Kommunala arbetsmarknadsverket

Transkript

1 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 2006

2 Kommunala arbetsmarknadsverket är kommunernas och samkommunernas arbetsgivarorganisation. KA bevakar kommunarbetsgivarnas intressen i arbetsmarknadsfrågor (enligt lagen om kommunala arbetsmarknadsverket 254/1993). I Finland finns 416 kommuner och 200 samkommuner med sammanlagt ca tjänsteinnehavare och arbetstagare, dvs. en femtedel av alla löntagare. KA ingår kommunala kollektivavtal med huvudavtalsorganisationerna. KA utfärdar också rekommendationer om anställningsvillkor, resultatorientering, arbetshälsa och arbetslivskvalitet. Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen Helsingfors Telefon (09) Fax (09) fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

3 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

4 Innehåll Kommunala arbetsmarknadsverket Förhandlings- och avtalsverksamhet 4 Service för de kommunala arbetsgivarna 10 Beslutande organ och personal 15 Ekonomi 18

5 KA utvecklar sina arbetsgivartjänster För Kommunala arbetsmarknadsverket var år 2006 ett viktigt år av förnyelse. Med hjälp av bland annat en serviceutredning och strategiarbete lades en grund för utvecklingen av KA:s intressebevakning och arbetsgivarservice. På så sätt stärktes kommunsektorns interna förutsättningar att utveckla intressebevakningen. I enlighet med det inkomstpolitiska avtalet höjdes lönerna i den 1 juni 2006 och det kommunala löneutvecklingsprogrammet fortsatte. Många arbetsgrupper sysslade med förberedelser inför de kommande avtalsförhandlingarna. På agendan stod en revidering av huvudavtalet och utveckling av arbetstidsbestämmelserna. Efter att ramarna för kommun- och servicestrukturreformen klarnat enades KA och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer om ett gemensamt PM om personalens ställning. Ett av de stora lagstiftningsprojekten under verksamhetsåret var utredningen om huruvida kommunsektorn behöver en egen samarbetslag. Arbetslivsutvecklingen främjades på många olika sätt. Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen

6 Förhandlings- och avtalsverksamhet Kommunala arbetsmarknadsverket arbetade under verksamhetsåret med att stärka de kommunala arbetsgivarnas och arbetsplatsernas konkurrenskraft. KA stödde kommunernas arbetsgivarverksamhet bland annat genom att informera om resultatfrämjande åtgärder och god praxis och genom att skapa bättre förutsättningar för en god personalpolitik. KA fortsatte också att utveckla sin egen verksamhet genom att kartlägga utmaningar i verksamhetsmiljön och bereda strategiska riktlinjer. Den inkomstpolitiska avtalsperioden fortsatte De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för enligt det inkomstpolitiska avtalet gällde under verksamhetsåret. Avtalsperioden hade inletts i februari föregående år och den fortsätter till slutet av september I enlighet med det inkomstpolitiska avtalet höjdes lönerna inom kommunsektorn med en allmän förhöjning på 1,4 procent, en branschpott på 0,4 procent och en jämställdhetspott på 0,1 0,5 procent beroende på avtalsområde. Utöver det inkomstpolitiska avtalet verkställdes också det kommunala löneutvecklingsprogrammet för , vilket ingåtts redan tidigare. I enlighet med programmet förhandlades en lokal justeringspott fram som kommunerna och samkommunerna i september använde för korrigering av missförhållanden i lönerna och för individuella tillägg. Den lokala justeringspotten användes inom alla avtalsområden utom undervisningssektorn. Inom undervisningssektorn fördes under verksamhetsåret förhandlingar om en lönereform som baserar sig på arbetsvärdering, men enighet uppnåddes inte. Lönereformen för lärarna sköts upp, och bransch- och jämställdhetspotterna enligt det inkomstpolitiska avtalet fördelades i juni som en allmän förhöjning. Lärarna vid musikläroanstalter, medborgarinstitut och folkhögskolor övergick från C-löneklasser till löner angivna i euro. I enlighet med principen om fortlöpande förhandlingar behandlades frågor kring anställningsvillkor och utvecklingen av lönesystemet i arbetsgrupper för de olika avtalsområdena och i arbetsgrupper som tillsatts i det inkomstpolitiska avtalet. Arbetskraftskostnaderna 17 miljarder euro Avtalsförhöjningarna och förhöjningarna enligt löneutvecklingsprogrammet höjde lönekostnaderna inom kommunsektorn med 2,4 procent under verksamhetsåret. Inkomstutvecklingen inom kommunsektorn var fortsatt gynnsam. Personalutgifterna Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

7 uppgick till sammanlagt 17 miljarder euro, varav 13 miljarder var lönekostnader och 4 miljarder indirekta arbetskraftskostnader. I enlighet med granskningsklausulen i det inkomstpolitiska avtalet sammanträdde arbetsmarknadens centralorganisationer i maj för att granska hur avtalets mål nåtts och hur inkomsterna utvecklats. Granskningen föranledde inga extra åtgärder eller lönehöjningar. I oktober 2006 uppgick den genomsnittliga totalinkomsten i kommunsektorn till euro i månaden. Personalstyrkan minskar sakta Kommunsektorn hade cirka anställda under verksamhetsåret. I KA:s förfrågan om sysselsättningen uppskattade kommunarbetsgivarna att den kommunala personalen kommer att minska sakta under de närmaste åren. Antalet och andelen fast anställda antogs fortsätta öka. Särskilt i samkommunerna för hälso- och sjukvård var antalet fast anställda på uppgång. Kommunerna och samkommunerna permitterade endast cirka 0,3 procent av sin personal under verksamhetsåret. Uppsägningar av ekonomiska orsaker eller produktionsskäl förekom knappast alls. Under verksamhetsåret gick omkring kommunalt anställda i pension, vilket är mer än någonsin tidigare. Arbetsgivarens och personalens ställning vid förändringar M ed tanke på kommun- och servicestrukturreformen beredde KA anvisningar för kommunarbetsgivarna om hur personalfrågor ska skötas vid förestående förändringar. Kommunala arbetsmarknadsverket och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer förde förhandlingar om kommun- och servicestrukturreformens verkningar på personalfrågor och gav på våren gemensamma anvisningar om arbetsgivarens och personalens ställning vid kommunsammanslagningar. Anvisningarna gällde bland annat överföring av personal till en ny arbetsgivare, omorganisering av uppgifter, beredning av personalstrategier, samarbetsförfarande och samordning av lönesystem. Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

8 Tekniska sektorn och timavlönade TS-arbetsgruppen enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal fortsatte utvecklingen av avtalet och de lokala lönesystemen. Arbetsgruppen utredde särskilt om lönegrupperna är ändamålsenliga. I arbetet beaktades också strukturförändringarna i den kommunala serviceproduktionen. Representanter för Kommunala arbetsmarknadsverket deltog i den arbetsgrupp som inrikesministeriet tillsatt för att utreda räddningspersonalens arbetsförmåga. Arbetsgruppens rapport blev klar i början av året. Utgående från rapporten började inrikesministeriet bereda ett projekt om räddningspersonalens arbetsförmåga och räddningsverkens funktionsförmåga. Representanter för KA deltog i beredningen. Förhandlingar om klarare avtalsbestämmelser för timavlönade inleddes i avtalsparternas arbetsgrupp. Arbetsgruppens arbete fortsätter till slutet av avtalsperioden. Ett preliminärt förhandlingsresultat nåddes om de ändringar i avtalet för timavlönade som föranleds av den nya semesterlagen från föregående år. Samarbete och revidering av avtalen D en kommitté som tillsatts för att utreda behovet av en kommunal samarbetslag nådde enighet om innehållet i lagen. Regeringens proposition med förslag till samarbetslag för kommunsektorn överlämnades till riksdagen i slutet av året. Behovet av att revidera utbildningsavtalet utreddes i parternas gemensamma arbetsgrupp. I utredningsarbetet beaktades EU:s lagstiftning samt olika metoder och förutsättningar för distans- och nätutbildning. Revideringen av arbetarskydds- och arbetsmiljöavtalet inleddes. Revideringen går ut på att beakta verkningarna av den nya arbetarskyddslagen och lagstiftningen om tillsynen över arbetarskyddet. Under verksamhetsåret inleddes också en revidering av rekommendationen om arbetshälsa. I revideringen beaktas det europeiska ramavtalet om arbetsrelaterad stress, god kommunal praxis inom främjandet av arbetshälsa och de senaste forskningsrönen om arbetshälsa, välbefinnande i arbetslivet och resultatrikt arbetsliv. Kommunala arbetsmarknadsverket var med i riksomfattande program för utveckling av arbetslivet (Veto och Tykes). Arbetarskyddscentralens kommungrupp, som ansvarar för den riksomfattande utvecklingen av ar- Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

9 betslivet i kommunsektorn, organiserade åtskilliga arbetsgrupper där KA aktivt deltog. Olika former av lokal utbildning och stöd i utvecklingen av arbetsgivarverksamheten och personalledningen gavs också. Arbetslivet utvecklades med hjälp av nätverk Kommunala arbetsmarknadsverket samordnade två nätverk för utveckling av arbetslivet: LAATU, som fokuserar på allmän arbetslivsutveckling och SHRM, som utvecklar personalledningen. Inom kommunsektorn inleddes också ett projekt där utvecklingsmodellen Investors in People (IIP) testades. Projektet avslutas våren I nätverken deltog över hundra personer från kommuner och samkommuner och från institut för arbetslivsforskning och arbetslivsutveckling. Nätverken bidrog till att förbättra förutsättningarna för en god personal- och arbetsgivarpolitik. Ett centralt mål var att merparten av den kommunala personalen skulle omfattas av framgångsrik personalledning. Resultaten av forsknings- och utvecklingsprogrammet för resultatutvärdering inom den kommunala servicen (Kartuke) användes för nya kommunala utvecklingsprojekt. Resultatutvärderingen, personalledningen och belöningssystemen utvecklades till praktisk verksamhet i inlärningsnätverket SAKEA. En metod för utbyte av erfarenheter mellan kommuner utarbetades inom Aurora-projektetet, som utvärderat programmet Kartuke. God praxis från de kommuner som deltagit i Kartuke-programmet presenterades också vid den europeiska produktivitetskonferensen i augusti i Helsingfors. Gemensamma kampanjer och ställningstaganden K ommunsektorns arbetsmarknadsparter utarbetade på hösten ett gemensamt ställningstagande till globaliseringen. I ställningstagandet betonades de offentliga tjänsternas roll för den finländska konkurrenskraften och välfärden. Som en särskild utmaning sågs tryggandet av kompetent arbetskraft för den kommunala servicen. I slutet av året inledde arbetsmarknadsparterna en gemensam kampanj för arbetskraftsinvandring. Syftet med kampanjen var att öka toleransen på arbetsplatserna och få utländska arbetstagare att känna sig välkomna. I anknytning till kampanjen ordnades följande år diskussionsmöten på olika håll i Finland. Arbetsmarknadens centralorganisationer gav under verksamhetsåret en rekommendation om förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna. Den nya rekommendationen om vårdhänvis- Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 7

10 ning ersätter den 30 år gamla rekommendationen om reducering av de olägenheter alkohol och narkotika medför i arbetslivet Arbetsmarknadens centralorganisationer förordade under verksamhetsåret också åtgärder för en bättre fungerande arbetsmarknad och utveckling av avtalssystemen. Verkställandet av likalönsprogrammet inleddes Regeringen godkände i början av året ett likalönsprogram som syftar till att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män med fem procentenheter fram till år För programmet utsågs en uppföljningsgrupp på hög nivå. KA deltog i gruppens arbete under verksamhetsåret. Likalönsprogrammet verkställs genom 30 åtgärder. KA har bland annat varit med om att bereda programmet för undersökning och utveckling av lönesystemen och deltagit i centralorganisationernas s.k. rundabordsförhandlingar i jämställdhetsfrågor. Nya lagar trädde i kraft Bestämmelserna om familjeledigheter ändrades på sommaren. De lagändringar som trädde i kraft i början av juni gäller anmälan om moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet. I början av augusti ändrades arbetsavtalslagens bestämmelser om vårdledighet, tillfällig vårdledighet och partiell vårdledighet. Ändringarna utvidgade rätten till familjeledighet för adoptivföräldrar, förälder i annat hushåll och föräldrar till handikappade och långtidssjuka barn. I början av februari trädde lagen om tillsynen över arbetarskyddet i kraft. Lagen effektiverar myndighetstillsynen inom arbetarskyddet och ökar påverkansmöjligheterna i arbetarskyddssamarbetet. I början av verksamhetsåret reviderades arbetsmarknadsstödet så att ansvaret för finansieringen av stödet delvis överfördes på kommunerna. Enligt lagen delar staten och kommunerna på kostnaderna för arbetsmarknadsstödet till dem som fått stöd i mer än 500 dagar. De kommunala arbetsgivarna och EU K ommunala arbetsmarknadsverket medverkade i arbetsmarknadsorganisationernas sociala dialog på europeisk nivå. KA deltog i de europeiska kommunförbundens paraplyorganisation CEMR:s arbetsgivarforum (CEMR EP) och i den internationella arbetsgivarorganisationen CEEP:s kommitté för sociala frågor. Till finska sektionen inom CEEP Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

11 hör staten, kommunernas och kyrkans arbetsmarknadsverk och LTY, som representerar statens bolag och affärsverk. I Finland deltog KA i beredningsarbetet i sektioner som verkar under den nationella kommittén för EU-ärenden. En viktig del av intressebevakningen var fortfarande att ändra arbetstidsdirektivet så att det motsvarar den nationella lagstiftningen och praxis i de nationella kollektivavtalen. Avsikten var främst att ser över bestämmelserna om jourtid som räknas som arbetstid. Kommissionens förslag till ändring av arbetstidsdirektivet behandlades i arbetsrättssektionen. Enighet om ändringarna kunde ändå inte uppnås under verksamhetsåret. De europeiska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna ingick i slutet av året ett ramavtal om förebyggande av trakasserier och våld på arbetsplatsen. EU-kommissionen inledde en diskussion om en revidering av arbetslagstiftningen. KA deltog i beredningen via CEMR, CEEP och arbetsministeriet. I CEMR och CEEP deltog KA i beredningen av flera utlåtanden och ställningstaganden. De europeiska kommunarbetsgivarna och löntagarna publicerade i november ett ställningstagande till utveckling av dialogen mellan kommunarbetsgivarna och personalen. Genom ställningstagandena ville man påminna framför allt de nya EU-länderna och de sydeuropeiska länderna om behovet att utveckla arbetsmarknadsstrukturerna. Kommunjobb 2010 Kommunförbundets, Kommunala arbetsmarknadsverkets och Kommunernas Pensionsförsäkrings gemensamma projekt Kommunjobb 2010 fortsatte. Målet med projektet är att förbättra kommunernas möjligheter att få tillräckligt med kompetent personal under de kommande åren och att göra de kommunala arbetsplatserna mer attraktiva. Under verksamhetsåret blev den andra delen av arbetshälsoundersökningen inom Kommunjobb 2010 klar, och en DVD som presenterar kommunala yrken gavs ut. SIAF K ommunala arbetsmarknadsverkets personal skötte på avtalsbasis avtalsförhandlingar och medlemsservice åt Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening SIAF. SIAF är en intresseorganisation för aktiebolag, stiftelser och föreningar som ägs eller innehas av kommuner samt för privata arbetsgivare med verksamhet i samma branscher som kommunerna. Medlemmar i föreningen är flera privata organisationer som betjänar kommunens sektorer. Uppgifter om löner och anställningsförhållanden för personalen i SIAF:s medlemsorganisationer samlades in i slutet av året för statistik- och forskningsändamål. Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

12 Service för de kommunala arbetsgivarna Kommunala arbetsmarknadsverket är arbetsgivarorganisation och central arbetsmarknadsorganisation för kommunerna och samkommunerna. I egenskap av centralorganisation representerar KA de kommunala arbetsgivarna vid de inkomstpolitiska förhandlingarna och i de arbetsgrupper som tillsätts i enlighet med de inkomstpolitiska avtalen. I egenskap av arbetsgivarorganisation förhandlar KA också om riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn. KA förhandlar om och ingår kommunala kollektivavtal med huvudavtalsorganisationerna för kommunernas och samkommunernas räkning. Kommunala arbetsmarknadsverket utfärdar också rekommendationer om samarbete, resultat och arbetslivskvalitet för den kommunala sektorn. Under verksamhetsåret gav Kommunala arbetsmarknadsverkets personal råd i avtalsfrågor, förde centrala förhandlingar, skötte advokatuppgifter vid domstolar och deltog i ett flertal arbetsgrupper. Internationell intressebevakning för kommunarbetsgivarna, utredningar till stöd för förhandlingarna och information ingick också i KA:s uppgifter. KA:s verksamhet utvecklades Under verksamhetsåret utvecklade arbetsmarknadsverket sin egen verksamhet och sin arbetsgivarservice. I början av året bereddes en utredning för kartläggning av omvärldsförändringar. KA utförde också en serviceenkät bland de kommunala arbetsgivarna, vilken användes i arbetsmarknadsverkets strategiarbete. I serviceenkäten ombads de kommunala arbetsgivarna ge synpunkter på KA:s tjänster och utvecklingen av dem. Servicen fick det allmänna vitsordet 8,3. Viktiga prioritetsområden för de tillfrågade var stöd i personalfrågor och personalledning, vidareutveckling av avtal och rekommendationer samt växelverkan med kommunarbetsgivarna. Utlåtanden och utbildning A rbetsmarknadsverket tog emot 119 skriftliga begäran om utlåtande från kommuner, samkommuner, statliga myndigheter och andra samarbetspartner. Dessutom besvarades många begäran om utlåtande som kommit in per e-post, fax och telefon. I dessa ingick ett stort antal utlåtanden och utredningar avsedda för olika rättsinstanser, vilka kommunerna och samkommunerna sedan skickade vidare i eget namn. KA gav också sakkunnigutlåtanden till riksdagen och ministerierna. Under verksamhetsåret begärdes centrala förhandlingar i 42 fall. I domstolarna behandlades fem arbetsrättsmål och fyra mål som gällde arbetsfred. KA:s personal skötte också advokatuppgifter vid allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. 10 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

13 Förhandlarna utbildade kommunalt anställda i arbetsgivarställning och även anställda inom löne- och personalförvaltningen i kommunerna och samkommunerna. Forskning och utredningar Under verksamhetsåret utredde KA hur avtalsbestämmelserna och lönestrukturerna verkställts. Utredningen gjordes med hjälp av enkäter till kommunarbetsgivarna och resultaten användes av olika arbetsgrupper och i bevakningen av arbetsgivarnas intressen. Kommunala arbetsmarknadsverket har skyldighet att följa upp fortbildningen för personal inom den kommunala hälso- och sjukvården. KA bad därför hälso- och sjukvårdsenheterna ge uppgifter om fortbildningens kvantitet och kostnader. Enligt undersökningen deltog fyra femtedelar av den kommunala personalen inom vårdsektorn i fortbildning år Fortbildningens längd var i genomsnitt 4,3 dagar per deltagare. Genom den årliga enkäten om aktuella frågor utreddes den kommunala ledningens bedömning av kommande förändringar i personalstyrkan och personalstrukturen fram till år I enkäten kartlades åtgärder för att möta det kommande behovet av arbetskraft, antalet permitteringar och uppsägningar samt jämställdhetsplaner och lönekartläggningar. Arbetsmarknadsverket utredde hur stor del av befattningarna för tandvårdspersonalen, sjukhustandläkarna och sjukhusläkarna som är besatta. Utredningen gjordes för SHM:s samarbetsgrupp för mun- och tandvård och SHM:s arbetsgrupp för uppföljning och prognostisering av utbildningen för och tillgången till specialistläkare. En lokal justeringspott som baserade sig på det inkomstpolitiska avtalet och det kommunala löneutvecklingsprogrammet stod till kommunernas förfogande Användningen av de lokala justeringspotterna utreddes genom en förfrågan till kommunernas löneombud. Sammandraget av förfrågan blev klart i början av I slutet av året samlades uppgifter in om antalet familjedagvårdare och barn i olika familjedagvårdsformer. Dessutom utreddes situationen inom det nya löne- och arbetstidssystemet för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem. Utredningarna blev klara våren De lokala arbetsgivarnas syn på den tredje samplaneringstimmen inom undervisningssektorn utreddes genom en separat enkät. Majoriteten av de tillfrågade ville fortsätta avtalet, men önskade att helhetsarbetstiden och andra motsvarande helhetslösningar samtidigt skulle utvecklas. Lönestatistik som betjänar de kommunala arbetsgivarna publicerades på KA:s webbplats, i en statistikfolder och som en del av löneprogrammet. Dessutom gjorde KA på begäran lönejämförelser för Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 11

14 kommunerna och samkommunerna. Statistiken baserar sig på Statistikcentralens uppgifter om kommunala löner i oktober Information Kommunala arbetsmarknadsverket stöder kommunerna och samkommunerna i deras arbetsgivarverksamhet genom att informera om arbetsmarknadsfrågor och avtal. Som redskap och kanaler används pressmeddelanden, tidskriften Kuntatyönantaja, webbsidor, cirkulär, brev till löneombuden och publikationer. Sammanlagt 27 cirkulär skickades ut under året. I januari, juni och augusti skickades brev till löneombuden. Löneombuden fick också e-postbrev. Under verksamhetsåret skickades sammanlagt 24 pressmeddelanden till medierna. Pressmeddelandena behandlade bland annat personalfrågor i anknytning till kommun- och servicestrukturreformen, löner, lönesystem och produktivitet. Kommunala arbetsmarknadsverkets webbtjänst reviderades under våren både på finska och svenska. Också de engelskspråkiga sidorna sågs över. Som mest hade KA:s webbplats nästan enskilda besökare i månaden. Vid sidan av avtalssidorna var webbplatsen Yrken, inkomster och examina i kommunsektorn en av de populäraste, och besökarantalet på denna webbplats uppgick som mest till nästan personer i månaden. Tidskriften Kuntatyönantaja K untatyönantaja är en arbetsmarknads- och facktidskrift för beslutsfattare, ledning, chefer och anställda inom personalförvaltningen i kommunsektorn. Den redigeras av KA:s information och artiklarna skrivs i huvudsak av KA:s sakkunniga. Kuntatyönantaja utkommer sex gånger per år och verksamhetsåret var det 34:e utgivningsåret. Tidskriften har en upplaga på cirka med en omfattande gratisdistribution till bland annat kommunerna och samkommunerna. Under verksamhetsåret behandlade Kuntatyönantaja särskilt personalfrågor i anknytning till kommun- och servicestrukturreformen, lönereformen inom undervisningsväsendet, den nya arbetslagstiftningen, resultatorientering och kommunala arbetskrafts- och personalfrågor. Också god praxis i kommunerna togs upp. Under verksamhetsåret fick Kuntatyönantajas webbplats en egen adress, På webbplatsen finns bland annat det senaste numret av tidskriften och ett omfattande arkiv av tidigare artiklar. På webbplatsen kan man också göra prenumerationer. 12 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

15 Publikationer januari publicerades statistikfoldern Lönerna och I personalen, januari Foldern innehåller information om personal, löner, arbetsmarknad och arbetskraftskostnader inom den kommunala sektorn. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens uppgifter från oktober Foldern gavs ut på finska och svenska. I november publicerades en ny statistikfolder som baserade sig på statistiska uppgifter från oktober Lönerna och personalen, oktober 2006 utkom på finska, svenska och engelska. Publikationen Kommunala tjänsteinnehavare Anställningshandbok för chefer reviderades. Handboken innehåller information om när tjänsteförhållanden tillämpas, anställningens början och slut, permittering samt arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter. I den andra upplagan av handboken beaktades också den nya lagstiftning som inverkar på tjänsteförhållanden. Handboken gavs ut på både finska och svenska. I november utgavs den tredje reviderade upplagan av Kommunala arbetstagare Anställningshandbok för chefer. I handboken har beaktats den nya lagstiftning som gäller arbetsavtalsförhållanden. Handboken ger information om när arbetsavtalsförhållanden tillämpas, anställningens början och slut, permitteringar samt arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Handboken gavs ut på finska och svenska. En reviderad upplaga av det kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal gavs ut. I upplagan beaktades de grundlöner i euro och tilläggsarvoden som trädde i kraft Avtalsboken utkom på finska och svenska. Tillsammans med Statens arbetsmarknadsverk utgavs broschyren Den offentliga förvaltningen som arbetsgivare. Broschyren behandlar den kommunala och statliga arbetsgivarverksamheten och den gavs ut på finska, svenska och engelska. Seminarier och evenemang V id det kommunala arbetsmarknadsseminariet i Raumo den 7 8 juni behandlades kommunoch servicestrukturreformen och utvecklingen av lönesystemen. I seminariet deltog mer än 400 kommunala arbetsgivarrepresentanter, förtroendemän och förhandlare från huvudavtalsorganisationerna. Seminariet arrangerades av Kommunala arbetsmarknadsverket, huvudavtalsorganisationerna inom kommunsektorn, Raumo stad och Länsi-Suomen kesäyliopisto. Tema för seminariet i Villmanstrand var kreativ ekonomi och generationsväxling. Vid seminariet behandlades den kommunala servicens betydelse för Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 13

16 den ekonomiska utvecklingen i Finland och de utmaningar som den åldrande befolkningen medför i personalpolitiken. I seminariet deltog omkring 850 representanter för arbetsgivarna och personalen i kommunsektorn. Seminariet ordnades augusti för 30:e gången. Arrangörer var Villmanstrands stad, Etelä-Karjalan kesäyliopisto, Kommunala arbetsmarknadsverket och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer. Vid det kommunala teknikforumet Kunta ja tekniikka den juni behandlades förändringarna i kommunstrukturen med tanke på de tekniska tjänsterna. Forumet arrangerades av Nyslotts stad, Nyslotts sommaruniversitet, Kommunala arbetsmarknadsverket och huvudavtalsorganisationerna inom kommunsektorn. Symposiet Tykyhelmi, som behandlar arbetshälsa, arrangerades 7 8 februari i Kuopio. Teman var stress och tidsanvändningens betydelse. I symposiet deltog omkring 700 kommunala experter på arbetshälsa. Arrangör var utbildnings- och utvecklingscentralen vid Kuopio universitet, Kuopio stad samt Arbetarskyddscentralen och dess kommungrupp, där också KA är med. På Kommunmarknaden i september ordnade KA ett arbetsmarknadsseminarium som behandlade kommunreformen och personalfrågor, undervisningssektorns lönereform och fortbildning inom vården och omsorgen. Vid månadsskiftet augusti/september ordnades i Esbo en internationell europeisk produktivitetskonferens, där Kommunala arbetsmarknadsverket var en av arrangörerna. Vid konferensen dryftades hur man kan förbättra servicens produktivitet och den europeiska konkurrenskraften. I konferensen deltog omkring 400 arbetslivsexperter från 30 länder. KA:s publikationer 2006 Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningepersonal , reviderad upplaga Kunnallinen opetushenkilöstön virka- ja työehtosopimus , uudistettu painos Kommunala arbetstagare - Anställningshandbok för chefer, tredje reviderade upplagan Kunnallisen esimiehen työsuhdeopas, 3. uudistettu painos Kommunala tjänsteinnehavare - Anställningshandbok för chefer, andra reviderade upplagan Kunnallisen esimiehen virkasuhdeopas, 2. uudistettu painos Lönerna och personalen, januari 2006 Kunnalliset palkat ja henkilöstö, tammikuu 2006 Lönerna och personalen, oktober 2006 Kunnalliset palkat ja henkilöstö, lokakuu 2006 Municipal employees and salaries in Finland 2006, Local Authorities as Employers 14 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

17 Beslutande organ och personal Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation beslutar om tjänste- och arbetskollektivavtal och centrala arbetsmarknadsfrågor. Delegationen har 11 medlemmar, som förordnas av inrikesministeriet för en fyraårsperiod, som inleds vid ingången av oktober året efter kommunalval (lagen om kommunala arbetsmarknadsverket 254/1993). Medlemmarna representerar de kommunala arbetsgivarna och har en central position som förtroendevalda eller anställda i en kommun eller samkommun eller vid Finlands Kommunförbund. Delegationen sammanträdde sex gånger under verksamhetsåret. Den av delegationen tillsatta kommissionen sammanträdde fem gånger. Kommissionen fattade beslut om sådana tjänste- och arbetskollektivavtal för enskilda kommuner eller samkommuner som inte hade någon större principiell betydelse. Kommissionen beslutade även om utfärdande av fullmakter till kommuner och samkommuner. Kommunala arbetsmarknadsverket svarar för bevakningen av kommunala arbetsgivarintressen vid Finlands Kommunförbund, där det utgör enheten för arbetsmarknadsfrågor. Arbetsmarknadsverket leddes under verksamhetsåret av kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Jouni Ekuri. Direktörens ställföreträdare var förhandlingschef Heikki Saipio. Antalet fast anställda vid KA uppgick i slutet av året till 47 personer. Kommunförbundets styrelse valde i juni samh. lic. Markku Jalonen till efterträdare för arbetsmarknads- direktör Jouni Ekuri. Jalonen inledde sin anställning hos KA som biträdande direktör den 1 september. Han blev arbetsmarknadsdirektör i februari följande år då Jouni Ekuri gick i pension. Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation Ordförande Pekka Palola I vice ordförande Pekka Toivonen II vice ordförande Minna Karhunen Ordinarie medlemmar stadsdirektör Minna Karhunen (saml) Högfors vice verkställande direktör Timo Kietäväinen (c) Helsingfors jurist Hannu Kokko (gröna) Vanda sjukvårdsdistriktets direktör Aki Lindèn (sdp) Åbo Personliga ersättare KontakTchef Kirsi Koski Tammerfors stadsdirektör Leo Haltsonen Ingå Pol.mag. Elina Hatakka Inkoo utbildningschef Ulla Lauttamus Jyväskylä lk Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 15

18 stadsdirektör Markku Lumio (saml) Vasa jurist Saija Äikäs-Idänpään-Heikkilä Esbo direktör p Personaldirektör Pekka Palola (sdp) Marja Salmi-Tuominen Tammerfors Åbo Head caddiemaster Sari Tani (sdp) Hyvinge kommundirektör Pekka Toivonen (c) Kangasniemi biträdande stadsdirektör Ilkka-Christian Björklund, Helsingfors chef för välfärdstjänsterna Leila Lindell Äänekoski stadsdirektör k Kommundirektö Maija-Liisa Veteläinen (c) Jyrki Harjula Haapajärvi Valkeala personalchef k Kanslisekreterare Aila Virtanen (vf) Sakari Lainamo Suomussalmi Varkaus sektorchef k Kommundirektör Maritta Vuorinen (saml) Jussi Teittinen Lahtis Mäntyharju Delegationens sekreterarei kontorschef Katriina Nokelainen Kommissionen Ordförande arbetsmarknadsdirektör Jouni Ekuri Medlemmar biträdande direktör Markku Jalonen fr.o.m förhandlingschef Heikki Saipio förhandlingschef Ulla-Riitta Parikka förhandlingschef Jyrki Hämäläinen förhandlingschef Vuokko Piekkala Sekreterare Arbetsmarknadsdirektörens sekreterare Kirsti Karjalainen Personal Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Jouni Ekuri Staben biträdande direktör Markku Jalonen fr.o.m arbetsmarknadsdirektörens sekreterare Kirsti Karjalainen arbetsmarknadsinformatö Kirsti Hyrkäs informationsredaktör Kaisa Koskela informationsassistent Suvi Huttunen förhandlingschef Marja Tast arbetsmarknadsombudsman Leena Rehn utvecklingschef Jorma Palola Allmänna anställningsfrågor förhandlingschef Heikki Saipio biträdande förhandlingschef Elina Vartiainen-Hynönen arbetsmarknadsjuris Antti Hakala (arbetsledig ) 16 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

19 arbetsmarknadsjurist Lauri Niittylä arbetsmarknadsjurist Noora Nordberg (arbetsledig >) Työmarkkinalakimies Henrika Nybondas-Kangas sekreterare för arbetsmarknadsärenden Eija Pyykkinen (arbetsledig ) Anställningsfrågor inom undervisningsoch bildningsväsendet förhandlingschef Vuokko Piekkala arbetsmarknadsjurist Varpu Kulo arbetsmarknadsjurist Vesa Laine arbetsmarknadsjurist Elisa Cichoracki arbetsmarknadsjurist Anne Oroza sekreterare Marianne Koskinen Anställningsfrågor inom social- och hälsovården förhandlingschef Ulla-Riitta Parikka arbetsmarknadsjurist Lotta Harjunpää arbetsmarknadsjurist Marja-Leena Kiivanen arbetsmarknadsjurist Laura Lindholm arbetsmarknadsjurist Tarja Tuominen sekreterare för arbetsmarknadsärenden Raija Tillgren forskare Bjarne Andersson arbetsmarknadsjurist Ritva Liivala (studieledig fr.o.m ) sakkunnig inom personalutveckling Terttu Pakarinen arbetsmarknadsombudsman Markku Roiha arbetskraftsplanerare Merja Rusanen utredningssekreterare Hanneli Kerovuo Utredningar till stöd för förhandlingarna utredningschef Margareta Heiskanen arbetsmarknadsutredare Hannu Freund arbetsmarknadsutredare Anne Hotti arbetsmarknadsutredare Mika Juutinen projektchef Riitta Kivimäki statistiksekreterarei Satu Lilja Administration kontorschef Katriina Nokelainen sekreterare för arbetsmarknadsärenden Heidi Hellström kanslist Pirjo Paija Anställningsfrågor inom tekniska sektorn och basservicen förhandlingschef Jyrki Hämäläinen arbetsmarknadsjurist Erkki Hintsanen arbetsmarknadsombudsman Suvi Kämäri Samarbete och arbetslivsutveckling förhandlingschef Jukka Sädevirta biträdande förhandlingschef Pirkko Leivo Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 17

20 Ekonomi Ekonomi Kommunala arbetsmarknadsverkets kostnader uppgick år 2006 till sammanlagt 4,5 miljoner euro. Intäkterna var 1 miljon euro och 3,5 miljoner euro togs ut som betalningsandelar av kommunerna. Intäkter Inkomsterna av verksamheten uppgick till sammanlagt cirka 1 miljon euro. Ersättningarna för utbildnings- och sakkunnigtjänster inbringade totalt omkring 0,5 miljoner euro. Inkomsterna från publikationsförsäljningen och prenumerationerna på tidskriften Kuntatyönantaja uppgick till sammanlagt cirka 0,5 miljoner euro och ränteintäkterna till cirka euro. Den externa projektfinansieringen utgjorde sammanlagt euro. Kostnader Den största kostnadsposten för verksamheten utgörs av löner och lönebikostnader, totalt omkring 3,3 miljoner euro, vilket är 73 procent av alla kostnader. Arbetsmarknadsverket köpte tjänster för omkring 0,14 miljoner euro. I ersättning för lokaler och administrativa tjänster betalade arbetsmarknadsverket 0,5 miljoner euro till Finlands Kommunförbund. Övriga kostnader för verksamheten uppgick till cirka 0,5 miljoner euro. Kommunernas betalningsandelar Enligt 6 i lagen om Kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) uppbärs utgifterna för arbetsmarknadsverket hos kommunerna till hälften enligt det antal skatteören som i kommunen har påförts vid kommunalbeskattningen det föregående året och till hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. På kommunernas betalningsandelar kan uppbäras förskott. Finlands Kommunförbund tog under år 2006 ut totalt 3,223 miljoner euro av kommunerna i förskott på betalningsandelarna för arbetsmarknadsverkets utgifter. Enligt bokslutet uppgår kommunernas slutliga betalningsandelar till totalt 3,475 miljoner euro. Enligt den beräkning av de enskilda kommunernas andelar som hänför sig till bokslutet ska totalt cirka euro tas ut av kommunerna i slutliga betalningsandelar. 18 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

21 Resultaträkning ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter , ,95 Kostnader Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader , , , , , , , ,30 Underskott , ,35 TILLFÖRDA MEDEL Betalningsandelar , ,31 Placerings- och finansieringsverksamhet Ränteintäkter , ,04 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 0,00 0,00 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 19

22 Balansräkning aktiva Rörliga aktiva Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Rörliga aktiva sammanlagt AKTIVA SAMMANLAGT , , , , , , , , , ,98 PASSIVA Avsättningar Pensionsansvar Kortfristigt främmande kapital Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar Främmande kapital sammanlagt PASSIVA SAMMANLAGT , , , , , , , , , , , ,98 20 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

23 Noter till bokslutet 1. Principer för upprättande av bokslutet Kommunala arbetsmarknadsverket utgör en del av Finlands Kommunförbund enligt 1 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (245/1993). Arbetsmarknadsverket registrerar inte underskott, utan med stöd av lagen om kommunala arbetsmarknadsverket tas kostnaderna ut av kommunerna som slutliga betalningsandelar. Noter till resultaträkningen 2. Intäkter av och kostnader för den ordinarie verksamheten Intäkter sammanlagt Kostnader sammanlagt Specifikation av inkomster och kostnader enligt verksamhet Arbetsmarknadsverkets byrå Serviceersättningar Övriga verksamhetsintäkter Kostnader Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Delegationen Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,14 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 21

24 Tidskriften Kuntatyönantaja Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Publikationsförsäljningen Intäkter Kostnader Övriga kostnader , , , , , , , , , , , , , , , , , ,70 3. Tillförda medel Förskott på betalningsandelar Kommunernas betalningsandelar Tilläggsuppbörd (+)/återbäring (-) 4. Avskrivningar Anläggningstillgångarna avskrivs i sin helhet under anskaffningsåret på grund av att de kommunvisa betalningsandelarna utjämnas varje räkenskapsår Maskiner och inventarier 5. Ansvarsförbindelser , , , , , , , ,88 Pensionsskyddet för arbetsmarknadsverkets anställda sköts via Kommunernas pensionsförsäkring. 6. Specifikation över personalkostnader Löner Arvoden, delegationen Arvoden, övriga , , , , , ,00 22 Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse

25 Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Antal anställda i genomsnitt , , , , , ,37 47 Noter till balansräkningens passiva 7. Avsättningar Avsättning för arbetsgivarens tilläggspensioner 8. Resultatregleringar Avsättning för semesterlöner , , , ,00 Finlands kommunförbund rf:s styrelse Pekka Nousiainen Lasse Hautala Marketta Kokkonen Esko Kurvinen Minna Lintonen Eeva Nurmi Pekka Ravi Mirja Vehkaperä Markku Jalonen, Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Christel Liljeström Rakel Hiltunen Martti Korhonen Otto Lehtipuu Jukka Mikkola Mikko Pukkinen Pauli Ruoholahti Risto Parjanne, Verkställande direktör Bokslutet har upprättats enligt god bokföringssed. En revisionsberättelse har i dag avgetts över granskningen. Helsingfors den 3. maj 2007 PricewaterhouseCoopers Oy CGR - yhteisö Johanna Perälä CGR Kommunala arbetsmarknadsverket Årsberättelse 23

26 Revisionsberättelse Till Finlands Kommunförbund rf:s fullmäktige Som en del av revisionen av Finlands Kommunförbund har vi granskat Kommunala arbetsmarknadsverkets bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden Kommunala arbetsmarknadsverket har upprättat verksamhetsberättelsen och bokslutet som innefattar resultaträkningen, balansräkningen och noterna. Revisionen är utförd enligt god revisionssed. Vi har i tillräcklig omfattning granskat bokföringen och principerna för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen samt deras innehåll och framställning för att kunna konstatera att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vi anser att bokslutet och verksamhetsberättelsen har upprättats i enlighet med bokföringslagen och övriga bestämmelser och föreskrifter om bokslut och verksamhetsberättelser. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ger, på det sätt som bokföringslagen föreskriver, korrekta och tillräckliga uppgifter om Kommunala arbetsmarknadsverkets verksamhetsresultat och ekonomiska ställning. Verksamhetsberättelsen stämmer överens med bokslutet. Bokslutet kan sålunda fastställas. Helsingfors den 3. maj 2007 PricewaterhouseCoopers Oy CGR-yhteisö Johanna Perälä CGR

27

28 Andra linjen Helsingfors Telefon (09) Fax (09)