Normstorm i Umeåregionen Offentliga och privata arbetsgivare i samverkan för jämställd tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Normstorm i Umeåregionen Offentliga och privata arbetsgivare i samverkan för jämställd tillväxt"

Transkript

1 Normstorm i Umeåregionen Offentliga och privata arbetsgivare i samverkan för jämställd tillväxt Projektbeskrivning Sammanfattande projektbeskrivning Projektet ska genom samverkan och erfarenhetsutbyte mellan offentliga och privata arbetsgivare (bland andra kommunerna i Umeåregionen, Umeå universitet och det Skogstekniska klustret) bidra till en ökad rörlighet för arbetskraften mellan kvinno- och mansdominerade sektorer och yrkeskategorier i Umeåregionen. Ambitionen är att de lösningar som utvecklas utgör goda exempel för jämställd kompetensförsörjning och bidrar till förändring av de strukturer som ligger till grund för den genusordning som gäller idag. I Umeåregionen i dag finns en tydlig indelning mellan kvinno- och mansdominerade yrken där kvinnor är kraftigt överrepresenterade inom offentlig sektor med vård, skola och omsorg medan män är överrepresenterade inom privat sektor, särskilt inom industrin. Detta är ett symtom för att det finns något som styr våra val, normer som gör det svårare för kvinnor att känna sig väl till mods inom industrin och för män att göra detsamma inom kvinnodominerade områden. Problem uppstår på såväl individnivå med begränsade valmöjligheter för individen, som på strukturnivå där företagen får minskad rekryteringsbas och homogena arbetsgrupper vilket i förlängningen påverkar samhällsekonomin negativt. För att närma sig detta problem krävs ett långsiktigt arbete på flera nivåer. Dels måste ett direkt arbete med arbetssökande och arbetsgivare ske för att omedelbart skapa möjligheter och dels måste ett arbete mot utbildningssektorn ske för att minska dessa problem i framtiden. Vi tänker oss kompetenshöjning kring ett normkritiskt förhållningssätt, normbrytande traineeprogram och praktikplatser samt att arbeta fram ett stödmaterial för arbetsgivare. En ambition med att utveckla former för arbetspraktik runtom i Umeåregionen syftar till att medvetandegöra såväl arbetsgivare som elever och arbetssökande om de möjligheter till sysselsättning och utveckling som finns och att dessa utmanar rådande uppfattningar om var kvinnor och män kan, eller bör arbeta. Projektet är organiserat genom en projektsamordnare anställd av Umeåregionen som arbetar mot samtliga kommuner och samverkande arbetsgivare, en lokal projektledare anställd av Umeåregionen placerad i Nordmalings kommun som arbetar mot Bjurholm, Nordmaling, Vindeln och Vännäs, samt ytterligare en resurs på 20 % placerad i Robertsfors. Genom den lokala förankringen skapas förutsättningar för ett resurscentrum med representation runt om i regionen, vilket kan bidra till en effektivare kontakt med såväl näringsliv som offentlig sektor. Genom att säkerställa en jämställd kompetensförsörjning och en arbetsmarknad som inte begränsar på grund av kön, kan Umeåregionen på allvar närma sig ett förverkligande av visionen Världens bästa livsmiljö för en kvarts miljon människor Medverkande arbetsgivare deltar i ett normbrytande arbete i syfte att synliggöra vilka normer, däribland könsmönster, som styr oss i val av utbildning, yrke och bostadsort. Arbetsgivarna medverkar huvudsakligen i projektet via sin egen arbetstid vid exempelvis kompetensutveckling, mottagande/handledning av praktikanter och elever samt vid olika träffar för erfarenhetsutbyte. Medverkande avdelningar/enheter hos respektive arbetsgivare väljs ut i samråd med arbetsgivarna. Bakgrundsbeskrivning

2 Umeåregionen utgör en lokal arbetsmarknadsregion med närmare invånare. Bland de förvärvsarbetande (20-64 år) är drygt kvinnor och drygt män. 1 Förvärvsfrekvensen bland kvinnor är 75% och bland män 79%. Kvinnorna arbetar företrädesvis som vård- och omsorgspersonal, försäljare/detaljhandel/demonstratörer, förskollärare/fritidspedagoger, som sjuksköterskor eller grundskollärare. Männen i sin tur arbetar främst som fordonsförare, vård- och omsorgspersonal, bygg- och anläggningsarbetare, ingenjörer och tekniker samt som säljare/inköpare/mäklare. Inget yrke är lika dominerande bland män som yrken inom vården är bland kvinnor. 65% av kvinnorna i länet arbetar heltid, och 87% av männen. Umeåregionen är en av Sveriges främsta tillväxtregioner och har stora tillgångar när det gäller forskning, utveckling och utbildning. Umeå är säte för Umeå universitet (UmU), Norrlands universitetssjukhus och fakulteten för Skogvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Till detta kan läggas ett dynamiskt näringsliv och ett rikt kulturliv. Samverkan och idéutveckling över kommungränserna ger goda möjligheter för människor och företag att utvecklas. Närheten till, och möjligheterna att samverka med Örnsköldsviks lokala arbetsmarknad, i och med utbyggnaden av Botniabanan, ger också spännande förutsättningar för en fortsatt utveckling i regionen. Ambitionen bland regionens samverkande kommuner är att aktivt vidareutveckla det engagemang för hållbar utveckling som byggts upp i regionen på senare år, bland annat genom kunskaps- och metodutvecklingsarbetet i satsningarna Hållbara Umeåregionen och Jämställdhet, genus och förändringsarbete i Umeåregionen. Arbetsmetodiken i Umeåregionens arbete för hållbar utveckling bygger på Aalborgåtagandena och CEMR-deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män, som samtliga kommuner i regionen har undertecknat. Arbetet har resulterat i en ny, gemensam vision för Umeåregionen - Världens bästa livsmiljö för en kvarts miljon människor till För att nå denna vision har bland annat uttalade mål kring en livskraftig och hållbar lokalekonomi antagits regionalt, där indikatorer, uppdelade på kön, för till exempel antal nystartade företag och branschbredd är tänkta att följas upp för att mäta utvecklingen. En viktig utgångspunkt i den europeiska deklarationen om jämställdhet är vikten av att motverka stereotypa uppfattningar om kön. De rådande strukturerna i Umeåregionen speglar de strukturer som råder i Västerbottens län i sin helhet, och innebär att skillnaderna mellan kvinnors och mäns studieoch yrkesval fortfarande är tydligt traditionella och könsmärkta. Arbetsmarknadsregionen karaktäriseras idag av mansdominerade basnäringar och kvinnodominerade offentliga vård- och omsorgsverksamheter. Bland examinerade från gymnasieskolan läsåret 2008/2009 syns också en tydlig könsuppdelning, framförallt inom yrkesförberedande program 2. Inom ungefär hälften av länets yrkesområden utgör antingen kvinnor eller män 80 procent eller fler av de sysselsatta. 3 Dessa strukturer motverkar att hela befolkningens kompetens tillvaratas och begränsar möjligheterna för såväl kvinnor som män att ha inflytande över och vara delaktiga inom alla områden av den regionala utvecklingen Det finns dock glädjande nog flera företag i länet med en tradition av jämställdhetsarbete, som till exempel Indexator, Volvo, Ålö, Coop, Boliden och Umeå energi. Det har genomförts satsningar för att öka andelen anställda kvinnor, bland annat hos Indexator i Vindeln. Indexator har, tillsammans med Näringslivets ledarskapsakademi, kunnat visa på hur företagets resultat har förbättrats i och med deras jämställdhetsarbete, och andelen sökande kvinnor till lediga tjänster har ökat från 10% till 50%. Erfarenheterna från dessa företag är intressanta och viktiga att ta del av, likväl som att de kan ha mycket att lära av de offentliga arbetsgivarnas jämställdhetsarbete. Detta vill vi intensifiera med utveckling av strukturer för ökad rörlighet mellan branscher och arbetsplatser. Processen för kompetensförsörjning/rekrytering som sådan anses ofta vara en könsneutral matchningsprocess där arbetsgivaren helt enkelt väljer ut den bästa sökanden, baserat på objektiva kriterier. Det kan säkert gälla vid rekryteringar som sker genom formella kanaler, med tydliga kravspecifikationer och en genusmedveten, normkritisk rekryterare/rekryteringsgrupp. I 1 Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion. Utredningar och rapporter nr 1. Utvecklingsavdelningen, Stadsledningskontoret, Umeå kommun. (2009) 2 Kvinnor och män i belysning 2010, Västerbottens län 3 JämLYS, 2010, s. 9

3 forskningsrapporten Arbetsgivarnas rekryteringsbeteende 4 framgår dock att över 60% av de tillfrågade arbetsgivarna hade använt sig av informella kanaler (egna kontakter och tips från anställda), och som skäl till detta angavs framförallt förväntningar om att hitta sökande med rätt kvalifikationer via denna kanal, samt att rekryteringen skulle gå snabbt. En till synes könsneutral rekryteringspraktik kan i själva verket reproducera en segregerad arbetsmarknad. Ur ett jämställdhetsperspektiv, och med fokus på att öka rörligheten mellan kvinno- och mansdominerade sektorer, vore det därför intressant att skapa möjligheter för att prova på alternativa sätt att hantera kompetensförsörjningsprocessen och att även informella rekryteringskanaler granskas ur ett normkritiskt perspektiv. Genom det redan pågående jämställdhetsarbetet i Umeåregionen finns också ett etablerat samarbete med såväl Region Västerbotten som Länsstyrelsen, och ett antal aktiviteter har redan genomförts i samverkan i syfte att skapa en gemensam kunskapsplattform kring jämställdhet för politiker, chefer och nyckelpersoner. Projektet Normstorm i Umeåregionen skulle också på ett bra sätt bygga vidare på de målsättningar som fastställts i den regionala tillväxtplanen och även svara mot de förslag på insatser som lyfts fram i JämLYS, en jämställdhetsanalys av näringslivet i Västerbotten som genomfördes En samverkan och ett erfarenhetsutbyte med andra arbetsgivare i regionen vidgar också perspektiven för att möjliggöra strukturella förändringar i en större omfattning än vad ett utvecklingsarbete enbart i de kommunala verksamheterna tillåter. Projektets mål Huvudmål Sökandens målsättning är att - bidra till bättre förutsättningar för ökad rörlighet mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer och yrkeskategorier samt - öka antalet personer från underrepresenterat kön vid nyrekrytering genom att utveckla genusmedvetna, normkritiska processer kring kompetensförsörjning och rekrytering. Genom samverkan, dialog och spridningsaktiviteter ska Normstorm i Umeåregionen bidra till en kritisk granskning av de strukturer som försvårar rörligheten mellan kvinno- och mansdominerade sektorer i regionen. Ambitionen är också att flytta fokus från att kvinnor (som grupp) utpekas som de som är i behov av åtgärder - att (underrepresentationen av) kvinnor är problemet, som åtgärdas genom resurscentra för (enbart) kvinnor till att istället se det som en strukturell maktfråga där social hållbar utveckling i sig, i form av ökad rörlighet mellan kvinno- och mansdominerade sektorer, kan vara ett mål och inte enbart ett medel för ekonomisk tillväxt. En breddning av arbetsmarknaden kräver ett normkritiskt, systemförändrande arbete som syftar till att synliggöra och förändra de ojämlika maktrelationer som kommer av en könssegregerad arbetsmarknad vilket bland annat tar sig uttryck i skillnader i sysselsättningsgrad och löner. Sökandens delmål inom insatsområdet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud; Effektmål - vad projektet vill uppnå på kort och lång sikt. Vad kan åstadkommas/förändras? De medverkande organisationerna lär av utvecklingsarbetet och erfarenheterna av det regionala utbytet och tillvaratar resultaten av insatserna. 4 Ekström, E. (2001) Arbetsgivarens rekryteringsbeteende. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. 2001:3.

4 Rekrytering via informella kanaler har minskat och i de fall där det fortfarande tillämpas finns en ökad medvetenhet om riskerna för diskriminering. Den regionala rörligheten mellan kvinno- och mansdominerade sektorer och antalet sökande och nyrekryteringar av underrepresenterat kön har ökat. Skillnaden mellan heltidsarbetande kvinnor och män har minskat Andelen högstadie-/gymnasielärare som upplever en trygghet i att undervisa utifrån en normkritisk pedagogik har ökat med 20%. Med stöd av utbildningar i normkritik kan högstadielärarna arbeta för att motverka stereotypa uppfattningar om kön i högstadiet, i syfte att underlätta för elever att göra könsnormsbrytande val till gymnasiet. Resultatmål vad ska projektet uppnå under projekttiden? Högstadie- och gymnasielärare samt sykonsulenter vid regionens skolor har fått utbildning i normkritisk pedagogik och kan bedriva undervisningen utifrån kunskaper från dessa utbildningar. Genom utbildning för gymnasielärare i normkritik (urval av ett mindre antal utbildningar som är könade ) säkerställs att högstadieelevernas normbrytande val till gymnasiet följs upp och understöds på ett bra sätt. Minst 12 personer har med stöd av Arbetsförmedlingen genomfört 3-6 månaders normbrytande praktik/traineeprogram hos Umeåregionens kommuner. Ytterligare minst 12 personer har med stöd av Arbetsförmedlingen genomfört 3-6 månaders normbrytande arbetspraktik hos övriga medverkande arbetsgivare. Etablera ett nätverk för arbetsgivare i regionen för kontinuerligt utbyte i frågor rörande kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud, som ökar kunskapen/medvetenheten om bla olika grupper av kvinnors behov och intressen. Ett stödmaterial för normkritisk, genusmedveten kompetensförsörjning/rekrytering har arbetats fram och gjorts tillgängligt för regionens arbetsgivare. Utbildning kring normkritisk, genusmedveten kompetensförsörjning/rekrytering har genomförts för chefer/rekryteringsansvariga i privat och offentlig sektor Metoder för normkritiskt urval har testats och utvärderats En ny bildbank för extern och intern kommunikation har gjorts tillgänglig i regionen som tillhandahåller icke-stereotypa bilder/illustrationer av den regionala arbetsmarknaden. Projektorganisation Styrgrupp Finansiärerna samt utvalda arbetsgivarrepresentanter Referensgrupp Arbetsgivarrepresentanter samt representant från Arbetsförmedlingen Projektgrupp 1 projektsamordnare 100 %, 1 lokal projektledare 100%, 1 lokal projektledare 20% Vetenskaplig referensgrupp Malin Rönnblom, UCGS mfl. Utvecklas och förändras över tid, utifrån behov

5 Verksamheten för Normstorm i Umeåregionen kommer att organiseras som en del av medverkande kommuners verksamhet för kompetensförsörjning och rekrytering. Umeå kommun är projektägare och övriga kommuner i Umeåregionen är samarbetspartners. Samverkansavtal kommer att upprättas med respektive kommun. Utöver dessa organisationer kommer inledningen av satsningen att innebära att ytterligare, privata arbetsgivare knyts till satsningen. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Processen för kompetensförsörjning/rekrytering som sådan anses ofta vara en könsneutral matchningsprocess där arbetsgivaren helt enkelt väljer ut den bästa sökanden, baserat på objektiva kriterier. Det kan säkert gälla vid rekryteringar som sker genom formella kanaler, med tydliga kravspecifikationer och en genusmedveten, normkritisk rekryterare/rekryteringsgrupp. En till synes könsneutral rekryteringspraktik kan i själva verket reproducera en segregerad arbetsmarknad. Ur ett jämställdhetsperspektiv, och med fokus på att öka rörligheten mellan kvinno- och mansdominerade sektorer, vill Normstorm skapa möjligheter för att prova på alternativa sätt att hantera kompetensförsörjningsprocessen samt att även informella rekryteringskanaler granskas ur ett normkritiskt perspektiv. I länet saknas idag ett regionalt resurscentra, även om det finns en lång erfarenhet av arbete i olika lokala resurscentra för kvinnor. Det tänkta arbetssättet med den föreslagna satsningen skulle innebära en upptakt i ett Umeåregionalt resurscentra/nätverk, som i sin tur redan idag utgörs av kommuner och arbetsgivare som är en naturlig del av regionen Västerbotten. Umeåregionens sex kommuner utgör en stor andel av de sammanlagt 15 kommunerna i länet. Det arbete som startas upp i Umeåregionen kan under resans gång öppnas upp och ge möjlighet till deltagande för aktörer i övriga länet. Kommunchefer och politiker i Umeåregionen ingår i och är en naturlig del av det regionala tillväxtarbetet. Genom samverkan, dialog och spridningsaktiviteter ska Normstorm i Umeåregionen bidra till en kritisk granskning av de strukturer som försvårar rörligheten mellan kvinno- och mansdominerade sektorer i regionen. Normstorm i Umeåregionen kommer att arbeta med; Informations- och utbildningsinsatser Utveckling av den normkritiska pedagogiken vid högstadie- och gymnasieskolor i syfte att understödja normbrytande vägval inför gymnasiestudier och framtida yrkesliv. Kartläggning och utveckling av rutiner kring kompetensförsörjning/rekrytering Utveckling av en ny, gemensam struktur för att tillhandahålla arbetspraktik/traineeplatser hos de medverkande arbetsgivarna som möjliggör ökad rörlighet mellan kvinno- och mansdominerade sektorer/yrkeskategorier samt ökat inflöde av personer från underrepresenterade grupper vid nyrekrytering Etablering av ett nätverk/resurscentra i regionen där rekryterande chefer och tjänstemän kan erbjudas erfarenhetsutbyte och ny kunskap med fokus på genusmedveten, normkritisk kompetensförsörjning I dagsläget finns inte möjligheten för de deltagande aktörerna att tillhandahålla utvecklingsinsatser i normkritisk pedagogik eller kompetensförsörjning som en del av deras ordinarie verksamhet. Att erbjuda den möjligheten inom ramen för satsningen är ett strategiskt

6 val för att på bred front öka lärarnas förmåga att stödja den blivande arbetskraften att göra normbrytande val för sitt kommande yrkesliv. Ett nätverk/resurscentra för regionens arbetsgivare kan också säkerställa att strukturer kring kompetensförsörjning ses över och förändras för att möjliggöra ett ökat inflöde av underrepresenterat kön hos de arbetsgivare där arbetsstyrkan är segregerad. Kön är idag vår starkaste sorteringskategori och det krävs ett sammanhållet, strategiskt arbete hos en kritisk massa av arbetsgivare för att ifrågasätta värderingar, normer och verklighetsuppfattningar om exempelvis lämpligheten för vissa jobb relaterat till kön. Det nyetablerade samarbetet, med stöd av satsningen, kommer bidra till att utveckla goda exempel på hur ett normkritiskt förhållnings- och arbetssätt kan se ut såväl gällande arbetet med det framtida utbudet av arbetskraft som gällande efterfrågan hos arbetsgivarna. Även om enskilda individer och företag kommer att delta i aktiviteter som genomförs inom ramen för projektet, sker detta deltagande som en del i en övergripande strategisk satsning på att skapa nya strukturer för att öka arbetskraftens rörlighet. Arbetet kommer att ske i enlighet med det regionala tillväxtprogrammets intentioner, exempelvis inom område som påtalar behovet av riktade jämställdhetsinsatser genom utbildning och rekryteringsstimulerade åtgärder för att bryta traditionella utbildnings- och yrkesval. Även i avsnitt gällande regionalt behovsstyrt utbildningsutbud ser sökanden projektet som en relevant satsning för att samordna lärande för hållbar utveckling. Detta genom att inte primärt satsa på utbildningar som skapar behörighet för enskilda inom yrkesområden där kvinnor eller män traditionellt sett har varit underrepresenterade, utan genom att fokusera på det grundläggande strukturella problemet med könsstereotypa uppfattningar som har lett till könsmärkta yrkeskategorier och sektorer. Resultatspridning Spridning av resultat och erfarenheter kommer att ske på olika sätt och inte enbart till medverkande aktörer utan även till andra relevanta aktörer som har intresse av utvecklingsarbetet. Umeåregionens hemsida, tillsammans med respektive kommuns och medverkande arbetsgivares hemsidor blir viktiga forum för att kommunicera och ge en överblick över det som sker i projektet. Utöver medverkande aktörer är exempelvis Region Västerbotten och ansvariga personer där som arbetar med kompetensförsörjning i ett länsregionalt perspektiv av betydelse, en kontakt som redan initierats. Umeåregionens kommunchefer och politiska ledning ingår i sin tur i andra strategiska, regional och nationella grupperingar där de kommer att ha möjlighet att sprida påverkansarbetet ytterligare. Som del av själva utvecklingsarbetet kommer nätverksträffar/seminarier/workshops att anordnas, som forum för erfarenhetsutbyte för de medverkande arbetsgivarna. Minst 50% av dessa kommer också vara öppna för deltagare från andra kommuner och arbetsgivare och på så sätt bidra till spridning av resultaten. Vi kommer också att söka samarbete med berörda nationella och internationella aktörer, både för det egna lärandet av andras erfarenheter och för att dela med oss av de erfarenheter som görs i projektet. Här kan exempelvis Sveriges HR föreningen, ett nationellt nätverk för HR-personal med stor erfarenhet inom frågor rörande kompetensförsörjning vara av intresse. Även Union of Baltic Cities, där Umeå kommun är ordförande i Commission of Gender Equality, är ett viktigt nätverk, som organiserar drygt hundra Östersjö-städer.

7 Medverkande pedagogisk personal och studie-/yrkesvägledare informerar på sina respektive arbetsplatser som ett led i sitt egna utvecklingsarbete. Normstorm i Umeåregionen kommer även medverka vid strategiska forum under projektperioden, till exempel hållbarhetsveckan SEE, för att sätta fokus på det arbete som bedrivs och där nå ut till fler målgrupper. Löpande i satsningen kommer information att ges till styrgrupp Kopplingar till andra projekt/insatser Sedan tidigare har hälften av Umeåregionens kommuner till exempel ingått i satsningen Tillväxt genom samverkan och enskilda kommuner i Umeåregionen deltar i sin tur också i andra strategiska samverkanssatsningar som till exempel Mer kvinnor i basen, som syftar till att öka medvetenheten om jämställdhet som tillväxtfaktor och stimulera en arbetsmarknad som inte begränsar på grund av kön. Det pågår också satsningar som syftar till att på olika sätt utmana normer och rådande föreställningar om bland annat kön. Utifrån redan etablerade nätverk och det samverkansforum som ett resurscentra skulle utgöra, finns goda förutsättningar för ett fördjupat samarbete kring ett normbrytande utvecklingsarbete i regionen. Erfarenheterna från Jämvikt, en satsning som genomfördes i samarbete mellan Östergötland, Västerbotten och Stockholms län samt Näringslivets ledarskapsakademi, har spridits i regionen och Näringslivets ledarskapsakademi har också medverkat i de utbildningsinsatser som genomförts med politiker och chefer i Umeåregionen som målgrupp. Sedan ett antal år tillbaka finns Gender Network-databasen, ett av resultaten från samarbetet i GNNR (Gender Network in the Northern Region). Här presenteras goda exempel på jämställdhetsarbete i norra Sverige. Uppföljning/Utvärdering Projektet kommer att följas upp både med avseende på process effektmålen som formulerar målsättningar på kort och lång sikt samt resultatmål som fokuserar vad som avses uppnås under projekttiden. Både delmålen (avseende effekter) och resultatmålen är formulerade med mätpunkter som möjliggör en uppföljning i slutet som svarar på om, eller i vilken utsträckning målen har uppfyllts. För uppföljning av effektmålen krävs ingångsvärden bland annat gällande befintliga rutiner kring kompetensförsörjning hos de medverkande arbetsgivarna samt graden av upplevd trygghet hos medverkande pedagogisk personal avseende att undervisa utifrån ett normkritiskt perspektiv. Denna typ av ingångsvärden kan erhållas genom såväl dokumentstudier som enkäter med berörda målgrupper, samt intervjuer. Extern oberoende kompetens gällande uppföljning och utvärdering kommer att nyttjas för insamling av underlag gällande ingångsvärden såväl som materialinsamling under projektets genomförande och utfallsmätningar i samband med projektavslut. I detta uppdrag efterfrågas givetvis en diskussion kring, och problematisering av projektets mål i förhållande till programmets mål och syfte, bland annat utifrån illustrationen av projektets verksamhetslogik i förhållande till programmets insatsområden. Det praktiska genomförandet av uppföljningen kommer att struktureras av upphandlad aktör, i samråd med projektledning och styrgrupp.

Mer kvinnor i basen. Reviderad projektplan 2010-05-07 PROJEKTBESKRIVNING. Sammanfattande projektbeskrivning

Mer kvinnor i basen. Reviderad projektplan 2010-05-07 PROJEKTBESKRIVNING. Sammanfattande projektbeskrivning Reviderad projektplan 2010-05-07 Mer kvinnor i basen PROJEKTBESKRIVNING Sammanfattande projektbeskrivning Projektet Mer kvinnor i basen ska verka för en arbetsmarknad som inte begränsar på grund av föreställningar

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Regionrådet KALLELSE 1(8) Dag 2013-02-22. Tid 13.30 16.40. Vännäs, Hotell Vännäs

Regionrådet KALLELSE 1(8) Dag 2013-02-22. Tid 13.30 16.40. Vännäs, Hotell Vännäs Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs KALLELSE 1(8) Regionrådet Dag 2013-02-22 Tid 13.30 16.40 Plats ande Vännäs, Hotell Vännäs Ingemar Nyman, Bjurholms kommun Dagmar Schröder, Bjurholms

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100

Läs mer

Projekt: Fokus vård och omsorg

Projekt: Fokus vård och omsorg Projekt: Fokus vård och omsorg ESF - Programområde 1 kompetensförsörjning 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Jämställdhet gör skillnad

Jämställdhet gör skillnad Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Praktikrapport Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Namn: Utbildning: Joanna Isaksson Kandidatexamen i Socialantropologi (socialantropologi, sociologi, genus) Praktikplats:

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT 2012-2014 förord Ett långsiktigt arbete där alla samhällets aktörer drar åt samma håll, med gemensamma prioriteringar, krävs för att nå framgång i jämställdhetsarbetet.

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete

Läs mer

Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande

Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Varför jämställdhetsintegrera satsningar på företagande? Sverige behöver fler nya och fler konkurrenskraftiga företag. För att bidra

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindegren LÄNSSTYRELSEN 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020 Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020 Villkoren måste uppfyllas för att projektet ska gå vidare i ansökningsprocessen. För kriterier märkta med * finns krav på att uppfylla minst 1 p. För att erhålla

Läs mer

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Processkarta för införandet av. Heltid som norm

Processkarta för införandet av. Heltid som norm Vår beteckning Vår handläggare Susanna Kullman, processledare Processkarta för införandet av Heltid som norm Övergripande mål: En attraktiv arbetsplats för tryggad personalförsörjning 1. Inledning För

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31 KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Linda Carlsson Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län ,

Linda Carlsson Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län , Linda Carlsson Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län 019-602 63 68, 070-612 63 68 linda.carlsson@regionorebrolan.se VO-College Örebro län hemsida VO-College Örebro läns Facebooksida Sök: Vård-

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Vägen till VO-branschen

Vägen till VO-branschen Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Män och normer inom vård och omsorg

Män och normer inom vård och omsorg Män och normer inom vård och omsorg Två delrapporter: Befintlig kunskap om obalans mellan könen Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden Befintlig kunskap om obalans mellan könen (SCB-statistik

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Exempelsamling Logikmodeller

Exempelsamling Logikmodeller Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av

Läs mer

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Projektperiod: 1 april 2017 31 januari 2020 6 mån analys och planering 24 mån genomförande

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Kommande möten Regionala ordförande och samordnare 19 april Diskussion

Läs mer

Projektansökan. Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till samt skickas i original i pappersformat till:

Projektansökan. Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till samt skickas i original i pappersformat till: 1(9) Projektansökan Diarienummer RS160128 Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till regionen@regionhalland.se samt skickas i original i pappersformat till: Region Halland Box 517 301 80 Halmstad

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Håbo kommun och Arbetsförmedlingen har arbetat fram en gemensam plan för samverkan, vilken beskrivs i denna bilaga. Genom intervjuer och arbetsmöten med

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Skellefteå en plats för kvinnor. Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna.

Skellefteå en plats för kvinnor. Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna. Skellefteå en plats för kvinnor Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna. Skellefteå en plats för kvinnor Idéer och förslag på hur vi gör

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan

Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan Kompetenspla+ormen Västerbo1en Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan Aurora Pelli Projektledare aurora.pelli@regionvasterbo7en.se Kompetenspla+ormen Västerbo1en Sammanhang: Regeringsuppdrag

Läs mer

Ungdomsprojekt i praktiken

Ungdomsprojekt i praktiken Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kommunchefsgruppen KALLELSE 1(5) Dag 2013-05-15. Tid 08.30-11.00. Umeå stadshus, Nobelsalen

Kommunchefsgruppen KALLELSE 1(5) Dag 2013-05-15. Tid 08.30-11.00. Umeå stadshus, Nobelsalen Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik KALLELSE 1(5) Kommunchefsgruppen Dag 2013-05-15 Tid 08.30-11.00 Plats ande Umeå stadshus, Nobelsalen Kurt-Allan Egelby, Bjurholms kommun

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer