Målbild 2035 stadstrafikens stomnät och det sociala perspektivet

Transkript

1 Arbetsmaterial: Målbild 2035 stadstrafikens stomnät och det sociala perspektivet Allt er vill bo och verka i storstadsomra det Go teborg-mo lndal-partille. År 2035 kan det bo mer än personer i det sammanhängande stadsomra det och finnas närmare arbetsplatser. Att växa betyder en mo jlighet att utveckla den storstad och region vi vill ha, men ocksa ett stort behov av investeringar, bland annat i infrastruktur. Kollektivtrafiken är en bärande del av en enklare vardag fo r fler och en fo rutsättning fo r en ha llbar stads- och regionutveckling. Därfo r har Västra Go talandsregionen, Västtrafik, Go teborgs Stad, Mo lndals stad och Partille kommun tagit fram en gemensam ma lbild fo r hur stadstrafikens stomnät ska utvecklas fram till Ma lbilden är en vidareutveckling av Kollektivtrafikprogrammet K2020 och fokuserar pa stomnätet, det som idag omfattar spa rvagns- och stombusstrafik samt expressbussar och pendelta g där de trafikerar storstadsomra det. Arbetet med ma lbilden har pa ga tt mellan 2014 och bo rjan av 2016 da ett fo rslag gick ut pa remiss. Det har letts av tjänstemän fra n respektive organisation, inklusive Västtrafik och har delvis bedrivits i ett antal arbetsgrupper. Detta dokument är ett av flera underlag till som görs tillgängliga i samband med remissen. Det togs fram under början av 2015 och har använts som arbetsmaterial i övriga delar av projektet för att säkerställa att det sociala perspektivet är integrerat i förslaget till målbild.

2 MÅLBILD 2035 STADSTRAFIKENS STOMNÄT OCH DET SOCIALA PERSPEKTIVET ARBETSMATERIAL TILL ARBETSGRUPPERNA Arbetsprocessen för det sociala perspektivet i målbildsarbetet Det sociala perspektivet ska beaktas kontinuerligt i framtagandet av målbild 2035 för stadstrafikens stomnät. Vi har därför valt att inte omhänderta frågorna i en enskild arbetsgrupp utan istället ska det sociala perspektivet integreras i respektive arbetsgrupps arbete, enligt nedan. Workshop 24 september Vilka frågor/mål är av relevans för arbetet med målbild för stomnätet? Vilka frågor hör hemma i respektive arbetsgrupp? Frågeformulering Åtgärder På vilket sätt arbetar vi in tilldelade frågor/ mål i respektive arbetsgrupp? Arbetsgrupperna Workshop i december? Vilken påverkan har det sociala perspektivet fått på målbildsarbetet? Vilka avvägningar har gjorts i arbetet? Utgå från framtagna frågeställningar/mål från workshopen. Konsekvensbedömning Figur 1. Arbetsprocess för det sociala perspektivet Det här dokumentet är en sammanställning av resultatet från workshopen den 24 september där syftet var att identifiera och prioritera viktiga frågeställningar för kollektivtrafikens stomnät ur ett socialt perspektiv. Dessa frågeställningar konkretiserades och fördelades gemensamt på de olika arbetsgrupperna som nu har i uppgift att arbeta in det sociala perspektivet i deras ansvarområde. I slutet av året kommer förslag till målbild att konsekvensbedömas utifrån frågeställningarna som beskrivs i den här sammanställningen. På workshopen deltog representanter från projektledning och arbetsgrupper i målbildsarbetet samt representanter från Mölndal stad och Göteborgs Stad med kompetens inom det sociala perspektivet. Partille kommun var inbjudna men hade inte möjlighet att delta. De kommer dock få möjlighet att påverka materialet.

3 Figur 2. Koncentrerat arbete under workshopen den 24 september Deltagare på workshopen Erén Andersson, stadsdelsförvaltning Västra Hisingen, Göteborgs Stad Jörn Engström, Västra Götalandsregionen Magnus Lorentzon, Västtrafik Martin Elofsson, Västra Götalandsregionen Suzanne Frej, Västra Götalandsregionen Wenche Lerme, stadsdelsförvaltning Angered, Göteborgs Stad Xose Villegas, stadsdelsförvaltning Majorna-Linne, Göteborgs Stad Hillevi Funck, folkhälsosamordnare, Mölndals stad Malin Sunnemar, trafikkontoret, Göteborgs Stad Workshopledning Lisa Wistrand, White arkitekter Emma Persson, White arkitekter NÄSTA STEG VAD SKA HÄNDA I ARBETSGRUPPERNA? Arbetsgrupperna har nu till uppgift att arbeta in tilldelade knäckfrågor i deras ansvarsområde. De olika grupperna arbetar på olika sätt och har också kommit olika långt i sitt arbete. Vi har därför inte tagit fram ett specifikt arbetssätt för att ta sig an knäckfrågorna. För att kunna konsekvensbedöma och följa upp är det dock viktigt att arbetsgrupperna hittar ett systematiskt sätt att beskriva de avvägningar och val som man gjorts utifrån knäckfrågorna. Malin Sunnemar, trafikkontoret Göteborgs Stad, kommer att besöka respektive arbetsgrupp och presentera resultatet från workshopen och diskutera upplägget för arbetet med de tilldelade frågorna i respektive grupp. Malin kommer sedan att finnas som stöd med möjlighet att kontakta vid behov. Resultat från workshopen Sammanställningen av resultatet bygger på workshopen men har sedan bearbetats för att ge arbetsgrupperna ett tydligare material att utgå från. Vi har också lagt till ett barnperspektiv då detta föll bort från diskussionerna under workshopen. 2

4 I workshopen utgick vi från Göteborgs Stads matris för sociala konsekvensanalyser. Matrisen bygger på fyra övergripande teman sammanhållen stad, samspel, vardagsliv och identitet kopplat till fem geografiska analysnivåer. Med hjälp av matrisen diskuterade vi kvaliteter och brister i kollektivtrafiken idag för att sedan prioritera knäckfrågor för arbetet med målbilden. Knäckfrågorna är här sammanställda i de fyra temana. Varje tema inleds med en kort inledande text. Vilka frågor som är fördelade på respektive arbetsgrupp visas genom färgkodning vid varje fråga. social aspekt analysnivå BYGGNAD & PLATS vad som sker precis utanför dörren NÄRMILJÖ vad som sker på gatan/ kvarteret utanför och kring STADSDEL vad som sker i det närmaste, funktionella området STAD vad som sker i hela staden eller påverkar andra områden REGION vad som sker i hela regionen eller påverkar andra områden Sammanhållen stad Samspel Vardagsliv Identitet Figur 3. Matris för social konsekvensanalys DET SOCIALA PERSPEKTIVET GENERELLT Den fysiska miljön och inte minst kollektivtrafiken har stor betydelse för människors välbefinnande och liv, och beroende på hur den utformas och struktureras kan den såväl stödja som motverka fungerande sociala system. Att utveckla en socialt hållbar stad innebär att sätta människor i fokus, såväl på mikro- som makronivå hela vägen från målbild och större strukturer till genomförande och detaljering. Att tidigt och medvetet identifiera och lyfta de relevanta sociala värdena och bristerna är nödvändigt för att ha som underlag för en målformulering och i nästa steg för avvägningar och beslut som leder till måluppfyllelse. De fysiska förutsättningarna uppmuntrar till vissa rörelsemönster och ger möjligheter till olika typer av aktiviteter i en stad och region. Resenärer är människor med olika behov beroende på om man är barn eller vuxen, kvinna eller man, pensionär, har en funktionsnedsättning, är ny i staden, socioekonomisk bakgrund etcetera. Vi har olika förutsättningar och bakgrund vilket påverkar vilka krav vi ställer på kollektivtrafiken. Det är därför viktigt att inte generalisera och komma med patentlösningar i planeringen. Genom att bli bättre på att inhämta och värdera olika människors behov och förutsättningar så kan vi planera för en mer socialt hållbar kollektivtrafik. Barn och unga bör särskilt beaktas eftersom de är en stor befolkningsgrupp, cirka 20 procent av befolkningen, som helt eller delvis är beroende av kollektivtrafiken. 3

5 Sammanhållen stad I en stad kan avstånden mellan målpunkter vara långa och när det saknas möjligheter att röra sig mellan dessa målpunkter så begränsas människors rörelsefrihet. Kollektivtrafiken är ett billigt sätt att resa och har därför betydelse genom att den ökar rörelsefriheten för flera grupper och bidrar på så vis till en rättvis tillgång till bostäder, arbete och fritid. Att med nya länkar koppla ihop olika platser och målpunkter som redan har ett utbyte idag är viktigt men det är också viktigt att se kollektivtrafikens linjer och nät som en möjlighet att skapa nya samband mellan människor. Att knyta ihop områden och platser kan alltså även ha en integrerande funktion som överbrygger olika samhällsklyftor. Stomnätet som det är utformat idag bygger till stor del på att trafik matas in och ut från centrum. Det är därför lätt för många att ta sig till centrum men svårt att ta sig till områden i sin egen stadsdel eller andra närliggande områden. Tvärlänkar saknas. Exempelvis är det idag svårt att ta sig till närsjukhuset i Angered från Bergsjön trots att avståndet däremellan är kort. En effektiv och snabb kollektivtrafik är viktig för att skapa attraktivitet och fungera praktiskt för de som har längre färdsträckor. Detta skapar också en konflikt i närmiljön när snabb kollektivtrafik ska genom täta stadsområden där målet är att fotgängare och cyklister ska ha högst prioritet. Upplevelsen av vad som är en barriär i stadsmiljön kan skiljas sig beroende på vem man är. Exempelvis kan en passage som för en vuxen upplevs trygg och överblickbar vara en barriär för ett barn på grund av att man upplever sig skymd och har svårt att se när de tunga kollektivtrafikfordonen kommer. KOPPLA SAMMAN Att koppla samman människor och minska barriärer och barriäreffekter Identifiera hur målkonflikten mellan snabb och effektiv stomtrafik och sammanhållna stadsmiljöer tar sig uttryck på olika platser. Exempel på barriärer kan vara stängsel eller otydliga och osäkra miljöer för gångtrafikanter, barn eller personer med funktionsnedsättning. Hitta lösningar för att minska barriärerna. Infrastruktur Stadsmiljö Stråk och struktur Standardnivåer Resematris Barriärer mellan olika delar av staden går att minska med hjälp av tvärkopplingar som binder samman staden. Kopplingar och tvärlänkar kan ha en social funktion, en funktion i att binda samman tyngdpunkter men också ge möjlighet att skapa nya och önskade relationer. 4

6 Samspel I ett samhällsperspektiv är det centralt att människor känner att de är en del av hela staden. Platser där människor med olika bakgrund möts har därför betydelse. Kollektivtrafiken är för många en neutral plats. En arena där man möter många människor men där man kan välja att förhålla sig passiv eller interagera med andra. På hållplatsen och kollektivtrafiken möter man ofta dagligen samma personer som antingen bor eller verkar i området, samtidigt som du träffar människor som du vanligtvis inte ser i ditt närområde. Detta kan bidra till en känsla av tillhörighet både i området och i staden. Hur vi samspelar påverkas av hur vi upplever trygghet på en plats. Trygghet är intimt förknippad med människor i staden där vi gärna söker oss till platser som är befolkade. Samtidigt kan människors närvaro skapa otrygghet om vi känner att vi inte har kontroll över situationen. På kollektivtrafiken eller hållplatsen möter vi många människor som vi inte känner igen vilket kan skapa otrygghet. Genom att lokalisera och utforma hållplatser så att de samlar människor och befolkar platser så stärks tryggheten. Under kvällsoch nattetid blir det också viktigt att ha nära mellan hållplats och målpunkt. Även faktorer så som överblickbarhet oavsett resenär, alternativa vägar till och från hållplats samt god belysning stärker känslan av trygghet. NYA MÖTEN Att möjliggöra att olika människor ser varandra Kombinationen av linjer vid hållplatser kan påverka att nya sociala sammanhang uppstår eller att befintliga stärks. Vilka linjer stannar på samma hållplats? Sådana platser har potential för möte och ökad integration. Genom att locka fler resenärer, så ökar underlaget, vilket bidrar till att platser görs mer befolkade med potential för nya rörelser och större blandning av människor. Det är viktigt att kollektivtrafiken utvecklas så alla känner sig välkomna och trygga och på så vis kan se kollektivtrafiken som ett bra alternativ. Infrastruktur Stadsmiljö Stråk och struktur Standardnivåer Resematris 5

7 Vardagsliv En god fungerande kollektivtrafik ur ett vardagsperspektiv bidrar till att återkommande resor så som att ta sig till arbete, skola, vänner, mataffär, fritidsaktivitet och hämta barnen på förskolan underlättas. Ur den aspekten är ett snabbt och effektivt system viktigt. Det ska vara enkelt och snabbt att ta sig från punkt A till B. Samtidigt är det viktigt att fundera på hur ett kollektivtrafiksystem kan möta upp ett mer komplext resande. Exempelvis går det lätt att göra ett stopp på vägen för att handla mat? Kan jag tryggt ställa min cykel eller bil vid hållplatsen efter att jag lämnat mitt barn på förskolan? Och kan jag tryggt resa till och från mitt kvällsarbete? Ur ett barnperspektiv så är det också viktigt att tänka utifrån hela resan. Barn och unga är ofta hänvisade till kollektivtrafiken och för dem är ett väl fungerande system med trygga och säkra anslutningar betydelsefullt för deras rörelsefrihet. Unga reser dessutom till delvis andra målpunkter och under delvis andra tider än vuxna. Att man tryggt och enkel kan ta sig till sina vänner på kvällar och helger blir därmed viktigt. Det är också viktigt att systemet är enkelt och lätt att förstå. Detaljer så som bra skyltning av avgångstider och hållplatslägen med god överblickbarhet gör att resan lätt flyter. Det är också viktigt att knutpunkterna är inbjudande och välkomnande för alla typer av människor. PRAKTISKT VARDAGSLIV Underlätta för olika grupper att få en praktisk och trygg vardag Hur kan vi skapa fysiskt och mentalt korta avstånd till hållplatser? Vad gör en hållplats inbjudande och välkomnande för alla, oavsett livssituation, funktionsnedsättning, ålder, socioekonomisk situation, nyinflyttad till Sverige etcetera? Hur kan vi skapa bra kollektivtrafik anpassad till dygnets alla timmar? Exempelvis går det att sammankoppla linjer som angör en variation av arbetsplatser och målpunkter för att skapa hållplatser som är befolkade under dygnets alla timmar? Hur tillgodoser vi behov av kollektivtrafik till arbetsplatser med udda arbetstider? Infrastruktur Stadsmiljö Stråk och struktur Standardnivåer Resematris Kollektivtrafiken ska bidra till att ungas rörelsefrihet stärks. Unga reser på delvis andra tider och till delvis andra målpunkter. Hur skapar vi trygga och säkra hållplatser, resvägar och bytespunkter för barn och unga under hela dygnet? Hur kan man öka möjligheten att hantera vardagens behov vid knutpunkt och längs linjen? 6

8 Identitet Begreppet identitet kan användas med två olika innebörder. Dels handlar det om en miljös, plats eller stads karaktär och vad som gör den specifik. Dels handlar det om människors identitet i relation till plats. Skulle man koppla detta till kollektivtrafiken så handlar identitet om systemets utformning och sträckning och hur människor relaterar till det. Finns det något hos stomnätet som gör det specifikt? Vad signalerar kollektivtrafiksystemet, min resväg och hållplats? Är jag som kollektivtrafikresenär prioriterad? Är det positivt att vara en användare av kollektivtrafiken? Skiljer sig utformningen beroende från vilket område jag befinner mig i och påverkar det min identitet som boende, arbetande eller kollektivtrafikresenär? En socialt hållbar stadsplanering ska skapa möjlighet att leva så att vardagen fungerar rent praktiskt. Men det handlar också om hur dessa goda förhållanden är fördelade, det vill säga en rättvisefråga. En orättvis fördelning kan påverka vår identitet och känsla av tillhörighet i samhället beroende på vilket situation i livet vi befinner oss i. HÖG PRIORITET Att få alla kollektivresenärer att uppleva sig prioriterade Oavsett var i staden man befinner sig och utifrån olika människors behov så upplever resenären sig prioriterad. Kvaliteten på stomsystemet ska vara av lika hög kvalitet i hela staden. Genom att skapa enkelhet, igenkänning och användarvänlighet så får fler tillgång till kollektivtrafiken. Exempelvis kan stomnätet vara utformat så att jag känner igen det. Det spelar därför ingen roll om min hållplats trafikeras av spårvagn eller buss och jag vet att jag befinner mig i stadens övergripande kollektivtrafiknät till skillnad från i det lokala nätet. Infrastruktur Stadsmiljö Stråk och struktur Standardnivåer Resematris 7