Den digitala skuggan. Institutionen för kommunikation och design. Sanna Trygg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den digitala skuggan. Institutionen för kommunikation och design. Sanna Trygg"

Transkript

1 Institutionen för kommunikation och design Den digitala skuggan -En studie om mediekritik och unga mediekonsumenter i ett digitalt nyhetslandskap Sanna Trygg Examensarbete 15 hp Handledare: Annelie Ekelin Journalistik (C-nivå) Institutionen för kommunikation och design Höstterminen 2008 Högskolan i Kalmar Author: Sanna Trygg Mail: Title: Den digitala skuggan Tel: Level: BA thesis in journalism Location: University of Kalmar Number of pages: 39

2 Abstract: The purpose of this study is to examine young peoples' perception of their media criticial competence in relation to digital news. The study is based on quantitative research interviews with young people (15-17 years) and qualitative interviews with people in the same age group as well as teachers and international media professionals. This study's theoretical point of departure is McQuail s observation that peoples' values and views to a great extent are influenced by the media. Another source of theoretical inspiration was Haberman's ideas about how a diversity of views and arguments increase the citizens' ability to reflect critically on social developments - maybe even more so than in societies with independent media and "neutral" news. The study shows that the young generation of web based news consumers assumes that it is very important to be an aware and critical consumer but also that they do not feel sufficiently equipped with the right tools required to understand the long-term impact and effect of the media reporting online. Young people basically seemed to acquire their knowledge about media by doing and learning on their own. Surprisingly, according to the young people that were interviewed for this project, the schools seemed to play a secondary role in the development of their media critical capacity. Family and friends also played a limited role in this context. Keywords: Web, Internet, New media, Journalism, Young mediaconsumers, Mediacriticism, News Fatigue, Media literacy, Media Education. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT 2 1. INLEDNING OCH PROBLEMOMRÅDE Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsning 6 2. BAKGRUND Förändrat medielandskap Konsekvenser av ett förändrat medielandskap Svenska ungdomars webbvanor Mediekritik i skolan EU Informell utbildning om medier Tidigare forskning Teoretiska begrepp Uttryck TEORI Mediernas påverkan på samhället Agenda setting Socialisering Normativ teori Teknik Medielogik UNDERSÖKNIGENS GENOMFÖRANDE Metod Kvantitativ forskningsintervju Kvalitativ forskningsintervju Val av intervjupersoner kvantitativ intervju Val av intervjupersoner kvalitativ intervju Val av frågor kvantitativ intervju Val av frågor kvantitativ intervju Sammanställning Metodkritik Metodkritik kvantitativ forskningsintervju 25 3

4 4.7.2 Metodkritik kvalitativ forskningsintervju RESULTAT OCH ANALYS Mediernas påverkan på individen Reklam eller nyhet Objektivitet eller subjektivitet Agerande på nätet Trovärdighet SLUTDISKUSSION Nytt medielandskap kräver nya verktyg Självlärda strategier Slumpen styr Bloggens funktion Journalistens roll Niews eller views? Medievana ungdomar är medieovana Förslag till fortsatt forskning REFERENSER Skriftliga källor Elektroniska källor BILAGOR Artiklar Intervjuer Enkätundersökning 60 4

5 1. INLEDNING OCH PROBLEMOMRÅDE 1. 1 Inledning Det svenska medielandskapet har på kort tid förändrats dramatiskt. Den traditionella journalistiken har baserats på en yrkesetisk värdegrund som omfattar objektivitet och kritisk granskning med strikt åtskillnad mellan news och views (Berkowitz 1997:16) det vill säga en nyhetsförmedling skild från åsikter. Men det material som vid en första anblick framstår som en neutral nyhetskälla kan i dag vara en subjektiv åsiktsblogg, en kommersiell webbplats för marknadsföring eller en sponsrad redaktionell text. Subjektiva, politiska och kommersiella texter har fått ett digitalt universum att använda som åsiktskanal i jämförelse med de begränsade och avgränsade ytor som annars ryms i traditionella journalistiska produkter. Studien utgår från tesen att en människas värderingar och åsikter i stor utsträckning påverkas av det som sänds och publiceras i medier (McQuail 2005). Studien tar således inte för givet att oberoende medier och en neutral nyhetsförmedling utgör hörnstenarna i en modern demokrati (Jarvis 2008). 1.2 Syfte och frågeställningar Majoriteten av unga svenskar rör sig dagligen ute på internet. Ofta i flera timmar. Det visar 2008 års upplaga av Medierådets granskning av barn och ungas medievanor (Segelström, Argebäck 2008). Att titta på Youtube-klipp, att chatta och att umgås på sociala forum är några av de mest populära sysselsättningarna men enligt rapporten använder unga i allt högre utsträckning även webben för att ta del av nyheter. Enligt statistiska centralbyrån väljer tre av fyra ungdomar i Sverige i dag att läsa nyheter på internet i stället för i tryckta medier (Melin, Mannfelt 2008:15). Siffror som eskalerat snabbt. Men ett ökat internetanvändande har inte självklart inneburit en ökad mediekritisk kompetens hos användarna (Carlsson 2006:125). Kunskap om medier och dess maskineri är en lågt prioriterad del av skolundervisningen och begränsas till mål men sällan krav (Fogelberg 2005:27). Skolundervisningen har halkat efter och fokuserar fel, menar medieforskare, som efterlyser mer undervisning med inriktning på media literacy: en djupare insikt i hur digitala medier fungerar och vilka effekter den digitala nyhetsutvecklingen medför (Buckinghamn 2003:120). En uppsjö opinionsbildare, med en mer liberal inställning till utvecklingen, menar tvärtom att unga mycket bättre förstår mediernas effekter eftersom de så vant navigerar i denna värld (Jarvis 2008). 5

6 Uppsatsen tar sin ansats i det nutida fria och nätbaserade medielandskap som unga webbanvändare navigerar i. Studiens syfte är att belysa om unga mediekonsumenter anser det viktigt att skilja på åsiktsfärgad - och neutral nyhetsrapportering. Studien ska även undersöka om unga mediekonsumenter anser sig ha relevant utbildning som krävs för att orientera sig i nutida informationslandskap. Rapporten ser även över skolans bild av elevernas behov av mediekritik samt hur skolplanens krav överensstämmer med hur ungdomar upplever sina egna behov. Studien ska svara på följande frågeställningar: - I vilken utsträckning anser ungdomar det vara viktigt att vara en medie- och källkritisk nyhetskonsument? - I vilken utsträckning anser sig ungdomar i åldern ha relevant mediekritisk kunskap för att vara medvetna mediekonsumenter? - Varifrån anser sig ungdomarna ha fått denna mediekritiska kunskap ifrån? - I vilken utsträckning är ungdomarna rustade för en mediekritisk hållning? 1.3 Avgränsningar Studien är begränsad till det digitala medielandskapet i Sverige men kommer att hänvisa till debatter och forskningsresultat i USA och i Canada då de båda länderna har fler publikationer i ämnet i jämförelse med Sverige och övriga Europa. Motivet till att litteraturen som den här studien stödjer sig på i så hög utsträckning är skriven av internationella författare är att forskningen om media literacy i Sverige är mycket begränsad. Rapporten berör inte ungdomars förhållande till traditionella medier såsom tv, radio och tryckta tidningar utan är enbart begränsad till ungdomarnas nyhetsanvändning på webben. Anledningen är det interaktiva mediesamhälle som vuxit fram bredvid traditionella medieplattformar samt att medborgarna i den virtuella mediesfären i allt större utsträckning består av ungdomar (Carlsson 2006:11). Studien omfattar ungdomar i åldern år och som går i årskurs nio i på högstadiet samt årskurs ett på gymnasiet. Gruppen tillhör den kategori skolelever som ännu inte har haft media som ett eget ämne men som, enligt Skolverket, ändå ska ha berört ämnet i undervisningen. Medier eller mediekritik finns inte som eget ämne i grundskolan men ska vid grundskolans slut ha berörts inom ämnena svenska, SO och bild. Enligt skolans läroplan ska eleverna efter årskurs nio bland annat kunna söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt, i olika uttrycksformer, redovisa resultat och slutsatser (Skolverket 2008). 6

7 På gymnasienivå finns medier som eget ämne enbart vid medieinriktade utbildningar. Medie- och källkritik kan däremot sägas beröras i samtliga gymnasieskolors mål för samhällskunskap och svenska då eleven, enligt läroplanen, ska utveckla sin förmåga att söka, sovra och bearbeta information från såväl muntliga som tryckta och digitala källor (Skolverket 2008). 2.0 BAKGRUND Följande kapitel förklarar hur dagens medielandskap ser ut samt hur det uppstått. Syftet är att ge läsaren en inblick i hur den digitala nyhetssfären kommit till samt delge en del av de åsikter som finns angående vilka konsekvenser den nya arenan får för ungdomars nyhetsförkovran. 2.1 Förändrat medielandskap Medieindustrin har på kort tid förändrats både vad gäller struktur - och ägarförhållanden (Baker 2007). Utvecklingen präglas i korthet av att samtliga medieaktörer har breddat sin verksamhet till att omfatta alla former av publikationer - digitala, tryckta och etermedier (McQuail 2005) - samt att verksamheten har internationaliserats (von Feilitzen, Bucht 2001:11). Enligt Europaparlamentet syns en minskad mångfald i traditionella medier år 2008 och parlamentet har antagit en resolution som uppmanar kommissionen att arbeta för stadgar med redaktionella principer, större insyn i ägandet av medier och en öppen diskussion om genmäle i bloggar. Torsdagen den 18 december 2008 röstade även Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning igenom ett betänkande om mediekunskap i en digital värld. Men samtidigt som Europas politiker försöker ringa in problem som kan uppstå när färre ägare äger mer (McChesney 1999) har den digitala mediearenan öppnats upp för den som inget alls äger, i jämförelse, men vill skapa en egen åsiktssajt, nyhetskanal eller blogg till en mycket låg kostnad eller ingen kostnad alls. En positiv förändring är att en journalistisk produkt inte längre måste vara avhängd en tilldelad plats på en nyhetssida. Men utvecklingen innebär förmodligen även att den journalistiska rollen urholkas (Olsson, Karlsson, Michael, Ilshammar 2007). Fenomenet beskrivs av bloggaren, frilansskribenten och programmeraren Oivvio Polite som beskrev processen i blogginlägget Framtidens tidning skrivs av alla redan år Idag, sex år senare, kan vem som helst uttrycka vad som helst, när som helst - oavsett journalistisk utbildning, erfarenhet eller journalistisk värdering. 7

8 I de olika digitala kanalerna samlas produkter som tidigare varit vitt skilda från varandra. Ett praktexempel är bloggen och bloggosfären (Gillmor 2004). Bloggformen omfattar politiska ledarskribenters digitala forum, där man i samklang med den egna yrkesrollen, kommenterar världshändelser utifrån yrkesetiska grunder, som PON:s etiska regler för press, TV och radio. Men bloggosfären inkluderar även exempelvis modebloggen som använder sig av samma digitala plattform utan att självklart publicera inlägg utifrån journalistiska värderingar. Veckorevyn.se är en av flera webbplatser som samarbetar med sminkföretag som betalar när en bloggare tipsar om företagets produkt, en överenskommelse som, enligt de svenska pressetiska spelreglerna, lämpar sig mycket illa för en, traditionellt sett, journalistisk text. År 2008 krävs det både nätvana och en hyfsat stor mediekritisk näsa (Anderson, Thierier 2008:66) för att kunna skilja vad som är en förtäckt reklamportal eller en nätupplaga av ett publicistiskt pappersmagasin (Edwin 2007). Mångfaldsnätet ställer höga krav på konsumenten eftersom hon måste hålla reda på mycket fler avsändare än tidigare för att kunna vara medveten om deras eventuella intressen när hon tar in webbplatsens information (Braa, Hetland, Liestöl 1999:162). 2.2 Konsekvenser av ett förändrat medielandskap Samtidigt som medieföretag räds den tryckta tidningens ovissa framtid och dess risk att utkonkurreras av digitala nyhetspublikationer som i stället är kostnadsfria för konsumenten, gläds medieanalytiker (Anderson och Thierer 2008) för den fria digitala mediesfären och ser gratis nyheter och en mångfald av åsikter som en demokratisk chans för samhällsmedborgarna att skapa sig en vidare bild av en händelse oavsett ekonomisk möjlighet att prenumerera på en dagstidning. Man menar även att de gatekeepers (Lewin 1951) som tidigare haft avgörande roller i spelet om vad som blir en nyhet får mindre inflytande då det inte enbart är traditionella medier som tillåts sätta agendan. Det innebär att möjligheten att läsa om ämnen som annars inte passat in på traditionell nyhetsplats blir större i och med den digitala nyhetssfären (Hvitfelt, Nygren 2005:182). I bland annat USA och Canada diskuteras om detta faktum (Bilaga 8.1) - det vill säga att ett mindre antal aktörer har ägarintressen i ett ökat antal informationskällor kontra det fria nätet ställer nya krav på utbildningen i mediekritik i grundskolan och gymnasiet? 8

9 Denna diskussion förs med utgångspunkt i vetskapen om att människors värderingar och syn på samhället påverkas av massmedia (Petersson 1990). Om unga mediekonsumenter saknar redskap att skilja på neutral nyhetsförmedling och marknadsförings- eller åsiktsjournalistik kommer det att påverka både samhällets och medieindustrins utveckling (Baker 2007:3). USA:s före detta försvarsminister sammanfattade problemet från sitt perspektiv när han dammade av Mark Twains välkända citat för att beskriva US Defence Secretarys, enligt honom, bristanda kunskaper om negativa bloggares starka inflytande på Pentagons rykte. A lie can be halfway around the world before the truth has its boots on, becomes doubly true with todays technologies (Rumsfeld, Donald, 2006, 20 februari, Rumsfeld: US govt insufficiently tech-savvy, 2.3 Ungdomars webbvanor Medierådets årsrapport (Segelström, Argebäck 2008) visar att 97 procent av ungdomar i åldern år använder internet på sin fritid. Studien visar även att nyhetsbevakning via tv har minskat. Författarna drar slutsatsen att det kan bero på att unga i högre utsträckning istället tar del av nyheter via webben. Slutsatsen får stöd av Nordicoms Internetbarometer 2007 vars rapport visar att unga hellre spenderar tid på nätet än framför tv. Det innebär en större valfrihet att se vad vi vill när vi vill, såkallat News on Demand. Fenomenet innebär att nätaktören står vid sidan av den traditionella nyhetspulsen där nyheter har konsumerats vid ett visst klockslag. Nyheterna levereras i stället i ett konstant flöde. Det kan innebära att unga konsumerar nyheter i högre utsträckning än tidigare generationen eftersom agerandet inte är avhängt hur klockslaget passar ihop med skol- eller arbetstider. Men det kan även innebära att den kultur som hör ihop med att se på exempelvis Aktuellt klockan 21 försvinner och att unga därmed inte vänjer sig vid att ta del av nyheter enligt samma mönster som föregående generationer. Den ökade valfriheten gäller också valet mellan olika medieformer (exempelvis chatt, blogg, inslag och text). Idag kan vi ta del av nyheter via ett Youtube-klipp, ett podinslag eller ett blogginlägg. Ofta från samtliga tre kanaler. Nyhetskanalerna på webben är dessutom fler än utbudet på tv:n vilket innebär att lockelsen att kolla roliga klipp än trista dokumentärer kräver ett större avvägande. 9

10 Victoria Bell på Södertörns högskola undersökte fenomenet när hon studerade hur tre niondeklassar i Stockholmsområdet såg på nyheter år Studien visade, i motsats till ovan nämnda föreställning, att många unga tycker att det är tråkigt att läsa tidningen men gör det ändå. Context - Based Research Group of Baltimore består av antropologer som, i samarbete med affärsstrateger, specialiserat sig på etnografiska marknadsundersökningar. Researchgruppen har myntade bland annat begreppet news fatigue när de presenterade sin rapport A New Model For News på en internationell mediekonferens i Göteborg i juni Uppdragsgivaren, nyhetsbyrån AP, ville ta reda på hur åringar kände och resonerade om nyheter för att på så vis utforma ett anpassat nyhetsflöde just för dem. Studiens resultat visade att ungdomar och unga vuxna utmattas av ett konstant flöde av information samt tröär ganska trötta på den alltid tillgängliga och uppdaterade informationen om och från sin omvärld. Studien visade också att respondenterna gärna ville komma åt fördjupande nyheter men att det intensiva informationsflödet gjorde det svårt för dem att komma åt djupare historier med mer komplicerad information. Respondenterna hade svårt att hitta mer djuplodande analyser eftersom de överskuggades av korta nyheter, ofta från samma nyhetsbyrå via samtliga mediekanaler. Enligt studien skiljer sig ungdomarna på det viset markant från tidigare generationer. 2.4 Mediekritik i skolan Medier finns inte som eget ämne i grundskolan. Källkritiska kunskaper ska däremot ingå som mål i kursplanen från årskurs tre i lågstadiets svenska - och matematikundervisning. Inom ämnena svenska, SO och bild berörs medier i skolplanen från årskurs fem. Då ingår medieundervisning i samhällskunskapslektionerna och har som mål att elever ska kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor. Fyra år senare, i årskurs nio, ska en elev kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet. I årskurs nio ska eleven även kunna analysera och kritiskt granska bilder för reklam, nyheter och information. Så här skriver Skolverket i kursplanen för samhällsorienterade ämnen i svensk grundskola. 10

11 Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling. (Skolverket, 11 oktober, 2008, Kursplaner och betygskriterier för grundskola, Några specifika mål för kunskap gällande internet eller webb finns inte inskrivet i något ämne för årskurs 1-9. Skolverket erbjuder däremot vidareutbildning för lärare inom IT. Ett exempel är Skolverkets projekt ITIS som ska inspirera lärare att undervisa eleven hur hon använder IT och medier kritiskt. Ett annat exempel är Kolla källan.se en sida om källkritik och säkerhet på nätet. Hemsidan vänder sig, som sagt, främst till lärare och inte till eleverna själva. På internationell nivå syns främst fyra webbportaler som arbetar med mediekritik för unga genom olika projekt och politiska satsningar. Carlsson beskriver dem i sin bok Regulation, awareness, empowerment (2006:131). Educanet.org är ett kritiskt utbildningsprogram som fokuserar på webbens möjliga risker. Projektet är ett samarbete mellan flera Europeiska länder med syfte att medvetandegöra unga om webbens baksidor. Glocal Youth.net är en digital plattform vars syfte är att göra unga medvetna (14-20 år) om sina relation till medier och förespråka kritiskt tänkande och ansvarsfullt medborgarskap. Mediappro.org är ett internationellt projekt om hur unga (12-18 år) tar till sig nya medier som mobiltelefoner och webb. Euromedialiteracy.eu är ett projekt som är utvecklat för att stödja utvecklingen av media literacy i Europa. (Carlssons originaltext är på engelska. Texten ovan är författarens egen översättning.) EU På Europapolitisk nivå börjar man få upp ögonen för vikten av en mediemedveten befolkning i medlemsländerna. Kommissionen står bakom ett meddelande från 2007 till bland annat Europaparlamentet. Där beskriver kommissionen en Europeisk strategi för hur en utvecklad och utökad mediekunskap ska göra det enkelt för medieanvändare att kritiskt utvärdera innehållet på Internet. 11

12 Medieproduktionen och -konsumtionen i den digitala tidsåldern har vänt upp och ner på mediesektorn. Hela befolkningen får i allt större utsträckning tillgång till bredbandsnät, och användarnas aktiva medverkan i produktionen av online-innehåll ger upphov till sådana enorma mängder av information och innehåll som aldrig tidigare skådats, vilket har föranlett kommissionen att stödja initiativ med inriktning på mediekunskap. (EU-kommissionen, 20 december 2007, Mediekunskap i den digitala tidsåldern Torsdagen den 18 december 2008 röstade Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning igenom ett betänkande om mediekunskap i en digital värld. Medieutbildning är avgörande för att uppnå god mediekunskap, som är en viktig del av den politiska bildning som hjälper människor att stärka sin insats som aktiva medborgare och öka sin medvetenhet om såväl rättigheter som skyldigheter. Välinformerade och politiskt mogna medborgare är grunden för ett pluralistiskt samhälle. Genom att skapa eget innehåll och egna medieprodukter skaffar sig användarna en förmåga som medför en djupare förståelse av de grundläggande principerna och värderingarna i professionellt framställt medieinnehåll. (Europaparlamentet, 18 december, 2008, Betänkande om mediekunskap i en digital värld, Den 1 januari 2009 startar EU ett program för ett säkrare Internet genom Safer Internetprogrammet. Projektet löper över fyra år och syftar till att skydda barn på nätet så att de på ett säkert sätt kan använda webbtjänster som sociala nätverk och bloggar Informell utbildning om medier På samma sätt som på 60-talet då kritiska röster höjdes om tv:s fördummande effekt (dumburken) har webben svartmålats som en plattform för våld och porr. Våld ett klick bort, Saddams avrättning på Youtube och direktsända ungdomssjälvmord har agerat huvudämne i en rad forskningsrapporter. With more and more visual electronic and digitilised media come both hope and fears (von Feilitzen, Bucht 2001:27) Barn och unga spenderar allt mer tid i sällskap av medier i olika former. Tv-kompisen har fått sällskap av en dator, en mobiltelefon och en ipod (Hellingwerf, Fascht, Carlsson 2008). Och i samma procedur som tiden i sällskap med medier ökar, minskar tiden med mamma och 12

13 pappa. Men på samma sätt som föräldrar i familjen fostrar oss kan medierna utgöra en slags media mother, alltså någon som lär oss, utbildar oss och hjälper till att förstå vår omvärld. Skeendet förklaras som descholing society (Illich 1973) och innebär att den mest signifikanta kunskapen inte nödvändigtvis kommer från skolan utan från mer informella plattformar som sociala institutioner, arbetsplatser eller webb (Buckingham 2003:201). 2.5 Tidigare forskning Mark Bauerlein är professor i engelska på Emory Univerity i Atlanta och står bakom publikationen The Dumbest Generation: How digital Age Superefies Young Americans and Jeopardieses Our Future (2008). Författaren menar att den digitala tekniken gjort dagens ungdomar till den dummaste generationen någonsin. Enligt Bauerleins tes behöver mediekonsumenten inte längre använda sin hjärna för att lagra information eftersom all information finns tillgänglig via exempelvis google. Enligt Bauerlein skulle www-världen skulle kunna bidra till en positiv kunskapsutveckling men i stället för att använda internet som ett läromedel och ett informational paradise så använder ungdomar nätet till sociala forum som, enligt honom, tenderar att bestå av skvalleraktiviteter. Medieprofessor Hendrik Speck är knuten till University of Applied Sciences i Kaiserslautern där han forskar om digitala medier. I sin rapport Social Network Analysis (2007) beskriver han det sociala medielandskapet i USA. Rapporten är skriven då Myspace stod för drygt 80 procent av marknadsandelarna för sociala medier i USA. Facebook hade då drygt en tiondel av den amerikanska marknaden. Studien visar att marknadsandelarna av de 20 mest populära sociala nätverken på nätet växte med 11,5 procent från januari till februari år Specks analys visar att besökarna främst surfar betyg och recensioner. Den näst populära aktiviteten är att läsa bloggar tätt åtföljt av att aktiviteter på olika diskussionsforum. Medieforskaren David Gauntlett står bakom forskningsartikeln Web 2.0 (2007). Enligt Gauntlett är den nutida medieforskningen dammig eftersom den akademiska världen inte håller jämna steg med den digitala. Gauntlett menar att långsamheten skapar problem när forskare ska utvärdera och analysera medieutvecklingen på webben. Han menar att eftersom mediesfären bygger på delaktighet och interaktion i dag måste analyserna följa samma mönster. 13

14 Elza Dunkels har skrivit en doktorsavhandlingen Bridging the distance: children s strategies on the internet (2007) vid Universitet i Umeå. Studien frågar vad unga (11-13 år) anser vara negativt med internet, vilka strategier unga använder när de surfar och hur unga utvecklat dem. Författaren menar att ungas uppfattning skiljer sig från hur vuxna uppfattar ungas agerande på internet. Ungdomarna själva uppfattar sig inte som särskilt värnlösa eller utsatta när de surfar utan anser sig ha strategier för hur de ska bemöta vissa hot. Författaren menar att ungdomarna har utvecklat dessa strategier genom att prova sig fram på egen hand. Flera utomeuropeiska forskare har studerat begreppet media literacy. Karin Fogelberg är en av få svenska medieforskare som tagit sig an ämnet. I sin arbetsapport Media Literacy- En diskussion om medieundervisning (2005) översätter hon det engelska begreppet till kritisk mediekompetens. Fogelberg menar att en person måste ha rätt mediekritiska verktyg för att på egen hand kunna använda sig av och förstå den mediala sfären och på så vis bli en aktiv och medveten samhällsmedborgare. Hon menar att det inte räcker med att enbart förstå eller analysera en bok - ett utvidgat, stort och komplext informationssamhälle kräver en mycket större mediekritisk verktygslåda. Enligt Fogelberg saknas kursplaner och konkreta mål för hur medieundervisning i skolan ska gå till. Det saknas även gemensamma krafttag för mediekritiska satsningar vid svenska lärarutbildningar vilket gör att ämnet löper riska att hamna i skymundan. Inger Segelström och Ann Katrin Agerbäck står bakom Medierådets rapport Ungar & Medier 2008 Fakta om barn och ungas användning och upplevelser av medier (2008). Årets upplaga av studien är den tredje i ordningen och undersöker hur utvecklingen ser ut gällande barn och ungdomars medievardag. År 2008 har rapporten utökats med en fråga som rör ungdomar och nyheter på internet. Anledningen är att författarna anser det finnas skäl att anta att unga i hög grad tar del av information via internet. Studien visar att 40 procent av de tillfrågade barnen (9-12 år) har en dator med uppkoppling på sitt rum, motsvarande siffra för ungdomar (12-16 år) är 50 procent. I jämförelse med föregående rapporter från Medierådet ökar internetanvändningen stadigt. Rapporten visar också att högkonsumenter av internet bland barn och unga har ökat medan andelen högkonsumenter av tv sjunkit. Samma tendens gäller nyhetsbevakningen via en tv där tittarsiffrorna bland unga sjunker. Författarna drar slutsatsen att man i stället hittar nyheter på internet. När det gäller nyheter svarar 72 procent unga att de lär sig saker via webben. Motsvarande siffra år 2006 var 63 procent. 14

15 Studien visar även att 40 procent av de tillfrågade ungdomarna och barnen tycker att nyheter är spännande, vilket är en markant ökning från 2006 då motsvarande siffra var 26 procent. Karin Fogelberg står bakom studien Media Literacy - En diskussion om medieundervisning (2005). Fogelberg menar att det är relevant att ge elever en kritisk kompetens om medier. Det görs bäst genom att undervisa om mediernas roll i samhället, hur den uppstått och vilka konsekvenser mediernas agerande får på andra delar av samhället. På så vis kan den unga konsumenten på egen hand plocka sönder en nyhet och vidare förstå hur en nyhet skapas, varför den ser ut på ett visst vis och vilka eventuella effekter den processen genererar. Nästa steg, enligt Fogelbergs studier, är att förstå mediernas syfte, makt och intressen. Vem vill få ut den här nyheten? Vem är avsändaren och hur påverkar det hur nyheten ser ut? Är sajten som nyheten publiceras på en journalistisk nyhetssida eller en kommersiell sida? 2.6 Teoretiska begrepp Media education: processen att av att lära ut och lära sig om medier i skolan. Media literacy: att förstå mediernas processer, vara kapabel att analysera och diskutera deras budskap samt kritiskt granska och resonera om dess påverkan på våra liv. Mediekritik: att lära sig att tänka kritiskt om medier Uttryck Evighetsmedier: digitala nyhetsforum där text- eller videoklippslängd inte är avhängt ett visst utrymme eller en viss tid. Exempelvis ett blogginlägg eller ett Youtube-klipp. Fritt nät: utgår från att vem som helst kan publicera i princip vad som helst när som helst. Generation C: amerikanskt samlingsuttryck för den nya generationen nyhetskonsumenter med ord som Connected, Co-creators, Conversation, Community, Creativity, Citizen journalism. News fatigue: nyhetskonsumenter som är informationströtta och som gärna söker djupare analyser av händelsenyheter men har svårt att finna dem. News on demand : skräddarsydda nyheter som via olika tekniska hjälpmedel blir tillgängliga precis där och när nyhetskonsumenten själv vill. Traditionella medier: samtliga medier som inte använder sig av digital publicering som primärt val. Exempel är papperstidningar och tv - och radiokanaler. Inom begreppet traditionella medier ryms även de medier som producerar nyheter för en tv-kanal och sedan lägger ut dem på en webb. 15

16 3. TEORI Följande kapitel beskriver inom vilken teoretisk ram studien utförs. Studien utgår från teorier som historiskt sett tillämpats vid forskning angående traditionella medier i kombination med nyare teorier som enbart kan tillämpas på den digitala nyhetssfären. Syftet är att de båda teoretiska områdena ska kasta ljus från varsitt håll på studiens resultat. 3.1 Mediernas påverkan på samhällets medborgare Frågan om, hur och i så fall i vilken utsträckning informationssamhällets medborgare påverkas av massmedier är ett väletablerat sätt att ta sig an forskning om medier. Frankfurtskolan startade innan andra världskrigets utbrott år 1923 och är ett av de europeiska universitet som tidigt prioriterat forskning om mediers samverkan, inverkan och påverkan på samhället. Den tyske filosofen Jörgen Habermas utvecklade bland annat analysen om det offentliga samtalet då han studerade vid. Habermas nymarxistiska teorier tar sin ansats i 1700-talet då gamla opinionsbildare som exempelvis hovet, ersattes av borgarnas åsiktsutbyten på caféer och barer. Habermas menar att majoriteten av samhällsmedborgare tidigare reducerats till konsumenter av offentliga meningar som producerats av andra. Enligt nordiska medieforskare som Strömbäck, Gripsrud och Hultén har medier ett starkt inflytande gällande hur vi uppfattar vår omvärld och omgivning. Gripsrud beskriver i sin bok Mediekultur och mediesamhälle (2002( samspelet mellan medier och medborgare som en växelverkan mellan människan och medier. Gripsrud menar att samtidigt som nyhetskonsumenten tar hjälp av exempelvis en tidningsartikel för att skapa en uppfattning om en händelse, ett fenomen eller en åsikt bekräftar konsumenten den föreställningen genom att ta in informationen av den bild som medier levererat om en viss händelse. Medier klargör alltså vad verkligheten innebär och hur vi bör förhålla oss till den - om vi sedan förhåller oss till händelsen genom det recept vi tillskrivits hjälper vi till att upprätthålla samspelet Agenda setting Den väletablerade teorin om medier som sätter en viss dagordning (McQuail 512:2005) fungerar dåligt i ett digitalt medielandskap eftersom vi i högre utsträckning än tidigare konsumerar News on demand, alltså nyheter när man vill och News by desire, alltså nyheter som man väljer själv. Den är ändå relevant att utgå från teorierna om agenda setting i den här studien för att förklara om ungdomars mediemedvetenhet styrs av exempelvis huvudrubriker i papperstidningar eller av populära bloggare samt om mediekonglomeratens storsatsningar på vissa ämnen avgör vad vi intresserar oss för (Baker 2007:111). Enligt Nordicoms rapport 16

17 (Harrie 2009:8) minskar mediekonglomeraten i Norden, snarare än ökar. Men eftersom unga navigerar i utomnordiska och internationella nätverk som är under inflytande av den ökade koncentrationen är frågan om mediekoncentration relevant Socialisering Den här studien tar sin utgångspunkt i att vi formas i samband med de medier vi konsumerar. Jostein Gripsrud är medieprofessor vid universitetet i Bergen och beskriver i samklang med andra sociologer fenomenet, att medier hjälper till att forma och fostra oss, som den sekundära socialisationen. Till skillnad från den ursprungliga, den primära, där vår person formas med hjälp av föräldrar, vänner och familj, formas vi i högre utsträckning än tidigare med hjälp av en ny familj: medier. Det är därför relevant att tolka, förstå och kritisera mediernas funktion, innebör, påverkan, innebörd och budskap. År 2008 utgör inte en enstaka papperstidning den enda kanalen som unga hämtar information ifrån. Eftersom priset på en papperstidning är högre än den digitala motsvarigheten har man som exempelvis tonåring möjligtvis råd att köpa någon papperstidning i veckan. Att däremot konsumera nyheter via webben är gratis. På en dag kan konsumenten läsa Dn.se, Veckorevyn.se samt besöka Aftonbladet.se flera gånger samma dag utan att det kostar särkilt mycket i jämförelse med om samma mängd information hade kommit från en pappersbaserad nyhetsprodukt. Men innebär ett ökat konsumtionsflöde av tidningar/information/nyheter att du lär dig känna igen den typen av medier och de ideal som förekommer där och därmed blir mer kritisk? Eller innebär det att du blir en mer blasé konsument eftersom informationstrycket från den här typen av medier blir så hårt och du får mindre tid att reflektera eftersom de hålrummen fylls av ny information? Medier är naturligtvis inte de enda som deltar i socialisationsprocessen av en människa. Familjen utgör fortfarande kärnan i uppfostran av ett barn. Men i och med att föräldrar umgås mindre med sina barn (Hallberg 2002) förskjuts fostringsprocessen till andra delar av samhället. Som medier. 3.2 Normativ teori Forskning bedriven utifrån normativ medieteori syftar till att ta reda på vad eller vilka idéer som ligger till grund för en viss förväntning om mediernas roll i samhället samt hur de uppstått. Att resonera om föreställningen om hur unga mediekonsumenter tycker att digitala nyhetsförmedlare bör fungera och varför de ska fungera på ett visst sätt är ett relevant perspektiv för denna studie. 17

18 A society s normative theories concerning its own media are usually to be found in laws, regulations, media policies, codes of ethics and the substance of public debate. (McQuail 2005:15) Enligt den engelske medieforskaren Denis McQuail finns det två övergripande normativa sätt att utvärdera medier. Dels en ekonomisk analys där exempelvis sajtens lönsamhet används som måttstock- marknaden agerar alltså domare. Tjänar den här bloggen sitt syfte, det vill säga att generera hög avkastning? De webbportaler som har flest besökare är också de som ger högst avkastning till ägarna och de som överlever. Den andra utvärderingsmodellen bygger på värderingar. Vad förväntar sig unga av digitala nyhetssajter och nyhetsbloggar? Enligt den här analysmodellen ska välfungerande medier ha hög sanningshalt och hög informationskvalité. Medier ska regleras utifrån lagstadgade regler (exempelvis tryckfrihetsförordningen) samt genom frivilligt ansvar (som pressetiska spelregler, rätt till genmäle). Nyheter ska vara neutrala, balanserade och sakliga. Här följer McQuails fyra olika modeller varifrån man kan utgå när man resonerar om normativa teorier. - A liberal - pluralistic or market model: Publiceringsfrihet utan inblandning av staten. Marknadskrafter styr vilka program som sänds på tv och vilka tidningar som finns i tidningsstället. - A social responsibility or public interest model: Ansvarstagande medier med viss statlig reglering. Medier har en skyldighet gentemot samhället.. Journalistiken ska vara sann, relevant och opartisk. - A professional model: Journalister och medier styr själva över hur mediemarknaden ser ut. Uppdraget är att förse allmänheten allsidig och neutral information samt att granska makthavare. - An alternative media model: Gräsrotsjournalistik som exempelvis bloggar eller nyhetsforum skapade av icke traditionella journalister. Vem som helst får uttrycka vad som helst utan att vara knuten till ett traditionellt journalistiskt forum. 18

19 3.3 Teknik Den digitala nyhetsarenan har möjliggjorts genom en teknikexplosion - utan bredbandsutbyggnad och en ökad datortillgång hade nyhetssfären sett mycket annorlunda ut. Enligt Feilitzen och Buchts UNESCO-rapport från 1999 är Sverige är ett av de länder i världen som länge toppar listan över flest datorer, flest mobiltelefoner och högst nättillgång per invånare. Samtidigt menar medieanalytikern McChesney att den europeiska mediekonsumenten är en relativt naiv och omedvetdn användare i jämförelse med exempelvis USA där motsvarande siffror är betydligt lägre. Hvitfeldt och Nygren (2005:301) beskriver hur den digitala utvecklingen påverkar det offentliga rummet, alltså de fysiska platser där samhällsdebatter tidigare ägt rum. År 2008 är det offentliga rummet inte avhängt en föreningslokal eller ett torg, diskussionen förs via ettor och nollor i ett digitalt universum och är minst lika verklig som den fysiska, menar amerikanen Howard Rheingold (1993). Enligt honom innebär tekniken en möjlighet för debattforum som tidigare reserverats för etablissemanget, exempelvis folkvalda och andra makthavare. I dag kan vem som helst göra sin åsikt hörd och ventilera den tillsammans med andra förutsatt att personen har en dator. Kommunikationen blir folklig. Contemporary social relations seem to be devoid of a basic level of interactive practice which, in the past, was the matrix of democratizing politics: loci such as the agora, the New England town hall, the village Church, the coffee house, the tavern, the public square, a convenient barn, a union hall, a park, a factory lunchroom, and even a street corner. Many of these places remain but no longer serve as organizing centers for political discussion and action. It appears that the media, especially television but also other forms of electronic communication isolate citizens from one another and sustitute themselves for older spaces of politics (Poster 1995:53) Den tyske sociologen och filosofen Jörgen Habermas har varit mycket kritisk till det fria nätets utveckling. Idag har han dock ändrat uppfattning. I sin bok Between Facts and Norms från år 1997 menar Habermas att även om en stor del av utbudet på internet är kommersiellt så ökar människans förmåga att resonera kritiskt om de utsätts för en mängd olika åsikter och argument. Teorin om the more the merrier får stöd av Baker: There is an idea that the medie is now a force of liberation for children that they are creating a new electronic generation that is mor e open, more democratic, more socially aware then their parents generation (Baker 2003:19) Som jag tidigare nämnt (kap 2.5) står medieforskaren David Gauntlet bakom medieteorin 2.0 som lanserades på webbplatsen Theory.org.uk

20 3.4 Medielogik Teorin belyser vad som styr journalistens nyhetsrapportering om politik och samhälle och hur medierna påverkar den politiska processen (Strömbäck 2000). Men vad händer när medier skapas av ickejournalister? Vem är det då som sätter agendan? Och spelar det någon roll om den offentliga debatten sker av en utbildad journalistkår eller andra? Medie- och sociologforskarna Peter Altheide och Robert P Snow (1979) menar att hur en nyhet formas, alltså exempelvis hur lång den får bli, var den hamnar i tidningen eller om den blir bildsatt, avgörs av redaktionella villkor. En viss nyhet måste passa mediets organisation, dyka upp vid rätt tidpunkt och fungera i pappersmagasinets format. Det resonemanget gäller inte de nyheter som enbart produceras för en webbtidning där det inte i princip finns några begränsningar vad det gäller exempelvis längd, publiceringstidpunkt eller antal bilder knutna till artikeln. Olof Petersson är professor i statsvetenskap och hävdade för flera år sedan att medielogiken spelar ut sin roll. Medborgarnas krav på journalisterna ökar och det blir allt svårare för medierna att fånga uppmärksamheten med de gamla slitna metoderna (Peterson, Olof, 4 september, 2001, Varför så ofta mot samma mål? Ett exempel på nyheter som inte är avhängda redaktionella strypsnaror är digitala evighetsmedier - de nyhetsinlägg som publiceras i bloggsfären, på sociala forum och i nyhetssidornas kommentarsfunktioner där unga tar det utrymme som historiskt sett rymmer få röster, livshistorier och meningsskiljaktigheter eftersom de begränsas av medielogikens påverkan (Strömbäck 2000). 4. UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE Rapportens frågeställning kräver två metoder. Den kvantitativa forskningsintervjun utgör en övergripande bild, den kvalitativa forskningsintervjun förklarar hur respondenternas mediekritiska resonemang uppstått. De både metoderna arbetar tillsammans fram en förklaring till slutanalysen (Ekström, Larsson 2000:110). Följande kapitel förklarar hur metoderna fungerar, varför de är relevanta i den här studien och vidare hur de använts. 20

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Ins2tu2onen för kommunika2on och medier Lunds universitet, har ha< huvudansvar för u=ormning av temat, vilket gjorts i samarbete och Karin C Ringsberg,

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun. Lobbyism & Strategisk kommunikation Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.se Den svenska modellen 2.0 Samband mellan stat & organisation

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Journalistikens förutsättningar i en digital värld

Journalistikens förutsättningar i en digital värld Journalistikens förutsättningar i en digital värld Det senaste året har många medieföretag varslat anställda och skurit ned i sina verksamheter. Samtidigt konsumerar allt fler journalistik på en mängd

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter?

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter? 214 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING Vem producerar morgondagens nyheter? Cisions stora journalist- och kommunikatörsundersökning 214 Vem producerar morgondagens nyheter? Cision genomför

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Konferens Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Om Journalism Inbjudan till konferensen skedde via Vinnova och Jan Sandred som jobbar som Program Manager. Vinnova skickar varje

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Barn och ungas medievardag i Sverige

Barn och ungas medievardag i Sverige Barn och ungas medievardag i Sverige Ann Katrin Agebäck Medierådet är en kommitté vid Kulturdepartementet som arbetar med mediepåverkan och med barn och ungas medievardag. Syftet med vårt arbete är att

Läs mer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer KonsumentDNA.se Consumer Genome Project Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer Konsument i förändring Konsumenterna får allt mer makt och blir allt svårare att nå. Tidigare

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Elever och lärare online

Elever och lärare online En rapport från Lärarnas Riksförbund Elever och lärare online var går gränsen? Rapport från Lärarnas Riksförbund Elever och lärare online var går gränsen? Förord Den snabba utvecklingen av användandet

Läs mer