PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT"

Transkript

1 Specialitet: Infektion PM Medicinskt Textförfattare: Pär-Inge Bergkvist Faktaansvarig: Pär-Inge Bergkvist Godkänt av: Johan Sundler Skapat: Reviderat: Bäst före: Sökord: lamivudin, entecavir, tenofovir, telbivudin, adefovir, PEG-IFN alfa 2a, hepatit b PM-nr: HEPATIT B FÖRKORTNINGAR CHB chronic hepatitis B HCC hepatocellulär cancer gt genotyp cccdna covalently closed circular DNA ULN Upper Limit of Normal INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT Erfarenhet talar för att patienter med akut, fulminant B-hepatit ska behandlas med antivirala medel. Dessa fall ska handläggas i samarbete med transplantationsenhet. INITIAL PROVTAGNING VID MISSTÄNKT KRONISK HEPATIT B Hb, Vita, Diff, Trc, Alb, PK, leverstatus Hepatit B-serologi HBV-DNA Serologi för hepatit A, och C samt HIV. Anti-HDV bör tas åtminstone en gång på alla HbsAg-positiva patienter. Hepatiten är kronisk om HbsAg är positivt i >= 6 månader. STADIER VID KRONISK HEPATIT B 1. Immuntoleransfas E-ag positivt, HBV-DNA högt (>10^7 IU/ml), ALAT normalt 2. Immunaktiveringsfas E-ag pos/neg, HBV-DNA måttligt ( ^7 IU/ml) ALAT högt/fluktuerande 3. Övervakningsfas E-ag negativt, HBV-DNA lågt (<2000 IU/ml), ALAT normalt 4. Immunreaktivering och e-ag negativ kronisk hepatit B Uppstår spontant eller genom immunosuppressiv behandling. HBV-DNA fluktuerande, ALAT fluktuerande 5. HBsAg-negativ fas s.k. resolutionsfas Sidan 1 av 6

2 HBV-DNA ej påvisbart i serum, ALAT normalt För att fastställa vilket stadium sjukdomen befinner sig i, krävs upprepad provtagning (leverstatus, PK, Alb, Trc, hepatit B-serologi och HBV-DNA), vid 4-5 mättillfällen under första året ALLMÄNNA MÅL FÖR BEHANDLING AV KRONISK B-HEPATIT Målet är att undvika komplikationer som cirrhos, leversvikt och HCC. Bestående förlust av HbsAg, ev. med åtföljande utveckling av anti-hbs, är så nära bot man kan komma. Att pressa ner HBV-DNA så långt det är möjligt, helst till omätbar nivå, (vilket också minskar risken för resistensutveckling), är det näst viktigaste målet vid behandling med nucleosid/-tid-analoger. Bestående förlust av e-ag och utveckling av anti-e kan vara indirekta tecken på framgångsrik behandling, liksom normalisering av ALAT. HBV-infektionen kan med dagens kunskap dock inte helt eradikeras p.g.a. kvarstående cccdna i kärnan på infekterade hepatocyter. INDIKATION FÖR BEHANDLING AV KRONISK B-HEPATIT Grundregeln är att patienter med HBV-DNA > 2000 IU/ml och/eller ALAT > ULN (bestående under 3-6 månader) och inflammationsgrad 2-3 och/eller fibrosstadium 2. ska ha behandling. Sätt också in behandling (biopsi ej helt nödvändigt) vid: - Cirrhos, kompenserad eller dekompenserad med positivt HBV-DNA - Tydligt aktiv CHB, e-ag pos/neg, med HBV-DNA > IU/ml och ALAT klart förhöjt. Överväg biopsi och behandling vid: E-ag positivt, ALAT väsentligen normalt, högt HBV-DNA, inga tecken på leversjukdom men familjeanamnes på HCC/cirrhos och/eller äldre än 30 år. Därutöver bör behandling särskilt övervägas för patienter med hög risk för HCC se under HCC-ÖVERVAKNING här nedan. Patienter med extrahepatiska manifestationer behöver ofta sättas in på behandling. Man kan ofta vänta med biopsi och behandling vid: - E-ag positivt, ALAT väsentligen normalt (mätt 4-5 ggr under ett år), högt HBV- DNA, inga tecken på leversjukdom, släktanamnes utan HCC/cirrhos och ålder < 30 år. - E-ag negativt, normalt ALAT mätt 4-5 ggr under ett år, inga tecken på leversjukdom, HBV-DNA IU/ml, ingen familjeanamnes på HCC. Sidan 2 av 6

3 FAKTORER SOM PREDIKTERAR POSITIVT BEHANDLINGSSVAR (IFN) HBV DNA < 10^7 IU/ml Högt ALAT Inflammation minst grad 2 av 4 på leverbiopsi PEG-INTERFERON-BEHANDLING AV KRONISK HEPATIT-B Fördelen med IFN-behandling är att den är tidsbegränsad. Nackdelarna är sämre tolerabilitet pga. biverkningar och givetvis att den måste ges som injektioner. Behandling med PEG-IFN alfa 2a kan användas främst vid e-ag-positiv kronisk hepatit B med positiva prediktorer enligt ovan, om inget talar emot sådan behandling. I första hand rekommenderas 48 veckors behandlingstid (vid e-ag negativ hepatit kan längre behandlingstid övervägas). E-ag positiv kronisk hepatit B med gt A och B svarar bättre än infektioner med gt C och D. Vid avancerad leverskada och cirrhos ska PEG-IFN ej användas. Framgångsrik PEG-IFN-behandling minskar risken även för HCC. Kombination av IFN och NA rekommenderas ej. NUKLEOSID/-TIDBEHANDLING AV KRONISK HEPATIT- B Fördelen med NA-behandling är att den är oral, tolereras väl och har en potent antiviral effekt. Nackdelen är att den är svår att sätta ut, medför viss risk för resistensutveckling och saknar säkerhetsdata på lång sikt. Entecavir eller tenofovir är 1:a handsmedel hos tidigare obehandlade. Vid njurpåverkan eller tillstånd som innebär risk för framtida njurpåverkan föredras entecavir. Lamivudin eller telbivudin kan användas vid korttidsbehandling, t.ex. vid tidsbegränsad immunosuppressiv behandling eller kemoterapi, speciellt vid låg utgångsnivå på HBV- DNA. Det är visat att behandling med nukleosid/-tid-analoger minskar risken för HCC under förutsättning att virusmängden bestående kan pressas ner till låg och helst omätbar nivå. Risken för leversvikt minskar ännu mer och leverhistologin förbättras. DEFINITIONER AV BEHANDLINGSSVAR (EASL 2009) - PEG-IFN alfa-behandling Primär svikt (non-response) innebär sänkning av HBV-DNA <1 log10 IU/ml efter 3 månaders behandling. Kontrollera compliance! Om primär svikt trots välskött behandling bör man byta till nukleosid/-tid-analog enligt ovan. Sidan 3 av 6

4 Obs! en del experter anser att frågan om primär svikt föreligger, inte kan avgöras förrän efter 6 månaders behandling med PEG-IFN. Virologiskt svar definieras som HBV-DNA < 2000 IU/ml efter 24 veckors behandling. Serologiskt svar liktydigt med HBe-serokonversion. - Nukleosid/-tid-behandling Primär svikt som ovan. Virologiskt svar definieras som omätbart HBV-DNA efter 48 veckors behandling. Partiellt virologiskt svar innebär att HBV-DNA minskat med >1 log10 men fortfarande är mätbart efter 24/ 48 veckor beroende på vilket medel som används. Virologiskt genombrott (sekundär svikt) definieras som en ökning av HBV-DNA > 1log10 jämfört med lägsta värde, och föregår biokemiskt genombrott (ALAT-ökning hos patient som tidigare uppvisat normal nivå). Bör konfirmeras med nytt HBV-DNA efter en månad. Virologiskt genombrott beror vanligen bristande följsamhet till behandlingen och mera sällan på resistensutveckling. Biokemiskt genombrott bör i princip kunna undvikas genom fortlöpande kontroll av HBV-DNA-nivåer och åtföljande justering av behandlingen. INITIAL KOMBINATIONSBEHANDLING Det finns f.n. inga hårda data som talar för kombinationsbehandling med flera NA till tidigare obehandlade. STRATEGI FÖR ATT UNDVIKA RESISTENSUTVECKLING (NA) Kontroll av HBV-DNA efter 12 veckor Om primär svikt uteslut bristande följsamhet. Gör resistensbestämning och byt i enlighet med vad den visar. Kontroll av HBV-DNA efter 24 veckor 1. Om omätbart HBV-DNA fortsätt som innan. 2. Om HBV-DNA mätbart a. Pat tar lamivudin/telbivudin byt till tenofovir eller ev. entecavir. b. Pat tar entecavir/tenofovir ny kontroll av HBV-DNA vid 48 veckor. c. Pat tar adefovir ny kontroll av HBV-DNA vid 48 veckor. Kontroll av HBV-DNA efter 48 veckor Om fortsatt mätbart HBV-DNA 1. Pat tar adefovir byt till entecavir 2. Pat tar tenofovir eller entecavir - detta ska inte omedelbart föranleda terapibyte. Man kan fortsätta med oförändrad behandling under förutsättning att virustalet fortsatt är i neråtgående. S.k. blippar ska ej heller föranleda avbrott eller byte av behandling. Sidan 4 av 6

5 UTSÄTTNING AV BEHANDLING Om HBe-serokonversion uppnåtts kan man avsluta behandlingen med nukleotid/-sidanaloger 24 till 48 veckor efter omslaget, men risken för återfall är stor. I de allra flesta fall blir det fråga om fortsatt behandling på obestämd tid. HBsAg-förlust ses i c:a 10 % efter 5 års behandling med entecavir eller tenofovir. Om detta uppnås kan man även vid en ursprungligen e-ag-negativ kronisk hepatit avsluta behandlingen efter en konsolideringsfas på 24 till 48 veckor. PATIENTER MED CIRRHOS Patienter med kompenserad/dekompenserad cirrhos och kvarstående virusreplikation ska behandlas oavsett ALAT-nivå. Behandlingen bör fortgå tills vidare. Patienter med dekompensation handläggs i samråd med transplantationsenhet. Glöm ej kontroll av utveckling av HCC 2 ggr per år med kontrastförstärkt ultraljud samt endoskopi för påvisande av esofagusvaricer vart 3.e år! Observera att cirrhos kan förekomma även hos patienter i stabil övervakningsfas! Vid hepatit-b kan HCC utvecklas utan att ta vägen över cirrhos. PROVTAGNING FÖRE OCH UNDER BEHANDLING Före behandling ska andra orsaker till kronisk leversjukdom uteslutas: hepatit C, deltahepatit, HIV, autoimmun hepatit, primär biliär cirrhos och metabol leversjukdom Leverbiopsi bör oftast göras, speciellt vid förhöjt ALAT och/eller HBV-DNA > 2000 IU/ml. Fibroscan kan vara ett alternativ i vissa fall, men ger ingen uppfattning om inflammationsgraden. Se i.ö. speciellt schema för PEG-IFN-behandling. Vid behandling med orala medel tas HBV-DNA och ASAT och ALAT efter 1 månad och sedan följs HBV-DNA, hepatit B-serologi, leverstatus, PK, Alb, Hb, Vita, Diff, Trc och kreat. var 3:e månad. Vid behandling med tenofovir bör även Redia och fosfat följas. Tillverkaren anser att man ska kontrollera njurfunktionen en gång per månad under första året och därefter var 3.e månad. HCC-ÖVERVAKNING Ultraljud lever ska utföras 2 ggr per år på patienter med hög risk för utveckling av HCC. Enligt AASDL gäller det speciellt asiatiska män över cirka 40 års ålder, Sidan 5 av 6

6 asiatiska kvinnor över cirka 50 års ålder, afrikaner(män och kvinnor) över 20 års ålder samt patienter med släktanamnes på HCC samt alla patienter med cirrhos. Även patienter med inaktiv hepatit B (definierat som e-ag-negativ, HBV-DNA < 2000 IU/ml, normalt ALAT, ingen cirrhos) löper klart ökad risk för HCC jämfört med personer som ej är HBV-infekterade VACCINATION Vaccination mot hepatit A bör föreslås. Patienten får dock betala vaccinet själv. Serologisk kontroll av vaccinationssvaret bör göras vid avancerad leversjukdom. KONTROLL AV PATIENTER SOM EJ FÅR BEHANDLING Immuntoleransfas 1-2 ggr/år ASAT, ALAT, e-ag, anti-e, HBV-DNA Immunaktiveringsfas 2-3 ggr/år ASAT, ALAT, Alb, PK, Trc, e-ag, anti-e, HBV-DNA Övervakningsfas 1 gång/år ASAT, ALAT. Alb, PK, Trc, HBsAg, anti-hbs, HBV-DNA Se även under rubriken cirrhos ovan! HEPATIT B OCH IMMUNSUPPRESSION Risk finns för reaktivering av hepatit-b vid behandling med t.ex. rituximab, TNFalfahämmare och steroider. Även methotrexat medför en viss ökad risk. Steroidfri kemoterapi ger mindre risk än cortisoninnehållande program. Klinisk hepatitreaktivering kan ses även när kemoterapin avslutats. Man ger antiviral behandling till alla HbsAg-positiva (oavsett HBV-DNA-nivå) samt till alla som är HBV-DNA-positiva. Även vaccination kan bli aktuell i vissa fall. Se info från Läkemedelsverket: Behandling av kronisk hepatit-b-infektion hos vuxna och barn för detaljer! När det handlar om tidsmässigt begränsade cytostatikakurer kan lamivudin eller telbivudin användas. Det förefaller rimligt att påbörja den antivirala behandlingen 2-4 veckor före cytostatikastarten. Hur länge den ska pågå efter avslut av den immunhämmande terapin finns det inga bra uppgifter om. Sidan 6 av 6

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Uppdaterad behandlingsrekommendation

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Uppdaterad behandlingsrekommendation Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Uppdaterad behandlingsrekommendation Den 19 april 2007 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Referensgruppen för Antiviral terapi, RAV,

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandlingsrekommendation

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandlingsrekommendation Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV) Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandlingsrekommendation Den 19 april 2007 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandlingsrekommendation Den 6 november 2003 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Referensgruppen för Antiviral terapi, RAV,

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Hur Effektivt är Behandling med Entecavir jämfört med Lamivudin mot Kronisk Hepatit B Infektion?

Hur Effektivt är Behandling med Entecavir jämfört med Lamivudin mot Kronisk Hepatit B Infektion? Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Hur Effektivt är Behandling med Entecavir jämfört med Lamivudin mot Kronisk Hepatit B Infektion? Sofie Westerblad Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Utredning av patologiska leverprover

Utredning av patologiska leverprover , överläkare, verksamhetschef Detta dokument baseras på de nationella riktlinjerna för utredning av patologiska leverprover antagna av Svensk Gastroenterologisk Förening. Riktlinjerna är tillämpbara inom

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Grundläggande tolkning av leverprover

Grundläggande tolkning av leverprover Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller

Läs mer

Arbetsgrupp: Katarina Almehed*, Eva Baecklund, Meliha C.Kapetanovic, Marika Kvarnström *huvudansvarig för denna rekommendation

Arbetsgrupp: Katarina Almehed*, Eva Baecklund, Meliha C.Kapetanovic, Marika Kvarnström *huvudansvarig för denna rekommendation Screening för hepatit B hos patienter med reumatisk sjukdom inför start av behandling med biologiska läkemedel Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening 2015- Arbetsgrupp: Katarina Almehed*, Eva

Läs mer

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter)

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C

Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C Handlingsprogram utarbetat av Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra Ansvariga: Ulrica Sand-Höglund (projektledare) Johan

Läs mer

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Rituximab (Mabthera ) Har använts sedan 1997 >540.000 pat har behandlats, ffa vuxna Begränsad erfarenhet av beh av

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Stephan Stenmark Smittskyddsläkare i Västerbotten Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn

Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn Uppdaterade rekommendationer Hösten 1999 presenterade Läkemedelsverket och Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV) behandlingsrekommendationer för

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Artikelnr Publicerad 2 Förord En ny lagstiftning träder i kraft den 1 januari 2013 som innebär att

Läs mer

Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar. David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus

Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar. David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar Alkoholleversjukdomar NAFLD/NASH

Läs mer

Uppdatering HIV-behandling. - Med lite regulatoriskt perspektiv. Olle Karlström Inf klin Karolinska-Huddinge Läkemedelsverket, Uppsala

Uppdatering HIV-behandling. - Med lite regulatoriskt perspektiv. Olle Karlström Inf klin Karolinska-Huddinge Läkemedelsverket, Uppsala Uppdatering HIV-behandling - Med lite regulatoriskt perspektiv Olle Karlström Inf klin Karolinska-Huddinge Läkemedelsverket, Uppsala HIV-behandling effekt inte något större bekymmer Resistens per startår

Läs mer

Hepatit B. Risker, profylax och behandling. Prof. Stefan Zeuzem. European Liver Patients Association

Hepatit B. Risker, profylax och behandling. Prof. Stefan Zeuzem. European Liver Patients Association Prof. Stefan Zeuzem Hepatit B Risker, profylax och behandling European Liver Patients Association F. De Renesselaan, 57 B - 3800 Sint-Truiden, Belgium email: contact@elpa-info.org Ärade patient, Denna

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn uppdaterad rekommendation

Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn uppdaterad rekommendation Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn uppdaterad rekommendation Hösten 1999 presenterade Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) och Läkemedelsverket (LV) behandlingsrekommendationer

Läs mer

EBV och CMV Klinik. Det beror på

EBV och CMV Klinik. Det beror på EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta

Läs mer

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Hiv och hepatit - vad behöver jag som personal veta? 150304, Piperska Muren Överläkare/bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Hiv Hepatit C Hepatit B

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv

Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv Agenda! Är lite förhöjt ALAT farligt?! Tolkning av leverprover! Biokemiska mönster! Etiologisk utredning! Metabol leversjukdom Staffan

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit B infektion hos vuxna och barn

Behandling av kronisk hepatit B infektion hos vuxna och barn Behandling av kronisk hepatit B infektion hos vuxna och barn Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas manuskript. Budskapet i dessa delas därför

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Viread 245 mg filmdragerade tabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje filmdragerad tablett innehåller 245 mg tenofovirdisoproxil (som fumarat).

Läs mer

Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn kunskapsunderlag

Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn kunskapsunderlag Kunskapsunderlag Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn kunskapsunderlag Utvecklingen inom hepatit-c-området går mycket snabbt. Sedan 2011 har sofosbuvir, den första RNA-polymeras-hämmaren,

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Leversjukdomar. Inledning. Utredning av förhöjda leverprover. Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104.

Leversjukdomar. Inledning. Utredning av förhöjda leverprover. Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104. 92 Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104. Rolf Hultcrantz, GastroCentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Olle Reichard, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Läs mer

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC)

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanlig är PBC... 6 Hur diagnostiseras PBC... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Smittskydd Västra Götaland Information till sjuksköterskor inom beroendevården Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Procent Vaccination mot hepatit A och B till personer som

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

GILENYA. LAMmars 12 PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING

GILENYA. LAMmars 12 PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING GILENYA PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING Patienten ska ha en säkerställd MS diagnos enligt de reviderade McDonaldskriteriererna samt ett mycket aktiv skovvis förlopp enligt gällande terapeutiska indikationer:

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer. Nationella riktlinjer för uppföljning av levertransplanterad patient

SGF Nationella Riktlinjer. Nationella riktlinjer för uppföljning av levertransplanterad patient SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Nationella riktlinjer för uppföljning av levertransplanterad patient 2012-02-22 Kontaktperson: Henrik Gjertsen,Transplantationskirurgiska

Läs mer

Patientinformation. Information till patienter med kronisk hepatit C-virusinfektion (HCV) som behandlas med Daklinza (daklatasvir)

Patientinformation. Information till patienter med kronisk hepatit C-virusinfektion (HCV) som behandlas med Daklinza (daklatasvir) Patientinformation Information till patienter med kronisk hepatit C-virusinfektion (HCV) som behandlas med Daklinza (daklatasvir) Kort om det här häftet Du har fått det här informationshäftet eftersom

Läs mer

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Blodsmitta Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Blodsmitta i vården Hepatit B och C, hiv Risk vid: - stickskada - blodstänk i ögon eller mun (slemhinnor) - blod på öppna sår Blodsmitta i vården

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

11th Conference on Retroviruses and opportunistic infections 8-11/2 2004 (CROI)

11th Conference on Retroviruses and opportunistic infections 8-11/2 2004 (CROI) 11th Conference on Retroviruses and opportunistic infections 8-11/2 2004 (CROI) av Dr. Leo Flamholc Bland det efter hand allt större utbudet av hiv-konferenser så framstår CROI allt mer som den viktigaste

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Adapalen + Bensoylperoxid = Många ungdomar upplever en sämre självkänsla på grund av sin akne 8 av 10 ungdomar drabbas av akne 1 Var tredje ungdom behöver

Läs mer

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga vad gäller för tandvården, och skiljer det sig från sjukvården? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare

Läs mer

Bolagsstämma 2012. Maris Hartmanis, vd. A research based specialty pharmaceutical company focused on infectious diseases

Bolagsstämma 2012. Maris Hartmanis, vd. A research based specialty pharmaceutical company focused on infectious diseases A research based specialty pharmaceutical company focused on infectious diseases Bolagsstämma 2012 Maris Hartmanis, vd Corporate presentation, [ ] 2011 NOT FOR DISTRIBUTION IN THE UNITED STATES, AUSTRALIA,

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE

Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE Historia Spreds i Europa på 1500-talet (Columbus?) Stor spridning i Sverige på 1800-talet 1905 påvisades Treponoma Pallidum

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Neonatal leversvikt. Björn Fischler, docent, överläkare. Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Neonatal leversvikt. Björn Fischler, docent, överläkare. Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition, Astrid Lindgrens barnsjukhus Neonatal leversvikt Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition, Astrid Lindgrens barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge April 2013 Varför

Läs mer

Annette Bruchfeld överläkare Njurmedicin, Karolinska Uppsala 2013-10-02

Annette Bruchfeld överläkare Njurmedicin, Karolinska Uppsala 2013-10-02 Annette Bruchfeld överläkare Njurmedicin, Karolinska Uppsala 2013-10-02 Mål Prevalens Beskriva samband mellan HCV, hepatit B, HIV och njursjukdom Behandling inför transplantation Transplantation och immunosuppression

Läs mer

Välkommen till MEDIVIRS ÅRSSTÄMMA Måndagen den 6 maj 2013

Välkommen till MEDIVIRS ÅRSSTÄMMA Måndagen den 6 maj 2013 Välkommen till MEDIVIRS ÅRSSTÄMMA Måndagen den 6 maj 2013 1 Dagordning 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Godkännande av dagordning 4. Val av två justeringspersoner

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC)

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) Innehåll Primär skleroserande cholangit (PSC)... 5 Vad är PSC?... 5 Vad är orsaken till PSC?... 6 Hur vanligt är PSC?... 6 Hur diagnostiseras PSC?... 7 Vad vet vi

Läs mer

Vad betyder de nya läkemedlen för leversjukdomar hos den enskilda patienten och för gruppen av hepatit C-infekterade personer i Sverige?

Vad betyder de nya läkemedlen för leversjukdomar hos den enskilda patienten och för gruppen av hepatit C-infekterade personer i Sverige? Vad betyder de nya läkemedlen för leversjukdomar hos den enskilda patienten och för gruppen av hepatit C-infekterade personer i Sverige? Soo Aleman Bitr överläkare, docent Smitta 25% spontanläker 75% får

Läs mer

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken Andlös upptäckt hos två patienter från Eksjö med emfysem 1962 Proteas- antiproteas imbalans Proteas Hämmare Proteas- antiproteas

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Munhälsa Sjukdom och funktionshinder. Infektionssjukdomar Maria Westin ST-tandläkare Orofacial medicin Ågrenska 2:a april 2009

Munhälsa Sjukdom och funktionshinder. Infektionssjukdomar Maria Westin ST-tandläkare Orofacial medicin Ågrenska 2:a april 2009 Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Infektionssjukdomar Maria Westin ST-tandläkare Orofacial medicin Ågrenska 2:a april 2009 INFEKTIONSSJUKDOMAR o HEPATIT o HIV o MRSA o TUBERKULOS HEPATIT Samlingsnamn

Läs mer

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården Akuta munhålebesvär Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården Maria Pettersson Cheftandläkare Akuta munhålebesvär Tandskador Akuta munhåleinfektioner Tandvärk Blödning efter tanduttagning Tandskador barn/ungdomar

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

släng de tidigare versionerna

släng de tidigare versionerna LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 SEPTEMBER 2014 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 199 OKTOBER 2015 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Text: Ann-Sofi Duberg,

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Diagnostiskt prov för ST-läkare i infektionssjukdomar

Diagnostiskt prov för ST-läkare i infektionssjukdomar Diagnostiskt prov för ST-läkare i infektionssjukdomar Till dig som skriver Provet består av fem stycken Modified Essay Question (MEQ)-frågor och två kostsvarsfrågor författade av sex kollegor från olika

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer