material Stor efterfrågan på effektivare # 4/2010 Johan satsar på ögonstyrning Konferensen Teknik och Tillväxt Comsol växer så det knakar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "material Stor efterfrågan på effektivare # 4/2010 Johan satsar på ögonstyrning Konferensen Teknik och Tillväxt Comsol växer så det knakar"

Transkript

1 # 4/2010 ett magasin från kungliga tekniska högskolan Stor efterfrågan på effektivare material Johan satsar på ögonstyrning Konferensen Teknik och Tillväxt Comsol växer så det knakar

2 ledare Lärcentrum vid KTH Utbildning är i grund och botten KTH:s viktigaste uppgift. När jag träffar företrädare för näringsliv och samhälle får jag ofta höra att det är kompetensförsörjningen av ingenjörer, arkitekter och forskarutbildade som de ser som den viktigaste frågan. Naturligtvis är forskningen av avgörande betydelse för att Sverige ska kunna ligga i utvecklingsfronten. Men forskningen är också en förutsättning för att vi ska kunna erbjuda den bästa utbildningen och att kunna attrahera excellenta lärare och forskare. Undervisningen vid KTH omfattar inte bara ämnesorienterade kurser, den har även en programstruktur som innehåller integrering av yrkesfärdigheter i utbildningen. Vi lägger också stor vikt vid pedagogisk utveckling. Mot bakgrund av detta gav jag i våras i uppdrag till prorektor Eva Malmström Jonsson att leda en arbetsgrupp som skulle utreda möjligheten att bilda en särskild enhet för samordning, kvalitet och utveckling i KTH:s utbildning. En liknande utveckling sker internationellt. Vid det tekniska universitetet i München har man etablerat en School of Engineering Education. Karlsruhe Institute of Technology har byggt upp ett House of competence. Arbetsgruppens förslag är att samla kompetensen på KTH inom pedagogisk utveckling av lärare och utbildningsprogram, stöd till studenter, fort- och vidareutbildning, uppdragsutbildning, nätbaserat lärande, språkutbildning och tekniklärarutbildning. Vetenskapens hus föreslås också få sin hemvist inom enheten. Förslaget på namn på denna enhet är KTH:s Lärcentrum. Gruppen föreslår vidare att KTH:s akademiska miljö inom utbildningsvetenskap ska stärkas genom inrättande av professurer. I dagarna avgörs om KTH får egen examensrätt för utbildning av gymnasielärare och tekniklärare. Här har vi ett mycket gott samarbete med Stockholms universitet. Vi är nu nära beslut om att inrätta KTH:s Lärcentrum, som enligt plan kommer att ingå som en del i den skola som också ansvarar för biblioteket vid KTH. Jag tror att det i förlängningen finns stora möjligheter till fruktbara synergier mellan bibliotekets ansvar för informationsförsörjning och utvecklingen av lärandet på KTH. Ambitionen är att den nya strukturen ska var på plats till årsskiftet. Jag är övertygad om att satsningen på ett lärcentrum är riktig; den kommer att bidra till en ytterligare förstärkning av kvaliteten i våra utbildningar. KTH:s satsning på lärarutbildningar inom teknik och naturvetenskap bidrar också med att på lång sikt kunna entusiasmera ungdomar för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Vi vill skapa en tydligare ingång till materialforskningen på KTH gentemot omvärlden. Sidan 9 Ulf Karlsson, professor i materialfysik och koordinator för KTH:s strategiska forskningsplattform för materialutveckling så får du kontakt med kth: kth företagssamverkan alumnifrågor Helena Berg Tel: rekryteringsfrågor Marie Westerman Tel: Peter Gudmundson Rektor KTH 2 KTH&CO

3 innehåll 4.10 foto: jann lipka Han utbildar framtidens materialingenjörer sidan 4 Höftledsimplantat med längre livslängd sidan 8 En strategisk plattform för nya material sidan 9 De framställer material av kolhydrater sidan 11 Skogsbaserade innovationer sidan 12 3D-vävd kolfiber ger lättare flygplan sidan 13 Notiser sidan 14 Porträttet: John Elvesjö sidan 16 Teknik och Tillväxt 2010 sidan 19 Comsol tänkte stort redan från början sidan 22 Uppgraderat sidan 25 Nya doktorer sidan 26 Tillbaka till framtiden sidan 28 Porträttet sidan 16 KTH&Co är KTH:s externa verksamhetstidning. Tidningens syfte är att lyfta fram utbildning, forskning och entreprenörskap på KTH. Fokus ligger på samverkan mellan KTH, industrin och andra organisationer. KTH&Co distribueras kostnadsfritt till näringslivsrepresentanter och till KTH:s alumner. redaktör bildrepro håkan soold tel turbin tryck intellecta tryckindustri ansvarig utgivare papper kjell carli arctic volume Comsol sidan 22 foto: håkan lindgren foto: bengt alm kommunikationsstrateg tel adressärenden layout global reporting omslag kth&co kth informationsenheten stockholm besöksadress valhallavägen 79 internet jann lipka KTH&CO

4 Han utbildar framtidens materialingenjörer Anders Eliasson, programansvarig och universitetslektor vid institutionen för materialvetenskap på KTH. 4 KTH&CO

5 effektivare material Det finns ett stort behov av tekniska specialistkunskaper om material, både i Sverige och utomlands. KTH:s civilingenjörsprogram Materialdesign är av avgörande betydelse för stålindustrins kompetensförsörjning och konkurrenskraft. text susanne rosén foto jann lipka svenskt stål säljs i cirka 140 länder och stålföretagen omsätter varje år drygt 90 miljarder kronor. Men konkurrensen är stenhård. En av de största utmaningarna för branschen är kompetensförsörjningen, enligt Peter Salomon, informationschef på stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Sverige har varit framgångsrikt väldigt länge inom det här området tack vare gedigen kunskap, lång erfarenhet samt förmågan att hela tiden ligga på topp, konstaterar han. Vi måste hela tiden förnya oss och göra mer avancerade produkter. Därför är utbildningen i materialdesign på KTH så viktig för oss, säger Peter Salomon. Civilingenjörsprogrammet Materialdesign, som startades 2003, handlar både om att lära sig skapa helt nya material och att vidare utveckla de som redan finns. Tidigare hette programmet Materialteknik, och ännu längre tillbaka i tiden Bergsvetenskap. På senare år har man infört ett bredare materialtänk och fler utgångar i utbildningen. Det är ytterst sällan en ingenjör hanterar bara ett material numera. Studenterna lär sig att kombinera material och förstå var olika material kan användas bäst. Men metaller är fortfarande basen i utbildningen, säger Anders Eliasson, programansvarig och universitetslektor vid institutionen för materialvetenskap på KTH. Materialdesign omfattar allt från framställning av metaller, polymerer och fiberbaserade material till så kallade funktionella material som halvledare och kompositer. Programmet ger en nischad utbildning för dem som har ett materialintresse, studenterna får en unik specialistkompetens, säger Anders Eliasson. I år antogs 48 studenter till programmet, och systerutbildningen vid Högskolan Dalarna i Borlänge tar in ett tjugotal studenter varje år. När teknologerna ska specialisera sig i årskurs tre väljer omkring hälften av dem teknisk materialvetenskap som handlar om metall och industriella material. Inriktningen mot polymeroch fibermaterial (makromolekylära material) är också populär, ungefär en femtedel av studenterna läser den. Resten väljer några av de övriga sju masterutbildningarna som erbjuds inom programmet. De färdiga civilingenjörerna i materialdesign hamnar ofta på konsultföretag där kunskap om materialens egenskaper är viktiga, konstaterar Anders Eliasson. Många arbetar också i tillverkande bolag inom verkstadsindustrin där det finns materialutveckling, samt inom stålindustrin där man arbetar med smältprocesser. Ytterligare andra arbetar med miljörelaterade frågor. Materialkunskap behövs bland annat inom energibranschen och transportsektorn. Stålindustrin och närliggande branscher behöver anställa Peter Salomon, informationschef på stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. uppskattningsvis 35 nyutexaminerade civilingenjörer från Materialdesign per år. Det kan låta lite, men det är en spetskompetens som är avgörande för att svensk industri ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft, säger Peter Salomon. Branschen behöver djup kunskap om stålet som material, därmed öppnar sig mängder av möjligheter och utmaningar, understryker han. Möjligen var kunskapen något djupare förr när bergsingenjörerna enbart läste bergsvetenskap, men det är nyttigt att teknologerna numera ges grundkunskaper om olika material. Det är avgörande att de som kommer till stålbranschen är specialiserade på ämnen som är relevanta för just vår verksamhet, säger Peter Salomon. KTH&CO

6 effektivare material Relationen till KTH är således väldigt viktig för Jernkontoret och branschföretagen. Under en tioårsperiod har man satsat en bra bit över 100 miljoner kronor i KTH, berättar han. Det handlar om stöd till professurer, forskningsmedel, rekryteringsinsatser för att locka gymnasieelever att studera vid KTH samt andra aktiviteter som syftar till att hålla utbildningen på en internationellt hög nivå. Ändå finns en viss oro att KTH och de andra högskolorna inte får fram de specialister som behövs i branschen framöver. Precis som andra teknikbranscher står stålindustrin inför ett generationsskifte. Peter Salomon anser att staten och övriga beslutsfattare inom utbildningsområdet måste ta sitt ansvar och tänka på vad som behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft. De här smala men viktiga spetsutbildningarna med tillhörande forskningsmiljöer måste få de resurser som krävs. Man kan inte bara populistiskt titta på söktryck och ekonomiska mål vid universiteten, säger Peter Salomon. Det sker en ständig utveckling av nya kommersiella stål inom industrin. De specialanpassas efter kundens behov, de blir lättare, starkare och smartare. Mindre materialåtgång och högre prestanda står i fokus. Med ett mer högpresterande material kan tunnare och lättare produkter tillverkas, och samma materialvolym kan använda till fler komponenter. Effektivare material, processer och att kunna använda rätt material vid rätt tillfälle understödjer också arbetet med hållbar utveckling. Att utnyttja råvarorna så resurseffektivt som möjligt och förstå hur materialets livscykel ser ut är det viktigaste i både utbildning och forskning inom materialvetenskap på KTH. Man måste också kunna skrota produkter på rätt sätt, blir det avfall är det en förlust. Ju mer ingenjörerna kan om ett material desto lättare att veta hur det ska kunna återanvändas, säger Anders Eliasson. KTH har bland annat utvecklingssamarbete med Sandvik där man förfinar befintliga material och tar fram nya materialtyper med bättre prestanda. Bonnie Lindahl studerar teknisk materialvetenskap på KTH. De här smala men viktiga spetsutbildningarna med tillhörande forskningsmiljöer måste få de resurser som krävs. bonnie lindahl har nyligen tagit examen från Materialdesign och var en av dem som valde specialiseringen teknisk materialvetenskap. Hon blev tidigt intresserad av termodynamisk modellering och gjorde sitt examensarbete vid Sandvik Tooling. Utbildningen ger redan från början en grundkunskap om olika material och tillämpningar, som sedan byggs på successivt. Det är väldigt bra, säger hon. Att studenterna fick kontakt direkt med olika företag var också bra, menar hon. Vi var på studiebesök och hade stora möjligheter att göra projekt och examensarbete inom industrin, säger Bonnie Lindahl. Sista årskursen integreras en del ny forskning i utbildningen, vilket kan vara en bidragande orsak till att hon valde att stanna på KTH och forska. Hon inledde nyligen sina doktorandstudier och fortsätter inom favoritområdet termodynamisk modellering. Bonnie Lindahls forskningsarbete knyter an till hållbar utveckling och miljö. Hon arbetar inom ett europeiskt forskningsprojekt där även industrier i Tyskland och Frankrike är involverade. Projektet handlar om utveckling av stål med hög manganhalt, främst för användning i karosser av olika slag. Syftet är att minska bränsleförbrukningen och tillverka materialet till lägre kostnad och med mindre miljö påverkan, men med samma hållfastegenskaper, säger hon. 6 KTH&CO

7 Omgjord materialutbildning Redan från början får studenterna på Materialdesign lära sig hur olika material framställs, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och inte minst hur de används. Men utöver specifika materialkunskaper drillas teknologerna på materialdesignprogrammet de första tre åren i basämnena matematik, kemi, fysik, materiallära, hållfasthetslära och framställningsprocesser. Även kommunikation, presentationsteknik och projektarbeten står på schemat under utbildningen, parallellt med och inbakat i de traditionella ämnena. Nödvändig kunskap för en modern civilingenjör med global arbetsmarknad. Efter årskurs tre väljer teknologerna bland nio masterprogram. Undervisningen i årskurs fyra och fem sker i de flesta fall helt och hållet på engelska. Examensarbetet görs oftast på eller i samarbete med ett företag inom branschen, säger Anders Eliasson, programansvarig för Materialdesign. Teknisk materialvetenskap ger baskunskap metalliska material och är det masterprogram som flest studenter väljer. Det inriktar sig mot framställning, behandling och användning av metalliska material samt kompositer. Speciellt intressant är utvecklingen av material som ska användas vid höga temperaturer, korrosiva miljöer och höga laster. En annan viktig aspekt är att materialet får en lång livslängd. Masterprogrammet Bearbetningsteknik ges vid Högskolan Dalarna i Borlänge. Makromolekylära material handlar om organiska material, både rena och i kompositform. Materialen är framställda av syntetiska och naturliga polymerer som trä, proteiner, polysackarider. Här ingår även kunskap om utveckling av material som liknar de som finns i naturen, så kallade biomimetiska strukturer. Nanoteknikprogrammet är experimentellt till sin karaktär och har inriktning mot mikroelektronik/fotonik, och är även profilerat mot materialkemi, biomedicinska tillämpningar eller materialfysik. Övriga masterprogram är Industriell ekonomi, om samverkan mellan teknik och ekonomi inom produktionstekniken, Hållbar energiteknik som innehåller viktiga energiämnen som termodynamik, värmeöverföring, förnybar energi, kärnkraftssäkerhet, energibesparingar och miljöfrågor. Dessutom finns Teknik och hållbar utveckling, som ger kunskap inom området industriell ekologi och hållbar utveckling, samt Flyg- och rymdteknik och Teknisk mekanik, som ger träning i att kunna lösa verkliga problem inom området med hjälp av modellbildning och analys med numeriska och experimentella metoder. Text: Susanne Rosén Fråga 3 Julia Lindroth, materialvetenskap, hösten 2009 Jag valde att specialisera mig på stål och metalliska material. Utbildningen gav en väldigt bra grundkunskap i hur material är uppbyggda och bra inblick i hur man kan bearbeta olika material. KTH har en nära koppling till industrin och vi fick vara ute mycket i olika företag vilket varit till stor nytta i arbetslivet. Jag arbetar som utvecklingsingenjör på Suzuki Garphyttan, som levererar ståltrådsprodukter, främst till bilindustrin. Min roll är att leda projekt som syftar till att förbättra och förändra både produkter och processer i produktionen ur ett långsiktigt perspektiv. Jag trivs väldigt bra, det är precis det jag har utbildat mig till på KTH, hur man designar och bearbetar stålmaterial för att få valda egenskaper. Stefan Segerman, uthålliga energisystem, hösten 2009 När jag sökte till KTH tvekade jag först mellan maskin, kemi och teknisk fysik. Materialdesign var mitt emellan och det bredaste programmet. Sedan blev det specialisering mot uthålliga energisystem eftersom jag ville försöka lösa världens energiproblem, lite naivt men det är ett viktigt område. En nyttig del i utbildningen är att man lär sig att ro iland projekt och att foto: jann lipka Vad är det bästa du har fått med dig från materialdesignutbildningen och vad gör du i dag? text susanne rosén foto: privat samarbeta bra med olika människor. Det har jag stor användning av. Jag gjorde mitt examensarbete, ett energiberäkningsprogram för småhus, på Bravida. Men jag har lite redigering på rapporten kvar. Sedan i februari arbetar jag som VVS-konstruktör på Instra Installationskonsult AB, som verkar inom byggbranschen. Framför allt har jag nytta av mina kunskaper inom termodynamik och strömningsmekanik. Albin Stormvinter, processmetallurgi, hösten 2008 Jag har användning av mycket av det jag lärde mig på grundutbildningen, särskilt materialläran. Utbildningen blev mer och mer intressant ju längre vi läste, och jag kände verkligen att det var kunskap som jag skulle få nytta av när jag var klar. Dessutom hade jag väldigt trevliga kurskamrater. Nu är jag doktorand inom metallografi och forskningscentret Hero-m, som syftar till att brygga över kunskap mellan akademin och industrin. Kortfattat kan man säga att vi bygger materialmodeller för att utveckla morgondagens material. Det är roligt att forska. Jag kan påverka arbetet själv i stor utsträckning och får möjligheter till internationellt utbyte. I våras var jag Frankrike och snart ska jag till Japan en period. foto: jann lipka KTH&CO

8 effektivare material Höftledsimplantat med längre livslängd text susanne rosén foto jann lipka i takt med att livslängden hos befolkningen ökar behöver allt fler människor genomgå höftledsoperationer. Redan i dag är det ett av de vanligaste kirurg iska ingreppen på sjukhusen i Sverige och runt om i världen. Nackdelen med de höftledsimplantat som finns på marknaden är att de bara håller i år. Görs operationen på patienter som är yngre än 65 år hinner implantatet slitas ut och de behöver göra ytterligare en operation, vilket medför risker för komplikationer. Det finns en efterfrågan på implantat med längre livslängd, konstaterar Maysam Nezafati, som nyligen avslutade sitt examensarbete inom KTH:s internationella masterprogram Material och processdesign. Bättre implantat skulle Maysam Nezafati vill arbeta med materialutveckling inriktad på medicinska tillämpningar. I examensarbetet på internationella master - programmet Material och processdesign har han undersökt ett nytt material för höftledsimplantat. minska lidandet för patienten och sänka kostnaderna för vården, säger han. I sitt examensarbete har han undersökt egenskaper hos ett nytt metallmaterial, bulkmetalliskt glas (BMG), för att se om det skulle kunna vara ett bra alternativ till de material som används i höftledsimplantat i dag. De krav som ställs på metalliska material i ortoped iska implantat är höga, bland annat med avseende på korrosion, mekaniska egenskaper och biokompatibilitet, det vill säga att de material som ingår ska vara kompatibla med kroppens vävnader och vätskor. I sina studier har Maysam Nezafati jämfört korrosionsegenskap erna hos BMG med två existerande implantatmaterial; rostfritt stål och kobolt-krom-molybdenlegeringar. Korrosion kan leda till mekaniska fel i implantatet och att metalliska joner frigörs. Detta kan i sin tur leda till sekundära hälsoproblem hos patienten som man vill undvika, påpekar Maysam Nezafati. Hans studier visar att det finns goda skäl att tro att det nya materialet fungerar bra ur dessa avseenden. Resultaten ser lovande ut, säger han. Arbetet är en del av ett samarbete mellan institutionen för materialvetenskap på KTH, korrosions- och metallforskningsinstitutet Swerea Kimab AB, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Karolinska Institutet samt Institutt for Materialteknologi, Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet i Trondheim. En norsk student har parallellt studerat nötningsegenskaperna hos samma BMG-legering, och även hans resultat lovar gott. Vi analyserar och verifierar råmaterialets egenskaper. Andra aktörer får sedan ta över vad gäller design och tillverkning av implantaten längre fram i utvecklingsprocessen, säger Maysam Nezafati. bulkmetalliskt glas är en ny generation av amorfa material (strukturlösa och icke-kristallina). Den legering som används för implantatstudierna har tagits fram av forskare på Advanced Research Center of Metallic Glasses, Tohoku University i Japan. Forskarna där ingår också i samarbetet och har försett Maysam och hans kollegor med testmaterial. Det är väldigt roligt att arbeta med medicinska tilllämpningar av materialvetenskap. Och det känns bra att det jag gör kanske kan hjälpa människor att gå igen, säger Maysam Nezafati som vill fortsätta arbeta inom området. För närvarande handleder han ett par examensarbetare som ska studera fler egenskaper hos materialet. Maysam Nezafati kom till Sverige och KTH från Iran för drygt två år sedan och planerar att stanna kvar för att ta en doktorsexamen och gå vidare till nästa steg i implantatprojektet. Masterprogrammet låg helt i linje med vad jag vill ägna mig åt i framtiden. Jag har fått möjlighet att arbeta med forskare som är mycket kunniga och erfarna. Livet i Sverige och tillvaron på KTH har på det hela varit enklare och bekvämare än vad jag hade föreställt mig innan jag kom hit, säger han. Titeln på Maysam Nezafatis examensarbete är Study over Corrosion properties and ion release of Zr55Cu30Ni5Al10 Bulk Metallic Glass for hip joint implants. 8 KTH&CO

9 Material är grunden för vårt välstånd och ofta en förutsättning för ny teknik, konstaterar Ulf Karlsson, professor i material fysik och koordinator för KTH:s strategiska forskningsplattform för materialutveckling. En plattform ska ge omvärlden en tydligare ingång till KTH:s materialforskning. text susanne rosén foto jann lipka Anneli Önsten, professor Ulf Karlsson och Magnus Berntsen vid en högupplösande fotoelektronspektrometer. En strategisk plattform för nya material kth har den i särklass mest omfattande materialforskningen bland Sveriges universitet. Vi har en unik bredd och är ledande inom många områden, säger professor Ulf Karlsson som leder KTH:s strategiska plattform inom materialforskning. Själv arbetar han på Skolan för informations- och kommunikationsteknik på KTH i Kista. Där har framgångsrika forskningsmiljöer inom elektroniska och fotoniska material byggts upp i nära anslutning till Electrumlaboratoriet. En betydelsefull resurs inom den experimentella materialforskningen, med möjlighet att tillverka och analysera material i mikroskala och på nanonivå. Även vid KTH:s och Stockholm universitets gemensamma Nano-Fab-Lab i AlbaNova tillverkas mycket små elektroniska kretsar (under 100 nanometer) i olika material för en rad tillämpningar, bland annat inom biomedicin. På andra håll inom KTH sker världsledande forskning inom traditionella konstruktionsmaterial som höghållfasta stål, liksom inom mjuka fiber- och polymermaterial, exempelvis vid Wallenberg Wood Science Center. Ytterligare ett starkt område på KTH är energirelaterad materialutveckling för bland annat bränsleceller, solceller och nya generationen kärnkraft. Det är på dessa fyra kompetensområden vi fokuserar vårt arbete inom KTH:s materialplattform. Syftet är hitta synergier och nya samarbeten internt, det kan vara ansökningar om forskningsmedel och utrustningar. Vi vill även skapa en tydligare ingång till materialforskningen på KTH gentemot omvärlden, säger Ulf Karlsson. Plattformen har också ett femte, mycket viktigt, syfte. Det handlar om hur KTH på bästa sätt kan dra nytta av de nya nationella superanläggningarna Max IV och European Spallation Source, ESS, som ska byggas i Lund. Max IV är ett nytt synkrotronljuslaboratorium baserat på svensk teknologi vid Max-lab med prestanda i världsklass. Det beräknas vara i drift 2015 och kommer användas inom allt från medicin, materialvetenskap, nanoteknologi till miljövetenskap. ESS i sin tur blir världens mest kraftfulla neutronkälla och ska stå klart runt Ulf Karlsson har inom Vetenskaps rådet varit ansvarig för den vetenskapliga granskningen av Max IV. ESS och Max IV kompletterar varandra och kommer att locka forskare från hela världen. Det är mycket viktigt att KTH har en närvaro där redan från början. Anläggningarna skapar stora möjligheter att delta i nya konstellationer och utvecklingsprojekt, säger han. KTH är i högsta grad inblandat även i utvecklingen av anläggningarna, poängterar Ulf Karlsson och pekar ut mot korridoren. Några rum längre bort sitter vad han kallar tre smarta grabbar i ett möte: en från Lunds Tekniska Högskola, en från Uppsala universitet och en från KTH, professor Oscar Tjernberg. De håller tillsammans på att designa ett av de avancerade strålrören som ska byggas inom Max IV. KTH&CO

10 effektivare material Lars Kloo och John Ågren. KTH leder även ett annat Max IV-projekt, det är avdelningen för biomedicinsk fysik och röntgenfysik i AlbaNova som arbetar med röntgenoptikutvecklingen av de nya strålrören. Det här blir en maskin som får en prestanda som är en faktor bättre än de som finns i världen i dag och som kommer kunna användas för helt nya typer av materialstudier, säger Ulf Karlsson. Vid Skolan för industriell teknik och management finns John Ågren, professor i metallografi. Han har i sin forskning gjort pionjärinsatser inom området termo dynamisk datamodellering och diffusion i legeringar, vilket har betydelse för att kunna bestämma hållfastheten hos olika material. John Ågren leder bland annat Hero-m, Hierarkisk design av industriella material. Ett tioårigt Vinnova Excellence Center. Centret engagerar såväl svenska storföretag inom materialområdet, till exempel stål och hårdmetalltillverkare, som specialiserade programvaruföretag och utvecklingsbolag samt flera olika forskargrupper på KTH. Arbetet inom Hero-m är inriktat mot att utveckla morgondagens ingenjörsverktyg för materialdesign. I framtiden kommer vi att designa materialen samtidigt som vi designar komponenterna, i en integrerad process, säger John Ågren. Att på detta sätt teoretiskt beräkna och förutsäga egenskaperna hos ett material är möjligt tack vare de senaste årens utveckling inom material vetenskap, fysik och matematik. I stället för att studera antingen atomer, sprickor eller färdiga komponenter analyseras alla längdoch tidsskalor samtidigt. För att bedöma livslängden, kanske tusentals år, kan de enskilda atomernas vibrationer vara av betydelse. Den korta och långa tidsskalan måste alltså behandlas i ett sammanhang, förklarar John Ågren. Metoderna som utvecklas valideras genom experiment, i första hand i ett laboratorium som drivs av korrosions- och I framtiden kommer material med relevans för energi både produktion, transport och lagring bli ett ännu större område. metallforskningsinstitutet Swerea Kimab och KTH. En av de största utmaningarna inom området är att få fram stål som är mycket starkare än dagens och med bättre seghet och formbarhet, konstaterar John Ågren. Ta stål till exempel, man kan tycka att det är ett gammalt material. Men de moderna stålen är helt annorlunda än de som fanns för hundra år sedan, säger han. Att göra ytan funktionell, exempelvis självrenande, är ytterligare en utmaning och det är en trend som märks inom många materialområden. Enligt John Ågren bottnar KTH:s framgångar inom metallografi i en lång vetenskaplig tradition i nära samarbete med industrin. Att våga ha ett långsiktigt perspektiv, trots att finansieringen många gånger är kortsiktig, är en annan framgångsfaktor. Området har utvecklats i kontakt med den praktiska verkligheten, vi ser vilka problemställningar som är strategiskt viktiga. Vår forskning handlar om att få fram resultat som kommer till pratisk nytta och vi skapar sådant som ingen annan har sett tidigare, säger John Ågren. Lars Kloo är professor i oorganisk kemi vid Skolan för kemivetenskap. Han understryker vikten av att ha en vetenskaplig hemvist för att kunna vara trovärdig och att ha något att bidra med i multidisciplinära samarbeten. Forskningen inom hans team handlar både om grundläggande kunskapssökande och om konkreta behovstillämpningar. Vi samverkar med olika företag för att hjälpa dem att lösa materialproblem. Det kan vara allt från att utveckla syntesmetoder till detaljerade analyser för att förstå varför material beter sig på visst sätt, säger Lars Kloo. Han deltar i ett omfattande forskningsprojekt där man utvecklar färgsensibiliserade nanosolceller med lovande resultat. Forskningen sker inom KTH:s Centrum för molekylär elektronik tillsammans med forskare vid Uppsala universitet och Swerea IVF. Solcellerna bygger på avancerad kemi som härmar naturens fotosyntes. De är enklare att tillverka än halvledarceller, exempelvis kiselceller och tunnfilmsceller, och förväntas medföra betydligt lägre produktionskostnader. Lars Kloo leder arbetet kring utveckling av elektrolyterna som finns i solcellen. I framtiden kommer material med relevans för energi både produktion, transport och lagring bli ett ännu större område, säger han. Materialplattformen på KTH har också ambitionen att stärka innovationsarbetet inom området. Ett sätt att göra det på är att arbeta ännu närmare de forskningsinstitut som finns runt KTH:s campus. På fiberoch polymersidan finns sedan länge ett lyckosamt partnerskap med Innventia och inom elektronik- och fotonikforskningen sker samarbete med Acreo. När det gäller konstruktionsmaterialen handlar det framförallt om att utöka samarbetet med Swerea Kimab. Synkrotronljus är en intensiv, riktad och polariserad elektromagnetisk strålning av alla våglängder, från radiovågor till hård röntgenstrålning. 10 KTH&CO

11 De framställer material av kolhydrater Avancerade kolhydrater är framtidens material. KTH har både kompetensen och verktygen för att tillverka dem. text susanne rosén foto jann lipka forskningskonsortiet CarboMat satsar på nya och avancerade kolhydratmaterial. Intressanta tillämpningar finns inom vattenrening, sårbehandling och rättsmedicin. Kolhydrater, exempelvis cellulosa och andra polysackarider, är en underutnyttjad naturresurs med betydande potential att bemöta samhällets behov av förnybara material med bättre prestanda, säger docent Harry Brumer som leder CarboMat, KTH:s konsortium för avancerade kolhydratmaterial. Forskningen vid konsortiet handlar om nanomaterial med tillämpningar inom förbättrade filter för vattenrening och biokompositer, biomedicinska applikationer för sårbehandling eller identifiering av biomolekyler. Bara för att nämna några exempel. Växter, alger, bakterier och snäckskal är några exempel på kolhydratkällor som CarboMat studerar. Dessa modifierade polysackarider är som byggstenar. De används för att bygga upp biologiskt nedbrytbara nanomaterial med nya spännande egenskaper, säger Harry Brumer. Till exempel undersöker man möjligheterna att utnyttja papper av nanofiber för att göra biologisk diagnostik, vilket är användbart inom till exempel rättsmedicin. Här samarbetar CarboMat även med forskare på biovetenskapliga forskningscentret Science for Life Laboratory. CarboMat har fått 25 miljoner kronor från forskningsfinansiären Formas som en del av satsningen på starka forskningsmiljöer. Pengarna fördelas över fem år och från KTH görs under samma tidsperiod en medfinansiering på en miljon kronor per år. Det är en ära och en fjäder i hatten för berörda forskare, menar Harry Brumer. Det är en bekräftelse på det höga värdet i vårt tidigare arbete inom området cellulosabaserade nanomaterial. Det är också en indikation på den stora framtida potentialen forskningen har, säger han. Arbetet inom CarboMat är inte bundet direkt till någon specifik industri, vilket ger flexibilitet och styrka, menar han. De framtida genombrott i forskningen han ser framför sig handlar om resultat som kan leda till produkter med högt värde och tillverkning i små volymer. Kolhydratsatsningen bygger vidare på kunskap om hur cellulosa bildas i växters cellväggar som har tagits fram inom Biomime, ett strategiskt center för biomimetisk träfiberteknik på KTH. Det finns även nära koppling till arbetet inom Wallenberg Wood Science Center som fokuserar på att utveckla volymprodukter baserade på träråvara i samarbete med svensk skogsindustri. Harry Brumer rekryterades från USA till KTH av professor Tuula Teeri (numera rektor vid Aalto universitetet i Helsingfors) för drygt tio år sedan. Tillsammans byggde de upp KTH:s starka forskningsmiljö inom nanocellulosa och träbioteknik. Sedan han kom till KTH har Harry Brumer bland annat utvecklat vad som kallas XET-teknologin för modifiering av cellulosafibrer. En teknik som nu vidareutvecklas och kommersialiseras av Swetree Technologies AB. Övriga projektledare inom CarboMat är professor Vincent Bulone och biträdande lektor Qi Zhou, liksom Harry Brumer verksam vid avdelningen för glykovetenskap på Skolan för bioteknologi, samt professor Lars Berglund vid avdelningen för biokompositer på Skolan för kemivetenskap. Konsortiet finansierar åtta forskare, en mix av postdoktorer och doktorander. Man samverkar även med andra framgångsrika forskningsgrupper inom området, bland annat i Norge och Finland. Forskaren Ana Catarina de Araújo Silva tillsammans med Harry Brumer som leder CarboMat, KTH:s konsortium för avancerade kolhydratmaterial. KTH&CO

12 effektivare material Skogsbaserade text susanne rosén foto jann lipka innovationer I framtiden kan konstruktionsmaterial från skogen komma till nytta inom bland annat verkstadsindustrin. Men hur ska de nya biomaterialen tas från labb till marknad? Det diskuterades under en seminariedag anordnad av ForestBeyond. Peter Thorwid på Alfa Laval talade om möjligheten att använda bioplåtar av papper istället för stål. cellulosabaserade konstruktionsmaterial var temat när ForestBeyond Event anordnades på KTH för andra året rad. Drygt hundra deltagare från akademi, institut, verkstadsoch komponentindustrin samt andra branscher slöt upp. Den interaktiva dagen handlade om inspiration och idéutbyte kring bio inspirerade företags-case. Vi vill hjälpa forskningen och marknaden att träffas. Det skedde många nya möten runt forskarbord och workshopar. Jag hoppas det ska leda till konkreta innovationsprojekt där forskning baserad på skogsråvara kan nyttiggöras, säger Pia Wågberg, innovationsrådgivare på forskningsinstitutet Innventia. ForestBeyond är en mötesplats för forskare, innovationsaktörer och näringslivet. Den drivs förutom Innventia av instituten SP/YKI och Trätek samt KTH, med stöd av Vinnova och RISE (holdingbolag för forskningsinstitut i Sverige). Bakgrunden till satsningen är svensk skogsindustris behov av att stärka sin konkurrenskraft med nya cellulosabaserade produkter och material. ForestBeyond vill initiera innovationer genom ökad samverkan mellan institut, företag och de forskningscentrum som är inriktade på skogsråvara som finns runt KTH:s campus: Wallenberg Wood Science Center, BiMaC Innovation, Biomime, ipack och EcoBuild. De bästa resultaten får vi när företagen kommer till universiteten och talar om vilka nya materialegenskaper de söker, konstaterade Roger M Rowell, professor emeritus vid University of Madison, USA. Han har lång erfarenhet av utveckling av träbaserade material både i offentliga uppdrag och inom industrin. Utvecklingen i branschen går mot modifierade bioarkitekturer och de nya bionanomaterialen som designas av nanofibrer från cellulosa, menar han. Dessa material passar inledningsvis bäst på nischmarknader där produkterna kan bli lönsamma. Samtidigt påpekade han att det alltid kommer att finnas en marknad för traditionella trävaror och kompositprodukter med stora volymer, låga kostnader och låg prestanda. Dessa kommer de nya högpresterande nanomaterialen inte konkurrera med, säger Roger M Rowell. När nya material och produkter introduceras på marknaden startas först många företag, enligt Eric Giertz, professor i industriell ekonomi och organisation på KTH och expert på teknikskiften. Men med tiden blir det allt färre och större företag med snarlika produkter. Alla anpassar sig till en standard, en dominant design, och utvecklingen handlar sedan mer om produktivitet och processer, säger Eric Giertz. En annan trend är att det blir fler och mer specialiserade företag i förädlingskedjorna från råvara till färdig produkt. Även i varje förädlingssteg sker en utveckling mot dominant design. En viktig fråga är vem i den här kedjan av aktörer som tar initiativ till att börja använda ett nytt konstruktionsmaterial. Är det skogsägare, massatillverkare, plastproducenter, komponenttillverkare, de som utvecklar slutprodukter eller kanske helt nya aktörer? Det finns inget självklart svar, säger Eric Giertz. Ofta startar utveckling av ny teknik i redan existerande företag, men dessa lever många gånger på den gamla tekniken, vilket gör det svårt att skifta över. Den nya tekniken vidareutvecklas därför ofta av mindre bolag som kan starta från scratch på nischmarknader. Alfa Laval, vars vätske- och gasseparatorer är ett typexempel på dominant design, presenterade ett utvecklings-case under workshopen. Frågan var om det går att ersätta separatorinsatserna av rostfritt stål med bioplåtar av pappersmaterial. Dessa har tidigare testats i ett projekt med Innventia och har visat god prestanda. Vi kom fram till att det är svårt att transformera produkter som redan finns. Det gäller snarare att designa nya separatorer för nya applikationer och marknader med dessa bioplåtar, till exempel engångsseparatorer för luftrening, säger Peter Thorwid, konceptchef vid Alfa Laval Tumba AB. 12 KTH&CO

13 Lättare material ska hjälpa flygindustrin att minska sina bränslekostnader. Här kan en teknologi för 3D-vävning av kolfiber som utvecklats vid KTH bli revolutionerande, menar Stefan Hallström, lektor vid avdelningen för lättkonstruktioner. text magnus trogen foto jann lipka 3D-vävd kolfiber ger lättare flygplan stefan hallström har deltagit i utvecklingen av en 3D-vävstol som väver fram flygplansbalkar och fogelement i kolfiberkomposit. Vävstolen har utvecklats inom ramen för EU-projektet Mojo (Modular Joints for Composite Aircraft Components) som slutfördes för ett knappt år sedan. Nu fortsätter vidareutvecklingen av teknologin inom ett nytt EU-projekt: Cerfac (Cost-effective reinforcements of fastener areas in composites). Detta är en revolutionerande tillverkningsmetod! Traditionella kompositmaterial har samma uppbyggnad som plywood. De består huvudsakligen av skal där lager av kolfiber ligger i olika riktningar. Den nya teknologin gör det möjligt att väva fram tredimensionella material med goda egenskaper i tre dimensioner, säger Stefan Hallström. Teknologins potential syns också i industrins starka intresse. I båda projekten deltar viktiga aktörer ur den europeiska flygindustrin med framstående forskningsinstitut. Förhoppningen är att metoden både kan höja produktionseffektiviteten och minska flygbolagens underhållskostnader. Visst blir det mer ekonomiskt att använda kompositer som ger lättare flygkonstruktioner och lägre bränslekostnader. Dessutom är underhållskostnader för kompositstrukturer lägre än de för aluminium, då de inte är lika känsliga för utmattning, säger Stefan Hallström. Inom Mojo-projektet koncentrerade man sig på att ta fram vävstolen och ett modulärt system av kompositprofiler. I Cerfac ska själva fogningen utvecklas i ett vidare perspektiv. Samtidigt ska vävteknologin nu utvecklas till en fullgod produktionsteknik. Vi har en helt unik maskin, den första i Stefan Hallström. sitt slag i världen! Nu finns det två stora utmaningar för oss: dels rent produktionstekniskt, dels på materialsidan där vi tittar närmare på hur vi ska dimensionera konstruktioner med detta material som har en rad helt nya egenskaper, säger Stefan Hallström. 3D-vävstolen har inte mycket gemensamt med en traditionell vävstol. Här skapas en struktur i kolfiber som sedan injiceras med en sorts plast. Resultatet blir en kolfiberkomposit, till exempel i form av en färdig I-balk (en balk vars profil liknar ett I). När du väver exempelvis en I-balk får balken olika egenskaper på olika ställen, där egenskaperna går att styra i vävprocessen. Men exakt hur vi gör det är fortfarande en uppgift vi måste lösa. De beräkningsmodeller som används när det gäller traditionella kompositmaterial går inte att använda. Här har vi ett jättejobb framför oss med utveckling av datamodeller och simulering av materialets mekaniska egenskaper, konstaterar Stefan Hallström. KTH kommer även att bidra till Cerfac med karaktärisering och tester av materialet samt genom att vidareutveckla metoder för själva tillverkningen. Detta görs i samarbete med det svenska företaget Biteam som tagit fram den nya vävprincipen. Det är inte bara flygindustrin som ser en användning av kolfiberkompositer. Även bilindustrin står i startgroparna för att utveckla nya modeller i nya lättare material, menar Stefan Hallström. Flyg- och rymdindustrin är bra att börja med då de är beredda att betala bra för att få material med unika egenskaper. Men när priset för 3D-vävningen sjunker kommer det dyka upp nya tillämpningar inom områden som är omöjliga att förutse i dag, säger Stefan Hallström. Involverade i Mojo var CRC-ACS, Dassault Aviation, DLR, EADS, Eurocopter, SABCA, Secar Technologies, University of Patras, VZLÚ, Biteam och Premium Aerotec. I Cerfac deltar förutom KTH även EADS, Biteam, SABCA, Eurocopter, Dassault Aviation Universiteten i Patras och Stuttgart, forskningsinstituten FHNW, ZHAW från Schweiz samt DLR från Tyskland, och det holländska forskningsinstitutet NLR. KTH&CO

14 NOTISER Halvtid för proteinatlasen Nu har forskarna vid KTH och Uppsala universitet kartlagt hälften av människokroppens alla proteiner. Det innebär en databas med individuella poster. Det är ett viktigt steg mot målet med en komplett databas med människokroppens alla proteiner, något vi förväntar oss kommer att ske år 2015, säger Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH. Han är en av de som står bakom proteinatlasprojektet och han fortsätter med att berätta att det är tack vare kartläggningen som forskare kan dra full nytta av The Human Genome Project, ett stort internationellt projekt vars mål är att kartlägga hela den mänskliga arvsmassan. Men redan nu använder forskare från hela världen proteinatlasen för att få mer kunskap om proteinernas roll när det kommer till olika sjukdomar. När den är klar kommer proteinatlasen att utgöra ett stabil grund att stå på i kampen mot cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i nervsystemet. Proteiner är viktiga byggstenar i de mänskliga cellerna och är i princip involverade i alla kroppsfunktioner hos såväl friska som sjuka människor. Om de är missbildade, eller deras funktion är satt ur spel, har dessa kritiska byggstenar inte möjligheten att fullfölja sin viktiga roll, vilket leder till olika sjukdomar. Det finns drygt proteiner i människokroppen, och en klar majoritet av dessa har aldrig blivit identifierade eller analyserade: 98 procent av alla mediciner riktar sig mot 3 procent av de mänskliga proteinerna. Proteinatlasprojektet, som startade 2003, är ett samarbete mellan KTH och Uppsala universitet där det senare lärosätet står för projektets biologiska del. Läs mer om proteinatlasen på Bild: Forskare sågar säkerheten i elnätet Våra vitvaror och elmätare kopplas till mobilen och datorn så att vi kan sätta på tvätten när elpriset är som lägst. Även bilbatteriet och solcellerna ska in på elnätet och prata med våra datorer och mobiler så vi vet när vi har ett energiöverskott som vi kan sälja vidare eller välja att lagra till nästa elavbrott eller prischock. Det är ett exempel på vad smarta elnät kommer att ge oss i morgon. Det finns emellertid ett stort problem, säkerheten, och det existerar redan nu med dagens elnät. Det är helt galet hur osäkert det är i dag. En person med insyn i system för övervakning och styrning av elnät skulle kunna ta sig in i elnäten och manipulera till exempel kraftverk och tjäna pengar på det eller skapa problem, säger Henrik Sandberg, biträdande lektor vid avdelningen Reglerteknik på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH. Tillsammans med György Dán undersöker Henrik Sandberg hur man kan föra in kryptering och fler sensorer i dagens system för att göra det svårare att lura systemet såväl i dag som i morgon. Läs hela artikeln på KTH gör framtidens datorer mer effektiva Antalet kärnor i datorprocessorer blir hastigt allt fler. Det ställer stora krav på både programmerare som ska jobba med och program som ska använda sig av dessa mångkärniga processorer. Ett nytt EU-projekt som KTH är involverat i ska göra programmerarens vardag enklare och framtidens datorer mer effektiva. Encore heter det nya EU-finansierade forskningsprojektet som KTH deltar i. Projektet har drygt 32 miljoner kronor till sitt förfogande under de nästkommande tre åren. Syftet är att utveckla programmeringsmodeller som förenklar användningen av mångkärniga processorer. I dag ligger standarden på mellan två och åtta kärnor. Om 10, 15 år kommer processorer med flera hundra kärnor. KTH kommer i projektet att bidra med utveckling av system för att schemalägga beräkningsdelar så effektivt som möjligt på kärnor av olika typer, detta för att säkerställa realtidsegenskaper och effektiv hantering av resurser som till exempel minne, säger Mats Brorsson, professor i datorarkitektur på Skolan för informations- och kommunikationsteknik på KTH. FOTO: KTH 14 KTH&CO

15 FOTO: KTH Elektronisk näsa upptäcker cancer, bomber och vin Vad sägs om en elektronisk näsa som klarar av att identifiera exakt vilken tidpunkt det är dags att skörda vindruvor, särskilja gris- från nötkött, lukta sig till bomber, knark och skämd mat eller hitta den perfekta parfymblandningen? Och detta till en bråkdel av priset av vad nuvarande teknik som klarar av samma sak kostar. Forskare vid bland annat KTH har skapat en sådan näsa. Det som gör den elektroniska näsan extra intressant är att den presterar bättre resultat än liknande teknologier på andra företag och lärosäten. Det är fysikprofessor Thomas Lindblad och José Chilo, tidigare doktorand vid KTH och numera universitetslektor vid Högskolan i Gävle, som tillsammans står bakom forskningen. Arbetet har rönt en hel del uppmärksamhet. Att den elektroniska näsan med stor säkerhet bland annat klarar av att skilja mellan doften från äggstockstumörer och vävnad från friska kvinnor har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Future Oncology. Vi pratar om en träffsäkerhet på särskiljandet mellan sjuka och friska vävnadsprover på mellan 88 och 92 procent beroende på metod. Med dubbla antalet sensorer kan vi nå 95 procents säkerhet, vilket jag anser vara fullt tillräckligt vid till exempel cancer-screening, säger Thomas Lindblad. Läs hela artikeln på Elizabeth Deakin William Fulton Scott Kirkpatrick Wilfried Wang KTH:s hedersdoktorer utsedda Hållbara transporter, algebraisk geometri, internets tillväxt och arkitekturhistoria är de ämnesområden som KTH:s nya hedersdoktorer Elizabeth Deakin, William Fulton, Scott Kirkpatrick och Wilfried Wang är verksamma inom. Elizabeth Deakin är professor i urban och regional planering och stadsbyggnad, University of California, Berkeley, USA. William Fulton är Oscar Zariski Distinguished University Professor i matematik vid University of Michigan, Ann Arbor, USA. Scott Kirkpatrick är professor vid Skolan för teknik- och datavetenskap, Hebrew University, Jerusalem. Wilfried Wang är professor vid University of Texas arkitektskola i Austin, USA. De fyra promoverades vid KTH:s promotions- och installationshögtid i Stockholms stadshus den 19 november. Läs mer om de nya hedersdoktorerna på Ny teknik för bättre sjukvård i u-länder Nu har ett gäng studenter vid KTH släppt en tredje version av mjukvaran Bytewalla. Den kan till exempel hjälpa sjuksköterskor att kommunicera med sjukhus trots avsaknad av internet. Malik Wahaj Arshad är en av KTH-studenterna som ingår i teamet bakom den senaste versionen av Bytewalla. I Etiopien har bara 0,4 procent av befolkningen åtkomst till internet. Det innebär en stor utmaning för till exempel sjuksköterskor på fältet när de behöver skicka information elektroniskt till läkarna på sjukhusen, säger Malik Wahaj Arshad. Läs hela artikeln på Forskning för minskade utsläpp vädrar morgonluft Beräkningar visar att flygplans luftfriktion kan minskas med 15 procent, vilket i sin tur reducerar flygplanens utsläpp av kolmonoxid och kväveoxider. Då det varje år lyfter 19 miljoner flygplan från flygplatser bara i Europa betyder det att naturen slipper betydande mängder utsläpp. Nu har en KTH-forskare fått ett prestigefyllt forskningsanslag om cirka 10 miljoner kronor för att forska vidare i ämnet. Jens Fransson är docent i strömningsfysik vid KTH och hans forskning går ut på att minska luftfriktionen hos flygplan. Det innebär att det går att få till en betydande minskning av utsläpp av så väl kolmonoxid och kväveoxider. Det betyder också besparingar i form av minskad åtgång av flygbränsle, säger han. Läs hela artikeln på Miljoner minskar antalet kirurgiska ingrepp Vinnova har i programmet Innovationer för framtidens hälsa utsett tretton rekommenderade forskningsprojekt för framtidens hälsa. Två av projekten kommer från KTH. Ett av dem är Ickeinvasivt diagnosverktyg vid hjärnskada. Rekommendationen innebär att projektet får ett bidrag på 3,4 miljoner kronor som ska användas för att föra ut metoden i sjukvården under de kommande åren. I projeketet samarbetar KTH och KI kring en metod för att lättare kunna mäta trycket i hjärnan och därmed minska de kirurgiska ingreppen. Man använder sig av en ny bildbehandlings teknik som möjliggör förbättrad diagnostik och behandling för patienter med olika hjärnskador. Utifrån bildinformation som samlas in med hjälp av datortomografi eller magnetkamera mäter man trycket i hjärnan och hjärnvävnadens töjning. Forskarna bakom projektet tror att detta kan leda till ett helt nytt hjärnskadekriterium med stöd från nya vetenskapliga rön. Det andra KTH-projektet som rekommenderas i detta Vinnovaprogram är Skin cancer diagnostic tool based on micromachined interface for high-resolution THz spectroscopy, som leds av Joachim Oberhammer, biträdande professor vid Skolan för elektro- och systemteknik, KTH. KTH-professor prisas kronor. Så mycket får KTH-professorn Dan Henningson i och med att han nu tilldelas ett Humboldt-pris. Det är Alexander von Humboldt-stiftelsen i Tyskland som delar ut forskningspriset. Det anses mycket prestigefyllt att få, och Dan Henningson får priset som ett erkännande för de framsteg han gjort när det gäller forskning och undervisning. Priset är personligt men tänkt att användas för finansiering av forskningsvistelser i Tyskland, säger Dan Henningson, professor i strömningsmekanik vid KTH. Ny vd för Seco Tools Lars Bergström, 52 år och civilingenjör från KTH, har utsetts till ny vd och koncernchef för Seco Tools AB. Lars Bergström, som också har en MBA-examen från Uppsala universitet, har lång erfarenhet från svensk verkstadsindustri och är i dag vd och koncernchef för noterade BE Group AB. Han har också varit vd och koncernchef för Karoline Machine Tools (KMT) och arbetat på flera ledande positioner inom ABB-koncernen. Lars Bergström tillträder sin nya tjänst under första kvartalet KTH&CO

16 PORTRÄTTET Redan efter årskurs två lämnade han KTH och drog i gång ett eget företag. De första medarbetarna till sitt nästa bolag rekryterade han i fysiksektionens uppehållsrum. I dag är John Elvesjös företag Tobii Technology ett av landets snabbast växande teknikföretag. text håkan soold foto bengt alm Han hoppade startade av och eget han har knappast valt den breda vägen för en framgångsrik ingenjörskarriär, John Elvesjö, CTO och vice vd på eye tracking-företaget Tobii Technology. Snarare tvärtom. I stället för att fullgöra sina studier valde han entreprenörsvägen. Ett mycket betydelsefullt vägval skulle det visa sig. Samtidigt som John inledde sina studier i teknisk fysik på KTH 1997 började han att jobba med matematisk modellering och instrumentteknik på forskningsinstitutet YKI (Ytkemiska Institutet). Där kom han i kontakt med flera spännande teknologier som den borne entreprenören inom honom inte kunde hålla fingrarna ifrån. Jag hade gjort en del entreprenörspåhitt innan. Men de var mer av typen att sälja lotter, plåster eller tvättmedel. Du vet, man säljer någonting och så köper man godis för pengarna man tjänar. Men 1999 knoppade jag av ett bolag ifrån Ytkemiska, och det var min entrébiljett in i den riktiga entreprenörsvärlden. Affärsidén byggde på ett modifierat mikroskop för att mäta ytkraft som John hade jobbat med. Det blev grunden till företaget Jenser Technology. Från YKI fick han med sig fem arbetskamrater, möbler, kaffebryggare... och finansiering. De ville inte ha någonting för det, YKI. Jag försökte ge dem fem procent aktier i bolaget, bland annat för att kunna ha en bra story: och så ägs vi till fem procent av det här välrenommerade forskningsinstitutet där vi har vår grund. Men 1999 gick sådant inte för sig för ett halvstatligt halvkommersiellt ägt forskningsinstitut. Du får gärna pengar, möbler och kollegor. Men du får absolut inte använda vårt namn i något sammanhang! Jättekonstigt! Men så var tiderna då. Första bolaget var riktigt framgångsrikt. Men samtidigt fanns där en annan idé som John inte kunde släppa. Däremot var det dags att på allvar släppa tanken på att gå tillbaka till KTH och avsluta utbildningen. I alla fall i det här läget. John själv kommer inte från en akademisk familj utan från ett arbetarhem. Och att han skulle hoppa av studierna var kanske inte vad hans mor hade hoppats på. Men hon gick med på det på ett villkor: När företaget går under då läser du klart! Den andra affärsidén, som han också tog med sig från YKI, är den som har byggt det nuvarande företaget, Tobii Technology. Den bygger på en optisk sensor som kan mäta och bedöma en människas blickpunkt. Han gjorde några prototyper och tog fram presentationsmaterial för att kunna ragga folk, pengar och allt som behövs för att starta ett bolag. Sedan satte han sig med en kopp kaffe i KTH:s fysiksektions uppehållsrum den enda plats jag kände till där jag kunde hitta den kompetens jag behövde och presenterade sin idé för ett drygt tiotal killar och tjejer. Av dessa var det två som nappade. Så de sa upp sig ifrån studieplatser och jobb fast de inte kunde få en krona i lön, jag hade inga pengar. De fick betalt i aktier. Den ena är företagets vd i dag, så det visade sig vara en ganska bra rekrytering. Den andra killen som jag fick med är vår forskningschef i dag. Hans lön var till en början att han fick lunch av mig varje dag. 16 KTH&CO

17 john elvesjö Yrke: CTO och vice vd på Tobii Technology Ålder: 33 år Bor: Stockholm Familj: Ogift, inga barn Intressen: Hundträning har en border collie som svarar på många fler kommandon än vad jag kan minnas, fiske, svampplockning en fenomenal sysselsättning. Du kan inte gå ner på stan och få en stolt fjällskivlingsburgare. Men en sådan gjorde jag häromdagen. Dold talang: Om man bortser från Fuglesang är jag nog en av de svenskar som har varit tyngdlös längst tid. John var med och flög mätutrustning i 0G-paraboler i en ombyggd Airbus 300 från Bordeaux några somrar mellan 1999 och 2003 för YKI och Rymdbolaget. Karriär: Oavslutad civilingenjörsutbildning i teknisk fysik vid KTH (började 1997 och slutade 1999), forskare vid Ytkemiska Institutet (YKI) , knoppade av företaget Jenser Technology från YKI 1999, startade eye tracking-företaget Tobii Technology (vars affärsidé också bygger på forskning från YKI) Startade företaget i en källarlokal i Spånga varifrån man sålde första produkten sex månader efter start. I dag har företaget nära 300 anställda och en stark tillväxt. Det var en våghalsig professor där som lät mig skruva sönder det mesta. Helt galet! Men så fort jag mekade runt med ett instrument så hittade vi nya sätt att mäta. Och nya sätt att mäta innebär nya publikationer, vilket ju är själva livsluften för en forskare... KTH&CO

18 ... Jag skruvade nog sönder fyra av de dyraste mätinstrumenten i molekyler, och byggde ihop dem på ett annat sätt. I dag närmar sig Tobii Technology 300 anställda; förutom i Sverige har man personal i Kina, Japan, Tyskland, Norge och USA. Omkring 97 procent av det företaget producerar går på export. I Sverige har företaget omkring 70 ingenjörer, varav de flesta från KTH. Och fler kommer att rekryteras framöver. Några omsättningssiffror får John inte nämna, mer än att tillväxten är mycket god och vi växer så det knakar!. Tobiis teknologi har framför allt två tillämpningar för närvarande. Den ena är som kommunikationsverktyg för funktionshindrade. De skriver, sms:ar, mejlar, surfar på webben med ögonen, de använder blickpunkten för att peka med. Antingen låter man pekandet övergå i ett klick, baserat på tid eller på blinkning. Eller så konfirmerar man sin blickpunktsriktning med en knapp av något slag. den andra tillämpningen av teknologin i dag är som verktyg för att mäta och utvärdera reklam i olika medier: online-reklam, tidningsreklam, tv-reklam, utomhusreklam. Även förpackningar: vad ska man skriva på till exempel ett tvättmedelspaket för att en kund ska vända på det? Med företagets verktyg kan man följa ögats rörelser. Och när ögat stannar till vid en viss punkt på förpackningen vänder kunden på förpackningen. Då vet man vad det var som fick personen att vilja titta på baksidan. Och det är mer än dubbelt sannolikt att du köper en produkt om du har tittat på baksidan på. Att jobba så mycket som han gjorde på YKI parallellt med studierna är ingenting han rekommenderar. Men John, som hade drivit eget företag innan han började plugga och tjänat lite pengar, hade vant sig vid en högre levnadsstandard än vad en student normalt har. Jag var nog lite av ett udda djur bland mina studiekamrater. Jag hade bil och motorcykel och mobiltelefon, vilket inte alla hade då, och jag hade en egen lägenhet på Gärdet. Så studiemedlen räckte inte riktigt till. Dessutom tyckte jag att det var ganska coolt att jobba på ett institut med tillämpad matematik och instrumentteknologi och så. Johns förhållningssätt till tekniken på YKI var mer praktiskt och tillämpat än de andra medarbetarnas. De var mer teoretiska till sin läggning, menar han. När de fick fram mätresultat som inte verkade stämma tittade de på resultaten på papperet. John i sin tur undersökte i stället mätapparaten och funderade ut hur man kunde modifiera den. Många av de idéer han har byggt sina företag på kommer från att han fick utrymme för att experimentera med mätutrustning på YKI. Det var en våghalsig professor där som lät mig skruva sönder det mesta. Helt galet! Men så fort jag mekade runt med ett instrument så hittade vi nya sätt att mäta. Och nya sätt att mäta innebär nya publikationer, vilket ju är själva livsluften för en forskare. Jag skruvade nog sönder fyra av de dyraste mätinstrumenten i molekyler, och byggde ihop dem på ett annat sätt. Han är en avhoppad teknisk fysiker, men poängterar att han inte på något sätt vill försköna detta med att hoppa av. Men jag vill heller inte försköna det här med att sitta fem år på en utbildning utan att ifrågasätta varför. 18 KTH&CO

19 teknik & tillväxt 2010 Ett campus i vinterskrud välkomnade den 25 november representanter från näringsliv, akademi, politik och myndigheter till årets Teknik och Tillväxt på KTH. Det var tredje gången som denna konferensdag arrangerades i syfte att lyfta frågor av vikt för att säkerställa att teknisk forskning bidrar till nya tjänster och produkter samt ökad tillväxt. I år stod företagande inom medicinsk teknik och modern telekommunikation i fokus. text susanne rosén och magnus trogen foto jens lasthein och håkan lindgren ICT-kluster medicinsk lyfter teknik Spännande samtal på Teknik och Tillväxt 25 november. Från vänster: Björn-Erik Erlandsson, KTH, Peter Ehrenheim, GE Healthcare, och Gösta Enberg, Headlong Development. KTH&CO

20 Överst: Eric Giertz, KTH, i samtal med Sören Johansson, Elekta. Underst: Sophia Hober, KTH. Bilden till höger: Henrik Eskilsson, vd Tobii; Lars-Åke Brodin, grundare av Adolesco AB; Mats Danielsson, grundare av Sectra Mamea AB; Göran Stemme, KTH och Jan B Andersson, vd Ortivus, under en av paneldiskussionerna på konferensen Medicinsk teknik fortsätter den svenska framgångssagan?. Kistas ICT-kluster kan bli ett lyft för den medicintekniska branschen. Det var en slutsats från årets Teknik och Tillväxt. flera globala företag inom medicinsk teknik har startat sin utveckling i Sverige. Ett nära samspel mellan innovativa produktutvecklare och personal i vården var en framgångsfaktor. Numera är det svårare för de stora medtech-bolagen att testa nya lösningar i samverkan med den svenska vården. Bolag som Elekta, Getinge och GE Healthcare förlägger alltmer av sitt utvecklingsarbete med kliniska tester och samarbete med vårdorganisationer utanför Sverige. Det konstaterades under den ena av Teknik och Tillväxts två parallella förmiddagskonferenser Medicinsk teknik fortsätter den svenska framgångssagan? som tog upp hinder och möjligheter som branschen brottas med. Medtech-branschen kännetecknas i dag av hög konsolideringstakt. Tio företag, varav åtta amerikanska och två europeiska, delar på 60 procent av världsmarknaden inom medtechområdet. Den globala medicintekniska branschen omsätter miljarder kronor per år, 40 procent av marknaden finns i USA. De svenska medtech-marknaden motsvarar en procent av den kakan, konstaterar Nils Bohlin, ansvarig för Life Sciences & Health Care på Arthur D Little. För att klara de ökade vårdkostnaderna krävs nya lösningar. En tydlig trend är att de stora medtech-bolagen går från produktfokus till utveckling av vårdlösningar som effektiviserar och förbättrar verksamheten i nära samarbeten med vårdgivarna. Och här spelar IT en avgörande roll. I ett samarbete med sjukvårds- och hälsoorganisationen Intermountain Health Care i USA har GE Healthcare utvecklat ett IT-system som standardiserar och förenklar vårdens kliniska informationssystem. I dag tar det i snitt 14 år innan en ny vårdmetod implementeras. Den processen kan kortas ned till några månader med den här lösningen. Om man vill komma åt skenande sjukvårdskostnader så ligger mycket av svaret i IT, det är en starkt växande marknad, säger Peter Ehrenheim, chef för GE Healthcares division Life Sciences. Sverige skulle vara en utmärkt testbädd dels tack vare att vi är duktiga på ICT, men också för att vi har så mycket data att tillgå i olika vård- och personregister, menar han. Men det krävs en nationell plattform för att kunna testa effektivitet för ny teknik eller systemlösningar, de enskilda landstingen har för litet patientunderlag, säger Peter Ehrenheim. eric giertz är professor i industriell ekonomi på KTH och ansvarig för konferensen Teknik och Tillväxt. Han konstaterade att de stora företagen i den alltmer konsoliderade medtechbranschen utvecklar hela sjukvårdssystem som ställer krav på förändrade rutiner och arbetssätt, liksom på ny kompetens och ett annorlunda ledarskap i vården. De stora medicintekniska företagen söker aktivt efter partner i vården som drivs av visioner om en förändrad, effektivare och mer kvalitetssäkrad vårdproduktion. De visionerna saknas delvis i den svenska vården eftersom alla är upptagna med den dagliga, operativa produktionen, säger Eric Giertz. Annelie Liljegren, överläkare i onkologi och engagerad i utvecklingen av Nya Karolinska Solna, instämmer. Hon menar att det gäller att våga tänka nytt i vården. Hemsjukvården kommer att bli framtidens vård. Patienterna är på väg att bli konsumenter, de kräver service och kvalitet. Vi kommer se alltmer vård och konsultationer via internet framöver vilket gör att vården går mer mot näringsverksamhet, resonerade hon. Kanske finns en del av framtidshoppet för den svenska medtech-branschen i Kista? Sverige har under lång tid varit ett framgångsrikt pionjärland inom IT och telekommunikationens område. Att vi svenskar är tidiga teknikanvändare har också skapat bästa tänkbara grogrund för nya företag som ut vecklar affärer i den moderna telekommunikationens frontlinje. Det är ingen tillfällighet att företag som Trade Doubler, Spotify och Ongame har svenska rötter. 20 KTH&CO

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar 1 INNEHÅLL Inledning 3 Förslag 4 Vision och mål 4 Finansiering 4 Förväntade resultat 5 Kravställning och strategi för utveckling av plattformen 6 Kravställning 6 Strategi 6 Uppbyggnad av plattformen 7

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Utbildning med Steel. Högskoleingenjör Materialteknik

Utbildning med Steel. Högskoleingenjör Materialteknik Utbildning med Steel Högskoleingenjör Materialteknik Högskoleingenjör i Materialteknik är en utbildning som kommer att ge dig ett roligt och omväxlande jobb med möjlighet att göra karriär, fortsätta utvecklas

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 Karlstad 2013 Omorganisation 2 fakulteter Humaniora & samhällsvetenskap + Hälsa, Natur-

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT

ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT 2 ESS MAX IV i regionen - TITA Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS riktar världens ögon mot Öresundsregionen. Anläggningarna beräknas stå klara 2015

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds universitet - i världsklass Grundat 1666 47 000 studenter Nästan 3 000 forskarstuderande 6 800 anställda Omkring 650 professorer 800 universitetslektorer

Läs mer

Öresundsbron, Max IV och ESS

Öresundsbron, Max IV och ESS Öresundsbron, Max IV och ESS ESS och MAX IV Ett världsledande centrum för materialforskning och life science Sven Landelius Styrelsens ordförande European Spallation Source ESS AB How are these people

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Civilingenjörsutbildning i materialdesign Degree Programme in Materials Design and Engineering 300,0 högskolepoäng

Civilingenjörsutbildning i materialdesign Degree Programme in Materials Design and Engineering 300,0 högskolepoäng Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i materialdesign Degree Programme in Materials Design and Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT09. Utbildningens mål Utöver

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri Seetharaman

Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri Seetharaman PROTOKOLL Rekryteringsnämnden Sammanträdesdatum 2004-03-31 Protokoll nr 5/04 Närvarande: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri

Läs mer

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 % Peter Holmstedt VD Svenska staten 100 % 60 % 42 % 29 % Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! Automation och industriella processer Bioraffinaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Linköpings universitet 2015

Linköpings universitet 2015 Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry Greenhouse Labs Connecting Science and Industry Något motsvarande Greenhouse Labs har inte funnits tidigare i Stockholmsområdet, det blir en stor tillgång för nystartade bolag med inriktning på kemi. jessica

Läs mer

NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll

NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll JERNKONTORET NR 6 2014 ÅRGÅNG 198 Problemlösning på Älvstrandsgymnasiet i Hagfors. Ett år med Järnkoll Stålindustrin har ett ständigt behov av att rekrytera personer med relevant utbildning. Det kommer

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap 1 partnerskap Samverkan är viktigt för Malmö högskola. Vi samverkar aktivt med såväl näringsliv,

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

finansieringsmöjligheter

finansieringsmöjligheter LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer

Läs mer

ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier

ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier Jörgen Remmelg (jorgen.remmelg@ruag.com) Styrelseordförande i Compraser Vision en icke vinstdrivande, nationell

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI 1 KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI ProNano Nanoproducts for the Future Ett första steg mot en värdekedja för en nordeuropeisk nanomaterialindustri NanoLund vid Lunds

Läs mer

Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong

Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong Maskiner, konstruktioner och anläggningar utsätts för slitage i form av mekanisk nötning, korrosion, kemiska angrepp och så vidare.

Läs mer

Välkommen att växa med oss!

Välkommen att växa med oss! Välkommen att växa med oss! Vi växer i Flemingsberg One giant leap for Här skapar vi en miljö där idéer kan växa till innovativa företag. health technology Den närmaste femårsperioden investeras cirka

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Utbildningsplan. Maskiningenjör - produktutveckling BSc in Mechanical Engineering - Product Development 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Maskiningenjör - produktutveckling BSc in Mechanical Engineering - Product Development 180 högskolepoäng Utbildningsplan Maskiningenjör - produktutveckling BSc in Mechanical Engineering - Product Development 180 högskolepoäng Ladokkod: TGMAI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings-

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Forskning som formar framtiden BAKGRUND OCH ÄNDAMÅL Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en oberoende forsk nings finansiär som har till ändamål att stödja natur

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Närkontakt. med Tekniska högskolan vid Umeå universitet

Närkontakt. med Tekniska högskolan vid Umeå universitet Närkontakt med Tekniska högskolan vid Umeå universitet Vad är Närkontakt? Ett samarbete som: ger företagen möjlighet att på sikt få nya medarbetare utan dyra rekryteringskostnader och långa upplärningstider.

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Embedded systems at the ITM-

Embedded systems at the ITM- Embedded systems at the ITM- school Prof Mats Hanson Machine Design Mechatronics Divison ITM matsh@kth.se Tel 08-790 6309 1 1 Kandidat Master Civ. Ing. Söka - Behörighet Maskinteknik Design och produktframtagning

Läs mer

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Premiär! OKTober 2012 Grace, Love & Understanding Robotautomation AFFÄRER verktygs- Maskiner Lean-baserad tillverkning www.maexpo.se 1 Lean-baserad

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN Översikt av de strategiska innovationsprogrammen Dagens mål Ge er en översikt av vilka strategiska innovationsprogram som nu är beviljade och skapa en tydligare bild av syftet och målet med satsningen

Läs mer

0. Inledning, motivation

0. Inledning, motivation 0. Inledning, motivation Atomresolutionsbild av korngräns på grafityta, tagen i Acceleratorlaboratorier vid Helsingfors universitet Fasta tillståndets fysik, Kai Nordlund 2015 1 0.1. Terminologi Hur definieras

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Ett universitet i världsklass Grundat 1666 47 000 studenter 7 200 anställda - 820 professorer - 4 030 lärare/forskare och doktorander Omsättning 6,9 miljarder

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI 1 KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI ProNano Nanoproducts for the Future Ett första steg mot en värdekedja för en nordeuropeisk nanomaterialindustri RISE Research Institutes

Läs mer

X Stockholms läns landsting 1 (4)

X Stockholms läns landsting 1 (4) X Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Landstingsdirektören 2015-10-08 LS 2015-1096 Handläggare: Elisabet Blaus Rendahl Ankom Stockholms läns landsting 2015-10-

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 Västsvenskt nätverk för Hållbar Utveckling Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 För nätverket GAME författad av Jonas Norrman och Rebecca Brembeck INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Linköpings universitet 2016

Linköpings universitet 2016 Linköpings universitet 2016 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Version 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning

Version 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning Version 2005-09-12 Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag Medlemskap och programforskning Värmebehandlingscentrum för metalliska material (preliminär version) 1 INLEDNING

Läs mer

Rymdteknik och utbildningar. Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014

Rymdteknik och utbildningar. Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014 Rymdteknik och utbildningar Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014 Utbildning är grunden för forskning Civilingenjörsprogram rymdteknik Luleå tekniska universitet Masterprogram

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Örebro universitet Samverkan med industrin

Örebro universitet Samverkan med industrin Örebro universitet Samverkan med industrin Lars Pejryd Professor 2013-11-29 1 Örebro universitet 1967 filial Uppsala 1977 Högskola 1999 Universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser >120 professorer

Läs mer

NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan

NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan adept: Nihad Subasic subasic@kth.se KTH, ITM, TMT Campus Södertälje mentor: Joakim Gimholt joakim.gimholt@scania.com Scania Tekniskt Center Södertälje

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2007/2008

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2007/2008 Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2007/2008 MSc Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är fastställd 2006-11-16 av Dekanus Teknisk Fakultetsnämnd. Antagen H07 Denna

Läs mer

Utbildningsprogram vid Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik

Utbildningsprogram vid Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik Utbildningsprogram vid Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik Avdelningen har huvudansvar för programmen: Civilingenjör i Energi- och Miljöteknik Högskoleingenjör i Byggteknik Högskoleingenjör

Läs mer

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSprogrammet EL- OCH ENERGIprogrammet FORDONS- OCH TRANSPORTprogrammet INDUSTRITEKNISKA programmet VVS- OCH FASTIGHETSprogrammet

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSprogrammet EL- OCH ENERGIprogrammet FORDONS- OCH TRANSPORTprogrammet INDUSTRITEKNISKA programmet VVS- OCH FASTIGHETSprogrammet BYGG- OCH ANLÄGGNINGSprogrammet EL- OCH ENERGIprogrammet FORDONS- OCH TRANSPORTprogrammet INDUSTRITEKNISKA programmet VVS- OCH FASTIGHETSprogrammet TULLÄNGSSKOLAN YRKESprogram TULLÄNGSSKOLAN BESÖKS OCH

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

Högskoleingenjör Bergsskoletekniker Tekniskt basår

Högskoleingenjör Bergsskoletekniker Tekniskt basår BERGSSKOLAN Utbildning inom berg och metall sedan 1830 Högskoleingenjör Bergsskoletekniker Tekniskt basår VID BERGSSKOLAN I FILIPSTAD En Skandinaviens del av nordligaste tekniska univ Luleå Forskning tekniska

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer