A. Polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvården?
|
|
- Mattias Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 A. Polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvården? Generell samverkan Samverkan inom olika berörda områden skall ske utifrån konkreta metoder såsom checklistor och utformade konkreta rutiner./hsv Generell samverkan/ledning och utveckling Samverkan ska fungera långsiktigt och hållbart och inte vara personberoende./polisen Utveckla långsiktig samverkan och handlingsplan för hanterings i det långsiktiga arbetet men även akuta skedet./polisen Utvecklar man kunskap och strukturer så kommer det alla grupper till godo. Dessutom omfattas samma barn och vuxna ofta av flera områden. Jag tänker att samverkan mellan polis/åklagare och socialtjänst är helt avgörande för en gynnsam utveckling för de kvinnor och barn som är drabbade av våld i nära relation, men att hälso- och sjukvården skulle kunna ha en mycket större och mer självklar roll inte minst genom barn och ungdomspsykiatrin och öppenvårdspsykiatrin. Generell samverkan kring barn/ledning och utveckling Utveckla samverkan både vad det gäller det kortsiktiga - och långsiktiga stödet till barn som utsatt för olika former av övergrepp samt uppföljning. När ett barn misstänks ha utsatts för ett brott och en polisanmälan är gjord finns det en oklarhet om vem som gör vad och när görs det. Tydliggöra respektive myndighets ansvar och i vilket syfte de samtalar med barn och när i utredningsprocessen kan t ex socialtjänsten prata och ge stöd till barnet. Hur samverkar/samarbetar berörda myndigheter med varandra? Stöd och behandling gäller främst mellan Socialtjänst och BUP/soc Barnahus/Ledning och utveckling tydliga brister på detta område inom Barnhussamverkan, dvs. tolkningen av nuvarande avtal görs olika av olika parter./polisen
2 2 Likartade strukturer för barnskyddsarbetet i VGR. Det ser i dagsläget olika ut beroende på vilket barnhus ett ärende hamnar vid./hsv Vid ärenden där barn misstänks vara utsatta för brott måste det finnas en tydlig kommunikation/samverkan mellan socialtjänst och Polis/åklagare. När informerar socialtjänsten vårdnadshavare om anmälan? Barnet skall förhöras av polis snarast? Stöd till barnet? Stöd till förälder? En önskan om att utveckla detta samverkansarbete inom Barnahusen så att alla brottsutsatta barn inkl. barn som bevittnat/upplevt våld skall få stöd och hjälp inom Barnahusen./HSV Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling Utbyte av information med hänsyn till sekretess högst relevant att förtydliga och strukturera så att alla parter känner sig trygga. /socialtjänsten Vi gemensamt behöver utveckla en större förståelse för de olika verksamheternas sekretesslagstiftning och särskilt vilka regler som gäller vid samverkan mellan olika myndigheter (polis, åklagare, socialtjänst, sjukvård m.fl.)./åklagarna De samverkande myndigheterna måste vara väl förtrogna med sin egen sekretesslagstiftning och rutiner för vem som i varje enskilt fall är den som ansvarar för sekretessprövningen samt respektera den ansvariges bedömning. Samtliga samverkande måste även vara klara över vilka sekretessbrytande bestämmelser som finns./åklagarna Fysisk samverkan/ledning och utveckling Mer personlig kontakt mellan myndigheter vid pågående utredning. Journaler och intyg är bra, men samtliga parter kan få en djupare förståelse av det händelsen vid en diskussion där t.ex. läkaren får möjlighet att berätta mer om den medicinska utredningen. I aktuella ärenden behöver man många gånger stämma av per telefon alternativt via möten. Många gånger begärs journaler in, men det kan oftast vara bättre att be läkaren att skriva ett utlåtande där man tydligt beskriver fynd som är viktiga för socialtjänst/polis/åklagare. Hela journalen är oftast inte adekvat för utredningen./hsv Angeläget att medicinsk och psykologisk kompetens, samt journal, finns tillgängligt vid samrådsmöten gällande barn som far illa. Gemensamt framtagen utbildning/ledning och utveckling Mer kunskap om varandras arbetssätt och ansvarsområden för att få en bättre dialog och en ökad förståelse för varandra. Det kan t.ex. vara av värde att andra myndigheter har viss
3 3 kunskap om medicinska och psykologiska utredningar och dess betydelse vid utredningar av barn som far illa. Hälso- och sjukvården har i sin tur behov av viss kunskap om övriga myndigheters utredningsförfarande. Detta bör främja samarbetet. men VEM håller samman? Samverkans forum? /HSV Kunskap om våld och trauma måste utvecklas och förbättras inom hälso- och sjukvården./skl Hälso- och sjukvården t.ex. bör veta hur man både bemöter och hanterar någon som är våldtagen, även så att man säkerställer bevis./skl Akuta samverkansinsatser/ledning och utveckling Att utveckla samverkan mellan polis och socialtjänst då man åker på utryckning till hem där det pågår våld. Tilltalas även av arbetet med tydligare och tajtare uppföljningar i de hem där det förekommit våld./skl Vid akuta ärenden då polis åker ut till familjer där våld förekommit och det finns barn skall socialtjänsten alltid närvara och samtala med barnen och se till deras behov av skydd och stöd. Socialtjänsten skall inom 24 timmar kontakta Hälso- och sjukvården (BUP, Vuxenpsyk., jour och akutverksamheter vid behov) för att få en medicinsk bedömning om barnet och den våldsutsattas (med samtycke) behov av stöd och behandling./hsv B. Socialtjänst och hälso- och sjukvården? Generell samverkan Hur kan vi upprätta bra kanaler från o till socialtjänst och hälso- och sjukvård? Vad behövs?/soc Socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver utveckla mer tydliga och självklara samarbetsformer då det har förekommit våld. Polis och åklagar är inte alltid inblandade. Samverkansmöten och överenskommelser omkring de förväntningar man kan ha och som är möjliga att ha på varandra är bra. Enskilda medarbetare ska inte behöva jobba in sitt case varje gång. Det ska finnas en struktur för mottagande. T.ex. när socialtjänsten ringer till hälso- och sjukvården om någon som är våldsutsatt så bör det finnas en förförståelse att socionomerna är tillräckligt utbildade för att avgöra att detta troligtvis är något för t.ex. BUP./SKL Utvecklingsområden i samverkan med sjukvården kan vara i samband med längre helger då vi handlägger ärende över två till tre dagar då kan vi behöva initiera även kontakt med
4 4 sjukvård, dels utifrån akut sjukvårdsbehov behov men även påbörja samarbetet i det enskilda ärendet, med sikte på en längre perspektiv./soc Generell samverkan kring barn/ledning och utveckling Jag vill utveckla samverkan både vad det gäller det kortsiktiga - och långsiktiga stödet till barn som utsatt för olika former av övergrepp samt uppföljning. Stöd och behandling gäller främst mellan Socialtjänst och BUP./Soc Gemensamt framtagen utbildning/ledning och utveckling Hälso- och sjukvården arbetar mkt med att utbilda sin personal i anmälningsskyldighet. Tyvärr verkar det fortfarande finnas en kultur där man tänker på frågor som hjälper en anmälan? och det händer ändå ingenting. Detta ska ju inte spela någon roll eftersom hälso- och sjukvården har anmälningsplikt, men i praktiken så förefaller det som att dessa tankar utgör ett hinder för anmälan. Vi skulle gärna se att vi kan göra gemensamma utbildningsprogram med socialtjänsten, där hälso- och sjukvårdspersonal får möjlighet att ställa frågor till socialtjänsten. /HSV Bra med möjlighet till återkoppling från socialtjänsten i de fall det finns lagstöd för det. Eventuellt kan ökad kunskap om andra myndigheters ansvarsområden och insatser bidra till en bättre benägenhet att anmäla. Fysisk samverkan/ledning och utveckling Måste finnas enkla kommunikationsvägar mellan Hälso- och sjukvården och socialtjänsten, framförallt vid anmälningsärenden om barn som far illa/misstänks fara illa. Fysiska möten 1-2 ggr om året ska ske och kontaktlistor skall finnas./hsv C. Polis/åklagare och hälso- och sjukvården? Fysisk samverkan/ledning och utveckling Vad gäller handläggningen av de akut våldtagna finner jag att, för bästa rättliga process för den inblandade, utveckling med kontinuerlig feedback ang. fall, kommer leda till ett bättre
5 5 omhändertagande/rättslig process. Detta med en samsyn, att göra det bästa för den utsatta, med de olika professionernas sammanvävda synsätt./hsv Jag ser regelbundna möten (1-2ggr/år) med polis/åklagare/sjukvård. Sjukvården kan få till sig var som varit bra/brustit i bevisföring. Vad som varit avgörande i en fällande/friande dom. Polis/åklagare kan få feedback på hur kvinnan mår efter processen, om något i deras agerande har påverkat måendet i pos eller negativ riktning. Förutom ovanstående kan kunskapsutbyte om resp. organisation, samt utveckling av riktlinjer dem emellan, göras vid dessa möten./hsv Generell samverkan En namngiven och känd kontaktperson skall finnas vid resp. organisation, för snabb återkoppling vid ev. frågor i det kontinuerliga, dagliga arbetet!/hsv Att synliggöra unga som är utsatta för partnervåld och förbättra stödet för denna grupp/soc Nästa utmaning är att tänka polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvård i förhållande till förövaren./soc Gemensamt framtagen utbildning/ledning och utveckling Vi vill också utveckla samverkan med hälso- och sjukvården genom att vi gemensamt höjer och säkerställer kvaliteten på de skadedokumentationer och spårsäkringar som genomförs inom de olika vårdverksamheterna och att vi tillsammans utvecklar en snabbare handläggning. Det vi särskilt efterlyser är en större förståelse för de bevismässiga konsekvenserna av en undersökning av målsäganden och vilken betydelse dokumentationen får i en kommande domstolsprocess. Vi ser därtill en utvecklingspotential i hanteringen av rättsintyg där polis/åklagare kan bli tydligare i sina frågeställningar och oftare ställa upp alternativa hypoteser. Även utformningen av rättsintygen kan förbättras och bli mer pedagogiska, vilket en djupare samverkan mellan åklagare/polis och rättsmedicinalverket bör kunna bidra till./åklagare Utveckla samverkan vid polisanmälan så att vi säkrar hur skadorna dokumenteras av rättsläkare vid barnärenden./åklagare utveckla samverkan vid polisanmälan så att vi säkrar hur skador dokumenteras av läkare (helst rättsläkare) vid vuxenärenden/åklagare Alla verksamheter måste bli bättre på att utföra riskbedömningar. Detta internt inom sin verksamhet med även i samverkan/kommunikationskanaler med övriga. Kombinera utbildning med att arbeta med ett konkret riskbedömningsinstrument?/hsv
6 6 Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling Sekretesslagen gör det svårt för hälso- och sjukvården att kontakta polisen i ett tidigt skede. Särskilt inom psykiatrin ser vi många fall där vi tänker att grövre brott kan komma att begås. Ibland vet vi att en patient har vapen t.ex. men eftersom straffsatsen är så pass lågt satt så möjliggör detta inte undantag från sekretesslagen. Särskilt frustrerande är detta när vi vet att personen kan vara labil och våldsam och har partner och barn som kan råka illa ut. Vi ser att den medicinska och psykologiska utredningen har stor betydelse för att få en bild av hur grov en misshandel har varit, samt säkerställa att symtomen inte beror på sjukdom. /HSV D.Socialtjänst och polis/åklagare? Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling Hur fungerar lagstiftningen om förundersökningssekretess tillsammans med socialtjänstens skyldighet att använda de uppgifter som framkommer (i förundersökningsmaterialet) för att säkerställa ett barns skydd? T.ex. vid ett samrådsmöte i ett tidigt skede av en förundersökning gällande sexuella övergrepp eller misshandel av barn./hsv Säkra återkoppling mellan Polis och sociala myndigheter. Utveckla system för att upphäva sekretess genom samtycke./polis Generell samverkan kring barn/ledning och utveckling Vi ser också ett utvecklingsområde hos socialtjänsten när det gäller situationerna kring barnförhör. Vi kan se att bedömningarna om det finns förutsättningar för omedelbara omhändertaganden av barn skiljer sig åt inom de olika stadsdelsnämnderna i Göteborg, vilket gör att förutsebarheten för samverkande myndigheter, som polis och åklagare, minskar. T ex kan nämnas att prognosen för lagföring i ett ärende där barnet har omhändertagits i anslutning till förhöret är betydligt bättre än när så inte har skett. I det här sammanhanget kan också nämnas att ärenden där barn misstänks ha utsatts för brott är svåra och komplicerade. De ärendena lämpar sig inte för oerfarna handläggare, varken hos polis och åklagare eller hos socialtjänst och sjukvård. Vi kan idag t ex se att socialtjänstens handläggare ibland är mindre erfarna än vad ärendetypen kräver./åklagarna
7 7 Akuta samverkansinsatser/ledning och utveckling Säkra hur Sociala myndigheter kan komma in i ett tidigt skede i utredningen/familjen, paret som krisar. Gärna vid alla tider på dygnet./polisen Säkra långsiktig samverkan vid hämtning av tillhörigheter i hemmet./polisen Soc. tjänst o polis/åklagare: Jag vill utveckla närmare samverkan mellan polis och Socialtjänst, Kriscentrum för kvinnor vid risk och skyddsbedömning samt säkerhetsplanering och säkerhetsbesiktning av boendet (för utsatt vid våld i nära relation). När en utsatt hen(och dess barn) får ett skyddsboende, hur kan vi tillsammans vara behjälpliga med hämtning av tillhörigheter? /Soc Vi arbetar alltid i akuta ärenden så för vår del är det viktigaste utvecklingsområdet samverkan med polisen, i det akuta skedet då det förekommer våld i lägenhet där barn vistas, då barn själva blir utsatta för någon form av våld eller där barn tar kontakt med oss i ett senare läge men då berättar vad de har upplevt. Vi önskar att vi kan möta upp bättre från båda håll då det förekommer våld./soc Gemensamt framtagen utbildning/ledning och utveckling Jag vill utveckla informationsflödet från polis vid deras "patrullering" på gatan för att ingripa vid köp av sex. D.v.s. erbjuda KAST insatser vid dessa polisens insatser. Barnahus/Ledning och utveckling Vid ärenden där barn misstänks vara utsatta för brott måste det finnas en tydlig kommunikation/samverkan mellan socialtjänst och Polis/åklagare. När informerar socialtjänsten vårdnadshavare om anmälan? Barnet skall förhöras av polis snarast? Stöd till barnet? Stöd till förälder? En önskan om att utveckla detta samverkansarbete inom Barnahusen så att alla brottsutsatta barn inkl. barn som bevittnat/upplevt våld skall få stöd och hjälp inom Barnahusen.
8 8
Anpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merSammanfattning av Samverkanskonferens på Island
1 Sammanfattning av Samverkanskonferens på Island Plats: Center Hotel Plaza, Reykjavik Tid: 2015-05-26 2015-05-29 Islands värd: Gudridur Bolladottir, anställd vid regeringens välfärdsdepartement. Medverkande
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs mer7 Rättsintygets utformning och innehåll
7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merVÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merSEKRETESS I SAMVERKAN
SEKRETESS I SAMVERKAN En föredragning vid konferensen UTMANINGAR FÖR ELEVHÄLSAN- 2018 Arrangör: Gothia Fortbildning. Staffan Olsson staffanolsson45@gmail.com 070-2770737 Se mina svar på www.elevhalsan.se
Läs merBarnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter
Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Kommunens ungdomsenheten Tallbacken 3. Barnahuset 3.2 Samordningsmodell för myndigheterna vid misstanke om våld mot barn POLISEN KOMMUNENS
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merEfter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Läs merrelationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merVarmt välkomna! Barnrättsdagarna Örebro VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Varmt välkomna! Barnrättsdagarna Örebro 2019-04-10 Islandsprojektet och barnkonventionen Artikel 3 Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas det som bedöms vara barnets bästa. Artikel 6 Barn
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merRegional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Läs merRelationsvåldscentrum Goda exempelmässan 13 maj Afson Khashayar, Socionom RVC Wafa Issa, Verksamhetsledare RVC
Relationsvåldscentrum Goda exempelmässan 13 maj 2014 Afson Khashayar, Socionom RVC Wafa Issa, Verksamhetsledare RVC The Capital of Scandinavia Dagens seminarium Uppdrag Bakgrund Syfte/mål Resultat Framgångsfaktorer
Läs merSamverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet
Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst Barn från 1 år till utgången av gymnasiet Bakgrund till samverkan Samverkansrutinerna är utarbetade utifrån ett uppdrag av förvaltningsledningen inom bildningsförvaltningen
Läs merUtredning om barn och unga
Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd
Läs merSamverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel
Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merSocialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16
Läs merFörord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.
Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs mer11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i
11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i Region Stockholm HSN 2019-0554 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merHälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal
Implementering pågår! Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merRiktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN AKUTEN - Sexuellt övergrepp
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16555 su/med 2017-09-19 5 Innehållsansvarig: Lena Liman, Sektionsledare, Akutmottagning Östra (lenli39) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef,
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merOrosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Orosanmälan Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 135/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2015-06-22 Senast reviderad
Läs merAngående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och
Läs merBilaga 1. Våld i nära relation NLL 2015
Bilaga 1 Våld i nära relation NLL 2015 1. Jag är anställd inom: 1. Luleå/Boden närsjukvårdsområde 271 (31%) 2. Piteå närsjukvårdsområde 149 (17%) 3. Gällivare närsjukvårdsområde 92 (11%) 4. Kalix närsjukvårdsområde
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merBrottsofferpolitiskt program
Brottsofferpolitiskt program Innehåll Brottsofferpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Rättsväsende... 4 Förtydligande av förundersökningskungörelsen... 4 Tidigt stöd till vittnen... 4 Vittnen från annan
Läs merRutin för handläggning vid misstänkta eller konstaterade missförhållanden i familjehem, jourhem eller HVB
Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 RUTIN FÖR HANDLÄGGNING VID MISSTÄNKTA ELLER KONSTATERADE MISSFÖRHÅLLANDEN I FAMILJEHEM, JOURHEM ELLER HVB Gäller fr o m t o m: 2015-10-09 2017-10-09 Fastställare:
Läs merSystematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Läs merUppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt
Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...
Läs merBarn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad
Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,
Läs merSOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merVarmt välkomna. Nationella konferensen om kvinnofrid
Varmt välkomna Nationella konferensen om kvinnofrid 2018-05-30 Projektets Syfte Utveckla ett konkret och effektivt samarbete/samverkan mellan polis, åklagare, socialjour, socialtjänst samt hälso- och sjukvård.
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN
REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist, utvecklingsledare, socialförvaltningen 2009-02-25 701-126227-2008 Johanna Wennerth,
Läs merSekretess i vården. Lars-Olof Tobiasson
Sekretess i vården Lars-Olof Tobiasson 1 Dessa bilder är ett utdrag med exempel ur en omfattande lagstiftning. För mera data se Sekretess inom hälso- och sjukvården. Region Skåne 2011 resp de hänvisningar
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merUtbildning BHV juridik
Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merRemissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013
Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har erfarenhet av att ge skydd och stöd till
Läs mer2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg
2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)
Läs merFörslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-04 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00419-1.4.2 Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Krisstöd, vård och omsorg Individ- och
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Läs merUtredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol
Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift
Läs merSekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 )
Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 ) Får ej röja uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merVad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,
Läs merAnmälningsskyldighet med tillhörande uppgiftsskyldighet
2017-05-12 13076 1 (5) Anmälningsskyldighet med tillhörande uppgiftsskyldighet Sammanfattning Denna riktlinje sammanfattar viktigare regler när det gäller anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet. För
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA
ENBACKSSKOLAN - Utbildningsförvaltningen UTREDNINGSGRUPPERNA FÖR BARN- OCH FAMILJ - Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2008-04-10 HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merRiktlinjer för rättsintyg i Jämtlands läns landsting (Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1
(Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektör Karin Strandberg-Nöjd 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2009-05-07 Nyutgåva Karin Strandberg-
Läs mer