Stokab i korthet. Innehåll. Stokab bildades 1994 och ägs till 100 procent av Stockholms Stadshus AB, vilket i sin tur är helägt av Stockholms stad.

Transkript

1 Stokab Årsredovisning 2004

2 Stokab i korthet Stokab bildades 1994 och ägs till 100 procent av Stockholms Stadshus AB, vilket i sin tur är helägt av Stockholms stad. Stokabs verksamhet syftar till att främja näringslivet genom att tillhandahålla en IT-infrastruktur och därmed stimulera telemarknaden och IT-utvecklingen i Stockholmsregionen och särskilt inom Stockholms stad. Stokabs huvudsakliga uppgift är att bygga ut och underhålla det fiberoptiska kommunikationsnätet i Stockholmsregionen samt att hyra ut fiber. Bolaget är konkurrensneutralt och tillhandahåller ett nät som är öppet för alla på lika villkor. Stokab ska dessutom tillsammans med andra aktörer verka för en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen för trådlös kommunikation och driva på utvecklingen av bredbandsmarknaden i Stockholmsregionen. I uppdraget ingår även att vara nätoperatör för Stockholms stads interna nät för såväl administration och förvaltning som för skola, barnomsorg, fritid och kultur. Riksdagens beslut om Ett informationssamhälle för alla ligger till grund för Stockholms stads uppdrag till Stokab som kan sammanfattas som ett samhällsbygge på affärsmässig grund. Innehåll 2004 i korthet 1 VD har ordet 2 Detta är Stokab 4 Marknadsöversikt 8 Affärsområde Nät 12 Affärsområde Kommunikationsoperatör 15 Kunder och försäljning 17 Medarbetare 19 Etik, miljö och kvalitet 21 Förvaltningsberättelse 22 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Kassafl ödesanalys 28 Tilläggsupplysningar, noter 29 Revisionsberättelse 33 Styrelse och revisorer 34 Ägarstyrning 35 Företagsledning 36 Ordlista & defi nitioner 37

3 2004 i korthet Nettoomsättningen uppgick till 375 mkr (395). Omsättningsminskningen härrör från början av året till följd av de nedkopplingar som skedde under 2003 samt under det första tertialet Året avslutades dock starkt och 46 procent av försäljningen skedde under det sista tertialet. Antalet nyanslutningar under året uppgick till (879) och antalet nedkopplingar till 571 (335). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 2,7 mkr, vilket kan jämföras med förra årets resultat som, exklusive engångsnedskrivningar, uppgick till 32 mkr ( 630 inklusive engångsnedskrivningar). Kostnaderna inklusive avskrivningar och finansnetto var 63 mkr lägre än föregående år. Investeringstakten var låg i förhållande till tidigare år, 69 mkr (171) med fokus på kunddrivna investeringar. Den tidigare debatterade Gotlandskabeln har börjat generera intäkter av seende trafik till Gotland och nu även för trafik till Baltikum. Vidare har Stokab fått beställningar som medför att investeringen i Mälarringen nu fullföljs. Ett stort antal insatser har gjorts för att anpassa organisationen och verksamheten till den omfattning och kompetensstruktur som behövs för att kunna svara upp mot marknadens och ägarens krav. Minskning av personalstyrkan med ca 15 procent, analys av kompetensutvecklingsbehovet och extern kompetensförstärkning främst inom försäljning och ekonomi är exempel på sådana åtgärder. Under året har ett stort antal utvecklingsprojekt startats för att möta marknadens krav. Några exempel är Produkt- och prismodeller (PPM) fram tagande av en ny och mer differentierad produktportfölj, FWA fiberförlängare (trådlös kommunikation) samt ny byggteknik för anslutningsnät. Ett antal samarbetsprojekt med andra aktörer på marknaden samt andra nätägare inom och utom regionen har också startats under året. Stokab, har för att markera en ny utvecklingsfas, bytt logotyp och fått en ny grafisk profil. Den nya logotypen ska förmedla Stokabs värden och spegla det nya företaget. Nettoomsättning Mkr Omsättningen minskade under 2004 och uppgick till 375 mkr. Resultat före bokslutsdisposition och skatt, exklusive nedskrivningar Mkr Resultatet exklusive nedskrivningar uppgick till 2,7 mkr under Bruttoinvesteringar i anläggningar Mkr Investeringarna, inklusive investeringsbidrag, uppgick till 69 mkr under 2004.

4 VD har ordet Stockholm ska vara ledande i utvecklingen av ett informationssamhälle för alla. Stokab går in i en ny fas Det är med glädje som jag kan konstatera att vi kan uppvisa ett positivt resultat för Årets resultat uppgår till 2,7 mkr, vilket kan jämföras med förra årets resultat, som exklusive engångsnedskrivningar uppgick till minus 32 mkr. Vi har också nått ett etappmål i vår strävan att ta oss från den första utvecklingsfasen, som handlade om att bygga ut fiberkapaciteten, till nästa fas, som går ut på att skapa förutsättningar för att fibernätet ska kunna användas effektivt. Vårt förbättrade resultat hänför sig främst till tre faktorer: En ny försäljningsorganisation med större fokus på våra kunders behov. Vi har lyckats öka vår försäljning genom att i högre grad än tidigare bygga relationer till våra kunder och bättre svara upp mot de behov som marknaden har. Vi har gått från att vara reaktiva till att bli proaktiva. Flera kunder som varit på väg bort har nu återvänt, samtidigt som nya kunder har tillkommit Lägre kostnader. Ingången av året var bekymmersam. Vår kostnadskostym var för stor med hänsyn till intäkterna och investeringsvolymen hade kraftigt minskat i förhållande till tidigare år. Vi tvingades att varsla ungefär 70 personer under våren. Genom att vi lyckades vända den negativa försäljningstrenden blev dock antalet uppsägningar slutligen 36 personer Ökad efterfrågan på marknaden, särskilt under den senare delen av året, vilket resultatmässigt kommer att visa sig framförallt under 2005 Produkt- och prismodellutveckling Med större fokus på kundernas behov har vi blivit allt mer medvetna om att det är nödvändigt att hitta olika tekniska och affärsmässiga lösningar för olika kunder. Tidigare har vi haft få produkter med en enda servicenivå. Vårt framtida marknadserbjudande måste i högre grad differentieras. Vi kommer också, inom en snar framtid, att ha fler knutpunkter, d v s mötesplatser i vårt nät. Den stora utmaningen på marknaden kommer att vara att tillgodose hushållens behov av ökad bandbredd för att klara Triple Play, dvs data, telefon och bild över samma nät. För att klara detta prövar vi nya produkter, tekniker och byggmetoder tillsammans med operatörer av olika slag och tjänsteleverantörer. Vi behöver också utveckla nya affärsmodeller för att få flera aktörer att dela på kostnaderna och på så sätt skapa mer samhällsekonomiska lösningar. Två intressanta utvecklingsprojekt finns på Östermalm respektive Södermalm där vi installerar mikrokabel i hela kvarter. Det bygger på att samtliga fastighetsägare i ett kvarter är villiga att låta oss dra kabel genom deras fastigheter och därmed dela en gemensam kabel. Med den FWA-licens (Fixed Wireless Access) vi har kommer vi även att pröva radio som trådlös fiberförlängare. Vi har också ansökt om att få utnyttja vår FWA-licens för mobila lösningar, vilket skulle kunna vara intressant för exempelvis hemsjukvården. Ny företagskultur Vårt förändrade uppdrag och marknadens förutsättning har inneburit ett ändrat fokus för oss. Ett stort antal insatser har gjorts för att anpassa vår organisation och verksamhet till de nya mål som vi har. Vi går från att vara ett regelstyrt byggföretag till att bli ett målstyrt kunskapsföretag med krav på hög IT-kompetens och affärsmässighet. Därför gör vi nu en stor satsning på kompetensutveckling. Samarbeten Fortsatta samarbeten mellan olika aktörer är en nödvändig väg för att få ett effektivt nät. Stokab kan som konkurrensneutral nätägare driva och medverka i olika samarbetsprojekt. Vi bygger till exempel ut anslutningsnätet för bostadsföretagen och samarbetar med Svenska Bostäder i deras satsning Fiber to the home. I projektet bygger Stokab områdesnät och Svenska Bostäder fastighetsnät så att Svenska Bostäders hyresgäster får möjlighet till bredbandsanslutning.

5 2 3 XXX Vi har under året inlett samarbeten med Svenska Kraftnät, Banverket och flera stadsnät för att underlätta för våra kunder att nå utanför Stokabs nät. Genom dessa samarbeten utökar vi också servicen. Stokab förmedlar kontakten med andra nät - ägare, knyter ihop näten och löser på så sätt kundens problem. Detta gör vi utan att gå upp i värdekedjan. S:t Erik Kom, Stockholms stads interna nät Vårt uppdrag att stå för driften och utvecklingen av Stockholms stads interna nät kvarstår. Däremot är ägardirektiven otydliga i dagsläget, vilket begränsar vårt handlingsutrymme. Den långsiktiga planeringen försvåras av att kontraktet formellt löper ut Vår bransch är relativt ung och en av mina viktigaste uppgifter nu är att bringa klarhet i Stokabs framtida roll för stadens interna nät. Bredband ur ett samhällsperspektiv Drivkrafterna för stat och kommun att bygga ut bredbandsnätet är flera, t ex ökad demokratisering, effektivare tjänster till medborgarna, att tillmötesgå högre krav på vård och omsorg samt att 24-timmarsmyndigheten ska bli verklighet. Jag anser att det är viktigt att bredbandsutvecklingen styrs upp och får en gemensam nämnare. Så är inte fallet idag. Intressenter med olika mål agerar efter eget gottfinnande i sina egna nät. I och med att olika nät och intressen i allt högre grad kommer att kopplas samman måste trafiken samordnas på ett effektivt sätt. Om exempelvis Stockholms stads (stadens) hemtjänst vill ha möjlig heten att koppla upp sig på stadens nät från en privatbostad vid hembesök måste stadens nät fungera ihop med den nät operatör som privatpersonen har. Det kommer att krävas ett regelverk och nya affärsmodeller för att svara på den än så länge obesvarade frågan om vem som ska betala vad. Stockholmsregionen på världens IT-karta Vår vision om att Stockholm ska vara ledande när det gäller ett informationssamhälle för alla står fast. Ett antal projekt drivs för att förverkliga den visionen. Nämnas kan Visionsgruppen, där flertalet stora bolag inom IT/telekom ingår. Inom Arena för Digitala Tjänster i Stockholm arbetar vi för att, tillsammans med Länsstyrelsen, Acreo och Kista Science Center, skapa en teknisk plattform där IT-utvecklingsbolag i regionen skall kunna testa sina tjänster i verkligheten ett viktigt år för IT-branschen 2005 är det år då många frågetecken kring IT-utvecklingen måste rätas ut. Det är nödvändigt att pröva nya lösningar med hänsyn till de ökade kraven på bredbandsutnyttjande som står för dörren. Under 2005 släcks det analoga TV-nätet i delar av landet och under år 2007 kommer det att vara helt nedsläckt. Vi måste börja planera för detta nu. Vi kan redan nu ana att behoven för hushållen inom fem år kommer att vara 100 megabit/sekund jämfört med runt 10 idag. Det fibernät som vi har installerat har i praktiken obegränsad kapacitet men det måste naturligtvis nå ända fram till slutanvändarna. Stokabs utmaningar inför framtiden Inom Stokab kvarstår många delar av den stora förändringsprocess som vi har inlett. Vi måste visa att vi kan leva upp till marknadens krav och förväntningar. För att ytterligare effektivisera Stokab kommer vi från år 2005 att samordna våra tjänster i en enda leveransorganisation, istället för att som tidigare, ha en organisation för respektive affärsområde. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att formulera ett målnät för 2008, d v s att definiera hur vi tror att det optimala bredbandsnätet för Stockholm ser ut. Syftet med vår verksamhet är att stimulera en positiv utveckling för Stockholm genom att skapa goda förutsättningar för IT-utveckling i regionen. Vi står nu inför ett nytt kapitel i att skapa ett kunskapsföretag som aktivt bidrar till att få fart på samhällsutvecklingen. Detta är vår största utmaning år Slutligen vill jag tacka Stokabs medarbetare för utomordentligt goda insatser under ett år som stundtals har varit mycket tufft och turbulent. Stockholm i februari 2005 Staffan Lundgren, VD

6 Detta är Stokab Stokabs utvecklingsfaser Uppbyggnad av fibernätinfrastruktur Hög investeringstakt Stomnät "Byggföretag" Regelstyrning Ordermottagare Få produkter/servicenivåer Analys Konsolidering Omstrukturering Ny kompetens Utveckling av affärer i befintliga nät Låg investeringstakt Kunskapsföretag Målstyrning Samarbeten Försäljning Produktutveckling Diffrentierade produkter utifrån kundbehov Stokabs omvandling från regelstyrt byggföretag till målstyrt kunskapsföretag, med tjänster anpassade till kundernas olika krav.

7 6 7 XXX Ny organisation För att öka fokus på försäljningen och skapa högre effektivitet inom produktionen organiseras Stokab från den 1 januari 2005 Stokab i en Försäljnings- och en Produktionsavdelning. Organisation under 2004 Organisation från 2005 VD VD Human Resources Ekonomi VD-stab Juridik Marknad & Information Utredning Verksamhetssystem Intendentur TQM Ekonomi Ekonomifunktion Inköp Diarieföring + arkivering TQM Stabsfunktioner Affärs- och marknadsutveckling Human Resources Extern och intern Kommunikation Utredning och koordination Service och lokaler Affärsområde Kommunikationsoperatör Affärsområde Nätoperatör Försäljning Försäljningsavdelningen Produktionsavdelningen Team Syd Team Nord Nätaffären Nätaffären Kommunikationsoperatörsaffären Produktledning Nätutveckling Leverans Drift Stockholms stads fem övergripande mål Mål Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna Bygga bostäder och utveckla Stockholm Göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad Bryta segregationen och fördjupa demokratin Ta ansvar för ekonomin Stokabs roll En väl utbyggd och kraftfull IT-infrastruktur utgör i sig själv förutsättningen för de informationstjänster som bland annat ska lägga grunden för en förbättrad välfärd och effektivisering av den kommunala verksamheten. Stokab har i ägardirektiven fått det särskilda uppdraget att utreda förutsättningarna för förtätning och fortsatt utbyggnad av fibernät i ytterstaden och anslutning till angränsande län. Genom ett aktivt samarbete med byggbolag, bostadsföretag och andra aktörer som är verksamma i Stockholm ska Stokab verka för att ny produktionen redan i planeringsstadiet får den IT-infrastruktur som morgondagens stockholmare behöver för utbildning, arbete, information och nöje och bidrar därigenom till utvecklingen av Stockholm. En väl utbyggd IT-infrastruktur med ett brett utbud av bredbandstjänster minskar behovet av resande. Genom Stokabs övergripande ansvar för infrastruktur för telekommunikationsändamål minskas behovet av schaktning i vägbanor och gångbanor och medverkar även i detta avseende till en bättre miljö. En väl utbyggd IT-infrastruktur med ett brett utbud av interaktiva bredbandstjänster inom framförallt samhälls- och utbildningssektorn bidrar till att bryta segregationen och fördjupa demokratin. Stokab lägger grunden för etablering av nya företag i Stockholmsregionen vilka kan utnyttja IT-infrastrukturen för nya tjänster och därmed bidra till tillväxten. Stokabs utgångspunkt är att vid fortsatt utbyggnad av nätet delta i samhällbyggandet på affärsmässiga grunder, detta syftar ytterst till att förbättra stadens förutsättningar för en långsiktig uthållig ekonomi.

