barn med CI och/eller hörapparat
|
|
- Sandra Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade och döva barn med CI och/eller hörapparat Björn Lyxell, Birgitta Sahlén, Inger Uhlén, Tina Ibertsson, Claes Möller, Malin Wass, Lena Asker- Arnàson, Cecilia von Mentzer & Cecilia Henricson Institutionen för Beteendevetenskap, Audiologisk forskningscentrum, Institutet Handikappvetenskap, HEAD, Linköping, i Lund och Örebro universitet it t samt Karolinska Institutet
2 Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade barn och barn med CI Samarbetsprojekt som involverar de flesta klinikerna i Sverige. FAS finansierat nätverk för forskare och doktorander inom området. Närmare 20 doktorander aktiva nu
3 Forskningsinriktning Forskning på hörselskadade och döva barn kräver en tvärvetenskaplig t eller problemorienterad inriktning. ikt i Det är ej tillräckligt att studera barnens utveckling från ett enda perspektiv. Samarbete främst mellan tekniker, medicinare, psykologer, logopeder och pedagoger.
4 Forskning om döva och hörselskadade barn med CI och/eller hörapparat Utveckling hos specifika populationer av barn Audiologi Intervention Kommunikativ utveckling Döva och hörselskadade d barn med CI och/eller hörapparat Neurofysiologisk utveckling Utveckling av läs- och skrivförmåga Språklig utveckling Kognitiv utveckling
5 Tidigare forskning på hörselskadade och döva barn med CI eller hörapparat Vi har en relativt god kunskap vad gäller de medicinska och tekniska k aspekterna av hjälpmedlet. Kunskapsnivån är däremot (förvånande) låg vad gäller hur dessa två hjälpmedel påverkar barnens kognitiva utveckling! Vi behöver veta avsevärt mycket mer om de här barnen för att kunna anpassa pedagogik, ljudmiljö, hjälpmedel och mycket, mycket mer utifrån barnens unika förutsättningar!
6 Kognitiv psykologi Kognitiv utveckling fokus i vår forskning Vad är kognition? Den del av ämnet psykologi py som studerar hur vi tar emot och tolkar information från omvärlden, minns, tänker, fattar olika typer av beslut och kommunicerar språkligt. Kognitiva förmågor utvecklas och avvecklas!
7 Begränsningar i kognitiv förmåga Vår kognitiva förmåga är begränsad och vi kan inte ta emot och tolka all information från omvärlden Kognitiva förmågor utvecklas och förändras som en funktion av stigande ålder Stor variation i förmåga mellan individer.
8 Kognition Vårt fokus inom den kognitiva domänen handlar om att kunna ta emot, tolka och bearbeta information. (a) Arbetsminne (a) Fonologiska färdigheter (a) Lexikala färdigheter
9 Varför dessa tre? Valet av dessa betingas av att de är byggstenar i mer sammansatta kognitiva processer. Sammansatta kognitiva processer: Läsning, matematik, kommunikation etc. - Viktiga i för ALLA former av inlärning i - Ofta del i förklaring då det gäller barn med - Ofta del i förklaring då det gäller barn med inlärningssvårigheter och deras problem
10 Arbetsminne Arbetsminne är ett minnessystem för simultan lagring och bearbetning av information över kort tid. Arbetsminnet utvecklas och är fullt utvecklad i slutet av tonårstiden. Kapaciteten på arbetsminnet börjar avta i ålderspannet år.
11 Arbetsminnet är skilt från vårt långtidsminne Långtidsminne är våra mer eller mindre permanenta minnen. Arbetsminnet t består av olika delar.
12 Central executicve Visuo-spatial loop Episodic buffer Phonological loop Visual Episodic Language semantics LTM
13 Arbetsminnet och främst dess fonologiska delar är särskilt kritiskt vid alla former av språktillägnande! Speciellt viktig i början av läsprocessen och vid inlärning av nya ord. Arbetsminne är knutet till den första utvecklingen av färdigheter i matematik. Arbetsminne hänger samman med färdigheter i att kunna kommunicera och framförallt kommunikation i dåliga ljudmiljöer.
14 Lexikal åtkomst (access) Lexikal åtkomst refererar till den tid som det från att ett språkligt stimuli har blivit it presenterat t till den punkt då barnet har identifierat det. Fullt utvecklad i slutet av tonåren. Stark koppling till varje form av språklig utveckling. Långsam lexikal l access har inverkan på alla kognitiva nivåer. Snabb aktivering ger indikation på automatisering av språkliga processer.
15 Fonologiska färdigheter Fonologisk bearbetning är en paraplyterm som innefattar en rad olika fonologiska aktiviteter och det är viktigt att särskilja dem. Fonologisk representation har varit fokus i våra studier. Fonologisk representation handlar om att kunna bygga upp minnen av olika typer av ljudintryck och att vid ett givet tillfälle kunna aktivera dem.
16 Grundantagande Den auditiva stimulering som CI eller hörapparat ger barnen har en gynnsam effekt för utvecklingen av deras kognitiva förmågor. Två typer av effekter på kognitiv utveckling Primära: Bättre arbetsminne, snabbare lexikal aktivering och bättre fonologiska färdigheter. Sekundära: Bättre läs och matteförmåga bättre Sekundära: Bättre läs- och matteförmåga, bättre förutsättningar för kommunikation.
17 Antaganden om hur kognitiva faktorer påverkas av CI och/eller hörapparat CI H-app Lexikal åtkomst Fonologisk förmåga Arbetsminne Konversation kommunikation Läsning Talproduktion Talförståelse
18 Forskning på hörselskadade barn och barn med CI Den auditiva stimulering som ett eller två CI eller hörapparater ger barnet, borde ge upphov till en mängd intressanta teoretiska och grundläggande frågeställningar om hur ljud påverkar den kognitiva utvecklingen. Ock, visst är det så, man kan ställa alla möjliga frågor, men...! Allt är inte vare sig praktiskt eller teoretisk möjligt att genomföra!
19 Barn med CI och hörselskadade barn är inga enkla eller okomplicerade populationer att studera! Det finns en rad olika metodologiska problem som man inte kan lösa, men som man på olika sätt måste förhålla sig till. Dessa metodologiska problemen är oftast att hänföra till påverkan av andra faktorer också. Att man inte kan lösa problemen på sedvanligt sätt gör att vi får vissa problem då vi vill tolka våra resultat. t
20 Exempel på variabler som kan påverka utfall på en given testbetingelse Heterogena populationer. Ex. orsak till dövhet eller hörselskada, tid som döv, ålder vid CI vid H-apparat, typ av diagnos eller Olika typer av språklig stimulering. Ex. typ av språk, mängd av exponering Liten population. Ofta testad, hög grad av geografisk g spridning, etik Olika typer av pedagogiska miljöer. Olikheter i teknologi relaterad till CI eller H-apparat
21 Barnens karaktäristik gör det helt enkelt svårt att säga något generellt om gruppen som helhet! - Pedagogiska konsekvenser! - Konsekvenser för hjälpmedel! l!
22 Den forskningsstrategi som vi använder handlar att studera gruppen och individerna i minst tre nivåer: 1. Gruppnivå Översiktliga slutsatser 2. Sub-gruppnivå Mer detaljerade 3. Fall-studie Specifika Samtliga tre nivåer kräver en bra och etablerad teori samt ett bra jämförelsematerial! Jämförelser med hörande barn!
23 Deltagande barn Omkring 70 barn i åldrarna 6 10 år har deltagit. Ålder 6 10 år 66% har bilaterala CI Första CI: 38 månader (range 8 till 72 månader) Andra 48 månader (9 till 108 månader) 60 barn med moderata bilaterala hörselskador och hörapparat i samma ålder 150 hörande barn i samma ålder.
24 Tester arbetsminne Meningsifyllnad och återgivning - Generellt arbetsminne Serial Recall av nonord, Nonordsrepetition - Fonologiskt arbetsminne Matrismönster - Visuospatialt arbetsminne
25 Tester - fonologi Nonordsdiskrimination dd Avgöra om par av nonord är identiska Fonemidentifikation ifik i Avgöra om ett visst ljud finns i ett nonord, ex. finns det /s// i nesolå? Fonemsegmentering Dela in ord i fonem, ex s-o-l Fonologiska representationer Avgöra om ett ord låter rätt d v s är rätt uttalat eller ej, ex kanin - panin
26 Tester på lexikal l aktivering i Ordförståelse - matcha bilder till talade ord Wordspotting - identifiera riktiga ord bland nonord Kategoribestämning - semantiskt beslutsfattande
27 Datorbaserat testbatteri Testbatteri Möjlighet till presentation av auditiva och bildbaserade stimuli. Möjlighet till att registrera responser i tid och antal korrekta svar. (Barnen tycker att testningen är kul!)
28 Resultat t Summering av resultat från omkring 25 studier och 3 doktorsavahandlingar som vi hittills publicerat inom området
29 Övergripande resultat Som grupp betraktat presterar barn med CI sämre än hörande barn på en del test, på andra är prestationen likvärdig eller endast något sämre. Stor spridning i resultat hos barnen med CI på VISSA test Omkring 75% av de hörselskadade barnen har en prestationsnivå som liknar hörande barn. Omkring 25% av de hörselskadade barnen presterar sämre på SAMTLIGA test. t
30 Procentandel barn med CI som presterar inom normalvariationen för barn med NH barn med 40 Barn med CI 30 CI Barn med 10 Barn med NH 0 NH
31 Summering Barn med CI har generellt sett en lägre prestationsnivå på en del kognitiva test. Det är dock viktigt att notera att storleken på skillnaden varierar med kraven på fonologisk bearbetning. En ytterligare aspekt är att de barn som inkluderats i våra studier är i genomsnitt något äldre vid implantation än de som opereras idag. En inte alltför vågad gissning är att det kommer att påverka resultatmönstret i en gynnsam riktning.
32 Hörselskadade barn med H-apparat Arbetsminne, fonologisk förmåga och lexikala färdigheter Andel (%) barn med HA inom normalvariationen för NH Barn med HA Barn med NH
33 Arbetsminne, fonologisk förmåga och lexikala färdigheter 100 Andel (%) barn med HA inom normalvariationen för NH % av barn med HA 75% av barn med HA
34 Summering Barn med hörselskador har en annorlunda prestationsprofil jämfört med barn med CI! Omkring 75% av barnen presterar i nivå med normalhörande barn på samtliga tester. 25% av barnen har en klart lägre prestationsnivå på samtliga tester! Mindre bra prestation ej knuten till en specifik (fonologisk) förmåga!
35 Läsning Läsning och framförallt förmågan till att utveckla läsförmågan är en aktivitet som är beroende på barnets kognitiva (framförallt fonologiska) färdigheter. ädg Barn med CI är en grupp barn som har särskilt svårt med aktiviteter som kräver fonologisk bearbetning. Detta borde väl leda till att man får problem att läsa, eller....?
36 Läsförståelse Procent korrekt Barn med normal hörsel Barn med CI Barn med HA
37 Skrivning i hos barn med CI (Doktorsavhandling av Lena Asker-Arnàson, 8 april) Barn med CI är bra på att stava Barn med CI Använder mer innehållsord, (substantiv och verb) än normalhörande (telegram stil) Har mindre flyt i skrivandet (mer paustid) Tar totalt sett längre tid på sig att skriva beskrivande text
38 Kan man träna upp kognitiva förmågor? Komplex frågeställning! Svensk forskning har visat att vissa aspekter av arbetsminnet är möjliga att förbättra med hjälp av datorbaserad träning. Vissa specifika populationer av barn är särskilt hjälpta (barn med ADHD).
39 Träning av arbetsminnet på barn med CI David Pisoni och hans kollegor har visat arbetsminnet förbättrades som en funktion av träning. Barnens talförståelse förbättrades också som funktion av träningen. Effekt av träning synlig efter 6 månader. Få barn deltog dock i studien och det kan vara klokt att vänta med att dra några långtgående g slutsatser. Forskning är dock lovande och ger indikationer på vad som kan vara värt träna.
40 Fonologisk träning Finsk metod som fokusera på grafem-fonemfonem korrespondens. Datorbaserat träningsprogram där barnen tränar hemma med sina föräldrar med support ( ,sms eller telefonkontakt) av en logoped. Barnen 5, 6 och 7 år gamla. Träningen sker 10 minuter per dag under veckan i en fyra-veckorsperiod.
41 Preliminära resultat visar att barnen förbättrar sin fonologiska förmåga. Spridning i grad av förbättring som ofta är att hänföra Karaktäristiken på deras fonologiska förmåga vid starten av träningen. Viktigt att kunna kunna belägga vilken typ av fonologisk förmåga som barnen har för att kunna precisera vilken typ av träning som kan vara mest effektiv.
42 Summering Barn med CI har en relativt bra läsförmåga trots att de ofta har en mindre bra fonologisk förmåga. Barnen läser bättre än vad de borde göra! Två tänkbara förklaringar: (a) annorlunda lässtrategi (mer visuellt betingad) (b) utvecklar en annorlunda fonologisk färdighet på basis av sin mer rudimentära hörsel. Kan en riktad, systematisk träning förändra arbetsminnet och den fonologiska bearbetningsförmågan?
43 Resultat från andra forskargrupper Demografiska a faktorer alltid td viktiga tga Tidig implantation ger alltid bättre kognitiv prestation! Bilaterala CI ger bättre riktningshörsel och en högre tolerans mot buller. Uni- vs bilateral CI och kognitiv utveckling? Tidig bilateral CI (före 3.5 år) kan ge ett elektrofysiologiskt responsmönster som liknar hörande barns mönster.
44 Sammanfattningsvis Vi vet en del om barnens kognitiva utveckling, men vi behöver veta åtskilligt mycket mer. Vi behöver den typen av kunskap i olika sammanhang! Ökad kunskap om kognition ger möjlighet till att individanpassa en rad aktiviteter utifrån barnens möjligheter och begränsningar. Individanpassning av hjälpmedel, pedagogik, träning etc Barn med CI är en understuderad grupp med avseende på deras kognitiva och språkliga utveckling! Vi vet mindre om hörselskadade barns kognitiva utveckling!
45 Tack för er uppmärksamhet!
Hur lär sig barn med CI att läsa?
Hur lär sig barn med CI att läsa? Malin Wass I samarbete med Björn Lyxell, Ulrika Löfkvist, Eva Karltorp, Lena Anmyr, Hua-Chen Wang, Anne Castles, Teresa Ching, Linda Cupples Birgitta Sahlén, Birgitta
Läs merExekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet
Exekutiva funktioner och trafik Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är kognitiva processer ligger bakom målinriktat beteende,
Läs merDålig hörsel kan leda till demens
Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus
Läs merTvärvetenskapligt projekt
Fonologisk interven.on för barn med må6lig.ll grav hörselnedsä6ning som använder hörapparat och/eller cochleaimplantat Cecilia von Mentzer Institutet för Handikappvetenskap Linköpings Universitet HEARING
Läs merDigitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Läs merSlutredovisning för projektet Hörselskadade i arbetslivet Hörförmåga, kognitiva färdigheter, yrkesrelaterat buller och typ av arbetsuppgift
Slutredovisning för projektet Hörselskadade i arbetslivet Hörförmåga, kognitiva färdigheter, yrkesrelaterat buller och typ av arbetsuppgift Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap. Linnécentrum
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne
Läs merAtt träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Läs merArbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler
Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet
Läs merKognitiva modeller för språkinlärning
Kognitiva modeller för språkinlärning Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989) Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merDatorbaserad fonologisk intervention för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) effekter på fonologiska färdigheter
forskning Datorbaserad fonologisk intervention för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) effekter på fonologiska färdigheter Cecilia Nakeva von Mentzer 1, Björn Lyxell 1, Birgitta Sahlén
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merKorttidsminne-arbetsminne
Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar
Läs merOBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merKursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2017.
Medicinska fakulteten AUDN75, Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi, 12 högskolepoäng Advanced course in Audiology - Preventive Audiology and Pediatric Audiology, 12 credits Avancerad
Läs merMinneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.
Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden
Läs merVad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merAuditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Läs merBegåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder
Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för
Läs merKognitiv och språklig utveckling hos barn med cochleaimplantat i ett longitudinellt perspektiv
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Logopedprogrammet, 240 hp Vårterminen 2009 ISRN LIU-IKE/SLP-A- -09/009- -SE Kognitiv och språklig utveckling hos barn med cochleaimplantat i ett longitudinellt
Läs merProgram. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat
Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Hej allesammans! Sommar, sol, vajande sädesfält, hav och
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merBarn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merLäsförmåga och arbetsminne hos barn med hörapparat eller cochleaimplantat
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Läsförmåga och arbetsminne hos barn med hörapparat eller cochleaimplantat Karin Pfändtner & Sonia Wallfelt Examensarbete i logopedi 30 hp HT 2013 Nr
Läs merLäsförmåga hos barn med Cochleaimplantat:
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp Vårterminen 2010 ISRN LIU-IKE/SLP-A--10/008--SE Läsförmåga hos barn med Cochleaimplantat: Relaterat till
Läs merMini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Läs merAnders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Hej konferensdeltagare! Detta är bilder gjorda att tala till, så några kan vara svårtolkade utan talet. Men jag hoppas att de kan vara ett gott minnesstöd
Läs merPedagogisk kartläggning
Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest
Läs merosäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein
osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merVarför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27
Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad
Läs merTidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merDyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?
Dyslexi = specifika läs- och skrivsvårigheter Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Piteå 1 november 2016 Kontakt logoped@hanne.se www.hanne.se Logoped Hanne bokhyllor bibliotekarie lånedisk Ljud Ord
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merSpråkliga och kognitiva förmågor hos barn med läsoch skrivsvårigheter En jämförelse med barn med cochleaimplantat
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp Vårterminen 2010 ISRN LIU-IKE/SLP-A--10/006 SE Språkliga och kognitiva förmågor hos barn med läsoch skrivsvårigheter
Läs merIntellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap
Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap lisa.palmqvist@liu.se Lisa Palmqvist Vad är en doktorand? 2018-09-10 2 Lisa Palmqvist
Läs merLäsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.
Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning
Läs merTill dig som vill remittera till Vårängens språkförskola
Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som
Läs merForskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling
Interventionsstudier i syfte att främja läsutveckling Linda Fälth Camilla Nilvius Forskning vid Linnéuniversitetet Intervention med datorbaserad lästräning i årskurs 2 Intervention med läslistor på lågstadiet
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs merBehovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården
Foto: Karim Hatoum ORDFÖRANDEN HAR ORDET Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården Vi är mitt uppe i ett skeende en utveckling utan slut. Sent 1980-tal CI-behandlades
Läs merRemisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland
Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till
Läs merCochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merArbetsminne och receptivt lexikon hos barn med cochleaimplantat - en undersökning med SIPS och PPVT
Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan Logopedprogrammet, 160 p Vårterminen 2007 LIU-INR/SLP-D--07/006--SE Arbetsminne och receptivt lexikon hos barn med cochleaimplantat - en undersökning med SIPS
Läs merDaniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (
Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merTräning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning
Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merEn longitudinell studie av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med cochleaimplantat
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Logopedprogrammet, 240 hp Vårterminen 2008 ISRN LIU-IKE/SLP-A--08/009--SE En longitudinell studie av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med cochleaimplantat
Läs merPercep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Läs merLäs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det
Läs merPIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped
Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd
Läs merHörselnedsättning hos skolbarn
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Patientflöde öron, hörsel och balans barn Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning upptäcks 25 20 15 10 5 0 under hela uppväxten 1991 1992 1993 1994
Läs merPärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.
Inledning LÄSK-pärmen (LÄSK = läs och skriv) vill förmedla kunskap om läs- och skrivsvårigheter, i första hand till föräldrar med barn i grundskolan. Många elever med läs- och skrivsvårigheter har en jobbig
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merHörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén
Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor Håkan Hua Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén Bakgrund Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,
Läs merEmelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare
Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade
Läs merKan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?
Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merK L Ä M. Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik
K L Ä M Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik BARBARA PELICANO SOEIRO WHATCOLOURISANORANGE.WORDPRESS.COM ORANGEEDUSITE@GMAIL.COM KLÄM - Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter
Läs merMinnets möjligheter och neurokognitiv habilitering
Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merMänniskan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception
Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merExplosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska
Läs merBRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!
BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:
Läs merHandlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp
MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist
Läs merKan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25
Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)
Läs merKurs läs och skriv Avkodningstest
Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag
Läs merEn analys om denna fallande skolprestation i Sverige.
En analys om denna fallande skolprestation i Sverige. 1 Skolprestationers betydelse Skolprestationer har en viktig betydelse för individerna och för samhället. Individerna som hög utbildning har en högre
Läs merMinnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Läs merKOGNITIVA SVÅRIGHETER
KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma
Läs merMinnesförmåga hos personer med hörselnedsättning
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Minnesförmåga hos personer med hörselnedsättning Zeinab Shareef Hörselnedsättningar: Kognition, Kommunikation, Intervention 7.5 hp, VT 2016 SAMMANFATTNING
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merUppsatsarbete på Mastersprogrammet VT-15
Uppsatsarbete på Mastersprogrammet VT-15 2 december 2014 Introduktion, HT2014 VT2015) Per Lindberg (per.lindberg@psyk.uu.se) Jeanette Billås (jeanette.billas@psyk.uu.se) Vad ska uppsatsen handla om? Utdrag
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Läs merSvårt att läsa och skriva
It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva
Läs merPresentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?
15/09/16 Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv Henrik Bergman Vad är psykologi? Definition vetenskaplig disciplin som söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling
Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merHandouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå
Handouts från föreläsning Turners syndrom, 181207 Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Utgångspunkter Psykologisk bedömning Kognitiva & sociala svårigheter Hjälp & stöd Bemötande TS
Läs merLäsförmågan hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning Hur ser sambandet med underliggande kognitiva förmågor ut?
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Logopedprogrammet, 240 hp Vårterminen 2008 ISRN LIU-IKE/SLP-A 08/012--SE Läsförmågan hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning Hur ser sambandet
Läs merPedagogisk kartläggning
Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest
Läs merModell för en fungerande studiesituation
Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan
Läs mer