Digitala läromedel. i en tid av förändring LEKTION. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion # Aktuell ekonomi 3.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digitala läromedel. i en tid av förändring LEKTION. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2 2011. Aktuell ekonomi 3."

Transkript

1 Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion # Aktuell ekonomi 3 Ett nytt nätverk har skapats för entreprenörer som söker riskkapital på nätet. Aktuell politik 4 Om svensk integrationspolitik, cirkulär migration och en motion om förbud mot samtal i mobiltelefon vid bilkörning. ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN LEKTION Digitala läromedel i en tid av förändring Vi lever i en spännande tid då stora förändringar sker på många plan i samhället, inte minst i skolans värld. I höst sjösätts en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner i samtliga skolämnen och en omorganiserad gymnasieskola. Samtidigt pågår sedan en längre tid tillbaka en omfattande digitalisering av skolan, och IT är numer en självklar del av det dagliga skolarbetet i de flesta svenska skolor. Arbete & Pengar 6 Bättre möjligheter till skuldsanering för företagare, en ny fastighetsmäklarlag samt ändringar i BAS Historia & Religion 10 Den äldre eurocentriska historieskrivningen av den moderna världens framväxt är starkt ifrågasatt. Skola & Utbildning 12 Ekonomiska bidrag ska ge skolan fler lektorer. Och vad har blivit resultatet av de skolreformer som drevs igenom under början av 1990-talet? Styrkan hos den moderna digitala tekniken är allmänt känd när det till exempel handlar om informationssökning och kommunikation. Digital teknik kan också stödja elevernas lärande genom nya former av interaktivitet, visualisering och simuleringar. IT skapar variation i undervisningen, erbjuder kreativa undervisningsmetoder, möjliggör individanpassat lärande och underlättar samarbete. FORTS. SIDAN 8 Dessutom 13 Resultatet av Sambands historietävling presenteras! Daniel Hemberg: «Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden, och ser den unga människan när kanske ingen annan ser.» SIDAN 7

2 Förläggaren har ordet Positiv respons För drygt ett år sedan skrev jag på denna plats i AktuelltOm att hårt arbete alltid lönar sig. Jag gjorde det utifrån vetskapen att 2010 och 2011 skulle bli två spännande och intensiva år för oss på Bonnier Utbildning. Vi stod då, liksom nu, inför en stor gymnasiereform samtidigt som allt fler skolor börjat efterfråga digitala produkter. För att kunna informera om vår utgivning men också för att kunna berätta om vad som sker inom ämnesområdet och inom skolområdet startade vi utgivningen av AktuelltOm. Nyhetsbrevet har nu funnits i drygt ett år och till vår glädje har vi fått mycket positiv respons. Många är de lärare som har delgett oss sin uppskattning via mejl och telefonsamtal. Ett stort tack till alla er som hört av er! Men vi har fortfarande en bit kvar i vår strävan att också kunna förse dig och dina kollegor med nya eller reviderade läromedel som fullt ut är anpassade för den nya gymnasieskolan (Gy-2011). Det är ett hårt arbete. Men vi hänger envist fast vid att hårt arbete alltid lönar sig, inte minst för att få fram material av hög kvalitet. Under maj månad kommer många nya läromedel att kunna skickas till tryck. Och snart tar vi också på allvar steget in i den digitala världen. Trevlig sommar! Wolfram Trostek, förläggare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuell ekonomi 3 ANSVARIG FÖRLÄGGARE: Wolfram Trostek TEL: E-POST: GRAFISK FORMGIVNING: Lars Öhman TRYCK: Trosa Tryckeri AB 2011 UTGES AV: BONNIER UTBILDNING, BOX 3159, STOCKHOLM TEL: WEBB: Aktuell politik 4 Arbete & Pengar 6 Gästskribent: Daniel Hemberg 7 Tema: Digitala läromedel 8 Historia & Religion 10 Skola & Utbildning 12 Ekonomifakta 14

3 Aktuell ekonomi Nytt nätverk för investerare och entreprenörer Det startas många nya företag i Sverige. Under 2010 registrerades nya aktiebolag hos bolagsverket. Många företag behöver också nytt kapital för att komma igång med verksamheten. Utöver traditionella investerare som banker, Almi, Vinova, Industrifonden och andra som ger lån och bidrag, kom också cirka tre miljarder kronor in i nystartade företag från så kallade affärsänglar. Alltså förmögna privatpersoner som satsar pengar i lovande nya företag. Nu har också nya möjligheter till nytt kapital för entreprenörer kommit genom det sociala nätverket Gain Online. 875 kronor per år och sedan gå igenom presentationerna och affärsplanerna för de företag som söker kapital. Man kan välja att investera allt från några hundralappar och uppåt och man väljer förstås själv de företag som man investerar i. Ungefär som teveprogrammet Draknästet, fast på internet. Många investerar lite Fenomenet kallas Crowdfunding och har funnits en tid i andra länder. Bland annat har företag som Crowdtube och Kickstarter tillhandahållit dessa tjänster i Storbritannien och USA. Det kan ses som en lösning på behovet av kompletterande och alternativa finansieringsformer för entreprenörer. Crowdfunding innebär att en stor grupp individer investerar en liten summa i affärsprojekt som de tror på och vill stödja. Genom detta blir de delägare och får ta del av framtida vinster och kursstegringar om bolaget introduceras på börsen. Samarbetar med Nyföretagarcentrum Gain Online är alltså det företag som har gjort detta möjligt i Sverige. Företaget samarbetar med Nyföretagarcentrum som hjälper nystartade företag med rådgivning. Den som vill investera kan registrera sig på Gain Onlines hemsida, betala FOTO: INGRAM Forum för diskussioner För entreprenörer som vill få kapital på detta sätt kostar medlemskapet i Gain Online kronor per år. Då får man möjlighet att lägga in information om det egna företaget, där man presenterar sin affärsidé och hur det investerade kapitalet ska användas. Det finns också forum där man kan diskutera planerna med de investerare som anmält intresse och därmed få tips som kan bidra till att utveckla verksamheten. Om företaget verkar intressant och får en grupp potentiella investerare så är nästa steg att genomföra en nyemission. Även detta kan göras genom Gain Onlines försorg för att undvika eventuella formella misstag i den delen. Bo Egervall Nya sedlar med svenska kändisar Astrid Lindgren, Evert Taube, Greta Garbo, Ingmar Bergman, Birgit Nilsson och Dag Hammarskjöld blir motiv på Sveriges nya sedlar. Det har riksbanksfullmäktige beslutat. De nya mynten kommer däremot även i fortsättningen att ha Sveriges statschef som motiv. Riksbanksfullmäktige har också beslutat om storlekar, material och färger på de nya sedlarna och mynten. Förutom de sedlar som redan finns så kommer också en 200-kronorssedel att introduceras. Bland mynten kommer tvåkronan igen. Riksbanksfullmäktige motiverar sina motivval med att personerna på sedlarna gjort positiva och viktiga kulturella insatser under 1900-talet. Personerna har också valts, enligt fullmäktige, för att de har en folklig förankring och ett internationellt anseende. Dessutom representerar de olika delar av Sverige. Tidplanen för introduktionen av de nya sedlarna och mynten kommer att bestämmas under 2011 i samråd med bankerna, handeln och värdebolagen. Förberedelserna tar 4 5 år, vilket innebär att de nya sedlarna och mynten tidigast kommer att ges ut Bo Egervall SAMTLIGA FOTON: RIKSBANKEN 3

4 Aktuell politik REDAKTÖR: LARS NOHAGEN Svensk integrationspolitik bäst i världen Den svenska integrationspolitiken bedöms ge goda förutsättningar för invandrare att delta i samhället. Detta visar den tredje upplagan av Migrant Integration Policy Index (Mipex) som publicerades nyligen. Här används 148 olika parametrar, bland annat invandrares möjligheter att snabbt bli medborgare, få rösträtt, deltagande i politiken och diskrimineringslagstiftning. I undersökningen ingår alla EU-länder samt Norge, Schweiz, Kanada och USA. Bakom Mipex står British Council, en brittisk oberoende statlig myndighet. Sverige får 83 av 100 poäng och är därmed överlägset bäst i undersökningen. Näst bäst på integration är Portugal följt av Kanada, Finland och Norge. I botten av listan finns Cypern, Slovakien och Grekland. Allra sämst integrationspolitik har enligt indexet vårt grannland Lettland, med beskedliga 31 poäng. Undersökningen granskar dock endast lagar och politiska stödsystem den mäter alltså inte graden av faktisk integration. Det innebär att den inte tar med svårmätbara faktorer som känsla av utanförskap eller frustration över att inte få vara en fullvärdig medlem i samhället. Man kan därför hävda att undersökningen säger att Sverige är bäst i teorin inte i praktiken. Denna avgränsning har undersökningen fått en del kritik för. Ett land som anses klarar sig bra både vad gäller lagstiftning (index 72 poäng) och faktisk integration är Kanada. En förklaring till detta anses vara att det mångkulturella samhället finns inskrivet i landets konstitution. Andra menar att Kanadas invandringspolitik plockar russinen ur kakan, det vill säga att man enbart tar emot invandrare med goda chanser att klara sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet. SAMSPEL SAMHÄLLSKUNSKAP 1a1 När alla kan delta. Samspel är uppdelat i fyra block: 4

5 Nya kurser. Nytt läromedel! Kanal medier, samhälle och kommunikation 1 och 2 är ett nytt läromedel som vuxit fram utifrån de nya styrdokumenten, Gy2011. Läromedlet är uppdelat i tre övergripande block: Medier i samhället Kommunikation Medieformer Författarnas, Daniel Hemberg och Gustav Fridolins, stilistiska förmåga och breda erfarenhet gör detta läromedel till något utöver det vanliga. Gå redan idag in på och beställ ditt eget friexemplar. I Kanal finns många spännande reportage som på ett levande sätt lyfter in dagens mångsidiga medievärld rakt in i klassrummet. Lättare flytta mellan länder Vi lever i en allt mer global värld. Många väljer att bosätta sig utomlands när de pensioneras. Andra flyttar till Sverige för att några år senare återvända till sitt hemland. Ibland händer det att någon som för länge sedan lämnat Sverige plötsligt vill flytta hem igen. Detta fenomen brukar kallas för cirkulär migration. Enligt en nyligen publicerad utredning Kommittén för cirkulär migration och utveckling (SOU 2011:28) är detta något vi bör slå vakt om. Inom en snar framtid kommer det bli brist på arbetskraft, både i Sverige och i övriga Euro- pa. Därför bör vi ge bättre och generösare villkor för cirkulär migration. På så vis kan vi lättare dra till oss arbetskraft från andra länder. Här är några av förslagen från kommittén: Arbetskraftsinvandrare ska kunna få sitt uppehållstillstånd förlängt i mer än dagens fyra år. Asylsökande som får nej ska kunna byta spår och i stället söka som arbetskraftsinvandrare. Utländska studenter ska kunna stanna i Sverige sex månader efter examen för att kunna söka jobb i Sverige. Sverige på väg mot mobilförbud i bilen Order/information: Tel , fax , Invandrare med permanent uppehållstillstånd ska kunna bosätta sig utomlands i fem år utan att bli av med sitt uppehållstillstånd. Det ska bli lättare att få tillbaka sitt svenska medborgarskap ifall man avsagt sig detta. Enligt kommitténs ordförande Mikaela Valtersson (MP) innebär cirkulär migration en trefaldig vinst. Dels för individen, dels för mottagarlandet som får kompetens och nya impulser och dels för ursprungslandet som får tillbaka ny kunskap. Sverige är tillsammans med Albanien det enda europeiska land som fortfarande tillåter mobilsamtal under bilkörning. Nu har de rödgröna partierna i riksdagen enats kring en motion som förbjuda mobilkonversationer under bilkörning. Motionen betonar att användandet av så kallad handsfree inte är någon garanti för en säker resa det är själva pratandet som gör föraren okoncentrerad och trafikfarlig. Då även Sverigedemokraterna vill att något görs finns goda möjligheter att motionen blir får riksdagens gehör. Flera andra partier i riksdagen med moderaterna i spetsen har en annan uppfattning. Man menar att Sverige är världens mest trafiksäkra land och att det enligt lagen är förbjudet att inte köra trafiksäkert. Dit räknas att förlora koncentrationen när man kör, oavsett om man pratar i mobilen eller letar efter något på golvet. Så sent som 2008 togs frågan om ett förbud mot mobilkonversation under bilkörning upp. Den gången röstades förslaget ner med stor majoritet. Den nya motionen kommer upp i kammaren i mitten av april. 5

6 76 KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA AVTAL Om du har läst faktatexten noggrant ska du kunna svara rätt eller er fel på följande påståenden. Försök också att förklara varför det är rätt eller fel! 1 Ett muntligt avtal är mindre värt än ett skriftligt. 14 När du köper en vara i befintligt skick innebär detta att du inte kan komma tillbaka och klaga på varan. 2 Den som parkerar sin bil på en avgiftsbelagd parkeringsplats har ingått ett avtal. 15 Den som köper en kalender värd 295 kr av en dörr- försäljare kan inte använda reglerna om ångerrätt vid 3 Offert och accept är samma sak. hemförsäljning. 4 Den som hyr en bil brukar få skriva på ett 16 Konsumenttjänstlagen är tvingande. standardavtal. 17 Den som är tveksam vid köpet kan alltid kräva att få 5 Alla anställda på byggföretag har ställningsfullmakt. varorna på öppet köp. 6 Ett avtal kan bli ogiltigt om det visar sig att den 18 En förutsättning för att en konsument ska kunna ångra ena parten genom hot om att avslöja en skandal ett köp är att han ännu inte har fått varorna levererade har förmått den andra parten att ingå avtalet. samt att han betalar säljaren för dennes kostnader. 7 När Sara köper en bostadsrättslägenhet av Per 19 En muntlig överenskommelse om ett husköp mellan är det konsumentköplagen som gäller. köpare och säljare gäller inte. 8 Så snart varorna är avlämnade övergår risken till 20 Köplagen är tvingande medan konsumentköplagen är köparen. dispositiv. 9 Den som betalat i förskott men inte hämtat varorna från säljaren kan riskera att förlora både pengar och varor. 10 Den som köper stöldgods köper alltid i god tro. 11 Om en jacka saknar tvättinstruktion betecknas detta som fel i varan. 12 Du kan alltid vänta med att reklamera bara du håller dig inom tvåårsgränsen. 13 Konsumenten kan alltid häva köpet om leveransen blir försenad. I Arvsklass I II Arvsklass II III Arvsklass III Farfar III Farmor III Morfar III Mormor III Faster Kusin (ärver endast om det finns testamente) Syskon III II Far II Mor II Morbror III Sambo eller exmake (ärver endast om det finns testamente) Kusin (ärver endast om det finns testamente) Make (ärver först undantag: KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA särkullbarn) AVTAL 77 AVLIDEN Efter make är övriga efterarvingar När din lokala sportaffär har halva priset på skidkläder passar du på att köpa en skidjacka som normalt är mycket dyr. upptäcker snart att de flesta av dina vänner har en likadan. På hösten köper du en ny lite annorlunda jacka, men Nöjd med ditt klipp köper du också en snowboard som Eftersom du gärna vill ha något lite mer unikt går du efter visserligen inte var på rea men som du länge velat ha. Efter några dagar tillbaka till affären och berättar att du ångrat Syskonbarn II Särkullbarn I Barn I Barn ett par dagar märker du att jackan suger (bröstarvinge) åt sig fukt och blir dig. I affären (bröstarvinge) säger de att de inte har öppet köp, (bröstarvinge) men du genomblöt trots att du inte ramlar särskilt ofta. Du går tillbaka till affären för att få byta den men expediten säger att det inte pengar du vill ha utan bara möjligheten att köpa står på dig och hänvisar till ångerveckan. Dessutom är det stod klart och tydligt att reavaror bytes ej. något annat i samma affär. Kan du göra (osv.) något åt detta? Motivera! (osv.) Kan du Barnbarn byta din jacka? I Motivera! (osv.) (bröstarvinge) (osv.) Inför Fars dag köper du en Musse Pigg-slips till din pappa, Du blir uppringd av någon från polisens idrottsförbund men eftersom du är osäker på om han gillar den Bröstarvinge så ser du har alltid som rätt vill till sälja laglott. en Testamente årsbok om kan upphäva svensk idrott all annan till arvsordning. dig. Han säger till att du får bytesrätt. När din pappa ska prova slipsen att boken, som bara kostar 450 kr, är full av fina bilder och visar det sig att den är missfärgad på ett väl synligt ställe. alla årets resultat och dessutom vackert inbunden. Du nappar till slut och efter tio dagar får du boken som verkligen Du går då tillbaka för att byta den, men affären har inte fler Musse Pigg-slipsar utan erbjuder dig något annat i stället. håller vad säljaren har lovat. Ett par dagar senare känner När du föredrar att få tillbaka pengarna i stället för att köpa du att du skulle ha behövt pengarna till julklappar i stället. något annat, påminner expediten dig om att du bara har Efter att ha funderat en stund läser du den information om bytesrätt och inte öppet köp. köp. ångerveckan som kom med boken, fyller i ångerblanketten och skickar in den. Efter några dagar hör säljaren av sig och Vad har du för rättigheter i detta fall? säger att du har skickat in blanketten för sent, men han erbjuder dig trots det 200 kr om du själv skickar tillbaka boken. Tycker du att du ska anta hans erbjudande? Vad har du för rättigheter här? Inför sommaren köper du en cykel i en sportaffär. När kedjan efter ett tag går av kontaktar du affären och kräver att få häva köpet. De vill inte ge dig några pengar men lovar att reparera cykeln till dagen därpå. Kan du kräva att få tillbaka pengarna? KAPITEL 3 ARV 51 I Arbete & Pengar Fler får möjlighet till skuldsanering Riksdagen har beslutat att möjligheten till skuldsanering för företagare ska utvidgas. Tidigare kunde bara företagare med verksamhet av ringa omfattning och vars inkomst i huvudsak kom från annat håll få skuldsanering. Den föreslagna utvidgningen innebär att även företagare som bedriver verksamhet som är av mer än ringa omfattning ska kunna få skuldsanering. Det ska inte heller vara avgörande att skulderna är gamla för att en skuldsanering ska kunna godkännas. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter och fortsätta sköta företagsverksamhet. Skuldsanering innebär att skuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningar ska också blir desamma för företagare som för andra privatpersoner Stopp för försäljning av statliga bolag Riksdagen har beslutat att stoppa försäljningen av statens aktier i Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Posten Norden och Telia Sonera. Riksdagen hade tidigare gett regeringen rätt att minska statens ägande i bolagen, men den rätten har nu återkallats av den nya riksdagsmajoriteten. Vad gäller Telia Sonera poängterar riksdagen att bolaget äger viktig IT-infrastruktur i form av accessnätet. Regeringen måste därför återkomma med förslag på hur man kan separera accessnätet från Telia Soneras övriga verksamhet. Riksdagen beslutade också att Vattenfall ska fortsätta vara ett helägt statligt bolag. Ny fastighetsmäklarlag ger insyn i budgivningen Riksdagen har godkänt en ny fastighetsmäklarlag där mäklarens roll som opartisk mellanhand förtydligas. Lagändringarna ska ge konsumenterna bättre insyn i budgivningen och de övriga uppgifter som mäklaren utför. Beslutet innebär bland annat: Att mäklare blir skyldig att föra anteckningar över uppdrag och upprätta förteckningar över anbuden som lämnas på fastigheter. Dokumentationen REDAKTÖR: BO EGERVALL ska överlämnas till säljare och köpare. Att objektsbeskrivningar ska innehålla fler uppgifter, till exempel information om gemensamhetsanläggningar och driftskostnader. Att mäklare inte ska få köpa fastigheter som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla. Mäklare får inte heller förmedla fastigheter till eller från någon närstående, till exempel sitt syskon. Att mäklare får ökade möjligheter att ägna sig åt sidoverksamhet, som till exempel förmedling av krediter eller försäkringar Att köpare eller säljare som vill kräva skadestånd måste underrätta mäklaren inom skälig tid. Den nya lagen ska gälla förmedling som riktar sig till eller utförs åt både konsumenter och näringsidkare. Lagförslaget innebär särskilda regler för bostadsrätter, bland annat om vilken information objektsbeskrivningen ska innehålla. Den nya fastighetsmäklarlagen börjar gälla den 1 juli OBS-konto i nya BAS-kontoplanen Ett observationskonto (OBS-konto) kan användas tillfälligt när bokföringsunderlag saknas eller när det saknas rätt underlag för att bokföra posten. För att kunna gå vidare med bokföringen kan man då tillfälligt använda observationskontot. Posten kan sedan bokföras på rätt konto när oklarheten är utredd. De flesta företag med systematisk bokföring använder sig av BAS-kontoplanen, men fram till 2011 har det inte funnits något OBS-konto. BAS-kontoplanen för 2011 har nu kompletterats och man har valt att lägga OBS-kontot på konto Konto 2999 har den fördelen att det ligger sist i balansräkningen och därför är lätt att upptäcka. Problemet är att kontot 2999 redan var upptaget för Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Dessa poster ska i fortsättningen bokföras på det nya kontot FOTO: PROVEKTOR Upptäck vår nya Privatjuridik! Arbetsuppgifter Repetitionsfrågor BONNIERS PRIVATJURIDIK ÖVERSIKT ARVSORDNINGEN Hur skulle du döma? 1 Värdelösa vintervaror 2 Solkig slips Ralf Marek Birgitta Tidqvist 3 Ångerfullt 4 Återlämna årsbok? 5 Cykelreparation Här är läromedlet som ger dig och dina elever något nytt och fräscht till kursen Privatjuridik, 100 poäng. Språket är tydligt och väl genomarbetat utan att göra avkall på begrepp och juridisk stringens. Uppgifterna är många, roliga och lärorika. Här får eleverna möta den juridik som vi alla kommer i kontakt med under livets olika faser. Lärarstödet är omfattande och består bl.a. av grafiska översikter som ger överblick och förståelse för regelsystemen inom de olika rättsområdena. Bonniers Privatjuridik utkommer i månadsskiftet maj/juni. För mer information, gå in på 6

7 Gästskribenten FOTO: FREDRIK KARLSSON AktuelltOm Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion # Med båda fötterna på jorden Det är bra att skolan debatteras, men ofta hamnar diskussionen i återvändsgränder om vems fel det är att resultaten sjunker. Ena dagen är eleverna curlade särskrivare som bara söker det lustfyllda. I nästa stund görs tv-såpor om lärarnas bristfälliga didaktiska kunskaper. Detta beror i följande debatt på lärarutbildningens låga nivå eller att kommunerna inte vill tilldela resurser. Det är absolut ett problem att vissa unga vuxna lärt sig för lite när de tar studenten efter 24 terminer. Kunskap som livsutveckling för hela befolkningen bygger ett bra samhälle, det är jag övertygad om. Det är därför olyckligt att några hamnar utanför denna idé. Att leta fel och diskutera vem som bär skulden, är naturligt i en politiskt styrd verksamhet som berör alla i samhället, men låt oss för en stund ta diskussionen vidare. Vad görs och vad kan göras? Det finns en enorm potential i lärarkåren. Tänk när lärare samlas till ett möte en tisdagseftermiddag. Hur många högskolepoäng finns representerade i rummet och hur många lektionserfarenheter har de tillsammans? I det kollegiala samarbetet finns krafter som inte alltid tas tillvara eller lyfts fram. Min övertygelse är att skolan bärs upp av samtal och utbyten av erfarenheter. Till detta behövs tid och naturliga mötesplatser. Avgörande insatser görs i den svenska skolan varje dag. Lärare fastnar ständigt i spontana elevmöten till och från lektionssalar. Eleverna behöver sina lärare. Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden, och ser den unga människan när kanske ingen annan ser. Elev betyder ju, som bekant, att lyfta upp. Lärarna behöver hantera olika fokus samtidigt. Det gäller både att möta eleven i den verklighet som hon eller han befinner sig i och att dessutom fästa blicken på kunskaper som inte är omedelbara. De kunskaperna kräver livserfarenheter och kan många gånger vara en motbild till det ständiga flödet av osorterad konsumtionsinformation. Lärare sätter spår. I nuet och för framtiden. I veckan fick jag ett mejl från Agnes. Hon skrev; Hej Daniel! Jag vet inte om du minns mig, du var min lärare i historia på Åsö runt Jag kom att tänka på dig när jag var och reste i Filippinerna, för du sa någon gång att där Coca-cola-skyltarna slutar, där slutar civilisationen. Du hade rätt. Daniel Hemberg Gymnasielärare och läromedelsförfattare i medier, samhälle och kommunikation. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion # Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion # ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN Källkritik och moderna perspektiv i undervisningen Nya ämnesplaner från och med hösten 2011 Källkritiken är ett redskap som används för att avgöra vad som är sant eller falskt. De källkritiska kriterierna tendens, beroende och närhet i tid har länge varit etablerade bland historikerna. Men frågan är hur långt ett inskränkt sökande efter den objektiva sanningen leder oss när vi vill förstå vår historia. Historia är nämligen en tolkande vetenskap och syftar inte till att visa hur det egentligen var. Jag menar att man även måste resonera kring olika sorters information i källorna, såsom fakta, värderingar och tolkningar. Franska flugor inför rätta Digitala läromedel Det är nu mindre än ett halvår till dess att den nya gymnasieskolan, Gy2011, blir verklighet för tals elever i årskurs 1 och för mängder av gymnasielärare. Allt blir inte nytt. Inom vissa kurser eller ämnen är det svårt att hitta några nyheter överhuvudtaget i de nya styrdokumenten. Men det finns också exempel på motsatsen. Inte minst gäller det för alla nya kurser. I detta nummer av AktuelltOm försöker vi kort beskriva vad som händer i samhällskunskap, religion, historia och i några av de ekonomiska ämnena. FORTS. SIDAN 8 i en tid av förändring Ett exempel på hur den traditionella källkritiken inte räcker till kan vara några rätte gångar i Frankrike under 1500-talet. Där väcktes år 1545 åtal mot flugor för att ha förstört skörden. FORTS. SIDAN 8 Johan Eriksson: «Somliga menar att ingen ska behöva köpa dyra läromedel i framtiden. Redan idag finns ett överflöd av gratis material på sajter som Lektion.se, Dela, Utbudet och Freebook. De gratisluncher som serveras där har dock en kostnad som inte syns i skolans läromedelsbudget.» SIDAN 7 Vi lever i en spännande tid då stora förändringar sker på många plan i samhället, inte minst i skolans värld. I höst sjösätts en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner i samtliga skolämnen och en omorganiserad gymnasieskola. Samtidigt pågår sedan en längre tid tillbaka en omfattande digitalisering av skolan, och IT är numer en självklar del av det dagliga skolarbetet i de flesta svenska skolor. Styrkan hos den moderna digitala tekniken är allmänt känd när det till exempel ar. IT skapar variation i undervisningen, teraktivitet, visualisering och simulering- handlar om informationssökning och kommunikation. Digital teknik kan också stödja möjliggör individanpassat lärande och un- erbjuder kreativa undervisningsmetoder, elevernas lärande genom nya former av inderlättar samarbete. FORTS. SIDAN 8 AktuelltOm är en kostnadsfri tidning som vänder sig till lärare som undervisar i ekonomiska ämnen, samhällskunskap, historia och religion. Tidningen utkommer tre gånger per år och innehåller artiklar under följande rubriker: Aktuell ekonomi Aktuell politik Arbete & pengar Religion Historia Skola & utbildning Ekonomifakta Aktuell ekonomi 3 Ett nytt nätverk har skapats för entreprenörer som söker riskkapital på nätet. Aktuell ekonomi 3 Aktuell ekonomi 3 Ett förslag om förenklingar vid bokföring och bokslut har lagts fram för riksdagen. Aktiebolag eller enskild firma? Frågan har aktualiserats nu när reglerna för aktiebolag förändrats. Aktuell politik 4 Aktuell politik 4 Om svensk integrationspolitik, cirkulär migration och en motion om förbud mot samtal i mobiltelefon vid bilkörning. Aktuell politik 4 Med ett nytt år kommer som vanligt även nya lagar och förordningar. Här beskrivs kortfattat några av de viktigaste. Om regeringens förslag går igenom måste alla lärare vara legitimerade från 1 juli Och enigheten i riksdagen verkar vara stor. Arbete & Pengar 6 Arbete & Pengar 6 Om en ny konsumentkreditlag, schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad och mycket annat. Bättre möjligheter till skuldsanering för företagare, en ny fastighetsmäklarlag samt ändringar i BAS Arbete & Pengar 6 Om kontokort, ny konsumentkreditlag och rätten att arbeta till 69 års ålder. Historia & Religion 10 Den äldre eurocentriska historieskrivningen av den moderna världens framväxt är starkt ifrågasatt. Historia & Religion 10 Håller religionen åter på att bli en del av det offentliga rummet? Det finns många tecken som tyder på det. Skola & Utbildning 12 Ekonomiska bidrag ska ge skolan fler lektorer. Och vad har blivit resultatet av de skolreformer som drevs igenom under början av 1990-talet? Skola & Utbildning 12 Vad kommer egentligen den nya gymnasiereformen gy2011 att medföra? Dessutom 13 Resultatet av Sambands historietävling presenteras! David Isaksson: «Den stora frågan för geografiämnet är därför inte namngeografi eller inte. Utmaningen ligger i att föra samman kartan med dagens globala verklighet.» SIDAN 7 Daniel Hemberg: «Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden, och ser den unga människan när kanske ingen annan ser.» SIDAN 7 Dessutom i varje nummer: en temaartikel kring ett aktuellt eller historiskt ämne, och en kåserande artikel av en gästskribent. Vill du ha ditt eget exemplar? Anmäl dig på

8 TEMA Digitala läromedel FOTO/ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN forts. från sidan 1 Dessutom kan elever uppleva att undervisningen blir mer relevant då de får använda de verktyg och tjänster som är en naturlig del av ungdomarnas vardag. De senaste åren har utvecklingen gått i allt snabbare takt. Även om tillgången till datorer varierar kraftigt mellan olika skolor finns det förmodligen inte en enda skola i Sverige som står helt utan datorer. Trenden går mot att både lärare och elever får större tillgång till datorer för sitt dagliga arbete. Fler och fler kommuner och skolor satsar också på att varje elev ska ha egen dator. Vad innebär dessa förändringar för skolan? IT-utvecklingen påverkar skolan IT-analytikern Jan Hylén pekar i sin bok Digitaliseringen av skolan ut ett antal trender som han menar kommer att ha stor inverkan på utbildningen i Sverige framöver. Det handlar dels om att innehållet har frigjorts från sina förpackningar. Media av olika slag, såsom musik, tidningar, film och tv-program, är numera tillgängliga för konsumenterna via internet och inte bara genom sina traditionella förpackningar. Detta gäller även utbildning, i och med att kurser och undervisningsmaterial i allt högre utsträckning görs tillgängligt på nätet. Det handlar också om att de som använder digital teknik även har blivit producenter. Man talar om "user generated content", "Web 2.0" och sociala medier, begrepp som kännetecknas av att det är användarna som producerar alltmer av det material som finns på nätet. Ibland används även begreppet "prosumenter". Man ser också att det informella lärandet ökar. Lärande sker allt oftare spontant utan några formella strukturer, och utan någon organisation eller lärare i centrum. Dessutom sker mycket lärande oberoende av tid och rum, i och med att undervisningsmaterial och resurser är tillgängligt varhelst man har tillgång till en uppkopplad dator. Läromedel produceras i skolorna Det råder ingen tvekan om att den digitala tekniken har öppnat upp stora möjligheter för nya och kreativa former av läromedel. Som en direkt följd av de utvecklingstrender som beskrevs ovan ser vi läromedel växa fram på många olika sätt. Allt fler lärare producerar eget undervisningsmaterial som komplement till inköpta läroböcker och annat tillängligt läromedel. PowerPoint-presentationer, bildspel, hemsidor, sökmotorer, länksamlingar, digitala kartor, ljud- eller videoklipp, bloggar och wikier är numera självklara inslag i många av landets klassrum. Att elever i många fall är aktiva producenter har också betydelse för deras lärande. Digital teknik ger eleverna nya möjligheter att lära av varandra, exempelvis genom att de snabbt och enkelt kan dela med sig av lektionsanteckningar, sammanfattningar och presentationer de gjort i samband med redovisningar i klassrummet. Webbaserade tjänster gör det också möjligt för eleverna att samarbeta kring ett och samma dokument, exempelvis genom Google Docs. Läromedelsförlagen följer utvecklingen Förlagen strävar efter att möta den nya tidens behov och förväntningar, och man utvecklar alltmer digitalt material som komplement till de tryckta läroböckerna. Tidigare följde ofta CD-skivor med böckerna, men nuförtiden lägger de flesta förlag ut materialet direkt på webben. Det kan till exempel vara fördjupningsmaterial, visualiseringar av olika begrepp, självrättande uppgifter, lärarhandledningar, bilder och filmklipp. I vissa fall finns hela 8

9 SAMHÄLLE NYHET GY 2011 I slutet av maj utkommer Jobba med: Samhälle som är en helt ny bok för kursen SH1a1. Komplett med både fakta och uppgifter. Jobba med-kapitel om analys, granskning av information och presentationsteknik. Basfakta i sju block, indelade i kapitel på vardera ett eller två överskådliga uppslag. Tankekartor, illustrationer och marginalbilder skapar intresse och ger struktur. Två temakapitel som ger möjlighet till fördjupning. Uppgiftsdel med bedömningsmatris som är indelad på samma sätt som uppgifterna. Förhandsbeställ ditt personliga tjänsteexemplar via bonnierutbildning.se/jobbamed Order/information: Tel , fax läroboken utlagd på nätet, både som text och som ljudfiler, vilket kan vara till stor hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter. Enstaka läromedelsproducenter har tagit ytterligare ett steg och framställt läromedel som enbart finns på webben, utan något tillhörande tryckt material. Skolor abonnerar på dessa tjänster och får på så sätt tillgång till ett rikt material i form av texter, bilder, kartor, filmklipp och annat. Möjligheten för elever att kunna ha tillgång till alla sina läroböcker i sin laptop eller läsplatta låter lockande för många. En del förlag (däribland Bonnier Utbildning) håller dessutom på att utveckla plattformar som gör det möjligt för eleverna att inte bara läsa läroböckerna på en skärm utan också stryka under i texten och göra anteckningar i marginalerna. Man strävar också efter att integrera digitala läromedel med de lärplattformar som många skolor använder. Man vill göra det enkelt för lärare och elever att använda de digitala tjänsterna, och ett sätt är att göra materialet tillgängligt direkt via de lärplattformar många lärare använder dagligen. På så sätt slipper läraren extra inloggningar som kan vara besvärliga och tidskrävande. Har tryckta läroböcker en framtid? Den digitala utveckling utmanar gamla strukturer, inte minst när det gäller användningen av läroböcker. Har den traditionella läroboken överhuvudtaget en framtid i en alltmer digital skolvärld? Beroende på vem man frågar kan man få olika svar. En del går så långt att de menar att den tryckta lärobokens tid redan är förbi. Det är inte alltid enbart pedagogiska skäl bakom en sådan uppfattning, det kan också finnas ekonomiska motiv. På vissa skolor har man mer eller mindre upphört att använda traditionella läroböcker. Istället låter man lärarna själva producera läromedel och göra det tillgängligt till alla skolans (eller koncernens) lärare via intranätet. På så sätt kan många lärare inom samma ämnesområde hjälpas åt att ta fram ett gemensamt läromedel. Många ser det som positivt att lärare kan ta vara på varandras kunskaper och samarbeta. Samtidigt innebär detta att skolledningen (eller ägarna) sparar in ansenliga summor då man slipper köpa tryckta läromedel. Det framförs samtidigt farhågor att kvalitén på innehållet riskerar att sänkas i takt med att lärare och elever producerar fler egna läromedel. Man glömmer lätt vilket omfattande arbete som ligger bakom framställandet av en tryckt lärobok, en process som ofta pågår i flera år. Författarna har i många fall lagt ner hundratals timmar på att författa texter med koppling både till relevant forskning och till aktuella styrdokument, redaktörer har bearbetat texterna för att öka enhetligheten och läsbarheten, och bildredaktörer har omsorgsfullt valt ut passande illustrationer. Resultatet blir i bästa fall en aktuell och intresseväckande lärobok med ett genomtänkt upplägg, en tydlig röd tråd och en påtaglig enhetlighet vad gäller språk, disposition och övningsuppgifter. Det är knappast möjligt att hålla samma standard när enskilda lärare publicerar kortare texter som sedan vävs ihop till ett gemensamt läromedel inom en enskild skola eller en grupp skolor. Man bör också komma ihåg att det ännu är förhållandevis få av landets elever som har tillgång till egen dator, och det kommer förmodligen att dröja innan det kan bli möjligt att helt frångå tryckta läroböcker. Men även om den tryckta läroboken kommer att bli mer sällsynt i framtiden så är det rimligt att anta att förlagsproducerade läromedel oavsett distributionsform kommer att ha en fortsatt stor betydelse för utbildningen i Sverige. Ulf Jämterud 9

10 Historia & Religion FOTO: GLOW IMAGES En ny syn på den moderna världens ursprung Robert B. Marks bok, Den moderna världens ursprung (Arkiv förlag), kom 2002 och översattes två år senare till svenska. Den ger nya, intressanta perspektiv på européernas världsherravälde under och 1900-talen. Marks vill ifrågasätta den äldre eurocentriska historieskrivningen, där Europa upptäcker den övriga världen på grund av någon egenskap såsom kristendom, vetenskapligt tänkande eller arbetsamhet. Enligt den äldre historieskrivningen var det på grund av någon av dessa egenskaper som Europa lade resten av världen under sig. Till skillnad från den övriga världen var européerna annorlunda, på ett sätt som var avgörande för den historiska utvecklingen, enligt den gamla skolan. Författaren menar att européerna genom industrialiseringen lyckades utnyttja lagrade tillgångar av solenergi i form av kol och olja. Detta gjorde att Europa kunde lägga resten av världen under sig. Det var möjligt för icke-européerna att stå emot européerna så länge all produktion skedde på ett förindustriellt sätt, men inte därefter. Både Kina och Indien var fram till 1800-talet ekonomiskt starkare än de europeiska staterna. Det var då som dagens skillnader mellan rika och fattiga länder grundlades. Den enskilt viktigaste händelsen i världshistorien är med andra ord den industriella revolutionen. Men Marks stannar inte där för på denna punkt är de flesta historiker överens. Han menar att industrialiseringen inte berodde på att européerna var bättre eller ens avgörande annorlunda till sin karaktär. De sociala, SAMBAND HISTORIA PLUS Utmärkt för Gy2011 med fokus på källkritik. Lärarhandledning SVERIGE Medeltiden UTBLICK Vikingarna I Norden föregås medeltiden av vikingatiden. Från nuvande D k, N och S i d ä Vikingarnas intresseom Dans Norsk Svensk För Sveriges del brukar man anse att medeltiden börjar ungefär På och 1100-talet kristnas landet och integreras därmed i det kristna Europa. I Sverige ägde en delvis annorlunda utveckling rum jämfört med den på kontinenten. Här utvecklades ingen fullständig feodalism och bönderna blev aldrig egna. Till stor del var de svenska bönderna dessutom självägande de ägde själva den jord som de brukade. I Sverige växte en fyrståndsriksdag fram, bestående av adel, präster, borgare och bönder. Dock levde en del av landsbygdens befolkning ännu i träldom, det vill säga i ett slags liv- slaveri. p j som till Miklagård (Konstan dbor var dock fredliga bönd rmalt inte särskilt långa f t på de ryska floderna. I stäl gen med sina grannar, som närboende. Livets hjul Väggmålning i Härkeberga kyrka av Albertus Pictor ( ). Vikingar HISTORIEBRUK Vikingatågen Ser vi på bilden en äkta heroisk viking? Tor svingar sin Mjölner och besegrar sina fiender. Låt oss titta närmare på bilden! Tors kläder är inte vikingatida, utan romerska (eftersom konstnären Winge inte visste vad för slags kläder vikingar hade). Han har en svastika på bältet en symbol som faktiskt har hittats från svensk bronsålder och som senare kom att användas av nazisterna. Tor är blond och hans motståndare är svartmuskiga jättar. Kan det vara godhet mot ondska som symboliseras? Vi vet att Winge inspirerats av Michelangelos ( ) målning, Yttersta domen, där de goda ska skiljas från de onda. Tors hammare har likheter med ett kors. Var avsikten att skildra honom som en tidig kristusgestalt? Från ättesamhälle till stat Sverige kristnas Under sina färder till den europeiska kontinenten kom vikingarna i kontakt med kristendomen. Flera av dem tog säkert intryck och förde med sig kristna tankar hem. På handelsplatser som Birka låg det i köpmännens ekonomiska intresse att de gästande köpmännen från det kristna Europa inte skulle känna sig alltför främmande. Likaså ville det krist- Tors strid med jättarna 1872 av M. E. Winge. 128 Block 3 MEDELTIDEN Medeltiden i Sverige

11 kulturella och etniska skillnaderna mellan folkslagen spelade ingen eller i alla fall en mycket liten roll. Utvecklingen berodde istället på flera faktorer som tillsammans skapade en global utveckling: Kina hade tidigt inrättat ett system med papperspengar. Med mongolernas Djingis khan (död 1227) bröt denna pappersekonomi samman. Man övergav med tiden sedlarna, vilket under och 1500-talen skapade en stor efterfrågan på valuta, särskilt silver. Européerna upptäckte Amerika och därmed även silver, inte minst silvergruvorna i Potosí 1544, vilket gjorde att de hade något att betala de asiatiska varorna med. Kineserna var ointresserade av det som européerna producerade. Den andra varan utöver silver som senare blev gångbar hos kineserna var opium, vilket ledde till de två opiumkrigen ( och ), eftersom Kina starkt motsatte sig denna handel. Kina övergav sin dominans i Indiska oceanen på 1400-talet på grund av mongoliska hot, så att européerna inte mötte något motstånd när de kom dit mot slutet av 1400-talet. Kinas flotta var vid denna tid vida överlägsen Europas, men på grund av mongolhoten valde Kina att överge den och sedan isolera sig från omvärlden. FOTO: INGRAM På grund av rivaliteten mellan staterna i Europa stimulerades krigskonsten under den tidigmoderna epoken. Bland annat utvecklades fartyg som kunde bestyckas med kanoner, vilket med tiden gav européerna ett övertag gentemot resten av världen (som de inte hade under 1400-talet). Det skulle dock dröja ända till mitten av 1800-talet innan Europa lyckades besegra Kina militärt i och med de två opiumkrigen. Det berodde på ren tur att det fanns ytliga kolfyndigheter i England, vilket gjorde att man där utvecklade ångmaskiner. Ingen visste förstås när de engelska städerna anlades att det för hundratals miljoner år sedan avlagrats kolfyndigheter i närheten av dem, vilket skulle bli avgörande för den industriella utvecklingen. Europas utveckling berodde alltså inte på européernas undantagskaraktär utan istället på globala processer som råkade sammanstråla på ett sätt som gynnade européerna, menar Marks. Niklas Ericsson EN MOSAIK RELIGIONSKUNSKAP I En bild av mångfalden. Mosaik består av tre större block: KULTUR OCH RELIGION Kultur Vi människor är lika och olika. Vi föds, lever våra liv och dör. Levnadsvanor och tankebanor skiljer sig mellan kulturer och mellan individer. Hur olika tillåter vi oss att vara? Bör man dela tankar och vanor med majoriteten för att ett samhälle ska fungera? Kan man som grupp sticka ut eller är det bäst att smälta in? Kultur är ett ord som vi ofta möter. Man talar om matkultur och om svensk, samisk och amerikansk kultur. Det finns kulturarbetare, vi har en kulturminister och vi hör ofta att Sverige numera är ett mångkulturellt land. Men vad betyder egentligen kultur och vad innebär mångkultur? VAD ÄR KULTUR? Ordet kultur är latin och betyder odling, alltså något som man sår och som växer. Odling är även en process, exempelvis något som formas, påverkas eller skapas. Men detta säger inte allt om vad ordet kultur innebär. När vi ska använda begreppet är det därför viktigt att vi förklarar vad vi menar. Det finns i dag flera olika definitioner av kultur. Här följer två av dem: Kultur är när vi skapar till exempel ett konstverk, litteratur, film eller musik. Men kultur är också när vi tar del av det skapade, till exempel läser en bok, ser på film eller går på en konsert eller ett konstmuseum. 3 KAPITEL 1 KULTUR 11

12 Skola & utbildning 1990-talets skolreformer ska utvärderas Under början av 1990-talet genomfördes en lång rad reformer som kom att förändra den svenska skolan. Kommunaliseringen, skolpengen och friskolorna var några exempel på detta. Frågan är hur lyckade dessa skolreformer egentligen varit. Detta vill riksdagen nu ta reda på. Efter en jämn omröstning i riksdagen år 1989 blev kommunen huvudman för skolan. Därefter följde en rad reformer av skolan som målstyrd undervisning, kunskapsrelaterade betyg och ökad valfrihet i form av bl.a. skolpeng och friskolor. I dag går 11 procent av grundskoleeleverna och 22 procent av gymnasieeleverna i en friskola. Fler lektorer i skolan Mot bakgrund av den debatt om den svenska skolan som pågår för fullt har riksdagen blivit allt mer bekymrad över situationen i den svenska skolan. Mycket tyder på att likvärdigheten i grundskolan minskar samtidigt som de sociala skillnaderna ökar. Många menar att det finns åtskilliga problem och oklarheter med den nuvarande styrningen. Hittills har dock Antalet lektorer i den svenska skolan har sjunkit dramatiskt under de senaste årtiondena. År 1989 fanns det drygt lektorer, idag är siffran nere i knappt 200. Därför gör nu regeringen en satsning på forskarskolor där lärare och förskollärare ska kunna utbilda sig till lektorer. Utbildningsminister Jan Björklund menar att detta kommer att höja kvaliteten i skolan och samtidigt skapa fler karriärvägar inom läraryrket. Idag är ofta den enda vägen framåt att lämna klassrummet och bli skolledare eller byråkrat. En duktig lärare måste också ges möjlighet att fördjupa sig och göra karriär inom den egna professionen. Satsningen innebär att lärare får läsa till en licentiatexamen i de ämnen de har Klart för lärarlegitimation Tidigare har vi berättat om regeringens planer att införa en legitimation för landets lärare. Nu har riksdagen fattat beslut om att en lärarlegitimation ska införas från och med 1 juli Utbildningsdepartementet arbetar för fullt med att sammanställa riktlinjerna vad som ska krävas för att få lärarlegitimation. Nedanstående punkter gäller tills vidare. Lärare och förskollärare kan ansöka om legitimation hos Skolverket, tidigast från den 1 juli Legitimationen gäller för den skolform, de årskurser och de ämnen som läraren har i sin examen. Sökanden måste ha ett fullständigt utbildningsbevis över avslutad lärarutbildning eller förskollärarutbildning. Rektor respektive förskolechef ska yttra sig över den sökandes lämplighet. utbildning att undervisa i eller i ämnesdidaktik kring dessa ämnen. Läraren går en forskarutbildning på 80 procent och arbetar kvar på sin skola resterande 20 procent av tiden. Under hela utbildningsperioden får läraren lön från sin arbetsgivare. Staten bekostar själva utbildningen samt ger ett statsbidrag till huvudmännen motsvarande 75 procent av lärarens lön under den tid läraren deltar i forskarutbildningen. Några lärare är undantagna tills vidare: modersmålslärare, yrkeslärare och lärare i vuxenundervisning. Lärare utan legitimation får sätta betyg fram till juli Från den 1 juli 2011 ska nyexaminerade lärare och förskollärare genomgå en introduktionsperiod på minst ett år med stöd av mentor. En legitimerad lärare eller förskollärare ska kunna ansöka om komplettering av behörighet och utnämning till lektor. Lärarnas ansvarsnämnd föreslås bli inrättad vid Skolverket. Under våren väntas regeringen fatta beslut om att lärare som genomgått en äldre utbildning, men inte tagit ut sin examen, får en lärarexamen. Lärare som har enstaka kurser kvar från den äldre utbildningen får läsa in dessa enligt den äldre examen. SAMTLIGA NOTISER: LARS NOHAGEN ingen ordentlig utvärdering gjorts av hur skolreformerna påverkat den svenska skolan, trots politiska löften från både opposition och regering. Nu vill riksdagen ta reda på hur det egentligen ligger till Därför har riksdagen uppmanat regeringen att tillsätta en utredning som ska genomlysa skolans styrning och finansiering. Fokus kommer att ligga på vad 1900-talets skolreformer inneburit för integration, jämlikhet, utbildningskvalitet och alla elevers rätt till en likvärdig undervisning. Riksdagen vill också att regeringen gör en nationell översyn av elevhälsan. Vetenskapsrådet kommer inom kort utlysa medel för anordnande av dessa så kallade forskarskolor och ta in ansökningar från de universitet och högskolor som vill delta i satsningen. Utbildningen beräknas kunna starta höstterminen 2011 eller vårterminen I den nya skollagen som träder i kraft 1 juli 2011 finns anställning som lektor. En lärare som har minst en licentiatexamen och under fyra år visat god pedagogisk skicklighet ska benämnas lektor. Den som uppfyller kraven kan ansöka hos Skolverket om att bli utnämnd till lektor. Tanken är att ingen lärare ska tvingas studera mer än vad som krävts i den tidigare utbildningen. Ny generaldirektör för Skolverket Regeringen har utsett Anna Ekström till ny generaldirektör för Skolverket. Hon är idag ordförande för Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco, och tillträder sin nya tjänst den 23 maj. 12

13 SAMBANDS HISTORIETÄVLING Sambands historietävling avgjord Uppgiften var att blogga en dag ur historien och ha med minst tre anakronismer. Deltagandet var högt, ambitionerna storslagna och konkurrensen knivskarp. Efter mycken möda har Sambands jury lyckats enas om de fem vinnarna: 1:a plats: Åsa Högström, Hulebäcksgymnasiet, vinner en mini-pc och ett exemplar av Bonniers Historiska Atlas. Här följer det vinnande bidraget: I morse när jag vaknade fick jag besked att Iason hade dött, mördad i går kväll under ett mindre helotuppror. Det är en skam som spartansk krigare att ha blivit dödad av en vanlig helot och han var en riktigt god vän, om jag får tag på den som är ansvarig för Iason död så. Må gudarna vara barmhärtiga mot honom, för om jag får tag på honom finns det inget i denna värld som kan stoppa mig från att slita sönder honom i stycken, må hans själ ruttna i Hades. Fast jag är säker på att heloterna inte kommer att gå ostraffade från det här. Senare på dagen hade jag turen att få ett mysigt möte på tu man hand med Kyros, den mannen kan verkligen kyssas som en gud. Inget går upp emot att få spendera tid med mannen som man älskar. Jag är lite besviken på att jag inte kan ha honom för mig själv lika mycket som jag hade önskat. Men när vi väl träffas gör han upp för den tid vi inte kunde se varandra på ett väldigt smickrande sätt så jag kan inte klaga. Gudarna har verkligen välsignat honom med en fantastisk kropp. Jag önskar att jag kunde säga detsamma om min fru. Det är inte så att hon inte är vacker och har en bra kropp för barnafödsel, men hon har inget som gör mig upphetsad, vilket är ett problem eftersom det är min plikt som Spartan att föra mina gener vidare. När jag återvände till kasernen satt de andra männen och spelade kort och skrattade åt Platons filosofi. Jag måste säga att den mannen har ett irriterande sätt att utrycka sig på, själv föredrar jag en man med få ord. Stämningen bland männen var ovanligt munter idag. De har varit lite rastlösa på senaste tiden men efter gårdagens händelse verkar det som vi får gå ut och jaga lite heloter. Det var även prat om en yngre pojke som var olycklig nog att bli ertappad med att stjäla mat. Efter att han blivit straffad med piskor klarade hans kropp inte av mer och han dog av skadorna. Så kan det gå om man inte är försiktig. Snart är det även dags för Karneia, till hyllning för Apollon, och det ska bli skönt med lite uppehåll från all träning. Julian, 5/8 442 f.kr. Juryns motivering Åsa Högström imponerar med ett bidrag som både problematiserar moderna självklarheter och visar en förståelse för en svunnen tidsanda. Vinnaren övertygar med ett autentiskt uttryck i framställningen och en känsla för eleganta anakronismer. Juryn har bestått av Niklas Ericsson, fil. dr i historia och en av författarna till Samband, Tove Helander, redaktör för Samband, Wolfram Trostek, förläggare, och Lena Rydorff, marknadsförare. Övriga pristagare 2:a plats: Stefan Elez, Berzeliusskolan, vinner fem biobiljetter och ett exemplar av Bonniers Historiska Atlas. 3:e plats: Jessica Pettersson, Skolstaden Olympia, vinner två biobiljetter och ett exemplar av Bonniers Historiska Atlas. 4:e plats: Ramona Parpala, Balderskolan, vinner två biobiljetter och ett exemplar av Bonniers Historiska Atlas. 5:e plats: David Mårtensson, Lagmansgymnasiet, vinner två biobiljetter och ett exemplar av Bonniers Historiska Atlas. Lektion om Antiken på Bonline Det vinnande bidraget har inspirerat oss att göra en spännande lektion om de antika grekernas syn på kärlek och sexualitet, som vi kommer att på publicera på Sambands hemsida i maj: Ett stort grattis till alla vinnare och ett hjärtligt tack till alla övriga deltagare som visade att historia verkligen är ett levande ämne! FORUM SAMHÄLLSKUNSKAP Utmärkt för Gy2011 Få överblick, förstå och utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Gratis lärarhandledning och många elevövningar på Forum har en unik struktur, den: Kultur, Ekonomi, Politik Kommunikation och medier, grund, individ, nationellt globalt - 13

14 Ekonomifakta REDAKTÖR: LARS NOHAGEN Den ekonomiska tillväxten Diagrammet visar den procentuella förändringen av BNP i fasta priser jämfört med motsvarande kvartal föregående år. BNP är ett mått på produktionen av varor och tjänster i samhällsekonomin och procentuella förändringar av detta mått är den viktigaste indikatorn på konjunkturläget. Diagrammet visar konjunktursvängningarna i den svenska ekonomin sedan Källa: SCB Försörjningsbalansen 2010 TILLGÅNGAR ANVÄNDNING IMPORT: EXPORT: Gungbrädan visar Sveriges försörjningsbalans för år Försörjningsbalansen ingår i nationalräkenskaperna och är en uppställning över hur ett land använder sina tillgångar. På den vänstra sidan visas värdet på alla produkter vi har tillgång till under ett år (BNP och import) och på den högra sidan vad dessa produkter sedan används till (konsumtion, investeringar och export). Eftersom det är samma saker på gungbrädans båda sidor våra tillgångar och till vad vi använder dessa kommer gungbrädan alltid att vara i balans. BNP: INVESTERINGAR: 608 KONSUMTION: Privat Offentlig mdr kr mdr kr Källa: SCB Utrikeshandelns betydelse i olika länder 2009 Export i procent av BNP 2009 Diagrammet visar hur stor andel av ett lands produktion (BNP) som går på export. Små länder, som Sverige, Belgien och Island, är ofta mycket beroende av sin utrikeshandel. Större länder med stor BNP, som USA och Japan, har ofta större hemmamarknader och är då inte lika exportberoende. Där sker en större andel av handeln inom landet. Källa: OECD Belgien Nederländerna Island Österrike Schweiz Sydkorea Sverige Danmark Tyskland Finland Kanada Portugal Storbritannien Italien Spanien Frankrike Australien Grekland Japan USA % 14

15 Sveriges varuexport 2010 Vilka varor exporterar vi? 45 % Verkstadsvaror (maskiner, fordon, elektronikvaror) Energivaror (oljeprodukter) 8 % Vart går den svenska varuexporten? EU (Tyskland 10 %, Storbritannien 7 %, Danmark 7 %, Finland 6 %) 57 % Övriga Europa (Norge 10 %, Ryssland 2 %, Schweiz 1 %, Turkiet 1 %) 15 % Asien (Kina 3 %, Mellanöstern 3 %, Japan 1 %, Indien 1 %) 12 % Amerika (USA 7 %, Latinamerika 3 %, Kanada 1 %) 11 % Övriga områden (Afrika 3 %, Oceanien 1 %) 5 % Källa: Kommerskollegium Kemivaror (läkemedel) 13 % Övriga varor (livsmedel, kläder, möbler) 12 % 11 % 11 % Mineralvaror (järn, stål och övriga metaller) Skogsvaror (papper, trävaror) Sveriges varuimport 2010 Vilka varor importerar vi? 42 % Verkstadsvaror (maskiner, fordon, elektronikvaror) Varifrån kommer den svenska varuimporten? EU (Tyskland 18 %, Danmark 8 %, Nederländerna 7 %, Storbritannien 6 %) 68 % Övriga Europa (Norge 10 %, Ryssland 2 %, Schweiz 1 %, Turkiet 1 %) 15 % Asien (Kina 4 %, Sydkorea 2 %, Japan 1 %, Hongkong 1 %) 10 % Amerika (USA 4 %, Latinamerika 1 %) 5 % Övriga områden (Afrika 1 %) 2 % Källa: Kommerskollegium Energivaror (oljeprodukter) 14 % Kemivaror (grundämnen, läkemedel) 13 % 19 % 3 % 9 % Övriga varor (livsmedel, kläder, möbler) Skogsvaror (trävaror) Mineralvaror (järnmalm, stål och övriga metaller) Svensk ekonomi just nu Ekonomiska nyckeltal Siffrorna gäller februari 2011 om inget annat anges Medan många länder i Europa har svårt att få fart på tillväxten går det bra för den svenska ekonomin. BNP-tillväxten under det sista kvartalet 2010 landade på 7,3 procent och var det högsta på flera decennier. Många bedömare tror att tillväxten håller i sig och att BNP kommer att öka med över 4 procent i år. Även prognosen för arbetsmarknaden är ljus. Sysselsättningsgraden är på väg att nå den högsta nivån på 20 år. Konjunkturinstitutet räknar samtidigt med att arbetslösheten sjunker till 7,3 procent i år för att falla till 6,9 procent Inflationen väntas öka till över 3 procent i år. Detta leder till att Riksbanken fortsätter att höja sin styrränta. Reporäntan kommer enligt prognoserna att ligga på omkring 2,5 % vid årets slut. Det är flera faktorer som samverkar till Sveriges goda ekonomiska utveckling. Grunden är en stark finansiell ställning i såväl privat som offentlig sektor, vilket möjliggör ökad konsumtion och ökade investeringar. Samtidigt fortsätter svensk export att gynnas av utvecklingen på världsmarknaden. Produktionens storlek 2010 BNP mdr. kr Tillväxten BNP-förändring i procent (kv jmf. med kv ) 7,3 % Medelinkomsten 2010 BNP per invånare kr Utrikeshandeln 2010 exporten mdr. kr 2010 importen mdr. kr Inflationen Konsumentprisindex (KPI) 2,5 % Räntenivån Reporäntan 1,50 % Arbetslösheten i åldersgruppen år (ILO-definitionen) 7,9 % Statens inkomster 2010 enligt statsbudgeten mdr. kr Statens utgifter 2010 enligt statsbudgeten mdr. kr Statsskulden mdr. kr varav statens utlandsskuld 255 mdr. kr Prisbasbeloppet kr Källor: SCB, Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden, Konjunkturinstitutet 15

16 Förbättrad, förnyad och anpassad till Gy 2011 Från Från entreprenörskap ll bokslut Läs mer om våra digitala komponenter på Beställ dina personliga exemplar av de tryckta faktaböckerna och på Order/information: Tel , fax ,

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM AUGUSTI 2013 DIGITAL LEARNING ERBJUDER EN KOMPLETT HELHETSLÖSNING KALLAD 360 PRINCIPEN! VI BASERAR VÅRT MATERIAL PÅ NÅGOT SOM VI KALLAR 360-PRINCIPEN SOM

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Multimediasuccén från Storbritannien är här!

Multimediasuccén från Storbritannien är här! Multimediasuccén från Storbritannien är här! Liber espresso är ett omfattande, ämnesövergripande digitalt arkiv för F 6 som ständigt växer och uppdateras. Nyfiken p å framtide ns skola? Öp pna här >> Med

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

skolmaterial som underlättar ditt JoBB

skolmaterial som underlättar ditt JoBB skolmaterial som underlättar ditt JoBB Gratis skolmaterial för alla åldrar om konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam. Gratis skolmaterial och färdiga lektioner. www.konsumentverket.se/skola är

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Lärvux. Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram

Lärvux. Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram 1 Lärvux Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram Välkommen till Lärvux! Särskild utbildning för vuxna Lärvux finns för dig som - har fyllt 20 år och har en intellektuell funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada

Läs mer

Förändringar i skollagen (2010:800)

Förändringar i skollagen (2010:800) 2015-05-11 1 (6) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Johanna Read Hilmarsdottir Förändringar i skollagen (2010:800) Bestämmelserna i skollagen har kompletterats flera

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare; SFS 2013:830 Utkom från trycket den 19 november 2013 utfärdad den

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Förändringar i skollagen (2010:800)

Förändringar i skollagen (2010:800) 2015-06-01 1 (5) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Johanna Read Hilmarsdottir Förändringar i skollagen (2010:800) Bestämmelserna i skollagen har kompletterats flera

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

1 Uppgifter i reklam är i allmänhet inte bindande för annonsören. Priset bestäms först när kunden och säljaren möts och ingår avtal. Du kan därför inte kräva att få köpa en vara eller tjänst, till det

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Rivstart - STARTA EGET

Rivstart - STARTA EGET Rivstart - STARTA EGET Rivstart är en av Sveriges absolut populäraste böcker om att starta eget med över 36 000 läsare (januari 2010). Det här är den enda ständigt aktuella och alltid uppdaterade Starta

Läs mer

s. 1 Regelhäfte för läraren

s. 1 Regelhäfte för läraren s. 1 Regelhäfte för läraren Speldesign: Niklas Lindblad Per Wetterstrand Alexander Hallberg Texter och material: Niklas Lindblad Per Wetterstrand Alexander Hallberg Version 1.0 Fabel kommunikation Antal

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

#3 2011. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion. Aktuell ekonomi 3. Aktuell politik 4. Arbete & Pengar 6. Historia & Religion 10

#3 2011. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion. Aktuell ekonomi 3. Aktuell politik 4. Arbete & Pengar 6. Historia & Religion 10 Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #3 2011 Aktuell ekonomi 3 Världens aktiehandeln sköts i allt större utsträckning av datorer. Vad innebär det för den vanlige aktiespararen? Aktuell politik 4 Statsbudgeten

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, 2 juli 2014 St Nicolai kyrkoruin, Visby Moderator: Peter

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer