Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!"

Transkript

1 Kunskapsakuten/ Resandet ökar och vi lägger varje år mer än 50 miljoner kronor på reseprofylax. Kortare affärs- och turistresor kräver inte samma skydd som långresorna. Det är framför allt ungdomar och invandrade som slarvar, medan andra tar för mycket profylax. istockphoto Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! alla texter: Fredrik Hedlund, layout: sanna henriksson. Materialet får ej kopieras och distribueras. LmV. Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden maj 0. /

2 Kunskapsakuten /Från basfakta till forskningsfront reseprofylax skyddet mot omvärldens farsoter Resandet till exotiska resmål ökar stadigt och därmed också behovet att skydda sig mot tropiska sjukdomar. Vi svenskar lägger över 50 miljoner kronor varje år på reseprofylax. Det mesta handlar om vaccin mot hepatit A och B, men vaccin mot japansk encefalit och gula febern ökar också. Låt Läkemedelsvärlden bli din guide i reseprofylaxens djungel. Läkemedelsguide Här presenteras de vanligaste av omvärldens patogener och de läkemedel som finns emot dem. Vanliga biverkningar av injicerade vaccin är smärta, rodnad och svullnad vid injektionsstället samt i vissa fall feber eller huvudvärk. Allvarligare biverkningar anges vid varje läkemedel. Grundskydd (polio, difteri, stelkramp) Ges i barnvaccinationsprogrammet, men kan behöva fyllas på efter 0 till 30 år. Hepatit A Kallas även epidemisk gulsot och orsakas av ett virus som främst sprids i avloppsförorenat vatten, men kan även smitta mellan personer och vid sexuell kontakt. Viruset ger en inflammation i levern som kan ge feber, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i huden. Läker normalt utan att ge bestående men och dödligheten är låg. Vaccin har god skyddseffekt redan från första dagen. Andra dosen, som kan ges efter resan, ger en skyddseffekt som räcker minst 0 år. (Havrix, Avaxim, Epaxal. Hep A+B; Twinrix (Vuxen/ Paediatric)) tiden är två till sex månader och sjukdomen orsakar en inflammation i levern med liknande symtom som hepatit A (men alla blir inte gula). Läker normalt utan bestående men, men en andel får en kronisk leverinflammation som obehandlat kan utvecklas till levercancer. Det finns dock numera läkemedel som kan förebygga detta och som även verkar bota den kroniska infektionen. Smittrisken är störst för sjukvårdspersonal som jobbar utomlands och vid tillfälliga sexuella kontakter. (Engerix-B, Hbvaxpro. Hep A+B; Twinrix (Vuxen/Paediatric)) Hepatit B Sprids av ett virus som smittar via blod eller sexuellt. Inkubations- Kolera Orsakas av bakterien Vibrio cholerae och kan ge svåra diarréer. Risken att smittas vid utlandsresa är dock liten eftersom bakterien är känslig för magsyra. Vaccin kan ändå vara aktuellt vid vistelse under enklare förhållanden i områden med stor smittrisk, arbete i flyktingläger, vid samtidigt intag av syrareducerande magmedicin eller vid annan sjukdom som kan resultera i ett svårare förlopp. Vaccinet tas som dryck i två doser med minst en veckas mellanrum och ger ett cirka 85-procentigt skydd. Behandlingen bör påbörjas senast två veckor före avresan. Till riskpatienter på korta resor (< två veckor) kan antibiotikapro-fylax vara aktuellt. (Ducoral, nor-floxacin/ciprofloxacin/azitromycin) GUIDE FÖR RESE PR O F Y L A X Affärs- och turistresenärer på resor kortare än tre veckor kräver inte samma skydd som långresenärer på landsbygden. Här ges en guide till generella rekommendationer för olika världsdelar. Dessa måste kompletteras med information om de specifika länder som ska besökas eftersom lokala förhållanden ofta kan påverka behovet av reseprofylax.. Nord- och Mellanamerika samt Västindien Kortare resor USA och Kanada; grundskydd. Mexico, Mellanamerika och Västindien även hepatit A. Vid flera övernattningar på landsbygden i Mellanamerika, Haiti och Dominikanska Republiken bör malariaprofylax med klorokinfosfat övervägas. Längre resor Till Mexiko, Mellanamerika, Haiti och Dominikanska Republiken bör även hepatit B-, tyfoid- och tuberkulosvaccin samt malariaprofylax övervägas. Vaccination mot Gula febern rekommenderas vid resa till Dariénprovinsen i Panama (öster om kanalen). Kanada Mexiko. Sydamerika Kortare resor Storstäder, kusterna i Brasilien samt Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay och höglandsområdena i Anderna; grundskydd + hepatit A. Vid flera övernattningar i Amazonas kan malariaprofylax övervägas. Längre resor Bör kompletteras med hepatit B- tyfoid- och i vissa fall koleravaccin. Även vaccin mot tuberkulos, särskilt till barn. Vid kringresande blir ofta vaccin mot gula febern liksom malariaprofylax aktuellt. 3 USA Haiti Forna Ju Rumäni Bulgarie Turkiet Albanien Dominikanska Republiken 4 Saudia Jem Panama 5 Brasilien Paraguay Chile Uruguay Namibia Sydafrika Argentina /Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden maj 0. LmV.

3 Tyfoid Orsakas av bakterien Salmonella typhi och förekommer över hela jordklotet, men mest i områden med dålig vatten- och livsmedelshygien som Asien, Afrika och Syd- och Mellanamerika. Bakterien orsakar en allvarlig tarminfektion, men risken att smittas är generellt liten varför profylax inte behövs vid kortare turistresor utan endast vid längre tids vistelse i riskmiljöer. Det finns två olika typer av vaccin, som antingen kan sväljas eller injiceras. De ger ett 70-procentigt skydd som kvarstår i ett till tre år. (Vivotif oralt vaccin mot tyfoid, Typherix, Typhim Vi) Japansk encefalit (hjärninflammation) Virussjukdom som finns i Sydostasien och sprids via myggor, framför allt på landsbygden. Orsakar en allvarlig inflammation i hjärnan, med en dödlighet på cirka 0 procent. Vaccinet ges i två doser med 8 dagars mellanrum, men får endast ges till personer som fyllt 8 år. Till barn och ungdomar ges istället det äldre GCC-vaccinet som i några fall har orsakat allvarliga överkänslighetsreaktioner. (Ixiaro, Vaccin mot japansk encefalit (GCC-vaccin) (licens)) Tuberkulos, TBC Bakteriell lungsjukdom med stor spridning i världen. 975 upphörde den allmänna vaccinationen av nyfödda i Sverige varför personer födda senare ofta är oskyddade. Inför längre tids vistelse i områden med hög risk bör vaccination tas av oskyddade. Vaccinet är levande och orsakar ett vätskande sår vid injektionsstället som kan ta månader att läka varför vaccinationen måste planeras i tid. (BCG-vaccin SSI) Rabies Dödlig virussjukdom som drabbar hjärnan och finns i stora delar av världen. Överförs oftast via bett eller rivsår från djur. Risken för turister är dock låg, under de senaste tio åren har endast ett fall i Sverige rapporterats. Vaccinet ges oftast till personer som arbetar med djur, men även barn som ska vistas länge i högriskområden kan bli aktuella. Vaccinet ges i tre doser under en månads tid. Vid bett eller misstänkt smitta måste även vaccinerade behandlas så snart som möjligt. Måttligt allvarliga biverkningar som rapporterats är nässelutslag, ledvärk och feber. (Rabies-Imovax) Forna Sovjetunionen orna Jugoslavien umänien ulgarien Nepal Jemen 6 Laos Kambodja Papua Nya Guinea Borneo Solomonöarna Bali Mauritius Réunion Australien 7 Nya Zeeland LmV. 6. Övriga Asien Kortare resor Till delar av forna Jugoslavien, forna Sovjet (utom Baltikum) samt Rumänien, Bulgarien, Albanien och Turkiet; grundskydd + hepatit A. Till övriga länder; grundskydd. Kortare resor På de flesta ställen räcker grundskydd + hepatit A. Vid övernattningar på landsbygden i Nepal, Laos, Kambodja och på Borneo samt öar öster om Bali även malariainformation och eventuellt malariaprofylax. Vid lokala epidemier även vaccin mot japansk B-encefalit. Längre resor Hepatit B, tyfoid, tuberkulos. Malariaprofylax kan vara aktuellt i Jemen. Längre resor Förutom hepatit A bör även hepatit B, japansk B-encefalit, tyfoid- och koleravaccin liksom vaccin mot tuberkulos övervägas. Vissa områden kräver speciell malariaprofylax. 5. Afrika söder om Sahara 7. Australien och Oceanien Längre resor Förutom ovanstående även vaccin mot gula febern och malariaprofylax. Längre resor Till öar i Stilla Havet bör hepatit B-, tyfoid- och tuberkulosvaccin övervägas. SVENSKA GRAFIKBYRÅN Kortare resor Grundskydd + hepatit A. Saudiarabien kräver 4-valent meningokockvaccin. Saudiarabien Vanuatu Källor: Smittskyddsinstitutet, Läkemedelsboken, Vaccinationsguiden. 3. Europa 4. Nordafrika och Mellanöstern Stilla havet läkemedel sprider sig så ingen malariatablett ger ett fullständigt skydd. Behandlingen startar från tre veckor innan resan och fortsätter i upp till fyra veckor efter hemkomst. Malariaprofylax med meflokin kan orsaka neuropsykiatriska symtom som mardrömmar och depression, doxycyklin kan ge fototoxiska reaktioner och bör inte användas av solsemestrare. (klorokinfosfat, meflokin (Lariam), atovakvon-proguanil (Malarone), doxycyklin) Malaria Parasitsjukdom som sprids av myggor i tropiska områden i Sydamerika, Afrika och Asien. Varje år drabbas cirka 00 svenskar av malaria och dödligheten är cirka en procent. Utan myggstick ingen malaria. Det viktigaste skyddet är fysiskt och kemiskt med myggnät, långärmat och myggstift. Även luftkonditionering ger ett visst skydd. Tabletter ger ett bra skydd, men resistens mot Längre resor Till länderna ovan kan tillägg av vaccin mot hepatit B eller tuberkulos vara aktuellt. För resor till Turkiet eventuellt även tyfoidvaccin. urkiet Seychellerna Gula febern Allvarlig virussjukdom som sprids av myggor i Centralafrika och Sydamerika. Viruset orsakar en inflammation i levern och dödligheten är mellan 0 och 50 procent, effektiv behandling saknas. Dock har inga fall av smitta rapporterats i Sverige de senaste tio åren. Vaccinet innehåller levande försvagat virus och bör inte ges till gravida, ammande, små barn eller personer över 60 år. Vissa länder kräver vaccination för inresa. Vaccinet tas i en dos och måste tas tio dagar före ankomsten till länder som kräver vaccination. Allvarliga biverkningar som har rapporterats är neurologiska symtom och dödlig organsvikt (risk /50 000). (Stamaril) Kortare resor Till Sydafrika (utom nordöstra hörnet, till exempel Kreugerparken), stora delar av Namibia, Mauritius, Réunion och Seychellerna räcker det med grundskydd + hepatit A. Till övriga resmål bör hepatit B- och tyfoidvaccin övervägas, liksom eventuellt vaccin mot gula febern och malariaprofylax i vissa områden. Kortare resor Till Australien och Nya Zeeland; grundskydd. Till öar i Stilla havet även hepatit A. På Vanuatu, Papua Nya Guinea samt Solomonöarna är dessutom malaria vanligt förekommande. Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden maj 0. / 3

4 Kunskapsakuten /Från basfakta till forskningsfront en individuell bedömning Vem som ska ha vilket reseprofylax är resultatet av en avvägning mellan riskerna att få en viss sjukdom och riskerna att drabbas av biverkningar av vaccinet. Detta kan variera stort mellan olika individer. Personer med nedsatt immunförsvar har både en ökad risk att drabbas av sjukdomar och svarar sämre på vaccinationer. Personer med dålig produktion av saltsyra i magsäcken eller som behandlas med syrahämmande medicin har en ökad risk för tarminfektioner. Gravida ska inte ta levande vaccin som vaccin mot gula febern, även malariatabletter kan bli besvärligt. Inga profylax ingår i förmånen Sedan den mars 0 ingår inga reseprofylax i läkemedelsförmånen. Då uteslöt TLV malariatabletterna som fram till dess hade kunnat skrivas ut inom förmånen på grund av en lucka i lagen. Vaccinintyg mot gula febern krävs i vissa länder Gula febern är den enda sjukdom som länder kan kräva att resenärer har vaccinerat sig emot för att få resa in i landet. Vaccinet måste tas tio dagar innan inresa i landet och ett internationellt intyg måste visa när det är gjort. Personer som inte har intyg på vaccinationen eller saknar intyg om att de inte kan vaccineras av medicinska skäl kan tvångsvaccineras vid gränsen eller tvingas sitta i karantän i upp till sex dagar.»ungdomar och invandrare tar för lite reseprofylax«svenskar är ett folk som är vana att resa långt bort och är också generellt sett bra på att skydda sig inför resorna, men det finns undantag. Den största enskilda utmaningen inom resemedicinen är att se till att de som verkligen behöver malariaprofylax får det. De som åker på ordnade charterresor med en ganska måttlig risk är ofta väldigt noggranna och får snarast för mycket profylax, medan de som ska iväg Bengt Ljungberg och långluffa tar det hela mycket mer med en klackspark, och det är kanske för dem som riskerna är som störst, berättar Bengt Ljungberg, docent och överläkare vid infektionskliniken på Lunds universitetssjukhus. Det är i första hand ungdomar som åker på sina första långresor som låter bli att skydda sig i en kombination av ungdomlig dumdristighet och en känsla av odödlighet. En annan grupp som omedvetet utsätter sig för onödiga risker är invandrare ifrån områden med hög malariarisk som åker tillbaka på besök utan att tänka på att de nu kanske behöver skydda sig. Dessa hemvändande invandrare utgör en rätt stor del av malariafallen i Sverige, säger Bengt Ljungberg. Men parallellt med problemet att vissa skyddar sig för lite menar han att många svenskar istället är övervaccinerade när de åker utomlands. Absolut det är ingen tvekan om det. Det är inte så enkelt att ett visst land innebär en viss vaccination, det handlar mycket mer om hur länge man är där och var i landet man ska vara. Vid vårdcentraler och vaccinationscentraler har man enkla scheman som sköterskorna följer och då blir det lätt att man hellre vaccinerar lite för mycket än för lite, säger han. Förutom att onödiga vaccinationer slukar en del av reskassan så utsätter sig resenären för risken för biverkningar utan att det ger någon egentlig nytta. Ska man till malariadrabbade områden är det viktigt att inte glömma mekaniska och kemiska skydd, som myggnät och myggstift, menar Bengt Ljungberg. Fem områden med intressanta vaccinkandidater. Dengue-feber Virussjukdom som överförs via mygg. Profylax saknas idag. Vanlig i stora delar av världen. Sanofi har en lovande vaccinkandidat som ligger i fas III och Glaxosmithkline har en i fas II. Malaria Mosquirix (57049, RTS,S), vaccin som utvecklas av Glaxosmithkline. Testas just nu på små barn i en stor fas III-studie i Afrika. Resultat väntas 03. Ytterligare ett tiotal malariavaccin finns i fas I och II. Tyfoid Typhella (M0ZH09), levande försvagat oralt vaccin som utvecklas av det amerikanska företaget Emergent Biosolutions. I fas II. 4 /Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden maj 0. LmV.

5 Den viktigaste faktorn när det gäller malaria och andra myggburna infektioner är att reducera antalet myggbett. Behöver man malariatabletter ska man definitivt ha mekanisk och kemisk bekämpning också, malariatabletterna skyddar inte till 00 procent, säger han. Många vaccin går snabbt att få strax innan avresan, men vissa behöver ges i flera doser för att ge effekt. För att vara säker på att hinna med de vaccin som kan behövas bör man därför kontakta en vaccinationscentral minst en månad före avresan. Dessutom behöver malariatabletter som innehåller mefloquin (Lariam) börja tas tre veckor innan avfärd för att de som drabbas av psykiska biverkningar med mardrömmar och liknande ska hinna byta medel. En skillnad mot förr är att dagens resenärer både är äldre och gör mer avancerade resor. Samtidigt är vaccinerna utprovade på unga friska, i många fall vet man därför inte hur väl vaccinerna immuniserar äldre patienter. Men i vissa fall är det klarlagt att de fungerar sämre. Hepatit B-vaccin tar sämre ju äldre och ju fetare man är, säger Bengt Ljungberg. Vaccin mot gula febern ger istället en högre risk för neurologiska biverkningar för personer som fyllt 60 år och bör därför inte ges till dem. Behöver man ett intyg om gula febervaccin för inresa i landet man ska till skriver läkarna istället ett intyg om att de av medicinska skäl har avstått från vaccination och det brukar respekteras, berättar Bengt Ljungberg. Trots att han är infektionsläkare och specialintresserad av Tuberkulos MVA85A (modified vaccinia Ankara 85A), booster av det vanliga BCG-vaccinet. Utvecklas av University of Oxford, Aeras och Emergent Biosolutions. I fas IIb. resemedicin så anser han att det kan vara andra saker som är viktigare än reseprofylax inför en resa, åtminstone för vissa. Hur ser sjukvården ut i de länder som man tänker åka till? Är man gravid, äldre eller har kroniska sjukdomar så bör man fundera över det. Jag är inte så säker på att det är så kul att få en blodtransfusion i vissa länder om man precis har fått ett sent missfall, till exempel, och äldre resenärer kan ju drabbas av en infarkt eller hjärnblödning när som helst, säger han. Slutligen vill han även påminna om att se över reseförsäkringen, särskilt om man ska vara borta lite längre. Efter 45 dagar gäller inte hemförsäkringen längre och en ambulanstransport hem från Thailand kan lätt kosta över en miljon, säger han. Forskningen kring nya läkemedel inom resemedicinen görs inte primärt för resenärernas skull. Istället handlar det om forskning för att lösa problemen med tropiska sjukdomar för befolkningen på plats. Att sedan ett framtida eventuellt vaccin mot malaria även kommer att kunna användas av resenärer är mer som en positiv bieffekt av forskningen. Det berättar Lars Rombo, adjungerad professor i infektionssjukdomar, med ett särskilt intresse för resemedicin, vid Karolinska institutet. Lejonparten av forskningen kring nya läkemedelskandidater drivs av de stora läkemedelsföretagen, det finns helt enkelt inga akademiska forskare som har tillräckliga medel för att bedriva klinisk forskning i stor skala. Trots att läkemedelsbolagen ofta skylls för att cyniskt endast ägna sig åt Gula febern XRX-00, inaktiverat gula febern-vaccin med potentiellt mindre allvarliga biverkningar än dagens levande vaccin. Utvecklas av det amerikanska företaget Xcellerex, Inc. I fas I. TEST. Fyra frågor om reseprofylax: 3 4 Vilken sjukdom kan länder tvångsvaccinera emot? Vad anses idag som det viktigaste skyddet mot malaria? Vad, förutom resmålet, avgör vilket skydd en resenär behöver? Klorokinfosfat anses verkningslöst men fungerar faktiskt fortfarande. Hur då? Svar på alla frågor finns i Kunskapsakuten! Du hittar dem även på lönsamma livsstilsindikationer som högt blodtryck, blodfetter och fetma så finns det alltså ett antal aktiva projekt inom den relativt olönsamma resemedicinen som vaccin mot denguefeber Lars Rombo och malaria. Lars Rombo ser det lite som goodwill-projekt. Läkemedelsföretagen är medvetna om sitt dåliga rykte och det är nog bra för deras renommé om de ägnar sig åt denna forskning och säljer malarialäkemedel extremt billigt till de som inte har råd att betala på något annat sätt, säger han. Hans egen forskning går ut på att visa att det gamla billiga malariamedlet klorokinfosfat, som idag bedöms som verkningslöst i de flesta malariadrabbade länder på grund av resistens, faktiskt fortfarande fungerar. Men bara om dosen tredubblas. De parasiter som är så resistenta att de klarar av den tredubbla dosen klarar sig betydligt sämre i en miljö utan klorokin och då blir det en slags terrorbalans så de dör undan när de inte behandlas, säger Lars Rombo. Sambandet upptäcktes genom en slump när det visade sig att klorokinfosfat fortfarande fungerade väldigt bra mot malaria i det västafrikanska landet Guinea-Bissau. Där hade myndigheterna missförstått doseringsanvisningen och rekommenderat en tre gånger så hög dos som WHO förespråkade. Utmaningen nu är att övertyga resten av forskarvärlden om att det faktiskt fungerar och få till kliniska studier av det. Något som inte varit så lätt eftersom de flesta forskare anser att det är oetiskt att ge det gamla»verkningslösa«medlet till människor. Det är först det senaste året som det har lossnat lite, säger Lars Rombo. Nu arbetar han och hans forskargrupp på att få till en studie med en slow-release-beredning av klorokoinfosfat för att kunna ge den högre dosen utan att patienterna drabbas av så mycket biverkningar. Vi har fått pengar för att testa det in vitro, men vi måste ju också göra det in vivo, men då blir det samma etiska diskussion igen. Vi hoppas att det kommer att gå bra, säger Lars Rombo. LmV. Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden maj 0. / 5

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Resemedicin. Vaccinationer och risker vid utlandsresa. Rolf Jungnelius. Lena Finlöf. Rolf Jungnelius

Resemedicin. Vaccinationer och risker vid utlandsresa. Rolf Jungnelius. Lena Finlöf. Rolf Jungnelius Resemedicin Vaccinationer och risker vid utlandsresa Lena Finlöf 2010-01 01-29 Sjukdomar vs annat under resan Risken för f r död d d relativt lika vid resa som hemma Risk med resa vad händer 50 % hjärt

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och Grundavgift Vaccin kostnad lunginflammation Grundavgiften vid vaccinering 1 kr enligt prislista Influensavaccin 1 kr enligt

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen

Läs mer

Zikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947

Zikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947 Zikavirusepidemin Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947 Sprids med aedesmyggor, ffa Aedes aegypti som sprider gula febern

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Vilka reseråd ska vi ge? Martin Angelin Infektionskliniken Norrlands Universitetssjukhus

Vilka reseråd ska vi ge? Martin Angelin Infektionskliniken Norrlands Universitetssjukhus Vilka reseråd ska vi ge? Martin Angelin Infektionskliniken Norrlands Universitetssjukhus Travel and vaccination patterns: a report from a travel medicine clinic in northern Sweden Angelin M, Evengård B,

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder.

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Typherix, injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Polysackaridvaccin mot tyfoidfeber. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje dos om 0,5 ml vaccin innehåller:

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på? Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund

Läs mer

Boostrix polio. 6.3.2015, version 1

Boostrix polio. 6.3.2015, version 1 Boostrix polio 6.3.2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kikhosta Kikhosta (pertussis)

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

HEPATITENS. för säkerhets skull

HEPATITENS. för säkerhets skull HEPATITENS ABC för säkerhets skull A Hur smittar hepatit A? Hepatit A smittar framför allt genom förorenat vatten och livsmedel, men kan också spridas direkt från person till person vid dålig handhygien,

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa

Läs mer

PPD- Tuberkulinprövning

PPD- Tuberkulinprövning Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) 2015-09-25 2014-03-25 Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Hans Boman (hbn007),

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv, hepatit och tuberkulos Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Eva Lindhusen Lindhé

Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Eva Lindhusen Lindhé Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Difteri i Sverige med omnejd Stora utbrottet i Göteborg 1983-84 nedgångna i begränsad population med närkontakt. Pga brist i vaccinprogram i samband med Sovjetunionens

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Rekommendationer för malariaprofylax 2013

Rekommendationer för malariaprofylax 2013 Rekommendationer för malariaprofylax 2013 Bindningar och jäv För Smittskyddsinstitutets (SMI) egna experter och sakkunniga som medverkat i kunskapsproduktioner bedöms eventuella bindningar och jäv inom

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

PRODUKTER. Vacciner. Vaccin mot japansk encephalit Preparat Tillverkare Förpackning Artikelnr. IXIARO Intercell 1x0,5 ml 034423

PRODUKTER. Vacciner. Vaccin mot japansk encephalit Preparat Tillverkare Förpackning Artikelnr. IXIARO Intercell 1x0,5 ml 034423 PRODUKTER Vacciner Drickbart vaccin mot kolera Dukoral Crucell 1x1 dos 444109 Dukoral Crucell 2x1 dos 398719 Dukoral Crucell 20x1 dos 527655 Vaccin mot hepatit A Avaxim Sanofi Pasteur MSD 1x0,5 ml 028305

Läs mer

Sticktillbud Höstmötet 2016

Sticktillbud Höstmötet 2016 Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Inledning Gravida kvinnor har samma mottaglighet för tuberkulos och sjukdomsutveckling som andra. De flesta som infekterats med tuberkelbakterier blir aldrig

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Rekommendationer för malariaprofylax 2007

Rekommendationer för malariaprofylax 2007 Rekommendationer för malariaprofylax 2007 MALARIAPROFYLAX 2007 1 Rekommendationer för malariaprofylax 2007 SMITTSKYDDSINSTITUTET tog 1997 initiativet till att sammankalla en expertgrupp för att utforma

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman Marta Granström MTC, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman 1 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (1) LEVANDE, FÖRSVAGADE (ATTENUERADE) Bakteriella

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan

Läs mer

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN 1 INAKTIVERADE VACCINER TOXOIDER Difteri Tetanus Bakteriella Pertussis (acellulär) KONJUGAT H. influenzae typ B Pneumokocker (7,10,13-valent)

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Värt att veta om. Costa Rica. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Värt att veta om. Costa Rica. Res med hjärta, hjärna och omtanke Värt att veta om Costa Rica Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Costa Rica Huvudstad Invånare Språk San José 4,8 miljoner Spansk Religion Valuta Yta Katolicism Costarikansk colón Nedanför kan du få

Läs mer

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio Kunskapsakuten/ Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio olika sjukdomar i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Läs mer

Följande produkter och förpackningar omfattas av avtalet: Vacciner från Crucell Sweden AB (Distributör: SBL-Vaccin Distribution)

Följande produkter och förpackningar omfattas av avtalet: Vacciner från Crucell Sweden AB (Distributör: SBL-Vaccin Distribution) Tjänsteställe, handläggare D Datum Dnr Sida Dnr Tjänsteställe, handläggare Jeanette Johansson Datum 2013-03-01 Dnr Sida 1 FÖRLÄNGNING AV VACCINAVTAL Sjukhus, läkarmottagningar, vårdcentraler (privata och

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007 Nr: 1/28 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 27 Antalet anmälningar har ökat med hela 37 % sedan år 26. Ökningen beror till största delen på att antalet klamydiafall ökar kraftigt.

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Hepatit C hos unga. - Fakta

Hepatit C hos unga. - Fakta Hepatit C hos unga - Fakta 2 Kan jag vara smittad med hepatit C? Hepatit C är ett virus som överförs genom kontakt med smittat blod och som kan påverka levern. De vanligaste sätten för unga personer att

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Läs mer

BESLUT. Namn Form Styrka Förp. Varunr Klorokinfosfat Recip Filmdragerad tablett 250 mg Tryckförpackning, 100 132613

BESLUT. Namn Form Styrka Förp. Varunr Klorokinfosfat Recip Filmdragerad tablett 250 mg Tryckförpackning, 100 132613 BESLUT 1 (6) Datum 2012-01-31 012-01-31 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

Råd och profylax vid resa

Råd och profylax vid resa 678 Lars Lindquist, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Pille Lindkvist, Cefam, Karolinska institutet, Stockholm Inledning Av totalt drygt 14 miljoner utlandsresor med övernattning

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav

Läs mer

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015 Avtalspris Avtalsstart Ändring fr om Avtalsslut Partihandlare Avtalsnummer influensa J07BB02 53406 Sanofi Pasteur Vaxigrip Influensa Fluarix J07BB02 518681 Sanofi Pasteur Vaxigrip Influensa Fluarix Injektionsvätska,

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015 Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015 RÖDMARKERING ANGER ÄNDRING/TILLÄGG SOM GJORTS I LISTAN För information om Beställningsrutiner se sista sidan Avtalad lista 2015 vers 3 inför 1

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer