Förstudie: Förslag på handlingsplan för hållbart resande i Örebroregionen

Transkript

1 Rapport 2016:11 Version 1.0 Förstudie: Förslag på handlingsplan för hållbart resande i Örebroregionen

2 Dokumentinformation Titel: Förstudie: Förslag på handlingsplan för hållbart resande i Örebroregionen Serie nr: 2016:11 Projekt nr: Författare: Pernilla Hyllenius Mattisson, Caroline Ljungberg, Emma Lund, Katarina Bååth, Region Örebro län, delar av kapitel 1.4 och 7 Kvalitetsgranskning: Pernilla Hyllenius Mattisson Beställare: Region Örebro län Kontaktperson: Katarina Bååth, tfn Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Slutlig version Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon: +46 (0) info@trivector.se

3 Förord Region Örebro län har gett i uppdrag ta fram ett förslag på handlingsplan för hållbart resande i Örebroregionen. Medel för att genomföra förstudien har beviljats av Tillväxtverket och Region Örebro län. Målet med förstudien är att ta fram en handlingsplan för effektiva och genomförbara mobility management-åtgärder som skulle kunna gå att genomföra i Örebroregionen och som lätt går att docka i samarbeten, projekt och åtgärder i Östra Mellansverige och nationellt. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Örebro län samt konsulter från Trivector har genomfört förstudien. Trivector har tagit fram utredningsmaterial och skrivit alla texter i rapporten, förutom texterna avseende horisontella kriterier och samverkan med projektet Etablering av mobilitetskontor i Östra Mellansverige i kapitel 1.4 och delar av kapitel 7. i kapitel 1 som författats av Katarina Bååth på Region Örebro län. Från Trivector har civ.ing. Pernilla Hyllenius Mattisson, civ.ing, Caroline Ljungberg och fil. dr. Emma Lund varit huvudsakliga utredare och författare. Region Örebro läns projektledare har varit Katarina Bååth. Under arbetet har information bl.a. inhämtats via intervjuer med olika aktörer i Örebro län, samt vid en workshop som hölls med regionala aktörer i november i Örebro. Lund, mars 2016

4

5 Sammanfattning Region Örebro län beviljades våren 2015 stöd för att ta fram en handlingsplan för hållbart resande i Örebroregionen. Redan idag bedrivs en hel del arbete inom området hållbart resande i Örebroregionen, men främst i de större kommunerna. Det finns därför potential att genom ökat samarbete effektivisera arbetet, lära av varandra och därigenom nå ut till fler. Handlingsplanen har tagits fram genom ett stegvis förfarande i samarbete med konsulter från Trivector. Intervjuer med företag och offentliga arbetsgivare har gjorts för att kartlägga näringslivets och offentliga organisationers behov av att arbeta med åtgärder för koldioxidsnål och hälsosam arbetspendling samt tjänsteresor. Vid en workshop med kommuner och Region Örebro län matchades företagens behov med åtgärder från en bruttolista med åtgärdsförslag. Bruttolistan kompletterades sedan med åtgärder som offentliga aktörer kan arbeta med gentemot företag för att matcha upp mot deras behov, och åtgärder riktade mot allmänheten. Representanter för kommuner i länet, Region Örebro län och Länstrafiken Örebro prioriterade sedan bland bruttolistans åtgärder utifrån vilka åtgärder de bedömde vara mest effektiva att arbeta med. Denna prioritering, redan befintligt arbete i regionen och Trivectors erfarenhet av olika åtgärders effektivitet ligger till grund för det slutliga åtgärdsförslaget. Åtgärdslistan består av två delar: en del med förslag på insatser mot allmänheten, och en del med förslag på insatser mot privata och offentliga verksamheter. Insatserna omfattar t ex åtgärder för att påverka sociala normer kring färdmedelsval, åtgärder som gör det lätt att välja hållbara färdmedel och insatser för att få resenärer att testa nya färdmedel. Listan över åtgärder riktade mot allmänheten pekar också speciellt ut fritidsresor och barn och ungdomars resor som viktiga insatsområden. En viktig aspekt i valet av vilka åtgärder man bör arbeta med är att ta hänsyn till nya målgrupper som tidigare inte i så hög utsträckning har omfattats av mobility management-åtgärder, och grupper som har stort behov av mobility management-åtgärder för att ta steget mot ett mer hållbart resande. Med utgångspunkt i företagens behov, resultat av workshopen och Trivectors erfarenhet från liknande utredningar i andra län togs ett förslag på organisation av mobilitetsarbetet fram. Resultaten från intervjuer och workshops gav inget entydigt svar på frågan hur de berörda aktörerna önskar att mobilitetsarbetet i Region Örebro län bör organiseras. I handlingsplanen beskrivs därför två olika former av mobilitetssamverkan: en lösare nätverksform och en mer omfattande mobilitetssamverkan/kontor. För båda formerna kan begreppet regional mobilitetsfunktion användas för den organisation som står för det regionala mobilitetsarbetet. En tänkbar lösning är att starta arbetet i nätverksform för att sedan utveckla det till en mer omfattande mobilitetssamverkan med en egen organisation, och på sikt eventuellt också ett fysiskt mobilitetskontor.

6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Målgrupp Hur handlingsplanen har arbetats fram 2 2. Mobility management och mobilitetskontor Mobility management Mobilitetskontor i Sverige och internationellt Nudging 9 3. Mål och mobilitetsarbete i Örebroregionen Mål för persontransporterna Pågående mobilitetsarbete 12 Mobilitetsarbete i kommunerna Behov och önskemål kring mobilitetssamverkan Region Örebro län, kommunerna och Länsstyrelsen Örebro län Privata och offentliga arbetsplatser Förslag på åtgärder Hur åtgärderna tagits fram och prioriterats Insatser mot allmänheten Insatser mot privata och offentliga verksamheter Skattning av åtgärdernas koldioxideffekt Förslag på organisation Mobilitetsamverkan i nätverksform Mobilitetssamverkan/kontor Fortsatt arbete 32 Bilaga 1 Intervjuade privata och offentliga arbetsplatser Bilaga 2 Intervjuade offentliga aktörer Bilaga 3 Deltagare i workshop 27 november 2015 Bilaga 4 Bruttolista med åtgärder och åtgärdsprioritering Bilaga 5 Effektberäkning av ett antal åtgärder

