Kap. 1. Den gamla släkten på Levälä

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kap. 1. Den gamla släkten på Levälä"

Transkript

1 Förord till första upplagan. Denna utredning av släkter, som utgått från Levälä hemman i Ytterjeppo by i Nykarleby stad, är inte den första. Professor Woldemar Backman från Nykarleby publicerade i Österbottniska Posten 1931 i sin serie "Några äldre ännu i staden levande Nykarleby släkter" en utredning över släkten Björklund (Danielsson), som främst omfattade linje B i detta arbete, men även linje C. Att professor Backman gjorde ett fel i början av sin utredning beträffande släktens "anfader" berodde på att han så gott som helt var hänvisad till kyrkoarkiven. Genom att alla arkivhandlingar mikrofilmats har de nu på ett helt annat sätt kommit i var mans hand än när all arkivforskning måste ske i Helsingfors. Det har ju också främst varit tingsnotiserna från Nykarleby ting, som klargjort sambandet mellan olika personer på hemmanet under 1700-talets första del. Tillsammans med olika skattelängder har de möjliggjort att följa släktens "rötter" tillbaka till 1500-talet. Detta arbete har utförts av min bror Eugén Levlin, som sedan han gått i pension 1971, så gott som varje vardag tillbringade några timmar vid en läsapparat på Landsarkivet i Vasa. Efter hans bortgång har jag sammanställt materialet och samlat in data om de senaste släktleden. Detta var ett arbete för vilket jag tyvärr reserverade något för kort tid, då de inkomna uppgifterna hade bort kompletteras i ännu högre grad än jag hunnit med. Det stora intresse jag mötte vid insamlingen har dock sporrat mig att försöka nå ett så gott resultat som möjligt. Jag riktar ett varmt tack till alla dem som varit mig behjälpliga som uppgiftsgivare och insamlare. Utan er hjälp hade det inte varit möjligt att föra fram utredningen till nutid. Sollentuna i april Pär-Erik Levlin Förord till andra upplagan. Då 20 år gått sedan vår första släktbok publicerades ansågs det vara på tiden att ge ut en ny uppdaterad upplaga. Jag åtog mig arbetet med ett par medarbetare. För att de två upplagorna skall vara helt jämförbara har vi bibehållit numreringen av de gamla tabellerna. För de tabeller som tillkommit vid uppdateringen har vi då varit tvungna att ta bokstäver till hjälp vid numreringen. det ser kanske inte så bra ut men var nödvändigt. Vi har även tagit med i boken den senare komplettering som varit publicerad i en del Medlemsblad. Boken har ökat med närmare 120 sidor av vilka större delen tillkommit genom uppdateringen Vi får tacka alla dem som bistått oss med vid insamlingen av uppgifter och beklagar om vi inte nått ut till riktigt alla vid insamlingen. Kap. 1. Den gamla släkten på Levälä Sollentuna i maj Levälä hemman ligger på östra sidan av Nykarleby älv i Ytterjeppo by c:a 8 km söder om Nykarleby stad. I gamla tider bildade de tre nordligaste hemmanen i denna by en gårdsgrupp, där Levälä låg på södra sidan av Syltjärvbäckens utlopp i älven. Man kan inte mera se några märken efter gårdsplatsen men åkern där kallas ännu Portåkern, ett namn den fick när den låg utanför gårdsporten. Ungefär 200 m längre norrut vid älven låg Löv hemmans gårdsplats och den är bebyggd ännu i dag. Ytterligare 400 m norrut, på Bjons holme vid älven låg Bjon hemmans gårdsplats. Inte heller den bebyggd idag. Gårdsnamnet Levälä (på orten, uttalat Levila) vill professor T E Karsten härleda från det gamla svenska kvinnonamnet Lef eller Leva. Något sådant namn är inte känt från hemmanet, men t.ex. namnet Bjons, som kommer från Björn-Björns, kan senast ha bildats under förra hälften av 1500-talet, då hemmanet ägde en Björn. Levälä namnet kan ju vara lika gammalt eller äldre. Levälä är ett ovanligt namn men inte helt unikt. Det förekommer även i Alavus. Löv är ett rent naturnamn, som antagligen kommer från namnet Lövbacken, första gången påträffat i tingsprotokollet citerat på sid 8. Första gången Löv nämns som hemmansnamn är i ett tingsprotokoll från år Men i tingsprotokollen närmast efter stora ofreden kallas hemmanet Levälä 5/6 mtl till skillnad från Levälä 1 mtl. Detta tyder på att bägge hemmanen gått under namnet Levälä och namnet Löv varit så nytt att det inte varit helt inarbetat vid tiden för stora ofreden.

2 I de första skattelängderna, som finns bevarade från början av talet, finner vi en Nils Andersson som huvudperson på Levälä fram till Hemmanet har spannland åker, vilket motsvarar 6-61/2 tunnland. Uppgifterna variera något år från år. Man betalade vanligen skatt för 7 personer, varvid alla arbetsföra personer mellan 12 till 60 år räknades. Senare blev nedre gränsen 15 år. Antalet kor var vanligen 14. Skatt betalades även i torkade gäddor, varför också fiske bedrevs. Åren var Erik Nilsson huvudperson. Han var således med stor sannolikhet son till föregående. Personantalet som nu minskat till 5 personer, gick 1573 ned till endast 3 personer, men var 1582 igen uppe vid 5 personer. Den odlade arealen var densamma som tidigare, men antalet kor var vissa år ända uppe vid 20. Levälä var ett av de största hemmanen i Epo by, som hela bebyggelsen längs älvens nedre del då kallades. Åren 1586 till 1608 är Matts Olsson huvudperson på hemmanet. Om hans släktförhållande till föregående huvudperson Erik Nilsson vet vi ingenting. Då det tidigare funnits många personer på hemmanet och det ej varit öde tyder ingenting på försäljning, varför det torde ha gått i arv. Snart uppträder även en Erik Olsson samtidigt med Matts på hemmanet, tydligen två bröder. Deras far, den Olof vi inte känner, kan ju ha varit en yngre bror till Erik Nilsson. Matts nämns ännu i vissa tiondelängder fram till 1622, men torde ha dött År 1608 vid jordrevningen skatteläggs Levälä för 1 mantal. Antalet personer är dock nere vid 3 och tidvis 2 och antalet kor har sjunkit till mellan 4 och 8. Från 1609 är det vanligen Erik Olsson, f. c:a 1587, som nämns i längderna. Han är vår äldsta anfader på Levälä som vi med större säkerhet kan påvisa. I 1610 och 1611 års register över hjonelag med söner döttrar, drängar och pigor upptas på Levälä endast Erik Olsson med hustru och första året dräng, andra årets piga. Matts är tydligen så gammal eller sjuklig att han ej behöver betala personskatt. År 1623 delas Levälä i två lika delar mellan Erik Olsson och Marcus Mattsson. f. c:a 1597, antagligen död c:a Marcus Mattsson är tydligen son till Matts Olsson och hemmansdelningen betyder att han tar arv efter sin far. Man delade antagligen upp sig i två hushåll och sämjodelade åkrarna. Om man även haft två hus att bo i undandrar sig naturligtvis vår bedömning. Från roteringslängderna 1627 och 1629 vet vi om Marcus att han var halt och lam. Vid 1623 års boskapsräkning hade Erik en häst, en tjur, fem kor, två kalvar, fem gamla får, tre unga får, ett gammalt svin, ett ungt svin, och sådde 2½ tunna utsäde. Marcus hade två ston, en tjur, fem kor, en kalv, tre gamla får, två unga får och sådde 2½ tunna utsäde. När man 1625 uppger huru mycket säd var och en önskar mala under året uppger både Erik och Marcus 14 tunnor vardera. Detta är ju dubbelt så mycket som avkastningen av utsädet, som den tiden inte gav mer än på sin höjd fjärde kornet och tyder på att man den tiden köpte en stor del av den säd som förbrukades. Uppgiften lämnades för beskattningen emedan det inte räckte med kvarntull, då en stor del säd maldes med handkvarnar på gårdarna. Levälä hade dock en fjärdedel i en vattenkvarn storkvarnen på en holme i Haralds fors tillsammans med Löv, Bjon och Kärr hemman. Holmen tillhörde dock Levälä. Marcus Mattsson har en son Mickel, f. c:a 1618, som uttas till knekt, som 15-åring år 1633 och försvinner i 30- åriga krigets virvlar. Kanske Marcus dör kort efter, eller inte anser sig kunna sköta sin hemmansdel, för 1635 svarar Erik Olsson ånyo för hela hemmanet. År 1637 upptas på hemmanet endast Erik Olsson med hustru och piga. Han förestår hemmanet sedan till Han lever dock ännu 1651, då han betalar tionde. I tiondelängderna förekommer nämligen ofta andra namn än namnet på hemmanets huvudperson, vilket kan antas vara namnet på den person som varit inne och betalt tiondet. Erik Olsson har två söner, Matts Eriksson f. c:a 1615 och Mickel Eriksson, f. c:a Mickel nämns första gången i ett tingsprotokoll från Han hade trampat ned gräset på åkerrenen för Erik Hindersson (troligen mågen på Lussi) och sedan svarat spåtskeligen på tilltal, varför Erik hade slagit honom med ett spö. Blodvite hade tydligen uppstått, för Erik fick böta tre mark för sår med vilja. Av historien att döma kan Mickel ha varit i års åldern. Matts Eriksson finns antecknad som huvudperson på hemmanet Han var även nämndeman åren Det bör således vara han som är upptagen som son med sonhustru i mantalslängden Han var gift åtminstone två gånger. Det senare äktenskapet var parternas andra och barnlöst. År 1680 var även hans andra hustru död. Då kärade nämligen Måns Isaksson i Socklot till honom vid hösttinget om Måns svärmors införningar, det hon förde med sig i boet, när hon ingick sitt andra äktenskap med Matts. Matts lovar betala sin hustrus jordefärd av sin enskilda egendom och leverera ifrån sig hennes persedlar. Matts lever ännu 1693 när han vid vintertinget tvistar om kvarnen vid Haralds forsen. Brodern Mickel Eriksson står för hemmanet åren Hans hustru hette Brita Mattsdotter. De är barnlösa och testamenterar 1682 sin del i hemmanet åt brorsdottern Susanna Mattsdotter och hennes man Anders Hansson. Testamentet har sannolikt avgetts i samband med att de unga ingick äktenskap.

