Sammanträdesprotokoll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanträdesprotokoll"

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Au Dnr 40/ Planeringsdirektiv fördjupad översiktsplan för Vingåkers centralort Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsen Förslag till planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers kommun fastställs. Beskrivning av ärendet Av översiktsplanen för Vingåkers kommun som antogs framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. Kommunledningsförvaltningen har som underlagsmaterial inför det fortsatta arbetet tagit fram en ortsanalys för centralorten. Förvaltningen har också tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet för att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ambition är att ett samrådsförslag ska vara klart i mars Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Ortsanalys för Vingåkers centralort Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår handläggare Britta Markström , Planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers centralort Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Fastställa förslag till planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers centralort Sammanfattning Av översiktsplanen för Vingåkers kommun som antogs framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. Kommunledningsförvaltningen har som underlagsmaterial inför det fortsatta arbetet tagit fram en ortsanalys för centralorten. Förvaltningen har också tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet för att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ambition är att ett samrådsförslag ska vara klart i mars Bakgrund Vingåkers kommun antog en ny översiktsplan för kommunen. Av översiktsplanen framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE Vingåkers kommun deltar i Energimyndighetens program uthållig kommun och har inom temaområdet fysisk planering valt att arbeta med en fördjupning av centralorten som planeringsuppgift. Kommunen har med anledning av detta deltagit i tre workshops inom uthållig kommun kring metoder för en hållbar fysisk planering. Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

3 Under våren 2010 beviljades Vingåkers kommun kr i stöd från Boverket för projektet Ett tryggare Vingåker den fördjupade översiktsplanen som verktyg. Trygghetsprojektet har fokuserat på trygghet i Vingåkers tätort ur ett jämställdhetsperspektiv och har kartlagt otrygga platser inom Vingåkers tätort. Rapporten utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. 2 (2) Kommunledningsförvaltningen har under hösten 2010 påbörjat arbetet med en fördjupad översiktsplan genom framtagande av en ortsanalys för centralorten. Ortsanalys är en metod som innebär systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Analysen är med andra ord ett planeringsunderlag inför fortsatt arbete. För att inhämta medborgarnas synpunkter kring ortens framtida utveckling utnyttjades också företagsmässan den 28 augusti 2010 för att involvera medborgarna i diskussionen. Förvaltningen har utformat en preliminär tidplan för det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen: Månad Upprättande av förslag Beslut om samråd Samråd Revidering Beslut om utställning Utställning Bearbetning Beslut Förvaltningen har, utifrån genomförd ortsanalys, tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet. Syftet med att fastställa direktiv för arbetet är att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen föreslår att nedanstående planeringsdirektiv antas för det fortsatta arbetet: Syftet med den fördjupade översiktplanen är att visa hur Vingåkers centralort ska kunna utvecklas till en hållbar och attraktiv handels- och centralort med goda

4 boendemiljöer. Planen ska även visa på hur Vingåker på bästa sätt tillvaratar sitt geografiska läge och de möjligheter som Västra Stambanan och ortens funktion som regionalt centra för östra Närke och norra Östergötland ger. Den fördjupade översiktsplanen ska ge vägledning för kommande detaljplanering och för övrig planering i området. Följande planeringsdirektiv ges för det fortsatta arbetet: 3 (3) I Vingåker finns flera byggnader och platser som vittnar om ortens rika historia. Ortens historia ska även fortsättningsvis tillåtas spela en viktig roll den framtida markanvändningen. Planen ska medverka till utveckling av långsiktigt hållbara bebyggelsemiljöer. Tillkommande bebyggelse ska utgöra en naturlig fortsättning på staden. Ny bebyggelse ska lokaliseras till platser som innebär att bebyggelsen blir attraktiv, är naturlig i landskapet, har lämpliga markförhållanden samt nyttjar infrastrukturen väl. Planen ska visa på hur viktiga park- och naturmiljöer kan bevaras och utvecklas. Planen ska säkerställa expansionsmöjligheter för Vingåker som handelsort. Planen ska visa på hur stationsnärhetseffekten kan utnyttjas för att ge förutsättningar för ett ökat hållbart resande. Planen ska visa på behov av infrastruktursatsningar i form av vägar samt gång- och cykelvägar. Planen ska visa på hur Köpmangatan och Bondegatan kan förstärkas i sin funktion av ortens centrum. Planen ska särskilt beakta trygghetsaspekter Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör styrgrupp för det fortsatta arbetet och plangruppen utgör referensgrupp. Dialogen med allmänhet, näringsliv och andra berörda om viktiga frågor för ortens utveckling ska påbörjas redan innan det formella samrådet. Extern kommunikation ska ske kontinuerligt via kommunens hemsida, pressmeddelanden samt kommuntidningen som delas ut till samtliga hushåll i Vingåkers kommun. Intern kommunikation ska ske via kommunens intranät.

5 Bilagor Ortsanalys för Vingåkers centralort 4 (4) VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Helena Viklund Kommunchef Britta Markström Planeringssekreterare

6 Ortsanalys Vingåker.doc Ortsanalys för Vingåkers centralort

7 Inledning... 2 Metod...2 Bakgrund... 3 Läge...3 Befolkning...3 Näringsliv...4 Historia... 5 Knutpunkten var kyrkan...6 Säfstaholms slott...7 Konfektionstraditionen...8 Järnvägen...10 Områden och byggnader av intresse för kulturmiljövården...16 Landskap och grönstruktur Värdefull natur...20 Grön- och blåstruktur...20 Kommunikationer Vägnät...21 Gång- och cykelvägar...21 Kollektivtrafik...22 Pendling...23 Miljö-, hälso- och riskfaktorer Funktioner Handel och service...24 Offentlig verksamhet...25 Industri och produktion...25 Kultur och fritid...25 Bostäder...26 Strukturer Stråk...26 Barriärer...26 Områden...27 Knutpunkter...27 Landmärken...28 Aktuella planeringsförutsättningar Handelsort Vingåker Ett tryggare Vingåker Projektet Framtidsboxen Synpunkter inkomna på företagsmässan Slutsatser

8 Inledning Vingåkers kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan för kommunen. Av översiktsplanen framgår att en fördjupning ska tas fram för Vingåkers centralort. Denna ortsanalys syftar till att beskriva och lyfta fram ortens karaktär samt vilka styrkor och svagheter som orten har. Ortsanalys är en metod som innebär systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Analysen är med andra ord ett planeringsunderlag och inte någon beslutsprocess. Metod Analysen framtagen av tjänstemän på kommunledningsförvaltningen och är tänkt att fungera som underlag för fortsatt planering. För att hämta in synpunkter kring ortens framtida utveckling nyttjades företagsmässan den 28 augusti 2010 för att involvera medborgarna i diskussionen. 2

9 Bakgrund Läge Vingåkers kommun ligger i sydvästra Mälardalen och gränsar till kommunerna Katrineholm, Finspång och Örebro. Det faktum att kommunen därmed gränsar till två andra län innebär utmaningar gällande exempelvis infrastruktursatsningar och kollektivtrafikförbindelser. Vingåkers centralort ligger i mitten av Vingåkers kommun och är kommunens i särklass största tätort med cirka invånare. Orten ligger strax söder om riksväg 52 och järnvägen Västra Stambanan passerar genom samhället. Avståndet till Stockholm är ca 165 km, till Örebro ca 55 km och till Katrineholm ca 22 km. Tack vare Västra Stambanan finns förhållandevis goda förutsättningar för resande till och från Stockholm. Bebyggelsen omfattar en yta på 3,8 km 2 och omges huvudsakligen av ett öppet jordbrukslandskap. Befolkning Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i tätorten under de senaste 25 åren. Tydligt är att befolkningen i centralorten minskat kraftigt sedan 1990 men att befolkningsutvecklingen under de senaste åren varit relativt stabil även om befolkningen minskat. Befolkningsminskningen kan tydligt kopplas till att konfektionsindustrin flyttat sin produktion utomlands vilket medförde betydande konsekvenser för ortens näringsliv. Befolkningsutveckling i tätorten År Antal År Antal

10 Tabellen nedan visar befolkningsfördelningen i tätorten. Det kan konstateras att befolkningsfördelningen är relativt jämn mellan könen totalt sett men att det finns färre kvinnor i åldrarna år än män i samma ålder samt att det finns fler kvinnor än män i åldrarna 65 år och äldre. Befolkningsfördelning i tätorten Ålder Totalt Män Kvinnor 0-5 år år år år år år år år år år och äldre Summa Näringsliv Näringslivet i Vingåkers centralort domineras av handel och offentlig verksamhet. Viss tillverknings- och jordbruksverksamhet förekommer också på orten samt även fastighetsägare, restaurangverksamhet och traditionella verksamheter som till exempel frisör. Av kommunens 505 registrerade företag finns 165 av dessa i centralorten, eller är i alla fall registrerade på orten. 1 1 Information från Gunilla Malm 4

11 Historia Vingåker utgör handels- och industricentrum för en gammal känd kulturbygd. Namnet Vingåker finns med på handlingar redan från 1300-talet. På 1500-talet blev Vingåker en betydande marknadsplats och bygdens produkter, främst humle och vadmal, transporterades också långväga för försäljning. 2 På Åsens marknad kunde man köpa spannmål, matvaror, humle, verktyg och tyger medan man på Hacksta backe kunde besöka kreatursmarknaden. 3 Marknaden på Åsens marknad upphörde Området där marknaden ägde rum kallas fortfarande marknadsplan. 4 Bild 1. Marknadsplan där Åsens marknad tidigare ägde rum Hacksta by nämns redan på 1300-talet i skriftliga källor. Hacksta och Åsen var ursprungligen troligen samma by. Det finns några äldre gårdar kvar i Hacksta byggda på 1820-talet och framåt. 5 Bild 2. Hacksta by (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 2 ÖP 90, s. 3 3 Lilla boken om Vingåker, s Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2010, s.12 5 ÖP 90,

12 Knutpunkten var kyrkan Bebyggelsen i Vingåker var koncentrerad kring kyrkan fram till västra stambanans tillkomst år 1862, då stationssamhället växte fram. 6 Västra Vingåkers kyrka har anor från 1200-talet och den kyrka som nu är i bruk invigdes År 1838 byggdes Sjöholmskoret om för att harmonisera med kyrkan i övrigt och 1885 brann tornhuven men kyrkan i övrigt räddades. I övrigt har exteriören inte förändrats sedan den stora ombyggnationen Bild 3. Västra Vingåkers kyrka före tornbranden 1885 (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Inom området ligger förutom kyrkan ett antal ur kulturhistorisk synpunkt intressanta byggnader; Kyrkans hus och Klockargården (tidigare skolor), gamla sockenbyggningen, före detta gästgiveriet, före detta församlingshemmet och ett uthus. Väster om Storgatan ligger också Hembygdsmuseet och Åsens gård. Prästgården, som ligger vid ån och uppfördes 1768 står också fortfarande kvar. 7 Bild 4. Prästgården - uppförd som synes mellan åren (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 6 Lilla boken om Vingåker, s ÖP 90, s. 16 6

13 Säfstaholms slott Säfstaholms slotts brokiga historia börjar redan 1666 då det första stenhuset stod färdigt på platsen efter ritningar av Erik Dahlberg. I början av 1700-talet kom godset genom giftermål att hamna i släkten Bondes ägo och det var under Gustav Trolle Bondes tid som slottet upplevde sin stora glansperiod. Med stor generositet välkomnades framför allt konstnärer till Säfstaholm och slottets konstsamling växte under första halvan av 1800-talet till en av Sveriges allra största. Det som idag är Vingåkers centrum var för 200 år sedan slottsmark eller ängs- och hagmark. Efter Trolle Bondes europeiska bildningsresa fick slottet sin nuvarande nyklassisistiska stil efter ritningar av arkitekten Gjörwell. Bild 5. Säfstaholms slott (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Då försvann också gårdsbyggnaderna och den franska trädgården och istället kom gräsplaner, trädgrupper och vatten och i parken byggdes ett magnifikt orangeri. 8 Här hade man också skola för blivande trädgårdsmästare under många år. 9 Bakom orangeriet finns det kända äppelträdet, Säfstaholmsträdet. Det är moderträd till alla äppelträd av sorten Säfstaholm. 10 Kamrersbostaden vid Slottsvägen är också från tidigt 1800-tal ÖP 90, s Lilla boken om Vingåker, s Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1989, s Lilla boken om Vingåker, s. 14 7

14 Bild 6. Orangeriet (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Konfektionstraditionen I Vingåker och i den angränsande socknen Österåker har folkdräktens särpräglade utseende anor från förkristen tid. Redan i slutet av 1500-talet noterades dräkterna som ålderdomliga. Dräkterna har heller inte förändrats mycket under årens lopp. Det finns uppgifter om hur sockenstämman i Vingåker på 1700-talet utfärdade bötesstraff för de sockenbor som ändrade plaggen eller inte bar dräkt. Den stora utbredningen och väl hävdade användningen av folkdräkter medförde att flera yrkesgrupper försörjde sig på tillverkning av klädesplagg. 12 Redan på 1800-talet fanns det därför gott om skräddare i Vingåker. Dessa organiserades mer och mer och till slut växte flera konfektionsindustrier fram. De växte, slogs samman, upphörde och i slutändan fanns två stora kvar; Widengrens och Ljungströms. 12 Synat i sömmarna, s. 8 8

15 Bild 7. Widengrens nya lokaler (Västra Vingåkers Hembygdsförening) När Widengrens 1937 flyttade till sina nya lokaler som uppförts i funktionalistisk stil vid järnvägen (nuvarande Vingåkers Factory Outlet) tog Ljungströms över de lokaler som Widengrens hade lämnat vid Åbron (nuvarande Åbrogården). Huset Åbrogården har en lång historia. Den äldsta delen tillhörde från början Spånga kraftstation innan det blev konfektionsfabrik och sedan lokal för offentlig verksamhet. 13 Bild 8. Nuvarande Åbrogården, tidigare kraftstation och konfektionsfabrik (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 13 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1998, s. 5 9

16 Mot slutet av sextiotalet gick det sämre för konfektionsindustrin i Sverige och många fabriker gick i konkurs gick Widengrens i konkurs och Ljungströms tog över de stora lokalerna vid järnvägen. I början av 1990-talet upphörde fabriken i Vingåker och all tillverkning flyttade till Ungern. Kvar i Vingåker fanns stora tomma lokaler där en outlet byggdes upp i liten skala från slutet av talet. Idag har den byggts ut ett flertal gånger, har ca besökare varje år och flera andra outlets har etablerats i området. Järnvägen Järnvägen invigdes första gången Från början var tanken att den skulle dras ytterligare norrut om Vingåker. Dåvarande greven på Säfstaholms slott ville dock ha nära till tåget och utövade påtryckning så att järnvägen drogs närmre slottet. Vingåkers stationshus ritades av SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd och är en spegelvändning av Sparreholms första stationshus. Endast två stationshus av denna typ uppfördes. 14 Bild 9. Järnvägsstationen (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Efter järnvägens tillkomst växte stationssamhället snabbt norrut längs Köpmangatan (dåvarande Storgatan) och Storgatan (dåvarande Landsvägsgatan). Bebyggelsen inom Säfstaholms omgivningar bildar idag en fin sammanhängande miljö med bebyggelse huvudsakligen uppförd under 30-talet fram till slutet av 40- talet Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2003, s ÖP 90, s

17 Bild 10. Köpmangatan (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Många trähus i centrala Vingåker brann under åren Storbranden 1938 resulterade i att åtta byggnader brann ner i området som begränsas av Järnvägsgatan, Storgatan, Bondegatan och Köpmangatan. 16 Bild 11. Köhlers kyrka som brann ner 1940 och låg där järnhandeln nu ligger (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Under 60- och 70-talet revs flera kvarter för att bland annat ge plats för bredare gator, parkeringsplatser och bron över järnvägen. 16 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2008, s

18 Bild 12. F.d. Konsum som fick ge plats för Centrumhuset (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 13. P. Ericssons speceri- och skoaffär som låg där Cityhallen sedan byggdes (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 12

19 På södra sidan järnvägen finns nästan uteslutande bostäder, både villor och flerfamiljshus. De flesta av husen är byggda i början av 1940-talet och senare. 17 Det har även funnits ett antal verksamheter i området närmast järnvägen exempelvis mejeri, ångsåg, snickeri och diverse affärer. Ett av de äldre hus som fortfarande står kvar är Köhlers magasin som uppfördes 1879 efter ritningar av arkitekten Emil Viktor Langlet åt handlarfamiljen Lindahl. Senare bedrevs även bryggerirörelse i fastigheten tills den köptes av Josef Köhler för att användas som lagerlokal. 18 En annan tidstypisk byggnad på den södra sidan järnvägen är den gamla spisbrödsfabriken. Byggnaden är troligen uppförd under talet och är karaktäristisk för sin tids industriarkitektur. 19 Bild 14. Köhlers magasin (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 15. Gamla spisbrödsfabriken (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 17 Lilla boken om Vingåker, s Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2003, s Detaljplan för kv. Bagaren 20 13

20 Lantmäteriets häradsekonomiska karta från nedan visar översiktligt hur bebyggelsen hade brett ut sig i Vingåker i slutet av 1800-talet. Kartan på nästa sida visar sedan översiktligt hur bebyggelsen växt fram. Bild 16. Karta över Vingåker producerad (Lantmäteriet) Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet revs cirka 250 lägenheter i det kommunala bostadsbolagets bestånd på södra sidan järnvägen (bland annat på Sävsta, Gränden och Vannalaplan och ett antal lägenheter vid järnvägen) på grund av den negativa befolkningsutvecklingen som resulterat i ett stort antal tomma lägenheter. 14

21 15

22 Områden och byggnader av intresse för kulturmiljövården Kommunen lät 1991 Sörmlands länsmuseum inventera och beskriva bebyggelsen inom centralorten och därmed också kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader som bör bevaras. Utifrån inventeringen angavs sedan i den fördjupade översiktsplanen för centralorten från 1990 två områden som kulturhistoriskt intressanta; Vingåkers kyrka och området kring kyrkan samt Säfstaholms slott med omgivningar. I planen anges också ett antal byggnader som kulturhistoriskt intressanta: Kyrkans hus, klockarbostaden, sockenbyggningen, f.d. gästgiveriet, f.d. församlingshemmet och ett uthus, f.d. sockenmagasinet (två byggnader) samt Åsens gård Säfstaholms slott, Kamreraren 3, Sparre 4,5 och 6, Prästgården, Stationshuset, Läkaren (Myrstacken) samt Orangeriet 3 Hacksta by med några äldre gårdar från 1820-talet Kaplansgården med tillhörande uthus Silver och Ståls industribyggnad (Köhlers magasin) Två byggnader inom fastigheten Häradsdomaren i Hacksta Säfstaholms gård med tillhörande bebyggelse Bild 17. Kyrkskolan (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 16

23 Bild 18. Åsens gård med omgivningar (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 19. Säfstaholms gård (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 17

24 Landskap och grönstruktur För flera tusen år sedan var hela Vingåker täckt av vatten och under en lång tid var det en vik i Östersjön. Marken har sedan långsamt höjt sig och möjliggjort bosättningar. 20 Med befolkningsökningen steg också kravet på större åkerarealer. Sjösänkningar för att vinna åkermark var vanligt under mitten och slutet av 1800-talet. För att få större och bättre åkermark sänktes också Kolsnaren och Viren under slutet av 1800-talet. Det skulle dock visa sig att sjösänkningen inte löst alla problem. För att resultatet skulle bli enligt förväntan krävdes även uppmuddring av ån vilket genomfördes under början av 30-talet. För att förhindra översvämningar vallades ån också in under 80- och 90-talet då även pumpstationer installerades för att kunna pumpa ut överskottsvattnet från området. 21 Bild 20. Översvämningen Husen till höger är Storgatan 28 och 30 (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Den breda dalgång som sträcker sig från sjön Kolsnaren och västerut ger området dess karaktär av slättbygd. I dalgångens mitt flyter Vingåkersån mot Kolsnaren. Dalgången genomkorsas i nord-sydlig riktning av en grusås som är mellan meter bred. Åsen höjer sig över dalgången 4-15 m med sina lägsta delar mellan 20 Lilla boken om Vingåker, s Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1996, s

25 järnvägen och Vingåkersån. Området söder om järnvägen övergår i höjdpartier vid Vannala och Dammsdal. Vegetationen består huvudsakligen av lövträd med inslag av ädellövträd och barrträd. Inom Hacksta, Dammsdal och övre Vannala dominerar dock barrträden. Vegetationen följer i stort åsen och höjdpartierna. På slätten finns dock flera mindre lövträdsdungar, främst längs Vingåkersån. Grundförhållandena är generellt sett goda inom grusåsen och höjdpartierna söder om järnvägen medan slätten har betydligt sämre grundförhållanden ÖP 90, s. 3 19

26 Värdefull natur Kartan till höger visar värdefulla naturmiljöer i och kring centralorten. Ingen del av centralorten anges som riksintresse för naturvård. Vingåkersån och området i anslutning till Vingåkersån ingår dock i länsstyrelsens naturvårdsprogram tack vare vackra lövskogspartier och mindre våtmarker med rikt fågelliv. I programmet görs bedömningen att områdets naturvärden bevaras om landskapet hålls öppet, om ån inte utsätts för regleringar eller andra radikala ingrepp och om lövskogskaraktären vid ån bevaras. 23 Området kring Hacksta ö ingår även i denna avgränsning. Inventeringar visar att det även längs ån finns sumpskogar, värdefull ängs- och betesmark, ädellövskog och skyddsvärda träd. Ån och Hacksta Ö är även utpekat som lokalintresse för friluftsliv. I området kring Kolsnaren finns också natur som utpekats i olika inventeringar. Grusvägarna norr om Sävstaholms gård är kantade av vackra alléer. Flera av träden har av länsstyrelsen utpekats som skyddsvärda träd. Söder om centralorten finns ett område som i översiktsplanen finns angivet som lokalintresse för friluftsliv. Grön- och blåstruktur I orten finns flera gröna stråk och parkytor som är värdefulla för ortens karaktär. Alléerna längs grusvägarna sydöst om järnvägen utgör populära gångstråk med 23 ÖP 90 s

27 vacker utsikt över det öppna jordbrukslandskapet. Likaså är åpromenaden ett populärt gångstråk som skulle kunna stärkas ytterligare. Slottsparken utanför Säfstaholms slott är ett annat uppskattat grönområde med fontäner i slottsdammen. Tennisparken och långparken med tillhörande gång- och cykelväg är andra viktiga grönområden även om tennisparken är i stort behov av omdaning. Skogarna sydväst om Vannalaområdet är också en uppskattad naturmiljö. Vingåkersån och dammarna vid Säfstaholms slott utgör den huvudsakliga blåstrukturen i Vingåkers tätort. Vid Åbrogården längs Vingåkersån finns också en uppskattad småbåtshamn. Tätortens kontakt med Kolsnaren är i dagsläget inte särskilt påtaglig. Kommunikationer Vägnät Huvudvägnätet i Vingåker utgörs huvudsakligen av Storgatan, vägen mot Högsjö, Bondegatan, Vannalavägen, Vikingavägen samt Skolgatan och dess förlängning mot Forsa. Det övriga vägnätet är uppbyggt av lokalgator som ansluter till huvudvägnätet. Norrifrån ansluter riksväg 52 som är utpekat som riksintresse för kommunikationer. De största trafikmängderna finns på Storgatan (cirka fordon/dygn) och riksväg 52 (cirka fordon/dygn). På Bondegatan ligger trafikmängden på en lägre nivå (2 070 fordon/dygn). 24 I översiktsplanen har behovet av en östra förbifart från riksväg 52 mot Forsa identifierats för att avlasta Storgatan och undvika att farligt gods transporteras genom centrala Vingåker. Vägverket gjorde en vägutredning 1997 för att pröva olika alternativ till en östlig förbifart. Något beslut om val av åtgärd är inte fattat varför handlingen inte har någon formell status. Sedan tidigare har även diskuterats en ny lokalgata i form av en förlängning av Henalavägen mot Hansjöskolan för att avlasta Storgatan och binda samman tätorten. Gång- och cykelvägar I centralorten saknas gång- och cykelvägar längs ett flertal vägar. Gång- och cykelväg längs Bondegatan mot Kjesäter skulle bidra till att binda ihop utbildningsanläggningen med centralorten. Cykelväg saknas även längs delar av Vannalavägen och längs Skolgatan. En förstärkt GC-överfart över Högsjövägen skulle bidra till en mer trafiksäker situation för gång- och cykeltrafikanter. 24 Trafikräkningar genomförda inom projektet Handelsort Vingåker 21

28 I översiktsplanen anges bland annat att en underfart vid cirkulationsplatsen under riksväg 52 är särskilt viktig för att säkerställa en god trafiksituation. En sådan underfart samt en cykelväg längs resterande del av Storgatan, skulle även förbättra möjligheterna att gå och cykla till Båsenberga friluftsområde. Det finns ett behov av att närmare undersöka behovet av gång- och cykelvägar i centralorten. Kollektivtrafik Genom samhället går Västra Stambanan som är utpekad som riktintresse för kommunikationer slutade tågen stanna i Vingåker. Först 2003 återinvigdes den nya perrongen och tågstopp i Vingåker återinfördes på vissa turer. För Vingåkers kommun är det angeläget att järnvägssträckan Stockholm Södertälje Flen Katrineholm Vingåker - Hallsberg/Örebro får fler tågstopp i Vingåker. För att utnyttja järnvägsförbindelserna på bästa sätt och öka resandeunderlaget är det fördelaktigt om man kan placera ny bebyggelse, särskilt kontor och bostäder, i närhet av stationen. Det är även viktigt att beakta utformningen av bytespunkten samt möjligheterna att ta sig till stationen via andra kommunikationsmedel samt gångoch cykelvägar. I Vingåkers centralort finns ingen egentlig stadsbusstrafik. Däremot finns landsortstrafik till olika destinationer och med varierande turtäthet som på så sätt delvis fungerar som stadsbusstrafik. Bästa turtätheten har bussarna från och till Katrineholm. Kartan till höger visar var hållplatser finns lokaliserade i centralorten och kollektivtrafikens sträckningar. 22

29 Pendling Statistik från SCB från 2007 visar att en stor del av nattbefolkningen i Vingåker (44 %) också arbetar i tätorten. Näst vanligast är att pendla till Katrineholms kommun (21 %). Tabellen nedan visar var nattbefolkningen i Vingåkers tätort arbetar. Arbetsort/kommun/län Andel Vingåker tätort 44 % Högsjö tätort 5 % Österåker tätort 0 % Baggetorp tätort 0 % Marmorbyn tätort 1 % Landsbygd (Vingåkers kommun) 7 % Rörlig arbetskraft (Vingåkers kommun) 9 % Restförda i (Vingåkers kommun) 2 % Katrineholms kommun 21 % Övriga Södermanland 2 % Stockholms län 3 % Östergötlands län 2 % Örebro län 2 % Övriga Sverige 2 % Miljö-, hälso- och riskfaktorer Kartan på nästa sida visar miljö, hälso- och riskfaktorer i centralorten. Tydligt är att markradon är en riskfaktor att hantera, främst längs grusåsen som genomkorsar centralorten i nord-sydlig riktning. Andra viktiga aspekter att ta med i planeringen är översvämningsrisken längs Vingåkersån på båda sidor om åsen samt skredrisken i området vid Tennishallen. Översvämningsrisken behöver utredas närmare. I centralorten finns ett antal förorenade områden identifierade. Områdena är utmärkta på kartan. Vid ett av områdena, området kring reningsverket, bör även ett säkerhetsavstånd iakttas på cirka 300 meter från reningsverket på grund av risken för luktande föroreningar, spridning av bakterier samt buller Bättre plats för arbete Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet 1995:5, Boverket, Räddningsverket samt Socialstyrelsen 23

30 Riksväg 52 och vägen mot Högsjö är även utpekade som rekommenderade vägar för farligt gods. Utöver dessa vägar transporteras farligt gods även genom centrala Vingåker, bland annat till verksamheterna vid Nammo Vingåkersverken och Maxit söder om centrala Vingåker. Även på järnvägen Västra stambanan transporteras farligt gods. Vid lokalisering av ny bebyggelse bör risker med transporter av farligt gods beaktas. Även bullerproblematiken längs större vägar och järnvägen bör beaktas. Enligt den kommuntäckande översiktsplanen bör ny bostadsbebyggelse inte tillkomma inom 30 meter från järnvägen bör däremot kan tillstånd för komplementbyggnader och vissa verksamheter lämnas efter särskild prövning. Funktioner Handel och service I Vingåker finns ett relativt stort utbud av privata handels- och serviceinrättningar. Funktionerna är i huvudsak koncentrerade till Storgatan, Köpmangatan och Bondegatan men finns även lokaliserade på andra sidan järnvägen. Den geografiska fördelningen framgår av kartan över bebyggelseutvecklingen på sid. 5. Lediga affärs- och butikslokaler finns framför allt på Köpmangatan och Storgatan. Vingåkers stora besöksmagnet Vingåkers Factory Outlet har cirka besökare per år. I anslutning till Vingåkers Factory Outlet finns också ett antal andra butiker med sällanköpsvaror. 24

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Ett tryggare Vingåker

Ett tryggare Vingåker Ett tryggare Vingåker - rapport från trygghetsprojektet 2010 Sammanfattning... 3 Syfte... 5 Bakgrund... 5 Tidigare studier...5 Varför jämställdhetsperspektivet?...6 Trygghet inte detsamma som brottslighet...6

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2009-03-16 48 (53) Plats och tid Kommunhuset, Vingåker, måndagen den 16 mars 2009, kl 10.00-14.20 Beslutande Viking Jonsson (S), ordf Camilla Anglemark (S) Björn Blid (S) Björn Andersson (M) Olov Osmark

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Detaljplan för Kv. Oden 1, Sävstaskolan Vingåker, Vingåkers kommun, Södermanlands län

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Detaljplan för Kv. Oden 1, Sävstaskolan Vingåker, Vingåkers kommun, Södermanlands län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. Oden 1, Sävstaskolan Vingåker, Vingåkers kommun, Södermanlands län SAMRÅDSHANDLING Upprättad i mars 2008 PLANBESKRIVNING Upprättad i mars 2008 HANDLINGAR

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-06-04 KS 2015/0524 Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen 2010-04-08 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om planuppdrag Detaljplan för del av Lidingö 9:159 (Motorgården), stadsdelen Gångsätra. Dnr MSN/2010:369 Ärendet Planens huvudsakliga syfte är att pröva möjligheten

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Datum 2016-11-30 Dnr KS 2014/0321-212 Beslutad: styrgrupp, tjänstemän 2016-11-30 styrgrupp,

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Framtidens Österåker Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Österåker 2040 Österåkers kommun tar fram en ny översiktsplan som är en långsiktig plan för mark- och vattenanvändning

Läs mer

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 Luleå kommun avser att sälja delar av fastigheten Notviken 4:40 i anslutning till Hyvelgränd och Stickvägen. Syftet är att bygga prisvärda bostadsrätter för

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Detaljplan LIS-område Madkroken, del av Nottebäck

Detaljplan LIS-område Madkroken, del av Nottebäck Alida Ottosson 0474-470 68 alida.ottosson@uppvidinge.se 9 2016-01-20 Dnr: Se nedan 1(1) Till Miljö- och byggnadsnämnden Återkallande av planuppdrag Ärenden: 3 planuppdrag Miljö- och byggnadsnämnden har

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst

Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ICA Nyhamnsläge, från sydväst 2013-12-05 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra planändring

Läs mer

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Foto från 2003 UTSTÄLLNINGSHANDLING INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Planhandlingarna består

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Sörby 13:2, kv Pumpen

Sörby 13:2, kv Pumpen PLANBESKRIVNING 2011-12-12 Samråds-/underrättelsehandling Dnr: 11BMN97 Handläggare: Henry Grew Sörby 13:2, kv Pumpen Detaljplan för samlingslokal och skola Gävle kommun, Gävleborgs län Samrådstid: 12 januari

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för både polisen i Flen och Flens kommun som verksamhet.

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård Uppdragsbeslut 2007-12-12 Samrådsbeslut 1 2008-03-11 Samrådsbeslut 2 2008-08-15 Figeholm, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret jan 2008 SAMRÅDSREDOGÖRELSE samråd 2 Detaljplanen upprättad

Läs mer

Kommundelsdialog om vision och utveckling av Rävlanda, Landvetter, Mölnlycke, Hällingsjö, Hindås och Härryda

Kommundelsdialog om vision och utveckling av Rävlanda, Landvetter, Mölnlycke, Hällingsjö, Hindås och Härryda Sektorn för administrativt stöd Emelie Ivarson Kommunstyrelsen Datum 2016-12-07 2015KS360 006 Dnr Kommundelsdialog om vision och utveckling av Rävlanda, Landvetter, Mölnlycke, Hällingsjö, Hindås och Härryda

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl

Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl 1 (8) Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler

Läs mer

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre

Läs mer

Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun

Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun 2013-06-05 Upprättad av: Anneli Bellinger Granskad av: Catharina Rosenkvist Godkänd av: Anneli Bellinger Handläggare: Anneli Bellinger

Läs mer

PLANOMRÅDET. Placering

PLANOMRÅDET. Placering DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Utredning angående Strandkyrkogården

Utredning angående Strandkyrkogården Kyrkogårdsförvaltningen Förvaltningsledningen Tjänsteutlåtande Dnr 4.1.2-1726-2016 Sida 1 (5) 2017-01-13 Handläggare Mats Larsson Telefon: 508 301 01 Till Kyrkogårdsnämnden 2017-02-01 Utredning angående

Läs mer

Begäran om planändring för fastigheten Domnarvet 18 i stadsdelen Lunda

Begäran om planändring för fastigheten Domnarvet 18 i stadsdelen Lunda Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-01-19 Handläggare Fredrik Jensen Telefon 08-508 26 597 Till Stadsbyggnadsnämnden Begäran om planändring för fastigheten Domnarvet

Läs mer

Brottsförebyggande rådet. Trygghetsvandring. För en tryggare och vackrare utemiljö!

Brottsförebyggande rådet. Trygghetsvandring. För en tryggare och vackrare utemiljö! Brottsförebyggande rådet Trygghetsvandring För en tryggare och vackrare utemiljö! Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för

Läs mer