8 4 5 Omsättning per affärsområde 81% 19% Nät Kommunikationsoperatör Vision Stokabs vision är att bidra till att sätta Stockholmsregionen i allmänhet och Stockholms stad i synnerhet på världens IT-karta som ledande när det gäller ett informationssamhälle för alla. Stokabs roll är att lägga en operatörsneutral grund för IT-infrastrukturen genom att erbjuda fysiska nät på lika villkor till alla operatörer och tjänsteleverantörer för att dessa ska kunna leverera tjänster sina kunder. Dessutom kan myndigheter, företag, fastighetsägare och organisationer tillgodose sina data- och telekommunikationsbehov genom egna nät. Affärsidé Stokabs affärsidé är att som operatörsneutral nätägare lägga grunden för IT inom Stockholmsregionen, särskilt inom Stockholm och att därmed bidra till utvecklingen i regionen fungera som kommunikationsoperatör för Stockholms stads interna nät för såväl administration och förvaltning som för det mer publika behovet för skola, barnomsorg, fritid och kultur i samarbete med marknadens aktörer verka för en fortsatt och systematisk utbyggnad av infrastrukturen för trådlös kommunikation i Stockholm i samarbete med bostadsföretagen stimulera och driva på utvecklingen av bredbandsmarknaden i staden och i regionen Verksamhet Stokab är ett helägt dotterbolag till Stockholms stadshus AB och startade sin verksamhet 1994 med syfte att bygga, äga och samordna det fiberoptiska stam nätet i Stockholm. Verksamheten har fram till den 31 december 2004 delats in i två affärsområden: Affärsområde Nät Utbyggnaden av det fiberoptiska nätet påbörjades 1994 i de kommersiella kvarteren i Stockholms city, för att därefter utökas till de större industriområdena i Stockholm och sedan vidare ut till andra kommuner. Därefter har utbyggnad skett till de flesta kommuncentra i Stockholms län och till andra befolkningstäta och kommersiella områden. Även öar i Stockholms skärgård har anslutningspunkter till nätet. Stokab har också byggt och äger specifika områdes-, kvarters- och andra anslutningsnät. Före taget går nu mot en ny utvecklingsfas där det förutom fortsatt utbyggnad gäller att säkerställa att näten kan användas effektivt. Det sker genom samarbeten med till exempel fastighetsägare, operatörer och tjänsteleverantörer. Grannkommuner och stadsnätsbolag utanför regionen är också goda exempel på samarbetspartners. Nätägarverksamheten omfattar också infrastruktur i form av knutpunkter och antennplatser. Affärsområde Nät beskrivs närmare på sidorna

9 XXX Affärsområde Kommunikationsoperatör Stokab äger, förvaltar, utvecklar och driver Stockholms stads interna nät, S:t Erik Kom, vilket om fattar Stockholms stads förvaltningar, nämnder och bolag. Affärsområdet omfattar också ett yrkesradionät för Stockholms trafikvakter och för att styra gatubelysningen i Stockholm. Affärsområde Kommunikationsoperatör beskrivs närmare på sidan Övergripande mål Stokabs övergripande mål är att allmänt främja näringslivet genom att tillhandahålla en väl utbyggd IT-infrastruktur i Stockholms-Mälarregionen. Syftet är att ge goda förutsättningar för IT-utvecklingen i regionen. Företagsgemensamma mål att Stokab kännetecknas av målstyrning på samtliga nivåer att verksamheten ger den avkastning som ägaren, över tid, kräver att Stokabs verksamhet är effektiv och anpassad till kundernas och potentiella kunders behov och marknadens förutsättningar att Stokab uppfattas som en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare att personalen upplever arbetsglädje och trivs på arbetet Mål för Affärsområde Nät att en större andel av Stockholms- och Mälarregionens företag, särskilt småföretag, får tillgång till tjänsteleverantörer via Stokabs nät att i samarbete med främst de kommunala bostadsföretagen utveckla bredbandsmarknaden i Stockholm och Stockholmsregionen i övrigt att i samarbete med marknadens aktörer etablera en genomtänkt trådlös kommunikation i regionen Mål för Affärsområde Kommunikationsoperatör tillhandahålla ett öppet nät som möjliggör för marknadens aktörer att i konkurrens erbjuda sina tjänster till Stockholms stads verksamheter i enlighet med fastställda krav, regler och policies.

10 Marknadsöversikt

11 8 9 Bredband Bredband handlar i grunden om att snabbt kunna skicka stora mängder digital information. TV-sändningar, telefoni, radio, bilder och musik är exempel på information som kan förmedlas med digital teknik. Detta kan ske via ett antal olika nätlösningar såsom fiberoptik, kopparkablar och trådlösa system. Skillnaden i överföringskapacitet mellan olika nätlösningar är mycket stor. Fiberoptiska kablar är överlägsna alla andra nätlösningar i fråga om överföringskapacitet. En enda optisk fiber, tunn som ett hårstrå, kan idag överföra bortåt miljarder bitar (3 200 gigabit eller 3,2 terabit) per sekund. Detta motsvarar mer än 50 miljoner vanliga modem eller mer än 5 miljoner ADSL-anslutningar. I dagsläget utnyttjas endast 0,6 procent av fiberteknikens kapacitet. Begränsningar är att hänföra till den aktiva utrustningen. Den allra snabbaste kommunikationen som finns för kopparkablar är cirka 10 gigabit per sekund och då enbart på kortare sträckor, under femtio meter. Aktörer på marknaden Nätägare Det finns ett fåtal nätägare som bygger och hyr ut fibernät i Stockholm. Stokab är den enda nätägaren som tillhandahåller en neutral infrastruktur som kan komma alla aktörer till del på lika villkor. Kommunikationsoperatörer Kommunikationsoperatörens grundläggande roll är att vara neutrala aktörer som säkerställer trafiken på nätet. Kommunikationsoperatörerna erbjuder en öppen teknisk plattform där alla tjänsteleverantörer kan få samma tillgång till nätet. Det innebär att hushåll och företag fritt kan välja leverantör av olika tjänster. Därigenom skapas en sundare konkurrens på marknaden och större möjlighet att utveckla nya tjänster. Operatörer/Tjänsteleverantörer Marknaden präglas av ett stort antal operatörer/ tjänsteleverantörer som levererar Internet, telefoni, eller andra tjänster som till exempel TV och video. Tjänsteleverantören kan vara kund direkt till Stokab eller kund via en annan tjänsteleverantör eller kommunikationsoperatör. Marknadens drivkrafter Bredbandsmarknaden är komplex. Aktörer i branschen kan vara både konkurrenter, kunder och partners till varandra samtidigt. Behoven och drivkrafterna på marknaden är kraftigt differentierade mellan de olika marknadssegmenten. De viktigaste drivkrafterna på marknaden är: Tjänsteutvecklingen Tjänsteutvecklingen riktad mot offentlig sektors effektiviseringsbehov bedöms under de närmaste åren ta ordentlig fart i takt med bredbandsnätens utbyggnad och uppkopplingen av hushållen. De kommunägda bostadsföretagens beslut i Stockholm att bygga nya fiberoptiska fastighetsnät och andra regioners beslut att kraftfullt satsa på öppna neutrala stadsnät i kombination med kommunernas engagemang i kommunikationsoperatörsrollen, gör att en marknad för tjänster anpassade till bredbandsnätens nya möjligheter skapas. Omstruktureringen av operatörsmarknaden Under det senaste året har konkurrensen bland operatörerna ökat, med stor prispress som konsekvens. Marknaden präglas av samarbeten, partnerskap och konsolidering. Detta är en trend som bedöms fortgå. Denna konsolidering har medfört en efterfrågeminskning av svartfiber, främst p g a att aktörerna tar bort dubbla/parallella infrastrukturer som uppkommit via uppköpen.

12 Marknadsöversikt Teknikutvecklingen Utvecklingen av tekniken och då främst våglängdsmultiplexering medför en direkt efterfrågeminskning av fiber. Starka indikationer pekar på att denna teknik kommer att vara fullt tillänglig och implementerad inom ett antal år. Även om prisbilden idag gör att flera aktörer väljer bort tekniken kan denna barriär inom några år vara borta. Teknikutveckling, kopplat till nya sätt att bygga nät och förtätning av nät, leder till en efterfrågeminskning av svartfiber i stomnät och ortsammanbindande nät. Samtidigt är en kraftfull uybyggnad av anknytningsnäten nödvändig, särskilt för att nå hushålls- och småföretagsmarknaden. Detta är en situation som Stokab måste anpassa sig till under de närmaste åren. Samhällets ökande efterfrågan ställer krav på större bandbredd Bredbandsmarknaden är på många sätt en snabbt växande marknad. Efterfrågan kommer att öka kontinuerligt framförallt från hushållen och de mindre företagen. Offentliga sektorn kommer att vara en av de drivande tjänsteutvecklarna för de nya bredbandsnäten. Intåget av Triple Play i bredbandsnäten ställer stora krav på näten vad gäller kvalitet och tillgänglighet. Gamla tjänster som TV och telefoni kan nu distribueras via bredband, men den stora nydaningen är de nya möjligheter som skapas genom att rörliga bilder kan sändas i realtid direkt adresserat till mottagaren. Detta öppnar helt nya möjligheter för interaktiva tjänster i bl a skola, vård och omsorg. Övergången från det analoga TV-nätet till digital teknik för TV-sändningarna kommer enligt Digital-TV-kommissionens förslag att genomföras i fem etapper med start på Gotland, i Gävle och i Motala redan hösten Stockholm byter teknik våren 2007 och övergången för hela Sverige kommer att vara genomförd hösten 2007, då bland annat Malmö och Göteborg går över till digital teknik. Övergången till digital-tv kommer sannolikt att innebära att en stor del av TV-signalerna kommer att distribueras via bredbandsnät, vilket kräver större bandbredd. Samhällets vision med 24-timmarsmyndigheten är att effektivisera, öka tillgängligheten och förenkla myndighetsdialogen för såväl medborgare som företag, med tillgänglighet dygnet runt. Ett hinder har varit att ett stort antal medborgare inte är datoranvändare och därmed skulle ställas utanför det nya samhället (digital segregering). Detta problem skulle kunna elimineras helt genom att använda bredbandsnät för TV-distribution och därmed låta samhällstjänsterna bli tillgängliga via TV-skärmen. Hushåll Hushållens behov av snabb kommunikation, ständig uppkoppling och fast pris har hittills till stor del lösts med telenät och kabel-tv. Efterfrågan samt viljan att betala för ytterligare bandbredd har därför varit låg. Det finns dock anledning att tro att kraven på ökad bandbredd kommer att öka inom de närmaste åren bland annat med hänsyn till Triple Play och övergången till digitala TVsändingar. I flerfamiljshus är de enskilda hushållens möjligheter att välja bredbandsoperatör helt beroende av vilka avtal som respektive fastighetsägare tecknar.

13 10 11 Offentlig sektor Den offentliga sektorn kommer att vara en av de största tjänsteleverantörerna på marknaden. Den offentliga sektorn drivs av kostnadsrationaliseringar och effektiviseringsbehov av bl a rent demografiska skäl. En del av lösningen på detta problem kan vara att skapa ett gemensamt nät för alla kommunikationsbehov som datakommunikation, telefoni och TV. Tyvärr har även många kommuner agerat precis som hushållen, och kortsiktigt valt billiga lösningar till nackdel för en långsiktigt kostnadseffektiv och framtidssäker teknisk och ekonomisk lösning. Här krävs strategiska politiska initiativ. Näringslivet Näringslivets drivkrafter är mycket varierande, bland annat beroende på bransch, företagsstorlek och geografiskt läge etc, men IT-säkerhet är fortfarande en central fråga för de allra flesta företag. FAKTA OM OPTISK FIBER Visste du att råmaterialet i en optisk fiber är glas. Ett kilo glas räcker till 10 kilometer fiber en optisk fiber är tunnare än ett hårstrå och kan överföra miljoner telefonsamtal eller hundratals TV-kanaler samtidigt hastigheten i en optisk fiberförbindelse är enorm, flera terabit per sekund. För banker och försäkringsbolag betyder det att hela verksamhetens datamängd kan säkerhetskopieras online hastigheten i en optisk fiberförbindelse styrs av ändutrustningen en optisk fiber är svårare att avlyssna än en kopparkabel.

14 Affärsområde Nät Affärsområde Nät innefattar ägande, förvaltande, drift och utbyggnad av nät. Uthyrning av svartfiber d v s fiber utan någon aktiv utrustning är affärsområdets huvudsakliga verksamhet, men uthyrning sker också av antennplatser och upp låtande av utrymme i knutpunkter. Dessutom har en pilotverksamhet avseende radionät startats under verksamhetsåret. Verksamheten omsatte under året cirka 302 miljoner kronor, vilket motsvarade 81 procent av Stokabs intäkter. Stokab har cirka 450 kunder. Antal nyanslutningar under året var (879) och antalet nedkopplingar var 571 (335). Fiberförbindelser Stokab bygger ut och underhåller en konkurrensoch leverantörsneutral infrastruktur avsedd för tele- och datakommunikation i Stockholm och alla kommunhuvudorter i länet, inklusive Uppsala och delar av skärgården. Mälarringen sammanbinder kommunerna i mälarregionen. Nätet består av cirka kilometer kabel med sammanlagt cirka kilometer fiber. Stokab har också byggt och äger specifika områdes-, kvarters- och företagarnät. För att kunna garantera hög tillgänglighet i näten finns en serviceverksamhet igång dygnet runt, årets alla dagar. Ur denna infrastruktur hyrs förbindelser ut till olika operatörer och leverantörer av bredbandstjänster eller till kunder med behov av egna kommunikationslösningar. Kunderna får därmed exklusiv nyttjanderätt till en förbindelse eller en hel nätstruktur, där de själva bestämmer hur de vill använda fibern. Oberoende av vilken utrustning kunden använder för att aktivera fibern skräddarsyr Stokab en lösning för ändamålet. Knutpunkter Stokab har flera knutpunkter strategiskt placerade i Stockholm-Mälarregionen och på Gotland. Dessa består av skyddade utrymmen där operatörer och andra tjänsteleverantörer kan installera utrustning och utbyta trafik och tjänster med varandra. Kunder från olika branscher finns representerade i knutpunkterna som operatörer, banker, IT-, media-företag samt kommuner och landsting. Knutpunkterna ger Stokabs kunder en unik möjlighet att kopplas samman på en och samma plats. Ett företag som ansluter sig till en Knutpunkt kan snabbt och enkelt öppna upp nya kontakter med andra företag som redan finns etablerade. I samma takt som efterfrågan på tjänster ökar, ökar antalet företag som ser de affärsmässiga fördelarna av att etablera sig i en Knutpunkt. Stockholmsregionen är en viktig marknad. Därför är också ett flertal andra stadsnät i Sverige anslutna. Företag som är inkopplade till dessa stadsnät kan därmed enkelt nå accesspunkter i

15 12 13 Stokabs nät och få tillgång till även andra marknader i Sverige. Antennplatser Stokab tillhandahåller plats för radioantenner på vattenreservoarer och andra höga byggnader inom Stockholms län. De flesta antennplatserna är idag ihopkopplade med Stokabs fibernät som en viktig del av infrastrukturen för olika typer av mobil kommunikation. Strategier Utveckling av nätet genom samarbeten IT-infrastruktur på nätnivå kommer under de närmaste åren att utgöra bolagets kärnverksamhet. Huvuddelen av denna infrastruktur kommer att vara baserad på fiberoptiskt nät. Den grundläggande strategin kommer att vara att tillhandahålla en operatörsneutral öppen infrastruktur på nätnivå, antennplatser samt ett antal knutpunkttjänster. Visionen är att skapa förutsättningarna för ett informationssamhälle för alla. Det innebär ett aktivt samarbete med: fastighetsägare tjänsteleverantörer övriga kommuner inom regionen för att tillsammans med dem lägga den neutrala infrastrukturen på nätnivån övriga stadsnätsägare inom och utom regionen samt nationella nätägare Utbyggnad av Knutpunkterna Verksamheten i knutpunkterna kommer att vara helt avgörande för de öppna och neutrala bredbandsnätens utbyggnad och för möjligheten till interaktion mellan olika aktörer över bredbandsnäten. Utvecklingen av knutpunkterna kommer att att stärka Stockholm som den centrala marknadsplatsen inom IT- och telekomområdet och att skapa en mötesplats för tjänsteleverantörerna. En utbyggd struktur av knutpunkter är dessutom en nödvändig förstärkning med hänsyn till nätets säkerhet och behovet att minska trycket på ytterligare grävning i innerstaden. I Stokabs renodlade roll som ägare av neutrala fysiska nät är det möjligt att affärsmässigt erbjuda andra nätägares fysiska nät. Under år 2004 har samarbeten inletts med Banverket och Svenska Kraftnät samt med ett antal stadsnät ute i landet, t ex Göteborgs kommunala nätleverantör, Goth- Net och stadsnäten runt Mälaren. FWA fiberförlängare Den nya tekniken FWA fast yttäckande radioaccess kan användas som fiberförlängare där en

16 Affärsområde Nät utbyggnad med fiber är kostsam och tidskrävande. Tekniken lämpar sig i glesbygd med spridda användare, på mindre orter och i villaområden utan fibernät. Några av FWA:s fördelar är den snabba och enklare installationen, låga installationskostnader, återvinningsbarhet samt möjlighet att erbjuda bredbandsaccess till stora men relativt få användare. Räckvidden för FWA kan variera från två till tjugo kilometer. På Stokab pågår idag ett antal pilotprojekt med FWA, och en produktifiering kommer att genomföras under våren Stokab har även ansökt om att få en FWA-licens för mobila lösningar, vilket är intressant för exempelvis den offentliga sektorns effektivisering. En utvärdering av detta kommer att ske tillsammans med Stockholms läns landsting. Mälarringen sammanbinder stadsnäten I slutet av 2004 beslutade Stokab att påbörja en utbyggnad av den s k Mälarringen. Detta innebär att företaget nu kan erbjuda förbindelser från, till och mellan stadsnäten i Enköping, Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Södertälje. Samarbete sker med respektive stadsnät för att gemensamt kunna erbjuda nätförbindelser i regionen och på dessa orter. Beställningen bidrar till en fortsatt utveckling av Mälarregionen som en viktig del av Stockholm. Utbyggnad av områdes- och anslutningsnät En utbyggnad av områdes- och anslutningsnät i Stockholms inner- och ytterstad är planerad att starta under Hägersten effektiviserar datoranvändandet med hjälp av fiberförlängare Hägerstens IT-enhet samarbetar sedan år 2003 med Stokab i ett projekt kallat FWA-fiberförlängare. Fördelen med FWA är låga etableringskostnader och hög flexibilitet. Genom att Stokab monterar en antenn på taket på den enhet som Hägerstens stadsdelsförvaltning vill ha ansluten, får enheten en förbindelse till Hägerstens IT-enhets datanät, via de radiomaster som redan finns monterade i närheten. För IT-enheten innebär detta en stor tidsbesparing då installation av uppdateringar eller nya program kan skötas centralt. Stefan af Jochnick, Nätverkstekniker, Hägerstens stadsdelsförvaltning

17 14 15 Affärsområde Kommunikationsoperatör Affärsområde Kommunikationsoperatör består främst av drift och utveckling av Stockholms stads kommunikationsnät, S:t Erik Kom. Utöver denna verksamhet ingår även verksamhetsområdet Yrkesradio. Affärsområdet omsatte under året cirka 73 miljoner kronor netto, vilket motsvarade 19 procent av Stokabs totala intäkter. Det nuvarande avtalet mellan Stockholms stad och Stokab gäller t o m den 31 december Leverantörsneutral grundstruktur Som leverantörsneutral kommunikationsoperatör för Stockholms stad erbjuder Stokab en grundstruktur på vilken telekommunikationstjänster kan förmedlas på ett effektivt sätt och med ett utbud som karakteriseras av valfrihet, konkurrens och mångfald. Målgruppen är Stockholms stads bolag och förvaltningar samt skola, omsorg, fritid och kultur. Stockholms stads nät, S:t Erik Kom S:t Erik Koms grundidé är att det ska vara ett öppet nät där marknadens aktörer kan erbjuda Stockholms stads verksamheter sina tjänster enligt gällande regler och policies. Stokab har byggt upp nätet och driver, utvecklar samt erbjuder kommunikationstjänster över det. Genom att Stockholms stad via Stokab är ägare kan marknadens aktörer likabehandlas och nätet nyttjas i en sammanhållen teknisk och funktionell plattform. Ett kommunägt nät säkerställer även en långsiktig utveckling och samhällsintressen. Under året har ett utvecklingsarbete inletts för att ta fram en ny bättre design av nätet. Effektivt och säkert nät Genom att nätet har hög kapacitet, tillgänglighet och säkerhet fungerar tjänster och applikationer effektivt inom och mellan Stockholms stads verksamheter och deras underleverantörer. Nätet möjliggör även utbyte av information för medborgare, näringsliv, offentlig sektor och övriga organisationer med Stockholms stads olika verksamheter. Ansvar och uppdrag Målet är att S:t Erik Kom ska erbjuda en öppen plattform som ger kunderna i Stockholms stad en valfrihet och därmed de bästa förutsättningarna för att kunna använda sig av IT. En samordning av stadens olika kommunikationslösningar till en gemensam teknisk plattform kommer att sänka kostnaderna genom att fler är med och delar på de tunga posterna för IT-infrastrukturen. Samordningen kommer också att höja säkerhetsnivåerna inom kommunikationsnätet. Strategier Identifera det framtida IT-behovet Att klara ut hur verksamheternas framtida ITbehov ser ut är en prioriterad uppgift framöver. I takt med en utökad användning av IT i verksamheterna ställs allt högre krav på nätets tillgänglighet. Stockholms läns Landsting är en av Stokabs strategiska partners i arbetet med att samordna IT-infrastrukturen både mellan funktioner med gemensamma gränssnitt mot brukare och mellan regionens olika geografiskt spridda IT-öar.

18 Affärsområde Kommunikationsoperatör Medverka till effektivt IT-användande Stokab avser att under den kommande perioden delta i ett antal utvecklingsprojekt kring hur IT kan användas effektivt. TV-projektet som syftar till att skolorna ska kunna tillgodoses med utvalda kanaler för utbildning direkt in i datorn via S:t Erik Kom. Ett annat strategiskt projekt sker i samarbete med Telia. Syftet är att kunna erbjuda verksamheter med stort behov av mobilitet ständig uppkoppling till sina verksamhetssystem. Yrkesradio Yrkesradio innefattar driften av ett digitalt och analogt radionät. Det digitala nätet drivs för närvarande endast som en försöksverksamhet. Det analoga nätet betjänar dels Stockholms stads trafikvakters radiokommunikation, dels styrning av belysningen på allmänna platser. Initiativ har tagits för att utreda förutsättningarna för Gatukontoret att nyttja Stokabs radionät som bärare för kommunikationen till parkeringsskyltar i staden. Svenska Bostäder rustar för morgondagens behov. Som en del i satsningen på ytterstadsområdena samarbetar Svenska Bostäder med Stokab i ett projekt där Svenska Bostäder bygger fastighetsnätet och Stokab binder samman nodpunkterna i områdesnätet. Syftet är att skapa ett öppet nät, som är tillgängligt för alla operatörer. Det innebär att hyresgästerna fritt kan välja leverantör av olika tjänster. Därigenom skapas en sundare konkurrens på marknaden. Hyresgästernas framtida krav kommer att innefatta bl a internet, interaktiv-tv, IP-telefoni och bildtelefon. Paraboler kommer att kunna plockas bort allt eftersom kabel-tv utbudet ökar; framför allt gäller detta för de program som idag endast går att se via satellit. Då Stokabs nät är väl utbyggt och med den långa erfarenheten som Stokab har, känns det tryggt att anlita Stokab. Claes Engerstam, Bredbandssamordnare, Svenska Bostäder

19 16 17 Kunder och försäljning Kunder Operatörer Stokab har ca 450 kunder varav över 70 är operatörer. Operatörerna hyr fiber, antennplatser och plats i Stokabs knutpunkter. Operatörerna kan delas in i tjänste leverantörer (teleoperatörer, internetoperatörer, kabel TV-företag, mobilteleoperatörer) och kommunikationsoperatörer. Under året har ett flertal nya operatörer, internationella och nationella, etablerat sig i Stokabs nät för att på ett kostnadseffektivt sätt erbjuda sina tjänster till sina kunder. Offentlig förvaltning Skolor, Stockholms läns landsting, kommuner och Folktandvården är exempel på kunder inom offentlig förvaltning. Genom att Stokab kopplar samman verksamheter och bolag i egna nät kan dessa styra och kontrollera sin IT-infrastruktur. Solna kommun har t ex gett Stokab fortsatt förtroende att leverera fiberförbindelser till ett 30-tal skolor och administrativa enheter. Under året har ett antal upphandlingar påbörjats av kommuner i länet för att bygga ut sina nät till ortsammanbindande nät och områdesnät. I december fryste regeringen de medel som används för bredbandsutbyggnaden i landets kommuner, vilket gjort att flera kommuner tills vidare stoppat sina utbyggnadsplaner. Fastighetsägare En fastighetsägare ansluten till Stokabs nät får möjlighet att fritt välja bland de tjänsteleverantörer/operatörer som finns i Stokabs nät. Svenska Bostäder är en av de fastighetsägare som valt att teckna avtal med några av de neutrala kommunikationsoperatörerna. Företaget har valt tre aktörer som på geografiskt skilda områden i Stockholm ska erbjuda tjänster till boende och företag. I Järfälla har det kommunala fastighetsbolaget, Järfällabygdens hus, valt Stokab som leverantör av en neutral nätinfrastruktur till 14 bostadsområden. I Öster åkers kommun, som valt att samarbeta med en kommunikationsoperatör, levererar Stokab en FWA-lösning på nätnivå. Företag Företag som kräver hög datakapacitet och som strävar efter en effektiv och säker datakommunikation kan hyra egna fiberförbindelser av Stokab. Genom att företagen själva ansvarar för all kommunikationsutrustning uppnås valfrihet och full kontroll. Detta innebär att det blir lättare att påverka och förändra överföringshastigheten och kommunikationstekniken. Några exempel på kunder är banker som knyter samman sina kontor i ett eget fibernät, butikskedjor som kopplar samman sina butiker och lager med andra verksamheter och medieföretag som sänder TV, trycker tidningar m m över ett eget nät. Även hög skolor och universitet hyr egna fiberförbindelser beroende av ökade behov av samarbete, både mellan institutionerna och internationellt. Övergripande försäljningsstrategi Samarbeten Under året har samarbeten inletts med Svenska Kraftnät, Banverket och flera stadsnät för att kunna erbjuda kunderna att även nå utanför Stokabs nät. Avsikten är att dessa samarbeten ska utöka servicen till kunderna.

20 Kunder och försäljning Stokab samarbetar med andra nätägare, knyter ihop näten och tillgodoser på så sätt kundens önskan om one-stop-shop. Detta görs utan att gå upp i värdekedjan. Differentierat produktutbud Företagslösningarna ökar allt mer i förhållande till operatörernas andel av Stokabs intäkter. I takt med att allt fler typer av tjänster implementeras kommer också behovet av punkt till multipunktlösningar att efterfrågas. Med större fokus på kundernas behov är det nödvändigt att hitta kundanpassade tekniska och affärsmässiga lösningar. Det framtida marknadserbjudandet måste i högre grad segmenteras. För att möta det differentierade marknadsbehovet har Stokab under hösten 2004 initierat ett projekt, Produkt- och prismodeller (PPM). Baltcom Fiber väljer Stokabs fiber förbindelse över Östersjön Baltcom Fiber väljer Stokabs Gotlandskabel för att säkra den framtida IT-expansionen i Baltikum. Företaget förmedlar transmission av data och tillhandahåller nätverkskapacitet i Östersjöområdet. Inom kort öppnar Baltcom Fiber trafik i en sjöförlagd kabel mellan Stockholm och Riga i Lettland och hyr därför fiber i Stokabs Gotlandskabel för detta ändamål. Att hyra fiber i Stokabs sjöförlagda kabel mellan Stockholm och Gotland var avgörande för att Baltcom Fiber skulle kunna utöka sin förmedling av dataöverföring och nätverks kapacitet i Östersjöområdet. Vi kan nu erbjuda en konkurrenskraftig förbindelse mellan Stockholm och Riga. Valters Bajars, Verkställande direktör, Baltcom Fiber