3 Matts Eriksson hade två barn, sonen Anders Mattsson, f. troligen på 1640-talet, d. c:a 1697, gift med Margareta Hansdotter, d. c:a 1679 och den ovan nämnda dottern Susanna Mattsdotter f. troligen på 1660-talet, d. c:a 1707, gift 1682 med Anders Hansson. Anders Hansson kommer troligen från Knuts hemman där det i års M L finns en Anders Hansson, men ej mera Han är i så fall född c:a 1660, d. c:a 1698 och son till Hans Pålsson, som tillsammans med sin äldre bror Matts köpte Knuts hemman c:a Från 1688-års M L är Anders Mattsson upptagen som huvudperson på hemmanet, men alla fyra äro nämnda i längderna utan barn. Så går det fram till , de fattiga åren eller de svåra åren, som denna tid kallas när den berörs i tingsprotokollen. Landet drabbas av svåra missväxtår följda av hungersnöd och farsoter. År 1687 års M L upptar endast Anders Hansson och Susanna Mattsdotter på Levälä. Anders Mattson med hustru har således dött. Nästa år finns det kvar endast änkan Susanna med dräng och piga. Av fyra vuxna på hemmanet har således svälten tagit tre. Det skall dock senare visa sig att flera barn överlevt. År 1699 är Susanna helt ensam. Det var ju inte bara Levälä som drabbades, utan flera hemman blev helt öde, varför det naturligtvis även var svårt att få tjänstefolk. Det är ju också nu som stora nordiska kriget bryter ut, med ökande soldatutskrivningar. Susanna kunde ju dock inte klara av hemmanets skötsel ensam, varför vi nästa år finner henne omgift med en Grells Andersson. Denne kan vara förre bonden på Bro i Ytterjeppo, som blivit helt ensam på sitt hemman och vars hemman senare står öde. År 1703 får de hjälp av mågen Joseph med hustru. Det är Susannas dotter Elisabet eller Lisa som gift sig. Hon har inte förr funnits i mantalslängden på Levälä, men kan väl knappast ha varit borta och tjänat när hon så väl behövdes hemma. Därför måste vi anta att hon gift sig som åring. År 1704 tillkommer i mantalslängden sonen Hans. Han återkommer senare som Hans Andersson. Då vi tidigare hade två Anders kan vi inte utan vidare säga vems son han är. Här kan vi inte göra annat än en kvalificerad gissning. Vi kan med stor sannolikhet anta att det är Anders Hansson som enligt skick och bruk gett sin äldsta son sin fars namn. År 1706 är Grells antingen död eller för gammal för nu står Joseph Eriksson som huvudperson tillsammans med hustru, svärmor Susanna och svåger Hans. Redan följande år har Hans Andersson gift sig och står som huvudperson. Året därpå nämns Susanna för sista gången. Fram till 1713 finns på hemmanet Hans Andersson med hustru och svåger Joseph med hustru, då nämns för första gången även Mickel. Så är vi framme vid det ödesdigra året Man har redan länge sett flyktingströmmen dra förbi på vägarna från de södra delarna av landet, vilka sedan 1710 varit i fiendens händer. Ännu hade man dock inte i Österbotten haft direkt kontakt med fienden. Nu 1714 den 19 februari slår ryssarna vid Napu by i Storkyrö landets sista armé, av vilken endast spillror drar förbi norrut. Ryssarna kom inte längre den vintern, men på våren började den stora flykten från Österbotten. Från Levälä flydde antagligen fyra personer, mågen Joseph Eriksson med hustru Elisabet Andersdotter, Mickel Andersson och Margareta Andersdotter. Endast Hans Andersson med hustru Lisa Eriksdotter stannade kvar för att sköta gården. Huru deras första möte med ryssarna gestaltade sig vet vi inte, men säkert blev de utplundrade flere gånger innan de slutligen 1716 tvingades att som ryska fångar följa med söderut. De voro inte ensamma om att hamna i fångenskap. Redan sommaren 1714 fördes stora skaror söderut. Mest var de barn och ungdom, mellan 10 och 20 år, men som från Levälä även äldre personer. Fångarna fördes antagligen till Petersburg, som denna tid uppfördes med slavarbetskraft. Delvis fördes de till av ryssarna erövrade områden såsom Estland för att arbeta på godsen, varifrån en stor del av befolkningen flytt till Sverige. Levälä hemman lämnades öde. Snart stabiliserades dock förhållandena något och från 1717 infördes en viss ordning under den ryska militärmakten. Från det inre av landet som lidit mindre under fienden kom det folk som tog upp de öde hemmanen. Levälä hemman togs upp av en Erik Simonsson med hustru Agneta. Han anhöll vid tinget att få uppta hemmanet. Han hade senare sin bror på Pirilundo i Naarasluoma, varför man kan anta att han härstammade därifrån. Nu framträder en Hans Hansson från Herflax som visar sig vara gift med en syster till Hans Andersson vid namn Karin. De voro kvar i landet och säljer nu Levälä hemman åt Erik Simonsson. Denne vill inte lämna ut hela köpeskillingen varför Hans Hansson stämmer honom till Nykarleby ting Genom detta tingsprotokoll får vi hela historien om Hans Andersson, varför vi återger det i sin helhet. Hans Hansson ifrån Herflax berättar att hans hustrus Karin Andersdotters broder Hans Andersson 1716 med hustru och barn av ryssen bortfördes, varefter hans hemman 1 mtl börde i Ytterjeppo öde lämnades och sedan upptogs av Erik Simonsson Gunnar. Han lovade därföre 100 Dr kmt och åt Hans Hansson årligen 8 kappland åker och litet slottland att njuta, varuppå är betalt 1 ko, 1 tunna 15 kappar spannmål, 1 stor gryta samt 1 Dr 4 öre kmt penningar, tillhopa 46 Dr 16 öre. Ty begerer Hans det som än på köpeskillingen återstår. Erik Simonsson kan ej neka sig lovat 100 Dr kopparmynt om han för samtliga arvingar skulle bliva odriven och fastabrev erhålla, men som hustru Karin Andersdotter har tvenne systrar hustru Elisabeth och pigan Margareta Andersdotter och dessutom skall en Mickel Andersson äga hälften i detta hemman, alltså fruktar han sig bliva driven och

4 fördenskull ej mera av köpeskillingen betala än redan skett är. För övrigt nekar han sig lovat åker eller äng. Mårten och Matts Markussöner (Ruotsinkoski) ifrån Överjeppo vittna att de hört Erik Simonssons och Hans Hanssons avtal om hemmanet, då Erik Simonsson derföre lovade 100 Dr kmt inalles. Om åker och äng blev fullan talt, men dertill samtyckte Erik Simonsson inte. Hans Hansson är så medellös att Erik Simonsson bliver osäker om sina utlagda medels betalning om de andra arvingarna honom av hemmanet driva, ej heller haver Hans Hansson sin hustrus medarvingars tillstånd att sälja hemmanet. Resolution: Emedan Hans Hansson inte har sin hustrus medarvingars tillstånd att sälja sin svärfaders hemman, men dock mera av Erik Simonsson uppburit än på hans hustrus andel belöper, så framt de andra nu förskingrade arvingarna hemkomma ty kan honom ej mera bestås, innan besked inskaffas huru många uti köpeskillingen delaktiga bliva. Av protokollet framgår namnen på Hans Anderssons systrar och att två av dem, jämte en Mickel Andersson äro förskingrade, dvs. på flykt. Mickel är inte en bror, då skulle det stå utsatt. Han äger dessutom halva hemmanet, Hans med systrar andra halvan. Mickel måste således vara enda sonen till Anders Mattsson och äger ensam sina föräldrars andel i hemmanet. De tre förskingrade arvingarna hördes aldrig av, men den som man minst väntat Hans Andersson återkom efter fredsslutet följande år med hustru och barn. Vid hösttinget klagar Hans Andersson över att Erik Simonsson under hans fångenskap slagit sig ned på hans hemman. Emedan hemmanet var krono som det blivit under de stora fattigåren i slutet på 1600-talet och Hans Andersson var utfattig, medan Erik Simonsson lovat att utan frihetsår betala hemmanets skatter, återfick Hans ej hemmanet. Redan vid vintertinget har Erik Simonsson gjort upp avtal med Hans Andersson. Protokollet lyder: Erik Simonsson från Ytterjeppo framlägger ett köpebrev av honom och Hans Andersson derssammanstädes, närvarande vittnen handelsmännen Johan Juniander och Anders Turdin samt Erik Eriksson Bjon, Gustav Bers och Erik Hindersson Lassila Den 14 december 1722 undertecknat, förmälande: Emedan Hans Andersson för sin fattigdom ej mäktar uppehålla 5/6 mtl (borde stå 1 mtl) krono Lefwilä, ty uppdrager han Erik Simonsson besittningsrätten därpå emot 100 Dr kopparmynt och till årlig sytning 16 kappland åker bestående av 5 åkerstycken tillika med överkärr hagan och lillhagan ovanför den gamla åkern till höslag samt hus och hemfrid i gården. Men skulle de ej sämjas tillsammans i gården, bör Simon Eriksson med hans hjälp förskaffa honom nödiga hus på Löfbacken. Dessutom lovar han betala Hans Anderssons geld till handelsman Juniander 162 Dr 14 öre samt till Anders Turdin 90 Dr kmt. vilket Hans Andersson nu tillstår och efter Erik Simonssons begäran protokollerades. Vi har således kvar på Levälä om än nu inhyses den gamla ägaren: Hans Andersson, son till Anders Hansson och hustru Susanna Mattsdotter, född på Levälä c:a 1689, död där och begraven Han var sista gången till nattvarden , så han var tydligen länge sjuk. Gift c:a 1707 med Lisa Eriksdotter, född 1669 enligt Communionboken, vilket dock verkar föga troligt, död på Levälä vid 70 års ålder. Enligt detta vore hon född Detta kommer närmare det riktiga födelseåret, som dock bör vara något tidigare. Barn födda första på Levälä andra tydligen under fångenskapen: Maria f. c:a 1715 Tab. A 1. Kap. 3 Anna f. c:a Om hennes liv och efterkommande se Medlemsblad 18 från år 1992 och boken Släkten Levelius. Om Hans Andersson trivdes i gården eller byggde hus på Lövbacken vet vi inte. Det skulle nog i så fall ha varit den första bebyggelsen på backen. När nu Erik Simonsson kände sig sitta säker på Levälä glömde han sitt löfte att stå för hemmanets skatt utan frihetsår och anhöll vid vintertinget om frihet för Levälä. Protokollet som ger en inblick i hemmanets tillstånd lyder: Erik Simonsson ifrån Ytterjeppo begärer frihet på 1 mtl Lefwelä där husen merendels äro gamla och ansenlig förbättring fordra. Åkern är mest i svagt och utmagert bruk med förfallna diken och gärdesgårdar samt skog och måsavuxna ängar. Under hemmanet finns ingen näver eller timmerskog, nödig vedskog och mulbete, intet fiskevatten. Bonden äger 2 hästar, 2 oxar, 4 kor, 2 ungnöt och 5 får, samt prövas behöva ett års frihet vilket dock generalmajoren och landshövdingen Högvälborne Herr Reinhold Wilhelm von Essen ödmjukeligen underställes. Kanske var Levälä ett för stort hemman för Erik Simonsson att arbeta upp ensam. De skulder han fått var också stora, bl.a. de 162 Dr:na till handelsman Juniander han lovade betala av med 4 Dr per år således på 40 år. Ett sådant avtal måste betraktas som generöst av handelsman, men ändå hade han på de första åren inte betalt en

5 enda Dr. I varje fall sålde han hemmanet redan i april Vid hösttinget klagar dock köparen. Protokollet lyder: Zachris Eriksson ifrån Ytterjeppo visar med köpebrev av den 26 april sistlidne att Erik Simonsson som bor i Överjeppo för 420 Dr redan utlagd köpeskilling till honom försålt 1 mtl Lefvälä, som han föregav vara skatte men som dock befinnes vara krono. Derhos har Zachris Eriksson lovat honom halva växten av dess rågutsäde, samt påtagit sig att betala 168 Dr 29 öre gammal geld. Som han emot sådan loven förment sig få ett bördehemman, men därutinnan sviken blivit, ty begär han antingen att rygga köpet eller att få något av sin utlagda köpeskilling tillbaka. Svaranden tillstod att han likmätigt köpekontraktet utgivit Lefvälä hemman som börde emedan han ej annat vetat och även själv någon tid sedan för börde inlöst. Härom blevo parterna således frivilligt förlikta att Erik Simonsson återställer Zachris Eriksson 20 Dr kmt av den uppburna köpeskillingen och ½ tunna spannmål, varefter alltsammans förbliver vid det upprättade kontraktets innehåll, som efter begäran protokollerades. Vid samma ting lät Erik Simonsson för första gången uppbjuda ¼ mtl Käimo i Överjeppo, som han den 5 maj samma år köpt av Anders Eriksson i Överjeppo. Käimo var samma som Kengo, som den tiden hörde till Överjeppo. Levälä togs nu över av Zachris Eriksson med hustru Susanna Thomasdotter och hennes två söner från ett tidigare äktenskap David och Henrik Erikssöner. David var gift med Sofia Mårtensdotter. Familjen hade dessutom med sig pigan Lisa Johansdotter. Varifrån kom då dessa nya leväläbor och deras släkt? Kap. 2. Det finska inslaget. Traditionen berättar att när Levälä bönderna ännu under mitten av 1800-talet körde foror med varor åt Nykarleby köpmännen till och från St Petersburg, besökte de ofta den gård Levälä folket kom ifrån. Vår sagesman 1 ) säger sig dock inte ha hört vad gården hette eller var den låg, annat än vid färdvägen och den var ju lång. Följer vi den gamla vägen går den ju längs Nykarleby älv eller Lappo å upp till Lappo kyrkoby. Där får ån ett tillflöde från öster, en å som heter Tiistenjoki. Längs denna å tar också färdvägen av mot öster och sydost över Virdois, Ruovesi och Pälkäne. Man finner den utritad på kartor från 1700-talet och att det var denna väg bekräftas av ett minne vår sagesman hade från sin barndom. Man hade på Levälä en yxa som kallades Pälkäneyxan därför att den upphittats på vägen på Pälkäneåsen vid en sådan resa. Ungefär 7 km. upp längs Tiistenjoki ligger på åns norra sida en dominerande höjd, Toppilanmäki i senare tid krönt med Tiistenjoki sockens kyrka. I mitten på 1800-talet var där ännu ingen kyrka men väl en by och i byns största gård tog våra formän in. Det var säkert en gästvänlig gård för den var ju gästgiveri och kallades för det mesta bara Kievari. Tydligen kände sig Levälä bönderna mer än vanligt hemma och kanske väl mottagna här. En dunkel 200-årig tradition sade dem att också härifrån hade en anfader kommit. Här var de släkt. Det var ju också en stor rik gård där man kunde berätta om män med stort inflytande i sin bygd. Låt oss gå tillbaka till 1500-talet och Toppar gård. Det var vid denna tid man började ta upp nybyggen i ödemarkerna kring Tiistenjoki. Toppar namnet kom hit med Georg Larsson Toppar Han var en av fem söner till Lars Jacobsson Toppar från Topparla gård i Ylistaro by i Storkyro socken. Lars Jacobsson var bonde och landsköpman och en av de inflytelserikaste bönderna i sin trakt. Kanske hade redan han upptäckt kullen vid Tiistenjoki och gjort den till platsen för sin utgård, eller var det sonen som köpte den. Georg Larsson var ingen nybyggare, även om han säkert utvidgade gårdens odlingar. Han var landsköpman som fadern och skapade sig snart en liknande ställning i sin bygd som hans far och bror hade i Ylistaro. Han är upptagen i förteckningen över landsköpmän 1591 och dessutom var han en stor boskapsuppfödare, den tredje i storlek i hela Österbotten. Hans son Nils Georgsson tog över jordbruket, men det blev kanske sämre med köpenskapen nu när de Österbottniska städerna anlades och man började förbjuda landsköpmännens verksamhet. Han efterträddes av sonen Matts Nilsson På 1620-talet ställde 1 mtl Toppar upp ryttare för armén. Det var kostsamt att ställa upp och utrusta häst och ryttare, men i stället torde kavalleriet ha behandlats bättre under kriget, för det hade fler överlevande. Därigenom slapp ryttarbönderna undande täta utskrivningarna av fotfolk, varför de i längden hade det förmånligare. Matts Nilsson fick 1641 rättighet att öppna gästgiveri. Han var en självmedveten man och en av Lappo storsockens förtroendemän. Att topparbönderna även i fortsättningen behöll sin betydelse och sitt inflytande framgår av att år 1749, vid bänkfördelningen i Lappo kyrka, Toppar gård fick tredje bänken från altaret räknat. De två första bänkarna var reserverade för socknens ståndspersoner.

6 Äldsta sonen Thomas Mattsson övertog Toppar hemman. Han var dock inte enda sonen. Den gifter sig en Gabriel Mattsson från Lappo, Tiistenjoki by med salig Erik Andersons änka i Höcken i Lappajärvi. Han kallades vid sin död Gabriel Mattsson Toppar eller Siggilä. Han bör således ha varit en yngre son till Matts Nilsson Toppar. Vid sin död sades Gabriel Mattsson vara litet över 48 år gammal. Han var således född c:a 1656 och var just 18 år när han ingick äktenskap med änkan Karin Eriksdotter Höök, född c:a 1641 och död vid 78 års ålder , varför hon var 34 år när hon gifte sig andra gången med Gabriel. Hon hade från sitt första äktenskap åtminstone sonen Henrik Eriksson. Gabriel och Karin stannade på Hök hemman tills Henrik Eriksson var mogen att överta arvet och hemmanet efter sin far. Där föddes även parets två söner Matts Gabrielsson och den yngre Erik Gabrielsson, som är född på Hök den Flere barn känner vi inte till. Före 1694 har de flyttat till Siggilä hemman i Alajärvi åby, där de återfinns i Lappajärvis första Communionbok. Erik Gabrielsson blev vigd den vid Susanna Thomasdotter Poomalain. Hon var född c:a 1680 och dotter till Thomas Thomasson Poomalain, död , 80 år gammal, bonde på Poomalain hemman i Lappajärvi Alajärvi by och hans hustru Carin Eriksdotter, död , 92 år gammal. Erik var tillsammans med sin äldre bror Matts bonde på Siggilä hemman. Barn födda på Siggilä, Henrik f , d Susanna f , d Johannes f d David f Tab A 1 Kap. 3. Henrik f Tab A 2 Kap. 3. Thomas f d Erik Gabrielsson dog på Siggilä Efter mannens död gifter änkan om sig den med Zachris Eriksson Finniläin, född c:a Zachris sades ha varit en fattig drängpojke när han gifte sig med Susanna. Han var troligen en yngre son till bonden på Finnilä hemman i Savo by i Lappajärvi Erik Mattsson och hustru Margareta om än Zachris inte återfinns i C B på Finnilä. Tillsammans har Zachris och Susanna endast dottern: Elisabeth f. c:a 1727 Tab. A 3. Kap. 3. Matts Gabrielsson ville inte ha sin brors änka som omgift kvar på Siggilä. Nu hade ju genom kriget även många hemman blivit öde, så Zachris flyttar med hustru och styvsöner till Kauhava, där de 1717 upptar Kampinen kronohemman, som var öde. De får även faste på Kampinen så att när hemmanets gamla ägare återkommer efter kriget och försöker fördriva dem får de stanna kvar. År 1722 gör de även en förlikning med Matts Gabrielsson på Siggilä och får i utlösen 80 Dr kmt. Under de Närmaste åren gifter sig David Eriksson med en Sofia Mårtensdotter och familjen utökas även med en piga Lisa Johansdotter. Kanske kände de sig ändå inte riktigt säkra på Kampinen för 1727 säljer de hemmanet och köper Levälä. Kap. 3. Gamla och nya släkterna slås samman. Så har då Levälä fått nya bebyggare. Många personer är de också i dessa folkbristens tider. Kvar på hemmanet finns ju från förut Hans Andersson med hustru och två döttrar. Nu tillkommer Zachris Eriksson med hustru Susanna Thomasdotter, två styvsöner, av vilka den ena är gift och dessutom en piga och några småbarn. Vi börjar med att gå igenom styvsönernas familjer. Tab. A 1. VII David Eriksson Levälä, f på Siggilä i Alajärvi åby d på Levälä, son till Erik Gabrielsson Siggilä och hans hustru Susanna Thomasdotter Poomalain. Gift 1:o i Kauhava med Sofia Mårtensdotter. Hon5555 dog på Levälä, begraven Gift 2:o med Maria Hansdotter, f. c:a 1715 på Levälä, d. där Hon var dotter till Levälä hemmans förre ägare, efter kriget inhyses på Levälä, Hans Andersson och hans hustru Lisa Eriksdotter. Detta framgår av att Hans Anderssons Änka, som under Zachris tid som huvudperson på Levälä, i Nykarleby församlings Communionbok kallas inhyseskvinna eller inhysesänka, men när David blir Huvudman 1762 omedelbart kallas svärmodern Lisa Eriksdotter. Detta äktenskap binder således samman den gamla släkten på Levälä med den nya. Eventuella ättlingar till den gamla släkten kunde inte heller efter detta resa några anspråk på hemmanet. David var huvudperson endast tills hemmanet delades mellan tre av hans söner och han flyttade samman med sonen Henrik. VIII Barn födda på Levälä utom de två första : 1 Matts. f. c:a 1725, nämnd i C B , vidare öden okända. 1 Anna f. c:a Tab. F 1 Kap Maria f. c:a Tab. G 1 Kap. 9.

7 1 Anders f. c:a Tab. H 1 Kap Erik f. c:a Tab. B 1 Kap Henrik f Tab. C 1 Kap Johan f Tab. D 1 Kap Elisabeth f d. som barn. 2 Susanna f , d Vigd med drängen Henrik Andersson f i Virdois. Antagen till soldat på torp 123 i Kovjoki 1788 med namnet Skog. Avskedad som vanartad Flyttade enligt betyg med två söner till Keuru. Antecknat i C B: inhyses Susanna Davidsdotter, gift med soldat Skog, mannen bortrymd och hustrun blind, barnen tigga. IX Barn: Anders f , d Maria f , d Henrik f Antecknat i C B flyttat till Keuru, antecknat tjänar i Lappo, död där. Johannes f Antecknat i C B flyttat till Keuru. Mathias f Lisa f , d Carin f , d på Runt. I C B antecknat lösa kvinnan dejan Cajsa Henriksdotter Skog. X Son u.ä.: Erik Cajsasson f I C B inhyses i Kyrkobyn: Sjöman Erik Caisasson Skog, hustru Cajsa Greta Mårtensdotter f Flyttar utan angivande vart. 2 Elias f , d Thomas f , d. som barn. 2 Margareta f Tab. K 2 Kap Valborg f , d i Ytterjeppo. Gift med soldaten Lars Törnroos, f. 1747, d på fältlasarett. Han var soldat i Kovjoki på torp 125 från 1773 och flyttade jämte hustrun med betyg till Härmä. Änkan återkom 1798 med dottern Margareta till Ytterjeppo. Antecknat i C B: har fattigrota. IX Barn: Maria f , d Anna Maria f , d Mathias f , d Catharina f , d Lars f , d Andreas f , d Anna f , d Laurentius f , d Margareta f , d i Ytterjeppo, som piga på Levälä. Ogift. Elisabeth f , d David f , d. som barn. 2 Matias f , d. som barn. 2 Elisabet f , d Jakobus f , d Isak f Tab. L 1 Kap. 12. Tab. A 2. VII Henrik Eriksson Levälä, f på Siggilä i Alajärvi åby, d på Levälä, son till Erik Gabrielsson Siggilä och hans hustru Susanna Thomasdotter Poomalain. Gift på Levälä med Lisa Johansdotter, f. c:a 1707, d. på Levälä Hon hade som piga följt med familjen från Kauhava så det bör ha varit efter moget övervägande de gifte sig vid närmare 30 års ålder. De voro barnlösa. Vid arvsskiftet efter Zachris avstod Lisa från sin andel åt David mot sytning i gården. Tab. A 3. VII Elisabeth Zachrisdotter, f. 1727, d. på Lassila i Jeppo , 30 år gammal, dotter till Zachris Eriksson Levälä och hustru Susanna Thomasdotter Poomalain. Gift med Matts Andersson Lassila, f. på Lassila i Ytterjeppo, d i Kauhava. Matts Andersson var bonde på Lassila, men fick efter hustruns död gå från sitt hemman på grund av slösaktigt leverne, enligt nämndemännens uttalande vid tinget Därför kunde han ej heller godkännas som förmyndare för sin son. Sedan han lämnat Lassila hemman flyttade han till Kauhava som torpare. Där gifte han sig andra gången med Agneta Johansdotter, piga på Kojola. VIII Barn födda på Lassila: Isak f , d

8 Andreas f , d Mathias f , d Anna f , d Susanna f , d Maria f , d Anders f , d Maria f , d Abraham f , d Henrik f. levde ännu vid arvsskiftet på Levälä där hans rätt bevakades av förmyndaren Gustav Kosola från Kauhava. Vidare öden okända. Levälä hemman hade således nu många munnar att mätta, varför det gällde att få jordbruket i stånd. Vi har en god bild av hemmanet genast efter det Zachris tillträtt, nämligen från år Då blev Levälä som varit l mtl nedsatt till 2/3 mtl efter en noggrann uppmätning av åker och äng samt kartläggning. Tyvärr finns inte kartan kvar, endast kartabeskrivningen. Av denna framgår att man hade åker av 3:dje graden 6 tunnland 3 1/2 kappland, av 4:de graden 4 tunnland 2 2/3 kappland och ängsland 54 tunnland 2 2/3 kappland. Av ängsmarken sades en stor del vara möjlig att arbeta upp till åker. Man levde tydligen ganska bra på Levälä att dömma av den relativt låga barndödligheten i Davids stora familj. När Davids mor Susanna dör 1760 framgår det vid bouppteckningen att man även samlat rätt mycket egendom. Bland de värdefullare föremålen fanns två silverbägare. För jordbruket hade man utom lior, skäror, räfsor, spadar och gräftor även tre savoahl ett myllningsahl, tre järnharvor, sju gödselslädar, två kärror och fyra slädar. Man var således väl utrustade för jordbruket. Järnharvor torde dessutom inte ha hört till vanligheten ännu vid denna tid. Det var naturligtvis pinnharvor, men man hade vanligen såna med träpinnar. I gården fanns även en manfolkssadel och seldon för fyra hästar. Av boskap hade man fyra hästar och åtta kor. Av fiskeredskap fanns sex nya och fem slitna strömmingsskötnät och man ägde hälften i en fiskebåt, men hade dessutom en liten båt och en jolle. Man bedrev således fiske, antagligen på det gemensamma fiskevattnet i Loilax fjärden. Det fanns även en stor mängd smärre redskap för snickeri och laggkärlstillverkning. Laggkärl behövdes ju för tjäran, den viktigaste produkten från skogsbruket. Likaså fanns smidesredskap och vid gamla gården låg smedjan vid bäcken ovanför landsvägen. Detta kan man sluta sig till på grund av den svarta kolbemängda myllan på platsen. Ett tecken på förkovran än ju också att man 1758 köpte Levälä till skatte för litet över 60 Dr kmt. Förutom jordbruket försökte man sig även på att hålla gästgiveri. Det var väl en släkttradition, som dock inte slog så väl ut, för 1765 sökte man befrielse från att upprätthålla gästgiveriet. Man hade fullständig egendomsgemenskap inom storfamiljen med Zachris Eriksson som huvudperson och officiell ägare. Det gick tydligen bra och det finns inga tecken på missämja. När Davids söner från första kullen började bli vuxna pockar de dock på att få en garanterad del i egendomen. Vid vintertinget 1753 lämnar Zachris därför in ett testamente, där han stipulerar att efter hans död skall Anders och Erik Davidssöner få hälften av hemmanet mot en utlösen till Lisa Zachrisdotter om 100 Dr knt. Zachris styvsöner David och Henrik skulle få andra halvan. Den lösa egendomen skulle delas i fyra delar, som skulle tillfalla en var åt David och Henrik, en åt Anders och Erik tillsammans och en åt Lisa Zachrisdotter. Vid bouppteckningen efter Susanna var Lisa Zachrisdotter död, men hennes son Henriks rätt bevakades av hans far Matts Andersson. Här såg nu Matts Andersson sin chans. Han vägrade godkänna testamentet och krävde arvskifte enligt lag. Då hade det blivit arvskifte på 1/3 del av egendomen. Kvinnolotten var halva manslotten. Av denna 1/3 del skulle Matts Andersson för sin son fått 1/3 del, David och Henrik likaså 1/3 del, d.v.s. 1/9 del var av hela egendomen, men sedan när Zachris dött skulle Matts Anderssons son ha fått hela återstoden. Lisa var ju Zachris enda barn och ärvde honom ensam. Matts hade således genom sin son kunnat komma åt 78% av egendomen på Levälä och tränga ut David och Henrik. Egendoms gemenskapen hade således sina risker. David och Henrik förklarade att det var deras farsarv som gjort att de haft något att börja med. Zachris var bara en fattig drängpojke när han gifte sig med deras mor. Skulle skiftet ske enligt lag skulle för dem vardera undantas 1/3 var som var deras del i bolagets egendom, eller så skulle de få ut den lön de skulle ha haft för den tid de bott tillsammans med Zachris. Något sådant ville naturligtvis Matts Andersson inte höra talas om. Saken försvårades av att Zachris, som ju levde var så svag och från sina sinnen, att han inte kunde säga en längre mening med sammanhang eller förstå någon mera komplicerad fråga. Han representerades också vid bouppteckningen av sitt ombud, nämndeman Erik Rundt. Saken gick till häradsrätten och kom upp i flere omgångar och var ännu inte avgjord när Zachris dog Vid bouppteckningen efter honom restes nya anspråk på Levälä. Där uppträdde en Helena Jakobsdotter, som sade sig vara Zachris fästekvinna. Hon visar ett testamente från den , där Zachris lovar henne halva Levälä hemman.

9 Häradsrätten tar nu upp även detta anspråk, som bestreds av alla övriga arvingar. Nu avgjordes saken så att det senare testamentet förkastades, men testamentet från 1753 skulle följas. Henrik Mattssons förmyndare förde ännu saken vidare till lagmansrätten, men häradsrättens utslag stod fast. Den 19 maj 1768 delades slutligen den lösa egendomen enligt testamentet. Sedan avkortningarna dragits ifrån uppdelades allt i fyra lotter. Varje lott uppskattades till 281 Dr och 10 öre kmt. Bland avkortningarna upptogs även Davids och Henriks farsarv, på vilka David nu kunde förete skriftliga bevis. Han och Henrik hade julen 1761 varit till Siggilä och fått papper på de 80 Dr kmt de fick 1722 och dessutom i ny förlikning av sin farbrors sonsöner Erik Johansson och Matts Mattsson litet pengar, tre kor och en kviga, inalles ett tillskott på 150 Dr kmt. Någon ränta på kapitalet räknade man dock inte. Efter detta kunde man också dela hemmanet. Det delades i tre lika delar mellan Davids söner, Erik från första äktenskapet och Henrik och Johan från andra äktenskapet. Delningen blev fastställd Anders var nu måg på Tolikko hemman i Jeppo. Uppdelningen av storfamiljen kommer in i Communionboken för perioden Enligt traditionen skulle nog Erik ha bildat eget hushåll tidigare och flyttat ut i lillstugan. Detta kommer ej fram i Communionboken, men kan nog vara sannolikt. Kapitel två har kallats det finska inslaget därvid angivande att den inflyttade familjen var finsk. Det kan väl då väcka förundran att alla angivna namn är rent svenska, förutom något släktnamn. Men från äldsta tid var såväl i skattelängder, som i kyrkböcker alla personnamn svenska. Det går därför inte att av namnet sluta sig till om en person var svensk eller finsk. Detta gäller ända mot slutet av 1800-talet. Ofta kan man endast anta att en person som kommer från en finsk trakt är finne, vilket ju inte behöver vara absolut säkert. I finska släktböcker har man vanligen översatt personnamnen. Om Zachris vet vi att han vid vintertinget 1728 kallades att vittna om vad några män sagt som besökt Levälä en kväll något tidigare. Zachris sade att de talat svenska sinsemellan, varför han inte förstått vad de sagt. I bouppteckningen efter Susanna har korna finska namn, så att finska var nog hela tiden fram till delningen hemspråk på Levälä, om än man med tiden säkert lärt sig litet svenska. Nu hade ju också den finska inflyttningen varit stor till Ytterjeppo. I grannskapet var både Bjon, Löv och Drakas finska. Därför fanns det också god tillgång på finska familjer att söka äktenskapspartner från. Det visar sig också att av Davids tio gifta barn är det endast Erik och Isak som får svenska hustrur. Johans hustrus språk känner vi inte, då hon blev föräldralös vid två års ålderoch vi inte vet var hon vuxit upp. Johan och Erik hade dock barnbarn som gick i svensk skriftskola medan Henriks gick i finsk skriftskola. I de följande kapitlen skall vi närmare redogöra för David barn och deras efterkommande och börjar med dem som blev kvar på Levälä. Kapitel 4. Erik Davidssons släktlinje. Vi övergår nu till David Erikssons ättlingar och tar först dem som blev kvar på Levälä. Det bör dock vara lämpligt att först gå igenom Leväläs historia från delningen fram till c:a Efter delningen av hemmanet i tre lika delar, bor Johan den yngsta av bröderna som fick del i hemmanet, kvar i den ursprungliga hemgården på Portåkern. Erik bor i lillstugan, dit han enligt traditionen flyttat redan en tid före delningen. Henrik bygger sigen ny gård på Lövasbacken till höger om uppfartsvägen, där Birger Lövmarks gård nu ligger. På den äldsta karta vi funnit, som är från 1781, är dessa tre bostadshus utsatta. År 1790 bär man upp en extra lyxskatt efter antalet fönster på boningshusen. Eriks son Gustav skattar för 6 fönster, liksom Henriks svärson Matts, medan Johan har 4 fönster. Av detta kan vi sluta oss till att Erik med sonen Gustav inte mera bo kvar i lillstugan utan har byggt åt sig ett nytt boningshus. Enligt traditionen byggdes denna nya gård på Lövasbacken bredvid Henriks. Man ser ju även en utveckling här. Man bygger större boningshus nu med 6 fönster mot 4 i det gamla boningshuset på Portåkern. Eriks första flyttning bör således ha skett mellan 1781 och Följande hållpunkt vi har är en karta från storskiftet, ritad Den har således ritats alldeles när man började med skiftet. På denna karta finns inga hus utritade, men tomterna på Portåkern och Lövas är utsatta och dessutom två tomter på Svinbacken för Eriks och Henriks gårdar. På kartan är också den nya vägen till Svinbacken utritad. Den byggdes 1798 enligt årtal inhugget i en sten vid Brännbacken. Det bör således vara nu som utflyttningen till Svinbacken sker. Enligt traditionen flyttade Erik, eller rättare sagt hans son Gustav Eriksson först och redan före den nya vägen byggts. Han byggde då upp sin gård c:a 150 m norr om nuvarande gårdsplats ned mot Syltjärv. Detta skulle då ha skett mellan 1790 och 1798 kanske c:a Detta bekräftas av att på kartan från 1802 Svinback vägens sista del getts en nordligare sträckning mot denna första gårdsplats. Nu böjer den tidigare av söderut och går söder om den nya tomten, som är utsatt på kartan. Den första gårdstomten på Svinbacken ligger således i den träddunge, som ligger 150 m ned på vänstra sidan av den väg från gamla Sexmansgården går ned mot Syltjärv. Denna väg är en del av den gamla vägen från Lövasbacken till Svinbacken, som gick norr och öster om Syltjärv. Det dröjde nog inte länge innan Gustav Eriksson flyttade sin gård igen till den nyutsedda tomten och säkert har det inte gått många år in på 1800-talet innan Henriks svärson Matts Mattsson också flyttat till Svinbacken.

10 Gustavs bostadshus står ännu kvar, men obebott. Matts hus är rivet, men för inte så länge sedan. Den bostadsstandard man nådde vid slutet av 1700-talet höll nästan 150 år. När Johans son David Johansson flyttar från Portåkern vet vi inte. På kartan från 1802 finns ingen gårdstomt utmärkt vänster om nya vägen upp till Svinbacken, dit gården sedan flyttades. Man kan gissa att det skedde på 1810-talet. Platsen bör då ha legat just ovanför då uppodlad åker. År 1727 hade Levälä hemman 10 tunnland åker. Försöker man göra en uppskattning av arealen från 1781 års karta, kommer man till c:a 20 tunnland. Där ligger åkern ännu i huvudsak längs ån upp mot Lövasbacken och Syltjärv. Delningen av hemmanet utlöser även här en ökad aktivitet. Vid hösttinget 1778 utsågs män att syna ut odlingsbar mark åt Bjon, Löv och Levälä hemmans bönder, och vid vintertinget 1779 inlämnades syneinstrumentet. Levälä hemman fick följande mark att odla upp till åker: 1 tunnland 18 kappland på västra sidan av Svinback ängeshaga, bestående av mullblandad sandjord, 4 tunnland 16 kappland på mellanbacken intill Syltjärv äng, med jordmån som föregående, 16 kappland på Lövbacken bestående av sandjord. Speciellt för Henrik uppmättes 11 kappland norr om hans tomt, bestående av en stenbunden mark. Ängar fick man rödja mellan Beitvik (Betesviken nu Petvik) och Svinbackens åkerutsyning, mellan Beitvik och Syltjärv ängar och på södra sidan av Beitviken. Det är således först nu man börjar odla upp Svinbacken. Uppodlingen måste dock ha gått väl eftersom man redan 20 år senare var i färd med att flytta dit. Åkrar som Hallonbacken som ligger insprängda i andra hemmans marker, bör ju även ha varit uppodlade före storskiftets början. Man hade ju även hävd på vissa ängsmarker, som man fick behålla vid skiftet. Sedan storskiftet kommit så långt att man visste var man skulle få sina skogsmarker behövdes det inte mera något särskilt tillstånd att odla där, liksom att odla upp den tilldelade ängsmarken. Då tar ju även nyodlingen ny fart. Det viktigaste med storskiftet var nog att skogen nu för första gången delades upp och inte längre var gemensam egendom. Ägoblandningen i bröståkern på åbacken minskades. Tidigare hade Levälä åkertegar mellan Lövas och Bjons. Men i huvudsak behöll man den jord man hade hävd på. Jord och skog delades även mellan de tre Levälä bönderna, men svinbackbönderna hade fortfarande kvar sina delar i bröståkern på åbacken. Det var först vid nyskiftet i början på 1900-talet Levälä numren skiftades så att gården nere vid landsvägen fick all den odlade jorden som Levälä hemman hade nedanför Brännbacken ned mot ån och upp till Lövas. Detta då i utbyte mot sina ängar på Svinbacken. Gården hade dock kvar delar av utskiftena från Röslosåkern till Rijärv. Tab. B 1. VIII Erik* Davidsson Levälä, f. på Levälä 1733, d. där , son till bonden David Eriksson Levälä och hustru Sofia Mårtensdotter (Tab. A 1) Gift 1:o med Karin* Johansdotter Harald, d. på Levälä vid 26 års ålder enligt dödsboken. Hon är då troligen dotter till medåbon på Harald Johan Johansson Harald och hustru Brita Mattsdotter, men finns ej upptagen bland födda i Nykarleby församling. Gift 2:o med Brita Gustavsdotter, f d. på Levälä Eriks första hustru var svensk. Om den andra vet vi inte varifrån hon kommer. De finns inte upptagna bland vigda i Nykarleby lf. Erik var den enda av sönerna från Davids första äktenskap som fick del i Levälä, men hans ättlingar har ju inte som den senare kullens barn anor på Levälä tillbaka till 1600-talet. IX Barn födda på Levälä: 1 Mathias f , d Anders f , d Maria f , d Dödfödd son Elisabet f.d , 7 månader gammal. 2 Johan f Tab. B 2. 2 David f , d Elisabet f , d Gustav f tab. B 3. 2 Henrik f tab. B Maria f Tab. K 2 Daniel f tab. B Anna f , d , ogift. 2 Jakob f , d Mathias f , d Anders f , d Dräng på Levälä. Ogift. Tab. B 2. IX Johan* Eriksson Levälä, f. på Levälä ,d. där , son till bonden Erik Davidsson Levälä och hustru Brita Gustavsdotter (Tab. B 1). Vigd 1:o i Ytterjeppo med Lisa* Jakobsdotter Knock, f. på Knock , d. på Levälä , dotter till bonden Jakob Thomasson Knock och hustru Walborg

11 Gustavsdotter. Vigd 2:o i Nykarleby l.f med Anna* Andersdotter Åvist, f. i Purmo på Åvist , d. på Levälä , dotter till Anders Gustafsson Åvist och hustru Beata Hansdotter Kurf. Johan var hemmason på Levälä, möjligen senare med egen stuga men finns inte upptagen som torpare i någon mantalslängd. I 1810 års ml och senare finns han överhuvudtaget inte upptagen. Förklaringen till detta torde vara att han på äldre dagar var blind, således redan XV Barn i första äktenskapet: Erik f , d Tab. B 3. IX Gustav* Eriksson Levälä, f. på Levälä , d. där , son till bonden Erik Davidsson Levälä och hustru Brita Gustavsdotter (Tab. B 1). Gift 1:o med Susanna* Mickelsdotter Slangar, f. på Slangar , d. på Levälä , dotter till bonden Mickel Göransson Slangar och hustru Lisa Mattsdotter. Gift 2:o med Lisa* Johansdotter Sandås, f. i Munsala , d. i Ytterjeppo , dotter till Johan Thomasson Bro senare Sandås och hustru Susanna Johansdotter Jussila. Hon gifte om sig med drängen Per Eriksson Viktelin, f. i Jeppo Gustav hade redan 1791 övertagit faderns hemman och var den förste som flyttade till Svinbacken. Hans första hustru var svensk och likaså den andra. Vid bouppteckningen efter första hustrun äro korna upptagna med svenska namn. Barnen går i svensk skriftskola. X Barn födda på Levälä: 1 Erik* f Tab. B 4. 1 Brita Maria f Tab. B Lisa f , d. på Levälä Gift med Erik Gustavsson Bro, f. på Bro hemman i Ytterjeppo , d. där , son till bonden Gustav Thomasson Bro och hustru Anna Mattsdotter. Erik var torpare på Bro. XI Barn födda på Bro: Anna Sanna f , d Lisa f , d Anna f , d Cajsa f , d Anna f , d Susanna f Tab B Anna Greta f Tab B 208. Tab B 4. X Erik* Gustavsson Levälä, f. på Levälä , d. där , son till bonden Gustav Eriksson Levälä och hustru Susanna Mickelsdotter Slangar (Tab. B 3). Gift med Cajsa* Andersdotter Bro, f. i Ytterjeppo , d. på Levälä , dotter till bonden Anders Johansson Bro och hustru Maria Johansdotter Vidlund. Erik övertog hemmanet efter fadern. Han var sexman liksom senare sonen Gustav. Efter dem har gården och senare hemmanet fått benämningen sexmans. Sexmansuppdraget var ett kyrkligt förtroendeuppdrag. Prästerskapet hörde sig för hos sexmännen om livet i församlingen och rådgjorde med dem om något inte var som det skulle, varvid var och en av de sex hade sin del av församlingen att vaka över. XI Barn födda på Levälä: Gustav* f Tab. B 5. Erik f d, Johan f , d Susanna Brita f Tab. B 30. Daniel* f Tab. B 44. Anders f Tab. B 103. Anna f , d Johan f , d Maja Greta f Tab. B Erik f , d Isak f , d Tab B 5. XI Gustav* Eriksson Levälä, f. på levälä , d. där genom olycksfall , son till Erik Gustavsson Levälä och hustru Cajsa Andersdotter Bro, (Tab B 4). Gift med Anna Lisa Gustavsdotter Storbärs, f. på Bärs , d. på Levälä , dotter till bonden Gustav Gustavsson Storbärs och hustru Maria Andersdotter. Gustav fick halva faderns hemman eller 1/9 mtl genom gåvobrev , mot sytning till föräldrarna och utlösen till systern Maja Greta. Han byggde sig en ny gård på södra sidan av vägen, mittemot

12 den gamla. Han var liksom fadern sexman. I bouppteckningen efter hustrun 1856 upptogs endast följande boskap: två hästar, tre kor, tre kvigor, en kalv och fyra får. XII. Barn födda på Levälä: Erik f , d Katarina* f Tab. B 25. Gustav* f Tab. B 6. Maria f , d Anders f , d Anna Sanna f , d , ogift. Maria f , d , ogift. Isak f , d Johan f d Tab B 6. XII Gustav* Gustavsson Levälä, f. på Levälä , d. där , son till bonden Gustav Eriksson Levälä och hustru Anna Lisa Storbärs (Tab B 5). Gift med Anna Sanna Andersdotter Gästgivars, f. i Munsala d. på Levälä Gustav fick 1/3 av hemmanet av modern genom avhandling , resten genom gåvobrev av Redan säljer han dock hemmanet åt Matts Andersson Kapensaari förr 4200 mk. Före bildandet av Jeppo församling var det meningen att hela Ytterjeppo by skulle höra till Jeppo församling. De flesta bönderna i norra delen av byn strök sig dock från listorna på dem som skulle överföras. Detta gjorde inte Gustav Gustavsson, varför hans hemman, det som han sålde åt Matts Andersson kom att höra till Jeppo församling som nr 15 i Lassila by. Sedan han sålt det hemman han ärvt köpte han redan på auktion tillsammans med en Isak Jakobsson den andra delen av sexmanshemmanet. Han innehade således nu 1/18 mtl av Levälä. Denna del hade han till , då han säljer den till Isak Gabrielsson Berg. Han bor därefter kvar med familjen som inhysingar på Levälä. XIII Barn födda på Levälä: Anders Gustav f d Sanna-Lisa* f d. i Oravais Flyttade 1905 till Oravais som fabriksarbeterska vid Oravais fabrik. Ogift. Anders* Johan f d August* Vilhelm f d. c:a1926. Flyttade 1890 till Helsingfors. Ogift. Erik* Gustav f Tab B 7. Anders* Johan f , d. i Syd-Afrika. Flyttade till Helsingfors 1893 och till Syd-Afrika Karl Alfred f Tab. B 8. Ida Maria f d Anna* Lovisa f d Flyttade 1897 till Oravais som fabriksarbeterska på Oravais fabrik. Ogift. Emilia* Sofia f Tab. B 13. Tab. B 7. XIII Erik* Gustav Gustavsson Blom, f. på Levälä d. i Fordsburg, Syd Afrika ,son till Gustav Gustavsson Levälä och hustru Anna Sanna Andersdotter Gästgivars (Tab. B. 6). Gift i Munsala med snickaredottern Johanna Olivia Blomqvist, f. i Helsingfors d. i Sollentuna, Sverige Familjen bodde först på Gästgivars i Munsala. Erik var till Afrika 1897 men återvände snart, varefter familjen flyttade till Helsingfors 1903, men Erik återvände samma år till Syd Afrika. Efter mannens död flyttade Olivia 1909 till Sockholm där hon 1920 gifte om sig med Axel Teodor Berggren. Han var elektriker och hade en elaffär i Stockholm. De var barnlösa. XIV Barn födda, första i Oravais andra i Nurmijärvi: Gustav Edvard f d. där Hildur Vivi Ingeborg f , d Tab. B 8. XIII Karl Alfred Gustavsson Levälä, f. på Levälä , d. i Hangö , son till bonden Gustav Gustavsson Levälä och hustru Anna Sanna Andersdotter Gästgivars (Tab. B 6). Gift med Matilda Eufrosyne Viktorsdotter Mickelsson, f. i Nurmijärvi , d. i Hangö Karl Alfred flyttade till Helsingfors hösten Han fick arbete vid järnvägen. År 1900 sökte han inträde som ordinarie befattningshavare vid järnvägen och utnämndes till banvakt Åren genomgick han fullständig kurs vid Helsingfors industriskolas kommunikationsavdelning utnämndes han till banförman i Riihimäki och till 2 klass banmästare i Lappvik, utnämndes han till banmästare av 1 klass i Hangö. Denna tjänst innehade han till sin död. XIV Barn, de tre första födda i Riihimäki, det fjärde i Hangö:

13 Leo* Rafael f Tab. B 9. Viona* Matilda f , d i Helsingfors. Ogift. Kontorist bosatt i Helsingfors.. Kaarlo* Olavi f: , d Gift med Aina Helena Fredberg, f. i Åbo Frånskilda Barnlösa. Karlo har tjänstgjort som elmontör vid Suomen Sähkötyö OY i Helsingfors. Aino* Emilia, f , d. i Helsingfors Vigd med Lauri Jokinen, f Barnlösa. Bodde i Helsingfors. Tab. B 9. XIV Leo* Rafael Levälä, f. i Riihimäki , son till banmästaren Karl Alfred Gustavsson Levälä och hustru Matilda Eufrosyne Mickelsson (Tab. B 8). Gift med Riitta Maria Vornanen, f. i Outokumpu Leo började efter genomgången folkskola arbeta vid järnvägen En tid efter fullgjord militärtjänstgöring började han vid Vasa industriskolas kommunikationsavdelning, som han genomgick Åren var han extra byggmästare vid järnvägen, banförman i Kontiomäki, Vasa, klass byggmästare i Kaskö och från 1962 till pensioneringen klass byggmästare vid Joensuu bandistrikt. Som pensionär är han bosatt i Outokumpu. Leo har även utom sin tjänst hunnit med offentliga uppdrag. Under tiden i Kaskö var han ordförande i Kaskö kyrkoförvaltningsnämnd och sakkunnig i magistraten vid behandling av byggnadsärenden Efter flyttningen var han viceordförande i arbetsnämnden i Outokumpu , och senareviceordförande i väg- och byggnadsnämnderna i Outokumpu. För sina insatser i såväl krig som fred har han erhållit bl. a. förtjänstkorset av Finlands Lejons Orden och Frihetsmedaljen av andra klass. XV Barn: Kalle* Jaakko f i Outokumpu. Tab. B 10. Ulla* Marketta f i Kajaana. Tab. B 11. Riitta Anneli* f i Vasa. Tab. B 12a. Mikko* Juhani f i Joensuu. Tab. B 12b. Tab. B 10. XV Kalle* Jaakko Levälä, f. i Outokumpu , son till byggmästaren Leo* Rafael Levälä och hustru Riitta Maria Vornanen (Tab. B 9). Gift med Irma* Kokko, f. i Outokumpu Frånskilda. Kalle var utbildad svetsare och grovplåtslagare vid Kone OY i Hangö. Han är nu bosatt i Outokumpu. XVI Barn: Satu Kristiina* f Bor med modern i Joensuu. Tab. B 11. XV Ulla* Marketta Levälä, f. i Kajaana , dotter till byggmästaren Leo* Rafael Levälä och hustru Riitta Maria Vornanen (Tab. B 9). Gift 1:o med Seppo* Tontti, f , d Vigd 2:o med Pekka* Pitsiki, f Ulla är restaurangchef och Pekka är avdelningschef på socialministeriet. Familjen är bosatt i Esbo. XVI Barn i första äktenskapet: Jere Petteri f Tab. B 12a. XV Riitta Anneli* Levälä, f. i Vasa dotter till byggmästaren Leo* Rafael Levälä och hustru Riitta Maria Vornanen (Tab. B 9). Gift med Hannu* Haapalainen, f Anneli är kontorist på postbanken i Joensuu. Makarna är bosatta i Libelits. Tab. B 12b. XV Mikko* Juhani Levälä, f. i Joensuu , son till Leo* Rafael Levälä och hustru Riitta Maria Vornanen (Tab. B 9). Vigd 1:oi Joensuu med Tarja* Anneli Ehari, f i Esbo Frånskilda 1998.Vigd 2:o med Maja-Riitta* Tossavainen. Mikko bor i Joensuu. XVI Barn: Lotta* Irene, f Iina* Selina f Tab B 13. XIII Emilia* Sofia Gustavsdotter Levälä, f. på Levälä , d. i Oravais , dotter till bonden Gustav Gustavsson Levälä och hustru Anna Sanna Andersdotter Gästgivars (Tab. B 6). Gift i Oravais med maskinmästaren Edvard* Emanuel Sandholm, f. i Malax , d. i Oravais Emilia flyttade till Oravais och började arbeta vid Oravais fabrik. Försörjde sig senare sedan hon gift sig som sömmerska. Edvard var när de gifte sig maskinmästare vid Hellnäs såg. Omkring 1919 flyttade familjen till Oravais, där Edvard fick anställning som maskinmästare vid fabriken. Familjen hade en liten stuga nära fabriksområdet.

14 XIV Barn, de tre första födda i Vörå, det fjärde i Oravais: Hjördis* Johanna f Tab. B 14. Gerda* Else f Tab. B 17. Ernst* Georg f Tab. B 21. Anna* Emilia Ingeborg f Tab. B 23. Tab. B 14. XIV Hjördis* Johanna Sandholm, f. i Vörå , d. i Malax , dotter till Edvard Emanuel Sandholm och hustru Emilia Sofia Gustavsdotter Levälä (Tab. B 13). Vigd med Elis* Evert Möllerström, f. i Malax , d. där , son till Jonas Möllerström och hustru Edla. Elis Evert var fiskare och familjen var bosatt i Malax. XV Barn födda i Malax: Karl-Erik* f Tab. B 15. Ulla* Vivi-Anna f Tab. B 16. Tab. B 15. XV Karl-Erik* Möllerström, f. i Malax , son till fiskaren Elis* Evert Möllerström och hustru Hjördis* Johanna Sandholm (Tab. B 14). Vigd i Malax med Ulla-Kristina* Valborg Forsberg i hennes andra äktenskap, f. i Malax , dotter till Viktor Forsberg och hustru Edith Ahlskog. Hon var tidigare gift Heikkilä. Karl Erik är liksom fadern fiskare, Ulla Kristina är frisörska. Familjen är bosatt i Malax. XVI Barn födda i Malax: Tom Ulf-Erik* f Hustruns son från första äktenskapet. Anna-Theres* f Tab B 15b. Tab. B 15b. XVI Anne Theres* Möllerström, f. i Malax , dotter till Karl Erik Möllerström och hustru Ulla Forsberg (Tab. B 15). Bildat familj med Ulf Mikael* Björknäs, f. i Malax , son till Christer Björknäs och hustru Birgitta. XVII Barn fött i Malax:: Julia Jasmine f Tab. B 16. XVI Ulla* Vivi-Anna Möllerström, f. i Malax , dotter till fiskaren Elis* Evert Möllerström och hustru Hjördis* Johanna Sandholm (Tab. B 14). Gift med Per-Göran* Ekman, f. i Solna Per Göran är reparatör och familjen är bosatt i Sundsvall, Sverige. XVI Barn, födda i Sundsvall: Ulla Ann-Charlotte f Per Johnny f Tab. B 17. XIV Gerda* Elise Sandholm, f. i Vörå , d. i Munsala , dotter till maskinmästaren Edvard Emanuel Sandholm och hustru Emilia Sofia Gustavsdotter Levälä (Tab. B 13). Gift med Kurt* Henrik Nyman, f. i Hollola , son till Henrik Nyman och Selma Maria Gustafsson. Kurts föräldrar var från Munsala, dit de återvände och köpte ett hemman där Kurt sedan blevbonde. XV Barn födda i Munsala: Selma Margareta* f Tab. B 18. Kjell* Bertil Henrik f Tab. B 19. Tor* Holger Edvard f Tab. B 20. Monika Delice* f Tab. B 17a. Tab. B 17a. XV Monica Delice* Nyman, f. i Munsala , dotter till bonden Kurt* Henrik Nyman och hustru Gerda Elise Sandholm (Tab. B 17). Vigd i Munsala med Kurt Häggblom f Monica är utbildad barnsköterska. XVI Barn födda i Munsala: Karl Roger, f Tab. B 18. XV Selma Margareta* Nyman, f. i Munsala , dotter till bonden Kurt* Henrik Nyman och hustru Gerda Elise Sandholm (Tab. B 17). Gift med Hemming* Hannus, f i Kaitsor, Vörå, son till Lennart Rafael Hannus och hustru Gunhild Alice Ahlberg. Hemming har varit elmontör vid Wilh. Schauman Ab,

15 Jakobstads fabriker, men familjen flyttade till Munsala där Margareta övertog föräldrarnas jordbruk och Hemming har eget företag i elbranschen. XVI Barn födda i Jakobstad: Iris Catarina* f Tab. B 18a. Ulf* Johan Pehr f Tab. B 18b. Kaj* f Han har nu övertagit familjens jordbruk. Tab. B 18a. XVI Iris Catarina* Hannus, f. i Jakobstad , dotter till Hemming Hannus och hustru Selma Margareta* Nyman (Tab. B 18). Vigd i Munsala kyrka med Håkan* Lindgren, f. i Monå, Munsala , son till Christer Lindgren och hustru Maj-Lis Granlund. Catarina är körsnär och Håkan byggnadssnickare. Familjen bor i Monå, Munsala. Barn födda i Munsala: Alexander* Carl Henrik f Julia* Irene f Tab. B 18b. XVI Ulf* Johan Pehr Hannus, f. i Jakobstad , son till Hemming Hannus och hustru Selma Margareta* Nyman (Tab. B 18). Vigd i Jakobstads kyrka med Pia* Anneli Keränen, f. i Jakobstad , dotter till Seppo Keränen och hustru Kirsti. Ulf är byggnadsarbetare och familjen bor i Munsala. XVII Barn födda i Jakobstad: Janina* Marie f Emmi* Carolina f Tab. B 19. XV Kjell* Bertil Nyman, f. i Munsala , d , son till bonden Kurt Henrik Nyman och hustru Gerda Else Sandholm (Tab. B 17). Gift med Birgit* Kristina Ollus, f. i Bertby, Vörå , d. där , dotter till Erik Evert Ollus och hustru Etel Allida Zachris. Kjell har genomgått Vasa tekniska skolas byggnadstekniska linje och är anställd vid en byggnadsfirma i Oravais. Familjen är bosatt i Oravais. XVI Barn födda i Jakobstad: Peter* Jan Henrik f Tab. B 19a. Kenneth* Leif Erik f Tab. 19b. Tab. 19a. XVI Peter* Jan Henrik Nyman, f. i Jakobstad , son till Kjell* Bertil Nyman och hustru Birgit Kristina Ollus. Bildat familj med Camilla* Elisabeth Sofia Berg, f. i Maxmo Peter är byggmästare men sköter nu tillsammans med Camilla en livsmedelsaffär som ägs av hans farbror TorNyman. Familjen bor i Maxmo. Tab. B 19b. XVI Kenneth* Leif Erik Nyman, f. i Jakobstad , son till Kjell* Bertil Nyman och hustru Birgit Kristina Ollus. Bildat familj med Ingela Ann-Cristine* Markus, f. i Jakobstad Kenneth är affärsidkare och familjen bor i Jakobstad. Tab. B 20. XV Tor* Holger Edvard Nyman, f. i Munsala , son till bonden Kurt* Henrik Nyman och hustru Gerda* Elsa Sandholm (Tab. B 17). Gift med Rut* Christine Hägglund, f. i Rökiö, Vörå Tor är merkonom och affärsidkare med en blomsteraffär och en livsmedelsaffär i Vörå, där familjen även är bosatt. XVI Barn födda i Vörå: Kim* Johan Mikael f Tab. B 20a. Louise* Christine f Tab. B 20b. Tab. B 20a. XVI Kim* Johan Mikael Nyman, byggnadsarbetare, f , son till Tor* Holger Edvard Nyman och hustrun Ruth* Christine Nyman (Tab. B 20). Sambo med sjukskötaren Gunilla* Kristina Viklund f i Petalax, dotter till Gunlis och Helge Viklund. Tab. B 20b. XVI Louise* Christine Nyman, studentmerkonom, f , dotter till Tor* Holger Edvard Nyman och hustrun Ruth* Christine Nyman (Tab. B 20). Gift i Vörå med pappersprocesskötaren Rami* Sakari Pitkänen, f i Jakobstad, son till Tarja och Jukka Pitkänen. Tab. B 21.

16 XIV Ernst Georg* Sandholm, f. i Vörå , d , son till Edvard Emanuel Sandholm och hustru Emilia Sofia Gustavsdotter Levälä (Tab. B 13). Gift med Svea* Gunhild Karlstedt, f. i Malax , dotter till August Karlstedt och hustru Olivia Köping. Georg var bonde i Malax. XV Barn födda i Malax: Solveig* Christina f Tab. B 22. Jan* Christer f Tab. 21a. Tab. B 21a. XV Jan* Christer Sandholm, f. i Malax , son till bonden Ernst Georg* Sandholm och hustru Svea* Gunhild Karlstedt (Tab. B 21). Bildat familj med Ann-Charlotte* Skur, f. i Solf, dotter till Bernhard Skur och hustru Göta Berg. Jan hade genomgått Helsingfors vårdinstitut och hade en längre tid tjänst som vårdare av utväcklingsstörda barn i Göteborg. Han har återvänt till hembygden och äger nu en bilservice station i Malax. Ann-charlotte är även egenföretagare och de bor i Solf. Tab. B 22. XVSolveig* Christina Sandholm, f. i Malax dotter till bonden Ernst Georg* Sandholm och hustru Svea* Gunhild Karlstedt (Tab. B 21.). Vigd med Hans* Anders Gustav Hermans, f i Oravais. Hans är jordbrukare och Solveig hemvårdare. Familjen är bosatt i Malax. XVI Barn födda i Malax: Jonas* Jan Anders f Josefin* Emma Christina f Jenny* Emilia Sofia f Tab. B 23. XIV Anna* Emilia Ingeborg Sandholm, f. i Oravais, , dotter till Edvard Emanuel Sandholm och hustru Emilia Sofia Gustavsdotter Levälä (Tab. B 13). Vigd med Severin* Johannes Bertills, f. i Vörå , d. i Oravais , son till Johannes Bertills och hustru Vendla Nybacka. Både Anna och Severin har arbetat vid Oravais fabrik och familjen har bott i Oravais där Anna bor kvar. XV Barn födda i Oravais: Ann-May* Carita f Tab. B 24. Tab. B 24. XV Ann-May* Carita Bertills, f.i Oravais , dotter till Severin Johannes Bertills och hustru Anna Emilia Ingeborg Sandholm (Tab. B 23). Vigd med Sven Olof* Nystedt, f i Munsala. Ann-May har arbetat som posttjänsteman och Olof är anställd vid Trend House i Oravais. Familjen är bosatt i Oravais. XVI Barn födda i Oravais: Annika* Elisabeth f Speciallärare i Nykarleby. Staffan* Anders f Studerande. Tab. B 25. XII Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä, f. på Levälä , d. på Gästgivars i Munsala , dotter till bonden Gustav Eriksson Levälä och hustru Anna Lisa Gustavsdotter Storbärs (Tab. B 5). Gift med Karl Niklas (Nils*) Andersson Gästgivars, f. på Gästgivars , d. där Torpare på Gästgivars. XIII Barn födda på Gästgivars i Munsala: Anders Gustav f , d Karl-Johan* f Tab. B 26. Sanna Lena f , d Johanna* f Tab. B 27. Anna Lovisa f , d August* f Tab. B 28. Isak Vilhelm f Tab. B 29. Kajsa Sofia f , d. Ogift. Bodde hos modern till hennes död. Senare tjänarinna i Monå. Maja f , d Anders* f Till Amerika Farmare. Gift där. Ida f , d Tab B 26. XIII Karl-Johan* Nilsson, f. på Gästgivars , d , son till torparen Karl Niklas Andersson Gästgivars och hustru Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä (Tab. B 25). Vigd med bonddottern

17 Lena Sofia Jonasdotter, f. på Gästgivars Omgift med bonden kyrkvärden Isak Isaksson Storsved, f i hans andra äktenskap. Karl Johan var polis. Makarna var barnlösa. Tab. B 27. XIII Johanna* Nilsdotter, f. på. Gästgivars , d.dotter till torparen Karl Niklas Andersson Gästgivars och hustru Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä (Tab. B 25). Vigd med Gabriel* Gustavsson Haapa, som senare antagit namnet Sjöblom, f. i Oravais Torpare på Gästgivars. Mannen emigrerade till Amerika 1904, hustrun XIV Barn födda på Gästgivars:. Karl August f Till Amerika Isak* f , d Anna Sofia f , Till Amerika Katarina Johanna f Till Amerika med modern Anders Johan f Till Amerika med modern Tab. B 28. XIII August* Nilsson, f. på Gästgivars , d. i Kalifornien 1934, son till torparen Karl Niklas Andersson Gästgivars och hustru Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä (Tab. B 25) Vigd med bonddottern Albertina* Johansdotter Harjux, f Mannen emigrerade till Nya Zeeland 1895, hustrun till Amerika 1902 dit mannen kom Farmare i Kalifornien. XIV Barn födda på Gästgivars: Karl Arvid f Albertina f , d Hjalmar Johannes f , d. i Kalifornien Tab. B 29. XIII Isak Vilhelm Nilsson, f. på Gästgivars , d. i USA , son till torparen Karl Niklas Andersson Gästgivars och hustru Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä (Tab. B 25). Gift med Maria* Nygård, f , d Mannen emigrerade till USA, Washington Olympia Dottern omhändertogs efter moderns död av farföräldrarna. XIV Barn fött på Gästgivars: Katarina Olivia Vilhelmina f Till Amerika Gift där med en Jeppobo. Tab. B 30. XI Susanna Brita Eriksdotter Levälä, f. på Levälä , d. där , dotter till bonden Erik Gustavsson Levälä och hustru Cajsa Andersdotter Bro (Tab. B 4). Gift med bondesonen Gustav Danielsson Kärr, f. i Kyrkobyn , d. på Levälä Torpare på Löv, landbonde på Ryss, dräng på Bro och Levälä, och sist inhyses på Levälä. XII Barn födda i Nykarleby l.f.: Gustav f Tab. B 31. Sanna Lovisa f , d på Knuts. Ogift. Maria f , d Anna f , d Sofia f , d Tjänarinna i Nykarleby från Ogift. Lisa Greta f , d Tab. B 31. XII Gustav Gustavsson Bro, f. på Löv , d. på Nygård i Nykarleby Kyrkoby , son till Gustav Danielsson Kärr och hustru Susanna Brita Eriksdotter Levälä (Tab. B 30). Gift 1:o med Lena Lisa Andersdotter, f i Pedersöre, d. på Bro Gift 2:o med Brita Johansdotter Häggblad, f. i Munsala , d Fram till början på 1880-talet inhyses på Levälä därefter backstugusittare på Bro. XIII Barn, de fyra äldsta födda på Levälä, övriga på Bro: Sanna Lisa f , d Maria Lovisa f Tab. B 32. Hilma Sofia f Tab. B 464. Se L.S. del 1.2. Anna Evelina f , d i Jakobstad. Ogift. Katarina f Tab. B 477. Se L.S. del 1.2. Selma f Tab. B 488. Se L.S. del 1.2. Ida Johanna f , d i Jakobstad, dit hon flyttat Fabriksarbeterska, ogift. Anders Gustav f , d Tab. B 32.

18 XIII Maria Lovisa Gustavsdotter Bro, f. på Levälä , d. i Jakobstad, dotter till Gustav Gustavsson Bro och hustru Lena Lisa Andersdotter (Tab. B 31). Gift i Nykarleby med Isak Johannes Isaksson, f , d. i Amerika. Familjen flyttade till Jakobstad Mannen har emigrerat till USA. XIV Barn: Johan Viktor f , d Ellen Maria f Gift med tågkarlen Karl Villiam Lahti, f Barnlösa. Tab B 33. XI Daniel Eriksson Levälä, f. på Levälä , d. på Draka , son till bonden Erik Gustavsson Levälä och hustru Susanna Mickelsdotter Slangar (Tab. B 4). Gift 1:o med Sanna Lisa Davidsdotter Rundt, f. i Ytterjeppo , d. på Levälä i barnsbörd, dotter till torparen Daniel Johansson Wastalax och hustrun Lisa Mattsdotter. Gift 2:o med Greta Lisa Andersdotter Lilljungar, f. i Jeppo , d. på Draka , dotter till bonden Anders Simonsson Lilljungar och hustru Kajsa Jansdotter. Daniel hade enligt avhandling av den övertagit och delat faderns hemman med brodern Gustav (Tab. B 5). Vardera fick 1/9 mtl. Daniel fick gamla gården norr om vägen och föräldrarna bodde hos honom. Enligt avhandling av den bytte Daniel sitt hemman på Levälä med Matts Jakobsson Draka mot ett hemman på Draka om 11/48 mtl. Han fick således ett hemman som enligt mantalet var dubbelt större än hemmanet på Levälä. Det gick inte heller bra. När mannen fyra år senare dog hade familjen så stora skulder att man var tvungen att gå från hemmanet på Draka och blev utfattiga. De bodde lång tid inhyses på Levälä hos Simon Simonsson (Tab. L 2). Änkan dog dock inhyses på Draka helblind på ena ögat, halvblind på det andra. XII Barn födda på Levälä: Anders f , d Anna f Tab. B 491. Se L.S. del 1.2. Maria f Tab. B 34. Johan f , d Lisa Greta f Tab B 81. Sofia f , d August f Tab, B 82. Sanna Kajsa f Tab. B 102. Erik f Till Amerika Vidare öden okända. Lovisa f , d Tab. B 34. XII Maria Danielsdotter Levälä, f. på Levälä , d. i Jeppo , dotter till bonden Daniel Eriksson Levälä och hustru Greta Lisa Andersdotter Lilljungar (Tab. B 33). Gift med bonden Johan* Henriksson Grötas, f. i Jeppo , d. där , son till Henrik Johansson och hustru Brita Lena Olofsdotter. Johan var bonde på Grötas i Jeppo. XIII Barn födda på Grötas: Brita Sofia f Tab. B 35. Johan Henrik f Tab. B 46. Anders Emil f Tab. B 70. Erik Villiam f , d August Villiam f Tab B 79. Tab. B 35. XIII Brita Sofia Johansdotter Grötas, f. på Grötas , dotter till bonden Johan Henriksson Grötas och hustru Maria Danielsdotter Levälä (Tab. B 34). Gift med Jakob *Andersson Sandlin, f. i Jeppo , d. där Jakob var bonde på Grötas. XIV Barn födda på Grötas: Fanny Maria f , d Johannes f , d Ogift. Bodde på Hemgården. Sigrid Juliana f Tab. B 36. Emil f , d Hilda Aline f Ogift. Bor på hemgården. Einar f Tab. B 38. Emil f Tab. B 45. Edit Sofia f Ogift. Bor på hemgården. Lydia Maria f , d Ogift. Bodde på hemgården. Lennart f , d Ogift. Bodde på hemgården. Tab. B 36.

19 XIV Sigrid* Juliana Sandlin, f. på Grötas , d , dotter till bonden Jakob Andersson Sandlin och hustru Brita Sofia Johansdotter Grötas (Tab. B 35). Gift med Karl* William Svanbäck, f. på Högbacka i Nykarleby kyrkoby , d Karl William har bl.a. varit chaufför och mjölnare. Som pensionärer bodde makarna i Nykarleby. XV Barn: Karl Johan* f Tab. B 37. Tab. B 37. XV Karl Johan* Svanbäck, f , son till Karl William Svanbäck och hustru Sigrid* Juliana Sandlin (Tab. B 56). Gift med Solbritt* Åkesson, f i Sverige. Karl Johan är konditor. Makarna är barnlösa och bosatta i Göteborg, Sverige. Tab. B 38. XIV Ejnar* Sandlin, f. på Grötas , d. i Jakobstad , son till bonden Jakob Andersson Sandlin och hustru Brita Sofia Johansdotter Grötas (Tab. B 35). Gift i Pedersöre med Ethel* Sofia Ahlsved, f. i Terjärv , d. i. Jakobstad dotter till Matts Ahlsved och hustru Johanna Kortjärvi. Ejnar flyttade 1934 till Pedersöre och började arbeta på Jakobstads mekaniska verkstad. Makarna bodde i Jakobstad. XV Barn födda i Jakobstad: Per-Erik* f Tab. B 39. Ejnar Paul Ole* f Tab. B 40. Karita* Ethel Johanna f Tab. B 41. Stig* Olof f Tab. B 42. Sten* Håkan f Tab. B 43. Barbro* Brita Helena f Tab. B 44. Tab. B 39. XV Per-Erik* Sandlin, f. i Jakobstad , son till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. B 38). Gift 1969 med Ingegerd Marianne Bryngelsson, f i Stockholm. Per Erik är ingenjör och arbetar som konstruktör i sitt eget företag Sandlin & Persson Tele AB i Trångsund utanför Stockholm. Ingegerd är läkarsekreterare och familjen bor i Trångsund. XVI Barn födda i Stockholm: Erik Tommy* f Försäljningschef på ett företag. Lenita* Ulrika f Försäljare. Tab. B 40. XV Ejnar Paul Ole* Sandlin, f. i Jakobstad , son till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. B 38). Gift 1963 med Asta* Antonia Ahlgren, f i Åbo. Ole var mentalvårdare vid Sydösterbottens Distriktssinnessjukhus i Vasa och Asta är affärsbiträde men de har flyttat till Piteå i Sverige och startat ett eget företag i textil branschen. XVI Barn födda i Vasa: Siv* Elisabeth f Tab. B 40a. Kjell* Erik f Tab. B 41. XV Karita* Ethel Johanna Sandlin, f. i Jakobstad , dotter till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab B 38). Gift med Jan-Erik* Furu, f. i Terjärv , dotter till Karl Emil Furu och hustru Ragnhild Widjeskog. Karita har tjänst på Åhlen & Holms lager i Jordbro och Jan Erik är byggnadsarbetare. Familjen är bosatt i Handen utanför Stockholm. XVI Barn födda i Stockholm: Yvonne* Ethel Susanne f Johnny* Erik Mikael f Anders Joakim* f Tab. B 42. XV Stig* Olof Sandlin, f. i Jakobstad , son till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. 38). Gift 1967 med Sinikka* Isomaa, f i Jakobstad. Stig Olof är affärsman och driver tillsammans med brodern Sten firman S.O. Sandlin & Co i Jakobstad, där familjen är bosatt. XVI Barn födda i Jakobstad: Annika* Maria f Annette* Karina f Tab. B 43.

20 XV Sten* Håkan Sandlin, f. i Jakobstad , son till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. B 38). Gift 1972 med Ulla* Kristina Käcko, f i Kållby, Pedersöre. Som nämnts är Sten delägare i firman S.O. Sandlin & Co, med både parti och minutaffär i Jakobstad. Familjen är bosatt i Jakobstad. XVI Barn födda i Jakobstad: Ann-Christin* Susanne f Sten Robbin* Christoffer f Mark Jonas* Michael f Anders* Simon Daniel f Jessica* Michaela Maria f Tab. B 44. XV Barbro* Brita Helena Sandlin, f. i Jakobstad , dotter till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. B 38). Gift 1974 med Bo* Göran Bäck, f. i Stockholm d. i Danderyd Barbro är undersköterska på Danderyds Sjukhus utanför Stockholm och Bo var elektriker med egen elfirma. Familjen är bosatt i Danderyd. XVI Barn födda i Stockholm: Bo Fredrik* f Tab. B 45. XIV Emil* Sandlin, f. på Grötas , son till bonden Jakob Andersson Sandlin och hustru Brita Sofia Johansdotter Grötas (Tab. B 35). Gift 1:o med bonddottern Aino Alina Åkerholm, från Korsholm. Frånskilda Gift 2:o med Hjördis Emilia Källman, f Emil är bonde i Jeppo på Böös. XV Barn födda i Jeppo: 1. Marita Viola f Följt modern. 2. Nils Stefan* f Studerade kärnfysik vid Helsingfors Universitet. Fysiker, arbetar vid Statens tekniska laboratorium i Otnäs, Ogift, bosatt i Esbo. Tab. B 46. XIII Johan* Henrik Westin, f. på Grötas , d. där , son till bonden Johan Henriksson Grötas och hustru Maria Danielsdotter Levälä (Tab. B 34). Gift med Anna Lovisa Andersdotter Eklund, f. på Grötas , d. där , dotter till bonden Anders Eriksson Eklund och hustru Anna Gustavsdotter. Makarna emigrerade till Amerika 1905 men återvände till hemlandet 1911 och blevo bönder på Grötas i Jeppo. XIV Barn födda de fyra äldsta i USA, de senare på Grötas: Johannes Edvin* f Tab. B 47. Anders Ivar* f Tab. B 56. Ester Maria f , d Henrik Valfrid* f Tab. B 59. Elis* Verner f , d Agnes* Elvira f Tab. B 64. Erik Runar* f Tab. B 66. Artur Evert* f Ogift. Har haft tjänst på Sunlight i Nyköping, Sverige. Bor kvar i Nyköping som pensionär. Lennart* Vilhelm f Tab. B 69. Hjördis* Irene f Tab. B 46a (och Tab. G 474). Tab. B 46a. XIV Hjördis* Irene Westin, f på Grötas, dotter till bonden Johan Henrik Westin och hustru Anna Lovisa Andersdotter Eklund (Tab. B 46). Gift med jordbrukaren Leo* Johannes Finskas, f , d , son till Leander och Edit Finskas (Tab. G 474). Hjördis bor kvar i Jeppo. XV Barn födda i Jeppo: Bjarne* Johannes f Tab. B 46aa. Carita* Helena f Tab. B 46ab. Matts* Kristian f Tab. B 46ac. Anna Kristina* f Tab. B 46ad. Maria* Margareta f Tab. B 46ae. Henrik* Mikael f Tab. B 46af. Lisbet* Edit Maria f Tab. B 46ag. Tab. B 46aa. XV Bjarne* Johannes Finskas, privat företagare i byggnadsbranschen, f , son till Leo* Johannes Finskasoch Hjördis* Irene Westin (Tab. B 46a). Gift 1: i Nyköping med kontoristen Marie Birgitta Ivefors f i Södertälje, dotter till Birger och Ingrid Ivefors. Frånskilda. Gift 2:o med Anette Gertrude

Bouppteckningar? - A i Närpes Socken

Bouppteckningar? - A i Närpes Socken Bouppteckningar? - A i Närpes Socken (? = utan efternamn) Namn Yrke / Titel By?, Christina Isacsdotter skräddare dotter? Död: 00.00.1793 Bouppt.datum: 06.03.1795 Källa: Syd-Österb. doms. E9a7:7 mor Anna

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844 1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

2) Dottern Maria Elisabet, gift år 1909 med Ture Karlsson Egna- Hem 55. Boxholm. 4) Sonen. Elis Andreas Karlsson, gift 1916, Artillerig, 2.

2) Dottern Maria Elisabet, gift år 1909 med Ture Karlsson Egna- Hem 55. Boxholm. 4) Sonen. Elis Andreas Karlsson, gift 1916, Artillerig, 2. Avskrift. År 1942 den 7 februari förrättades arvskifte i boet efter änkomannen Anders Vilhelm Karlsson från Bredgård Egna-Hem nr 48 l Ekeby socken, vilken avlidet den 6 april 1939, och därvid så som dödsbodelägare

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Ättlingar till min farfars mormors morfar. Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs

Ättlingar till min farfars mormors morfar. Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs 1 (130) Ättlingar till min farfars mormors morfar Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1937 till ovanstående person. Jag är själv

Läs mer

Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar

Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar Hans Larsson 1(10) Utg 2 Okt 2007 Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar Innehåll Infällt foto:

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

STAMTAVLA Malmberg - Mårtensson - Castenfors Upprättad av Bror Bertil Malmberg

STAMTAVLA Malmberg - Mårtensson - Castenfors Upprättad av Bror Bertil Malmberg Första säkra uppgifterna om släkten Hansson-Christensson-Malmberg-Castenfors återfinns i Håslöfs församlings husförhörsböcker. År 1734 finner vi där husmannen Hans Jakobsson som ägare av gården nr 18 i

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK Herling Hilda Maria Persson Gunnar Bonde i Herrljunga Arvidsgården Svensdotter Helena Herrljunga Sigrid Maria Vilhelmina Eriksson Alfred Trädgårdsmästare i Herrlj. Nästegården Andersdotter Anna Sofia Stina

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1.

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1. A ~APLER5D _N.r...-...3.2..--nnn...2@;;ei199 B6rje Olsson, Korsgérden. pantsatt till Jon Andersson i Apler6d 3 ob 3 p 6. f6r 32 dl f6r att utlsa dessa frén Olof Jonsson i Préstorp. M i Nr. 22. Oktober

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Anfäder Anna Hildegard Wall

Anfäder Anna Hildegard Wall Anfäder Anna Hildegard Wall Anna Hildegard Wall. Född 1900-10-28 Bureå, Skellefteå landsförs (AC). Emigrerade 1923-07-04 Duluth, USA 1). Immigrerade 1931 Bureå, Skellefteå landsförs (AC). Emigrerade 1942

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693.

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Tullerum Torp under Brokulla (märkt 2004) Rågångskarta 1786: Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Då fann man en ganska stor olikhet mot Hester

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Sofia Denzler Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Åsa Dahlgren Ett barns dröm är dyrbar Ett barns dröm är vacker En längtan till något nytt, något mer Ett barns

Läs mer

Rekonstruktion av Ramshytte-området 1687-1698 Hfl.1688-90 1690-10 1691-7 1692-9 Hfl.1688-90 1690 1691 1692 Hfl.1688-90 1691

Rekonstruktion av Ramshytte-området 1687-1698 Hfl.1688-90 1690-10 1691-7 1692-9 Hfl.1688-90 1690 1691 1692 Hfl.1688-90 1691 Kyrkoherde- Herr Joen Salamontes 1623-24/6 1696 bostället Joens hustr.catharina Andersd. d.sara Johansd 1687-16 16-10 1691-7 1692-9 16 1691 1692 1691 1694-1 1695-6 1696-1 hem 1696-6 1697-6 h.sakn. 1695

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Bouppteckningar N, O i Närpes Socken

Bouppteckningar N, O i Närpes Socken Bouppteckningar N, O i Närpes Socken Namn Yrke / Titel By Nerfve, Lisa Jöransdotter änka? Död: 15.02.1825 Bouppt.datum: 21.02.1825 Källa: Korsholms s.doms. E3a9:210 son Anders Jacobsson, skatte husbonde

Läs mer

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente TESTAMENTSHANDBOK Testamente Vi på Kyrkans Utlandshjälp är glada att du överväger att göra en testamentsdonation till vårt arbete. Också just nu svälter hundratals miljoner människor och var sjätte människa

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten Varför forskar man om diabetes? Typ 1 -diabetes (juvenil diabetes) är vanligare i Finland än i något annat land i världen. Varje år får omkring 600 barn i

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

NILS-PETTER OCH KRISTINA

NILS-PETTER OCH KRISTINA NILS-PETTER OCH KRISTINA Det har funnits vissa människor som man aldrig kan glömma. Det är de som under sin livstid satte så djupa spår i sanden efter sig som inga vindar kunnat blåsa igen. Ibland frågar

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Bouppteckningar L i Närpes Socken

Bouppteckningar L i Närpes Socken Bouppteckningar L i Närpes Socken Namn Yrke / Titel By Langels, Anders Andersson sytnings man Nämpnäs Död: 00.09.1854 Bouppt.datum: 13.04.1855 Källa: Korsholms s.doms. E3a22:196 ARVT9-12 mor Ann Greta,

Läs mer

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden Förord Kära IOGT-NTO-vän Det här är en handledning om att skriva testamente. Vår förhoppning är att du finner information som du har nytta

Läs mer

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar Bouppteckningar Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar 20140210 Tsff Kerstin Carlborg 1 http://www.skatteverket.se/privat/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Transport (Värde i Banko) 1065 40

Transport (Värde i Banko) 1065 40 År 1844 den 1sta November instäldte sig undertecknade, uppå derom gjorde begäran, hos Bonden Per Ersson i Dalkarlsbo By, Hedesunda Socken, för att uppteckna, värdera och emellan bemälde Per Erssons och

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

Bouppteckningar S i Närpes Socken

Bouppteckningar S i Närpes Socken Bouppteckningar S i Närpes Socken Namn Yrke / Titel By Sahlberg, Johan Eric torpare? Död: 24.12.1824 Bouppt.datum: 04.01.1825 Källa: Korsholms s.doms. E3a9:175 änka Christina Mickelsondotter son Mickel

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Prästgården i Käcktjärn - var det "Jankesgården"?

Prästgården i Käcktjärn - var det Jankesgården? Prästgården i Käcktjärn - var det "Jankesgården"? Den muntliga traditionen berättar att det funnits en prästgård i Käcktjärn. Detta hus skulle ha legat nedanför nuvarande hus nr 10, det så kallade "Jankes",

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Abrahamstorp. År Boende 1809 Assar Fransson (1742- ) - död, Lena ( -1809), Märta (1777- ) - flyttade 1893 till Hylletofta..

Abrahamstorp. År Boende 1809 Assar Fransson (1742- ) - död, Lena ( -1809), Märta (1777- ) - flyttade 1893 till Hylletofta.. Abrahamstorp Trismålen Sida 1 1809 Assar Fransson (1742- ) - död, Lena ( -1809), Märta (1777- ) - flyttade 1893 till Hylletofta.. Sven Torsson (1792-08-06- ), Katrina Jönsdotter (1781-05-08- ). Änkan Märta

Läs mer

LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG

LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : 1835-05-11, LOVÖ (AB) HVILAN HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG Torsdagen den 20 september

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping.

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping. Version 2015-04-12 Biografi för Elvira Teresia "Teres" Ahlström född 1881-12-23 Teres var min verkliga farmor. Hon dog redan 1931, 12 år innan jag föddes. Farfar gifte om sig samma år med Elsa som jag

Läs mer

Att komma igång med DISGEN 8.2

Att komma igång med DISGEN 8.2 Att komma igång med DISGEN 8.2 Nedanstående bild är den man möter när man installerat programmet. I handledningarna för de olika versionerna av DISGEN finns beskrivning hur man kommer igång med inmatning

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

Kunna mala mjöl igen

Kunna mala mjöl igen Kunna mala mjöl igen Foto Caroline Ranby föreningen vattenmöllans vänner KUNNA MALA MJÖL IGEN 2 Byn Vattenmöllan i dag vattenmöllan är namnet på en liten by på Kullahalvöns västkust mellan Lerhamn och

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Göteborg den 1 april 1990. Bäste Albert!

Göteborg den 1 april 1990. Bäste Albert! Göteborg den 1 april 1990 Bäste Albert! Hjärtligt tack för Ditt välskrivna och lättlästa brev. Nu får Du papper Dej tillsända som inte är så välskrivna. Men jag hoppas Du kan förstå dem åndå. Jag har så

Läs mer

SLÄKTEN KUNGBERG. Kongeberga 1 på 1/4 mantal frälse (Frälsegård/Lillegård).

SLÄKTEN KUNGBERG. Kongeberga 1 på 1/4 mantal frälse (Frälsegård/Lillegård). SLÄKTEN KUNGBERG Släkten Kungberg härstammar från Kungberga by i Runtuna socken i Södermanlands län. Släktnamnet antogs den 14 juni 1776 av den minderåriga volontären Lars Ericsson, född den 4 juni 1763

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

Bärs-släkten, del 2 Levälä-släkten del 3.2

Bärs-släkten, del 2 Levälä-släkten del 3.2 Bärs-släkten, del 2 Levälä-släkten del 3.2 Christina Nordback Pär-Erik Levlin Utgiven av Levälä Släktförening Pärmbilden: Ett utdrag från en hemmanskarta från 1740 över Ytterjeppo dit Bärs hörde på den

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer