Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Au Dnr 40/ Planeringsdirektiv fördjupad översiktsplan för Vingåkers centralort Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsen Förslag till planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers kommun fastställs. Beskrivning av ärendet Av översiktsplanen för Vingåkers kommun som antogs framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. Kommunledningsförvaltningen har som underlagsmaterial inför det fortsatta arbetet tagit fram en ortsanalys för centralorten. Förvaltningen har också tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet för att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ambition är att ett samrådsförslag ska vara klart i mars Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Ortsanalys för Vingåkers centralort Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår handläggare Britta Markström , britta.markstrom@vingaker.se Planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers centralort Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Fastställa förslag till planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers centralort Sammanfattning Av översiktsplanen för Vingåkers kommun som antogs framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. Kommunledningsförvaltningen har som underlagsmaterial inför det fortsatta arbetet tagit fram en ortsanalys för centralorten. Förvaltningen har också tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet för att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ambition är att ett samrådsförslag ska vara klart i mars Bakgrund Vingåkers kommun antog en ny översiktsplan för kommunen. Av översiktsplanen framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE Vingåkers kommun deltar i Energimyndighetens program uthållig kommun och har inom temaområdet fysisk planering valt att arbeta med en fördjupning av centralorten som planeringsuppgift. Kommunen har med anledning av detta deltagit i tre workshops inom uthållig kommun kring metoder för en hållbar fysisk planering. Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

3 Under våren 2010 beviljades Vingåkers kommun kr i stöd från Boverket för projektet Ett tryggare Vingåker den fördjupade översiktsplanen som verktyg. Trygghetsprojektet har fokuserat på trygghet i Vingåkers tätort ur ett jämställdhetsperspektiv och har kartlagt otrygga platser inom Vingåkers tätort. Rapporten utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. 2 (2) Kommunledningsförvaltningen har under hösten 2010 påbörjat arbetet med en fördjupad översiktsplan genom framtagande av en ortsanalys för centralorten. Ortsanalys är en metod som innebär systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Analysen är med andra ord ett planeringsunderlag inför fortsatt arbete. För att inhämta medborgarnas synpunkter kring ortens framtida utveckling utnyttjades också företagsmässan den 28 augusti 2010 för att involvera medborgarna i diskussionen. Förvaltningen har utformat en preliminär tidplan för det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen: Månad Upprättande av förslag Beslut om samråd Samråd Revidering Beslut om utställning Utställning Bearbetning Beslut Förvaltningen har, utifrån genomförd ortsanalys, tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet. Syftet med att fastställa direktiv för arbetet är att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen föreslår att nedanstående planeringsdirektiv antas för det fortsatta arbetet: Syftet med den fördjupade översiktplanen är att visa hur Vingåkers centralort ska kunna utvecklas till en hållbar och attraktiv handels- och centralort med goda

4 boendemiljöer. Planen ska även visa på hur Vingåker på bästa sätt tillvaratar sitt geografiska läge och de möjligheter som Västra Stambanan och ortens funktion som regionalt centra för östra Närke och norra Östergötland ger. Den fördjupade översiktsplanen ska ge vägledning för kommande detaljplanering och för övrig planering i området. Följande planeringsdirektiv ges för det fortsatta arbetet: 3 (3) I Vingåker finns flera byggnader och platser som vittnar om ortens rika historia. Ortens historia ska även fortsättningsvis tillåtas spela en viktig roll den framtida markanvändningen. Planen ska medverka till utveckling av långsiktigt hållbara bebyggelsemiljöer. Tillkommande bebyggelse ska utgöra en naturlig fortsättning på staden. Ny bebyggelse ska lokaliseras till platser som innebär att bebyggelsen blir attraktiv, är naturlig i landskapet, har lämpliga markförhållanden samt nyttjar infrastrukturen väl. Planen ska visa på hur viktiga park- och naturmiljöer kan bevaras och utvecklas. Planen ska säkerställa expansionsmöjligheter för Vingåker som handelsort. Planen ska visa på hur stationsnärhetseffekten kan utnyttjas för att ge förutsättningar för ett ökat hållbart resande. Planen ska visa på behov av infrastruktursatsningar i form av vägar samt gång- och cykelvägar. Planen ska visa på hur Köpmangatan och Bondegatan kan förstärkas i sin funktion av ortens centrum. Planen ska särskilt beakta trygghetsaspekter Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör styrgrupp för det fortsatta arbetet och plangruppen utgör referensgrupp. Dialogen med allmänhet, näringsliv och andra berörda om viktiga frågor för ortens utveckling ska påbörjas redan innan det formella samrådet. Extern kommunikation ska ske kontinuerligt via kommunens hemsida, pressmeddelanden samt kommuntidningen som delas ut till samtliga hushåll i Vingåkers kommun. Intern kommunikation ska ske via kommunens intranät.

5 Bilagor Ortsanalys för Vingåkers centralort 4 (4) VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Helena Viklund Kommunchef Britta Markström Planeringssekreterare

6 Ortsanalys Vingåker.doc Ortsanalys för Vingåkers centralort

7 Inledning... 2 Metod...2 Bakgrund... 3 Läge...3 Befolkning...3 Näringsliv...4 Historia... 5 Knutpunkten var kyrkan...6 Säfstaholms slott...7 Konfektionstraditionen...8 Järnvägen...10 Områden och byggnader av intresse för kulturmiljövården...16 Landskap och grönstruktur Värdefull natur...20 Grön- och blåstruktur...20 Kommunikationer Vägnät...21 Gång- och cykelvägar...21 Kollektivtrafik...22 Pendling...23 Miljö-, hälso- och riskfaktorer Funktioner Handel och service...24 Offentlig verksamhet...25 Industri och produktion...25 Kultur och fritid...25 Bostäder...26 Strukturer Stråk...26 Barriärer...26 Områden...27 Knutpunkter...27 Landmärken...28 Aktuella planeringsförutsättningar Handelsort Vingåker Ett tryggare Vingåker Projektet Framtidsboxen Synpunkter inkomna på företagsmässan Slutsatser

8 Inledning Vingåkers kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan för kommunen. Av översiktsplanen framgår att en fördjupning ska tas fram för Vingåkers centralort. Denna ortsanalys syftar till att beskriva och lyfta fram ortens karaktär samt vilka styrkor och svagheter som orten har. Ortsanalys är en metod som innebär systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Analysen är med andra ord ett planeringsunderlag och inte någon beslutsprocess. Metod Analysen framtagen av tjänstemän på kommunledningsförvaltningen och är tänkt att fungera som underlag för fortsatt planering. För att hämta in synpunkter kring ortens framtida utveckling nyttjades företagsmässan den 28 augusti 2010 för att involvera medborgarna i diskussionen. 2

9 Bakgrund Läge Vingåkers kommun ligger i sydvästra Mälardalen och gränsar till kommunerna Katrineholm, Finspång och Örebro. Det faktum att kommunen därmed gränsar till två andra län innebär utmaningar gällande exempelvis infrastruktursatsningar och kollektivtrafikförbindelser. Vingåkers centralort ligger i mitten av Vingåkers kommun och är kommunens i särklass största tätort med cirka invånare. Orten ligger strax söder om riksväg 52 och järnvägen Västra Stambanan passerar genom samhället. Avståndet till Stockholm är ca 165 km, till Örebro ca 55 km och till Katrineholm ca 22 km. Tack vare Västra Stambanan finns förhållandevis goda förutsättningar för resande till och från Stockholm. Bebyggelsen omfattar en yta på 3,8 km 2 och omges huvudsakligen av ett öppet jordbrukslandskap. Befolkning Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i tätorten under de senaste 25 åren. Tydligt är att befolkningen i centralorten minskat kraftigt sedan 1990 men att befolkningsutvecklingen under de senaste åren varit relativt stabil även om befolkningen minskat. Befolkningsminskningen kan tydligt kopplas till att konfektionsindustrin flyttat sin produktion utomlands vilket medförde betydande konsekvenser för ortens näringsliv. Befolkningsutveckling i tätorten År Antal År Antal

10 Tabellen nedan visar befolkningsfördelningen i tätorten. Det kan konstateras att befolkningsfördelningen är relativt jämn mellan könen totalt sett men att det finns färre kvinnor i åldrarna år än män i samma ålder samt att det finns fler kvinnor än män i åldrarna 65 år och äldre. Befolkningsfördelning i tätorten Ålder Totalt Män Kvinnor 0-5 år år år år år år år år år år och äldre Summa Näringsliv Näringslivet i Vingåkers centralort domineras av handel och offentlig verksamhet. Viss tillverknings- och jordbruksverksamhet förekommer också på orten samt även fastighetsägare, restaurangverksamhet och traditionella verksamheter som till exempel frisör. Av kommunens 505 registrerade företag finns 165 av dessa i centralorten, eller är i alla fall registrerade på orten. 1 1 Information från Gunilla Malm 4

11 Historia Vingåker utgör handels- och industricentrum för en gammal känd kulturbygd. Namnet Vingåker finns med på handlingar redan från 1300-talet. På 1500-talet blev Vingåker en betydande marknadsplats och bygdens produkter, främst humle och vadmal, transporterades också långväga för försäljning. 2 På Åsens marknad kunde man köpa spannmål, matvaror, humle, verktyg och tyger medan man på Hacksta backe kunde besöka kreatursmarknaden. 3 Marknaden på Åsens marknad upphörde Området där marknaden ägde rum kallas fortfarande marknadsplan. 4 Bild 1. Marknadsplan där Åsens marknad tidigare ägde rum Hacksta by nämns redan på 1300-talet i skriftliga källor. Hacksta och Åsen var ursprungligen troligen samma by. Det finns några äldre gårdar kvar i Hacksta byggda på 1820-talet och framåt. 5 Bild 2. Hacksta by (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 2 ÖP 90, s. 3 3 Lilla boken om Vingåker, s Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2010, s.12 5 ÖP 90,

12 Knutpunkten var kyrkan Bebyggelsen i Vingåker var koncentrerad kring kyrkan fram till västra stambanans tillkomst år 1862, då stationssamhället växte fram. 6 Västra Vingåkers kyrka har anor från 1200-talet och den kyrka som nu är i bruk invigdes År 1838 byggdes Sjöholmskoret om för att harmonisera med kyrkan i övrigt och 1885 brann tornhuven men kyrkan i övrigt räddades. I övrigt har exteriören inte förändrats sedan den stora ombyggnationen Bild 3. Västra Vingåkers kyrka före tornbranden 1885 (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Inom området ligger förutom kyrkan ett antal ur kulturhistorisk synpunkt intressanta byggnader; Kyrkans hus och Klockargården (tidigare skolor), gamla sockenbyggningen, före detta gästgiveriet, före detta församlingshemmet och ett uthus. Väster om Storgatan ligger också Hembygdsmuseet och Åsens gård. Prästgården, som ligger vid ån och uppfördes 1768 står också fortfarande kvar. 7 Bild 4. Prästgården - uppförd som synes mellan åren (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 6 Lilla boken om Vingåker, s ÖP 90, s. 16 6

13 Säfstaholms slott Säfstaholms slotts brokiga historia börjar redan 1666 då det första stenhuset stod färdigt på platsen efter ritningar av Erik Dahlberg. I början av 1700-talet kom godset genom giftermål att hamna i släkten Bondes ägo och det var under Gustav Trolle Bondes tid som slottet upplevde sin stora glansperiod. Med stor generositet välkomnades framför allt konstnärer till Säfstaholm och slottets konstsamling växte under första halvan av 1800-talet till en av Sveriges allra största. Det som idag är Vingåkers centrum var för 200 år sedan slottsmark eller ängs- och hagmark. Efter Trolle Bondes europeiska bildningsresa fick slottet sin nuvarande nyklassisistiska stil efter ritningar av arkitekten Gjörwell. Bild 5. Säfstaholms slott (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Då försvann också gårdsbyggnaderna och den franska trädgården och istället kom gräsplaner, trädgrupper och vatten och i parken byggdes ett magnifikt orangeri. 8 Här hade man också skola för blivande trädgårdsmästare under många år. 9 Bakom orangeriet finns det kända äppelträdet, Säfstaholmsträdet. Det är moderträd till alla äppelträd av sorten Säfstaholm. 10 Kamrersbostaden vid Slottsvägen är också från tidigt 1800-tal ÖP 90, s Lilla boken om Vingåker, s Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1989, s Lilla boken om Vingåker, s. 14 7

14 Bild 6. Orangeriet (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Konfektionstraditionen I Vingåker och i den angränsande socknen Österåker har folkdräktens särpräglade utseende anor från förkristen tid. Redan i slutet av 1500-talet noterades dräkterna som ålderdomliga. Dräkterna har heller inte förändrats mycket under årens lopp. Det finns uppgifter om hur sockenstämman i Vingåker på 1700-talet utfärdade bötesstraff för de sockenbor som ändrade plaggen eller inte bar dräkt. Den stora utbredningen och väl hävdade användningen av folkdräkter medförde att flera yrkesgrupper försörjde sig på tillverkning av klädesplagg. 12 Redan på 1800-talet fanns det därför gott om skräddare i Vingåker. Dessa organiserades mer och mer och till slut växte flera konfektionsindustrier fram. De växte, slogs samman, upphörde och i slutändan fanns två stora kvar; Widengrens och Ljungströms. 12 Synat i sömmarna, s. 8 8

15 Bild 7. Widengrens nya lokaler (Västra Vingåkers Hembygdsförening) När Widengrens 1937 flyttade till sina nya lokaler som uppförts i funktionalistisk stil vid järnvägen (nuvarande Vingåkers Factory Outlet) tog Ljungströms över de lokaler som Widengrens hade lämnat vid Åbron (nuvarande Åbrogården). Huset Åbrogården har en lång historia. Den äldsta delen tillhörde från början Spånga kraftstation innan det blev konfektionsfabrik och sedan lokal för offentlig verksamhet. 13 Bild 8. Nuvarande Åbrogården, tidigare kraftstation och konfektionsfabrik (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 13 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1998, s. 5 9

16 Mot slutet av sextiotalet gick det sämre för konfektionsindustrin i Sverige och många fabriker gick i konkurs gick Widengrens i konkurs och Ljungströms tog över de stora lokalerna vid järnvägen. I början av 1990-talet upphörde fabriken i Vingåker och all tillverkning flyttade till Ungern. Kvar i Vingåker fanns stora tomma lokaler där en outlet byggdes upp i liten skala från slutet av talet. Idag har den byggts ut ett flertal gånger, har ca besökare varje år och flera andra outlets har etablerats i området. Järnvägen Järnvägen invigdes första gången Från början var tanken att den skulle dras ytterligare norrut om Vingåker. Dåvarande greven på Säfstaholms slott ville dock ha nära till tåget och utövade påtryckning så att järnvägen drogs närmre slottet. Vingåkers stationshus ritades av SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd och är en spegelvändning av Sparreholms första stationshus. Endast två stationshus av denna typ uppfördes. 14 Bild 9. Järnvägsstationen (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Efter järnvägens tillkomst växte stationssamhället snabbt norrut längs Köpmangatan (dåvarande Storgatan) och Storgatan (dåvarande Landsvägsgatan). Bebyggelsen inom Säfstaholms omgivningar bildar idag en fin sammanhängande miljö med bebyggelse huvudsakligen uppförd under 30-talet fram till slutet av 40- talet Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2003, s ÖP 90, s

17 Bild 10. Köpmangatan (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Många trähus i centrala Vingåker brann under åren Storbranden 1938 resulterade i att åtta byggnader brann ner i området som begränsas av Järnvägsgatan, Storgatan, Bondegatan och Köpmangatan. 16 Bild 11. Köhlers kyrka som brann ner 1940 och låg där järnhandeln nu ligger (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Under 60- och 70-talet revs flera kvarter för att bland annat ge plats för bredare gator, parkeringsplatser och bron över järnvägen. 16 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2008, s

18 Bild 12. F.d. Konsum som fick ge plats för Centrumhuset (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 13. P. Ericssons speceri- och skoaffär som låg där Cityhallen sedan byggdes (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 12

19 På södra sidan järnvägen finns nästan uteslutande bostäder, både villor och flerfamiljshus. De flesta av husen är byggda i början av 1940-talet och senare. 17 Det har även funnits ett antal verksamheter i området närmast järnvägen exempelvis mejeri, ångsåg, snickeri och diverse affärer. Ett av de äldre hus som fortfarande står kvar är Köhlers magasin som uppfördes 1879 efter ritningar av arkitekten Emil Viktor Langlet åt handlarfamiljen Lindahl. Senare bedrevs även bryggerirörelse i fastigheten tills den köptes av Josef Köhler för att användas som lagerlokal. 18 En annan tidstypisk byggnad på den södra sidan järnvägen är den gamla spisbrödsfabriken. Byggnaden är troligen uppförd under talet och är karaktäristisk för sin tids industriarkitektur. 19 Bild 14. Köhlers magasin (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 15. Gamla spisbrödsfabriken (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 17 Lilla boken om Vingåker, s Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2003, s Detaljplan för kv. Bagaren 20 13

20 Lantmäteriets häradsekonomiska karta från nedan visar översiktligt hur bebyggelsen hade brett ut sig i Vingåker i slutet av 1800-talet. Kartan på nästa sida visar sedan översiktligt hur bebyggelsen växt fram. Bild 16. Karta över Vingåker producerad (Lantmäteriet) Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet revs cirka 250 lägenheter i det kommunala bostadsbolagets bestånd på södra sidan järnvägen (bland annat på Sävsta, Gränden och Vannalaplan och ett antal lägenheter vid järnvägen) på grund av den negativa befolkningsutvecklingen som resulterat i ett stort antal tomma lägenheter. 14

21 15

22 Områden och byggnader av intresse för kulturmiljövården Kommunen lät 1991 Sörmlands länsmuseum inventera och beskriva bebyggelsen inom centralorten och därmed också kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader som bör bevaras. Utifrån inventeringen angavs sedan i den fördjupade översiktsplanen för centralorten från 1990 två områden som kulturhistoriskt intressanta; Vingåkers kyrka och området kring kyrkan samt Säfstaholms slott med omgivningar. I planen anges också ett antal byggnader som kulturhistoriskt intressanta: Kyrkans hus, klockarbostaden, sockenbyggningen, f.d. gästgiveriet, f.d. församlingshemmet och ett uthus, f.d. sockenmagasinet (två byggnader) samt Åsens gård Säfstaholms slott, Kamreraren 3, Sparre 4,5 och 6, Prästgården, Stationshuset, Läkaren (Myrstacken) samt Orangeriet 3 Hacksta by med några äldre gårdar från 1820-talet Kaplansgården med tillhörande uthus Silver och Ståls industribyggnad (Köhlers magasin) Två byggnader inom fastigheten Häradsdomaren i Hacksta Säfstaholms gård med tillhörande bebyggelse Bild 17. Kyrkskolan (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 16

23 Bild 18. Åsens gård med omgivningar (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 19. Säfstaholms gård (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 17

24 Landskap och grönstruktur För flera tusen år sedan var hela Vingåker täckt av vatten och under en lång tid var det en vik i Östersjön. Marken har sedan långsamt höjt sig och möjliggjort bosättningar. 20 Med befolkningsökningen steg också kravet på större åkerarealer. Sjösänkningar för att vinna åkermark var vanligt under mitten och slutet av 1800-talet. För att få större och bättre åkermark sänktes också Kolsnaren och Viren under slutet av 1800-talet. Det skulle dock visa sig att sjösänkningen inte löst alla problem. För att resultatet skulle bli enligt förväntan krävdes även uppmuddring av ån vilket genomfördes under början av 30-talet. För att förhindra översvämningar vallades ån också in under 80- och 90-talet då även pumpstationer installerades för att kunna pumpa ut överskottsvattnet från området. 21 Bild 20. Översvämningen Husen till höger är Storgatan 28 och 30 (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Den breda dalgång som sträcker sig från sjön Kolsnaren och västerut ger området dess karaktär av slättbygd. I dalgångens mitt flyter Vingåkersån mot Kolsnaren. Dalgången genomkorsas i nord-sydlig riktning av en grusås som är mellan meter bred. Åsen höjer sig över dalgången 4-15 m med sina lägsta delar mellan 20 Lilla boken om Vingåker, s Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1996, s

25 järnvägen och Vingåkersån. Området söder om järnvägen övergår i höjdpartier vid Vannala och Dammsdal. Vegetationen består huvudsakligen av lövträd med inslag av ädellövträd och barrträd. Inom Hacksta, Dammsdal och övre Vannala dominerar dock barrträden. Vegetationen följer i stort åsen och höjdpartierna. På slätten finns dock flera mindre lövträdsdungar, främst längs Vingåkersån. Grundförhållandena är generellt sett goda inom grusåsen och höjdpartierna söder om järnvägen medan slätten har betydligt sämre grundförhållanden ÖP 90, s. 3 19

26 Värdefull natur Kartan till höger visar värdefulla naturmiljöer i och kring centralorten. Ingen del av centralorten anges som riksintresse för naturvård. Vingåkersån och området i anslutning till Vingåkersån ingår dock i länsstyrelsens naturvårdsprogram tack vare vackra lövskogspartier och mindre våtmarker med rikt fågelliv. I programmet görs bedömningen att områdets naturvärden bevaras om landskapet hålls öppet, om ån inte utsätts för regleringar eller andra radikala ingrepp och om lövskogskaraktären vid ån bevaras. 23 Området kring Hacksta ö ingår även i denna avgränsning. Inventeringar visar att det även längs ån finns sumpskogar, värdefull ängs- och betesmark, ädellövskog och skyddsvärda träd. Ån och Hacksta Ö är även utpekat som lokalintresse för friluftsliv. I området kring Kolsnaren finns också natur som utpekats i olika inventeringar. Grusvägarna norr om Sävstaholms gård är kantade av vackra alléer. Flera av träden har av länsstyrelsen utpekats som skyddsvärda träd. Söder om centralorten finns ett område som i översiktsplanen finns angivet som lokalintresse för friluftsliv. Grön- och blåstruktur I orten finns flera gröna stråk och parkytor som är värdefulla för ortens karaktär. Alléerna längs grusvägarna sydöst om järnvägen utgör populära gångstråk med 23 ÖP 90 s

27 vacker utsikt över det öppna jordbrukslandskapet. Likaså är åpromenaden ett populärt gångstråk som skulle kunna stärkas ytterligare. Slottsparken utanför Säfstaholms slott är ett annat uppskattat grönområde med fontäner i slottsdammen. Tennisparken och långparken med tillhörande gång- och cykelväg är andra viktiga grönområden även om tennisparken är i stort behov av omdaning. Skogarna sydväst om Vannalaområdet är också en uppskattad naturmiljö. Vingåkersån och dammarna vid Säfstaholms slott utgör den huvudsakliga blåstrukturen i Vingåkers tätort. Vid Åbrogården längs Vingåkersån finns också en uppskattad småbåtshamn. Tätortens kontakt med Kolsnaren är i dagsläget inte särskilt påtaglig. Kommunikationer Vägnät Huvudvägnätet i Vingåker utgörs huvudsakligen av Storgatan, vägen mot Högsjö, Bondegatan, Vannalavägen, Vikingavägen samt Skolgatan och dess förlängning mot Forsa. Det övriga vägnätet är uppbyggt av lokalgator som ansluter till huvudvägnätet. Norrifrån ansluter riksväg 52 som är utpekat som riksintresse för kommunikationer. De största trafikmängderna finns på Storgatan (cirka fordon/dygn) och riksväg 52 (cirka fordon/dygn). På Bondegatan ligger trafikmängden på en lägre nivå (2 070 fordon/dygn). 24 I översiktsplanen har behovet av en östra förbifart från riksväg 52 mot Forsa identifierats för att avlasta Storgatan och undvika att farligt gods transporteras genom centrala Vingåker. Vägverket gjorde en vägutredning 1997 för att pröva olika alternativ till en östlig förbifart. Något beslut om val av åtgärd är inte fattat varför handlingen inte har någon formell status. Sedan tidigare har även diskuterats en ny lokalgata i form av en förlängning av Henalavägen mot Hansjöskolan för att avlasta Storgatan och binda samman tätorten. Gång- och cykelvägar I centralorten saknas gång- och cykelvägar längs ett flertal vägar. Gång- och cykelväg längs Bondegatan mot Kjesäter skulle bidra till att binda ihop utbildningsanläggningen med centralorten. Cykelväg saknas även längs delar av Vannalavägen och längs Skolgatan. En förstärkt GC-överfart över Högsjövägen skulle bidra till en mer trafiksäker situation för gång- och cykeltrafikanter. 24 Trafikräkningar genomförda inom projektet Handelsort Vingåker 21

28 I översiktsplanen anges bland annat att en underfart vid cirkulationsplatsen under riksväg 52 är särskilt viktig för att säkerställa en god trafiksituation. En sådan underfart samt en cykelväg längs resterande del av Storgatan, skulle även förbättra möjligheterna att gå och cykla till Båsenberga friluftsområde. Det finns ett behov av att närmare undersöka behovet av gång- och cykelvägar i centralorten. Kollektivtrafik Genom samhället går Västra Stambanan som är utpekad som riktintresse för kommunikationer slutade tågen stanna i Vingåker. Först 2003 återinvigdes den nya perrongen och tågstopp i Vingåker återinfördes på vissa turer. För Vingåkers kommun är det angeläget att järnvägssträckan Stockholm Södertälje Flen Katrineholm Vingåker - Hallsberg/Örebro får fler tågstopp i Vingåker. För att utnyttja järnvägsförbindelserna på bästa sätt och öka resandeunderlaget är det fördelaktigt om man kan placera ny bebyggelse, särskilt kontor och bostäder, i närhet av stationen. Det är även viktigt att beakta utformningen av bytespunkten samt möjligheterna att ta sig till stationen via andra kommunikationsmedel samt gångoch cykelvägar. I Vingåkers centralort finns ingen egentlig stadsbusstrafik. Däremot finns landsortstrafik till olika destinationer och med varierande turtäthet som på så sätt delvis fungerar som stadsbusstrafik. Bästa turtätheten har bussarna från och till Katrineholm. Kartan till höger visar var hållplatser finns lokaliserade i centralorten och kollektivtrafikens sträckningar. 22

29 Pendling Statistik från SCB från 2007 visar att en stor del av nattbefolkningen i Vingåker (44 %) också arbetar i tätorten. Näst vanligast är att pendla till Katrineholms kommun (21 %). Tabellen nedan visar var nattbefolkningen i Vingåkers tätort arbetar. Arbetsort/kommun/län Andel Vingåker tätort 44 % Högsjö tätort 5 % Österåker tätort 0 % Baggetorp tätort 0 % Marmorbyn tätort 1 % Landsbygd (Vingåkers kommun) 7 % Rörlig arbetskraft (Vingåkers kommun) 9 % Restförda i (Vingåkers kommun) 2 % Katrineholms kommun 21 % Övriga Södermanland 2 % Stockholms län 3 % Östergötlands län 2 % Örebro län 2 % Övriga Sverige 2 % Miljö-, hälso- och riskfaktorer Kartan på nästa sida visar miljö, hälso- och riskfaktorer i centralorten. Tydligt är att markradon är en riskfaktor att hantera, främst längs grusåsen som genomkorsar centralorten i nord-sydlig riktning. Andra viktiga aspekter att ta med i planeringen är översvämningsrisken längs Vingåkersån på båda sidor om åsen samt skredrisken i området vid Tennishallen. Översvämningsrisken behöver utredas närmare. I centralorten finns ett antal förorenade områden identifierade. Områdena är utmärkta på kartan. Vid ett av områdena, området kring reningsverket, bör även ett säkerhetsavstånd iakttas på cirka 300 meter från reningsverket på grund av risken för luktande föroreningar, spridning av bakterier samt buller Bättre plats för arbete Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet 1995:5, Boverket, Räddningsverket samt Socialstyrelsen 23

30 Riksväg 52 och vägen mot Högsjö är även utpekade som rekommenderade vägar för farligt gods. Utöver dessa vägar transporteras farligt gods även genom centrala Vingåker, bland annat till verksamheterna vid Nammo Vingåkersverken och Maxit söder om centrala Vingåker. Även på järnvägen Västra stambanan transporteras farligt gods. Vid lokalisering av ny bebyggelse bör risker med transporter av farligt gods beaktas. Även bullerproblematiken längs större vägar och järnvägen bör beaktas. Enligt den kommuntäckande översiktsplanen bör ny bostadsbebyggelse inte tillkomma inom 30 meter från järnvägen bör däremot kan tillstånd för komplementbyggnader och vissa verksamheter lämnas efter särskild prövning. Funktioner Handel och service I Vingåker finns ett relativt stort utbud av privata handels- och serviceinrättningar. Funktionerna är i huvudsak koncentrerade till Storgatan, Köpmangatan och Bondegatan men finns även lokaliserade på andra sidan järnvägen. Den geografiska fördelningen framgår av kartan över bebyggelseutvecklingen på sid. 5. Lediga affärs- och butikslokaler finns framför allt på Köpmangatan och Storgatan. Vingåkers stora besöksmagnet Vingåkers Factory Outlet har cirka besökare per år. I anslutning till Vingåkers Factory Outlet finns också ett antal andra butiker med sällanköpsvaror. 24