Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22"

Transkript

1 Arbetsblad 1:1 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 1 1 Skriv rätt tal på linjen. 0, , ,05 0 0,1 5 0,2 0,3 6 0,5 0,6 7 0, ,9 2

2 Arbetsblad 1:2 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 2 Skriv rätt tal på linjen ,6 2,7 6 1,1 1,5 7 3,2 3,3 8 0,01 0,02 9 5,24 5,25

3 Arbetsblad 1:3 sid 8, 22 Tal i decimalform 1 1 Skriv talen i decimalform. Skriv siffrorna i rätt position. a) b) ental 0, 5 tiondelar hundradelar tusendelar 5 tiondelar 2 hundradelar 9 tiondelar 8 hundradelar ental tiondelar hundradelar tusendelar 10 tiondelar 11 hundradelar 15 tiondelar 98 hundradelar 34 tiondelar 102 hundradelar c) d) ental tiondelar hundradelar tusendelar 6 tiondelar 12 tiondelar ental tiondelar hundradelar tusendelar 5 hundradelar 65 hundradelar 2 tusendelar 84 tusendelar 34 hundradelar 103 hundradelar 567 tusendelar tusendelar e) f) ental tiondelar hundradelar tusendelar 3 tusendelar tusendelar ental tiondelar hundradelar tusendelar 7 tusendelar 27 tiondelar 10 tusendelar 8 tiondelar 100 tusendelar 23 hundradelar 450 tusendelar 375 hundradelar 983 tusendelar 462 tusendelar tusendelar 6 tusendelar 75 tusendelar 11 tiondelar

4 Arbetsblad 1:4 sid 8, 22 Tal i decimalform 2 Skriv det tal som fattas. 1 a) 0,2 + = 1 b) 0,02 + = 1 2 a) 0,4 + = 1 b) 0,96 + = 1 3 a) 0,75 + = 1 b) 0,91 + = 1 Beräkna 4 a) 0,7 + 0,2 = b) 0,7 + 0,4 = 5 a) 0,8 + 0,4 = b) 1,5 + 2,6 = 6 a) 2,52 + 1,3 = b) 2,85 + 1,2 = Skriv det tal som fattas. 7 a) 2,65 = 0,65 b) 0,371 = 0,37 2,65 = 2,05 0,371 = 0,071 2,65 = 2,6 0,371 = 0,301 8 a) 5,46 = 5,42 b) 9,478 = 9,47 5,46 = 5,16 9,478 = 9,46 5,46 = 2,26 9,478 = 4,444 9 a) 13,75 = 13,7 b) 98,65 = 8,25 13,75 = 10,05 98,65 = 80,01 13,75 = 11,6 98,65 = 77,44

5 Arbetsblad 1:5 sid 8, 23 Multiplikation och division med 10, 100 och = ,7 = ,75 = 57,5 hundratal tiotal 5, , 5 ental tiondelar hundradelar 1 a) 10 6 = b) 10 6,8 = c) 10 6,75 = 2 a) 10 7,2 = b) 10 15,3 = c) 10 0,91 = 3 a) = b) 100 3,89 = c) 100 3,07 = 4 a) 100 9,08 = b) 100 6,4 = c) 100 0,03 = 5 a) ,4 = b) ,53 = c) ,5 = 6 a) ,3 = b) 10 6,07 = c) 100 8,56 = = 3 34 = 3, ,2 = 3,42 10 hundratal tiotal 3 4, 2 3, 4 2 ental tiondelar hundradelar 7 a) = 8 a) = 9 a) = b) = b) = b) = c) 60,5 10 = c) = c) = 10 a) = 11 a) = 12 a) 37,2 10 = b) = b) = b) = c) = c) = c) =

6 Arbetsblad 1:6 sid 11, 25 Multiplikation med positiva tal mindre än 1 Räkna med huvudräkning. Rätta sedan med din räknare. 0,1 = ,01 = ,5 = a) 0,1 4 = b) 0,1 8 = c) 0,1 23 = 2 a) 0,1 54 = b) 0,1 6,3 = c) 0,1 20,4 = 3 a) 0,01 6 = b) 0,01 9 = c) 0,01 67 = 4 a) 0, = b) 0,01 40,2 = c) 0, = 5 a) 0,5 12 = b) 0,5 18 = c) 0,5 90 = 6 a) 0,5 1,2 = b) 0,5 12,2 = c) 0,5 0,4 = 7 5 = 35 0,7 5 = 3,5 0,7 0,5 = 0,35 7 a) 3 4 = b) 0,3 4 = c) 0,3 0,4 = 8 a) 6 8 = b) 0,6 8 = c) 0,6 0,8 = 9 a) 8 0,2 = b) 6 0,4 = c) 7 0,7 = 10 a) 9 0,2 = b) 0,9 0,2 = c) 0,3 0,5 = 11 a) 6 0,3 = b) 0,6 0,3 = c) 0,9 0,9 = 12 a) 7 0,6 = b) 0,7 0,6 = c) 0,6 0,6 = 13 a) 3,25 0,1 = b) 80,56 0,1 = c) 40,3 0,01 = 14 a) 0,03 2 = b) 0,03 5 = c) 0,03 12 = 15 a) 0,8 5 = b) 0,7 0,5 = c) 7 0,03 = 16 a) 45 0,2 = b) 0,04 0,3 = c) 0,8 0,02 = 17 a) 0,15 3 = b) 0,25 4 = c) 0,12 0,4 =

7 Arbetsblad 1:7 sid 13, 26 Division med positiva tal mindre än 1A 1 a) 4 = b) 6 0,5 0,5 = 2 a) 11 = b) 22 0,5 0,5 = 3 a) 4 = b) 6 0,1 0,1 = 4 a) 12 = b) 24 0,1 0,1 = 5 a) 3 = b) 8 0,2 0,2 = Skriv om bråket så att nämnaren blir ett heltal. Multiplicera täljare och nämnare med 10, 100 eller ,6 = 5,6 10 0,4 0,4 10 = 56 4 = 14 6 a) 2,4 = b) 3,2 0,3 0,4 = 7 a) 1,5 = b) 4,5 0,5 0,9 = 8 a) 6,4 = b) 4,9 0,8 0,7 = 9 a) 1,8 = b) 2,7 0,03 0,09 = 10 a) 2,8 = b) 3,6 0,07 0,04 = 11 a) 4,2 = b) 5,6 0,06 0,07 =

8 Arbetsblad 1:8 sid 13 Division med positiva tal mindre än 1B Skriv om bråket så att nämnaren blir ett heltal. Multiplicera täljare och nämnare med 10, 100 eller ,6 = 5,6 10 0,4 0,4 10 = 56 4 = 14 1 a) 6 = b) 9 0,1 0,1 = 2 a) 3 = b) 45 0,01 0,01 = 3 a) 0,6 = b) 35 0,1 0,01 = 4 a) 4,5 = b) 7,5 0,5 0,5 = 5 a) 4,2 = b) 5,4 0,3 0,6 = 6 a) 3,2 = b) 6,4 0,04 0,08 = 7 a) 4,05 = b) 1,08 0,05 0,03 = 8 a) 0,36 = b) 4,5 0,003 0,005 = 9 a) 0,48 = b) 0,45 0,008 0,015 = 10 a) 1,75 = b) 3,06 0,7 0,09 = 11 a) 0,272 = b) 5,95 0,08 0,007 =

9 Arbetsblad 1:9 sid 14, 25 Räkna ut vad det kostar Exempel: Kilopriset för äpplen är 15 kr/kg. Det betyder att 1 kilo äpplen kostar 15 kr. 325 gram kostar 0, kr = Skriv vikten i kilo och multiplicera med kilopriset. 1 Hur mycket kostar a) 3 kg b) 0,5 kg c) 200 g d) 3 hg 15 kr/kg 2 Hur mycket kostar a) 2,5 kg b) 0,4 kg c) 475 g d) 6 hg 18 kr/kg 3 Hur mycket kostar a) 0,8 kg b) 0,75 kg c) 625 g d) 4,5 hg 109 kr/kg 4 Hur mycket kostar a) 1,4 kg b) 0,25 kg c) 890 g d) 7,4 hg 85 kr/kg 5 Hur mycket kostar a) 3 hg b) 645 g c) g d) 705 g 9 kr/hg Här är jämförpriset per hekto!

10 Arbetsblad 1:10 sid 14 Räkna ut jämförpriset Läsk säljs i olika storlekar och förpackningar. Det är ofta stor skillnad i literpris. 1 a) Hur många flaskor finns i en back? b) Varje flaska rymmer 33 cl. Hur många liter läsk innehåller en back? c) Vad blir literpriset om man köper en back läsk? 2 a) Hur många förpackningar Mer behöver man för att det ska bli en liter? b) Vad är literpriset för Mer? 3 a) Vad är literpriset för halvlitersläsken? b) Vad är literpriset för den stora läskflaskan? 23,50 kr 4 Vad blir kilopriset för 300 g 250 g 130 g 20,50 kr 15,90 kr Kilopris = kr/kg Skriv om vikten till kilo och dela priset med vikten så får du kilopriset. a) 300 grampåsen b) 250 grampåsen c) 130 grampåsen 16,90 kr Micro Popcorn 270 g Micro Popcorn 270 g 5 Vad blir kilopriset för 500 g 10,50 kr 500 g 75 g 75 g 8,10 kr a) popcornpåsen b) spispopcorn c) micropopcorn 450 g ostbågar kostar 32 kr. 450 g = 0,45 kg ,45 Kilopriset är 71 kr.

11 Arbetsblad 1:11 sid 17, 28 Negativa tal 1 1 Skriv rätt tal på tallinjen a) b) Skriv talen i rutan i storleksordning med det minsta först. a) 3,9 12 0,8 4,5 b) 49 6,3 3,2 9,75 Beräkna 3 a) ( 4) + 5 = b) ( 4) + 4 = c) ( 4) + 3 = 4 a) 3 + ( 2) = b) 3 + ( 3) = c) 3 + ( 4) = 5 a) ( 5) + ( 3) = b) ( 5) + ( 5) = c) ( 5) + ( 10) = 6 a) 6 ( 3) = b) 6 ( 5) = c) 8 ( 4) = 7 a) ( 4) ( 4) = b) ( 4) ( 2) = c) ( 4) ( 10) = 8 Vilket tal ska stå i stället för x? a) x + 2 = ( 5) b) 4 + x = ( 10) c) x ( 5) = 15 x = x = x =

12 Arbetsblad 1:12 sid 17, 28 Negativa tal 2 1 Temperaturen är +8 C. Vad blir temperaturen om den a) stiger 5 grader b) sjunker 4 grader c) sjunker 12 grader 2 Temperaturen är 4 C. Vad blir den om den a) stiger 3 grader b) sjunker 6 grader c) stiger 14 grader Exempel Vilken är temperaturskillnaden mellan 2 C och 3 C? 2 ( 3) = = 5 C 2 ( 3) = 5 3 Hur stor är temperaturskillnaden mellan a) +14 C och +8 C b) +8 C och 4 C c) 8 C och 14 C Beräkna 4 a) 7 9 = b) 15 + ( 3) = c) 21 + ( 8) = 5 a) ( 8) + ( 3) = b) ( 6) + ( 15) = c) ( 9) + ( 7) = 6 a) 16 ( 4) = b) 8 ( 12) = c) 17 ( 8) = 7 a) ( 2) ( 6) = b) ( 2) ( 10) = c) ( 2) ( 15) = 8 a) 4 + ( 8) = b) 5 7 = c) ( 6) + ( 9) = 9 a) 5 ( 4) = b) 8 ( 9) = c) ( 8) ( 4) =

13 Arbetsblad 1:13 sid 31 Räkna med tal i potensform Skriv som en potens. 1 a) = b) = c) = 2 a) 0,4 3 0,4 7 = b) 0,7 5 0,7 3 = c) 0,9 6 0,9 3 = 3 a) y 6 y 5 = b) z 3 z 12 = c) p 2 p 7 = Beräkna och skriv på vanligt sätt. 4 a) = b) = 5 a) = b) = Skriv som en potens. 6 a) = 7 a) 0,48 0,4 5 = 8 a) a4 a 2 = b) = b) = b) x8 x 6 = c) = c) = c) y6 y 6 = Skriv först som en potens och räkna sedan ut. 9 a) = a) = b) = 5 8 b) = Nu blir det olika baser! Beräkna 11 a) = b) = 12 a) = b) 0, ,1 2 = 13 a) = 14 a) = 15 a) = 9 2 b) = b) = b) =

14 Arbetsblad 1:14 sid 34 Räkna mer med negativa tal 1 a) 14 + ( 8) = b) 32 + ( 35) = 2 a) 25 ( 14) = b) 9 ( 16) = 3 a) ( 52) + ( 24) = b) ( 24) ( 32) = 4 a) 17 ( 12) = b) ( 18) ( 8) = 5 a) 5 ( 3) = b) ( 5) ( 3) = c) 8 ( 5) = 6 a) ( 8) ( 4) = b) 6 ( 7) = c) ( 6) ( 5) = 7 a) ( 2) 2 = b) ( 2) 3 = c) ( 2) 4 = 8 a) ( 12) 4 = b) ( 49) ( 7) = c) 36 ( 4) = 9 a) 8 ( 8) + ( 80) 10 ( 80) = b) 12 ( 3) 16 ( 2) + 12 = 10 a) 150 ( 3) + ( 6) ( 4) 12 = b) 16 + ( 10) + 2,5 ( 3) ( 8) 4 = 11 a) ( 36) + 26 ( 12) ( 13) + ( 5)2 = 7 b) ( 0,1) + 0,1 ( 82) ( 200) =

15 Arbetsblad 1:15 sid 35 Tal skrivna i olika baser Vi har tidigare jämfört tal skrivna med basen 10 med tal skrivna med basen två = = 9 tio På samma sätt kan man skriva ett tal med basen 3: 1021 tre = = = 34 tio Skriv på vanligt sätt, alltså med basen 10 1 a) 10 tre = b) 12 tre = c) 100 tre = d) 112 tre = 2 a) 10 fyra = b) 12 fyra = c) 100 fyra = d) 123 fyra = 3 a) 10 sex = b) 12 sex = c) 100 sex = d) 135 sex = 4 Skriv med basen 3 a) 4 tio = b) 6 tio = c) 30 tio = 5 Skriv med basen 4 a) 5 tio = b) 13 tio = c) 35 tio = 6 Skriv med basen 6 a) 7 tio = b) 15tio = c) 50 tio = 7 Skriv med basen 10 a) 31 fem = b) 100 sju = c) 111 nio =

16 Arbetsblad 2:1 sid 43, 58 Areamall

17 Arbetsblad 2:2 sid 43, 58 Area av oregelbundna former 1 Hur stor area har de olika löven? 2

18 Arbetsblad 2:3 sid 44, 59 Area och omkrets Mät och räkna ut arean och omkretsen. 1 Area: Omkrets: 2 Area: Omkrets: 3 Area: Omkrets: 4 Area: Omkrets: 5 Rita en kvadrat med sidan 4 cm och räkna ut arean. 6 Rita en rektangel med arean 18 cm 2.

19 Arbetsblad 2:4 sid 47, 61 Trianglar rita, mäta och räkna 1 Dra höjden mot den sida som är markerad som bas. Mät och räkna sedan ut arean. Glöm inte enheter! bas: höjd: bas area: 2 bas: bas höjd: bas area: 3 bas: höjd: area: 4 bas: bas höjd: area: 5 bas: höjd: area: bas

20 Arbetsblad 2:5 Cirkelns area sid 49, 62 π 3,14 1 Beräkna cirkelns area. a) b) c) 10 cm 5 m 40 m 2 Mät i cirkeln och beräkna arean. a) b) a) b) 3 Mät i figuren och beräkna omkrets och area a) b) Area Omkrets Area Omkrets

21 Arbetsblad 2:6 Enhetsbyten sid 50 1 cm 2 1 Skriv som kvadratcentimeter. a) 1 dm 2 = cm 2 b) 5 dm 2 = cm 2 1 dm 2 c) 0,5 dm 2 = cm 2 d) 2,4 dm 2 = cm 2 e) 1,25 dm 2 = cm 2 2 Skriv som kvadratdecimeter. a) 100 cm 2 = dm 2 b) 200 cm 2 = dm 2 c) 250 cm 2 = dm 2 d) 540 cm 2 = dm 2 e) 125 cm 2 = dm 2 f) 50 cm 2 = dm 2 3 Vad ska det stå på linjen? a) 3 dm 2 = cm 2 b) 64 cm 2 = dm 2 c) 0,8 dm 2 = cm 2 d) 785 cm 2 = dm 2 e) 0,72 dm 2 = cm 2 f) 123 cm 2 = dm 2 4 Skriv som kvadratdecimeter. 1 m 2 = 100 dm 2 a) 6 m 2 = dm 2 b) 3,8 m 2 = dm 2 c) 0,2 m 2 = dm 2 d) 1,25 m 2 = dm 2 5 Skriv som kvadratmeter. a) 200 dm 2 = m 2 b) 50 dm 2 = m 2 c) 123 dm 2 = m 2 d) 4 dm 2 = m 2

22 Arbetsblad 2:7 sid 51 Stora areaenheter 1 ar 100 m 2 1 ha m 2 1 km m 2 1 Skriv som kvadratmeter. a) 2 ha = m 2 b) 12 ha = m 2 c) 0,5 ha = m 2 d) 0,2 ha = m 2 e) 0,25 ha = m 2 f) 3,85 ha = m 2 2 Skriv som hektar. a) m 2 = ha b) m 2 = ha c) m 2 = ha d) m 2 = ha e) m 2 = ha f) m 2 = ha g) 600 m 2 = ha h) 425 m 2 = ha 3 Skriv som kvadratmeter. a) 1 km 2 = m 2 b) 2,4 km 2 = m 2 c) 6 km 2 = m 2 d) 9,85 km 2 = m 2 e) 0,4 km 2 = m 2 f) 0,02 km 2 = m 2 4 Vad ska det stå på linjen? a) 8 ha = m 2 b) 1 km 2 = ha c) m 2 = ha d) 5 km 2 = m 2 e) m 2 = ha f) m 2 = km 2 g) 900 m 2 = ha h) 1 ha = km 2

23 Arbetsblad 2:8 Renovera lägenheten Räkna i ditt räknehäfte. sid 52 1 a) Hur långt är sovrummet? b) Hur brett är sovrummet? c) Hur stor area har sovrummet? 2 Hur stor area har a) vardagsrummet b) köket 220 kr/m kr/m kr/m 2 3 Hur mycket kostar a) ett parkettgolv till vardagsrummet b) en plastmatta till sovrummet 4 I badrummet ska det sättas kakel på alla väggar. Ungefär hur mycket kommer det att kosta om takhöjden är 2,4 m?

24 Arbetsblad 2:9 sid 53, 63 Sammansatta figurer Glöm inte enheter. 1 Mät och räkna ut arean av figurerna. a) b) c) d) 2 Räkna ut arean av det grå området.

25 Arbetsblad 2:10 sid 55 Spegelsymmetri 1 Bilden visar logotyper för olika bilmärken. Rita ut symmetrilinjerna. a) b) c) d) e) Markera symmetrilinjerna i de figurer som har spegelsymmetri. 2 a) b) c) 3 a) b) c) 4 a) b) c) 5 a) b) c)

26 Arbetsblad 2:11 sid 55 Rotationssymmetri För varje figur A L ska du bestämma om figuren har rotationssymmetri. Skriv rotationsordningen på raden under figuren. Gör ett streck om figuren inte har rotationssymmetri. Se exempel i figur A. A B C D 2 E F G H I J K L

27 Arbetsblad 2:12 Begränsningsarea Räkna i ditt räknehäfte. sid 65 Räkna ut förpackningarnas begränsningsarea cm 20 cm 7 cm 30 cm 7 cm 7 cm cm 6 cm 15 cm 4 cm 8 cm 8 cm 6 cm 8 cm cm 4,3 cm 5 cm 12 cm 5 cm

28 Arbetsblad 2:13 sid 66 Trubbvinkliga trianglar rita, mäta och räkna 1 Dra höjden mot den sida som är markerad som bas. Mät och räkna sedan ut arean. Glöm inte enheter. bas: höjd: area: bas 2 bas: bas höjd: area: 3 bas: höjd: area: 4 bas bas bas: höjd: area: 5 bas: bas höjd: area:

29 Arbetsblad 2:14 sid 67 Cirkelbågar och cirkelsektorer 1 Hur stor del av hela cirkeln är cirkelsektorn? A B C 2 Beräkna cirkelsektorns area. A B C 3 Hur lång är cirkelbågen? A B C A r = 5 cm C 120 r = 5 cm B d = 10 cm 4 Mät radien och beräkna cirkelsektorns area. D E F D 5 Hur lång är cirkelbågen? D E F E F 150

30 Arbetsblad 3:1 sid 78, 92 Tolka uttryck 1 Kajsa är a år gammal. Para ihop varje påstående med rätt uttryck. a) Karin är tre gånger så gammal: b) Katta är 3 år yngre: a + 3 3a c) Kristina är en tredjedel så gammal: d) Kerstin är 3 år äldre: a 3 a 3 2 Alex är 15 år. Räkna ut eller skriv ett uttryck för hur gammal a) han är om 3 år: b) han är om x år: c) han var för 5 år sedan: d) han var för y år sedan: 3 En burk är h cm hög. Skriv ett uttryck för en annan burk som är a) dubbelt så hög som burken: b) fyra gånger så hög som burken: c) fyra centimeter högre än burken: h d) tre centimeter lägre än burken: 4 Ringa in de eller det uttryck som betyder hälften av a. a 2 2 a a 2 1 2a a 2a 0,5a 5 Ringa in de eller det uttryck som betyder 3 mindre än a. a a a 3 a 3 3 a 3 + a 6 Ringa in det eller de uttryck som ALLTID betyder dubbelt så mycket som a. a a a2 3a 1 2a 2a a 7 Vilka av uttrycken hör ihop, dvs. har samma värde? Bind ihop dem med pilar. 2 + x 2x x 2 x + 2 x + x 0,5x

31 Arbetsblad 3:2 Geometriska figurer Räkna i ditt räknehäfte. sid 79, 93 Skriv ett uttryck för figurens omkrets. Förenkla sedan uttrycket så långt det går. 1 a) b) x 4 3 2x x 2 a) b) 3a x + 2 3a 2x 3 a) b) 3x 1 2x + 1 x x 4 x 3x x + 5 Skriv ett uttryck för figurernas area. Förenkla sedan uttrycket så långt det går. 4 a) b) b x a 3x 5 a) b) 4b 4y 3a 5y 6 a) b) 4x 2a 5x 2a 7 a) π 3 b) 2x 6a π 3

32 Arbetsblad 3:3 sid 80, 94 Förenkla uttryck Förenkla så långt som möjligt. 1 a) 4x 2x + 3x = b) 4x + 2x 3x = 2 a) 2a + b a + b = b) 2a b + a b = 3 a) 3xy xy = b) 3xy + xy xy = 4 a) 3 + a 2 + 2a = b) a + 3 2a + 2 = Ta bort parenteserna och förenkla så långt som möjligt. 5 x + (x +1) = 6 (1 + x) + 1 = (5 2x) + 3x = 8 (2a + 2) + (2a 2) = 9 (3 a) + (a 3) = 10 2a (a + 1) = 11 3x (1 + 2x) = 12 (4 + 3y) (2 + 2y) = 13 3 ( 2 2x) = 14 (2 x) (2 x) = 15 3x + (2x 7) (x 1) = 16 3x (2x 7) + (x 1) = 17 (x + a) (x a) + (x + a) = 18 (2a 3b) + (3a 2b) (2a + 3b) =

33 Arbetsblad 3:4 sid 81, 95 Multiplicera med parenteser Skriv uttrycket utan parentes 1 a) 3(x + 2) = b) 2(a 3) = 2 a) 5(2x + 3) = b) 4(2 3a) = 3 a) 6(2 + 5x) = b) 8(2x 3) = 4 a) x(x + 5) = b) y(4 y) = 5 a) a(8 + 2a) = b) a(3a 5) = 6 a) 2x(3 + x) = b) 3y(y 5) = Skriv ett så enkelt uttryck som möjligt för arean av figurerna. 7 a) b) x x x + 8 y a) x b) 2x a 2x a x + 3 a + 5 Fyll i det som saknas i rutorna. 9 a) (x y) = 4x 4y b) 5(x 3) = x a) 3( + b) = 3a + 3 b) (2 + a) = 10 + a 11 a) 5(x + ) = x + 30 b) (4 3 ) = 4y 3y 2

34 Arbetsblad 3:5 Ekvationer 1 Räkna i ditt räknehäfte. sid 83, 97 Lös ekvationerna 1 a) x + 6 = 11 b) 24 x = 18 c) 32 = x 5 2 a) 3x = 24 b) 6x = 42 c) 9x = 54 3 a) x 3 = 4 b) x 6 = 8 c) x 5 = 9 Lös ekvationerna 4 a) 4x = 16 b) 3x = 21 c) x + 6 = 12 d) x 7 = 23 5 a) 12 + x = 45 b) x 5 = 12 c) 0,5x = 3 d) 2 = x 7 6 a) 3x + 1 = 16 b) 5x 3 = 27 c) 4x + 7 = 23 7 a) x 5 1 = 12 b) x = 10 c) 4 + x 2 = 8 8 a) 4x 6 = 14 b) 2x 3 = 7 c) 3x + 2 = 20 9 a) x = 26 b) x 4 5 = 22 c) 7 + x 5 = Ringa in den eller de ekvationer som har lösningen a) x = 2 A x + 18 = 20 B 41 x = 38 C 3x + 5 = 11 D 8 x = 4 b) x = 4 A 27 x = 20 B 2x + 6 = 14 C 60 3x = 58 D 5x 10 = 2 c) x = 5 A 6x + 4 = 34 B 3x 8 = 7 C 12x = 6 D 4x + 2 = 32 10

35 Arbetsblad 3:6 Ekvationer 2 Räkna i ditt räknehäfte. sid 85 Lös ekvationerna 1 a) 6 + (5 + x) = 20 b) 8 + (x + 12) = 35 2 a) 3x + (x + 6) = 26 b) 5x + (8 + 3x) = 40 3 a) 2x (5 + x) = 15 b) 7x (2x + 6) = 44 Vad händer när du tar bort parentesen? 4 a) 8 (6 x) = 14 b) 9 (4 2x) = 13 5 a) 5x (6 6x) = 49 b) 4x (8 3x) = 34 6 a) 3(x + 5) = 18 b) 4(3 + x) = 20 7 a) 5(x + 6) = 100 b) 6(4 + x) = 36 8 a) 7(x 2) = 14 b) 3(x 8) = 15 9 a) 9(x 3) = 54 b) 8(x 7) = 16 Ibland behöver du inte multiplicera in i parentesen. 10 a) (x + 4) = 24 b) (x 3) = a) 8(x + 2) 20 = 20 b) 6(3 + x) + 24 = a) 3(x + 2) ( 2 x) = 12 b) 5(3 x) (5 8x) = 34

36 Arbetsblad 3:7 Lös med ekvationer 1 Räkna i ditt räknehäfte. sid 87 1 Jag halverar ett tal och adderar 13. Summan är 25. Vilket är talet? 2 Om man dividerar ett tal med 3 och sedan adderar 4 så är summan 10. Vilket är talet? 3 Jag dubblar ett tal, subtraherar sedan 4. Differensen är 20. Vilket är talet? 4 Jag tänker på ett tal. Talet multipliceras med 4. Sedan subtraherar jag 2. Differensen är 12. Vilket är talet? 5 En pappa är 8 gånger så gammal som sin son. Tillsammans är de 36 år. Hur gamla är de? 6 Sofia är två är äldre än Hanna. Hanna är fem år äldre än Matilda. Tillsammans är systrarna 63 år. Hur gamla är de? 7 En fotbollsplan är dubbelt så lång som den är bred. Omkretsen är 312 m. Vilka mått har planen? 8 Ada, Beda och Cia delar 696 kr så att Beda får dubbelt så mycket som Ada medan Cia får tre gånger så mycket som Ada. Hur mycket får de var och en? 9 David, Erik och Fredrik delar 350 kr så att David får 50 kr mer än Erik och Fredrik tre gånger så mycket som Erik. Hur mycket får var och en? 10 I Klagshamn, Bunkeflo och Vintrie byggdes totalt 90 villor under året. I Vintrie blev det tio färre än i Bunkeflo och i Klagshamn blev det tre gånger så många som i Vintrie. Hur många hus byggdes i de tre byarna? 11 I Malmö bygger firman PN Bygg 950 lägenheter på tre år. Förra året byggdes 210 färre lägenheter än i år. Nästa år ska det byggas dubbelt så många som i år. Hur många lägenheter blir färdiga i år?

37 Arbetsblad 3:8 Lös med ekvationer 2 Räkna i ditt räknehäfte. sid 87 1 Ett tal är 14 större än ett annat. Summan av talen är 134. Vilka är talen? (kalla det mindre talet för x. Då blir det större talet x + 14) 2 Ett tal är 27 mindre än ett annat. Summan talen är 85. Vilka är talen? 3 Summan av två på varandra följande tal är 175. Vilka är talen? (kalla talen för x och x + 1) 4 Summan av tre på varandra följande tal är 252. Vilka är talen? 5 Summan av tre på varandra följande jämna tal är Vilka är talen? 6 En stor burk sylt innehåller 4 dl mer sylt än en liten burk. Fem burkar av varje sort innehåller sammanlagt 5 liter sylt. Hur mycket sylt finns det i en liten burk? 7 En liten hink färg innehåller 3 liter mindre färg än en stor hink färg. Fem små burkar och fyra stora burkar innehåller tillsammans 30 liter färg. Hur mycket färg finns det i en stor hink? 8 Anton köper åtta chipspåsar. Några kostar 18 kr och några kostar 26 kronor. Tillsammans kostar de 184 kronor. Hur många av varje sort köpte han? 9 Elsa har en burk med femkronor och tiokronor. Det ligger 71 mynt i burken. Värdet av mynten är 595 kronor. Hur många tiokronor finns i burken? 10 I en ladugård finns det höns och grisar. Det finns 73 djur i ladugården och tillsammans har de 182 ben. Hur många grisar finns det i ladugården? 11 Däckaffären säljer däck till både bilar och motorcyklar. En vecka sålde firman 224 däck till 64 fordon. Hur många av däcken var till motorcyklar? 12 Axel ska köpa 120 pingisbollar. Bollarna finns i askar med fyra eller sex bollar i varje förpackning. Axel köper 25 förpackningar. Hur många askar med sex bollar köpte han?

38 Arbetsblad 3:9 sid 89 Mönster 1 1 Figur 1 Figur 2 Figur 3 a) Hur många stickor behövs till de olika figurerna? Fyll i tabellen. b) Beskriv med ord hur många stickor som behövs till en viss figur. c) Skriv en formel som visar hur många stickor som behövs för att bygga den n:te figuren. Figur n Antal stickor d) Beräkna med hjälp av formeln hur många stickor som behövs till figur Figur 1 Figur 2 Figur 3 a) Hur många stickor behövs till de olika figurerna? Fyll i tabellen. b) Beskriv med ord hur många stickor som behövs till en viss figur. c) Skriv en formel som visar hur många stickor som behövs för att bygga den n:te figuren. Figur n Antal stickor d) Beräkna med hjälp av formeln hur många stickor som behövs till figur 100.

39 Arbetsblad 3:10 sid 89 Mönster 2 1 Figur 1 Figur 2 Figur 3 a) Hur många rutor behövs till de olika figurerna? Fyll i tabellen. b) Beskriv med ord hur många rutor som behövs till en viss figur. c) Skriv en formel som visar hur många rutor som behövs för att bygga den n:te figuren. Figur n Antal rutor d) Beräkna med hjälp av formeln hur många rutor som behövs till figur Figur 1 Figur 2 Figur 3 a) Hur många rutor behövs till de olika figurerna? Fyll i tabellen. b) Beskriv med ord hur många rutor som behövs till en viss figur. c) Skriv en formel som visar hur många rutor som behövs för att bygga den n:te figuren. Figur n Antal rutor d) Beräkna med hjälp av formeln hur många rutor som behövs till figur

40 Arbetsblad 3:11 Ekvationer 3 Räkna i ditt räknehäfte. sid 101 Lös ekvationerna. 1 a) 2x = 5 4 5x b) = x c) 4 = 15 2 a) 3x + 3 = 4 b) 5x 8 = 3 c) 7x 4 = Minna och Anna har löst en ekvation men fått olika resultat. Studera deras lösningar. Markera de fel du hittar. Lös ekvationen på rätt sätt. Minna Anna 4(3 x) 2(x 2) = 5(4 2x) 4(3 x) 2(x 2) = 5(4 2x) 12 4x 2x 4 = 20 10x 12 4x 2x + 4 = 20 10x 8 6x = 20 10x 16 6x = 20 10x 4x = 12 4 = 16x x = 3 x = 1 4 Lös ekvationerna 4 a) 2x + 9 = 4x 5 b) x = 3 + 6x 5 a) 4x + 6 = 12x 2 b) 3 + 2x = 10 5x 6 a) 2x + 3 x 1 = 9x 6x 2 b) 3x 4 4x = 3x 1 2x 9 7 Axel och Jonas har löst en ekvation men fått olika resultat. Studera deras lösningar. Markera de fel du hittar. Lös ekvationen på rätt sätt. Axel Jonas 2(5x + 8) = 3(4x 2) 2(5x + 8) = 3(4x 2) 10x + 16 = 12x 6 10x + 16 = 12x 2 22x = = 2x x = x = 9 8 a) 4(x + 5) = 5(3x 7) b) 4x = 12 3(x 3) 9 a) 5 2(2x 3) = 3(x 1) b) 4(x + 2) = 8x 3(x + 1)

41 Arbetsblad 3:12 Lös med ekvationer 3 Räkna i ditt räknehäfte. sid Lisa har fyra gånger så många cd-skivor som Ola. Om Lisa lånar ut 15 av sina cd-skivor till Ola har de lika många. Hur många cd-skivor har var och en? 2 En påse chokladpraliner innehåller x st praliner. Emma köpte sex påsar och sju lösa praliner. Emil köpte sju påsar. Tar han bort tre praliner från en påse har han lika många som Emma. Hur många praliner finns i en påse? 3 Anders är tre år yngre än Bo. Inga är tre gånger så gammal som Anders. Alla tre tillsammans är tre gånger så gamla som Bo. Hur gamla är var och en? 4 En rektangels ena sida är 8 cm längre än den andra. Omkretsen av rektangeln är lika stor som omkretsen av en liksidig triangel. Triangelns sida är lika lång som rektangelns längre sida. Hur stor är rektangelns area? 5 Hanna har två buntar med sedlar. Det är lika många sedlar i varje bunt och det är lika mycket pengar i varje bunt. I den ena bunten ligger det dubbelt så många tjugolappar som hundralappar. I den andra bunten ligger det fyra tjugolappar och resten är femtiolappar. Hur många hundralappar finns det? 6 Lana och Shaima tänker på samma tal. Vilket är talet? Jag dubblar talet och subtraherar 13 från produkten. Då får vi samma slutresultat. Jag adderar 24 till talet och multiplicerar summan med 1,5. 7 Inför ett matteprov fick Klara 30 uppgifter att träna på. Hon fick av sin pappa 10 kr för varje uppgift som hon räknade rätt, men fick betala 6 kr för varje som hon löste fel. När hon hade räknat färdigt fick hon 12 kr. Hur många uppgifter hade Klara rätt på?

42 Arbetsblad 3:13 sid 103 Förklara med algebra 1 a) Följ instruktionen i rutan och skriv ned vilket sluttal du får. Tänk på ett tal. Addera 6. Multiplicera med 2. Subtrahera 2. Dividera med 2. Subtrahera starttalet. b) Gör på samma sätt med ett annat tal. c) Kalla starttalet för x och visa att sluttalet alltid blir 5. 2 a) Följ instruktionen i rutan och skriv vilket sluttal du får. Tänk på ett tal. Multiplicera med 3. Subtrahera 6. Dividera med 3. Addera 2. Subtrahera starttalet. b) Kalla starttalet för x och visa att det alltid blir samma sluttal. 3 a) Följ instruktionen i rutan och skriv vilket sluttal du får. Tänk på ett tal. Multiplicera med 2. Addera 50. Dividera med 2. Subtrahera 25. b) Kalla starttalet för x och visa att sluttalet alltid blir detsamma som starttalet.

43 Arbetsblad 4:1 sid 111, 125 Koordinatsystemet y x y x y x y x y x y x

44 Arbetsblad 4:2 sid 111, 125 Koordinatsystem 1 Vilka koordinater har punkterna? A B C D E F G H y 5 C 4 D 3 B 2 A E F 2 H 3 4 G 5 x 2 Markera de fem punkterna i diagrammet. Dra en linje mellan punkterna. Vilken figur bildar punkterna? a) (0, 1) (2, 1) (2, 3) (0, 3) (0, 1) b) (4, 0) (3, 3) (4, 5) (5, 3) (4, 0) c) ( 5, 1) ( 3, 3) ( 3, 5) ( 5, 3) ( 5, 1) d) ( 5, 3) ( 2, 3) ( 3, 1) ( 5, 1) ( 5, 3) y x 3 Ett av Alliansens rymdskepp är omringat av Imperianska rymdskepp. a) Vilka koordinater har det? b) Vilka koordinater har de omgivande rymdskeppen från Imperiet? 4 Skeppen A och C möts på halva vägen. Vilka koordinater har mötespunkten? är ett rymdskepp från Alliansen är ett rymdskepp från Imperiet A y F G B E D C x 5 En enorm explosion förstör alla rymdskep med y-koordinat mindre än 1. Vilka rymdskepp går förlorade?

45 Arbetsblad 4:3 Göra tabell, rita diagram Rita i ditt räknehäfte. sid 113, 127 Ett jämförpris kan åskådliggöras med hjälp av ett diagram. 1 Tabellen visar vad bananer kostar beroende på hur mycket du köper. a) Rita ett diagram som visar hur kostnaden beror av hur mycket bananer man köper. kg kr b) Använd tabellen för att räkna ut kostnaden för 4 kg 7 kg c) Ungefär hur mycket bananer får du för 100 kr 160 kr 2 Äpplen kostar 14 kr/kg. a) Gör en tabell för vad äpplena kostar. Använd samma kg-värden som i exemplet med bananer. b) Pricka in värdena i ett diagram av samma utseende som på bilden ovan och dra en linje genom punkterna. c) Ungefär hur mycket äpplen får du för 100 kr 160 kr 3 Gör färdigt tabellen Vikt, hg Körsbär, kr 30 Aprikoser, kr 24 a) Pricka i ett diagram in värdena för både körsbär och aprikoser och dra två linjer genom punkterna. b) Hur mycket körsbär får du för 20 kr 40 kr c) Hur mycket aprikoser får du för 20 kr 40 kr d) Hur förändras lutningen på linjen när jämförpriset ändras? e) Varför går linjen alltid genom origo?

46 Arbetsblad 4:4 sid 115, 127 Proportionalitet och formler 1 a) Gör tabellen färdig. Markera punkterna i koordinatsystemet. Dra en linje genom punkterna. Antal, kg Kostnad, kr b) Vad ska stå i rutan? K = x 2 Rikard älskar stuvade makaroner. Diagrammet visar sambandet mellan antal portioner och den mängd makaroner som behövs. a) Hur många deciliter behövs till 3 portioner? b) Räcker 9 dl till 5 portioner? Motivera ditt svar. c) Vad ska stå i rutan för att formeln ska visa sambandet mellan mängd makaroner och antal portioner? kr dl Kostnad (K) Vikt 10 kg Mängd (M) Portioner (x) st M = x 3 Diagrammet visar sambandet mellan antal teskedar chokladpulver och mängden mjölk som behövs för att göra en god chokladdryck. a) Hur många teskedar choklad behövs till 4 dl mjölk? b) Skriv en formel som visar sambandet mellan antal teskedar chokladpulver (C) och mängden mjölk i deciliter (x). tsk 10 5 Choklad (C) Mjölk (x) dl

47 Arbetsblad 4:5 sid 117, 128 Andra linjära samband kr 300 Kostnad 1 Fyll i tabellen och rita grafen i diagrammet. Timmar Kostnad 200 x K = x 0 K = = K = K = Tid h 2 Använd diagrammet för att besvara frågorna. a) Vilken är den fasta avgiften? b) Vilken är timkostnaden? c) Hur mycket får du betala om du anlitar firman i fyra timmar? d) Ringa in den formel som beskriver sambandet. K = x K = 200x K = x kr Kostnad Tid e) Detta är ingen proportionalitet. Förklara varför h 3 a) Välj rätt graf till varje formel. K = 100x kr 400 K A B C D K = x 300 K = 50x b) Skriv en formel som beskriver grafen som blev över. K = h

48 Arbetsblad 4:6 sid 118, 129 Läsa av diagram Diagrammet visar Patriks och Saras vikter under deras första 20 år. 1 Hur mycket ökade vikten mellan10 år och 18 år för kg Vikt Patrik Sara a) Patrik b) Sara 20 2 a) Mellan vilka åldrar vägde Patrik mer än Sara? 10 Ålder år b) Hur ser du det i diagrammet? 3 a) När ökade Saras vikt mest? b) Hur ser du det i diagrammet? 4 Uppskatta Patriks viktökning per år under de år då den var som störst. 5 Oskar hoppar fallskärm på sin fritid. När han hoppar ut ur planet ökar hans fart snabbt. När hans fallskärm öppnar sig minskar farten plötsligt och han sjunker sedan ner mot marken med en jämn fart. Höjd A Höjd B Höjd C Tid Tid Tid a) Vilken av de tre graferna visar Oskars fallskärmshopp? b) Förklara varför de andra graferna är fel.

49 Arbetsblad 4:7 sid 119 Mer om diagram 1 Diagrammet visar hur vattenbehållaren fylls med vatten. Höjd B A Tid a) I början av grafen, vid A, går kurvan brant uppåt. Varför? b) Förklara varför kurvans lutning vid B är mindre. 2 Bilderna visar tre vattenbehållare. Rita en graf som visar hur vattnet fylls på i varje behållare. A B C Höjd A Höjd B Höjd C Tid Tid Tid 3 Grafen visar hur vattnet fylls upp i en vattenbehållare. Rita en figur hur vattenbehållaren skulle kunna se ut. Höjd Tid

50 Arbetsblad 4:8 sid 135 Räkna med proportionaliteter 1 2 kg mjöl kostar 8,40 kr. Hur mycket kostar 5 kg? 2 3 kg ost kostar 270 kr. Hur mycket kostar ett halvt kilo? 3 En person cyklar 12 km på 30 minuter. Hur långt kommer personen på 45 minuter med samma medelhastighet? 4 Annas företag gräver ner bredbandskabel. På två dagar gräver de 500 m under normala förhållanden. Hur långt gräver de på en arbetsvecka? 5 Jonas blandade 2 dl vit färg med 5 dl blå färg till vacker ljusblå färg. Hur mycket a) blå färg behövs om han ska blanda med 3 dl vit färg? b) vit färg behövs om han ska blanda med 3 dl blå färg? 6 Robert städade i parken. Han fick 600 kr för åtta timmars arbete. a) Hur mycket får han för fem timmars arbete? b) Hur många timmar behöver han arbeta för att tjäna 900 kr? 7 Linda gör rent i 12 hästboxar på 1 timme och 30 minuter. a) Hur många hästboxar hinner hon på en timme? b) hur lång tid tar det att göra rent i 20 hästboxar? 8 Till en ridtävling hinner fyra funktionärer sätta upp alla hinder på fem timmar. Hur lång tid behöver fem funktionärer för att sätta upp dubbelt så många hinder? 9 Linda vet att fem höbalar räcker till fyra hästar under tio dagar. Hur många höbalar behövs till tio hästar under 30 dagar? Från farfars räknelära 10 2 arbetare gräver 2 gropar på 2 dagar Hur många gropar gräver då 1 arbetare på 1 dag? 11 Hur mycket hö får jag för 40 hönor då 20 hönor motsvarar ett får och 2 getter behövs för att få ett får? För en get får jag 4 balar hö. Ibland stämde inte problemen riktigt överens med verkligheten. 12 En man bygger en mur på tio dagar med tio timmars arbetsdag. Hur många män behövs för att bygga muren på a) en dag b) en timme c) Hur lång tid tar det för män att bygga muren?

51 Arbetsblad 5:1 sid 142, 156 Repetition av bråk 1 Hur stor del av figuren är färgad? Skriv som ett bråk. a) b) c) d) 2 a) Skriv de bråk som är lika med en halv. b) Skriv de bråk som är mindre än en halv. c) Skriv de bråk som är större än en halv. d) Skriv de bråk som är större än en hel Skriv bråken i blandad form. 8 5 = Bråkform Blandad form 3 a) 6 5 = b) 5 4 = c) 9 7 = d) 11 8 = 4 a) 9 5 = b) 12 5 = c) 9 4 = d) 14 3 = 5 Skriv bråken i storleksordning a) b) Skriv bråken i decimalform. Använd räknare om du behöver. 6 a) 1 2 = 7 a) 3 4 = b) = b) 4 5 = c) 1 5 = c) 9 10 = d) 1 10 = d) =

52 Arbetsblad 5:2 sid 143, 157 Förkorta och förlänga bråk 1 Förkorta med 2 a) 6 8 = b) 14 = c) = 2 Förkorta med 5 a) 5 15 = b) 25 = c) 65 = 3 Förkorta med 3 a) 3 9 = b) 21 = c) = Skriv med så liten nämnare som möjligt. 4 a) 4 = b) = 5 a) 6 = b) = 6 a) 3 = b) = 7 a) 7 = b) = 8 Förläng med 4 a) 3 5 = b) 5 7 = c) 6 8 = 9 Förläng med 10 a) 2 7 = b) 6 9 = c) 3 8 = 10 Förläng med 5 a) 3 4 = b) 7 8 = c) 4 9 = 11 Skriv med nämnaren 24 a) 3 8 = b) 5 6 = c) 3 4 = d) 4 48 = Skriv med nämnaren a) 7 = b) 6 = c) = d) 4 10 = 13 a) 3 4 = b) 2 = c) = d) =

53 Arbetsblad 5:3 sid 144, 159 Bråkform Decimalform Procentform 1 Fyll i tabellen Bråkform Decimalform Procentform 1 2 0, % 0, % 0, Skriv i decimalform 2 a) 32 % = b) 6 % = c) 80 % = 3 a) 2,5 % = b) 99,9 % = c) 101 % = Skriv som procent 4 a) 0,05 = b) 0,65 = c) 0,9 = 5 a) 0,065 = b) 0,987 = c) 1,02 =

54 Arbetsblad 5:4 sid 144, 159 Hur många procent? 1 Hur stor del av figuren är skuggad? Svara både i bråkform och i procentform. a) b) c) d) e) f) Hur många procent är 2 a) 3 av 10 = b) 8 av 10 = Tänk: Hur många är det av 100. c) 4 av 5 = d) 3 av 5 = 3 a) 5 av 20 = b) 12 av 20 = c) 14 av 50 = d) 30 av 200 = Hur många procent är Använd räknaren och avrunda till hela procent i uppgift 4 till 6. 4 a) 12 av 45 b) 17 av 65 c) 32 av 38 5 a) 6 av 81 b) 8 av 34 c) 5 av 42 6 a) 24 av 52 b) 78 av 89 c) 65 av 120

55 Arbetsblad 5:5 Räkna i ditt räknehäfte. sid 147, 161 Jämför med procent Exempel: B är 60 cm längre än A. 60 B är = 1 = 100 % längre än A. 60 A är 60 cm kortare än 120 cm. 60 A är = 0,5 = 50 % kortare än B Kejsarpingvin Pingvin B 120 cm A 60 cm Vandringsalbatross a) Hur många procent längre är D jämfört med C? D 120 cm b) Hur många procent kortare är C jämfört med D? Jättestormfågel C 90 cm 2 Havsgädda F 80 cm a) Hur många procent längre är F än E? b) Hur många procent kortare är E än F? Sjökock E 20 cm Makrill 3 H 50 cm a) Hur många procent tyngre är H än G? b) Hur många procent lättare är G än H? G 40 cm 4 Jämför storleken mellan hane och hona av sjöelefanter. a) Hur många procent tyngre är hanen jämfört med honan? hane kg, 5 m b) Hur många procent lättare är honan jämfört med hanen? hona 680 kg, 3 m c) Hur många procent längre är hanen jämfört med honan? d) Hur många procent kortare är honan jämfört med hanen?

56 Arbetsblad 5:6 sid 148, 162 Addera och subtrahera bråk Beräkna. Svara i blandad form om det går. 1 a) = b) = c) = 2 a) = b) = c) = Börja med att skriva bråken med samma nämnare. Beräkna sedan. Svara i blandad form om det går. Förkorta om det går. 3 a) = b) = 4 a) = b) = 5 a) = b) = 6 a) = b) = 7 a) = b) = 8 a) = b) = 9 a) = b) = 10 a) = b) = 11 a) = b) =

57 Arbetsblad 5:7 sid 150, 163 Multiplicera bråk Multiplicera ett bråk med ett heltal Exempel: = = 6 4 = = Beräkna. Svara i blandad form. Förkorta om det går = 2 a) = b) = 3 a) = b) = 4 a) 8 2 = b) = 5 a) = b) = Multiplicera två bråk Exempel: = = = 3 1 = = Beräkna. Förkorta om det går = a) = b) = 8 a) = b) = 9 a) = b) = 10 a) = b) =

58 Arbetsblad 5:8 sid 151 Förkorta och multiplicera bråk Exempel: = När man multiplicerar bråken kan det vara enklare att förkorta bråken innan man multiplicerar. Skriv på samma bråkstreck. Beräkna, förkorta om det går. Skriv svaret i blandad form om det går. 1 a) = b) = 2 a) = b) = 3 a) = b) = 4 a) = b) = 5 a) = b) = 6 a) 15 4 = b) = = = = =

59 Arbetsblad 5:9 sid 168 Algebraiska bråk Förenkla bråken 1 a) b 3 b = b) a 4 a 2 = 2 a) b 2 4 b = b) 5a b 10a = 3 a) x y x = b) y2 x y = 4 a) x 10 5 x 2 = b) 4 x x2 12y = 5 a) 6 5y 15y = b) 8x xy = 6 a) 6b 14a2 4a 27b 2 = 24a2 b) 10b 15 9a 3 = 7 a) 3ab 4a2 8a 5b 2 = b) 5x2 y 8y 2xy 10y 2 = 8 3a2 8 b 4a 9 b 2 = 9 4xy y 2 3 x2 xy 2 = 10 5ab 3a b ab =

60 Arbetsblad 5:10 sid 170 Dividera med bråk 1 Hur många bitar blir det om fyra tårtor delas i a) halvor b) tredjedelar c) femtedelar 2 Hur många flaskor behövs det om man ska hälla 2 liter vatten i flaskor som rymmer a) 1 2 liter b) 1 3 liter c) 1 4 liter Beräkna 3 a) 1 1 = b) = c) = 7 4 a) 6 1 = b) = c) = a) = b) = c) 4 4 = 1 6 a) = b) = c) = 3 Vilket är det inverterade talet till 7 a) 1 4 = b) 7 = c) 6 = d) 2x 6 y 2 = 8 a) 3 2 = b) 2 5 = c) 11 = d) 3y 4 x 2 = Beräkna 9 a) = b) = c) 2 2 = 2 10 a) = b) = c) = a) = b) = c) = 8

61 Arbetsblad 5:11 sid 171 Dividera algebraiska bråk Vilket är det inverterade talet till 1 a) a b) b a x2 c) y 2 a) 3y x 2 3b2 b) 2a 3x2 c) 2y Beräkna. Förkorta så långt som möjligt. a 3 a) 6 x2 y a b) 2 2 3x y a 4 a) 8 a 2 b a 2 b) 2 b 2 3b 5 a) 5a 2x3 ab b) 3 2 xy 2 10x2 4y 6 a) 2x 5y zy 7 a) x 3y xz 4b2 b) 9a 2b2 a 4x2 3zy b) 2x 6zy

62 Arbetsblad 6:1 Sannolikhet Svara i bråkform. sid 181, Du slår en tärning. Beräkna sannolikheten ör att resultatet ska bli a) en 3:a b) en 1:a, 2:a eller 3:a c) minst en 4:a 2 För att vinna i ett spel måste man slå antingen en etta eller sexa med en tärning. Hur stor är chansen att göra det? 3 Du drar ett kort ur en kortlek. Beräkna sannolikheten att kortet är a) en hjärter b) en hjärter eller ruter A D K c) en kung d) ett svart kort och högst en fyra e) en knekt, dam, kung eller ess 4 En godispåse innehåller 6 blå, 2 röda och 4 gröna godisbitar. Du tar upp en godisbit helt slumpmässigt. Beräkna sannolikheten för följande händelser. Godisbiten är a) grön b) röd c) grön eller röd d) inte grön 5 I en klass finns 12 flickor och 18 pojkar. Klassen har vunnit en biobiljett som ska lottas ut med hjälp av klasslistan. Hur stor är sannolikheten att en flicka vinner? 6 I ett lotteri finns lotter, numrerade från 1 till 100. Vinstlotter är alla där numret slutar med 5. Hur stor är sannolikheten att dra en vinstlott?

63 Nit Arbetsblad 6:2 sid 193 Hur ska lyckohjulet se ut? 1 Fyll i orden VINST och NIT i lyckohjulen så att a) chansen att vinna blir 1 3 b) risken att förlora blir Fyll i orden CD, CHOKLAD, KOLA i lyckohjulet så att a) chansen att vinna en CD blir 1 12 b) chansen att vinna CHOKLAD blir 1 6 c) chansen att vinna KOLA blir Fyll i ordet NALLE i lyckohjulet så att risken att inte vinna blir 75 % Nytt spel Nit 4 Fyll i fälten på lyckohjulet färdigt så att a) chansen att vinna 100 kr blir 15 % b) chansen till nytt spel blir 55 % 100 kr Nytt spel Nytt spel

64 Arbetsblad 6:3 sid 197 Utfallsdiagram Använd diagrammet bredvid när du löser uppgifterna Du kastar en tärning två gånger. Beräkna sannolikheten för att a) du får 6 båda gångerna, dvs. P(6,6) b) första kastet ger 6 och att andra ger ett udda tal, dvs P(6, udda tal) eller P(6, 1 eller 3 eller 5) Andra kastet 6 1, 6 2, 6 3, 6 4, 6 5, 6 6, 6 5 1, 5 2, 5 3, 5 4, 5 5, 5 6, 5 4 1, 4 2, 4 3, 4 4, 4 5, 4 6, 4 3 1, 3 2, 3 3, 3 4, 3 5, 3 6, 3 2 1, 2 2, 2 3, 2 4, 2 5, 2 6, 2 1 1, 1 2, 1 3, 1 4, 1 5, 1 6, 1 c) båda kasten ger minst 4, dvs P(minst 4, minst 4) Första kastet 2 Beräkna a) P(summan 4) b) P(summan högst 6) 3 Beräkna a) P(första kastet ger 2) b) P(minst ett kast visar 2) c) P(inget kast visar 2) 4 På ett test finns fem svarsalternativ (a e) på fråga 1 och fyra svarsalternativ (a d) på fråga 2. Fyll i utfallsdiagramment med de olika utfallen. Fråga 2 d c b 5 Daniel gissar på båda frågorna. Beräkna a) P(båda rätt) a a, a b, a b) P(exakt ett rätt) a b c d e Fråga 1 c) P(inget rätt)

65 Arbetsblad 6:4 Träddiagram Räkna i ditt räknehäfte. sid 199 Ett chokladhjul på ett nöjesfält ger vinst på var tredje nummer. Johan spelar tre gånger. Träddiagrammet visar sannolikheten för vinst respektive förlust. Använd diagrammet när du löser uppgifterna Beräkna sannolikheten för att Johan Vinst Förlust a) vinner alla tre gångerna, dvs. P(vinst, vinst, vinst) b) förlorar första gången och sedan vinner vid de andra, dvs. P(förlust, vinst, vinst) c) förlorar de två första gångerna, sedan vinner, 2 Beräkna dvs. P(förlust, förlust, vinst) a) P(vinst två gånger) b) P(förlust två gånger) c) P(högst en förlust) d) P(minst en vinst) 3 Alicia åker pendeltåg fram och tillbaka till sitt jobb. Linjen trafikeras av ett långsamt tåg som stannar på alla stationer och ett snabbtåg som kör direkt till slutstationen. Hon tar det första tåget som kommer in på perrongen. Sannolikheten att det är ett snabbtåg är 1/5. Rita ett träddiagram och beräkna sannolikheten för att tåget är a) ett snabbtåg båda gångerna b) snabbtåg ena vägen och ett långsamt den andra c) ett snabbtåg åtminstone den ena gången 4 I en påse finns 3 röda och 5 gula kulor. Du tar en kula ur påsen utan att titta, noterar färgen och lägger tillbaka kulan. En ny kula tas upp osv. Beräkna med hjälp av ett träddiagram a) P(3 gula kulor) b) P(3 röda kulor) c) P(2 röda och 1 gul kula)

66 Arbetsblad 6:5 sid 201 Beroende händelser I en påse finns 3 svarta och 2 vita kulor. Du tar upp två kulor, en i taget, noterar färgen och behåller kulorna. Träddiagrammet visar sannolikheterna för olika händelser. Använd diagrammet när du löser uppgift 1och 2. Beräkna Vita Svarta v, v v, s s, v s, s 1 a) P(svart, svart) b) P(vit, svart) 2 a) P(minst en vit) b) P(olika färg) 3 Du tar slumpvis två kulor ur en påse. Kulorna läggs inte tillbaka. Rita ett träddiagram och beräkna. a) P(2 svarta) b) P(en av varje färg) c) P(åtminstone en vit) 4 I en besticklåda finns 5 gafflar och 10 knivar. Beräkna med hjälp av ett träddiagram sannolikheten att du slumpmässigt tar upp en kniv och en gaffel efter varann. 5 I en äggförpackning finns 5 kokta och 3 okokta ägg. Du plockar upp 3 ägg utan att kontrollera dem först. Rita ett träddiagram. Beräkna sannolikheten för att du tar a) 2 okokta ägg b) 3 kokta ägg

67 Arbetsblad 7:1 sid 208, 218 Stora tal Skriv med siffror 1 a) Två tusen b) Tre miljoner c) Niohundra tusen d) Fyra miljarder 2 a) Femtusen trehundra b) Femtusen trettio c) Tjugohundrafyra d) Tjugohundrafyrtio 3 a) Sjuttiofemtusen trettio b) Hundratusen två c) Sjuttiofemtusen trehundra d) Hundratretusen 4 a) Sexhundratjugotusen åttahundratre b) Sexhundratvåtusen åttiotre c) Fyra miljoner tretusen tvåhundrafem 5 a) Fyra miljoner trettiotusen tjugofem b) Femton miljoner femtontusen femton c) Etthundrafemtio miljoner etthundrafemtio 6 Skriv talen med bokstäver. a) b) c) Skriv med siffror och beräkna a) Två miljoner plus tjugotusen plus tjugo b) Trettio miljoner minus trehundra tusen c) Två miljarder delat med tjugo miljoner

68 Arbetsblad 7:2 sid 209, 212 Prefix för stora tal 1 Dra streck mellan de som betyder samma sak kilo miljon mega miljard giga tusen 2 Skriv som meter a) 7 km = b) 84 km = c) 170 km = d) 1,6 km = e) 0,8 km = f) 0,03 km = 3 Skriv som kilometer a) m = b) m = c) m = d) m = e) 700 m = f) 80 m = 4 Skriv talen som miljoner a) = miljoner b) = miljoner c) = miljoner d) = miljoner 5 Skriv som megahertz (MHz) a) Hz = b) Hz = c) Hz = d) Hz = 6 Skriv som gigawatt (GW) a) W = b) W = Skriv utan prefix 7 a) 5 km = b) 0,9 km = 8 a) 8 MW = b) 0,75 MW = 9 a) 2 GW = b) 1,5 GW =

69 Arbetsblad 7:3 sid 211, 222 Grundpotensform Skriv talen i grundpotensform 1 a) = b) = 2 a) = b) 2 miljoner = 3 a) 12 miljoner = b) 125 miljoner = 4 a) 5 miljarder = b) en halv miljard = Skriv talen på vanligt sätt 5 a) = b) = 6 a) 3, = b) 5, = 7 a) 5, = b) 2, = 8 Storleksordna platserna efter invånarantalet. Börja med den minsta. Svara med grundpotensform. Skåne: 1,2 miljoner Uppsala: Storvreta: Limhamn: Malmö: En kvarts miljon Uppland: Hur många gånger större är 9 a) 10 8 än 10 5 b) än a) än b) än a) än b) än

70 Arbetsblad 7:4 sid 212, 221 Räkna med tiopotenser Skriv talen som tiopotenser. 1 a) = b) = c) = Skriv med siffror på vanligt sätt 2 a) 10 3 = b) 10 5 = c) 10 9 = 3 a) tio tusen = b) 10 miljoner = Multiplikation och division Beräkna och svara med en tiopotens. 4 a) = b) = 5 a) = b) = 6 a) = b) = 7 a) = 8 a) = a) 100 = b) = b) = 000 b) = c) = c) = c) = Addition och subtraktion Beräkna och svara på vanligt sätt. 10 a) = b) = 11 a) = b) =

71 Arbetsblad 7:5 sid 213, 222 Räkna med tal i grundpotensform Beräkna och skriv svaret i grundpotensform 1 a) = b) = 2 a) 1, = b) , = 3 a) 2, = b) 1, = 4 a) = 5 a) 7, = b) = 8,4 109 b) = Skriv i grundpotensform 6 a) = b) = 7 a) 0, = b) 0, = 8 c) = b) 0, = Beräkna och skriv svaret i grundpotensform 9 a) = b) = 10 a) = b) = 11 a) 7, = 4,5 109 b) =

72 Arbetsblad 7:6 sid 214 Små tal i grundpotensform Skriv i grundpotensform 1 a) 0,01 = b) 0,003 = c) 0, = 2 a) 0,69 = b) 0,045 = c) 0,032 = 3 a) 0,004 9 = b) 0, = c) 0, = 4 a) en tiotusendel = b) fem tusendelar = c) åtta miljondelar = Skriv utan tiopotens 5 a) = b) = c) = 6 a) 4, = b) 6, = c) 8, = 7 Dra streck mellan de som betyder samma sak. deci hundradel 10 3 centi tusendel 10 6 milli miljondel 10 1 mikro tiondel 10 2 Skriv utan prefix 8 a) 5,4 cm = b) 1,5 mm = c) 8 dm = 9 a) 5 µm = b) 89 µm = c) 475 µm = Skriv som meter, i grundpotensform 10 a) 8,5 cm = b) 6 mm = c) 7,5 mm = 11 a) 6 µm = b) 3,4 µm = c) 6,85 µm =

Arbetsblad 3:1. Tolka uttryck. 1 Kajsa är a år gammal. Para ihop varje påstående med rätt uttryck.

Arbetsblad 3:1. Tolka uttryck. 1 Kajsa är a år gammal. Para ihop varje påstående med rätt uttryck. Arbetsblad :1 sid 78, 92 Tolka uttryck 1 Kajsa är a år gammal. Para ihop varje påstående med rätt uttryck. a) Karin är tre gånger så gammal: b) Katta är år yngre: a + a c) Kristina är en tredjedel så gammal:

Läs mer

Arbetsblad 4:1. Koordinatsystemet. Grundboken sid 111, , Bonnier Utbildning och författarna

Arbetsblad 4:1. Koordinatsystemet. Grundboken sid 111, , Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad : sid, Koordinatsstemet Arbetsblad : sid, Koordinatsstem Vilka koordinater har punkterna? A B C D E F G H C D B A E F H G Markera de fem punkterna i diagrammet. Dra en linje mellan punkterna.

Läs mer

Arbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen?

Arbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen? Arbetsblad 5:1 sid 143 Tal och tallinjer 1 Skriv rätt tal på tallinjen. a) 0 0,5 1 b) 0 0,5 1 c) 0 1 2 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 0,4 0,404 0,44 0,04 0,45 3 Vilka tal kommer

Läs mer

Facit Arbetsblad. 1 Tal. 8 a) 0,04 0,3 3,2 b) 0,008 0,018 5,034 9 a) 0,05 3,7 2,15 b) 90,4 18,64 21,21

Facit Arbetsblad. 1 Tal. 8 a) 0,04 0,3 3,2 b) 0,008 0,018 5,034 9 a) 0,05 3,7 2,15 b) 90,4 18,64 21,21 1 Tal Arbetsblad 1:1 1 0,1 0,5 0,8 1, 0,3 0,8 1,1 1,5 3 1,1 1,6,1,4 4 0,01 0,05 0,11 0,14 5 0,1 0,5 0,31 0,34 6 0,5 0,56 0,61 0,65 7 0,94 0,98 1,01 1,05 8 1,91 1,95 1,99,0 Arbetsblad 1: 1 0,3 0,6 0,9 1,1

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22

Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22 Arbetsblad 1:1 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 1 1 Skriv rätt tal på linjen. 0,8 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,05 0 0,1 5 0,2 0,3 6 0,5 0,6 7 0,9 1 8 1,9 2 Arbetsblad 1:2 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen

Läs mer

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är. Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform

Läs mer

Arbetsblad 5:2. Förkorta och förlänga bråk. 1 Förkorta med 2. 2 Förkorta med 5. 3 Förkorta med 3. 4 a) 4 = b) a) 6 = b) 16.

Arbetsblad 5:2. Förkorta och förlänga bråk. 1 Förkorta med 2. 2 Förkorta med 5. 3 Förkorta med 3. 4 a) 4 = b) a) 6 = b) 16. Arbetsblad 5:1 sid 142, 156 Repetition av bråk 1 Hur stor del av figuren är färgad? Skriv som ett bråk. a) b) c) d) 2 a) Skriv de bråk som är lika med en halv. b) Skriv de bråk som är mindre än en halv.

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 Beräkna 1 a) 0,5 + 0,7 b) 0,45 + 1,6 c) 2,76 0,8 2 a) 4,5 10 b) 30,5 10 c) 0,45 1 000 3 Vilka av produkterna är a) större än 6 1,09 6 0,87 6 1 6 4,3 6 0,08 6 b) mindre än 6 4 Skriv

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

18 a) 36 b) 900 c) 25 d) 1 REPETITIONSUPPGIFTER 2. 1 a) 20 m 2 b) 16 m 2 c) 10 m 2 d) 48 m 2 (50, 24 m 2 )

18 a) 36 b) 900 c) 25 d) 1 REPETITIONSUPPGIFTER 2. 1 a) 20 m 2 b) 16 m 2 c) 10 m 2 d) 48 m 2 (50, 24 m 2 ) epetitionsuppgifter Till varje kapitel finns repetitionsuppgifter i form av Arbetsblad. Uppgifterna är relaterade till innehållet i respektive kapitel och täcker hela kapitlet. De uppgifter som kräver

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Algebra och ekvationer

Algebra och ekvationer Algebra och ekvationer Mål När eleverna har studerat det kapitlet ska de kunna: lösa olika slags ekvationer kontrollera en lösning till en ekvation med hjälp av prövning lösa problem med hjälp av ekvationer

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Blandade uppgifter om tal

Blandade uppgifter om tal Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.

Läs mer

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5 OH 1 Addition och subtraktion Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? 1 = 7 6 1 0 1 + = 7 6 1 0 1 7 + = 7 6 1 0 1 1 = 7 6 1 0 1 Beräkna med huvudräkning 8 6 6 8 7 + 7 8 9 7 9 1 8 10 1 + 0 Kopiering

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 1 Vilka tal pekar pilarna på? a) b) Skriv talen med siffror 2 a) trehundra sju b) femtontusen fyrtiofem c) tvåhundrafemtusen tre 3 a) fyra tiondelar b) 65 hundradelar c) 15 tiondelar

Läs mer

Övningsblad 1.1 A. Bråkbegreppet. 1 Skugga. 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? 3 Ringa in 2 av stjärnorna.

Övningsblad 1.1 A. Bråkbegreppet. 1 Skugga. 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? 3 Ringa in 2 av stjärnorna. Övningsblad 1.1 A Bråkbegreppet 1 Skugga 1 6 av figuren b) 2 3 av figuren 3 av figuren 4 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? b) 3 Ringa in 2 av stjärnorna. 4 Skriv 20 valfria bokstäver och låt 1 av

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal 1 Tal Arbetsblad 1:1 1 a) 18 9 06 b) 85 10 00 c) 0 1 080 9 060 d) 5 105 6 780 e) 78 8 970 9 05 f) 990 75 102 5 2 a) 0 = 2 2 2 5 b) 75 = 5 5 c) 6 = 2 2 a) 8 = 2 2 2 2 b) 28 = 2 2 7 c) 90 = 2 5 a) = 2 2

Läs mer

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18 Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer

KW ht-17. Övningsuppgifter

KW ht-17. Övningsuppgifter Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Z

Sammanfattningar Matematikboken Z Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > < Arbetsblad : Arbeta tillsammans > < Poängkryss Materiel: Spelplan, 3 4 tärningar och penna. Antal deltagare: 2 4 st Utförande: Spelare nr slår alla tärningarna samtidigt. De tal som tärningarna visar ska

Läs mer

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 = Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion

Läs mer

Volym liter och deciliter

Volym liter och deciliter Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar

Läs mer

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60.

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60. Förord Det här häftet är tänkt som ett komplement till kapitel 5, Genrepet, i läroboken Matte Direkt år 9. Häftet vänder sig främst till de elever som har svårigheter att klara Genrepets nivå i boken och

Läs mer

Facit Läxor. hur många areaenheter som får plats cm 2 cm och 12 4 cm samt 3 cm 16 cm och 6 cm 8 cm.

Facit Läxor. hur många areaenheter som får plats cm 2 cm och 12 4 cm samt 3 cm 16 cm och 6 cm 8 cm. Läa a) b) c) a) 6,8 b) 8, c) 66 a),99,09,,8,8 b) 0,0 Hon får 9 kr tillbaka. a) 00 b) 00 c) 00 6 a) 0 längder b) 7 m c) kr 7 Decimaltecknet skiljer heltalen från decimaltalen. Placeringen avgör om siffran

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Rep 1 NÅGOT EXTRA. Sidan 88. Sidan 85. Sidan 89. Sidan 86. Sidan 87. Sidan 90

Rep 1 NÅGOT EXTRA. Sidan 88. Sidan 85. Sidan 89. Sidan 86. Sidan 87. Sidan 90 2 VOLYM OCH SKALA / REP 1 FACIT TILL ELEVBOKEN 125 a dl b ml c cl d l 126 5 st 127 200 cm 3 (2 dl = 0,2 l = 0,2 dm 3 = 200 cm 3 ) Sidan 85 128 A B C D Vas tom 235 g 528 g 0,85 kg 1,250 kg Vas med vatten

Läs mer

Repetition 1A. Del I. a) 0,3 eller 0,13 b) 1,19 eller 1,2 c) eller. a) b) c) a) fem tiondelar = b) = c) tre hundradelar =

Repetition 1A. Del I. a) 0,3 eller 0,13 b) 1,19 eller 1,2 c) eller. a) b) c) a) fem tiondelar = b) = c) tre hundradelar = Repetition A Del I a) 976 + 2 = b) 07 233 = c) 6 = 2 Vilket av talen är störst? a) 0,3 eller 0,3 b),9 eller,2 c) 7 0 3 Hur stor andel av figuren är vit? a) b) c) eller 7 00 Skriv talen i decimalform. a)

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6 Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva

Läs mer

Formula 9 facit. 1 Beräkningar med positiva tal 1

Formula 9 facit. 1 Beräkningar med positiva tal 1 Beräkningar med positiva tal Formula 9 facit a) 5,5 (5,50) b) 5,59 c) 5,99 d) 5,54 2 a) 3 (3,00) b) 3,09 c) 3,49 d) 3,04 3 a) 6, (6,0) b) 6,0 c) 5,6 d) 6,06 4 a) 9,04 b) 8,95 c) 8,55 d) 9 (9,00) 5 a) 25

Läs mer

5Genrepet. Mål. Arbetssätt K 5

5Genrepet. Mål. Arbetssätt K 5 Genrepet Mål I det här kapitlet får eleverna möjlighet att repetera och reparera grunderna i grundskolans matematik. apitlet är indelat i se avsnitt: Tal Bråk och procent Geometri Algebra Statistik och

Läs mer

en femma eller en sexa?

en femma eller en sexa? REPETITION 3 A Du kastar en vanlig tärning en gång. Hur stor är sannolikheten att du får en femma eller en sea? 2 Eleverna i klass C fick ge betyg på en bok som de hade läst. Diagrammet visar resultatet.

Läs mer

Uppfriskande Sommarmatematik

Uppfriskande Sommarmatematik Uppfriskande Sommarmatematik Matematiklärarna på Bäckängsgymnasiet genom Johan Espenberg juni 206 Välkommen till Naturvetenskapsprogrammet GRATTIS till din plats på Naturvetenskapsprogrammet på Bäckängsgymnasiet!

Läs mer

TAL OCH RÄKNING HELTAL

TAL OCH RÄKNING HELTAL 1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot

Läs mer

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7 Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Tal i decimalform Tiondelar 0,9 är närmast en hel Skriv talet i decimalform. sju tiondelar 0,7 en tiondel 0,1 fyra tiondelar 0,4 fem tiondelar 0,5

Läs mer

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller = n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental

Läs mer

1 a) 8,3 b) 5,4. 2 a) 16,38 b) 20, m. 4 a) 6 cm 2 b) 5 cm 2. 5 a) m 2 b) m c) dm 2. 6 a) 12 m 2 b) 27 cm 2

1 a) 8,3 b) 5,4. 2 a) 16,38 b) 20, m. 4 a) 6 cm 2 b) 5 cm 2. 5 a) m 2 b) m c) dm 2. 6 a) 12 m 2 b) 27 cm 2 epetition Facit epetition a) 9, 7, 2 a),, a),,7 A,2 B,9 C,7 a),,0 c) 0,2 2,0 m 2, m 2,2 m, m 7 a) 0, m 0,0 m c) 0, m a) 9 a) 0 2 a) 7 a) st st 2 a) 7 0 a),0 kr,0 kr,7 m,7 km T.ex. 7 valpar dl 9 0, m 20

Läs mer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Tal Räknelagar Prioriteringsregler Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.

Läs mer

Matematik. Namn: Datum:

Matematik. Namn: Datum: Matematik Namn: Datum: Multiplikation, tabell 2 och 4. Hur många ben har djuren tillsammans? + = = + + = = + + + + = = + = = + + + = = Skriv färdigt multiplikationen! 3 4 = 4 2 = 2 5 = 4 6 = 4 0 = 4 5

Läs mer

Procent 1, 50 % är hälften

Procent 1, 50 % är hälften Innehåll Procent -7 Bråkform decimalform procentform 8-9 Sannolikhet 10-1 Kombinatorik 13-1 Medelvärde, median och typvärde 1-16 Negativa tal 17-18 Koordinatsystem 19- Proportionella samband 3- Geometriska

Läs mer

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk. täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek

Läs mer

Facit Träningshäfte 9:2

Facit Träningshäfte 9:2 Kapitel 1 1 a) 4 800 000 b) 300 200 c) 25 085 d) 0,8 e) 0,25 f) 0,785 2 a) 2 miljoner 35 tusen: 2 035 000 235 tusen: 235 000 tjugotretusen femhundra: 23 500 b) 12 tiondelar: 1,2 12 hundradelar: 0,12 12

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. år 7, Bonnier Utbildning och författarna

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. år 7, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad : Hela tal på tallinjen Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 00 0 0 0 0 00 00 00 00 00 5 000 000 50 000 0 000 7 00 000 00 000 Arbetsblad : Positionssystemet Skriv talen med siffror. Placera in

Läs mer

Algebra - uttryck och ekvationer

Algebra - uttryck och ekvationer Förenkla: Tänk så här: Du går till affären och köper 3 äpplen och 2 bananer och lösgodis för 7 kr. Din kompis köper 1 äpple och 3 bananer och lösgodis för 10 kr. Hur många äpplen och hur många bananer

Läs mer

LÄXA 3. 7 a) 3 120 b) 231 och 3 120 c) 235 och 3 120

LÄXA 3. 7 a) 3 120 b) 231 och 3 120 c) 235 och 3 120 acit till läorna LÄXA LÄXA a),75 0 b), 0 a) 7, b) 0, a) 0 b) 7 c) 00 00 km/s a), b) a) 900 b) 5, cm a) 50 cm b) 0 cm c) 0,5 cm a),5 b) 0,0 5,05,7,9,5, a) 00 b) 0 c) 79 7 a) b) 55 9,5 TIAN centi = hundradel,

Läs mer

Facit följer uppgifternas placering i häftet.

Facit följer uppgifternas placering i häftet. Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Ringa in talet som är närmast en hel. 0,9 Skriv talet i decimalform. tre tiondelar 0,3 en tiondel 0,1 två tiondelar 0,2 sex tiondelar 0,6 sju tiondelar

Läs mer

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9 Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50

Läs mer

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin

Läs mer

Steg dl. 3 a) 12 b) eller 5 = = 6 a) 100% b) 75% 7 7 gröna rutor. Steg 5. 2 a) 600 b) 6% c) 270

Steg dl. 3 a) 12 b) eller 5 = = 6 a) 100% b) 75% 7 7 gröna rutor. Steg 5. 2 a) 600 b) 6% c) 270 Förtest Bråk och procent Steg a) b) dl Pizzadeg vatten jäst olja salt vetemjöl personer dl / paket msk / tsk / dl I den högra är störst del skuggad. a) T ex ruta av b) T ex rutor av Steg dl a) b) eller

Läs mer

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje. En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013 Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter

Läs mer

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt. Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex

Läs mer

lång och 15 cm bred. Hur stor area har tomten i verkligheten? 4,5 2 l b) 2-2- 3 4

lång och 15 cm bred. Hur stor area har tomten i verkligheten? 4,5 2 l b) 2-2- 3 4 LÄXA 12 1 Beräkna med huvudräkning a) En kvadrat har arean 81 cm 2. Hur stor är omkretsen? b) Hur mycket kostar 600 g fläskfile, om priset per kilogram är 120 kr? c) En burk energidryck innehåller 200

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen 6 000 000 520 000 > 50 200 40 000 500 > 40 000 050 5 505 050 < 5 505 500

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen 6 000 000 520 000 > 50 200 40 000 500 > 40 000 050 5 505 050 < 5 505 500 Namn: Förstå och använda stora tal som miljoner och miljarder Skriv talen med siffror. sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen Läs talen först. Använd sedan > eller > < Vilket tal

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.

Läs mer

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratro ten av ett tal kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform

Läs mer

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder

Läs mer

Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg

Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg L ÄRARMAT E R I A L Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg Negativa tal Utför beräkningarna. Addera svaren i varje grupp till en kontrollsumma. Alla kontrollsummor ska bli lika. 2 5 13 + ( 2) 11

Läs mer

Procent 1, 50 % är hälften

Procent 1, 50 % är hälften Innehåll (Facit) Procent -7 Bråkform decimalform procentform 8-9 Sannolikhet 10-1 Kombinatorik 13-1 Medelvärde, median och typvärde 1-16 Negativa tal 17-18 Koordinatsystem 19- Proportionella samband 3-

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

och symmetri Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod

och symmetri Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod Längd, Kapitlets innehåll Kapitlet börjar med att eleverna får träna på längd i decimalform. De olika längdenheterna tränas och eleverna får själva mäta längd. Nästa avsnitt handlar om olika trianglar

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell

Läs mer

Broskolans röda tråd i Matematik

Broskolans röda tråd i Matematik Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Matematik CD för TB = 5 +

Matematik CD för TB = 5 + Föreläsning 4 70 a) Vi delar figuren i två delar, en triangel (på toppen) och en rektangel. Summan av dessa två figurers area ger den eftersökta. Vi behöver följande formler: A R = b h A T = b h Svar:

Läs mer

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Lokala betygskriterier Matematik åk 8 Lokala betygskriterier Matematik åk 8 Mer om tal För Godkänt ska du: Kunna dividera och multiplicera med 10, 100 och 1000. Kunna räkna ut kilopriset för en vara. Kunna multiplicera och dividera med positiva

Läs mer

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen Chans och risk ål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: förklara vad som menas med begreppet sannolikhet räkna ut sannolikheten för att en händelse ska inträffa känna till hur sannolikhet

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng Ämnesprov i matematik Skolår 9 Vårterminen 2004 Del B1 Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 11 juni 2004. Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 1:1 Hela tal på tallinjen 1 Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 100 2 0 10 20 3 0 100 200 300 100 200 5 1 000 2 000 6 50 000 60 000 7 100 000 200 000 Arbetsblad 1:2 Positionssystemet 1 Skriv talen

Läs mer

Tal Repetitionsuppgifter

Tal Repetitionsuppgifter epetitionsuppgifter Till varje kapitel finns repetitionsuppgifter i form av Arbetsblad. Uppgifterna är relaterade till innehållet i respektive kapitel och täcker hela kapitlet. De uppgifter som kräver

Läs mer

PROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER

PROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER PROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER ADDERA RÄTT 1. Bestäm vilka siffror bokstäverna A, B, C, och D bör bytas ut mot i additionen nedan för att additionen ska vara riktig. A 6 3 7 B 2 + 5 8 C D 0 4 2 2. Gör ett eget

Läs mer

Lathund, samband & stora tal, åk 8

Lathund, samband & stora tal, åk 8 Lathund, samband & stora tal, åk 8 Den vågräta tallinjen kallas x-axeln och den lodräta tallinjen kallas y-axeln. Punkten där tallinjerna skär varandra kallas origo (0,0). När man beskriver en punkt i

Läs mer

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Mål Aritmetik Provet omfattar sidorna 6 41 och 206-223 (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Repetition: Repetitionsuppgifter 1 och 7, läxa 1-6 och 27-28 (s. 226 233 och s. 262-264) samt andra övningsuppgifter

Läs mer

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden. Volym Välj olika kärl. Uppskatta hur mycket du tror att varje kärl rymmer. Mät sedan kärlets volym. 1 :1 Mönster i talföljder Fortsätt talföljden. 1 -hopp. : Kärl Jag uppskattar kärlets volym Kärlets volym

Läs mer

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d) Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)

Läs mer

Mål Blå kursen Röd kurs

Mål Blå kursen Röd kurs Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket. Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet

Läs mer

UTTRYCK ÅLDER 5. ALGEBRA P M K. Linda är 5 år äldre än Amanda. Amanda är x år. a) Skriv ett uttryck för hur gamla de är tillsammans.

UTTRYCK ÅLDER 5. ALGEBRA P M K. Linda är 5 år äldre än Amanda. Amanda är x år. a) Skriv ett uttryck för hur gamla de är tillsammans. UTTRYC ÅLDER Linda är 5 år äldre än Amanda. Amanda är x år. 5. ALGEBRA P M a) Skriv ett uttryck för hur gamla de är tillsammans. b)om de tillsammans är 29 år, hur gammal är var och en? E orrekt svar (a)

Läs mer

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1 Tal Räknelagar Prioriteringsregler I uttryck med flera räknesätt beräknas uttrycket i följande ordning: 1. Parenteser 2. Potenser. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: 5 22 1.

Läs mer

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik Nyckelord Grundläggande matematik Ord- och begreppshäfte Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP Matematik 1. BANK - VARDAGSORD 1. Minst 2. Uttag 3. Insättning 4. Kontonummer 5. Uttaget belopp kvitteras 6.

Läs mer

Högskoleverket. Delprov NOG 2002-10-26

Högskoleverket. Delprov NOG 2002-10-26 Högskoleverket Delprov NOG 2002-10-26 1. Det ordinarie priset på en skjorta, som såldes på rea, var 600 kr. Inför slutrean sänktes priset till halva ursprungliga reapriset. Vad var det ursprungliga reapriset

Läs mer

PROVUPPGIFTER. Steg 9 10 Bråk och procent. Godkänd 9 10 1 Skriv 0,03 i procentform. 2 Skriv i blandad form.

PROVUPPGIFTER. Steg 9 10 Bråk och procent. Godkänd 9 10 1 Skriv 0,03 i procentform. 2 Skriv i blandad form. Steg 9 10 Bråk och procent Godkänd 9 10 1 Skriv 0,03 i procentform. 16 2 Skriv i blandad form. 5 3 Vilket eller vilka av talen är lika med en åttondel? 0,8 2 8 2 16 0,12 1,8 4 Skriv 7 % i decimalform.

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2 Kapitel.1 101, 102 Exempel som löses i boken 10 a) x= 1 11+ x= 11+ 1 = 2 c) x= 11 7 x= 7 11 = 77 b) x= 5 x 29 = 5 29 = 6 d) x= 2 26 x= 26 2= 1 10 a) x= 6 5+ 9 x= 5+ 9 6= 5+ 5= 59 b) a = 8a 6= 8 6= 2 6=

Läs mer