin Induced by Vitamin K Absence II (PIVKA II) Dessa serumtester har otillräcklig sensitivitet och specificitet för detektion av små HCC, vilket även gäller om de kombineras med UL eller om man analyserar dessa serumprovers förändring över tid. 14

15 Screeningintervall I europeiska retrospektiva studier ger screeningintervall på 6 och 12 månader samma reduktion av mortaliteten, medan en kinesisk studie på HBV-patienter antyder att ett intervall på 6 månader är att föredra. Intervallet styrs av tumörernas tillväxthastighet. Samman-fattningsvis är det rimligt att rekommendera att övervakning genomförs med ett intervall på minst 6 och högst 12 månader. Patientfaktorer En förutsättning för övervakning är att upptäckt av HCC skall leda till en kurativt syftande behandling (resektion, ltx eller RF). Hänsyn måste tas till leverfunktion, allmän funktion ( performance status ), komplicerande sjukdomar och compliance. Se stadieindelning sida 16. Övervakningen skall avslutas om kurativt syftande behandling inte längre kan erbjudas vid ändrade förhållanden. Underliggande diagnoser Enligt AASLD är det rimligt och troligen kostnadseffektivt att övervaka patienter med cirros (oavsett etiologi) om HCC incidensen är minst 1,5 % och kroniska hepatit B bärare redan när incidensen överstiger 0,2 % per år. Följande underliggande diagnoser medför ökad risk för HCC-utveckling Kronisk hepatit B. Vid kronisk HBV-infektion föreligger i Europa risk för HCC nästan enbart hos personer med cirros, men i Asien och Afrika även utan cirros. I Europa är HCC-incidensen per 100 personår 0,02 vid inaktivt HBV-bärarskap, 0,1 vid kronisk infektion utan cirros, men 2,2 vid HBV-relaterad cirros. Vid HBV-infektion utan cirros är risken för HCC förhöjd (minst 0,2 %) hos asiatiska män över 40 år, asiatiska kvinnor över 50 år, afrikaner över 20 år och för dem med en nära släkting med HCC. Kronisk hepatit C. Vid HCV-relaterad cirros beräknas den årliga incidensen av HCC vara 2-8 %. Risken för HCC är förhöjd (men i lägre grad) vid avancerad fibros utan cirros. Alkoholleversjukdom. Vid etylorsakad cirros är den årliga incidens av HCC minst 1,5 %. Primär biliär cirros (PBC). Risk för HCC föreligger bara vid PBC med avancerad fibros och vid cirros, där den årliga incidensen rapporterats vara lika hög som vid kronisk HCV Genetisk hemokromatos. Risken för HCC föreligger vid samtidig cirros, som kan undvikas genom tidig upptäckt och mobilisering av järnöverskottet. Autoimmun hepatit (AIH). I en engelsk studie anges den årliga incidensen för HCC hos patienter som utvecklat cirros till 1,1 % för både män och kvinnor. Svenska data saknas i nuläget. Alfa-1-antitrypsinbrist (ATT). Uppgifter saknas om årlig incidens av HCC vid ATT. NASH. Årlig incidens av HCC har rapporterats vara 2,6 % vid NASH-relaterad cirros. Akut intermittent porfyri (AIP). Årlig incidens av HCC vid AIP hos patienter över 50 år är 0,8-1 %. Porfyria cutanea tarda (PCT). Årlig risk för HCC hos patienter med PCT bedöms låg (0,25 %), om sedvanlig behandling ges mot PCT och åtgärder vidtas mot riskfaktorer. Kostnadseffektivitet av surveillance Vid surveillance utgör screeningkostnaderna en mindre del. Den stora kostnadsökningen ligger på behandlingen och beror på, att när fler små tumörer upptäcks blir fler behandlingsbara med mer kostsamma terapier. Kostnaden för surveillance av de underliggande diagnoserna vid HCC i Sverige har grovt beräknats till kr per QUALY. Med stöd t.ex. från guidelines från Amerikanska leversällskapet, AASLD, och enkla kalkyler, kan man motivera försök med surveillance av de aktuella patientgrupperna även i Sverige. Eftersom underlaget för analyserna är bräckliga även internationellt är det angeläget att övervakningen genomförs så den kan utvärderas vetenskapligt. 15

16 Sammanfattning riktlinjer för surveillance av HCC En förutsättning för övervakning är att upptäckt av HCC skall leda till en kurativt syftande behandling (resektion, ltx eller RF). Det rekommenderade screeningverktyget är ultraljud utan kontrast (Evidens: måttlig. Rekommendation: använd). DT kan inte rekommenderas generellt som metod för HCC-surveillance och medför en påtaglig stråldos. MR är p.g.a. hög kostnad och relativt låg tillgänglighet olämpligt för surveillance. Evidens: låg. Rekommendation: använd förmodligen inte. AFP rekommenderas inte som screeningtest för tidig upptäckt av HCC Evidens: måttlig. Rekommendation: använd förmodligen inte. Tidsintervallet mellan screeningundersökningarna bör vara inom 6-12 månader. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd. Surveillance bör företas på patienter med cirros orsakad av alkohol, hepatit B, hepatit C, NASH, PBC och genetisk hemokromatos. Evidens måttlig. Rekommendation: använd. Underlaget avseende surveillance på patienter med cirros orsakad av AIH eller Alfa-1- antitrypsinbrist, eller cirrospatienter med utläkt hepatit C är otillräckligt. Evidens: låg. Rekommendation: använd förmodligen. Surveillance rekommenderas på patienter med kronisk hepatit B utan cirros om nära släkting haft HCC, samt för asiatiska män äldre än 40 år och asiatiska kvinnor äldre än 50 år. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd. Surveillance kan övervägas för afrikaner äldre än 20 år med kronisk hepatit B utan cirros Evidens:låg. Rekommendation: använd förmodligen. Underlaget avseende rekommendation för surveillance på patienter med kronisk hepatit B utan cirros med många samtidiga riskfaktorer för HCC-utveckling är otillräckligt. Evidens:mycket låg. Rekommendation: använd förmodligen. Patienter med akut hepatisk porfyri bör erbjudas surveillance från 50 års ålder. Evidens: måttlig. Rekommendation:använd. HCC-surveillance kan inte rekommenderas vid behandlad PCT utan cirros. Evidens: måttlig. Rekommendation: använd inte. Ett surveillanceprogram bör utformas på så sätt att det går att utvärdera vetenskapligt. 5.2 Radiologisk diagnostik av HCC De rekommenderade radiologiska, diagnostiska kriterierna i EASL som 2005 modifierades av AASLD bygger på tumörernas vaskularisering. Vid utvecklingen till HCC sker nybildning av blodkärl vilka, till skillnad från regenerativa respektive dysplastiska noduli, får sin försörjning från den arteriella cirkulationen. Denna process kan påvisas med hjälp av dynamiska undersökningsmetoder, kontrastförstärkt ultraljud, datortomografi (DT) och magnetisk resonanstomografi (MRT), där scanning sker såväl i den arteriella fasen efter kontrastmedelstillförseln, som i venös respektive i sen fas. För att öka den diagnostiska specificiteten för HCC så angavs i AASLD-riktlinjerna typiskt kontrast-uppladdningsmönster som, förutom ökad arteriell uppladdning, även innefattade minskad uppladdning i förhållande till leverparenkymet under ven- och/eller senfasen ( wash-out ). Vid radiologisk misstanke om att en tumör i levern är HCC är det viktigt att eftersöka tecken på cirros. Den diagnostiska säkerheten är högst för MRT, följt av DT och ultraljud. Diagnostik av lindrig fibros är däremot ofta inte möjlig med konventionell bildteknik. För diagnostik av manifest cirros är leverparenkymförändringar (heterogenitet och regenerativa noduli), morfologiska förändringar (atrofi av höger leverlob och mediala segmentet, hypertrofi av det laterala segmentet och lobus caudatus, vidgat perikolecystiskt och periportalt spatium) och manifestationer av portal hypertension (splenomegali, dilatation av mjältvenen, kollateraler och ascites) de bästa prediktiva tecknen. 16

17 Definitiv diagnostik av små nodulära förändringar i cirroslever är oftast svår. De flesta < 1 cm stora noduli är inte maligna men riskerar att utvecklas till HCC över tid. Rekommendationen är att följa dessa, vid UL surveillance påvisade små lesioner, med upprepade ultraljudundersökningar var 3:e-6:e månad (figur 1). Förändringar > 1 cm kan diagnostiseras som HCC utan hjälp av biopsi om de visar arteriell uppladdning och wash-out. Eftersom detta tecken i utförda valideringsstudier visats ha mycket hög specificitet för HCC, har kravet på påvisande av tecknet för 1-2 cm stora noduli i de uppdaterade AASLD-riktlinjerna från 2010 sänkts från tidigare två modaliteter till en. Om kontrast-uppladdningsmönstret inte är typiskt bör en andra kontrastförstärkt undersökning utföras och om även denna är negativ bör biopsi övervägas. Enligt den nya AASLD-algoritmen för bilddiagnostik utan behov av biospsi är det fyrfas DT eller MRT som åsyftas. Kontrastförstärkt UL eller leverspecifik MRT har ännu inte tillräcklig evidens för att implementeras i denna diagnostik. Om biopsin är negativ bör fortsatt uppföljning med DT eller MRT utföras med 3-6 månaders intervall. Om förändringen ökar i storlek, men fortfarande uppvisar ett för HCC atypiskt kontrastuppladdningsmönster, rekommenderas förnyad biopsi. Noduli, med atypisk uppladdning (arteriell uppladdning eller wash out, > 2 cm i storlek är oftast HCC men om de inte uppvisar det typiska kontrastuppladdningsmönstret krävs enligt riktlinjerna biopsi för säkerställande av diagnosen även för > 2 cm stora förändringar. Det kan nämnas att ca 8 % av < 3 cm stora HCC är hypovaskulära och de kan således inte diagnostiseras med hjälp av detta imaging-tecken enbart. Bedömningarna förutsätter att radiologen är erfaren i leverdiagnostik och bildunderlaget bör granskas vid hepatobiliär, multidisciplinär konferens innan diagnos fastställs. MRT är den teknik som har den högsta sensitiviteten för det typiska kontrast-uppladdningsmönstret vid HCC. I en metaanalys var den sammanställda sensitiviteten och specificiteten för detektion av HCC med MRT 81 respektive 85 % jämfört med 68 och 93 % för DT. MRT med leverspecifik kontrast har i flera studier under de senaste åren visats vara av värde för att differentiera mellan benigna och maligna noduli. Avsaknad av kontrastupptag i den leverspecifika fasen talar för malignitet. Kompletterande undersökning med leverspecifik kontrast av de noduli som inte uppfyller de radiologiska EASL/AASLD-kriterierna har således visats öka sensitiviteten för HCC och därmed minska behovet av biopsier. En risk med en sådan strategi kan dock vara att intrahepatiska cholangiocarcinom (ICC) kan komma att misstolkas som HCC. Risken för förväxling mellan ICC och HCC är, enligt de uppdaterade AASLD-riktlinjerna, orsak till att kontrastförstärkt ultraljud (CEUS) inte bör användas som enda modalitet för diagnostiken av HCC. Diffusionsviktad lever-mr (DWI) är av värde för att detektera små HCC i cirroslever pga hög kontrast mellan tumörer och lever och bra undertryckning av signal från blodkärl och gallvägar. Utvärderingen av de diffusionsviktade sekvenserna bör dock alltid utföras tillsammans med konventionella MRsekvenser, eftersom det föreligger stor överlappning mellan benigna respektive maligna förändringar. 17

18 < 1 cm > 1 cm Förnyat UL efter 3 mån 4- fas DT / MRT Tillväxt/förändrat utseende Oförändrad Arteriell uppladdning OCH venös/sen washout Utred utifrån storlek Ja HCC Annan kontrastmetod (DT/MRT) Arteriell uppladdning OCH venös/sen washout Nej Biopsi Ja Nej Figur 1. Diagnostisk algoritm för HCC-misstänkt leverförändring hos patient med levercirros (Källa: Bruix J, Sherman M. AASLD practice guideline. Management of hepatocellular carcinoma: an update. Förmågan att detektera små HCC vid multislice DT (MDCT) kan förbättras genom att använda optimerade undersökningsprotokoll. Även om minskad uppladdning i tumörerna jämfört med omkringliggande leverparenkym ( wash-out ) oftast kan påvisas i den venösa fasen, förekommer det att wash-out endast ses i sen fas (3-5 minuter efter kontrast). I de uppdaterade AASLD-riktlinjerna rekommenderas därför att datortomografin alltid bör utföras som en s.k. 4-fas undersökning. Ultraljud med andra generationens intravenösa kontrastmedel är av värde för att karakterisera fokala förändringar i levern. Vid påvisande av oklara förändringar i cirroslever bör undersökningen alltid kompletteras med undersökning efter kontrasttillförsel (CEUS). Det saknas dock evidens för att rutinmässig användning av ultraljudskontrast hos alla cirrospatienter ger en ökning av antalet detekterade HCC. FDG-PET har låg sensitivitet för att påvisa HCC och ingår därför inte i utredningen. HCC kan även uppträda i en icke-cirrotisk lever. Eftersom dessa tumörer har ett långt asymptomatiskt förlopp är de oftast tämligen stora vid upptäckten. De har ofta ett välavgränsat, lobulerat utseende med oregelbunden, intensiv kontrastuppladdning i artärfas. De kan innehålla områden med blödning, nekros, fettdegeneration och fibros. Typiska fynd är även intilliggande satellit-tumörer och tumörkapsel som uppvisar kontrastuppladdning i sen fas. Ibland är dock fynden mera ospecifika och ofta krävs biopsi för definitiv diagnos. 18

19 Checklista för röntgenutlåtande vid HCC: Tekniskt utförande och kvalitet (tillräckligt god teknisk kvalitet? undersökning i sen fas?) Tecken på cirros (förändring av leverns form, storlek och struktur)? Tecken på portal hypertension (splenomegali, venösa kollateraler, ascites)? Tumörens storlek, antal tumörer, segmentell lokalisation (enligt Couinauds segmentindelning) Dynamiskt kontrastuppladdningsmönster (arteriell uppladdning wash-out ) Trombos eller tumörtromb i v porta levervener? Dilatation av gallvägar? Lymfadenopati (svårbedömt, exkluderar vanligtvis ej) Fjärrmetastaser (lymfkörtlar, lungor, skelett och binjurar) Leverbiopsi Biopsi ska inte användas rutinmässigt vid utredning av levertumörer. Det finns en risk för tumörcellsseeding, blödning från levern och för falskt negativa biopsier. Förändringar < 1 cm skall ej biopseras. Vid förändringar i cirroslever > 1 cm i storlek bör biopsi övervägas när diagnosen HCC inte stöds enligt de diagnostiska EASL-AASLD riktlinjerna, efter att åtminstone två röntgenologiska metoder (4- fas DT och MRT) utförts. Ställningstagande till om biopsi ska utföras kan med fördel ske på den hepatobiliära multidisciplinära tumörkonferensen. 5.3 Histopatologisk diagnostik och hantering av preparat Leverbiopsier och leverresektat Vid oklara radiologiska förändringar enligt ovan bör nålbiopsi tas för histologisk undersökning. Vid frågeställningen tumör bör minst två biopsier tas, en (eller flera) från misstänkt tumör och en från förväntat tumörfri del av levern. Det är viktigt att utesluta eller verifiera om cirrhos föreligger inför ställningstagande till ev. operation. Opererade primära levertumörer kan färgas för endotelmarkör för att bättre kunna bedöma invasiv växt. Därutöver görs immunfärgningar (se nedan) vid behov med ledning av anamnestiska uppgifter eller klinisk frågeställning. Insändaren av provet skall ange indikationen för biopsi samt förekomst av underliggande leversjukdomar. I utlåtandet beskrivs rutinmässigt: Längd, fragmentering och grundstruktur samt bedömning av fibrosstadium. Portazoner: Antal i biopsin, förekomst av gallgångar och ev. deras antal, ev. inflammation som graderas enligt tex Batts och Ludwig eller Ishak et al., vid kronisk hepatit. Lobuli: Levercellsbalkar med hepatocyter, sinusoider med innehåll (inkl. Kupfferceller), centralvener. Biopsin bör innehålla minst tio portazoner och vara minst 20 mm lång för optimal bedömning. Mikroskopiskt mönster och histologisk differentieringsgrad av HCC: Majoriteten av HCC har ett monomorft mönster men i en minoritet kan svårigheter i differentialdiagnostiken mot gallgångcancer och metastaser vara påtagliga. Immunhistokemi är då ofta till hjälp. HCC kan indelas histologisk i någon av följande typer: (1) Trabekulära eller sinusoidala; (2) pseudoglandulära eller acinära; (3) scirrösa eller solida, och beroende på celltyp (4) pleomorfa och (5) klarcelliga. För samtliga gäller avsaknad av portazoner inom tumören. På basen av den cytologiska/histologiska differentieringen finns följande grader: GX.: Kan icke fastställas., GI: Högt differentierad, GII: Medelhögt differentierad, GIII: Lågt differentierad, GIV: Odifferentierad /anaplastisk 19

20 Differentialdiagnostik: levercellsadenom mot högt differentierad HCC Det kan vara mycket svårt eller omöjligt att på en leverbiopsi skilja mellan adenom och högt differentierad HCC. Följande karakteristika utmärker HCC och förekommer inte i adenom: 1.Trabekelformationer tjockare än två cellager, 2. Infiltration genom tumörkapsel eller växt ut i icke neoplastisk levervävnad (tunglika projektioner), 3. Mitoser (dock sällsynta även i HCC), 4. CD34 påvisar sinusoidal kapillärisering kraftigt i HCC. Ki-67 (Mib-1) färgar en del kärnor i HCC hot spots men visar ingen eller mycket sparsam färgning i adenom. Diagnostik av premaligna nodulära förändringar och utveckling till HCC Kontroll av högriskpatienter för utvecklande av HCC har lett till upptäckt av ett ökande antal små nodulära förändringar hos patienter med cirrhos eller kronisk hepatit B. Av dessa noduli (< 2 cm) är en del benigna andra maligna eller med malign potential och dessa kräver histologisk diagnostik för optimal klinisk handläggning om inte de radiologiska fynden är karakteristiska för HCC. Tidig HCC ( Small well-differrentiated HCC of vaguely nodular type ) Diagnosen tidig HCC ställs på det cytoarkitektuella mönstret (atypi, cellträngsel, trabekeltjocklek, pseudoglandulärt mönster) med stöd av histokemiska (Gomoris silverfärgning för retikeltrådar) och immunfärgning med CK 7 och 19 för att bedöma stromainvasion. Om denna färgning visar duktuliproliferation är det inte fråga om tumör-invasion utan duktulär reaktion. CD34 underlättar för att påvisa kapillärisering av sinusoi-derna och färgning för glatt muskulatatur påvisar unpaired artärer, dvs. artärer som inte är förbundna med gallgångar som i en portazon i normal levervävnad. Dessa isolerade artärer återspeglar neoangiogenes och är den mikroskopiska motsvarigheten till hypervasku-lariseringen med wash-out i porta/venös fas i kontrasförstärkta bilder. Immun-histokemiska markörer för malign transformation främst glypican-3 (och även heat-shock protein 70 och glutaminsyntas) underlätter diagnostiken. Vid histopatologisk undersökning av resektat beskrivs/ identifieras följande: Antal identifierade tumörer makro- och mikroskopiskt Storlek av identifierad tumör/tumörer Differentiering (grading) och histologiskt växtsätt Radikalitet makro-och mikroskopiskt och marginal i cm till resektionsytan Genomväxt av leverkapsel, engagemang av intilliggande strukturer (såsom gallblåsa) Makro och mikrovaskulär kärlinvasion (porta eller leverven). Associerad cirros/fibros med eller utan dysplasi. Antal lymfkörtlar med cancer/antal undersökta. TNM 20

Levercellscancer. Nationellt vårdprogram 2012 Fullständig version med referenser

Levercellscancer. Nationellt vårdprogram 2012 Fullständig version med referenser Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Levercellscancer Nationellt vårdprogram 2012 Fullständig version med referenser Juli 2012 Versionshantering Datum 2012-07-01

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Levertumörer. Christian Sturesson Kirurgiska kliniken SUS Lund

Levertumörer. Christian Sturesson Kirurgiska kliniken SUS Lund Levertumörer Christian Sturesson Kirurgiska kliniken SUS Lund Diagnos Radiologiska metoder Typer av levertumörer Benigna - maligna Behandling Multidisciplinär konferens Kirurgisk medicinsk behandling Diagnos

Läs mer

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Sammankallande: Per Stål. Referensgrupp: Antti Oksanen, Cecilia Strömberg, Bengt Isaksson, Elisabet Axelsson, Olof Danielsson. Bakgrund

Läs mer

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum

Läs mer

Personnr. Namn. Ange enhet (sjukhus och klinik) i klartext:.

Personnr. Namn. Ange enhet (sjukhus och klinik) i klartext:. ANMÄLAN LEVER OCH GALLCANCERREGISTRET-FORMULÄR 1 Gäller fr 2014-01-01 Inapporterande klinik och sjukhus Inrapporterande läkare Rapporteringsdatum Personnr Namn Insändes till Regionalt cancercentrum. VÅRDKONTAKT

Läs mer

Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar

Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M 2 0 0 7 Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter:

Läs mer

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2. Leverns Struktur Leverlobulus Portatrakt Centralven A.hepatica Tillför O 2 V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner Gallgångarna Avlägsnar bilirubin, Sekretoriskt IgA Toxiner Virus Lever Cirros Leverlobulus

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Leverpåverkan vid obesitas

Leverpåverkan vid obesitas Leverpåverkan vid obesitas Charlotte Söderman GE-sekt, Medicinkliniken Capio St Görans sjukhus Steathos 1 Steathos NAFLD Begreppet Non Alcoholic Fatty Liver Disease (NAFLD) inbegriper ett brett spektrum

Läs mer

Indikationer och riskfaktorer

Indikationer och riskfaktorer Indikationer och riskfaktorer Diagnoser Ett stort antal mer eller mindre vanliga akuta och kroniska leversjukdomar kan utgöra indikation för levertransplantation hos både barn och vuxna och finns listade

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Hur och när har HBV spridits?

Hur och när har HBV spridits? Hepatit B och C nytta av diagnostik 130312 Magnus Lindh Avd för infektionssjukdomar, Göteborgs universitet Akut Vid smitta i vuxen ålder 200-250/år i Sverige Injektionsmissbruk, sexuellt Sjuk 2-3 veckor,

Läs mer

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se Nationella register och vårdprogram www.cancercentrum.se Magnus Rizell Registerhållare, ordf. nat VP magnus.rizell@vgregion.se Patient - process Ett processorienterat synsätt Vårdteam Regional vårdprocessgrupp

Läs mer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012)

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) GALLRIKS Huvudman: Jönköpings läns landsting Uppdragsgivare: SKF, SFÖAK och SIKT Regler för utseende

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Primär levercancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Primär levercancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Primär levercancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-11-24

Läs mer

ORDLISTA HEPATIT C (HCV)

ORDLISTA HEPATIT C (HCV) ORDLISTA HEPATIT C (HCV) Blodsmitta (blodburen sjukdom) Hepatit C är en blodburen sjukdom, det vill säga en sjukdom som överförs via blodsmitta. Vid andra virala sjukdomar, så som hepatit B eller HIV,

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas

Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas Farmakologi, Sjukdomslära och Läkemedelskemi Delkurs 4 (Gastrointestinal Farmakologi och Endokrinologi) Dick Delbro 2009 1. Infektioner (virushepatiter) Allmänt:

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare: Magnus Rizell mars 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT

PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT Specialitet: Infektion PM Medicinskt Textförfattare: Pär-Inge Bergkvist Faktaansvarig: Pär-Inge Bergkvist Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2009-04-05 Reviderat: 2013-06-01 Bäst före: 2015-11-30 Sökord:

Läs mer

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter)

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

2015-01-01. Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit )

2015-01-01. Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit ) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Cancer i gallblåsa och gallvägar

Cancer i gallblåsa och gallvägar Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i gallblåsa och gallvägar Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare: Magnus Rizell mars 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom och graviditet Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom Autoimmun leversjukdom Infektiös leversjukdom (hepatit, parasiter) Cirkulatorisk leversjukdom

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14 Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål med vårdprogrammet 4 Epidemiologi 5 Naturalhistoria

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Utredning av patologiska leverprover

Utredning av patologiska leverprover , överläkare, verksamhetschef Detta dokument baseras på de nationella riktlinjerna för utredning av patologiska leverprover antagna av Svensk Gastroenterologisk Förening. Riktlinjerna är tillämpbara inom

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker? Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos

Läs mer

Grundläggande tolkning av leverprover

Grundläggande tolkning av leverprover Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Bakgrund Under senare år har så kallade målinriktade terapier och individualiserad

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Del 5_8 sidor_ 20 poäng

Del 5_8 sidor_ 20 poäng Del 5_8 sidor_ 20 poäng Till din mottagning kommer en morgon Kajsa. Hon har beställt tid för sin trötthet som har smugit sig på under det sista halvåret. Hon orkar inte som vanligt och är bekymrad. Kajsa

Läs mer

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC)

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanlig är PBC... 6 Hur diagnostiseras PBC... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens

Läs mer

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05 Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc Terminologi - grundbegrepp -

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi

Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi Differentialdiagnostik - utredning behandling Uppsala universitet bjuder in till utbildning 30 september 3 oktober 2014 i Uppsala

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer

Läs mer

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Program Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of prostate cancer Monte-Carlo Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Bone Scan Index med PET-CT

Läs mer

Gastroenterologi HT 2014

Gastroenterologi HT 2014 Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20

Läs mer

Virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska

Virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska Virala hepatiter Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska Vårdprogram för virushepatiter Syfte optimerad handläggning tydlig ansvarsfördelning beskriva vårdkedjan inblandade enheter involveras

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Del 3_7 sidor_14 poäng 1.1

Del 3_7 sidor_14 poäng 1.1 Du träffar på akutmottagningen en 63 årig man som söker för att ögonvitorna blivit gula. Han har en nydebuterad diabetes mellitus som behandlas med Metformin. Tidigare har han opererats för högersidigt

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Gallvägscancer inklusive gallblåsa Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer inklusive intraheptisk gallgångscancer Myelom Äggstockscancer Pankreascancer

Läs mer

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Viveka Ströck September 2015 2 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Levercirros. David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus

Levercirros. David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus Levercirros David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus Vad är cirros? Fibrosomvandling av leverparenkymet till följd av kronisk cellskada. Cytokiner aktiverar stellatceller som transformeras till

Läs mer

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt

Läs mer

Gastroenterologi VT 2014

Gastroenterologi VT 2014 Gastroenterologi VT 2014 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård gastro-avdelningen Byte i

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Stephan Stenmark Smittskyddsläkare i Västerbotten Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination

Läs mer