Utmaningen. Sverige har något att ta itu med. du också!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmaningen. Sverige har något att ta itu med. du också!"

Transkript

1 Utmaningen Sverige har något att ta itu med du också! 1

2 Vi har en uppgift. Världen är på väg in i en allvarlig konjunktursvacka. I många länder, däribland Sverige, ökar nu arbetslösheten igen efter en period av kraftig minskning. Samtidigt kan arbetet att avvärja klimathotet och förbättra livsvillkoren för många människor i världen knappast vänta. I Sverige finns mycket att ta itu med. Den höga ungdomsarbetslösheten, de många gymnasieavhoppen, de långa vårdköerna och många andra i grunden onödiga problem kan inte läggas på is medan vi bekämpar klimatproblemen. Utmaningen är att vi måste ta oss an allt samtidigt. 2 3

3 Världens framtid ligger i våra händer. Sveriges framtid ligger i våra händer. Världsfattigdomen minskar, men det går sakta. Befolkningsexplosionen på jorden hejdas, men allt fler behöver ändå försörjas. Miljarder människor kommer också om trettio år att stå utan rimlig försörjning och hälsovård. Konsekvenserna av global uppvärmning överdrivs kanske ibland, men måste ändå hanteras. Stora delar av regnskogarna och korallreven skövlas. Denna framtid tecknas i många internationella organisationers bedömningar av de kommande decennierna. Det är ingen domedagsprofetia. I många avseenden blir livet lättare. Men människor kan bättre. En bättre väg är inte utom räckhåll. Om fler av världens länder gick från fattigdom till välstånd ungefär som Sydkorea gjorde. Om redan rika länder som Sverige kunde snabba på utvecklingen av teknik och marknader. Då skulle mänskligheten uppleva enorma förbättringar. De flesta skulle lyftas ur fattigdom inom tjugo år. Världsbefolkningen skulle stabiliseras snabbare. Fossila bränslen skulle ersättas snabbare. Många länder skulle få råd att skydda sina naturmiljöer. Långtidsutredningar från svenska departement och myndigheter ger ofta en lätt deprimerande bild. Befolkningen blir allt äldre. Den skattebetalda välfärden krymper, om inte skatterna ska höjas ännu mer. Vi lever fortsatt med sjukvårdsköer och många lämnar gymnasiet utan betyg. I värsta fall blir hög ungdomsarbetslöshet och många förtidspensionärer ett bestående inslag. Stora delar av en generation riskerar att hamna utanför. Enbart åtta procent av svenskarna tror idag att livet kommer att bli lättare för deras barn än för dem själva. Även i Sverige är en bättre väg fullt möjlig. En åldrande befolkning kan faktiskt pareras, t ex genom ökad arbetskraftsinvandring. Om de som bäst sköter välfärdstjänsterna oftare får lov att driva dem. Om fler kan ta steget från bidrag till arbete. Ungdomsarbetslöshet och förtidspension kan minskas väsentligt. Kärnan i den förändring som krävs är att fler ges chansen att driva företag och anställa. Då har Sverige också bättre råd med en välfärd i världsklass, ett effektivt klimatarbete, bra naturskydd och att spela en viktig roll världen. Mina händer inte någon annans. Utmaningen för Sverige är inte bara något abstrakt. Den ställer krav på var och en av oss. Våra vägval, våra beslut och vårt engagemang avgör hur väl vi och andra i slutänden lyckas. Be all that you can be. 4 5

