Från Vision till verklighet IT-infrastrukturprogram. Uppvidinge Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från Vision till verklighet IT-infrastrukturprogram. Uppvidinge Kommun"

Transkript

1 Från Vision till verklighet IT-infrastrukturprogram Uppvidinge Kommun

2 IT-infrastrukturprogram Sida 1 (92) Innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE OCH MÅLGRUPP UPPDRAGSGIVARE OCH FÖRFATTARE AVGRÄNSNINGAR REFERENSDOKUMENT STATLIGA FÖRORDNINGAR SOM REGLERAR STÖD FÖR UTBYGGNAD AV IT-INFRASTRUKTUR FÖRORDNINGAR AVSEENDE ANLÄGGANDE AV OMRÅDESNÄT OCH ORTSAMMANBINDANDE NÄT BAKGRUND VISIONER OCH STRATEGIER INLEDNING BEFINTLIGA STYRANDE DOKUMENT FÖRUTSÄTTNINGARNA I KOMMUNEN INLEDNING KOMMUNENS SYN PÅ DEN LOKALA UTVECKLINGEN UPPVIDINGE KOMMUNS IT-ORGANISATION DEN KOMMUNALA ÖVERSIKTSPLANEN OCH IT-INFRASTRUKTURFRÅGORNA BESKRIVNING AV KOMMUNEN BEFINTLIG OCH PLANERAD IT-INFRASTRUKTUR BEFINTLIGA AKTÖRER KOMMUNENS NUVARANDE KOMMUNIKATIONSLÖSNING KABEL TV INOM KOMMUNEN LANDSTINGETS NUVARANDE KOMMUNIKATIONSLÖSNING FÖRETAGARNAS RIKSORGANISATION SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER ANDRA MYNDIGHETER OCH INSTANSER ANALYS AV FÖRUTSÄTTNINGAR BEHOV AV BREDBANDIG IT-INFRASTRUKTUR NU OCH DE NÄRMASTE ÅREN KONKURRENSSITUATION SAMMANSTÄLLNING AV UNDERLAG FÖR PRIORITERING VILKA ORTER ELLER DELAR AV NÄTET KOMMER TILL VIA MARKNADENS FÖRSORG? MÅLNÄT BREDBANDUTREDNINGENS SYN PÅ UTFORMNING AV NÄTSTRUKTUR INOM KOMMUNEN TOTALFÖRSVARETS ÖNSKEMÅL PÅ NÄT UPPBYGGNAD REALISERING AV MÅLNÄTET HUR KOMMUNEN SKALL MEDVERKA TILL UTBYGGNADEN NODER OCH KNUTPUNKTER MÅLNÄTET BERÄKNAD KOSTNAD FÖR NYFÖRLÄGGNING AV MÅLNÄT I UPPVIDINGE KOMMUN KONKURRENSNEUTRALITET BESPARINGSPOTENTIAL PRISMODELLEN UPPHANDLING KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER FINANSIERING KOMMUNAL MEDFINANSIERING TILL IT-INFRASTRUKTUR STATLIGT STÖD KOMMERSIELLA INVESTERARE OCH LEVERANTÖRER ÖVRIGT STÖD BILAGOR... 86

3 IT-infrastrukturprogram Sida 2 (92) 9.1 UPPVIDINGE KOMMUNS IT-STRATEGI KANALISATION ÄGD AV UPPVIDINGE KOMMUN... 91

4 IT-infrastrukturprogram Sida 3 (92) 1 Sammanfattning Uppvidinge kommuns IT-infrastrukturprogram är upprättat enligt de riktlinjer som ges i anvisningar som presenterats i den statliga Bredbandsutredningen samt förordningar som följt på denna som SFS 2001:349 för administrativt stöd, SFS 2001:350 för ortssammanbindande nät, SFS 2000:1469 för lokala telenät/ortsnät samt förändringar enligt SFS 2001:351. Övergripande vision för bredbandssatsningen i Uppvidinge har tillväxtavtalet i Kronobergs län varit. IT-infrastrukturprogrammet skall kunna ge information om kommunens tankar och idéer för bredbandsutbyggnad inom sitt geografiska område. Det skall också kunna ge information till framtida leverantörer av infrastruktur och bredbandstjänster. Därför följer inte dokumentet den ordning på de åtta punkterna som de har i förordningen. Var resp. punkt beskrivs i dokumentet redovisas nedan. Kommunens geografiska förutsättningar, näringsliv, demografi och befintlig infrastruktur ligger till grund för de förslag till ett målnät som presenteras i ITinfrastrukturprogrammet. Ett kommunikationsnät i Uppvidinge kan ses som tre delnät på olika nivåer: nät som ansluter det lokala nätet till Internet och grannkommuner ortssammanbindande nät inom kommunen ortsnät inom en ort Olika kommunikationstekniker kan användas i och inom de olika nivåerna. För varje kommunikationslänk måste planerad trafik, tänkt framtida trafikutveckling, geografiska förutsättningar, befintlig infrastruktur samt kostnader för upprättande och drift vägas samman på ett optimalt sätt. Nätet byggs i etapper och beslutas efter konkurrensutsättningen att genomföras mot det tänkta målnätet. Utbyggnadsordningen baseras på kommunernas prioritering av orter. En trolig utveckling är att såväl bandbredd som täckningsgrad successivt kommer att ökas. De första rapporterna från den statliga Bredbandsutredningen visade att det, under överskådlig tid, endast skulle ske en marginell utbyggnad av bredbandsnät utanför storstadsregionernas mer centrala delar om inte resurser tillfördes. Regeringen anslog då medel för "bredband i glesbygd". Bredbandsutredningen fick i uppdrag att utarbeta en modell för fördelning av medlen. Kommunerna får bidrag till att utarbeta ett ITinfrastrukturprogram, etablera ortssammanbindande nät samt ortsnät. Konkurrensneutralitet är ett honnörsord i Bredbandsutredningen. Kommunen presenterar i utredningen hur denna neutralitet kan uppnås i ett kommunikationsnät i Uppvidinge genom att ställa krav på öppna ledningar tillgängliga för alla aktörer. Ett kommunalt IT-infrastrukturprogram skall avse den kommunala IT-infrastrukturen de närmaste fem åren. Kraven på programmet redovisas nedan och ett kort svar redovisas här med en hänvisning inom parantes till var i dokumentet det kompletta svaret kan finnas. 1. kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor, (pos 4.3). Kommunens organisation kommer ej att påverkas av bredbandsutbyggnaden för att man ämnar

5 IT-infrastrukturprogram Sida 4 (92) genom konkurrensutsättning hitta en/flera aktörer som hanterar drift och support av nätet. 2. förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur, (pos 4 och 5). Marknaden har hittills visat ett litet intresse för att erbjuda bredbandstjänster inom Uppvidinge kommun. Ute i kommunen finns samma brist på kapacitet och tjänster som i stora delar av övriga Kronoberg. Behov och krav på högre kapacitet finns. Komplett svar finns i dokumentet. 3. befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet, (pos 4). Det finns i vissa delar av kommunen befintliga nät som skulle kunna användas för att nå vissa sträckningar. På andra ställen krävs det nyförläggning. 4. målet för nätens utformning på lång sikt, (pos 6 och 7) Ovan illusterade målnät beskrivs med etapper och kalkyler i dokumentet under pos principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur, (pos 5, 6 och 7) Nätet enligt ovanstående skiss skall nå dessa orter och ge kapacitet inom dessa orter fram till senast Fortsatt utbyggnad kommer sedan att ske i takt med andra infrastrukturarbeten utförs. 6. hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke-diskriminerande villkor, (pos 7.4) Nätet skall vara öppet för de leverantörer som är intresserade av att leverera Internet och andra tjänster till vår marknad.

6 IT-infrastrukturprogram Sida 5 (92) 7. hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske, (pos 4.11) Samverkan inom bredbandsområdet har funnits inom Kronoberg sedan Man är väl förtrogna med varandras planer. Kommunförbundet har också sedan en tid startat kontakter med angränsande län inom detta område. 8. hur totalförsvarets krav skall beaktas. (pos 6.4) Post och Telestyrelsen (PTS) sätter vissa krav på de nya nät som byggs inom ex. redundansvägar och säkra huvudnoder, varvid man också kan hjälpa till med viss finansiering. Uppvidinge kommun kommer att följa PTS krav för att kunna erbjuda ett så säkert och tillgängligt nät som möjligt. Inom parantes ovan redovisas var i dokumentet frågorna belyses. Totala kostnaden för de tänkta fullständiga målnäten redovisas i utredningen. I dessa beräkningar har ny grävning av fiber använts som kalkylunderlag. I många sträckningar vet arbetsgruppen att det finns befintliga nät. En konkurrensutsättning under år 2002 kommer sannolikt att erbjuda lösningar med nyttjande av befintliga nät samt också billigare/enklare lösningar om inte fiber redan finns tillgänglig. Den redovisade kostnaden är således en maximikostnad för målnätet. Bredbandsutredningens fördelningsmodell prioriterar de ortssammanbindande näten. De anvisade statliga medlen räcker inte för att förse varje verksamhet och varje innevånare med bredband om anslutningsavgifter och trafikavgifter skall bli rimliga. I IT-infrastrukturprogrammet identifieras ett antal potentiella källor, utöver statens bredbandspengar, för finansiering av utbyggnad och drift av bredbandsnät i Uppvidinge bl a: EU bidrag Regionala bidrag Post och Telestyrelsen, PTS Ytterligare insatser från kommun Egeninsats från entreprenör Anslutningsavgifter från kunder Trafikavgifter från kunder i form av näringsliv, hushåll och operatörer. Inom Kronobergs län har Uppvidinge deltagit i det samverkansarbete som pågått inom bredbandsområdet sedan 1998 med bl a IT Kronoberg och inom IT chefssamarbetet. Även landstinget och delar av det lokala näringslivet har informerats om kommunens utredningsarbete och då meddelat ett ökande kommunikationsbehov. Med ett av Länsstyrelsen godkänt IT-infrastrukturprogram har kommunen möjlighet att ta del av det statliga stödet för bredbandsutbyggnad. IT-infrastrukturprogrammet presenterar de förutsättningar för och behov av kommunikation som identifieras. ITinfrastrukturprogrammet utgör underlag för upphandling av en långsiktig kommunikationslösning för näringsliv, privatpersoner och offentlig verksamhet i Uppvidinge.

7 IT-infrastrukturprogram Sida 6 (92) Sammanställning av ekonomiska uppgifter (kr) Bredbandsutredningens målnät Procentuell andel stöd av målnät Kommun Nät Statligt bidrag Uppvidinge Ortssamman % Ortsnät % Bredbandsutredningens målnät, dvs den av bredbandsutredarna uppskattade kostnaden för Uppvidinge kommun. Bidrag är det statliga stöd som maximalt utgår vid en bredbandsutbyggnad Kommunens egeninsats är den minsta insats som krävs av kommunen för att få del av det statliga stödet. Denna är 5 % av bredbandsutredningens projektkostnad. Kommunens egeninsats Fotot på framsidan på dokumentet visar strömfiske vid Alsterån och är tagen av Peter Gerdehag. Mer information om fiske vid Alsterån kan fås på

8 IT-infrastrukturprogram Sida 7 (92) 2 Inledning Detta IT-infrastrukturprogram skall ligga till grund för utbyggnad av infrastruktur för bredbandskommunikation inte bara för det egna kommunala behovet, utan för kommunens samlade behov. Dokumentet innehåller faktaunderlag, analyser, lösningsförslag. Delar av underlaget kan med fördel användas som ett avsnitt i den kommunala översiktsplanen. IT-infrastrukturprogrammets innehåll regleras av en statlig förordning SFS nr 2001:349. Programmet tillsammans med ansökningar för enskilda utbyggnadsprojekt som finns definierade i programmet kommer att ligga till grund för ansökan om statligt stöd för utbyggnad av IT-infrastruktur i och mellan orter. De projektspecifika uppgifterna sammanställs inför upphandlingen av varje enskild utbyggnadsetapp. Bilden nedan visar sambandet mellan olika dokument som utarbetas under planeringsprocessen. 2.1 Syfte och målgrupp Dokumentet vänder sig till kommunala tjänstemän och beslutsfattare, till företrädare för olika myndigheter, Länstyrelsen, organisationer och intressentgrupper som ex. näringsliv, fastighetsägare men även till enskilda medborgare inom kommunen som vill få en belysning av de faktorer och slutsatser som ligger till grund för själva ITinfrastrukturprogrammet.

9 IT-infrastrukturprogram Sida 8 (92) 2.2 Uppdragsgivare och författare Arbetet att framställa ett IT-infrastrukturprogram för Uppvidinge kommun har genomförts i projektform. Det av kommunstyrelsen tillsatta IT-rådet har haft som huvuduppgift att utarbeta förslag till IT-infrastrukturprogram för Uppvidinge kommun. Projektledare från TietoEnator Trigon. Projektgruppen har svarat för den lokala delen av faktainsamlingen och för definition och formulering av kommunens mål och visioner. Den lokala projektgruppen i Uppvidinge har bestått av följande deltagare: Henry Björklund, IT chef Olle Rosenkvist, Kanslisekreterare Roger Wilsborn, Planenheten Tore Johnsson, inhyrd projektledare från TietoEnator. Styrgrupp för arbetet har IT-rådet varit som deltagit vid några tillfällen i arbetet och delgetts projektrapporter. Fem styrgruppsmöten har genomförts. 2.3 Avgränsningar Uppgiften är begränsad till att omfatta planering av IT-infrastruktur i och mellan orter inom kommunen, samt IT-infrastruktur mellan orter i den egna kommunen till orter i angränsande kommuner. Inom orter begränsas planeringen till att omfatta sk. stamnät och fördelningsnät. Planeringen omfattar inte ett generellt nät för anslutning av enskilda fastigheter med undantag av kommunens egna fastigheter samt några av orterna som tagits fram som kalkylunderlag. IT-infrastrukturprogrammet innehåller inte fullständiga projekteringar av infrastruktur. Dessa projekteringar utarbetas i samband med att upphandling av de olika utbyggnadsetapperna. 2.4 Referensdokument Vid genomförande av studien har följande underlag använts: SFS nr: 2000:1469, förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät SFS nr: 2001:349, förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram SFS nr: 2001:350, förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Vissa kompletterande utredningar i anslutning till stöden till IT-infrastruktur. Rapport

10 IT-infrastrukturprogram Sida 9 (92) IT-infrastrukturutredningen SOU 1999:00 "Bredband för tillväxt i hela landet" IT-propositionen SOU 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla Bredbandsutredningens delbetänkande SOU 2000:68 Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur IT-kommissionens rapport 25/2000 Generell vägledning till framtidssäker ITinfrastruktur Bredbandsutredningens slutbetänkande SOU 2000:111 IT-infrastruktur för stad och land Regionala och kommunala underlag Beskrivningar (kartor) av Uppvidinge kommuns egen eller hyrda ITinfrastruktur i form av kanalisation och förbindelser samt digitala tätortskartor.

11 IT-infrastrukturprogram Sida 10 (92) 2.5 Statliga förordningar som reglerar stöd för utbyggnad av ITinfrastruktur Inledning Nedanstående avsnitt redovisar kortfattat de statliga förordningar som reglerar villkoren för statligt stöd för utbyggnad av IT-infrastruktur. Syftet är att redovisa de planeringsförutsättningar som är reglerade av staten. Beskrivningen enligt punkt 2 skall innefatta kommunens prioriteringar avseende geografiska områden och tidsperioder för nätutbyggnad samt vilka delar av nätet som inte bedöms kunna komma till stånd på marknadsmässig grund. 2.6 Förordningar avseende anläggande av områdesnät och ortsammanbindande nät Förordning SFS 2000:1469 och dess ändringar i SFS 2001:351 är styrande för anläggande av områdesnät, medan SFS 2001:350 är styrande för anläggande av ortssammanbindande nät. De båda förordningarna är till väsentliga delar lika. Tabellen nedan redovisar kraven i de båda förordningarna. Tabell: SFS 2001:350 och SFS 2000:1469 med dess ändringar i SFS 2001:351 Ortssammanbindande nät SFS 2001:350 Områdesnät SFS 2000:1469, SFS 2001:351 Stöd lämnas endast om kommunen upprättat ett av Länsstyrelsen godkänt ITinfrastrukturprogram. Stöd lämnas i områden där utbyggnaden inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund inom fem år från det att IT-infrastrukturprogrammet upprättats och godkänts. Stöd skall avse stödberättigade åtgärder som utförts under perioden 1 januari december Stöd skall avse stödberättigade åtgärder som utförts under perioden 1 juli december Stöd lämnas för anläggande av nya områdesnät i tätorter med mindre än 3000 innevånare. Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen medge stöd till orter med mer än 3000 innevånare. Stöd får inte lämnas för sådan del av nät som är belägen närmast abonnenten på enskild mark, så kallat fastighetsnät. I det stödberättigade underlaget får det ingå kostnader för projektering, material, arbete, maskinhyra, dokumentation samt liknande kostnader som är nödvändiga för att anlägga nätet. Även kostnader I det stödberättigade underlaget får det ingå kostnader för projektering, material, arbete, maskinhyra, dokumentation samt liknande kostnader som är nödvändiga för att anlägga nätet. Kostnader för

12 IT-infrastrukturprogram Sida 11 (92) för att förvärva eller hyra bredbandsnät får ingå, dock ej kostnader för utnyttjande av mark. utnyttjande av mark får ej ingå. Uppvidinge kommun kan ansöka om statligt stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät. Utbyggnadsstödet är maximalt kr vilket utgör 68 % beräknad projektkostnad. Uppvidinge kommun kan ansöka om statligt stöd för utbyggnad av ortsnät. Utbyggnadsstödet är maximalt kr vilket utgör 53 % av beräknad projektkostnad. Kommunen skall upphandla tillhandahållandet av bredbandsnät. Om upphandlingsförfarandet inte medfört skäliga anbud, får nätet tillhandahållas av kommunen. Länsstyrelsen får lämna ytterligare stöd till kommuner om det finns särskilda skäl. Kommunen skall svara för att minst 5 % av det stödberättigande underlaget medfinansieras. Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen frångå den andel stöd som ges (68% resp 53% av totala kostnaden) samt kravet på medfinansiering (5%) Ansökan om stöd skall lämnas till Länsstyrelsen innehållande beskrivning av projekt och det kommunala IT-infrastrukturprogrammet. Efter ansökan lämnar Länsstyrelsen förhandsbesked. Kan stöd endast ge för del av projekt framgår det av förhandsbesked. Länsstyrelsen beslutar om stödets storlek sedan kostnaden för projektet fastställts. Stöd kan utbetalas med hälften av det beviljade beloppet när beslut om stödets storlek har fattats och resterande del när projektets slutredovisning godkänts av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan återkräva stöd. Länsstyrelsen skall utöva tillsyn över att beviljade stöd utnyttjas för avsett ändamål. 2.7 Bakgrund Kommunerna har ansvar för den kommunala utvecklingen inom många områden. Det gäller den fysiska planeringen liksom tekniska områden som mark, gator, VA samt omsorg, vård och skola. I vissa fall ansvarar man även för energi och fjärrvärme för att ta några exempel. - Kommunen har i många fall ett eget nät som innehåller både tjänster och kapacitet. - Kommunen är ansvarig för den fysiska planeringen med tillhörande bygglovsgivning för kanalisation och nedgrävning av kabel. - Kommunen har som regel ett intresse av vilka nät som finns åtminstone i den kommunala marken men också vilka kopplingar som finns till övriga kommuner Syfte och förutsättningar för stöd

13 IT-infrastrukturprogram Sida 12 (92) För att främja utbyggnaden av infrastruktur för informationsteknik (IT) som prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl får stöd för projekt för att anlägga telenät lämnas till en kommun i form av kreditering på skattekonto. Med telenät avses lokala allmänt tillgängliga telenät till fast anslutningspunkt som har så hög överföringskapacitet i båda riktningar att överföring med god teknisk kvalitet av multimedietjänster kan ske. Stöd får lämnas endast om kommunen har upprättat ett av länsstyrelsen godkänt ITinfrastrukturprogram. Ett kommunalt IT-infrastrukturprogram skall avse den kommunala IT-infrastrukturen de närmaste fem åren och innehålla en beskrivning av 1. kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor, 2. förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur, 3. befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet, 4. målet för nätens utformning på lång sikt, 5. principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur, 6. hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke-diskriminerande villkor, 7. hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske, 8. hur totalförsvarets krav skall beaktas. Beskrivningen skall innefatta kommunens prioriteringar när det gäller geografiska områden och tidsperioder för nätutbyggnad samt vilka delar av nätet som inte bedöms kunna komma till stånd på marknadsmässig grund. IT-infrastrukturprogrammet skall godkännas av läns-/regionstyrelsen i det län/den region där kommunen är belägen. (SFS 2001:349) Det statliga stödet får endast användas för förbindelser i de delar av en kommun som ligger utanför tätort med minst 3000 invånare som inte bedöms komma till stånd på marknadsmässiga grunder under perioden och som kommunen prioriterar av regional- eller näringspolitiska skäl. I det kommunala IT-infrastrukturprogrammet skall anges skäl till prioritering av dessa förbindelser efter de fyra prioriteringsgrunderna skola, näringsliv, offentlig service eller andra skäl (SFS 2000:1469 samt ändringar i SFS 2001:351). I det stödberättigade underlaget får det ingå kostnader för projektering, material, arbete, maskinhyra och dokumentering samt liknande kostnader som är nödvändiga för att anlägga nätet. Kostnader för utnyttjande av mark får inte ingå i underlaget. (SFS 2000:1469, 2001:350) Vid beskrivning av principer för nätets funktion bör den delen innehålla frågor om öppen ledning, öppet nät med valfrihet för konsumenterna beträffande tjänsteoperatör samt prissättning. (SFS 2000:1469 samt ändringar enligt SFS 2001:351) När det gäller samverkan bör man redovisa samordning med andra nät, samt därtill samverkan med andra kommuner. (SFS 2000:1469 samt ändringar enligt SFS 2001:351) Vidare skall programmet innehålla ekonomiska analyser och överväganden, utbyggnadsplaner under åren med prioriteringar, geografiskt och

14 IT-infrastrukturprogram Sida 13 (92) tidsmässigt, samt en genomförandeplan. (SFS 2000:1469 samt ändringar enligt 2001:351) Kommunerna skall svara för att minst fem procent av det stödberättigande underlaget medfinansieras IT-infrastrukturprogrammet skall: Vara anpassad till lokala förhållanden. Ta hänsyn till den snabba utvecklingen av teknik och det ständigt ökande behovet av snabbare kommunikationsvägar för i första hand data och teletrafik. Vara ekonomiskt försvarbar. Vara realistisk, såväl tekniskt som tidsmässigt. Vara förankrad hos lokala aktörer så att hänsyn tas till infrastrukturen för IT i alla byggprojekt i kommunen. Visa hur man kan skapa relativt likvärdiga kostnads- och kapacitetsmässiga förutsättningar för kommunens invånare, näringsliv, skolor och offentlig förvaltning. Visa samspelet mellan lokal, regional och nationell infrastruktur IT-infrastrukturprogrammen skall bland annat kunna användas: Som underlag för ansökan om finansiering för infrastrukturprojekt. Som underlag i diskussioner rörande strategiska beslut inom ramen för olika infrastrukturprojekt. För att skapa samverkan mellan olika aktörer som har behov av en väl fungerande IT-infrastruktur. Som underlag för att skapa en IT-infrastruktur med bra pris/prestanda förhållande Lokalt program för försörjning av IT-infrastruktur Kommunens IT-infrastrukturprogram skall på ett trovärdigt sätt visa hur kommunen tänker sig att huvuddelen av hushåll, näringsliv och de kommunala enheterna får sitt behov av bredbandsanslutning tillgodosett på några års sikt. Viktiga kriterier Programmet skall innehålla ett förslag till prioritering mellan vilka orter eller inom vilka områden det bör finnas ledningsförbindelser, som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder. Även Bredbandsutredningen har fått i uppdrag att föreslå en sådan prioritering, som bör ingå i det nationella programmet. Kommunerna skall i förekommande fall ha samordnat sina förslag till prioriterade förbindelser med angränsande kommuner. Programmet skall syfta till att tillgodose en grundläggande tillgång till IT-infrastruktur för bredbandskommunikation. I första hand skall nya förbindelser prioriteras, där nät saknas eller där kapaciteten inte är tillräcklig. Värdet av en högre grad av tillgänglighet bör ställas i relation till kostnaden för att uppnå denna högre tillgänglighet. Den kapacitet, som skall uppnås, skall innebära en väsentlig kapacitetshöjning i syfte att uppnå tillräcklig kapacitet för överföring av multimediatjänster med god kvalitet Teknikneutralitet skall iakttagas och såväl trådburen som trådlös överföring skall godtas, bara kapacitetskravet uppfylls.

15 IT-infrastrukturprogram Sida 14 (92) Ett öppet nät, dvs. lika tillgång för alla operatörer, skall särskilt behandlas och lösningar beskrivas. Säkerhetskravens inverkan på ledningsstrukturen bör beaktas, framför allt genom redundans i nätstrukturen (maskformigt nät). Sådana orter bör särskilt uppmärksammas, som har ett stort inslag av företag, som för sin verksamhet är beroende av IT-kommunikation. En beskrivning bör finnas av tillgänglig kanalisation. Programmen bör särskilt uppmärksamma hur man på längre sikt tillgodoser behovet av kanalisation 3 Visioner och strategier 3.1 Inledning Nedanstående avsnitt redovisar vilka politiska dokument och skrivningar som finns på regional och kommunal nivå. Dokumenten visar i vissa fall på beslutad inriktning och satsningar inom IT-området. I andra fall visar dokumenten på behov som behöver tillgodoses som kan ske med stöd av IT. 3.2 Befintliga styrande dokument Regional nivå Tillväxtavtal Kronoberg Tillväxt Kronoberg är ett projekt för ökad tillväxt i näringslivet och för fler jobb. Inledningsvis ska ett tillväxtavtal träffas mellan länsstyrelsen, landstinget, kommunerna, näringslivet m.fl. som ska beskriva hur detta ska gå till. På länsnivå leds arbetet av en ledningsgrupp, med landshövdingen som ordförande. Arbetet med tillväxtavtalet skall göras i mycket nära samarbete mellan parterna och så många som möjligt i länet skall kunna delta i debatten. Tillväxtavtalet skall innehålla en analys över länet samt ett program. Programmet skall sedan ligga till grund för prioriteringar om hur vi använder samhällets pengar som stöd för olika projekt som syftar till att gynna tillväxten. Programmet skall också visa hur vi effektivare kan samordna olika myndigheters och organisationers arbete för länets bästa. Det gäller t.ex. Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingarna, ALMI, Kommunförbundet/kommunerna, Nutek och delvis EU-programmen för Mål 3-4 och 5b. Samhället satsar i dag flera hundra miljoner kronor per år i länet i direkt stöd till näringslivet eller till näringslivsutveckling. Frågan är om dessa pengar används effektivt och rätt? Arbetet med Tillväxt Kronoberg är ett led i arbetet för ökad tillväxt i hela landet. Tillväxt och fler jobb kommer inte av sig själv. Om det skall lyckas måste alla vara engagerade för detta. Huvudinriktningen i arbetet är att få fler jobb och ökad tillväxt i det privata näringslivet. Men om näringslivet skall utvecklas måste samhället i övrigt fungera bra och satsa rätt. Alltså handlar vårt arbete också om samhällsförbättringar i vid mening.

16 IT-infrastrukturprogram Sida 15 (92) Tillväxt Kronoberg vill som ett inledande steg få förslag på förändringar av statliga lagar och regler, som försvårar tillväxt eller omvänt förändringar som kan underlätta för företagen att växa. Möjligheter Det finns goda möjligheter för vårt län! Exempel på detta är: Vi har lägst arbetslöshet i landet. Vi har en hög ekonomisk tillväxt jämfört med de flesta andra län. Vi har ett bra geografiskt läge mitt i sydsverige och stora delar av vårt län har bra infrastruktur (E4, södra stambanan, kust till kust-banan, Utmaningar Det finns stora utmaningar för vårt län. Exempel på detta är: Befolkningsminskningen i länet och i alla kommuner utom Växjö. Allt flera unga inte minst kvinnor - flyttar till storstäder. Kommuner och landsting får mindre skatt som i sin tur leder till försämrad service och välfärd. Länets stora beroende av varuproducerande verksamhet och inte minst av tillverkningsindustrin. 38 % av länets anställda arbetar med varuproduktion och 28 % med tillverkningsindustrin. Rationaliseringar och ökad konkurrens från länder med låga arbetslöner innebär stor risk att många av våra företag blir utkonkurrerade. Har vi möjlighet att skaffa alternativa företag och jobb? Hur kan vi utveckla tillverkningsindustrin så att den klarar konkurrensen? Många områden i Sverige förenar sig i större och kraftfulla regioner (t.ex. sammanslagningen av två län i Skåne till ett län) för att kunna utveckla sin region bättre och för att kunna konkurrera med andra större regioner i Europa. Vårt län är bland de minsta (vad gäller befolkning) i landet. Är läns- och kommungränserna ett hinder för utveckling? Som ett led i tillväxtavtalet passar en satsning på förbättrade villkor för ITinfrastruktur väl in. Läs mer om tillväxt avtalet på

17 IT-infrastrukturprogram Sida 16 (92) Kommunal nivå Uppvidinge kommuns Vision Kommunfullmäktige fastställde i oktober 1999, den av kommunens förtroendevalda utarbetade visionen Samarbete, delaktighet och stolthet präglar Uppvidinge kommun under 2000-talet. Visionen innehåller 12 visionära målsättningar för kommunen. I en av dessa pekas IT-verksamheten särskilt ut genom skrivningen Uppvidinge kommun ska verka för att utveckla kommunikationer mellan orter, följa och utveckla verksamheten inom IT samt utveckla samarbetet regionalt och internationellt. Under hösten 2000 antog kommunfullmäktige Näringsliv 2000 Uppvidinge som är ett program för utveckling av Uppvidinge kommun och dess näringsliv. Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för tillväxt i kommunen, där de övergripande målsättningarna är att den höga sysselsättningsnivån (fn 83 %) bibehållas och att den nuvarande befolkningsnivån skall vara oförändrad. Till utvecklingsprogrammet finn det en handlingsplan för utveckling av kommunen och som omfattar ett flertal kommunala verksamhetsområden. 4 Förutsättningarna I kommunen 4.1 Inledning Avsnittet redovisar även översiktligt behoven dels på kommun nivå och dels på ortsnivå. Detta görs genom sammanställningar av uppgifter om antalet innevånare, hushåll, kommunala- och Länstyrelsens arbetsplatser samt företag. Vidare redovisar avsnittet befintlig IT-infrastruktur som används för att lösa delar av dagens behov. Avsnittet redovisar även främst kommunens och Länstyrelsens kommunikationslösningar. Syftet med avsnittet är att ge en översiktlig bild av förutsättningarna för utbyggnad av IT-infrastruktur inom kommunen. 4.2 Kommunens syn på den lokala utvecklingen Kommunal utveckling och IT I avsnittet nedan redogörs för kommunens syn på IT betydelse när det gäller den kommunala utvecklingen inom nedanstående områden. Det bör framgå vilken ambition kommunen har beträffande kommunens eget engagemang för att befrämja utvecklingen av IT inom de olika områdena.

18 IT-infrastrukturprogram Sida 17 (92) Offentlig service till medborgarna Kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun antog under 2000 en IT-strategi för kommunen. Syftet med IT-strategin är, att förutom vara ett stöd för förverkligandet av Uppvidinge kommuns vision, ligga till grund för kommunens totala IT-satsning. I IT-strategin konstateras det att kommunens information kan distribueras i en mängd olika former och hemsidan är den informationskanal där kommunens information till medborgarna samlas. På hemsidan lämnas fortlöpande information om den verksamhet som kommunen bedriver. Hemsidans form och innehåll är ständigt föremål för utvärdering och utveckling med syfte att utveckla hemsidan till ett medium av hög interaktivitet, där 24-timmarsmyndigheten är en målsättning. Ett ytterligare steg för att utveckla allmänhetens möjlighet att ta del av de politiska processerna är att utnyttja videotekniken för distribution av kommunal information. För närvarande pågår en utveckling av kommunens ärendehanteringssystem som innebär att medborgarna på elektronisk väg så lång som möjligt får tillgång till inkommen post, handlingar för styrelse-, nämnds- och fullmäktigesammanträden. Tekniken skall användas för att underlätta för medborgarna att snabbt skaffa kommunal information och förbättra den information som görs tillgänglig för medborgarna. Målsättningen är att alla kommunens offentliga handlingar skall vara elektroniskt tillgängliga för allmänheten. En omfattande del av den kommunala verksamheten bedrivs utanför de kommunala institutionerna. Exempel på sådana verksamheter är äldreomsorg, hemsjukvård samt olika former av bygg- och anläggningsarbeten. Kommunens målsättning är att med ITstöd effektivisera och utveckla den kommunala verksamheten och därigenom förbättra servicen till invånarna i kommunen. Med tanke på Uppvidinge kommuns decentraliserade organisation kommer IT i framtiden att få en avgörande betydelse för att effektivisera hela den kommunala verksamheten och därmed den kommunala servicen till kommuninvånarna Demokrati En viktig del av Uppvidinge kommuns IT-satsning är att Uppvidinge kommun i samverkan med olika intressenter kommer att verka för att invånare och näringsliv i hela kommunen får tillgång till bredbandskapacitet. Även om datortätheten i Uppvidinge bedöms vara hög i framtiden så kommer inte alla kommuninvånare att ha tillgång till en gen dator för att kunna utnyttja de möjligheter som den nya tekniken ger. Biblioteken skall därför ha samma självklara roll för information i den digitala världen som va nu gäller för böcker och annan tryckt information. Uppvidinge kommuns IT-satsningar skall medverka till att öka samarbetet inom kommunen och invånarna skall känna delaktighet och stolthet över sin kommun. ITsatsningarna i kommunen skall utveckla arbetssätt som stöder möjligheten till medverkan och uppmuntrar människor till att delta i samhällsutvecklingen. Samtliga tjänstemän i kommunen och ett antal förtroendevalda har för närvarande tillgång till e-post. Invånarna har härigenom fått bättre möjlighet att komma i kontakt med kommunens företrädare. Dessa möjligheter skall utvecklas ytterligare. Genom elektroniska diskussionsgrupper kan exempelvis debatter föras mellan kommuninvånare och förtroendevalda.

19 IT-infrastrukturprogram Sida 18 (92) För kommunens förtroendevalda kommer IT-tekniken att medföra förbättrad möjligheter att få information och beslutsunderlag samt att föra debatt och komma i kontakt med kommunens invånare och tjänstemän. De förtroendevalda kommer att kunna hämta olika underlag från kommunens hemsida eller intranet/elektroniska arkiv. De förtroendevaldas uppdrag skall underlättas genom att sammanträdeshandlingar distribueras i elektronisk form Utbildning Kronobergs län kännetecknas av att befolkningen har en relativt låg utbildningsnivå. Uppvidinge kommun är en av de kommuner i länet som hade den lägsta andelen av befolkningen i åldern år med eftergymnasial utbildning. I programmet för utveckling av Uppvidinge kommun framstår satsningar på kompetensutveckling som en synnerligen betydelsefull faktor och en del härav är att skapa tekniska förutsättningar för nyttjande av IT inom utbildning och vidareutveckling. En god ITinfrastruktur är angelägen för att Uppvidinge kommun skall klara denna utmaning. Uppvidinge kommun håller sedan ett par år på med att bygga upp en gymnasieskola i kommunen samtidigt som kronobergskommunerna har för avsikt att öppna gränserna för gymnasisterna på så sätt at det blir fullt möjligt att fritt välja gymnasieskola i länet. En tidsenlig IT-infrastruktur är av avgörande betydelse för att Uppvidinge kommun, i konkurrens med andra kommuner, skall kunna behålla och utveckla sin gymnasieskola Näringslivet Genom programmet för utveckling av Uppvidinge kommun och dess näringsliv kommer kommunen, förutom att på olika sätt skapa förutsättningar för utvecklingen av det befintliga näringslivet, även fortsättningsvis ha ett brett engagemang för att på olika sätt åstadkomma ett nyföretagande. Näringslivet kommer att ha högsta prioritet i den framtida IT-infrastrukturutbyggnaden i kommunen Boendet Uppvidinge kommun kännetecknas, liksom de flesta svenska kommuner av en befolkningsminskning. Under senare år har minskningen varit ca 100 personer per år. Kommunen arbetar på olika sätt med att så långt som möjligt eliminera befolkningsminskningen. Under senare år har ett särskilt EU-projekt bedrivits med syfte att öka inflyttningen till kommunen. Under kommande år kommer ytterligare satsningar att göras för att Uppvidinge skall bli en bra boendekommun. Det rör sig bl a om att skapa attraktiva handels- och servicecentra och attraktiva boende boendemiljöer. För att Uppvidinge kommun skall vara en attraktiv boendekommun är det nödvändigt med en god IT-infrastruktur som farmledes kan ge uppvidingeborna tillgång till framtidens digitala tjänsteutbud Kommunal verksamhet och IT

20 IT-infrastrukturprogram Sida 19 (92) Uppvidinge kommun har en decentraliserad förvaltningsorganisation. Barn- och utbildningsförvaltningen är lokaliserad till Älghult medan socialförvaltningen och det kommunägda bostadsbolaget AB Uppvidingehus finns i Lenhovda. Kommunledningsförvaltningen med miljö- och hälsoskyddsavdelning samt kultur- och fritidsavdelning är tillsammans med den tekniska förvaltningen med räddningstjänsten och det helkommunala Uppvidinge Utvecklings AB lokaliserade till Åseda Handläggning av IT-ärenden m.m. Internt i kommunen sker samverkan mellan kommunledningens IT-enhet och fackförvaltningarna genom regelbundna kontakter med förvaltningarnas IT-ansvariga. Kommunstyrelsen och dess utskott utgör den politiska kontaktytan där beslut tas i IT-frågor. 4.3 Uppvidinge kommuns IT-organisation IT-organisationen i Uppvidinge kommun består av två delar. IT-enheten, som handhar datorer, servrar och programvaror, består av tre tekniker och en chef. Två av teknikerna jobbar i huvudsak med utbildningsnätet och en med administrativa nätet. Info-enheten som handhar bl a central växel och telefoni, består av 1,25 telefonister och en chef/telefonist. Den interna organisationen kommer inte att förändras i och med införande av bredband i Uppvidinge kommun. 4.4 Den kommunala översiktsplanen och IT-infrastrukturfrågorna 4.5 Beskrivning av kommunen Översiktlig beskrivning av kommunen Uppvidinge kommun bildades 1971 genom sammanslagning av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner. Den nya kommunens område sammanfaller stort med det gamla häradet Uppvidinge. Namnet Uppvidinge betyder övre skogsbygden och kommunen är belägen på den skogrika delen av Sydsvenska höglandet där de tre smålandslänen möts. Kommunens folkmängd uppgår till ca invånare. Nästan 80 % av invånarna bor i de olika tätorterna i kommunen. Kommunens totala areal uppgår till km 2, vilket ger en befolkningstäthet på drygt 8 invånare per km 2. I Uppvidinge kommun är 83 % av den totala landarealen täckt av skog. Uppvidinge kommun är en industrikommun där nästan hälften av de förvärvsarbetande arbetar inom tillverkningsindustrin. Trävaruindustrin och metallindustrin är de dominerande branscherna inom tillverkningsindustrin. På nästa sida visas en karta över kommunen.

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter och i områden där telenätet är eftersatt; SFS 2004:619 Utkom från trycket den 28 juni 2004 utfärdad den

Läs mer

Styrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll

Styrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll Styrdokument Dokumenttyp: Program Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2002-06-10 58 Ansvarig: IT-chef Revideras: Följas upp: IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband

Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Peter Dahlström Statens IT-infrastruktursatsning Nationellt IT-infrastrukturprogram Nationellt stomnät 2.500 Mkr Svenska Kraftnät

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Plan för bredbandsutbyggnaden

Plan för bredbandsutbyggnaden Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Bredbandsstrategi Burlövs kommun

Bredbandsstrategi Burlövs kommun 1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Göteborg 26 juni 2012. Page 1

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Göteborg 26 juni 2012. Page 1 Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län Göteborg 26 juni 2012 Page 1 Statliga nya bredbandsstöd Stöd tillgängliga för fiberföreningar i Västra Götalands län inom våra

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Bredbandsstrategi för Krokoms kommun

Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Vägen mot en digital framtid Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,

Läs mer

Bredbandspolicy för Danderyds kommun

Bredbandspolicy för Danderyds kommun Policy 1 (8) Bredbandspolicy för Danderyds kommun Författad av: Plan- och exploatering Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: Giltighetstid: Version: 1.0 Policy 2 (8) Innehållsförteckning Vad är

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef

Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef Bredbandsbåten 2012 Regeringens bredbandsmål 90% skall ha 100 Mbit/s år 2020 Anna-Karin Hatt, IT- och

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Version 1.0 Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-23, 22 Innehåll Bakgrund

Läs mer

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.

Läs mer

Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur

Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur 2017-2020 Antaget KF 2017-09-20 2017-131 Ärendenummer KS.2017.0276 2017-2020 Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000

Läs mer

Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun. Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar

Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun. Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar HALLSTAHAMMARS KOMMUN! Satsningar de senaste åren Inflyttning Nya villaområden Marknaden vill

Läs mer

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 IT-avdelningen Björn Kjerrulf,0550-88 036 bjorn.kjerrulf@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Ks/2014:119 1(2) Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i

Läs mer

Kommunal bredbandssatsning. utan statligt stöd

Kommunal bredbandssatsning. utan statligt stöd Kommunal bredbandssatsning utan statligt stöd ett malmöitiskt perspektiv Claes-Olof Olsson IT-direktör Stadskontoret, Malmö claesolof.olsson@malmo.se Upplägg Malmö i korthet Bakgrund & Historik Malmö Stads

Läs mer

Bredbandspolicy. Förord. Bredbandspolicyns syfte

Bredbandspolicy. Förord. Bredbandspolicyns syfte Bredbandspolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 85 ) Gäller för: Alla Kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-26 Dokumentansvarig: Bredbandssamordnaren, Vetlanda Kommun

Läs mer

Norra Råda Hagfors kommuns fiberprojekt

Norra Råda Hagfors kommuns fiberprojekt Norra Råda 2015-02-04 Hagfors kommuns fiberprojekt 1 Hagfors kommun kontakt Göran Eriksson, handläggare 0563-186 38, 070-190 47 92 goran.eriksson@hagfors.se Johnny Lövgren, administrativ chef 0563-185

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 53%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Bredbandsutbyggnad i Örebro län 2000 2015 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Ulricehamns kommun 18 Februari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Bredband via fiber i Bodens kommun 2013-2015 Beviljade medel för 2013 Etapp 1 13.6 miljoner Beviljade medel för 2014 Etapp 2 10.3 miljoner + Privat medfinansiering 8000:- / st.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1 Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Bredbandstrategi Arvika kommun

Bredbandstrategi Arvika kommun Bredbandstrategi Arvika kommun 1. Förord---------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 2. Bakgrund ------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdraget...3 Varför en bredbandsstrategi?...3 Bakgrund...3 Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige...3

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-08-19 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Bredband Varför fiber?

Bredband Varför fiber? Bredband Varför fiber? Status när projektet började 19 av 30 telestationer utbyggda med ADSL (7 357 abonnenter, orangea och blå fält i kartan) Ett antal av dessa 7 357 abonnenter kan ej få ADSL p.g.a.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland

Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland Kommunstyrelsen 2017-05-22 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017: 375 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (3) Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB

Läs mer

presenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten

presenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten presenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten Jan-Erik Lundberg Verkställande ledamot i AC-Nets styrelse Lars-Erik Christoffersson Projektledare för AC-Net 350 km Västerbotten Invånare: 256 000 Areal:

Läs mer

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun Vo0.201I.030Ö ESLÖVS KOMMUN Eva Aström 0413-627 48 Utlåtande 2011-12-06 Vård- och omsorgsnämnden 4.(0 INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun för Eslövs Förslag till beslut

Läs mer

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN 1 (7) Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017.

TOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. TOMELILLA KOMMUN Kf 53/2017 Dnr KS 2016/447 Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. Dokumentansvarig politisk instans:

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband

Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband SÄFFLE KOMMUN 15 500 invånare Tätort 4 900 hush Landsbygd 2 500 hush Näringsliv 1372 företag 400 landsbygd 25 kommunala verks/fast Storlek 1220 kvkm 13 invånare

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer