Kontrollera återväxten på ditt hygge. Tips inför generationsskiftet. Sommarmat med smak av skärgård. Tävla och vinn en GPS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontrollera återväxten på ditt hygge. Tips inför generationsskiftet. Sommarmat med smak av skärgård. Tävla och vinn en GPS"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Kontrollera återväxten på ditt hygge Tips inför generationsskiftet Sommarmat med smak av skärgård Tävla och vinn en GPS

2 Ledaren Rättssäkerhet ska gälla även för skogsägare Svenska skogsägare har under våren fått kompanistryk av Skogsstyrelsen. Myndigheten har deklarerat att mer än var tredje slutavverkning bryter mot skogsvårdslagens krav på naturhänsyn. De delar av den ideella naturvården som menar att brukandet av de svenska skogarna är förkastligt, fick därmed gratisammunition som de nyttjat flitigt. Det märkliga är att knappt någon skogsägare, vare sig stor eller liten, vet om de misslyckats med att nå lagens krav. Ännu mindre har någon lagförts. Myndighetens arbete kan jämföras med att trafikpolisen skulle deklarera att var tredje bilförare bryter mot lagen. Om ingen får veta var, när eller hur man brutit mot lagen så blir effekten av budskapet klen. Skogsstyrelsen gör besök på slumpvis utvalda trakter som avverkningsanmälts. Trakten besöks före avverkning och tjänstemannen bestämmer sig då för vad skogsvårdslagen kräver just där. Nästa besök görs efter avverkning och den naturhänsyn som Mats Sandgren VD SCA SKOG utförts jämförs då med den målbild tjänstemannen satte upp vid det första besöket. Problemet är att naturhänsyn vid avverkning inte är en exakt vetenskap. Det vi kunnat se, vid fältbesök tillsammans med Skogsstyrelsen, är dessvärre att trakter med generös och väl utförd hänsyn kan underkännas för att Skogsstyrelsens tjänsteman gjort andra prioriteringar av hänsynen än den person som planerade avverkningen. Den enskilde tjänstemannens subjektiva bedömning kan således avgöra om trakten godkänns eller inte. Det är även oklart om Skogsstyrelsen väger in det omgivande landskapets kvaliteter och de ambitioner skogsägaren har i ett större perspektiv. Det kan naturligtvis finnas fall där skogsägare uppenbart struntat i naturhänsyn helt och hållet. Där vore det på sin plats med prövning i domstol. Skogsstyrelsens metodik kan dessvärre knappast betraktas som rättssäker. Rättstillämpning bygger på att vi ska vara lika inför lagen och att inslag av subjektiva bedömningar och personliga preferenser från myndigheternas sida ska elimineras. Det faktum att resultaten inte återförs till berörda skogsägare gör att syftet med såväl uppföljningarna som myndighetens kommunikation i frågan framstår som oklart. Skogsstyrelsens roll borde vara att hjälpa till i utvecklingen av det svenska skogsbruket, inte att på svaga grunder underminera förtroendet för landets skogsägare. Innehåll Maja, 7, älskar sin skolskog... 3 Skolskogen bjuder både på lek och lektion... 4 Marknadsläget... 6 Ny marknadschef i Jämtland... 6 Notiser... 7 Extra viktigt att kolla dina plantor i år... 8 Insekter och sork vanliga plantmarodörer Skogsbruk i den digitala frontlinjen Generationsskifte special Oplanerat arv blev svårt beslut för Ingela Skogsekonomi Prata mer skog vid köksbordet Nya virkesköpare Skogsägare får granar på fall Älgarnas årliga simtur Granbarkborreläget Granbarkborrarna tros bli färre i år Hett kärleksliv under barken Läget fortsatt allvarligt enligt Skogsstyrelsen Undvik onödig skatt Ditt virke är viktigt för hela Sveriges ekonomi SCA satsar i Kina Mat med smak av skärgård Einar blir aldrig färdig och det är som det skall Fototävling DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel Redaktör: Anna Bergek Produktion: Fryklunds, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: 2 Omslagsfoto: Göran Ekström

3 Skogsporträttet Maja, 7, älskar sin skolskog Maja Öhrn Nästa sida: Följ med till Majas skolskog! Klättra, undersöka, räkna, mäta och leka. Det finns mycket att göra i Sjöfruskolans skolskog i Umeå. Maja Öhrn, 7 år, stortrivs när hennes klass är där och vill helst inte åka tillbaka till skolan igen. Det är så kul att vara här! säger Maja. Maja Öhrn går i klass 1C på Sjöfruskolan i Umeå. Ända sedan hon började i förskoleklass i fjol har hon och hennes klass cyklat iväg på regelbundna utflykter till skolans skolskog som ligger ett par kilometer från Sjöfruskolan. Bänkar och eldstad En skolskog är ett skogsområde som en skola får disponera för utflykter och lektioner i det fria. Genom att göra ett avtal med markägaren får skolan rätt att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, som att till exempel bygga eldplats, vindskydd och sätta upp skyltar. Det är precis vad Maja och hennes skolkompisar har gjort. I deras skolskog i området vid Nydalasjön i Umeå finns bland annat bänkar att sitta på, en eldstad, klätterställning och en naturstig. Kul klättring Där finns också en bäck att undersöka, en myrstack att kolla in och en massa träd att räkna och mäta. Att klättra i klätterställningen och att vara vid bäcken är nog allra roligast, säger Maja. Eleverna har till och med skapat ett konstverk i skogen. Det syns lång väg mellan träden och påminner lite om en totempåle med färggranna pinnar och utsmyckningar. Konstverket är bland det bästa klassen gjort i skogen, tycker Maja. Då fick vi spika pinnar och måla. En sak är viktig att komma ihåg när man är i skogen: Att man inte förstör den. Man får inte hugga ner träden och bryta kvistar, säger Maja. Finns det något dåligt med skolskogen? Ja, när man måste gå därifrån! Text: Anna Bergek Foto: Rolf Höjer 3

4 Skolskogen bjuder både på lek och lektion Det plingar av ringklockor och ekar av rop mellan träden. Klass 1C vid Sjöfruskolan i Umeå är på väg till sin skolskog. Hit cyklar de många gånger varje termin för att räkna matte, ha biologi, leka och plocka lingon. 4 På väg till skolskogen! Hit cyklar Maja Öhrn och hennes klasskompisar i 1C ungefär två gånger i månaden under barmarkssäsongen.

5 Sjöfruskolan har haft sin skolskog i många år. Barnen börjar vistas i den redan när de går i förskoleklass och besöken fortsätter ända upp i nian. Det syns tydligt var Sjöfruskolans skolskog börjar. Två konstverk bildar en port in bland träden och det ligger en spång över diket mellan vägen och skogen. Klassen parkerar sina cyklar på skogsbilvägen och ställer sig vant på led innan de vandrar över spången och in i skogen. Regler i skogen En bit in längs stigen finns en fikaplats och där samlas barnen innan arbetet börjar. En jättestor myrstack tornar upp sig vid ett träd och läraren Katarina Oskarsson passar på att gå igenom vilka regler som gäller i skolskogen. Hur var det nu med myrstacken? frågar Katarina. Alla är överens om att man får kika på myrstacken, men inte sticka in någon pinne och förstöra myrornas bostad. Och hur var det med träd och buskar? frågar Katarina. Man får inte bryta grenar, men man får känna på dem, säger en pojke. Man får bygga kojor vid träden! flikar en annan pojke in. Kunskap och kul Det finns mycket att mäta och räkna, liksom många djur och växter att undersöka i skolskogen. Därför står ofta matte och NO-ämnen på schemat när barnen är här. Men det går lika bra att ha ämnen som slöjd och bild. Den fria leken och rörelsen är också viktig, understryker lärarna Katarina Oskarsson och Karin Sundberg Wårstedt. Ett av våra syften med skolskogen är att göra barnen bekväma i skogsmiljön. Det är inte alla barn som är vana vid att vara i skogen, säger Katarina Oskarsson. Uppdrag att lösa Barnen får alltid uppdrag när de är här. Den här dagen delas de in i tre olika grupper. En grupp ska mäta med måttband och hitta ett träd som är en meter i omkrets. En annan grupp får leka en lek där man gissar olika djur. En tredje grupp får leka i klätterställningen som skolan byggt bland träden. Stolta barn Alla barnen verkar gilla att vara i skolskogen. Det är väldigt roligt att vara i klätterställningen och upptäcka djur som myror och kolla in bäcken, berättar Ronja Åkerdahl. Katarina Oskarsson bekräftar att skolskogen är viktig för eleverna. De är stolta för de tycker att det är fint i den, och de är rädda om den. Om vi tvingas ställa in en utflykt till skolskogen en dag blir det stor besvikelse, säger hon. Text: Anna Bergek Foto: Rolf Höjer Fakta Skolskogar En skolskog är ett avgränsat område som en skola kan använda för lektioner och utevistelse. 975 skolor i Sverige har i dag en skolskog. Huvudsyftet med skolskogarna är att flytta ut undervisning i naturen och på så vis öka intresset för, och kunskapen om, skog bland elever och lärare. Bakom skolskogarna står Skogen i skolan, ett nationellt samverkansprogram mellan skolan och den samlade skogsnäringen. De markägare som äger skogen upplåter marken frivilligt och utan ersättning. Skogen i skolan rekommenderar att man gör en skriftlig överenskommelse mellan skola och markägaren, så att båda parter är väl insatta i vilka rättigheter och skyldigheter man har. Läs mer på 5

6 marknadsläget Virkesmarknaden hämtar andan inför hösten längre norrut finns det nu bra tillgång till både timmer och massaved. Vi gjorde under våren bedömningen att timmerpriset i Norr- och Västerbotten behövde höjas. Detta togs väl emot av de skogsägare som trots allt planerade att sälja virke. Det som fattas på kort sikt är nu en del massaved norr om granbarkborreområdet, liksom massaved av tall. Det gör att den som funderar på att gallra har ett bra läge under sommaren, spår Jörgen Bendz. Virkesmarknaden i norra Sverige har under våren präglats av ett tämligen lågt utbud från skogsägarnas sida. Det finns naturligtvis flera förklaringar till detta: Vi vet att många skogsägare gjorde avslut under slutet av 2010 och därför inte planerar att sälja mer just nu. Dessutom hade vi en vinter med mycket snö på många håll. Det håller alltid tillbaka affärslusten eftersom både säljare och köpare måste ta sig ut i skogen och titta inför en avverkning, säger SCAs virkeschef Jörgen Bendz. I mellersta Norrland har aktiviteterna helt och hållet präglats av granbarkborrens angrepp. Många skogsägare har tagit problemen på allvar och avverkat angripna bestånd för att rädda virkesvärdet. Detta har gjort att flödet av gran, såväl timmer som massaved, har varit stort. Även Sug efter virke Då skogsindustrin generellt sett nu utnyttjar sin kapacitet på hög nivå finns det många faktorer som talar för att suget efter virke kommer att tillta ytterligare under hösten. En utblick i omvärlden visar att industrin i Finland brottas med lågt utbud från skogsägarna på hemmaplan samtidigt som priserna i Baltikum är höga och osäkerheten kring den ryska exporten kvarstår. Många bedömare menar att tydligare besked om de ryska virkestullarna, och eventuellt en ökad export, kan komma tidigast under Rolf Edström Ny marknadschef i Jämtland Catharina Andersson är ny chef för SCAs virkes köpare i Jämtland. Hon är själv en noggrann skogsägare som ställer stora krav när hon lejer in hjälp. Varje avverkning är en stor affär för en privat skogsägare. Därför är det viktigt att vi på SCA gör ett bra jobb, säger Catharina Andersson. Catharina Andersson har en gedigen yrkesbakgrund inom skog- och jordbruksbranschen. Hon kommer närmast från en tjänst som vd för biobränsleföretaget Såtab, där hon arbetat i 15 år. Tidigare har hon arbetat inom NNP, Nedre Norrlands Producentförening. Hon har också suttit i flera styrelser med skogsanknytning, som BioNorr innan det köptes av SCA, och Skogsvårdsstyrelsen i Mellannorrland. Jag trivs i skogs- och lantbrukarkretsar, konstaterar Catharina. Omsorgsfull skogsägare Intresset för skog har hon haft med sig sedan barnsben. Hennes far var entreprenör i branschen och drev ett litet sågverk. I dag bor Catharina med sin sambo och dotter på faderns föräldragård på Hammarnäshalvön utanför Östersund. Till gården hör en skogsfastighet som Catharina äger med sin bror och som sköts med stor omsorg. Det är ingen som vill avverka hos mig! Jag är lite pedant och vill att det ska se snyggt ut, säger hon och skrattar. Bra med många aktörer Hästar är ett stort fritidsintresse och Catharina ägnar mycket tid åt att skjutsa sin dotter på hopptävlingar. Hon rider också själv. På gården i Hammarnäs finns förutom hästar även höns, katter och en hund. Nu ser hon fram emot att träffa många andra jämtländska skogsägare i sin nya roll på SCA. Det är många aktörer i Jämtland och det är bra för skogsägarna. Vi vill göra ett så bra jobb och erbjuda skogsägarna så bra priser att vi blir alternativ nummer ett, säger Catharina Andersson. 6

7 SCA-förare tog guld i skol-sm Foto: Schutterstock Bärplockare kan andas ut Emil Ruona, 18 år, tog hem segern i skol-sm i skotarkörning. 18-årige Emil Ruona tog hem förstaplatsen i årets skol-sm i skotarkörning. Emil kör skogsmaskin åt SCAs entreprenör Mats Mörk i Kalix. Det var jäkligt kul att vinna. Det är som ett kvitto på att man verkligen kan köra skotare, säger Emil. SM-tävlingarna ägde rum på Skogselmia i Jönköping i slutet av maj och arrangeras av branschorganisationen SMF Skogsentreprenörerna. Emil Ruona tävlade mot deltagare från hela Sverige, som liksom han gallrats ut vid regionala uttagningar. Din skog lyfter på hatten och gratulerar! Kan vi fortsätta att äta bär i skogen? Det är en fråga som många har ställt sig sedan rävens dvärgbandmask återfunnits i Sverige. Nu ger Livsmedelsverket lugnande besked. De uppger att risken att smittas är mycket liten och att man kan fortsätta att plocka och äta t ex blåbär på samma sätt som tidigare. För den som önskar absolut säkerhet är kokning ett effektivt sätt att döda parasiterna. Hur stor effekt sköljning av bär och grönsaker har för att ta bort eventuella parasitägg är inte känt, men sköljning kan ändå ha viss effekt. För att hindra smittan från att spridas bör hundägare som reser igenom de smittade områdena (Södermanland, Dalarna och Västra Götaland) hålla sina djur kopplade. Det är också mycket viktigt att hundar och katter som varit utanför Sverige avmaskas med medlet prazi kvantel. Läs mer på Skogstokig? Vinn en bok! Är du galet förtjust i din skog och vill få nya idéer om hur du kan bruka den? I så fall är boken Skogstokig 28 alternativ till alla som tänker nytt något för dig. Journalisten och jägmästaren Carl Henrik Palmér skriver humoristiskt och initierat om allt från skog med högsta möjliga avkastning som målsättning, till skogsbruk med fokus på tjäderspel, terrängcykling och rödlistade arter. Vi lottar ut tre böcker bland våra läsare. Skicka ett vykort med ditt namn och adress till Din skog, SCA Skog AB, Sundsvall senast 1 augusti. Märk vykortet med Skogstokig. SCA satsar på vindkraft i Näsåker SCA och det norska bolaget Fred.Olsen Renewables bildar ett samägt bolag för att bygga vindkraftverk på SCA-mark öster om Näsåker i Sollefteå kommun. Området har en potentiell vindkraftsproduktion på cirka två TWh per år. Det här projektet innebär att SCA förstärker sin satsning inom vindkraft ytterligare, säger Åke Westberg, chef för SCA Energy. SCA och Fred.Olsen Renewables bildar företaget FORSCA AB, av vilket SCA ska äga 40 procent och Fred.Olsen Renewables 60 procent. SCA står för markresurserna, medan Fred.Olsen Renewables arrangerar finansieringen av de vindparker som kommer att byggas. Investeringskostnaden är beräknad till 10 miljarder. Förhoppningen är att vindkraftverken ska kunna börja byggas inom tre år. 7

8 Extra viktigt att kolla dina plantor i år Snytbaggar, gnagare och torka små n yplanterade träd har många fiender. Därför bör du som skogsägare kontrollera att plantorna på dina hyggen överlever. I år kan återväxtkontrollen vara extra viktig, eftersom det är mycket sork i markerna. 8

9 b9 Med hjälp av ett snöre, en pinne och kompass kan du själv göra en enklare återväxtkontroll på ditt hygge. Var gärna två stycken när ni gör provytor. Det kan vara lättare att se plantorna om man hjälps åt, säger SCAs virkesköpare Elin Olofsson. Ett år efter en plantering bör du göra en första återväxtkontroll, det vill säga en bedömning om återväxten på hygget har lyckats eller inte. Ju tidigare du upptäcker eventuella skador, desto skonsammare för plånboken. Det är väldigt viktigt att gå ut redan första året. Ju större plantor du köper för att stödplantera med, desto dyrare blir det, säger Elin Olofsson, virkesköpare för SCA i Örnsköldsvik. Provytor Hon tar med oss ut på ett hygge i Styrnäs mellan Kramfors och Sollefteå för att visa hur en enklare återväxtkontroll kan gå till. Hygget är planterat med granplantor i fjol sommar och Elin fattar ganska snart misstankar om att allt inte står rätt till. Vi hittar många plantor som är avbitna i toppen. Det är ingen klassisk sorkskada, men någon sorts gnagare är det nog, funderar Elin. Genom att göra provytor på hygget, då man räknar antalet plantor inom en viss yta, får Elin en tydligare bild av hur föryngringen gått. På vissa ställen är resultatet klart godkänt, med plantor per hektar. På andra ställen har föryngringen gått sämre och vi hittar inte en enda planta. Stödplantering Jag skulle vilja stödplantera vissa kritiska områden på det här hygget. Om Plantans stam har blivit avbiten. Troligen är det sorken som varit framme. Fakta skogsvårdslagens krav Det finns ingen lag på hur många planterade plantor du ska ha på ditt hygge. Skogsvårdslagen anger i stället lägst antal tillåtna huvudplantor, det vill säga plantor som beräknas bli kvar efter röjning. Dessa siffror kan vara bra att ha i bakhuvudet när du inventerar ditt nyligen planterade hygge. Både barr och löv får räknas in. Ståndortsindex* Krav enligt skogsvårdslagen (stammar/ha) Avgnagda stammar på hygget tyder på att sorken härjat. T T T T G G G G *) Ståndortsindex är ett mått på markens bördighet och finns angivet i din skogsbruksplan om du har en sådan.

10 Återväxtkontroll gör så här Börja med att gå över hygget och gör en översiktlig bedömning. Om du ser att plantorna klarat sig och du bedömer att du klarar skogsvårdslagens krav är det bra. Om inte, bör du göra en noggrannare kontroll med hjälp av provytor. Knyt ett 1,78 meter långt snöre i en pinne som sätts ner i centrum av provytorna. Gå runt pinnen med sträckt snöre och räkna alla planterade plantor inom snörets längd. Det ska vara minst 0,6 meters avstånd mellan plantorna (är det kortare avstånd kommer en av plantorna så småningom att röjas bort). Självföryngrade plantor som är i samma höjd som dina planterade plantor samt har rak och odelad stam kan också räknas in. bara de plantor vi ser nu skulle komma upp, blir det en väldigt ojämn skog, säger Elin. Vi hittar flera avgnagda större träd på hygget, med högar av sorkspillning intill. Och plötsligt tjuter en sork till i gräset. Det börjar bli ganska tydligt vilka förövarna är, säger Elin. Kontakta försäkringsbolaget Svåra sorkskador har rapporterats i alla Norrlandslän under våren och därför är det extra viktigt att kontrollera planteringarna i år. Vissa skogsförsäkringar täcker sorkskador. Om du har skogen försäkrad ta kontakt med ditt försäkringsbolag och hör vad som gäller. Text: Anna Bergek Foto: Michael Engman Multiplicera med för att få fram antalet plantor per hektar. Låt säga att du räknar antalet plantor till 2 inom provytan, då har du alltså 2 x = plantor per hektar just där. Gå systematiskt över hygget i raka linjer som inte följer markberedningsstråken. Ta hjälp av kompass för att hålla rak kurs. Gör minst 5 provytor/hektar på hyggen under 10 hektar. På hyggen över 10 hektar: gör minst 50 provytor totalt. Markera områden där plantresultatet är dåligt på en karta. Ha ögonen öppna även på sträckorna mellan provytor. Försök notera varför plantorna dött (se artikel här nedan). Gör kontrollen så tidigt som möjligt på säsongen, då är det enklast att få syn på plantorna. Senare på säsongen kan de vara gömda i gräs och sly. Vanligtvis rekommenderas återväxtkontroller år 1 samt år 4 efter plantering. Detta är en enkel variant av återväxtkontroll. För en mer vetenskaplig och exakt kontroll, kontakta din virkesköpare eller Skogsstyrelsen. Sorken kan ibland knipsa av hela stammen och bara lämna en liten pinne kvar. Foto: Claes Hellqvist/SLU Det är bra att fundera lite kring varför plantorna på hygget dött. Handlar det om insekter kan du till exempel minska skadorna genom att köpa plantor som är behandlade med insektsmedel. Sork däremot är svårt att skydda sig mot, men en tröst kan vara att populationen normalt kraschar efter en topp. Här är några av de vanligaste plantmarodörernas kännetecken: Sorken går på alla trädslag och är mest 10 Snytbaggen ringbarkar plantan från marknivå och några centimeter upp. Foto: Claes Hellqvist/SLU Insekter och sork vanliga plantmarodörer Sork och insekter är två vanliga orsaker till att plantor dör. Ofta ser det ut som att plantan drabbats av torka, fast den egentligen skadats av någon insekt, säger Oskar Skogström, biolog vid SCAs plantskolor. Den svarta granbastborren angriper plantans rötter. Foto: Claes Hellqvist/SLU intresserad av att äta den näringsrika barken. Ibland har markägaren svårt att hitta några plantor alls på ett hygge där sorken varit framme, eftersom djuret knipsar av stammen och drar iväg med den till ett mer skyddat ställe. Om man går ner på knä och söker på marken kan man ibland hitta en liten kvarlämnad pinne på 1-2 cm som sticker upp. Snytbaggen angriper gran, tall, contorta och lärk. Den ringbarkar plantan från marknivå och 5-10 cm upp på stammen. Det gör att plantan torkar och dör. Den svarta granbastborren angriper gran. Den äter upp rötternas bark, vilket gör att plantan torkar. Drar du upp plantan ur jorden kan du ofta se att rötterna är skalade. Det är vanligt att plantor vid första anblicken ser ut att ha drabbats av torka. Men det är egentligen en ovanlig orsak till att plantor dör. En oskadad planta torkar inte om den är ordentligt planterad och det inte varit extremt torrt. Ofta är det en insekt som varit framme, säger Oskar Skogström. Anna Bergek

11 344 skogsmaskiner och 153 virkesbilar inom SCA Skog är sammankopplade i ett digitalt nätverk via mobilt bredband. Detta lyftes fram som en framtidsvision på en stor telekommässa i Barcelona i våras där Magnus Bergman, teknisk chef vid SCA Skog, var inbjuden talare. Christer Johannessen ansvarar för att IT-systemen fungerar och kan från sitt kontor koppla upp sig på samtliga skogsmaskiner. Foto: Per-Anders Sjöquist och Ericsson Skogsbruk i den digitala frontlinjen På den årliga Mobile World Congress visar världens ledande telecomföretag upp framtidens teknik. Svenska Ericsson sökte världen över efter ett bra exempel på avancerat nyttjande av mobila datanätverk. Texasbaserade Henry Austin, ansvarig för taktisk marknadsföring inom området mobila bredband, fann vad han sökte i det svenska skogsbruket! Teknikmässan Mobile World Congress i Barcelona är 2011 års största marknadssatsning för Ericsson. Här visar man visioner och framtidslösningar för kunder från hela världen. Ericsson bedömer att den största utvecklingen under de kommande åren handlar om att koppla ihop maskiner av olika slag. Detta kommer att hända såväl i hemmet som i näringslivet och syftet kommer att vara bättre livskvalitet för individen och högre effektivitet och lönsamhet i processer av olika slag. Vår vision är 50 miljarder uppkopplade enheter 2020, förklarar Rima Qureshi, senior vice president för affärsenheten CDMA Mobile Systems inom Ericsson. Vid mässan i Barcelona ville vi visa våra kunder ett tydligt exempel på praktisk nytta av interaktion mellan maskiner av något slag. Hos SCA Skog hittade vi ett fantastiskt exempel på att vår framtidsvision till stora delar fungerar redan i dag, fortsätter hon. SCA Skog har i dag kopplat ihop en digital kedja som innebär att 344 skogsmaskiner och 153 virkesbilar får underlag för sitt arbete skickat till fordonens datorer via mobilt bredband. De rapporterar även in sin produktion till SCA Skogs centrala datanät via samma system. Det mobila bredbandet tillhandahålls av företaget Net1, som specialiserat sig på mobila bredband med täckning även i glest befolkade områden. Viktig återrapportering Tack vare bredbandet kan de som ska göra arbetet få bra underlag för sitt arbete, till exempel digitala kartor och tydliga direktiv för hur arbetet ska utföras. Genom återrapporteringen får vi en väldigt god bild av hur avverkningarna går, hur mycket virke av olika sortiment som finns på olika platser och även hur de olika maskinerna fungerar rent tekniskt, förklarar Magnus Bergman, teknisk chef vid SCA Skog. Denna digitala kedja visade sig faktiskt räcka ända till Barcelona. Som inbjuden talare vid ett Ericsson-seminarium kunde Magnus Bergman koppla upp sig mot en skördare som var i full färd med att avverka utanför Bräcke. Telecomfolket fick på storskärm se precis den bild som skördarföraren för ögonblicket hade på sin fordonsdator. Tack vare att vi kan koppla upp oss mot maskinerna kan vi också ofta hjälpa till med felsökning och problemlösning på distans, berättar Christer Johannessen, som till vardags ansvarar för att IT-systemen i SCA Skogs maskinpark fungerar. Detta var dock första gången han satt i Spanien och kopplade in sig på en maskindator. Film på SCAs hemsida Texasbon Henry Austin ansvarar för marknadsföring kring mobila bredband och CDMAteknik vid Ericsson. För att på ett enkelt sätt kunna visa kunder och andra intressenter hur samarbetet mellan SCA och Net1 ser ut ledde han i januari ett filmteam till Medelpads Skogsförvaltning. Resultatet rullade först på de stora bildskärmarna i Barcelona och på Ericssons hemsida, men kan nu även ses på SCA Skogs hemsida, Rolf Edström 11

12 Oplanerat arv blev Ingela och hennes pappa hade inte förberett generationsskiftet alls. Pappa hade sträckt ut en hand och ville att jag skulle engagera mig men jag nappade aldrig. Det ångrar jag så klart i dag. Det hade varit så roligt att få engagera sig med honom, säger Ingela. 12

13 generationsskifte specialb svårt beslut för Ingela Ingela Hamrins pappa dog hastigt och oväntat. Plötsligt stod Ingela som ensam ägare till en stor gård och skog. Först efter två år av sorgearbete, funderingar och rensning bland gamla saker var hon redo att fatta sitt beslut. I en liten vindsateljé i Hagalund norr om Stockholm växer bilder av norrländska miljöer och landskap fram. Konstnären Ingela Hamrin målar med inspiration från sin uppväxt i Indal, ett litet samhälle ett par mil nordväst om Sundsvall, och känner stor kärlek för de människor och den miljö som finns där. Ändå var beslutet om att bli skogsägare i Indal långt ifrån enkelt att fatta. Oförberedd Allt började en septemberdag 2008, då Ingelas far avled hastigt av en brusten kroppspulsåder. Som enda barnet och med separerade föräldrar blev Ingela ensam ägare till pappans gård och två skogsfastigheter i Indal. Ingela hade tillbringat mycket tid på gården under sin uppväxt och hon hade många fina minnen därifrån. Men hon och hennes pappa hade inte förberett något övertagande och det var inte alls självklart för henne att behålla sitt arv. Hon hade heller ingen praktisk erfarenhet av att sköta gården, som bestod av flera byggnader och ganska snart krävde en rad beslut om underhåll och skötsel. Experthjälp Min pappa var mitt största fan när det gäller mitt konstnärskap och hade alltid stöttat mig mycket. Jag tappade självförtroendet på många plan när han försvann. Att mitt i det hitta styrka och kraft till alla praktiska göromål var allra svårast, säger Ingela. För att klara av situationen bestämde hon sig för att inte förhasta sig. Jag kan aldrig ta tillbaka vad jag sålt, men om jag har det kvar kan jag sälja det när som helst, resonerade hon. Mitt prio ett blev att ta hand om gården, så att den inte förföll. Skogen sköt jag på framtiden, säger Ingela. Hon bestämde sig också för att ta hjälp av experter, eftersom hon själv saknade kunskap om skogsbruk. Kontakten med en mäklare på LRF Konsult blev därför viktig, liksom en uppdatering av skogsbruksplanen. Skogsbruksplanen ger en suverän överblick och har lärt mig mycket om min egen skog, säger Ingela. Jag förstår faktiskt inte hur folk med ett vanligt jobb hinner med när något sådant här inträffar? funderar Ingela. I huset fanns många historiska papper. Dessa skänkte hon till hembygdsföreningen. Möbler och verktyg auktionerades ut vid två olika auktionstillfällen. Auktionerna blev rena folkfester där människor kom fram och tackade Ingela för den trevliga tillställningen. Men för mig personligen var det ganska jobbiga dagar, särskilt den första auktionen. När folk började bära bort grej or insåg jag att jag verkligen höll på att sälja bort pappas och släktens saker, säger Ingela. Släppa taget Hon behöll endast några enstaka minnessaker själv. I en liten lägenhet i Stockholm finns ingen plats att förvara större föremål. De praktiska bestyren gjorde att Ingela inte riktigt hann sörja sin pappa. Jag sörjde att jag inte hann sörja honom. Men att städa ur var också en del av sorgen. Och så fort jag kom hem till Stockholm målade jag. Det var en del av bearbetningen, säger Ingela. När Ingela hade tömt alla hus kände hon att hon närmade sig ett beslut om en försäljning. Då hade gården varit ett dödsbo i två år. Jag kom fram till att jag måste släppa taget. Att sälja gården behöver inte betyda att man tappar det förflutna. Det finns kvar inom mig, säger Ingela. Hon kände också en stark önskan att gården skulle brukas, rustas och leva vidare. Och det hade hon inte själv möjlighet att göra. Jag kunde helt enkelt inte göra gården rättvisa, säger Ingela. Stolt skogsägare I dag är hon mycket glad över den lösning som blev. Familjen som köpte gården bor där året runt och håller på att renovera. b Städa ur och rensa De följande två åren ägnade Ingela flera månader åt att rensa och sortera bland alla grejor som följde med i arvet. Gården bestod av närmare 15 byggnader och det var prylar i varenda liten lada. Rensandet ägnade hon sig åt på hösten och våren, i skarven mellan hennes två ordinarie jobb i Stockholm som parkarbetare på sommaren och konstnär på vintern. En av Ingela Hamrins tavlor föreställer hennes gamla lekstuga. I bakgrunden syns gården i Indal som hon ärvde av sin pappa. 13

14 generationsskifte special Ingela Hamrin fotodokumenterade gårdens alla vinklar och vrår innan hon sålde den. Nu hänger fotona i hennes ateljé i Stockholm, där hon återskapar miljöer och stämningar i både olja och akvarellfärg. Mer om Ingela Hamrin I försäljningen ingick också den ena skogsfastigheten, som hört till gården sedan länge. Det kändes bra att sälja hela gården tillsammans med den skog som hörde till. Jag tror det har ett kulturhistoriskt värde, säger Ingela. Själv behöll Ingela den andra skogsfastigheten, en fastighet på 28 hektar som tillkommit gården genom arv i tidigare generationer. I dag är hon en mycket stolt och engagerad skogsägare på distans, och skogen och uppväxten på landsbygden är närvarande varje dag i hennes liv i Stockholm. Undersöka och upptäcka I sitt konstnärskap utgår Ingela från gamla foton, ofta tagna ur de egna familjealbumen, och återskapar dem i olja eller akvarell. Hon lägger mycket vikt vid stämningen i bilden. Intresserad att se fler av Ingelas bilder? Se hennes hemsida Kommande utställningar: Det lugna vattnet (oljemålningar om en översvämning i Selånger, Sundsvall 2001) Murberget, Länsmuseet Västernorrland, 24 september-13 november Vila i luften (akvareller från gården i Indal) Husby konsthall, Kista, 8 oktober-6 november Låt processen ta tid Ingela Hamrin listar sina viktigaste erfarenheter från arvsskiftet: 1. Planera generationsskiftet i tid, innan föräldern/föräldrarna går bort. Det är naturligtvis det viktigaste rådet till någon som fortfarande har dem i livet. 2. Låt processen ta tid. Låt ditt beslut växa fram. 3. Ta kontakt med professionella aktörer som kan hjälpa dig om du saknar egen kunskap. Det kan handla om att anlita mäklare vid en eventuell försäljning och rådgöra med virkesköpare och Skogsstyrelsen om skötseln av skogen. Vi har fantastiska myndigheter i Sverige, som Skogsstyrelsen och länsstyrelsen, de är otroligt kunniga och hjälpsamma, säger Ingela. 4. Fråga mycket och ta reda på information. Fråga inte bara professionella aktörer utan även andra skogsägare. När jag träffar andra skogsägare frågar jag alltid vilka aktörer de anlitar och om de är nöjda, säger Ingela. Jag vill visa det som vibrerar under ytan i en bild. Varför fotade någon just det här, och vad ville den personen skildra? berättar Ingela. Skogsfastigheten ser hon som en trygghet, men även ett nytt intresse vid sidan av konsten. Under de snart tre år som gått har Ingela hunnit bli en påläst skogsägare, mycket tack vare att hon ställt frågor och tagit kontakt med många olika aktörer i branschen. Det har varit en rik erfarenhet. Men det roligaste av allt har ändå varit att ge mig ut i skogen och undersöka och upptäcka hur den ser ut. Pappa var så mån om skogen och min ambition är också att bruka den så omsorgsfullt som möjligt. Men jag låser mig inte vid att jag måste ha den kvar hela livet, säger Ingela. Text: Anna Bergek Foto: Stefan Bohlin 14

15 b Prata mer skog vid köksbordet Din skogs lilla skogsekonomiska skola. Del 5 av 6: Generationsväxling Nästa nr: Samägande och ägande på distans Det Ingela beskriver är en alltför vanlig upplevelse för den nya tidens skogsägare. Helt oförberedd har man blivit skogsägare utan att ha hunnit fundera över vad det innebär för sig själv och sin familj. Visst har man vetat att det finns skog, men det är inget som man varit direkt in blandad i. Om vi pratade mer skog vid köksbordet skulle detta inte vara ett så stort problem. Här vilar ett ansvar både hos nuvarande och blivande ägare att gemensamt involvera alla i skötseln av skogen, ge en bild av vad det innebär att vara skogsägare och visa alla möjlig heter som det ger. Det gäller naturligtvis den ekonomiska biten, men lika viktigt är att förmedla glädjen i att äga skog. På så vis blir det enklare för alla när det är dags för generationsskifte. Låt det ta tid Den viktigaste aspekten tycker jag är tiden. Att låta det ta tid, precis som Ingela beskriver. Att planera för ett generationsskifte är en process som ofta sträcker sig över flera år. Att gemensamt komma fram till hur och vem som ska förvalta fastigheten framöver är grunden för ett lyckat generationsskifte. Ofta handlar denna inledande fas om att samla in kunskap för den tillträdande generationen genom utbildning i en eller annan form, inte minst genom att lära av nuvarande ägare. När man kommit så långt att man vet vad målet är, vem som ska ta över, går man in i den mer tekniska fasen av generationsskiftet. Här gäller det att ta hjälp av sakkunniga som belyser alla aspekter: skatt, juridik och ekonomi. Fördelen med att göra ett planerat generationsskifte är att då finns alla möjligheter att välja vilket sätt som är mest fördelaktigt och genomföra allt vid en lämplig tidpunkt. Ta reda på förutsättningar Det man börjar med är att ta reda på vilka förutsättningar fastigheten och den privata ekonomin har. Här är en aktuell skogsbruksplan den plattform som allt vilar på. Bilden av skogen kompletteras med en ekonomisk bild för både nuvarande och kommande ägare. Det gäller till exempel överlåtarens ekonomi och vad som händer med den när skogen inte längre finns kvar. Finns tillräcklig pension, behöver man skaffa ett annat boende om den som övertar gården bosätter sig där? Vanligt är också att det finns syskon som ska lösas ut och att man behöver hjälp med att titta på hur det ska finansieras. Köp eller gåva Det finns i princip två sätt att överlåta skog: köp eller arv/ gåva. Ett köp innebär att man betalar mer än taxeringsvärdet. En gåva innebär att man betalar mindre än taxeringsvärdet. Enkelt kan man säga att köpet utlöser beskattning i samband med överlåtelsen, vilket inte en gåva gör. Däremot så kan ett köp i vissa fall ge en gynnsammare beskattning på kommande intäkter. Vilket som blir bäst kan man inte uttala sig om generellt eftersom varje fastighet har sina specifika förutsättningar. Ibland väljer man också att kombinera båda sätten. Att hantera skattesitsen är normalt inget större problem. Genom skattelättnader och förändringar i skattesystemet de senaste åren blir beskattningen oftast mycket rimlig i samband med en överlåtelse. Det finns dock en del fällor man kan trilla i så därför är det bra att ta hjälp. Tips från mig: Prata skog vid köksbordet Låt generationsskiftet ta tid Involvera alla parter, även de som inte ska ta del av driften i framtiden Ta hjälp av sakkunniga Åsa Willén, Handelsbanken Skog & Lantbruk Foto: matton 15

16 Nya virkesköpare i Övertorneå Helge Hedlund är ny virkesköpare i Övertorneå. Han kommer närmast från en tjänst som virkesköpare vid Billerud. Helge bor i Övertorneå med sambo och två söner. Han är en tusenkonstnär som gillar att jobba med händerna, till exempel reparera fordon och snickra. Hans senaste projekt var att bygga en bastu i familjens villa. Skog har alltid varit ett stort intresse i hans liv, både privat och yrkesmässigt. Helge tycker om att fiska i fjällen samt jaga älg och ripa. I yrkeslivet har han bland annat kört skogsmaskin i tolv år innan han blev virkesköpare. Det bästa med mitt jobb är kontakten med folk och att försöka hitta lösningar som passar för båda parter, säger Helge. i Svenstavik Leif Härjegård är ny virkesköpare i Svenstavik. Han har tidigare jobbat som produktionsledare och transportledare vid SCA två jobb som innebär ganska mycket kontorsarbete. Nu längtar jag efter att få vara ute i skogen mer. Det ska också bli kul att träffa en massa nya människor, säger Leif. Fritiden tillbringar han helst tillsammans med sin familj, som består av fru, en dotter och två hundar. De bor i Hara utanför Östersund, och härstammar från Hede i Härjedalen. Andra intressen är jakt, friluftsliv och att sköta om den egna skogen. i Lycksele Patrik Eriksson är ny virkesköpare i Lycksele. Han kommer närmast från en tjänst som inspektor på Norra skogsägarna. Patrik kommer från Risliden, Norsjö, utanför Lycksele och har nyligen tagit över sitt föräldrahem tillsammans med sin familj, som består av sambo och en liten dotter. Från början utbildade han sig till snickare, men blev allergisk och fick sadla om till skogsmästare. Jag hade siktat på att bli träslöjdslärare och det var så klart jobbigt att få allergi mot trädamm då, men så här i efterhand blev det ju kanonbra, säger Patrik, som stortrivs med att jobba med skog. Fiska, hugga ved och åka motorcykel är några av Patriks intressen. Men höjdpunkten under året är ändå hjortronsäsongen. Då får allt annat pausa, för då ska det plockas bär, säger Patrik. i Umeå Magnus Westerlund är ny virkesköpare i Umeå från och med den 1 augusti. Han har tidigare jobbat som skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Bjurholm, där han arbetat mycket med naturvårdsfrågor. Nu ska det bli roligt att jobba i ett privat företag, göra affärer och träffa nya människor, säger Magnus. Magnus bor i Gräsmyr, fyra mil söder om Umeå. På fritiden ägnar han sig främst åt sin familj, som består av fru och två barn. Längdskidor, jakt och fiske är andra intressen. i Offerdal Magnus Wikman är ny virkesköpare i Offerdal. Han kommer närmast från en tjänst som skogsrådgivare vid Meraskog. Magnus bor på Frösön och har en sexårig son som bor hos honom på halvtid. Det stora fritidsintresset är fotboll. Magnus har utövat sporten i hela sitt liv och sitter i styrelsen för IFK Östersund. Han åker gärna till London för att se engelska ligamatcher, men sitt eget spelande försöker han att lägga ner. Nu för tiden gör det för ont i kroppen morgonen efter en match. Men mina försök att sluta går halvdåligt. Bollens makt är stor och det är fantastiskt att få vara med i ett lag och kämpa tillsammans, säger Magnus. 16

17 Berit Jakobsson gör riktskär. Birgit Augustsson och Berit Jakobsson var två skogsägare som nappat på kursen i Nordmaling. Skogsägare får granar på fall Det knakar och brakar i den gamla granskogen i Nordmaling. Bakom oväsendet står en grupp skogsägare på motorsågskurs. Det är en härlig känsla när trädet faller, säger Birgit Augustsson, en av kursdeltagarna. Den planterade granskogen utanför Nordmaling, fem mil söder om Umeå, är tät och hög. Marken ägs av en privat skogsägare och nu ska en grupp laddade motorsågselever få sätta sina sågkedjor i de resliga granarna. De flesta av kursdeltagarna är virkesleverantörer till SCA, som virkesköparen Anders Forsberg samlat till en utbildning i Vuxenskolans regi. De träd som ni får ta ner är märkta. Gå och välj varsitt märkt träd och gör övre och undre riktskär. Sedan kommer jag runt och tittar, instruerar kursledaren Anders Molin från Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet med kursen är att lära sig att jobba säkert med motorsåg. De flesta deltagarna har inte använt motorsåg tidigare och det tycker Birgit Augustsson är en fördel. Det är en kul grupp eftersom alla är mer eller mindre nybörjare, säger Birgit. Hon har röjt en del med röjsåg i den egna skogen tidigare, och känner nu att hon även vill lära sig använda motorsåg. Därför drog hon med sig kompisen Berit Jakobsson på kurs. Berit ser fram emot att kunna jobba gemensamt med maken i skogen i fortsättningen. Efter det här kan man ju följa med varandra ut och hjälpas åt att hugga ved och ta ner fröträd, säger Berit. När Berit och Birgit fällt kvällens första träd vill de genast fälla fler. Det här är roligt! säger Birgit. Kursen avslutas med en uppkörning där deltagarna testas för motorsågskörkort. Det ser Birgits son Anton, 16 år, som också går kursen som en stor fördel. Det är bra att ha motorsågskörkort när man söker sommarjobb, säger Anton. Text och foto: Anna Bergek Fakta Motorsågskörkortet Motorsågskörkortet är ett intyg som visar att man lärt sig köra motorsåg på ett säkert sätt. Det har flera olika nivåer, från A till F, där A är den grundläggande nivån. Studieförbundet Vuxenskolan och Skogsstyrelsen är två organisationer som erbjuder utbildning för att ta motorsågskörkort. Kortet utfärdas av projektet Säker skog, som drivs av LRF Skogsägarna och syftar till att minska antalet olycksfall i egen skog. På hemsidan går det att ladda ner en säkerhetscheck som fungerar som delbetalning för kurs som leder till godkänt motorsågskörkort på minst B-nivå. 17

18 Älgarnas årliga När isen går upp i Ångermanälven och vårvärmen får naturen att vakna är det dags för den årliga älgsimningen i Kullberg. Hundratals älgar simmar där över Ångermanälven på sin vandring till sommarbetet. Älgar kan man inte lita på. Enligt statistik från de senaste åren ska älgsimningen kulminera i slutet av april och början av maj. Då brukar drygt 150 älgar ha tagit sig över Ångermanälven strax nedanför Kjell Mählers och Irene Hägglunds turistanläggning i Kullberg, norr om Junsele. Men när jag ringer Irene i mitten av april har årets älgar redan börjat trampa otåligt längs Ångermanälvens stränder. Den plötsliga vårvärmen har fått isen att smälta och snön att tina undan. Då kurrar det i tomma älgmagar och sommarbetet hägrar. Ingen älg i sikte När fotograf Erland Segerstedt hör att omkring 130 älgar redan har simmat över den av smältvatten stinna älven ger han sig med bara några dagars varsel iväg mot Kullberg. Då fick jag lite bråttom, säger han. Man vill ju inte missa skådespelet. Väl på plats var det emellertid helt dött på andra sidan älven. Inte en mule syntes mellan tallstammarna. Han visste att det skulle finnas en handfull älgar på den lilla ö dit älgarna brukar vada innan de gör den 200 meter långa simturen över älvens huvudfåra. Men inget syntes till. Varken den dagen eller dagen därpå. Jag skymtade bara tre älgar som i kvällningen försiktigt gick ner till vattnet innan de vände och försvann in i skogen igen, berättar Erland. Äntligen älg Slutligen, efter tre dagars väntan, var han nära att ge upp. Han hade legat på pass hela dagen, sett någon enstaka älg som klev ner till vattnet, sniffade i luften, vände och försvann. Men ingen som valde att göra någon simtur. Efter att ha tagit en välbehövlig paus återvände Erland till sitt gömsle. Precis då klev två älgar ner i vattnet och började simma över älven mot den plats han befann sig på. Kameran höjdes och bilderna var tagna. Senare på kvällen såg han hur ytterligare tolv älgar vadade över till ön. Men då hade det blivit för mörkt för att fotografera. Och några fler bilder på simmande älgar blev det inte. 18

19 simtur En ko och en kalv har klarat av årets simtur. Nu återstår att vandra iväg till sommarbetet. Men jag är nöjd, försäkrar han. Jag fick mina bilder, även om det inte var den massimning jag hade drömt om. Stort mörkertal När jag själv kommer till Kullberg hinner jag inte mer än kliva ur bilen innan en stor älgtjur kommer ner till vattnet på andra sidan älven och vadar genom vassen. Han skakar på sig, rycker åt sig några munsbitar innan han kliver upp på stranden och försvinner in mellan träden. När vi senare sitter i köket hos Kjell Mähler och Irene Hägglund konstaterar de att mörkertalet sannolikt är stort. Vi räknar varje år till mer än 150 älgar som simmar över älven, säger Kjell. Men vi tror att det är minst lika många till som tar sig över, kanske i skydd av mörkret. Däremot, tillägger han, har vi aldrig sett någon som på hösten simmar tillbaka i andra riktningen. Vi räknar varje år till mer än 150 älgar som simmar över älven. Turistanläggning Kullbergs historia sträcker sig långt bak i tiden, till ett diffust 1750-tal då en bonde sägs ha skänkt gården till en piga. Skälet till denna generositet kan man naturligtvis bbara spekulera i. 19

20 Till vandrarhemmet i Kullberg hör ett särskilt älgrum varifrån Irene Hägglund har god uppsikt över älgarnas simturer. Det tog några år innan vi insåg att det inte bara var någon enstaka simtur vi såg utan att det var ett återkommande fenomen, säger Irene som tidigt började föra statistik över antalet älgar som simmar över Ångermanälven. Genom åren har sedan ägarna till Kullberg avlöst varandra. Kjell Mähler kan spåra sin morfar hit. Han sägs ha dött av ett åsknedslag när han under ett våldsamt oväder råkade stå för nära en telefon. Under många år användes torpet av skogsbolaget Svanö bruk som skogsarbetarbarack. Då fanns det en kocka i köket och barackerna var periodvis fulla av flottare och timmerhuggare. Sedan 1994 bor Kjell och Irene på Kullberg. Byggprojekten har ända sedan dess avlöst varandra. Här finns nu en annorlunda turistanläggning med nära till myr och natur; vandrarhem, stugor, dansloge, konferensutrymmen, bubbelpool, grillplats och motionshall. Med mera. Särskilt älgrum Varje år arrangerar de i mitten av juli även södra Lapplands största danskväll, med Lasse Stefanz på scenen och tusentals dansanta besökare på dansgolv och parkering. I alla år har de också haft noggrann uppsikt över de älgar som varje vår simmar över älven. De har till och med inrättat ett särskilt älgrum där besökare har uppsikt över den plats nere vid vattnet där älgarna brukar dyka upp under sina vandringar. Urgamla vandringsvägar Sannolikt har älgarna gjort samma vandring i tusentals år. På det näs invid älven där älgarna nu kliver i land ligger fångstgroparna på rad. När vi tar oss dit ser vi i mossan färska spår av klövar som fortfarande passerar precis på kanten till de djupa gropar som visar var våra älgars förfäder en gång fångades av områdets tidigaste bosättare. Älgarna har urgamla vandringsvägar som ofta följde älvarna, konstaterar arkeolog Margareta Bergvall på Länsmuseet Murberget. På stenåldern fanns därför såväl boplatser som fångstgropar längs älgstråken. Någon publikrusning till Kullberg för att beskåda skådespelet när älgarna tar sig över älven lär det emellertid aldrig bli. Därtill är både älgar och väder alldeles för opålitliga. Att dag efter dag invänta älgarnas ankomst förutsätter tålamod och gott om tid. Det är väl knappas önskvärt heller, konstaterar Kjell. Blir det för mycket folk i rörelse väljer nog älgen att gå en annan väg. Text: Mats Wigardt Foto: Erland Segerstedt Älgarnas vandringsvägar är urgamla. Ett tecken på det är fångstgroparna som Kjell Mähler visar oss och som ligger på rad där älgarna kliver i land. 20

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012 MAJ 2012 Sommartider den 27 maj 2012 Har hunnit vara hemma en vecka nu och vila upp mig lite från lägret ute på Lidingö, eller vilat och vilat, det har varit tester på schemat den gågna veckan. Men har

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Min dag med Ove Karlsson den jagande snickaren som älskar Skellefteå AIK

Min dag med Ove Karlsson den jagande snickaren som älskar Skellefteå AIK Min dag med Ove Karlsson den jagande snickaren som älskar Skellefteå AIK Ove är född 1946 och kommer ursprungligen från Lubboträsk utanför Burträsk. Nu bor han med familj i ett hus i Norsjö. Han är utbildad

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Skogen ger 1000 möjligheter

Skogen ger 1000 möjligheter Skogen ger 1000 möjligheter Hur tar du vara på dem? NO-biennal i Halmstad 12 april Birgitta Wilhelmsson birgitta.wilhelmsson@adm.umu.se NO-biennal i Halmstad 12 april Birgitta Wilhelmsson 31 % av totala

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Jag undrar vad Linus vill hitta på idag? säger Ellen när de stiger på bussen. Vad tror du?

Jag undrar vad Linus vill hitta på idag? säger Ellen när de stiger på bussen. Vad tror du? 1 I dag ska William och Ellen åka och hälsa på sin mormor och morfar. Det ska bli extra kul att få komma dit idag eftersom deras kusin Linus också kommer att vara där. Jag undrar vad Linus vill hitta på

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

sid 34 Kamera & Bild

sid 34 Kamera & Bild sid 34 Kamera & Bild Kornig galleri markus jenemark kärlek och landsbygdsångest Familjen och lilla Hjo är Markus Jenemarks motivvärld. Här hittar han den stämning som hans bilder bygger på. Och här har

Läs mer

Det händer i Vännäs. Oktober Guiden. Vännäskortet. 26/10 Film: Svensson Svensson the Movie. 27/10 Film: 127 timmar. 30/10 Film/Matiné: Smurfarna

Det händer i Vännäs. Oktober Guiden. Vännäskortet. 26/10 Film: Svensson Svensson the Movie. 27/10 Film: 127 timmar. 30/10 Film/Matiné: Smurfarna Det händer i Vännäs 26/10 Film: Svensson Svensson the Movie 27/10 Film: 127 timmar 30/10 Film/Matiné: Smurfarna 30/10 Film: En dag 31/10 Scrapbooking 1/11 Scrapbooking 2/11 Film: En dag 3/11 Film. Vill

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Nr 1 2014. Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR

Nr 1 2014. Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR N KLUBBE Nr 1 2014 Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR 1 Hej! V isst är det skönt att våren verkar vara tidig i år och på väg med stormsteg! Redan nu kan man promenera i skogen och lyssna

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Vad är Skogen i Skolan?

Vad är Skogen i Skolan? Vad är Skogen i Skolan? Skogen i Skolan är ett nationellt samverkansprogram mellan skolan och Sveriges skogliga intressenter. Verksamheten bedrivs på skolans villkor och startade 1973. Vår pedagogiska

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CARITA ANDERSSON ORDFÖRSTÅELSE privata hem (s 6, rad 1), hemma hos familjer, inte företag sällan (s 6, rad 3), nästan aldrig, inte ofta envis (s 7, rad 7), ger inte upp uppdrag

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Lekfu. Timmarna före en vernissage brukar pulsen vara

Lekfu. Timmarna före en vernissage brukar pulsen vara I sina egna verk döljer Aida Chehrehgosha ingenting. Och inom henne finns mycket svärta. Men inte bara när hon gör reklamjobb dyker lekfullheten upp. Och glädjen som också bor i henne. Möt en kontrasternas

Läs mer