4 Konjunkturturbulensen ökar utmaningen. Den gynnsamma situation som rådde i ekonomin fram till sommaren 2007 känns långt borta. Växlingen har gått mycket snabbt. Då var tillväxten hög, arbetslösheten låg och inflationen under kontroll. Nu är det tvärtom. Den utlösande faktorn var en internationell finansiell kris. Denna kris kan beskrivas som en kombination av talets inflationskris och det tidiga 1990-talets skuldkris. Vi har fått både ett snabbt ökande inflationstryck från livsmedels- och råvarusidan och en alarmerande hög skuldsättning inom privat sektor. Skuldsättningsproblemet är mest uppenbart i USA, men tecknen finns även i flera europeiska länder. Den globala efterfrågan hade stigit så snabbt att flaskhalsproblem uppkommit på råvarumarknader. Kapaciteten har inte röckt till. Normalt brukar inflationsimpulser i konjunkturcykeln skapas av brist på arbetskraft, men globaliseringen har inneburit en dubblering av världens arbetsstyrka. Därför kommer nu kostnadstrycket inte primärt därifrån. Istället kommer inflationsimpulserna precis som i början av 1970-talet från en snabb uppgång i råvarupriserna. Denna uppgång tände nu som då en global inflationsbrasa. Därtill har kreditgivningen vuxit i en orimlig omfattning. Varken regeringar, tillsynsmyndigheter eller centralbanker har slagit till bromsarna i tid. I första hand kan orsaken sökas i den amerikanska lågräntepolitiken som etablerades efter att aktiebubblan sprack i början av 2000-talet. Men problemen rymmer också möjligheter för den ekonomiska politiken. Erfarenheten visar nämligen att fortsatta reformer är det bästa receptet vid den typ av utmaningar som svensk ekonomi nu står inför. Detta blev särskilt påtagligt under den globala avmattningen åren efter millennieskiftet, då de flesta industriländer kastades in i en lågkonjunktur. I såväl USA som i euroområdet och i Sverige minskade BNP-tillväxten betydligt under flera år. Detta som ett resultat av den kraftiga dämpningen av export och investeringar. Ett intressant undantag i sammanhanget är Australien. Trots sjunkande investeringar under 2001 och en stagnerande export , klarade sig den australiensiska ekonomin helskinnad genom den internationella lågkonjunkturen. Förklaringen var den snabbt växande inhemska efterfrågan, en följd av stark utveckling av hushållens konsumtion kombinerat med en snabb återhämtning för näringslivets investeringar. Bruttonationalprodukt, rlig procentuell förändring Internationell avmattning Euroområdet Australien USA Källa: OE D Economic Outlook Database BNP per capita relativt Sverige, usterat för köpkraft, index Sverige

5 Sverige Spanien Grekland Finland Ungern Slovakien umänien Polen Frankrike Turkiet Belgien Portugal Luxemburg Bulgarien Storbrittanien Malta Lettland Slovenien Tyskland Litauen Irland Tjeckien ypern Norge Österrike Danmark Nederländerna Ungdomsarbetslöshet år i Europa Första halvåret 2008, procent En lärdom vi kan dra av exemplet från landet downunder är därför att en stark arbetsmarknadsutveckling kan lyfta den inhemska efterfrågan och därmed även BNP-tillväxten. Det gäller även om den internationella konjunkturen är svag. Men för att det ska vara möjligt krävs strukturella reformer på arbetsmarknaden. Under hela 1990-talet genomfördes betydande arbetsmarknadsreformer i Australien, bland annat i form av en mer flexibel arbetsmarknadslagstiftning, decentralisering av lönebildningen och sänkt inkomstbeskattning. Den internationella konjunkturturbulensen gör det i flera avseenden svårare att ta itu med de uppgifter som vi står inför. Det gäller både kort- och långsiktiga utmaningar. På kort sikt har Sverige fortfarande för många förtidspensionärer och en alldeles för hög ungdomsarbetslöshet. På längre sikt finns ytterligare utmaningar. Det går idag 3,3 arbetande svenskar på varje vuxen som inte är i arbete. Om trettio år beräknas enbart 2,2 personer finnas i arbete för varje vuxen utanför arbetsmarknaden. Andelen som med sina skatter ska finansiera vård, skola, omsorg och pensioner blir allt mindre. I själva verket är läget för många välfärdstjänster redan idag oroväckande. Såväl sjukvård som skola har i decennier stadigt fått ökade resurser. Ändå är sjukvårdens vänte tider långa och felbehandlingarna allt för vanliga. Var fjärde gymnasieelev lämnar skolan utan fullständiga betyg. Äldreomsorgen brottas med mycket ojämn kvalitet. Men så behöver det inte vara. Det visas bland annat av att kvalitetsbristerna är så ojämnt fördelade. En del kommuner, sjukhus och äldreomsorgsproducenter levererar utmärkt välfärd till låga kostnader, andra släpar år efter år med en bristfällig organisation och dålig resursanvändning. Källa: Eurostat 8 9

6 Världens problem väntar inte. FN:s milleniemål om att fattigdom ska minskas radikalt fram till år 2015 ser inte ut att kunna uppfyllas. Bland orsakerna finns sannolikt en övertro på traditionellt bistånd insatser som i bästa fall lindrar nöden tillfälligt, men inte leder till uthålliga förbättringar. Stigande livsmedelspriser har också förvärrat läget, delvis underblåst av missriktad klimatpolitik. Många länder är idag fångade i fattigdom av dålig ekonomisk politik. De länder som mest har främjat handeln har också lyckats bäst med att lyfta många av sina invånare ur fattigdom. Sverige har en rejäl utmaning i att hjälpa till att utradera fattigdom. Vad vi behöver göra är att hjälpa andra länder att göra samma resa från fattigdom till välstånd som vi själva gjort. Detta ansvar gäller i än högre grad klimatfrågan. Något som många miljöorganisationer talar tyst om är att den bästa draghjälpen till en snabb teknologisk utveckling, även på miljöområdet, är en fortsatt hög ekonomisk tillväxt. Det konstateras också i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel: De scenarier som har minst global uppvärmning har den snabbaste ekonomiska tillväxten och fortsatt snabb globalisering, trots att detta också innebär ökad handel och fler transporter. Förutsättningen är dock att tillväxten kombineras med ett snabbt teknikskifte till utsläppsfria tekniker. Det handlar om att ta sig an flera problem samtidigt. Snabbare tillväxt skyndar på övergången till ett tjänstesamhälle. Befolkningsökningen hejdas snabbare, därför att fler länder tidigare når den utvecklingsnivå där födelsetalen normalt sjunker. Och viktigast av allt är att den teknologiska utvecklingen går snabbare, vilket spiller över på miljötekniken. Ökande inkomster innebär även att betalningsviljan för bättre miljöteknik ökar snabbare. En god cirkel skapas, som ger förutsättningar för ett teknikskifte bort från användning av fossil energi. Enligt klimatpanelens bästa scenario skattas den totala uppvärmningen under hundra år till 1,8 grader (varav en stor del skulle inträffa även om alla oljekranar stängdes omgående). En sådan temperaturhöjning skulle vålla problem på vissa håll i världen, men den skulle ingalunda vara en katastrof. De naturliga variationerna över åren har varit betydligt större. Den utveckling som delar av miljörörelsen eftersträvar är enligt FN:s klimatpanel betydligt sämre för klimatet. Ett scenario med betoning på lokala lösningar på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet landar i en uppvärmning med 2,4 grader på 100 år. Att detta scenario är sämre beror på att många lokala lösningar tillåter mindre specialisering och därför medför sämre tillväxt. Den teknologiska utvecklingen blir långsammare, också när det gäller miljöteknik. Nu är kanske inte heller 2,4 grader på 100 år en katastrof, men det är sämre. Och till detta kommer det höga sociala priset för lägre tillväxt. Under året har den ena utredningen efter den andra presenterats från Klimatberedningen, ITPS, Konjunkturinstitutet m fl om hur Sverige kan minska sina koldioxidutsläpp. Det märkliga är att inte en enda av de olika utredningar hittills granskat hur de åtgärder som föreslås påverkar de globala utsläppen. Detta trots att det ju är den globala uppvärmningen det gäller. Det enda som tycks spela roll är hur mycket utsläppen från Sverige minskar. Om en svensk klimatåtgärd sedan t ex leder till att produktion och utsläpp hamnar i andra länder har ingen av dessa experter brytt sig om att undersöka. Det finns många exempel på att det som sker utanför västvärlden är allra viktigast. Världen använder nästan två kubikkilometer olja varje år. Denna olja kostar ungefär miljarder kronor, nästan tio gånger så mycket som Sveriges BNP. Länderna i Mellanöstern förbrukar ensamma nära hälften av den årliga ökningen av oljeproduktionen. Malaysia, Iran och Turkiet samarbetar om att tillverka en islamisk bil. När kommer den att finnas med hybridteknik? Hur snabbt kommer Indiens nya billiga bil Tata Nano att vara utsläppsfri? I Turkmenistan har regeringen beslutat att alla ägare av motorfordon ska få 120 liter gratis bensin per månad. För lastbilar är gratiskvoten ännu högre. El och gas är redan gratis sedan tidigare. Världens länder subventionerar fossil energi med miljarder dollar varje år. Slutsaten av allt detta är att även klimatarbetet kräver en ny ansats med fokus på mer effektiva åtgårder och högre tillväxt

7 Hur Sverige kan klara utmaningarna. På många sätt är det svenska näringslivet på god väg att hämta sig efter flera decenniers kräftgång. En extremt låg produktivitetsutveckling under och 1980-talen var en naturlig följd av devalveringspolitiken, stigande skatter och sämre konkurrenskraft. Efter reformvågen i början på 1990-talet ökade produktiviteten och BNP snabbt. Sysselsättningen hängde däremot inte riktigt med. Ett tecken på det är förbättringen i Sveriges BNP per capita så som det mäts av OECD. Efter många års relativ tillbakagång visar statistiken att Sverige under det senaste decenniet sakta har börjat klättra uppåt. Preliminära siffror pekar dessutom på att Sverige klättrade upp ytterligare någon placering under Det skedde emellertid också under högkonjunkturen runt Redan denna övergripande analys antyder att europeiska länders utveckling har varit väldigt olika under de senaste åren. Några länder, som till exempel Irland, har varit mycket framgångsrika både på exportmarknaden och på hemmamarknaden. Där har också sysselsättningen ökat kraftigt. I Nederländerna har exportmarknaden och hemmamarknaden utvecklats ungefär som i Sverige, men de nederländska exportföretagen har till skillnad från de svenska lyckats stärka sina positioner på världsmarknaden tack vare hyggliga prishöjningar. Dessutom har arbetsmarknaden utvecklats mer fördelaktigt i Nederländerna än i Sverige. Andra länder, som till exempel Tyskland, har lyckats bra på exportmarknaden men sämre på hemmamarknaden. Ytterligare en grupp, däribland Italien, har misslyckats på de flesta fronter och tappat kraftigt i välstånd jämfört med andra. Att länders utveckling spretar innebär också att avståndet mellan Sverige och de bästa länderna ökar, även om Sverige klättrar i välståndsligan. De bästa utgör samtidigt ett riktmärke på vad Sverige skulle kunna uppnå om vi förde en riktigt bra näringspolitik. Givetvis är det positivt att Sveriges goda ekonomiska tillväxt det senaste decenniet har gjort att vi dragit ifrån länder som Tyskland och Italien. Men det är förstås inte rimligt att jämföra sig med Europas förlorare. Tvärtom finns det en poäng i att höja ambitionsnivån och fråga oss varför avståndet till Nederländerna, vad gäller BNP/capita, har ökat från knappt tre procent 1997 till drygt sex procent Eller varför Irland på tio år mellan 1997 och 2007 har gått från en BNP/capita som var sju procent lägre än Sveriges, till en BNP/capita som är 18 procent högre. Uppgiften för 2007 är en uppskattning då data för Australien och Kanada fortfarande saknas. Källa: OE D Economic Outlook Database Det land vi har klättrat förbi i välståndsligan är Danmark, vilket ironiskt nog är det land som samma år övertog Sveriges världsmästartitel vad gäller skattetryck Italien Källa: Eurostat Tyskland Sverige Nederländerna Irland Sveriges placering i välståndsligan, angordning avseende köpkraftsjusterad BNP capita bland OE D-länderna Källa: OE D Economic Outlook Database Bruttonationalprodukt, rlig procentuell förändring Inhemsk efterfrågan, export och BNP, Total procentuell förändring, 2000 års fasta priser Inhemsk efterfrågan Export BNP Empiriska undersökningar av globaliseringenskonsekvenser mäter egentligen den sammanlagda effekten av globaliseringen och anpassningsåtgärder. Efter Tillväxt eller globalisering Sysselsättningstillväxt Före globalisering Internationell avmattning Italien Tyskland Sverige Nederländerna Irland Källa: Källa: OE D Eurostat Economic Outlook Database Tillväxtreformer Sveriges placering i välståndsligan, BNP per capita relativt Sverige, angordning avseende köpkraftsjusterad BNP capita bland OE D-länderna usterat för köpkraft, index Sverige 100 Tyskland Italien Nederländerna Irland Uppgiften för 2007 är en uppskattning då data för Australien och Kanada fortfarande saknas. Källa: OE D Economic Outlook Database Källa: OE D Economic Outlook Database Inhemsk efterfrågan, export och BNP, Total procentuell förändring, 2000 års fasta priser Inhemsk efterfrågan Export BNP Euroområdet Australien USA Empi mäter och a T Sysse

8 Globaliseringen ökar prestationsgapet. I samband med att flera tidigare slutna ekonomier har öppnats för den globala marknaden har det globala arbetskraftsutbudet fördubblats och därmed också det potentiella antalet konsumenter. 2 Att stoppa globaliseringsprocessen är inte möjligt och definitivt inte heller eftersträvansvärt. Tvärtom finns det ett värde i att på ett så effektivt sätt som möjligt exploatera de vinstmöjligheter som uppstår i en globaliserad värld. Globaliseringen kan innebära stora möjligheter för den svenska ekonomin. Och den svenska förbättringspotentialen är stor. Med en målmedveten strategi för att förbättra konkurrenskraften för företag verksamma såväl i Sverige som i utlandet, kan Sverige bli en av vinnarna. En trolig effekt av globaliseringen är att tillväxtreformer får större genomslag. De påverkar inte enbart de verksamheter som finns i landet, utan skapar också större effekter på kapital-, arbetskrafts- och kompetensflöden in i och ut ur landet. Schematiskt kan det visas som i bilden till höger. Många empiriska undersökningar av globaliseringen belyser hur den lett till bättre ekonomisk utveckling. Egentligen illustrerar de då hur globaliseringen och de reformer som har genomförts har samspelat. Men slutsatsen är viktigare än så. Ett land som inte hade genomfört reformer hade riskerat att halka efter i utvecklingen (den undre röda pilen). Ett land som blivit mer reforminriktat till följd av globaliseringen kan ha förbättrat sin utveckling ännu kraftigare (den övre röda pilen). Potentialen är stor. Sammantaget innebär detta att näringspolitiken sannolikt har blivit mycket viktigare för näringslivets utveckling till följd av globaliseringen. Om man genomför reformer får man ett större positivt utfall än tidigare. Om man inte genomför reformer blir den negativa effekten också mer påtaglig. Globaliseringen gör reformer ännu viktigare. Ekonomisk utveckling 2 Freeman,

9 Så kan det göras Sverige är en av världens ledande företagarnationer. Trots att vi är ett så litet land har vi ovanligt många globalt framgångsrika företag, som står bakom ett stort antal banbrytande uppfinningar och ligger långt framme på många marknader. Denna position har vi byggt upp snabbt. På bara 100 år en historiskt sett kort period förvandlades Sverige från ett fattigt land till en av världens ledande industrinationer. Denna period följdes av en lång expansiv fas, där framgångsrika entreprenörer lade grunden för svenska framgångar på en lång rad marknader. Företagens framgångar blev möjliga tack vare en offensiv och långsiktig reformpolitik som lyfte bort hinder, öppnade upp ekonomin och etablerade stabila spelregler för investeringar, utveckling och expansion. På område efter område genomfördes ofta över blockgränserna viktiga reformer av den svenska politiken. Under denna kreativa fas präglades Sverige av en pragmatisk förändringskraft. En anda av att ompröva det gamla, förändra sådant som inte fungerar och våga ta itu med problem. I dagens Sverige är det svårt att finna motsvarande anda. Istället präglas den svenska debatten ofta av ängslighet, rädsla och pessimism. Ett kortsiktigt försvar av det bestående, på bekostnad av de möjligheter som finns. Den reformiver som präglade vårt land på 80- och 90-talen har övergått i en slags blocköverskridande tvekan. Förändringen har bromsats upp. Det är särskilt farligt idag, när vi står inför flera stora utmaningar. Och världen står inte stilla. Runtom i världen genomgår nu ett stort antal andra länder samma typ av förändring som en gång gjorde Sverige rikt. Vi ser det hända i Kina, i Indien, i delar av Latinamerika och i de baltiska länderna. Nya grupper ges tillgång till demokrati, frihet och marknadsekonomi. Nya marknader öppnas upp. Nya konkurrenter till svenska företag växer sig starka. För att kunna möta alla dessa förändringar krävs en svensk kraftsamling. En medveten satsning på att återuppväcka arvet av förändringsvilja och reformiver. För att ta till vara all den kraft som finns i den svenska företagsamheten och göra upp med det som håller oss tillbaka. Det är denna kraftsamling vi i Svenskt Näringsliv sammanfattat i satsningen Utmaningen. Utmaningen är egentligen flera, på ett antal viktiga områden står Sverige inför tuffa utmaningar. På globaliseringens område, där svenska företag måste ges bättre möjligheter att konkurrera. På välfärdens område, där privata aktörer måste ges chansen att bidra till att skapa trygghet och god omsorg. På skatteområdet, där en ny genomgripande skattereform krävs för att vitalisera den svenska ekonomin. Detta och mycket mer behöver bemötas, och det behöver bemötas nu. Väntans och ängslighetens tid är förbi. Nu krävs ledarskap och en ny svensk reformiver. Det finns många privata aktörer som vill göra investeringar i Sverige. Oron på de finansiella marknaderna försvårar för många entreprenörer, som har svårt att få krediter. Många i grunden sunda investeringar skjuts upp eller går helt förlorade. Därför är det viktigt att lyfta bort ett antal politiska hinder som hämmar investeringarna. Gör vi det, läggs en grund för svenska entreprenörer att utnyttja investeringsmöjligheterna i krisens spår

10 Bryt handlingsförlamningen i energipolitiken! Släpp fram OPS-investeringar! Den energiintensiva industrin står för en betydande del av svensk export och är en viktig arbetsgivare, inte minst i orter utanför storstadsregionerna. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för denna industri är säker tillgång till energi (främst el) till internationellt konkurrenskraftiga priser. Denna framgångsfaktor håller nu på att försvinna och osäkerheten är stor om framtida energipriser. Många anläggningar inom den elintensiva industrin läggs nu ner och många fler företag brottas med kraftigt sjunkande lönsamhet på grund av de höga energikostnaderna. Det behöver inte vara såhär. Sverige har ovanligt goda förutsättningar att producera energi som är både miljövänlig, klimatneutral och konkurrenskraftig i pris. Med rätt förutsättningar skulle Sverige kunna vara ett land i industriell expansion med fler företag, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Det svenska problemet på detta område handlar om politik. Under snart tre decennier har våra politiker fört en energipolitik som inneburit att investeringar i ny elproduktion i princip legat nere. Den politik som nu diskuteras har förnybarhet som främsta ledstjärna och kommer sannolikt leda till ännu högre energipriser. Sverige har inte råd att spela bort det goda utgångsläge vi haft, i synnerhet inte i ett läge när ekonomin är i kris. Det är fullt möjligt att förena målet om konkurrenskraftiga energipriser med god miljöoch klimatprestanda. Sverige behöver en ny långsiktig energiöverenskommelse, helst blocköverskridande, med följande grundelement: Inga förbud mot någon form av elproduktion. Förenklad tillståndsprocess för all energi- och industriproduktion. En effektivare klimatpolitik, som är mer inriktad på effekt än symbolhandlingar. Förutom de infrastruktursatsningar som har föreslagits i statsbudgeten är det viktigt att släppa fram ytterligare investeringar. Det är särskilt viktigt i det konjunkturläge vi nu befinner oss. Olika finansieringsmetoder bör därför tillåtas, det gäller att så många finansieringsvägar som möjligt öppnas. Offentlig-privat samverkan (OPS) är ett sätt att släppa in privata finansiärer i de offentliga infrastrukturprojekten. Öka takten i regelförenklingarna! Regelförenklingar är ofta billiga att genomföra för staten och kan ha stor positiv effekt för de företag som tvingas bära regelbördan. Arbetet att förenkla regler bör därför intensifieras och det finns gott om förslag på hur det kan gå till. En utförlig beskrivning av sådana regelförenklingar finns hos Näringslivets Regelnämnd (NNR), som särskilt jobbar med dessa frågor. Bland de viktigaste exemplen på regelförenklingar kan nämnas: Många arbetsmarknadsregler är krångliga, ökar benägenheten att varsla och minskar benägenheten att anställa. Skatteregler diskriminerar ofta mot fåmansföretag och fåmansföretagare. Avskaffa diskrimineringen. Varje nedgång i ekonomin förebådar en ny uppgång. Fattar vi kloka beslut i nedgången så ökar möjligheterna att komma tillbaka i en ny styrkeposition. Sverige har goda förutsättningar på många områden. Kan vi förvalta det här kapitalet under de kärva åren, kan Sverige bli en vinnare i nästa uppgångsfas. Avskaffa fastighetsskatt för näringsfastigheter, som ställer till med mycket onödig administration. Förenkla momsreglerna i samband med lokaluthyrning. Inför förvärvsmoms vid import från tredje land. Inför schablon i räntefördelningssystemet för enskilda näringsidkare. Reformera expertskatten med dansk förebild

11 Släpp fram miljöinvesteringar! Finanspolitisk stimulans! Många företag har tvingats vänta med planerade miljöinvesteringar till följd av långa handläggningstider. För många framstår också tillståndsprocessen som riskabel, eftersom den kan leda till att även den befintliga verksamheten drabbas av restriktioner eller ökade krav. Regeringen föreslår visserligen en viss förändring i miljöbalken för att minska detta problem. Men till stor del kvarstår osäkerheten. Öka näringslivets medverkan i FoU-politiken! Det är bra att det nu görs satsningar på stora strategiska forskningsområden i den statliga FoU-politiken. Men för att denna forskning ska leda till ökad tillväxt är det avgörande att näringslivet finns med som en integrerad del från start. Sambandet mellan forskning och nytta i form av nya produkter och tjänster är just den del av FoU där Sverige har sina största utmaningar idag. Det svenska innovationssystemet är enligt flera studier alltför splittrat och inte tillräckligt fokuserat på kunskapsöverföring från forskning till nytta. För att säkerställa att de strategiska satsningarna får tillräcklig effekt på innovation och tillväxt behöver näringslivet vara involverat i hela kedjan. Från val av strategiska områden till genomförande och utvärdering. Det är viktigt att inrätta ett snabbspår för miljöinvesteringar och andra investeringar som skjuts upp enbart på grund av en oacceptabel administration kring tillstånden. Om vi menar allvar med att ny teknik ska möte klimatförändringen, kan vi inte fortsätta motverka just sådana investeringar. Företrädare för näringslivet ska vara delaktiga i urvalsprocessen för strategiska forskningsområden. Företrädare för näringslivet ska vara delaktiga i den process där urval görs av vilka forskningsprojekt som får finansiering inom ramen för de strategiska programmen. Detta för att främja att finansieringen går till projekt med förutsättningar att leda till innovation, produkt- och tjänsteutveckling. Om universitet ska få finansiering för konkreta projekt från de strategiska programmen bör regeringen ställa som krav att de redan i sin ansökan har utvärderat ett samarbete med näringslivet, inklusive möjligheten till medfinansiering. I en konjunktursvacka vet vi att nyföretagandet kan fungera som en slags buffert på arbetsmarknaden. En del människor som blir friställda griper tillfället och väljer att starta företag. Vissa av dessa företag blir tillfälliga, andra början på något stort. För att underlätta för något som på sikt kan leda till många nya framgångsrika företag och stimulera befintliga småföretagare är det viktigt att det trygghetssystem för företagare som nyligen har presenterats i en utredning nu snabbt införs. Vi vet att företagare inte på långa vägar utnyttjar trygghetssystemen i samma utsträckning som anställda. Exempelvis utnyttjar företagare med aktiebolag sjukförsäkring och föräldraförsäkring i bara hälften så hög utsträckning som arbetstagare. Arbetslöshetsförsäkringen utnyttjar de bara en tiondel så mycket som arbetstagare. För att fullt ut ta hänsyn till detta och ytterligare stimulera nyföretagandet bör egenavgifterna för företagare sänkas betydligt mer utöver vad som föreslås i utredningen. En djupare konjunktursvacka är också ett gyllene tillfälle att se över kapitalinkomstskatten. Investeringar skulle bli avsevärt mer lönsamma om kapitalinkomstskattesatsen sänktes från nuvarande 30 procent till Europasnittet på 10 procent. Samtidigt blir skattebortfallet litet under lågkonjunkturåren, eftersom kapitalinkomsterna då är mycket låga. En ökad finanspolitisk stimulans kan ligga på mellan 15 och 20 miljarder kronor. Sett till det offentliga sparandet motsvarar 15 miljarder kronor en försvagning med 0,5 procentenheter. Det skulle innebära att det offentliga sparandet slår över på minussidan, men endast marginellt (-0,2 procent). Samtidigt som man, utifrån IMF:s beräkningar, skulle få en BNP-höjande effekt redan första året på 2 miljarder kronor och år 3 på 9 miljarder kronor

12 Utmaningen är också lokal. Även på lokal nivå finns investeringar som väntar på att släppas fram. I många kommuner väntar företag på tillstånd av olika slag. Långa och svårförutsägbara beslutsgångar förhindrar många nysatsningar. Sverige vimlar av potentiella företagare. Många har under längre tid gått i tankar om att investera i ett nytt företag, men inte kommit till skott. Andra har i konjunkturnedgången fått svårare att få jobb och vill därför starta eget. Hur många som faktiskt gör slag i saken varierar mycket mellan olika kommuner. Att skapa ett lokalt företagsklimat som släpper fram oförlösta investeringar påverkas också av den omfattande inkomstutjämningen mellan kommunerna. Sedan hösten 2008 pågår en översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning, en översyn som ska redovisas våren Huvuduppgiften är att utreda om det i den nuvarande inkomstutjämningen finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Skatteutjämningssystemets effekter på kommunernas incitament att skapa goda tillväxtvillkor har diskuterats alldeles för lite. Fokus har istället legat på en långtgående utjämning av så kallade strukturella kostnader genom kostnadsutjämningen samt en långtgående utjämning av skattekraft genom inkomstutjämningen. Problemet är att den långtgående utjämningen riskerar att försvaga kommunernas drivkraft att skapa goda tillväxtvillkor. Om detta rättas till kan därför ett framgångsrikt lokalt företagsklimatsarbete också göra större skillnader för den kommunala ekonomin. Företagsamma kommuner kan helt enkelt tjäna mer på att vara företagsamma. Framgångsrika länder och kommuner är ofta särskilt uppfinningsrika. De experimenterar med nya lösningar och är snabba att anamma nya idéer som visar sig fungera på annat håll. Det har flera fördelar, själva förhållningssättet sprider kreativitet och framtidstro. Sådana samhällsinnovationer samlas nu i Reformbanken (www.svensktnaringsliv.se/reformbanken). Alla är välkomna att bidra. För att kvala in måste samhällsinnovationer dock ha prövats och fungerat någonstans. Vi måste göra det ingen annan gör det. I slutänden hänger det på var och en av oss. Vad kan du göra? 22 23

13 24 herlinwiderberg.com

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Almedalsveckan 2009 -4 % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan

Almedalsveckan 2009 -4 % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan BNP-tillväxten Almedalsveckan 2009 Sveriges energianvändning Fördelad på energibärare, år 2007 Fjärrvärme, 12 % El, 33 % Källa: Energimyndigheten Biobränsle, torv, avfall, 17 % Oljeprodukter, 32 % Arbetslösheten

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer