Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING

2 Vision Varberg 2025 Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Delaktighet Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.

3 Varberg 2012 Hur uppfyller vi kraven i den nya skollagen? Hur möter vi behoven i ett växande Varberg? Hur realiserar vi mål och vision för Varbergs Kommun?

4 Kommunens uppdrag enligt skollagen Skollagen ställer krav på kommunerna att förutsättningar skapas så att skollagen ska kunna efterlevas. Skollagen ställer tydliga krav på likvärdighet och att förutsättningar ges för måluppfyllelse för alla elever. Barn och elevers resultat ska förbättras. Bedömning och betygsättning kräver en organisation där likvärdigheten och rättsäkerheten säkerställs ska kommunerna garantera en kompetensförsörjning med en bemanning av behöriga och legitimerade lärare i respektive verksamhetsform.

5 Kommunens uppdrag enligt skollagen Förutsättningar ska skapas så att rektor kan utöva och ta ansvar som pedagogisk ledare. Elevhälsa ska finnas tillgänglig för alla elever med skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Ett dokumenterat systematisk kvalitetsarbete ska upprättas. En skola som speglar dagens samhälle där elever med olika förutsättningar möts och arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

6 Översikt: Elevutveckling i Varbergs kommun Elevutveckling: Bygger på prognoser över hur många barn som föds i Varbergs kommun, planerad byggnation samt in- och utflyttning.

7 Vad står vi inför i ett växande Varberg? Hantera barnökning i förskolan. Hantera elevökning i grundskolan. Tillgodose skollagens krav för ökad måluppfyllelse. Nyttja nuvarande ändamålsenliga lokaler. Avveckling av lokaler som ej är ändamålsenliga.

8 Barn- och utbildningsförvaltningens strategi för lokalförsörjning Attrahera med ändamålsenliga lokaler. Samordna mellan aktörer och verksamheter, skapa fleravdelningsförskolor. Omdisponera för att nyttja lokaler optimalt. Avveckla tillfälliga, undermåliga lokaler samt lokaler som inte behövs. Framtidsbereda med investeringar som håller över tid.

9 Vår inriktning i utvecklingsarbetet: Skollagens krav på rättsäkerhet, likvärdighet och behörighet. Ett F-9 perspektiv med en organisation som bygger på max en övergång mellan skolor. En organisation där våra resurser (personal, lokaler och material) nyttjas på bästa sätt. Lärmiljöer som stimulerar till pedagogisk och ämnesdidaktisk utveckling för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat.

10 BUA OCH VÄRÖBACKA

11 Översikt: Elevutveckling Bua och Väröbacka Läsåret 2012/2013 gick 37 elever i Kungsbacka.

12 Bua och Väröbacka Vad ser vi? Det finns för få elever för att upprätthålla en F-9 organisation på två skolor. Eleverna ryms inte i nuvarande organisation. Äldre elever har begränsade sociala kontaktytor och en miljö som inte är anpassad efter deras behov. Svårt att uppfylla skollagens krav på behörighet, likvärdighet och rättsäkerhet. Många pedagoger arbetar ensamma inom sina ämnesområden. Svårt att tillgodose behoven av specialpedagogisk kompetens. Svårigheter att skapa attraktiva tjänster. Väröbackaskolan har bättre specialsalar och idrottshall anpassad för äldre åldrar. Det finns inte tillräckligt med arbetsplatser för lärare. Sammanfattningsvis: Vi ser ett behov av förändring!

13 Förändringsförslag för Bua och Väröbacka Bua och Väröbacka blir ett upptagningsområde.

14 Förändringsförslag: Bua F-3

15 Förändringsförslag: Väröbacka 4-9

16 Motivering till förändringsförslag Områdets föreslagna organisation uppfyller skollagens krav på likvärdighet och rättsäkerhet. Områdets föreslagna organisation skapar förutsättningar för attraktivitet och behörighet för högre kvalitet och måluppfyllelse. Möjligheter till specialkompetens ökar Områdets föreslagna organisation skapar bättre förutsättningar för rektors och förskolechefs ledarskap.

17 Motivering till förändringsförslag Väröbackaskolan har bättre förutsättningar avseende specialsalar. Buaskola klarar elevunderlag F-3 och Väröbackaskolan klarar elevunderlag 4-9. Fritidsgård vid Buaskolan kan nyttjas som fritidshem.

18 Vi har tittat på alternativa förändringsförslag Bua F-4 och Väröbacka 5-9 Bua F-3 och Väröbacka 4-9 minus barn boende i nyckelkod 2006 från Bua till Vidhöge Inget av ovanstående förslag svarar upp mot strategi och skollag på samma sätt som lagt förslag.

19 Översikt: Förslag på förändringsprocess Bua och Väröbacka 2013/2014 Förskoleklass, åk 1-3 och fritidshem flyttar från Väröbacka till Bua. Åk 4-9 flyttar från Bua till Väröbacka.

20 Förslag på förändringsprocess för Bua F-3 Bua Läsår 2012/ / / /2016 Årskurs F-9 F-3 F-3 F-3 Åk 4-9 från Bua flyttas för skolgång i Väröbacka. Förskoleklass, åk 1-3 och fritidshem från Väröbacka flyttas för skolgång i Bua.

21 Förslag på förändringsprocess för Väröbacka 4-9 Väröbacka Läsår 2012/ / / /2016 Årskurs F Förskoleklass och åk 1-3 från Väröbacka flyttas för skolgång i Bua Åk 4-9 från Bua flyttas för skolgång i Väröbacka.

22 Strategi för förändringsförslag Elever Barn och elever följer särskilt upprättat introduktionsprogram. Vid flytt av elever skapas nya klasser för att säkerställa likvärdiga förutsättningar och god arbetsmiljö. Då nya klasser skapas tas hänsyn till elevernas önskemål, jämt antal elever per klass, jämn könsfördelning och geografisk spridning. Pedagoger och personal följer med elevgruppen utifrån behörighet, kompetens och behov enligt gällande lagstiftning.

23 Strategi för förändringsförslag Medarbetare Pedagoger och personal arbetar utifrån introduktionsprogram, vision Varberg 2025, värdegrund och med utveckling av den nya verksamheten enligt ex. OUR modell. Varje skola erbjuds forskningsbaserat utvecklingsprojekt för att främja skolutveckling och realisera vision Varberg 2025 och BUN:s mål.

24 Strategi för förändringsförslag Lokaler Lokaler och utemiljö ses över så att de är ändamålsenliga och ev. anpassningar görs. Lokaler som ej uppfyller verksamhetens miljö- och brandsäkerhetskrav avvecklas. Lokaler som uppfyller verksamhetens krav nyttjas.

25 Strategi för förändringsförslag Skolskjuts Skolskjuts ges enligt Varbergs kommuns riktlinjer och kompletteras utifrån gatuförvaltningens målarbete Säker skolväg. Vårdnadshavare kan vid ansökan om fritidshem i Bua ansöka om särskild skolskjuts från Väröbacka under terminstid. Barnet åker då skolskjuts till skola/fritidshem. Ex. fritidshem kan ha gemensam öppning med förskola i Väröbacka och barnen åker sedan till Bua med skolbuss.

26 Förändringsförslag för Bua och Väröbacka

27 HUR PÅVERKAR FÖRÄNDRINGEN DIG SOM MEDARBETARE?

28 Introduktionsprogram för elever och personal Syfte Kvalitetssäkra övergångar i Varbergs kommun genom att ta fram ett övergripande program för skolan/förskolan att använda i samband med förändrad organisation och/eller nya upptagningsområden samt mellan förskola och skola. Ge stöd åt skolan att arbeta ihop nya klasser, programmet kan även användas som ett stöd i planeringen för övergångar mellan förskola och skola. Mål Att ha ett gemensamt förfarande i Varbergs kommun där elever, personal och vårdnadshavare känner sig trygga i de övergångar som kommer finnas med nya upptagningsområden samt mellan förskola och skola.

29 Introduktionsprogram - vårtermin Januari Personal från avlämnande skola/skolor och mottagande skolor träffas för avstämning och planering. Skolornas specialpedagoger träffas för att gå igenom hur överlämnandet skall se ut och hur övergången skall ske på bästa möjliga sätt. För en del elever/grupper upprättas ett särskilt introduktionsprogram. Specialpedagog från ÖRT som är involverad deltar i planeringen av detta. Skolpsykologerna som ingår i skolornas EHT deltar. Februari Elever och vårdnadshavare informeras om hur vårens planering ser ut utifrån introduktionsprogrammet. Mars EHT tillsammans med rektor bedömer om behov finns av att kalla vissa elever/vårdnadshavare på extra möte, ev. både avlämnande och mottagande skola. Studiebesök för eleverna arrangeras på mottagande skola.

30 Introduktionsprogram - vårtermin April Nya klasslistor görs tillsammans av avlämnande och mottagande skola och utifrån elevernas önskemål, jämnt antal elever per klass, jämn könsfördelning och geografisk spridning. Här deltar skolornas EHT. Rektor beslutar om nya klasser. Elever och vårdnadshavare informeras om nya klasser. Överlämnandekonferens där avlämnande lärare, mottagande lärare, EHT inklusive skolpsykolog deltar. När det är aktuellt medverkar specialpedagog från ÖRT. Fortbildning av personal i gruppstärkande arbete. Maj Föräldramöte eller öppet hus erbjuds för de nya klasserna på mottagande skola och med möjlighet att träffa den/de lärare som eleverna kommer ha, bl.a. kontaktlärare. Vidare görs även en presentation av skolan, dess lokaler samt av EHT. Varje elev och vårdnadshavare erbjuds ett lära-känna-samtal med sin nya kontaktlärare.

31 Introduktionsprogram - vårtermin Maj Den mottagande skolans lärare och personal på fritidshem besöker eleverna i deras nuvarande skola och klasser. Kontaktlärare/klassföreståndare möter eleverna. Mottagande lärare och EHT får tillgång till elevernas skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, frånvarostatistik samt pedagogisk planering i InfoMentor. Skolsköterska, kurator har överlämning i särskild ordning. Juni Innan vårterminens slut träffas de nya klasserna med ny kontaktlärare och på mottagande skola. Här presenteras lokaler, klassrum etc. Vid detta tillfälle startar arbete med gruppstärkande uppgifter och att lära känna varandra. Fortbildning av personal i gruppstärkande arbete med bl.a. äventyrspedagogik.

32 Introduktionsprogram - hösttermin Hösttermin Vid terminsstart ägnas mer tid åt gruppstärkande arbete ev. med bl.a. äventyrspedagogik, besök på världsarvet och deras mattebana och kamratbana eller andra strukturerade gruppstärkande aktiviteter. Föräldramöte hålls två veckor in på terminen. Utvecklingssamtal hålls inom fyra veckor enligt Varbergs kommuns policy.

33 Förflyttning av skolan personal vid ändring av grundskolornas upptagningsområde Följande principer vid förflyttning av personal: Principerna för förflyttning gäller endast de anställda som har sin placering på en skola som berörs av ett förändrat upptagningsområde. Rektor fastställer organisationen och anger den behörighet och kompetens som behövs. Anställda ska, så långt det är möjligt utifrån behörighet, kompetens, avtal, lagar och förordningar, följa sin elevgrupp. Kontinuitet för eleverna (inte anställningstid) kommer att avgöra vem som förflyttas.

34 Förflyttning av skolan personal vid ändring av grundskolornas upptagningsområde Om det inte går att avgöra vem av de anställda som, utifrån undervisningsbehörighet och kontinuitet för elevgruppen, ska flytta med elevgruppen kommer hänsyn till anställningstid att tas. Den som i det läget har längst anställningstid i kommunen kommer erbjudas en tjänsteplacering i det nya upptagningsområdet. Om en anställd av någon anledning inte vill följa sin elevgrupp ska vederbörande ha möjlighet att göra en intresseanmälan till lediga tjänster. Uppstår ett läge där det finns flera personer som intresserade av samma lediga tjänst är det rektor som avgör vem som får tjänsten.

35 Exempel på förflyttningsprinciper Utgångsläge Upptagningsområde A Upptagningsområde B Skola A F-9 Skola B F-9 Upptagningsområde C Skola A F-5 Skola B 6-9 Anställda med placering i Skola A och Skola B omfattas av det nya upptagningsområdet när tjänsterna ska fördelas i de nya organisationerna.

36 Exempel på förflyttningsprinciper Hur tjänsterna fördelas i det nya upptagningsområdet: 1. Rektor fastställer organisationen. Fastställande av organisationen på de olika skolorna i upptagningsområdet görs i dialog mellan rektorerna. 2. I dialog med varandra bemannar rektorerna tjänsterna på skolorna. Bemanningen sker enligt följande: A. Behörighet B. Kontinuitet för elevgruppen/barngruppen C. Anställningstid i kommunen

37 Exempel 1: När behörighet avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Nuläge: Skola A med en F-9 organisation har två klasser med årkurs 1. Klass gul har en 1-7 lärare och klass röd har en lågstadielärare. Skola B med en med en F-9 organisation har också två klasser med årkurs 1. Klass blå har en 1-7 lärare och klass grön har en 4-9

38 Exempel 1: När behörighet avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Upptagningsområde A Upptagningsområde B Gul, åk 1, 1-7 lärare Röd, åk 1, lågstadielärare Blå, åk 1, 1-7 lärare Grön, åk 1, 4-9 lärare Skola A F-9 Skola B F-9

39 Exempel 1: När behörighet avgör vilken lärare som följer med elevgruppen När förändringen av upptagningsområdena är genomförda och rektor på skola A har beslutat om skolans organisation finns det behov av fyra klasser för årskurs 1. Klass gul, klass röd och klass blå behåller sina lärare eftersom dessa tre lärare är behöriga att undervisa i årskurs 1. Läraren i klass blå följer med klassen till Skola A. Klass grön får inte behålla sin lärare eftersom en 4-9 lärare inte är behörig att undervisa i årskurs 1. Klass grön flyttar till Skola A och får en ny lärare.

40 Exempel 1: När behörighet avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Upptagningsområde C Skola A F-5 Skola B 6-9 Gul, åk 1, 1-7 lärare Röd, åk 1, lågstadielärare 4-9 lärare Blå, åk 1, 1-7 lärare Grön, åk 1, Ny lärare

41 Exempel 2: När undervisningsbehörighet och kontinuitet avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Nuläge: Skola A med en F-9 organisation har en klass med årkurs 1 och en klass med årskurs 6. Årskurs 1 A har en lågstadielärare med 10 års anställningstid och årskurs 6 A har en 1-7 lärare med 15 års anställningstid. Skola B med en med en F-9 organisation har två klasser med årkurs 1. Båda klasserna har varsin 1-7 lärare med anställningstiderna 4 år respektive 5 år. Lågstadieläraren (10 års anställningstid) som i dagsläget undervisar i årskurs 1 A på skola A vill fortsätta undervisa de eleverna. 1-7 läraren (15 års anställningstid) på skola A som undervisar i 6 A önskar vara kvar på skola A och vill undervisa elever i årskurs lärarna (4 respektive 5 års anställningstid) på skola B vill följa med klasserna 1B och 1 C till skola A.

42 Exempel 2: När undervisningsbehörighet och kontinuitet avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Upptagningsområde A Upptagningsområde B Åk 1A, lågstadielärare, 10 år, vill följa med sin klass. Åk 6A, 1-7 lärare, 15 år, vill vara kvar på skola A. Åk 1B, 1-7 lärare, 4 år, vill följa med sin klass. Åk 1C, 1-7 lärare, 5 år, vill följa med sin klass. Skola A F-9 Skola B F-9

43 Exempel 2: När undervisningsbehörighet och kontinuitet avgör vilken lärare som följer med elevgruppen När förändringen av upptagningsområdena är genomförda och rektor på skola A har beslutat om skolans organisation finns det behov av tre klasser för årskurs 1. Med hänsyn tagen till lärarnas undervisningsbehörighet och kontinuitet för eleverna får eleverna i årskurs 1 A på skola A behålla sin lågstadielärare (10 års anställningstid). Även eleverna i de båda klasserna i årkurs 1 på skola B får behålla sina respektive 1-7 lärare (4 respektive 5 års anställningstid) när de flyttar till skola A. 1-7 läraren (15 års anställningstid) som undervisar årskurs 6 A i skola A får inte följa någon av klasserna i årskurs 1.

44 Exempel 2: När undervisningsbehörighet och kontinuitet avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Upptagningsområde C Åk 6A, 1-7 lärare, 15 år, vill vara kvar på skola A. Skola A F-5 Skola B 6-9 Åk 1A, lågstadielärare, 10 år, följer sin klass, Åk 1B, 1-7 lärare, 4 år, följer sin klass. Åk 1B, 1-7 lärare, 4 år, vill följa med sin klass. Åk 1C, 1-7 lärare, 5 år, vill följa med sin klass. Åk 1C, 1-7 lärare, 5 år, följer sin klass.

45 Exempel 3: När anställningstid i kommunen avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Nuläge Skola A med en F-9 organisation har en idrottslärare Lisa, som har varit anställd i kommunen i 10 år. Skola B med en med en F-9 organisation har två idrottslärare. Det är Göran som har varit anställd i kommunen i 7 år och Karin som har varit anställd i kommunen i 2 år. Alla tre idrottslärarna har exakt samma undervisningsbehörighet.

46 Exempel 3: När anställningstid i kommunen avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Upptagningsområde A Upptagningsområde B Idrottslärare Lisa, anställningstid 10 år. Idrottslärare Göran, anställningstid 7 år. Idrottslärare Karin, anställningstid 2 år. Skola A F-9 Skola B F-9 Alla tre idrottslärarna har exakt samma undervisningsbehörighet.

47 Exempel 3: När anställningstid i kommunen avgör vilken lärare som följer med elevgruppen När förändringen av upptagningsområdena är genomförda och rektorerna på skola A och skola B har beslutat om de båda skolornas organisation finns det behov av två idrottslärare i upptagningsområdet. Idrottslärarna har exakt samma undervisningsbehörighet och utifrån kontinuitet för eleverna går det inte avgöra vem som ska få de två tjänsterna som idrottslärare i upptagningsområdet. Det innebär att anställningstid i kommunen kommer att avgöra vem som erbjuds placering i upptagningsområde C. Lisa med 10 års anställningstid i kommunen och Göran med 7 års anställningstid i kommunen kommer erbjudas placeringar i upptagningsområde C. Karin som har kortast anställningstid, 2 år, kommer att få göra en intresseanmälan till lediga tjänster.

48 Exempel 3: När anställningstid i kommunen avgör vilken lärare som följer med elevgruppen Upptagningsområde C Skola A Idrottslärare Lisa, anställningstid 10 år. Idrottslärare Karin, anställningstid 2 år. Skola B Idrottslärare Göran, anställningstid 7 år.

49 Tyck till om förslaget! Fram till den 3 december kan du tycka till om förslaget via e-post! E-post: bua.varobacka@varberg.se