8

9 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Tillväxtverket och Region Örebro län beviljade våren 2015 stöd till Region Örebro län för att genomföra en förstudie kring hållbart resande. Förstudien hade då diskuterats med kommunerna, Länsstyrelsen i Örebro län och andra aktörer under vintern Förstudien har pågått 1 augusti mars Transporterna står för en stor andel av utsläppen av växthusgaser i Sverige och i Europa. I Örebro län är utsläppen från transportsektorn över 37 procent av de totala utsläppen. En framgångsfaktor för att nå energieffektiva transporter är att minska biltrafiken och öka resandet med hållbara transportslag såsom cykel och kollektivtrafik. Ökat hållbart resande finns med som viktiga mål både i den regionala utvecklingsstrategin for Örebroregionen och i Örebro läns energi- och klimatprogram. Detta är också viktigt för att stärka Örebroregionen som arbetsmarknadsregion och för en hållbar tillväxt. Redan idag bedrivs en hel del arbete inom området hållbart resande i Örebroregionen. De aktörer som arbetar mest med frågan är Region Örebro län och Örebro kommun. Samtidigt som förstudien har pågått har en liknande förstudie genomförts med utgångspunkt i Upplands län som har tagit fram en modell för mobilitetskontor i Östra Mellansverige. 1.2 Syfte Denna förstudie syftar till att ta fram en handlingsplan för hållbart resande i Örebroregionen. Handlingsplanen ska leda till att biltrafiken i Örebro län minskar till förmån för resande med hållbara transportslag. Detta ska stärka företagens konkurrenskraft och öka deras möjlighet till kompetensförsörjning. Handlingsplanen ska innehålla en sammanställning av effektiva mobility management-åtgärder som passar Örebro läns behov samt förslag på hur arbetet med mobility management kan samordnas i regionen och i Östra Mellansverige för maximal regional utveckling. 1.3 Målgrupp Det finns två målgrupper för handlingsplanen. Den primära målgruppen är de som berörs direkt av arbetet med att implementera handlingsplanen, det vill säga de som arbetar med mobility management-frågor i kommunerna i Örebroregionen, på Region Örebro län och på Länsstyrelsen i Örebro län, men

10 2 även aktörer i angränsande regioner i Östra Mellansverige. Den sekundära målgruppen är de som åtgärderna syftar till att nå och påverka, det vill säga. människor som reser i Örebro län. Mer specifikt kan följande primära målgrupper nämnas: Örebro läns tolv kommuner. Region Örebro län Näringslivet inom Örebro län Handelskammaren Mälardalen Länsstyrelsen Örebro län Motsvarande aktörer i Östra Mellansverige 1.4 Hur handlingsplanen har arbetats fram Metod Handlingsplanen har tagits fram genom ett stegvis förfarande med följande ingående moment: 1. Intervjuer med företag och offentliga arbetsgivare för att stämma av näringslivets och offentliga organisationers behov kring arbetspendling och tjänsteresor. 2. Intervjuer med offentliga aktörer avseende behov och organisation av mobilitetsarbetet. 3. Sammanställning av en bruttolista med både åtgärder kring arbetspendling och tjänsteresor och övriga åtgärder riktade mot allmänheten inom mobility management och nudging. 4. Genomförande av en workshop med kommuner i länet, Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län. 5. Prioritering av bruttolistans åtgärder bland kommuner i länet och av Region Örebro län. 6. Framtagande av förslag på organisation av mobilitetsarbetet. 7. Framtagande av en handlingsplan för hållbart resande. 8. Utskick av handlingsplan för synpunkter. 9. Slutlig version av handlingsplanen. De olika stegen beskrivs mer ingående nedan. Intervjuer med företag och offentliga arbetsgivare har gjorts för att kartlägga näringslivets och offentliga organisationers behov av att arbeta med åtgärder för koldioxidsnål och hälsosam arbetspendling och tjänsteresor. Arbetsplatserna har valts ut så de representerar privata respektive offentliga arbetsplatser, olika storlekar och olika verksamhetsorter i länet. Intervjuade arbetsplatser framgår av bilaga 1. Intervjuer med andra offentliga aktörer, t ex kommuner och Region Örebro län inklusive Länstrafiken Örebro, avseende behov och organisation av mobilitetsarbetet har genomförts, se bilaga 2. Länstrafiken Örebro är en förvaltning inom Region Örebro län. I denna rapport har vi valt att använda benämningen Länstrafiken Örebro i de fall vi syftar på den del av Region Örebro län som ansvarar för kollektivtrafiken i länet då detta område är en speciellt viktig aktör i sammanhanget.

11 3 Inför workshopen i steg 4 sammanställdes en bruttolista med mobility management-åtgärder som företag kan arbeta med för ett mer hållbart resande. Vid en workshop med kommuner och Region Örebro län matchades företagens behov med åtgärder från bruttolistan. Utifrån resultaten från intervjuerna med företag togs tre fiktiva företagsfall fram med en beskrivning av deras storlek, typ av verksamhet, förutsättningar etc. Deltagarna på workshopen delades in i grupper och varje grupp fick representera en företagstyp. Varje grupp valde sedan ut lämpliga åtgärder för deras aktuella företagstyp. Detta moment gav värdefull kunskap om vilken typ av åtgärder som olika typer av företag kan förväntas vara i behov av. Därefter följde en diskussion i samma grupper om hur mobilitetsarbetet i regionen kan organiseras för att möta upp mot de behov som identifierats. Denna diskussion har sedan legat till grund för förslaget på organisation i kapitel 6. Se bilaga 3 för deltagare i workshopen. Bruttolistan med åtgärder för företag kompletterades med åtgärder som offentliga aktörer kan arbeta med gentemot företag för att matcha upp mot deras behov, och åtgärder riktade mot allmänheten för att få till stånd ett mer hållbart resande även bland allmänheten. Representanter för kommuner i länet, Region Örebro län och Länstrafiken Örebro prioriterade bland bruttolistans åtgärder utifrån vilka åtgärder riktade mot företag och allmänhet som de bedömde vara mest effektiva att arbeta med. Resultaten från prioriteringen visas i bilaga 4. Denna prioritering, redan befintligt arbete i regionen och Trivectors erfarenhet av olika åtgärders effektivitet ligger till grund för det slutliga åtgärdsförslaget som presenteras i kapitel 5. Med utgångspunkt i företagens behov, resultat av workshopen och Trivectors erfarenhet från liknande utredningar i andra län togs ett förslag på organisation av mobilitetsarbetet fram. Detta förslag presenteras i kapitel 6. Även representanter för näringslivet bjöds in till en workshop (26 november i Örebro) men på grund av för få anmälningar fick detta tillfället ställas in och istället gjordes ovan beskrivna intervjuer med företagsrepresentanter för att kartlägga deras behov och vid workshopen med de offentliga aktörerna användes olika företagstyper för att identifiera lämpliga åtgärder. Under hela förstudietiden har projektledaren varit ute och pratat om arbetet och förstudien i många olika sammanhang till exempel möten med kommunerna. Möten har också hållits med Länsstyrelsen i Örebro län och Handelskammaren Mälardalen. En första version av handlingsplanen skickades därefter till aktörer som deltagit i processen för synpunkter. Det slutliga förslaget på hur det samordnade mobilitetsarbetet i Örebroregionen skulle kunna se ut och organiseras samt kopplas ihop med övriga aktörer i Östra Mellansverige kommer därefter att skickas ut på remiss.

12 4 Organisation Följande organisation står bakom framtagandet av denna handlingsplan. Projektägare: Peter Åslund, områdeschef energi och klimat, Region Örebro län Projektledare: Katarina Bååth, utvecklingsledare energi och klimat, Region Örebro län Projektcontroller: Marie Bergstrand, projektekonom, Region Örebro län Styrgrupp: Peter Åslund, projektägare Lars Lundholm, områdeschef trafik och samhällsplanering, Region Örebro län Katarina Bååth, projektledare, Region Örebro län Projektgrupp: Katarina Bååth, projektledare (sammankallande), Region Örebro län Karin Wallin, utvecklingsledare, trafik och samhällsplanering, Region Örebro län Linnea Hedkvist, folkhälsostrateg, Nora kommun Andreas Ahlstam, trafikplanerare, Örebro kommun Marie Ström, arbetar med interna transporter, Region Örebro län Therese Sundin, miljösamordnare, Karlskoga kommun Referenspersoner som varit speciellt viktiga för arbetet: Sandra Lee, marknadsansvarig för varumärket Länstrafiken Örebro, Region Örebro län Ylva Gjetrang, Maria Lindström och Malin Rosén, Länsstyrelsen Örebro län Mia Ström, Handelskammaren Mälardalen Göran Albjär, Länsstyrelsen i Uppsala län Horisontella kriterier I denna förstudie har de horisontella kriterierna bättre miljö, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet beaktats. Inom det operativa arbetet inom förstudien har följande saker genomförts: Bättre miljö Alla resor inom projektet har skett med kollektivtrafik och cykel. Vid workshopen i november valdes vegetariskt och närproducerat fika

13 5 Lika möjligheter och icke-diskriminering Workshopen hölls i lokaler som är anpassade och tillgängliga personer med funktionsnedsättning. Jämställdhet Vid urval av projektgrupp, konsult, intervjupersoner och företag har förstudiens strävat att få med både kvinnor och män på alla nivåer. Det har dock varit svårt att uppnå en helt jämn könsfördelning. Projektgrupp och konsulter har främst varit kvinnor. Styrgruppen har bestått av två män och en kvinna. Vid intervjuer har särskild vikt lagts vid jämställdhet genom att eftersträva en jämn representation mellan könen. Vid arbetsplatsintervjuer har eftersträvats att försöka få med både mans- och kvinnodominerade företag/arbetsplatser. Vid urval av åtgärder har kraft lagts på att försöka lyfta fram åtgärder som: Ökar förutsättningarna för att kvinnor kan ta del av en större arbetsmarknadsregion. Främjar jämställd kollektivtrafik som kan nyttjas av både män och kvinnor. Ökar folkhälsa och reducerar stress för kollektivtrafikresenärer framförallt kvinnor som har större ansvar för hemarbete och familjeliv. Riktar sig till målgrupper som inte omfattats av mobility managementåtgärder tidigare. Riktar sig till personer med utländsk bakgrund för att underlätta att de får tillgång till arbetsmarknaden. Bidrar till samverkan över kommungränserna inom Örebro län och möjliggör samverkan mellan länen i Östra Mellansverige. Samverkan med projektet Etablering av mobilitetskontor i Östra Mellansverige Projektledare Katarina Bååth tog kontakt med projektet Etablering av mobilitetskontor i Östra Mellansverige så fort förstudien startade. Kontakten med projektledare Göran Albjär, Länsstyrelsen i Uppsala län, fortsatte under hela förstudietiden med utbytande av dokument, upplägg, erfarenheter. Katarina Bååth blev även intervjuad inom projektet och deltog i en workshop i november Aktörerna från projektet blev inbjudna till den workshop som Region Örebro län ordnade i slutet av november Tyvärr kunde ingen delta. Ganska tidigt i processen i både Östra Mellansverige-projektet och i förstudien för Örebroregionen stod det klart att det skulle bli svårt och ineffektivt att få till ett gemensamt mobilitetskontor som täcker hela Östra Mellansverige. Slutsatsen är att det är bättre att det etableras regionalt mobilitetsarbete i de olika länen som har ett nära samarbete kring framtagande av koncept, kampanjer osv.

14 6 2. Mobility management och mobilitetskontor I detta kapitel beskrivs inledningsvis vad mobility management är, samt vilken utveckling som har skett de senaste åren. Därefter ges en överblick av svenska och internationella mobilitetskontor. 2.1 Mobility management Mobility management, MM, är ett koncept för attityd- och beteendepåverkan inom transportområdet och ett komplement till mera traditionell trafikplanering. Kortfattat brukar mobility management definieras som 1 : Mobility management Ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för mobility management är användningen av mjuka åtgärder så som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika parters verksamheter. Kännetecknande för dessa åtgärder är att de inte nödvändigtvis kräver stora finansiella investeringar, men ofta förbättrar effektiviteten av fysisk infrastruktur genom att optimera användningen. Det handlar om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur med syftet att påverka resan innan den har börjat. Att genomföra mobility management-åtgärder är inte ett sätt att ersätta tekniska och fysiska lösningar. Det är snarare ett sätt att få ut större effekt av ny och befintlig infrastruktur. Att mobility management ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus, inte en regel. Exempel på mobility management-åtgärder är: Kampanjer för att uppmuntra att testa eller fortsätta att resa med hållbara färdmedel Erbjuda plattform för samåkning Reserådgivning till invånare och anställda på företag Erbjuda web- och telefonmötesteknik Resepolicy Informera om nya cykelbanor Bilpool Grön resplan för företag Mobilitetsplan på skolor Erbjuda hemleverans av varor 1 Enligt EPOMM European Platform on Mobility Management,

15 7 Olika generationer av mobility management Arbetet med MM har genomgått en utveckling från det att det introducerades i Sverige i slutet på 1990-talet. Den första generationen av MM kännetecknas av projektbaserad verksamhet i kommuner som ofta delfinansierades via t ex statliga medel (t ex LIP- och KLIMP-medel) med projektanställd personal. Mycket av verksamheten byggde på tester med mindre målgrupper, t ex hälsotramparprojekt, testresenärer, etc, som i vissa fall utvecklades till mer samlade satsningar som t ex direktbearbetning av hushåll. Andra generationens MM (MM 2.0) kännetecknas av en ökad integrering i ordinarie kommunal verksamhet och en bredare satsning inriktad mot att engagera företag i arbetet. Ofta är MM-satsningen kopplad till förändringar i infrastrukturen, som t ex byggande av nya cykelbanor och andra ombyggnadsprojekt, där MM kan syfta till att minska störningen från byggskedet och/eller som ett sätt att påverka resvanor mer långsiktigt via byggskedet, och som en del i mer hållbar exploatering och då kopplad till styrning av parkeringsefterfrågan. Tredje generationens MM (MM 3.0) är det vi är på väg in i nu. Denna generation av MM genomsyrar alltmer verksamheten i kommuner och allteftersom även i företag, och är ett viktigt verktyg i det ordinarie arbetet med att skapa ett hållbart transportsystem. MM-arbetet är mer systematiskt och integreras i allt högre grad i strategiska dokument, och det baseras allt mer på forskning som visar att det är lika viktigt att påverka attityder och normer som beteende för att nå ett hållbart transportsystem. MM 3.0 innehåller också en allt högre grad av samverkan och nätverksbyggande då den förändring som krävs för att uppnå ett hållbart transportsystem inkluderar en stor mängd olika aktörer. Nya möjligheter har öppnat sig med nya verktyg och tekniska lösningar som kan förbättra resultaten från MM-satsningar ytterligare. Exempel på det är användningen av sociala plattformar för att stimulera hållbara beteenden, gamification (innebär att genom spelteorier skapa ett önskat beteende, t.ex. appen Commute greener som premierar hållbara färdsätt till arbetet eller Turf där en person samlar poäng genom att inta en zon på allmän plats), nudging (se kapitel 2.3) delningsekonomin och transport-som-tjänst. Sammanfattningsvis har MM gått från att vara en entusiastdriven projektbaserad verksamhet till att vara ett viktigt verktyg i det ordinarie och strategiska arbetet med att skapa ett hållbart transportsystem. I Sverige har fokus hittills legat på åtgärder som förändrar beteende och i mindre grad åtgärder som förändrar attityder till ett färdmedel, men detta håller nu på att svänga till förmån för inkludering av påverkan av både attityder, normer och beteende för att nå ett hållbart transportsystem. 2.2 Mobilitetskontor i Sverige och internationellt I Sverige organiseras det regionala mobilitetsarbetet ibland genom ett mobilitetskontor. Det finns dock många olika uppfattningar om vad ett mobilitetskontor är. För vissa betyder det ett fysiskt kontor som tillhandahåller information till invånare eller anställda, för andra är det en plattform eller ett nätverk som samverkar kring mobilitetsfrågor. Det talas även om mobilitetssamordnare eller -koordinator, dvs. den person som är ansvarig på ett

16 8 kontor eller en plattform. Vanligt är att mobilitetskontoret verkar i kommunal eller regional regi, på ett företag eller genom en kollektivtrafikmyndighet. I Europa har mobilitetskontor traditionellt varit fysiska kontor som tillhandahåller information om kollektivtrafik till invånare och besökare i en stad. De liknar till stor del turistkontor till sin form och organisation och dessa två kombineras i allt större utsträckning. Numera har tjänsterna utvecklats och förutom information om kollektivtrafik kan besökaren få information om cykling, bilpool, parkering och i vissa fall även kunna köpa biljetter, hyra cyklar eller bilar, mm. 2 Detta är fortfarande den vanligaste formen av mobilitetskontor i Europa. Ett undantag är Graz som förutom att vara ett informationskontor koordinerar alla frågor som rör kollektivtrafiken i Regionen Steiermark och även genomför kampanjer. 3 Eftersom syftet oftast har varit att nå ut till invånare och besökare och kunna erbjuda trafikslagsövergripande information, har det varit viktigt att kontoren är fysiska och placerade på en strategisk plats. Mobilitetskontoren har varit, och är fortfarande, organisationer som länkar samman kommuner, region och kollektivtrafikleverantörer, och i vissa fall även företag och turistkontor. De europeiska mobilitetskontoren arbetar vanligen inte med att samordna kommuner och andra aktörer, med projektledning av kampanjer och utveckling av tjänster eller med kunskapshöjande satsningar. Men i några fall erbjuder de stöd till skolor och företag att ta fram mobilitetsplaner. Svenska mobilitetskontor I Sverige finns det ett fåtal exempel på den typen av mobilitetskontor som vi ser ute i Europa vilka främst tillhandahåller information om olika färdmedel. De har då ofta varit knutna till en fysisk, lokal plats, t.ex. Västra hamnen i Malmö eller Lundby i Göteborg och varit till för boende och anställda knutna till den platsen. Sedan mitten av 2000-talet har ett antal regioner och landsting etablerat regionala mobilitetskontor eller nätverk med syftet att sprida MM-arbete i kommunerna genom att skapa stöd till de kommuner som har mindre resurser. Det har inneburit att regionala mobilitetskontor i Sverige blivit mer synonymt med regionala plattformar, nätverk eller projektkontor. De kallar sig då centrum för miljöanpassade transporter (Hållbar mobilitet Skåne), projektkontor (Be Green Umeå), eller kompetens- och projektplattform (Hållbart resande Väst) istället för kontor. Undantaget är Region Gävleborg som kallar sig för regionalt mobilitetskontor. Gemensamt för de regionala mobilitetskontor som är aktiva idag är att de vill vara ett stöd för kommunerna att genomföra projekt inom hållbart resande. Stödet utgörs av administration, projektledning, kunskaps- och utbildningsinsatser och att anordna träffar. Ingen kommun tvingas till att delta i projektaktiviteter, utan är välkomna om de ser ett behov och nytta med projektet. Organisatoriskt har det skett en utveckling från mer projektliknande verksamhet till en integrering i ordinarie verksamhet och ofta knuten till samma avdelning 2 MAX, 2007, Definition of mobility management and categorization of mobility management measures. Annex E to the comprehensive research plan. 3 EPOMM, 2013, Mobility Management: The smart way to sustainable mobility in European countries, regions and cities

17 9 som har hand om den regionala infrastrukturplanen. De ser en tydlig koppling till de steg 1- och 2-åtgärder som finns i de regionala infrastrukturplanerna. Finansieringen utgörs till största delen av medel från den egna verksamheten och diverse olika projekt såsom strukturfondsprojekt, EU-projekt, mm. Kommunerna måste som regel ställa upp med egna resurser och i viss mån egen budget för de projekt som ska genomföras. Alla regionala mobilitetskontor framhäver nyttan med att ha ett nätverk och anordna fysiska träffar. Det är nödvändigt för att förankra frågan och se till att regionen satsar på rätt aktiviteter. Genom nätverken får kommunerna ett naturligt utbyte av erfarenheter även inom andra frågor som tangerar MM. Etablering av ett regionalt mobilitetskontor i Uppsala Som en del i arbetet med regionala mobilitetskontor i Östra Mellansverige har Kollektivtrafikförvaltningen UL och Länsstyrelsen Uppsala län nyligen beställt en förstudie avseende etablering av ett regionalt mobilitetskontor i Uppsala län. I förstudien gavs förslag på ett upplägg där mobilitetskontoret i Uppsala län organisatoriskt föreslås bli en del av kommande Region Uppsala, som också föreslås stå för finansieringen av driften. Personalen föreslås vara anställda av Region Uppsala och det fysiska kontoret lokaliseras till Uppsala för att få en hög tillgänglighet till och för kommunerna och övriga aktörer i regionen. Mobilitetskontoret föreslås vara aktören som driver arbetet framåt och samlar de ingående aktörerna, håller i utbildningar och tar fram koncept för kampanjer och aktiviteter. Mobilitetskontoret föreslås också fungera som remissinstans och expertstöd i kommunernas arbete med trafikstrategier, mobility managementplaner etc., samt ansöka om projektfinansiering för särskilda aktiviteter. 2.3 Nudging Nudging är ett samlingsbegrepp för en rad olika styrmedel som syftar till att påverka individers beteendemönster genom att försiktigt knuffa eller leda dem i en annan riktning än de annars skulle ha tagit genom att arrangera valsituationer till fördel för det beteende som är önskvärt. Vanliga tekniker för nudging är bland annat 4 : Förenkling och inramning av information Förval Feedback och sociala normer Förändring i fysisk miljö Mobility management syftar också till att påverka individers beteendemönster och vid val och design av mobility management åtgärder kan teknikerna för nudging användas för att berika dessa och göra dessa åtgärder mer effektiva. Exempel på detta är t ex hur Malmö stad lyfte budskapet att hälften av resorna i Malmö var löjligt korta genom inramningen av information i kampanjen Inga löjliga bilresor där just de löjligt korta bilresorna var i fokus, eller förenkling av information i ett prova-på-erbjudande med cykel. Andra sätt är att presentera information om hur man tar sig till en turistattraktion med kollektivtrafik och 4 Thaler&Sunstein, 2008

18 10 cykel före informationen om hur man tar sig dit med bil, eller genom placering av busshållplats och cykelparkering direkt utanför entréer. I förslagen på åtgärder i kapitel 5 har teknikerna för nudging använts för att dela in åtgärderna i bl a följande kategorier: Medvetande/sociala normer Gör det lätt att välja rätt Testa något nytt

19 11 3. Mål och mobilitetsarbete i Örebroregionen 3.1 Mål för persontransporterna I både det regionala energi- och klimatprogrammet och i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) finns mål för persontransporterna i Örebroregionen. Båda dokumenten ska revideras under I den regionala utvecklingsstrategin finns mål om att kollektivtrafikens andel av arbetspendlingsresorna ska öka kraftigt så att den 2015 uppgår till 25 procent och att kollektivtrafiken inom regionen och storregionen ska vara ett mönsterexempel ur både miljö- och effektivitetssynpunkt. I det regionala energi- och klimatprogrammet finns ett liknande mål om att kollektivtrafiken ska öka och bilresandet minska till år Delmålen är mer konkreta: År 2020 sker minst fyra av tio resor som är kortare än fem kilometer i tätorter med gång, cykel och kollektivtrafik. År 2015 har antalet kollektivtrafikresor ökat med 14 procent jämfört med År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingen med kollektivtrafik. År 2015 ska det finnas bilpooler i hälften av länets kommuner samt system för organiserad samåkning i minst tre kommuner. Trafikverket anger i sitt arbete med transporter och resande i ett fossilfritt samhälle att för att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre beroende av fossila bränslen krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet, en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle. Det vill säga det räcker inte med bara nya energieffektivare bränslen och fordon. Vi måste också bli transportsnålare. För detta krävs bland annat att vi får fler attraktiva städer med större närhet och att vi ökar tillgängligheten med gång cykel och kollektivtrafik. Detta innebär i praktiken att personbilstrafiken behöver minska med procent, att lokal och regional kollektivtrafik behöver öka med 130 procent, att järnvägstransporterna behöver öka med 120 procent och att gång och cykel behöver öka med 240 procent 5. Hur ser det ut idag? Enligt senaste uppföljningen av målen i Örebroregionens energi- och klimatprogram 6 är måluppfyllnaden dålig. Målet om 25 procent kollektivtrafik vid arbetspendling uppnås inte då endast 13 procent av arbetsresorna sker med kollektivtrafik. Bryter man ner statistiken för kollektivtrafikresorna så ser man 5 Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle - Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?, presentation av Håkan Johansson, Nationell samordnare klimatfrågor, Trafikverket 6 Hur går det med genomförandet av Energi- och klimatprogrammet för Örebro län? Delmåls- och åtgärdsuppföljning 2015, Region Örebro län och Länsstyrelsen Örebro län

20 12 att de resandeökningar som skett handlar om att fler åker tåg, busstrafiken har inte samma ökning. Inte heller målen kring samåkning eller bilpooler uppnås. Skillnaden i resmönster är stor mellan olika åldersgrupper: medan ungdomar och unga vuxna i stor utsträckning reser kollektivt förlitar sig den vuxna befolkningen i hög grad på bilen. 3.2 Pågående mobilitetsarbete I Örebro län finns många organisationer som arbetar med mobilitetsprojekt, med olika ingångsvinklar och målgrupper. Sammantaget finns en stor samlad kompetens i området, både kommunalt och regionalt. I detta kapitel presenteras hur ett antal viktiga aktörer arbetar med hållbart resande och mobility management idag. Resultaten baseras på intervjuer som hållits med aktörerna hösten 2015, samt på den workshop som genomfördes under utredningen. Mobilitetsarbete hos regionala aktörer Region Örebro län arbetar internt med mobilitetsfrågor bland annat genom att ge medarbetarna tillgång till bilpool, cykelpool och företagskort för kollektivtrafikresor för tjänsteresor, kombinerat med uppmuntran till medarbetarna att använda dessa färdsätt. Region Örebro län arbetar även med mobility management och hållbart resande mot externa målgrupper. Detta har skett i projektform, till exempel Klimatmatchen och projekt kring transportplanering vid evenemang. Dock finns ingen särskild utsedd ansvarig eller någon långsiktig budget kopplat till detta arbete, vilket leder till en avsaknad av kontinuitet i arbetet. Region Örebro län har också en marknadsförare som, arbetar med varumärket Länstrafiken, men med begränsad tid och begränsade resurser för detta. Region Örebro län har i olika omgångar genomfört testresenärsprojekt, och anordnar regelbundet happenings och event för att öka kollektivtrafikresandet. Region Örebro län är även länstransportplanupprättare och har nätverk med kommunerna och andra aktörer där frågor kring hållbart resande också lyfts. Till exempel försöker man påverka kommunerna att få till mobility management i byggskeden och vid om- och nybyggnation. Man försöker även få in tänket kring hållbart resande i strategiska dokument som kommer på remiss från kommunerna. Länsstyrelsen Örebro län vägleder kommunerna i arbetet med fysisk planering och samlar regelbundet planerarna till plan- och byggforum och till planverkstäder med olika teman. Länsstyrelsen har arbetat med de kommunala resorna och är samverkanspart i ett flertal olika samarbeten. Länsstyrelsen har bland annat arbetat med projektet IT för miljön, där man tillsammans med Skjutsgruppen arbetat för ökad samåkning på landsbygd i regionen. Mobilitetsarbete i kommunerna Samtliga kommuner som har intervjuats har ambitioner kopplat till hållbart resande och målsättningar att öka andelen som reser med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kommunernas faktiska arbete skiljer sig dock stort.

21 13 Örebro kommun Örebro kommun genomför ett ambitiöst arbete inom hållbart resande. Kommunen har en tydligt utsedd MM/hållbart resande-ansvarig på trafikenheten på Stadsbyggnadskontoret, men även andra arbetar med frågorna (6 trafikplanerare). Även avdelningen Hållbar Utveckling på kommunledningskontoret bistår i dessa frågor. Finansieringen är långsiktigt tryggad i och med att budget finns för påverkansåtgärder. I Örebro kommun arbetar man mycket med åtgärder för att underlätta och stimulera till cykling. Kommunen har sedan länge arbetat mycket med att förbättra cykelinfrastrukturen, men numera drivs även påverkansprojekt som cykelskola för vuxna, testa elcykel, hälsocyklare och vintercyklare. Dessutom har kommunen en bilpool, som under dagen utnyttjas av de anställda för tjänsteärenden och på kvällar/helger kan den användas av övriga medlemmar. Örebro kommun arbetar även med MM i byggskedet, i form av informationsinsatser i samband med om- och nybyggnader. Örebro kommun medverkar också i en rad EU-projekt inom mobilitetsområdet. Just nu medverkar kommunen i Push & Pull som bl a innefattar mer flexibla parkeringstal och att använda parkeringsavgifter till hållbart resande-åtgärder. Dessutom är kommunen med som en av pilotstäderna i EU-projektet PASTA, som innefattar en rad insatser som kopplar samman hållbar mobilitet och hälsa. Förutom att bedriva egna projekt i kommunal regi samverkar Örebro kommun även med bl.a. landstinget/regionen (Cero-analys), universitetet (hälsocyklister) och Länstrafiken (testresenärer). De mindre kommunerna i länet I de mindre kommunerna finns i regel ett mer projektbaserat arbetssätt för arbete med hållbart resande. Då man arbetar med frågorna handlar det främst om informations- och kampanjinsatser kopplat till kollektivtrafik, gång och cykel, både externt och internt på kommunen. I de mindre kommunerna finns vanligen ingen budget kopplat till arbetet med hållbart resande- och mobility managementfrågor, vilket leder till en avsaknad av långsiktighet i arbetet. Det saknas också ofta någon med tydligt utpekat ansvar att driva frågorna kopplat till hållbart resande och mobility management. I de mindre kommunerna har samarbete med andra aktörer skett i begränsad omfattning i projekt knutna till Region Örebro län. Nedan ges några exempel på vad som görs i de mindre kommunerna i länet. Lindesbergs kommun har deltagit i projektet MerKoll och där arbetat med att samordna skolskjutsar och reguljär linjetrafik för att öka turtätheten i kollektivtrafiken. Karlskoga kommun har arbetat mycket med vandrande skolbuss tillsammans med andra kommuner, men har även de varit delaktiga i projektet MerKoll, då linjetrafiken slogs ihop med skolskjutsar. Laxå kommun arbetar med att uppmuntra medborgarna att cykla/gå till arbetet genom olika aktiviteter där man tävlar och kan vinna priser.

22 14 Privata och offentliga arbetsplatser Arbete för ökat hållbart resande sker i varierande omfattning hos de intervjuade privata arbetsplatserna. Arbetet hos de privata företagen består t ex i insatser för att göra bilresandet i tjänsten mer hållbart, t ex genom bilpool, utbildning i sparsam körning och erbjudande om och uppmuntring till telefon/videosamtal istället för att behöva resa till ett möte som ett sätt att effektivisera arbetet. I något fall pratar man om hållbart resande i företagets miljögrupp och något företag har tidigare deltagit i ett testresenärsprojekt för att få fler att resa kollektivt till och från arbetet. I den offentliga verksamheten Region Örebro län har man ett antal år arbetat med de anställdas resor, både arbetsresor och tjänsteresor. Inom tjänsteresandet arbetar man enligt hierarkin resfritt möte/cykla, gå/kollektivtrafik/bil. Cykelpooler finns bland annat vid sjukhusen, vårdcentraler och tandläkarmottagningar. Organisationen har även haft öppet hus för att visa på olika möjligheter att resa hållbart i tjänsten. Man arbetar också en del med arbetsresorna, det har t.ex. erbjudits gratis cykelservice, test av elcykel m.m. Nedan ges några exempel på insatser mot medarbetarna i kommunerna i länet: Örebro kommun har bland annat genomfört ett flertal gå/cykla till arbetetkampanjer för att uppmuntra medarbetarna att gå och cykla till arbetet. Laxå kommun har infört möjlighet att låna kollektivtrafikkort för tjänsteresor i receptionen. Kommunen är miljödiplomerad och kommunens miljögrupp för en dialog om ökat hållbart resande. Lekeberg kommun har arbetat med att utveckla ett behovsanpassat uppföljningssystem för transporterna inom den kommunala organisationen, för att skapa förutsättningar att minska transportarbetet inom organisationen. Askersunds kommun har deltagit i ett projekt om vårdplanering på distans tillsammans med tidigare Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro, som en del av projektet IT för miljön som Länsstyrelsen Örebro län har drivit.

23 15 4. Behov och önskemål kring mobilitetssamverkan I detta kapitel presenteras hur olika aktörer ser på behovet och nyttan med en regional mobilitetssamverkan och hur en mobilitetssamverkan skulle kunna byggas upp. Innehållet i detta kapitel baseras på de intervjuer och den workshop som hållits med olika aktörer. 4.1 Region Örebro län, kommunerna och Länsstyrelsen Örebro län Vilka behov ser man? Representanterna för Region Örebro län, Länsstyrelsen Örebro län och kommunerna ser positivt på en samverkan mellan de olika aktörerna i regionen, och anser att en samordnande kraft skulle kunna ge stora mervärden. Region Örebro län, Länsstyrelsen Örebro län och kommunerna tror att en samverkan skulle kunna bidra till: Att någon aktör tar ett helhetsgrepp för frågan för att samla alla aktörer. Att skapa en plattform där aktörerna kan dela erfarenheter och kunskap, ta del av varandras idéer och på så vis slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång ett projekt ska initieras och genomföras. Att få bättre samordning och samverkan i det vardagliga arbetet, samt när det sker större förändringar i trafiksystemet. Att kunna omvärldsbevaka vad som sker inom MM och hållbart resande. Att lättare få finansiering för vissa projekt, om man är fler kommuner/organisationer som gått samman. Att de mindre kommunerna kan få stöd och hjälp att genomföra insatser och projekt som man annars inte kunnat prioritera. Att kunna utforma samlade aktiviteter som leder i riktning mot regionens målsättningar. Att utforma aktiviteter som passar både större och mindre kommuner. Gemensamt arbete kring uppföljning och resultatspridning. Vilken form bör mobilitetssamarbetet ha? Aktörerna har olika åsikter om vilken form en framtida mobilitetssamverkan i Region Örebro län bör ha. De flesta är överens om att någon form av sammanhållande funktion vore bra, men medan vissa förespråkar ett fysiskt mobilitetskontor förordar andra en lösare form av mobilitetssamverkan t ex genom nätverk mellan olika organisationer. Det är bra om det går att använda strukturen i någon redan befintlig organisation, t ex Region Örebro län, eftersom man redan har ett välfungerande samarbete mellan kommunerna i regionen.

24 16 Om man bestämmer sig för ett fysiskt kontor med anställd personal bör detta ha sin bas i Örebro, men kompletteras med personal ute i respektive kommun, anställda av kommunerna. Vilka aktörer bör ingå? Region Örebro län föreslås få huvudansvaret för samarbetet, eftersom man redan har denna typ av ansvar i andra samarbeten. Följande aktörer föreslås ingå i samarbetet i varierande grad och med olika roller: Region Örebro län, inkl Länstrafiken Örebro Kommunerna i länet, inkl näringslivskontoren Länsstyrelsen Örebro län Trafikverket Handelskammaren i Mälardalen Större företag Det är viktigt att de som arbetar med varumärket Länstrafiken Örebro är tydligt kopplade till mobilitetssamverkan. Kanske ska det finnas särskilda kontaktpersoner från detta område, som deltar i nätverksträffar och i projekt med anknytning till deras ansvarsområden. Länsstyrelsens roll är att bidra med kompetens kring finansiering av åtgärder, arbeta med kompetenshöjande insatser och omvärldsbevakning. Länsstyrelsen skulle också kunna driva delprojekt. Handelskammaren Mälardalen är en viktig kanal till företagen och skulle också kunna driva delprojekt. Hur ska mobilitetssamarbetet finansieras? Vad gäller finansiering av mobilitetssamverkan föreslås Region Örebro län stå för basfinansiering för en eller flera tjänster. Detta bedöms som logiskt då Region Örebro län är den aktör som driver det regionala utvecklingsarbetet med de energi-, klimat-, och tillväxtmål som finns där och som inte kan nås utan att åtgärder genomförs. Ett väl utfört arbete med mobility management bedöms också kunna ge ökade intäkter genom ett ökat resande med kollektivtrafik som en följd av satsningen. Projektmedel från t ex EU skulle kunna ge ett extra tillskott men bör inte vara den huvudsakliga källan till finansiering. Kommunerna kan samfinansiera verksamheten, främst genom egen tid, men förslag har även lyfts om en avgift beroende på kommunstorlek. Små kommuner kan dock ha svårt att avsätta både medel och tid. En långsiktighet i finansieringen skapar en trygghet för verksamheten, samtidigt som verksamhetens fortlevnad hänger samman med att den kan visa på resultat. Vilka åtgärdsområden ska ingå? I diskussionen kring åtgärdsområden konstaterade deltagarna på workshopen att allt som innebär en överflyttning från bil till andra färdmedel skulle kunna ingå i verksamheten. Specifikt lyftes åtgärder som innebär ett minskat totalt resande som t ex resfria möten, åtgärdspaket som t ex gröna resplaner, åtgärder som ger ett mer hållbart bilresande, steg 1- och 2-åtgärder och mer specialiserade åtgärder

25 17 som t.ex. råd vid fordonsupphandling. Samtidigt kan verksamheten inte täcka allt, utan man måste prioritera. Kommunerna anser att det är mest prioriterat med åtgärder för ett ökat användande av kollektivtrafiken, då kollektivtrafikandelen är låg i länet, trots att utbudet är relativt bra, och åtgärder för att minska de korta bilresorna. Aktörerna är helt överens om att steg 3- och 4-åtgärder (om- och nybyggnad av infrastruktur) inte ska ingå i mobilitetssamverkan. Åtgärderna behöver dock ha en tydlig koppling till den fysiska strukturen och dess utveckling. 4.2 Privata och offentliga arbetsplatser De intervjuade representanterna för privata och offentliga arbetsplatser i Örebro län ser många fördelar och nyttor med att få fler att resa hållbart till/från arbetet och i tjänsten, och de ser positivt på idén om en mobilitetssamverkan för att uppnå detta. Det handlar främst om att vara en attraktiv arbetsplats, att kunna fortsätta att växa och attrahera rätt kompetens i en mindre ort, att effektivisa arbetet, att få friskare medarbetare och att bidra till en mer hållbar klimatutveckling. De flesta privata arbetsplatserna ser utbudet av kollektivtrafik som viktigt, både för pendlings- och tjänsteresor. Man ser även fördelar med att inte behöva resa alls, kunna utnyttja restiden mer effektivt genom att kunna arbeta på buss/tåg som man inte kan i en bil. De privata arbetsplatserna ser gärna färdiga koncept som de kan ta till sig utan att behöva lägga ner så mycket egen tid. De medverkar gärna i erfarenhetsutbyte och några har uttryckligen sagt att de gärna vill dela med sig av sina erfarenheter. De privata arbetsplatserna ser att en regional mobilitetssamverkan skulle kunna bidra till: Att man blir en större, gemensam och starkare kraft som kan lobba och arbeta tillsammans än om varje verksamhet arbetar enskilt med dessa frågor. Att lättare kunna få igenom en ändring av tiderna för kollektivtrafiken, så att det även fungerar med skiftjobb och pendling. Att få en tydlig kontaktväg in till centrala funktioner som t ex Länstrafiken Örebro. Att skapa en plattform där aktörerna kan dela erfarenheter och kunskap och ta del av varandras idéer, där man delar på arbete, tid och kompetens. Att få hjälp att bli en tillgänglig arbetsgivare, det ska ej vara tvunget att man har en bil. Att lätt kunna haka på framtagna koncept, t ex testresenärer, testa elcykel.

26 18 5. Förslag på åtgärder I detta kapitel presenteras åtgärder som föreslås drivas av den regionala mobilitetsfunktionen i samarbete med kommunerna i länet vid en relativt omfattande mobilitetssamverkan. Vid en enklare mobilitetssamverkan i nätverksform kan en ytterligare prioritering behöva göras för att anpassa insatserna till tillgängliga resurser. 5.1 Hur åtgärderna tagits fram och prioriterats Åtgärderna är framtagna med bas i tidigare erfarenhet, behov av att involvera nya målgrupper, intervjusvar och aktörernas prioriteringar av vilka åtgärder som bedöms som mest relevanta och effektfulla ur deras perspektiv. De prioriterade åtgärderna är även sådana som kan användas i flera sammanhang för att få större effekt av de resurser som läggs ner, t ex prova-på-perioder med kollektivtrafik som används i samband med direktbearbetning, vid fysiska ombyggnader, vid exploateringsprojekt och i erbjudande till privata och offentliga arbetsplatser. Samtliga diskuterade åtgärder och aktörernas prioritering av dessa framgår av bilaga 4. Nya målgrupper En viktig aspekt i valet av vilka åtgärder man bör arbeta med är att ta hänsyn till nya målgrupper som tidigare inte i så hög utsträckning har omfattats av mobility management-åtgärder, och grupper som har stort behov av mobility management-åtgärder för att ta steget mot ett mer hållbart resande. En sådan ny målgrupp skulle kunna vara personer med utländsk bakgrund. Enligt SCB definieras en person med utländsk bakgrund som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Personer med utländsk bakgrund har ofta sämre tillgång till bil än genomsnittet och är därför hänvisade till att använda kollektivtrafik. Det är också viktigt att människor i denna grupp har tillgång till en stor arbetsmarknadsregion för att bryta eventuell segregering och öka sysselsättningen. En del grupper med utländsk bakgrund har också dåliga kunskaper i cykling. Andra nya målgrupper skulle kunna vara män som arbetspendlar med bil, småbarnsfamiljer och nyinflyttade som ofta är mer benägna att ändra sina resvanor i samband med flytten.

27 Insatser mot allmänheten Tabell 5-1 Förslag på insatser mot allmänheten. Område Åtgärd Beskrivning Medvetande/ Sociala normer /Stöd Gör det lätt att välja rätt Testa något nytt Information Trafikdagar på stan Direktbearbe tning av hushåll Årlig kampanj MM vid fysiska förändringar MM i stadsutvecklingsprojekt Prova-påperiod med kollektivtrafik Medveten satsning på att förändra den sociala normen så att det hållbara resandet blir det naturliga och socialt rätta valet. Görs genom medveten paketering av information och dialog med medborgare via aktiviteter på stan, årliga kampanjer, dagspress, sociala medier, webbsidor m m. Insatserna i de olika kommunerna görs av respektive kommun. Information och prova-på-erbjudande i samband med trafikdagar på stan med fokus på att medvetandegöra och verka för normen att det är socialt rätt att resa hållbart. Kan göras i form av ett mobilt mobilitetskontor som flyttas runt mellan kommunerna. Innefattar uppmärksammande av övriga insatser, t ex elever som berättar om sin upptäckarresa, vintercyklister som berättar om sina upplevelser etc. Görs regelbundet, minst en gång om året i de största tätorterna i länet av respektive kommun. Information om möjligheter till hållbart resande och prova-påerbjudande riktat till hushåll i utvalda områden eller orter. Med fokus på att medvetandegöra och verka för normen att det är socialt rätt att resa hållbart. Urvalet av orter görs t ex baserat på resvanor, förändrade resmöjligheter etc. Insatserna i de olika kommunerna görs av respektive kommun. Årlig återkommande kampanj som stimulerar till ett hållbart resande eller minskat bilresande. Denna åtgärd lämpar sig bäst för större orter. Insatserna i de olika kommunerna görs av respektive kommun. Inspiration kan hämtas från t ex Inga löjliga bilresor som utvecklats och genomförts i Malmö i flera år, och därefter i flera andra orter. Utveckla och genomför koncept för MM-åtgärder i samband med fysiska förändringar som t ex nya/bättre cykelbanor, förändrat kollektivtrafikutbud, vägombyggnader etc. Detta görs av respektive kommuner i nära samarbete Region Örebro län/länstrafiken som redan gör denna typ av insatser vid förändringar som rör kollektivtrafiken. Kan innefatta t ex information och prova-på-erbjudande. Utveckla koncept för att skapa förutsättningar för ett hållbart resande vid exploateringsprojekt. Innefattar stöd till länets kommuner gällande uppdatering av parkeringstal och möjlighet till lägre parkeringstal vid införande av t ex grön resplan, bilpool, extra goda cykelfaciliteter, prova-på-kort i kollektivtrafiken och andra MM-insatser. Insatserna i de olika kommunerna görs av respektive kommun. Prova-på-koncept där vanebilister erbjuds ett kostnadsfritt månadskort inom kollektivtrafiken om de förbinder sig att resa kollektivt minst tre dagar per vecka under testet. Görs regelbundet, minst en gång om året. Denna åtgärd utvecklas i samarbete med länstrafiken. Insatserna i de olika kommunerna görs av respektive kommun i samarbete med Länstrafiken Örebro.