Utmaningen. Sverige har något att ta itu med. du också!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmaningen. Sverige har något att ta itu med. du också!"

Transkript

1 Utmaningen Sverige har något att ta itu med du också! 1

2 Vi har en uppgift. Världen är på väg in i en allvarlig konjunktursvacka. I många länder, däribland Sverige, ökar nu arbetslösheten igen efter en period av kraftig minskning. Samtidigt kan arbetet att avvärja klimathotet och förbättra livsvillkoren för många människor i världen knappast vänta. I Sverige finns mycket att ta itu med. Den höga ungdomsarbetslösheten, de många gymnasieavhoppen, de långa vårdköerna och många andra i grunden onödiga problem kan inte läggas på is medan vi bekämpar klimatproblemen. Utmaningen är att vi måste ta oss an allt samtidigt. 2 3

3 Världens framtid ligger i våra händer. Sveriges framtid ligger i våra händer. Världsfattigdomen minskar, men det går sakta. Befolkningsexplosionen på jorden hejdas, men allt fler behöver ändå försörjas. Miljarder människor kommer också om trettio år att stå utan rimlig försörjning och hälsovård. Konsekvenserna av global uppvärmning överdrivs kanske ibland, men måste ändå hanteras. Stora delar av regnskogarna och korallreven skövlas. Denna framtid tecknas i många internationella organisationers bedömningar av de kommande decennierna. Det är ingen domedagsprofetia. I många avseenden blir livet lättare. Men människor kan bättre. En bättre väg är inte utom räckhåll. Om fler av världens länder gick från fattigdom till välstånd ungefär som Sydkorea gjorde. Om redan rika länder som Sverige kunde snabba på utvecklingen av teknik och marknader. Då skulle mänskligheten uppleva enorma förbättringar. De flesta skulle lyftas ur fattigdom inom tjugo år. Världsbefolkningen skulle stabiliseras snabbare. Fossila bränslen skulle ersättas snabbare. Många länder skulle få råd att skydda sina naturmiljöer. Långtidsutredningar från svenska departement och myndigheter ger ofta en lätt deprimerande bild. Befolkningen blir allt äldre. Den skattebetalda välfärden krymper, om inte skatterna ska höjas ännu mer. Vi lever fortsatt med sjukvårdsköer och många lämnar gymnasiet utan betyg. I värsta fall blir hög ungdomsarbetslöshet och många förtidspensionärer ett bestående inslag. Stora delar av en generation riskerar att hamna utanför. Enbart åtta procent av svenskarna tror idag att livet kommer att bli lättare för deras barn än för dem själva. Även i Sverige är en bättre väg fullt möjlig. En åldrande befolkning kan faktiskt pareras, t ex genom ökad arbetskraftsinvandring. Om de som bäst sköter välfärdstjänsterna oftare får lov att driva dem. Om fler kan ta steget från bidrag till arbete. Ungdomsarbetslöshet och förtidspension kan minskas väsentligt. Kärnan i den förändring som krävs är att fler ges chansen att driva företag och anställa. Då har Sverige också bättre råd med en välfärd i världsklass, ett effektivt klimatarbete, bra naturskydd och att spela en viktig roll världen. Mina händer inte någon annans. Utmaningen för Sverige är inte bara något abstrakt. Den ställer krav på var och en av oss. Våra vägval, våra beslut och vårt engagemang avgör hur väl vi och andra i slutänden lyckas. Be all that you can be. 4 5

4 Konjunkturturbulensen ökar utmaningen. Den gynnsamma situation som rådde i ekonomin fram till sommaren 2007 känns långt borta. Växlingen har gått mycket snabbt. Då var tillväxten hög, arbetslösheten låg och inflationen under kontroll. Nu är det tvärtom. Den utlösande faktorn var en internationell finansiell kris. Denna kris kan beskrivas som en kombination av talets inflationskris och det tidiga 1990-talets skuldkris. Vi har fått både ett snabbt ökande inflationstryck från livsmedels- och råvarusidan och en alarmerande hög skuldsättning inom privat sektor. Skuldsättningsproblemet är mest uppenbart i USA, men tecknen finns även i flera europeiska länder. Den globala efterfrågan hade stigit så snabbt att flaskhalsproblem uppkommit på råvarumarknader. Kapaciteten har inte röckt till. Normalt brukar inflationsimpulser i konjunkturcykeln skapas av brist på arbetskraft, men globaliseringen har inneburit en dubblering av världens arbetsstyrka. Därför kommer nu kostnadstrycket inte primärt därifrån. Istället kommer inflationsimpulserna precis som i början av 1970-talet från en snabb uppgång i råvarupriserna. Denna uppgång tände nu som då en global inflationsbrasa. Därtill har kreditgivningen vuxit i en orimlig omfattning. Varken regeringar, tillsynsmyndigheter eller centralbanker har slagit till bromsarna i tid. I första hand kan orsaken sökas i den amerikanska lågräntepolitiken som etablerades efter att aktiebubblan sprack i början av 2000-talet. Men problemen rymmer också möjligheter för den ekonomiska politiken. Erfarenheten visar nämligen att fortsatta reformer är det bästa receptet vid den typ av utmaningar som svensk ekonomi nu står inför. Detta blev särskilt påtagligt under den globala avmattningen åren efter millennieskiftet, då de flesta industriländer kastades in i en lågkonjunktur. I såväl USA som i euroområdet och i Sverige minskade BNP-tillväxten betydligt under flera år. Detta som ett resultat av den kraftiga dämpningen av export och investeringar. Ett intressant undantag i sammanhanget är Australien. Trots sjunkande investeringar under 2001 och en stagnerande export , klarade sig den australiensiska ekonomin helskinnad genom den internationella lågkonjunkturen. Förklaringen var den snabbt växande inhemska efterfrågan, en följd av stark utveckling av hushållens konsumtion kombinerat med en snabb återhämtning för näringslivets investeringar. Bruttonationalprodukt, rlig procentuell förändring Internationell avmattning Euroområdet Australien USA Källa: OE D Economic Outlook Database BNP per capita relativt Sverige, usterat för köpkraft, index Sverige

5 Sverige Spanien Grekland Finland Ungern Slovakien umänien Polen Frankrike Turkiet Belgien Portugal Luxemburg Bulgarien Storbrittanien Malta Lettland Slovenien Tyskland Litauen Irland Tjeckien ypern Norge Österrike Danmark Nederländerna Ungdomsarbetslöshet år i Europa Första halvåret 2008, procent En lärdom vi kan dra av exemplet från landet downunder är därför att en stark arbetsmarknadsutveckling kan lyfta den inhemska efterfrågan och därmed även BNP-tillväxten. Det gäller även om den internationella konjunkturen är svag. Men för att det ska vara möjligt krävs strukturella reformer på arbetsmarknaden. Under hela 1990-talet genomfördes betydande arbetsmarknadsreformer i Australien, bland annat i form av en mer flexibel arbetsmarknadslagstiftning, decentralisering av lönebildningen och sänkt inkomstbeskattning. Den internationella konjunkturturbulensen gör det i flera avseenden svårare att ta itu med de uppgifter som vi står inför. Det gäller både kort- och långsiktiga utmaningar. På kort sikt har Sverige fortfarande för många förtidspensionärer och en alldeles för hög ungdomsarbetslöshet. På längre sikt finns ytterligare utmaningar. Det går idag 3,3 arbetande svenskar på varje vuxen som inte är i arbete. Om trettio år beräknas enbart 2,2 personer finnas i arbete för varje vuxen utanför arbetsmarknaden. Andelen som med sina skatter ska finansiera vård, skola, omsorg och pensioner blir allt mindre. I själva verket är läget för många välfärdstjänster redan idag oroväckande. Såväl sjukvård som skola har i decennier stadigt fått ökade resurser. Ändå är sjukvårdens vänte tider långa och felbehandlingarna allt för vanliga. Var fjärde gymnasieelev lämnar skolan utan fullständiga betyg. Äldreomsorgen brottas med mycket ojämn kvalitet. Men så behöver det inte vara. Det visas bland annat av att kvalitetsbristerna är så ojämnt fördelade. En del kommuner, sjukhus och äldreomsorgsproducenter levererar utmärkt välfärd till låga kostnader, andra släpar år efter år med en bristfällig organisation och dålig resursanvändning. Källa: Eurostat 8 9

6 Världens problem väntar inte. FN:s milleniemål om att fattigdom ska minskas radikalt fram till år 2015 ser inte ut att kunna uppfyllas. Bland orsakerna finns sannolikt en övertro på traditionellt bistånd insatser som i bästa fall lindrar nöden tillfälligt, men inte leder till uthålliga förbättringar. Stigande livsmedelspriser har också förvärrat läget, delvis underblåst av missriktad klimatpolitik. Många länder är idag fångade i fattigdom av dålig ekonomisk politik. De länder som mest har främjat handeln har också lyckats bäst med att lyfta många av sina invånare ur fattigdom. Sverige har en rejäl utmaning i att hjälpa till att utradera fattigdom. Vad vi behöver göra är att hjälpa andra länder att göra samma resa från fattigdom till välstånd som vi själva gjort. Detta ansvar gäller i än högre grad klimatfrågan. Något som många miljöorganisationer talar tyst om är att den bästa draghjälpen till en snabb teknologisk utveckling, även på miljöområdet, är en fortsatt hög ekonomisk tillväxt. Det konstateras också i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel: De scenarier som har minst global uppvärmning har den snabbaste ekonomiska tillväxten och fortsatt snabb globalisering, trots att detta också innebär ökad handel och fler transporter. Förutsättningen är dock att tillväxten kombineras med ett snabbt teknikskifte till utsläppsfria tekniker. Det handlar om att ta sig an flera problem samtidigt. Snabbare tillväxt skyndar på övergången till ett tjänstesamhälle. Befolkningsökningen hejdas snabbare, därför att fler länder tidigare når den utvecklingsnivå där födelsetalen normalt sjunker. Och viktigast av allt är att den teknologiska utvecklingen går snabbare, vilket spiller över på miljötekniken. Ökande inkomster innebär även att betalningsviljan för bättre miljöteknik ökar snabbare. En god cirkel skapas, som ger förutsättningar för ett teknikskifte bort från användning av fossil energi. Enligt klimatpanelens bästa scenario skattas den totala uppvärmningen under hundra år till 1,8 grader (varav en stor del skulle inträffa även om alla oljekranar stängdes omgående). En sådan temperaturhöjning skulle vålla problem på vissa håll i världen, men den skulle ingalunda vara en katastrof. De naturliga variationerna över åren har varit betydligt större. Den utveckling som delar av miljörörelsen eftersträvar är enligt FN:s klimatpanel betydligt sämre för klimatet. Ett scenario med betoning på lokala lösningar på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet landar i en uppvärmning med 2,4 grader på 100 år. Att detta scenario är sämre beror på att många lokala lösningar tillåter mindre specialisering och därför medför sämre tillväxt. Den teknologiska utvecklingen blir långsammare, också när det gäller miljöteknik. Nu är kanske inte heller 2,4 grader på 100 år en katastrof, men det är sämre. Och till detta kommer det höga sociala priset för lägre tillväxt. Under året har den ena utredningen efter den andra presenterats från Klimatberedningen, ITPS, Konjunkturinstitutet m fl om hur Sverige kan minska sina koldioxidutsläpp. Det märkliga är att inte en enda av de olika utredningar hittills granskat hur de åtgärder som föreslås påverkar de globala utsläppen. Detta trots att det ju är den globala uppvärmningen det gäller. Det enda som tycks spela roll är hur mycket utsläppen från Sverige minskar. Om en svensk klimatåtgärd sedan t ex leder till att produktion och utsläpp hamnar i andra länder har ingen av dessa experter brytt sig om att undersöka. Det finns många exempel på att det som sker utanför västvärlden är allra viktigast. Världen använder nästan två kubikkilometer olja varje år. Denna olja kostar ungefär miljarder kronor, nästan tio gånger så mycket som Sveriges BNP. Länderna i Mellanöstern förbrukar ensamma nära hälften av den årliga ökningen av oljeproduktionen. Malaysia, Iran och Turkiet samarbetar om att tillverka en islamisk bil. När kommer den att finnas med hybridteknik? Hur snabbt kommer Indiens nya billiga bil Tata Nano att vara utsläppsfri? I Turkmenistan har regeringen beslutat att alla ägare av motorfordon ska få 120 liter gratis bensin per månad. För lastbilar är gratiskvoten ännu högre. El och gas är redan gratis sedan tidigare. Världens länder subventionerar fossil energi med miljarder dollar varje år. Slutsaten av allt detta är att även klimatarbetet kräver en ny ansats med fokus på mer effektiva åtgårder och högre tillväxt

7 Hur Sverige kan klara utmaningarna. På många sätt är det svenska näringslivet på god väg att hämta sig efter flera decenniers kräftgång. En extremt låg produktivitetsutveckling under och 1980-talen var en naturlig följd av devalveringspolitiken, stigande skatter och sämre konkurrenskraft. Efter reformvågen i början på 1990-talet ökade produktiviteten och BNP snabbt. Sysselsättningen hängde däremot inte riktigt med. Ett tecken på det är förbättringen i Sveriges BNP per capita så som det mäts av OECD. Efter många års relativ tillbakagång visar statistiken att Sverige under det senaste decenniet sakta har börjat klättra uppåt. Preliminära siffror pekar dessutom på att Sverige klättrade upp ytterligare någon placering under Det skedde emellertid också under högkonjunkturen runt Redan denna övergripande analys antyder att europeiska länders utveckling har varit väldigt olika under de senaste åren. Några länder, som till exempel Irland, har varit mycket framgångsrika både på exportmarknaden och på hemmamarknaden. Där har också sysselsättningen ökat kraftigt. I Nederländerna har exportmarknaden och hemmamarknaden utvecklats ungefär som i Sverige, men de nederländska exportföretagen har till skillnad från de svenska lyckats stärka sina positioner på världsmarknaden tack vare hyggliga prishöjningar. Dessutom har arbetsmarknaden utvecklats mer fördelaktigt i Nederländerna än i Sverige. Andra länder, som till exempel Tyskland, har lyckats bra på exportmarknaden men sämre på hemmamarknaden. Ytterligare en grupp, däribland Italien, har misslyckats på de flesta fronter och tappat kraftigt i välstånd jämfört med andra. Att länders utveckling spretar innebär också att avståndet mellan Sverige och de bästa länderna ökar, även om Sverige klättrar i välståndsligan. De bästa utgör samtidigt ett riktmärke på vad Sverige skulle kunna uppnå om vi förde en riktigt bra näringspolitik. Givetvis är det positivt att Sveriges goda ekonomiska tillväxt det senaste decenniet har gjort att vi dragit ifrån länder som Tyskland och Italien. Men det är förstås inte rimligt att jämföra sig med Europas förlorare. Tvärtom finns det en poäng i att höja ambitionsnivån och fråga oss varför avståndet till Nederländerna, vad gäller BNP/capita, har ökat från knappt tre procent 1997 till drygt sex procent Eller varför Irland på tio år mellan 1997 och 2007 har gått från en BNP/capita som var sju procent lägre än Sveriges, till en BNP/capita som är 18 procent högre. Uppgiften för 2007 är en uppskattning då data för Australien och Kanada fortfarande saknas. Källa: OE D Economic Outlook Database Det land vi har klättrat förbi i välståndsligan är Danmark, vilket ironiskt nog är det land som samma år övertog Sveriges världsmästartitel vad gäller skattetryck Italien Källa: Eurostat Tyskland Sverige Nederländerna Irland Sveriges placering i välståndsligan, angordning avseende köpkraftsjusterad BNP capita bland OE D-länderna Källa: OE D Economic Outlook Database Bruttonationalprodukt, rlig procentuell förändring Inhemsk efterfrågan, export och BNP, Total procentuell förändring, 2000 års fasta priser Inhemsk efterfrågan Export BNP Empiriska undersökningar av globaliseringenskonsekvenser mäter egentligen den sammanlagda effekten av globaliseringen och anpassningsåtgärder. Efter Tillväxt eller globalisering Sysselsättningstillväxt Före globalisering Internationell avmattning Italien Tyskland Sverige Nederländerna Irland Källa: Källa: OE D Eurostat Economic Outlook Database Tillväxtreformer Sveriges placering i välståndsligan, BNP per capita relativt Sverige, angordning avseende köpkraftsjusterad BNP capita bland OE D-länderna usterat för köpkraft, index Sverige 100 Tyskland Italien Nederländerna Irland Uppgiften för 2007 är en uppskattning då data för Australien och Kanada fortfarande saknas. Källa: OE D Economic Outlook Database Källa: OE D Economic Outlook Database Inhemsk efterfrågan, export och BNP, Total procentuell förändring, 2000 års fasta priser Inhemsk efterfrågan Export BNP Euroområdet Australien USA Empi mäter och a T Sysse

8 Globaliseringen ökar prestationsgapet. I samband med att flera tidigare slutna ekonomier har öppnats för den globala marknaden har det globala arbetskraftsutbudet fördubblats och därmed också det potentiella antalet konsumenter. 2 Att stoppa globaliseringsprocessen är inte möjligt och definitivt inte heller eftersträvansvärt. Tvärtom finns det ett värde i att på ett så effektivt sätt som möjligt exploatera de vinstmöjligheter som uppstår i en globaliserad värld. Globaliseringen kan innebära stora möjligheter för den svenska ekonomin. Och den svenska förbättringspotentialen är stor. Med en målmedveten strategi för att förbättra konkurrenskraften för företag verksamma såväl i Sverige som i utlandet, kan Sverige bli en av vinnarna. En trolig effekt av globaliseringen är att tillväxtreformer får större genomslag. De påverkar inte enbart de verksamheter som finns i landet, utan skapar också större effekter på kapital-, arbetskrafts- och kompetensflöden in i och ut ur landet. Schematiskt kan det visas som i bilden till höger. Många empiriska undersökningar av globaliseringen belyser hur den lett till bättre ekonomisk utveckling. Egentligen illustrerar de då hur globaliseringen och de reformer som har genomförts har samspelat. Men slutsatsen är viktigare än så. Ett land som inte hade genomfört reformer hade riskerat att halka efter i utvecklingen (den undre röda pilen). Ett land som blivit mer reforminriktat till följd av globaliseringen kan ha förbättrat sin utveckling ännu kraftigare (den övre röda pilen). Potentialen är stor. Sammantaget innebär detta att näringspolitiken sannolikt har blivit mycket viktigare för näringslivets utveckling till följd av globaliseringen. Om man genomför reformer får man ett större positivt utfall än tidigare. Om man inte genomför reformer blir den negativa effekten också mer påtaglig. Globaliseringen gör reformer ännu viktigare. Ekonomisk utveckling 2 Freeman,

9 Så kan det göras Sverige är en av världens ledande företagarnationer. Trots att vi är ett så litet land har vi ovanligt många globalt framgångsrika företag, som står bakom ett stort antal banbrytande uppfinningar och ligger långt framme på många marknader. Denna position har vi byggt upp snabbt. På bara 100 år en historiskt sett kort period förvandlades Sverige från ett fattigt land till en av världens ledande industrinationer. Denna period följdes av en lång expansiv fas, där framgångsrika entreprenörer lade grunden för svenska framgångar på en lång rad marknader. Företagens framgångar blev möjliga tack vare en offensiv och långsiktig reformpolitik som lyfte bort hinder, öppnade upp ekonomin och etablerade stabila spelregler för investeringar, utveckling och expansion. På område efter område genomfördes ofta över blockgränserna viktiga reformer av den svenska politiken. Under denna kreativa fas präglades Sverige av en pragmatisk förändringskraft. En anda av att ompröva det gamla, förändra sådant som inte fungerar och våga ta itu med problem. I dagens Sverige är det svårt att finna motsvarande anda. Istället präglas den svenska debatten ofta av ängslighet, rädsla och pessimism. Ett kortsiktigt försvar av det bestående, på bekostnad av de möjligheter som finns. Den reformiver som präglade vårt land på 80- och 90-talen har övergått i en slags blocköverskridande tvekan. Förändringen har bromsats upp. Det är särskilt farligt idag, när vi står inför flera stora utmaningar. Och världen står inte stilla. Runtom i världen genomgår nu ett stort antal andra länder samma typ av förändring som en gång gjorde Sverige rikt. Vi ser det hända i Kina, i Indien, i delar av Latinamerika och i de baltiska länderna. Nya grupper ges tillgång till demokrati, frihet och marknadsekonomi. Nya marknader öppnas upp. Nya konkurrenter till svenska företag växer sig starka. För att kunna möta alla dessa förändringar krävs en svensk kraftsamling. En medveten satsning på att återuppväcka arvet av förändringsvilja och reformiver. För att ta till vara all den kraft som finns i den svenska företagsamheten och göra upp med det som håller oss tillbaka. Det är denna kraftsamling vi i Svenskt Näringsliv sammanfattat i satsningen Utmaningen. Utmaningen är egentligen flera, på ett antal viktiga områden står Sverige inför tuffa utmaningar. På globaliseringens område, där svenska företag måste ges bättre möjligheter att konkurrera. På välfärdens område, där privata aktörer måste ges chansen att bidra till att skapa trygghet och god omsorg. På skatteområdet, där en ny genomgripande skattereform krävs för att vitalisera den svenska ekonomin. Detta och mycket mer behöver bemötas, och det behöver bemötas nu. Väntans och ängslighetens tid är förbi. Nu krävs ledarskap och en ny svensk reformiver. Det finns många privata aktörer som vill göra investeringar i Sverige. Oron på de finansiella marknaderna försvårar för många entreprenörer, som har svårt att få krediter. Många i grunden sunda investeringar skjuts upp eller går helt förlorade. Därför är det viktigt att lyfta bort ett antal politiska hinder som hämmar investeringarna. Gör vi det, läggs en grund för svenska entreprenörer att utnyttja investeringsmöjligheterna i krisens spår

10 Bryt handlingsförlamningen i energipolitiken! Släpp fram OPS-investeringar! Den energiintensiva industrin står för en betydande del av svensk export och är en viktig arbetsgivare, inte minst i orter utanför storstadsregionerna. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för denna industri är säker tillgång till energi (främst el) till internationellt konkurrenskraftiga priser. Denna framgångsfaktor håller nu på att försvinna och osäkerheten är stor om framtida energipriser. Många anläggningar inom den elintensiva industrin läggs nu ner och många fler företag brottas med kraftigt sjunkande lönsamhet på grund av de höga energikostnaderna. Det behöver inte vara såhär. Sverige har ovanligt goda förutsättningar att producera energi som är både miljövänlig, klimatneutral och konkurrenskraftig i pris. Med rätt förutsättningar skulle Sverige kunna vara ett land i industriell expansion med fler företag, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Det svenska problemet på detta område handlar om politik. Under snart tre decennier har våra politiker fört en energipolitik som inneburit att investeringar i ny elproduktion i princip legat nere. Den politik som nu diskuteras har förnybarhet som främsta ledstjärna och kommer sannolikt leda till ännu högre energipriser. Sverige har inte råd att spela bort det goda utgångsläge vi haft, i synnerhet inte i ett läge när ekonomin är i kris. Det är fullt möjligt att förena målet om konkurrenskraftiga energipriser med god miljöoch klimatprestanda. Sverige behöver en ny långsiktig energiöverenskommelse, helst blocköverskridande, med följande grundelement: Inga förbud mot någon form av elproduktion. Förenklad tillståndsprocess för all energi- och industriproduktion. En effektivare klimatpolitik, som är mer inriktad på effekt än symbolhandlingar. Förutom de infrastruktursatsningar som har föreslagits i statsbudgeten är det viktigt att släppa fram ytterligare investeringar. Det är särskilt viktigt i det konjunkturläge vi nu befinner oss. Olika finansieringsmetoder bör därför tillåtas, det gäller att så många finansieringsvägar som möjligt öppnas. Offentlig-privat samverkan (OPS) är ett sätt att släppa in privata finansiärer i de offentliga infrastrukturprojekten. Öka takten i regelförenklingarna! Regelförenklingar är ofta billiga att genomföra för staten och kan ha stor positiv effekt för de företag som tvingas bära regelbördan. Arbetet att förenkla regler bör därför intensifieras och det finns gott om förslag på hur det kan gå till. En utförlig beskrivning av sådana regelförenklingar finns hos Näringslivets Regelnämnd (NNR), som särskilt jobbar med dessa frågor. Bland de viktigaste exemplen på regelförenklingar kan nämnas: Många arbetsmarknadsregler är krångliga, ökar benägenheten att varsla och minskar benägenheten att anställa. Skatteregler diskriminerar ofta mot fåmansföretag och fåmansföretagare. Avskaffa diskrimineringen. Varje nedgång i ekonomin förebådar en ny uppgång. Fattar vi kloka beslut i nedgången så ökar möjligheterna att komma tillbaka i en ny styrkeposition. Sverige har goda förutsättningar på många områden. Kan vi förvalta det här kapitalet under de kärva åren, kan Sverige bli en vinnare i nästa uppgångsfas. Avskaffa fastighetsskatt för näringsfastigheter, som ställer till med mycket onödig administration. Förenkla momsreglerna i samband med lokaluthyrning. Inför förvärvsmoms vid import från tredje land. Inför schablon i räntefördelningssystemet för enskilda näringsidkare. Reformera expertskatten med dansk förebild

11 Släpp fram miljöinvesteringar! Finanspolitisk stimulans! Många företag har tvingats vänta med planerade miljöinvesteringar till följd av långa handläggningstider. För många framstår också tillståndsprocessen som riskabel, eftersom den kan leda till att även den befintliga verksamheten drabbas av restriktioner eller ökade krav. Regeringen föreslår visserligen en viss förändring i miljöbalken för att minska detta problem. Men till stor del kvarstår osäkerheten. Öka näringslivets medverkan i FoU-politiken! Det är bra att det nu görs satsningar på stora strategiska forskningsområden i den statliga FoU-politiken. Men för att denna forskning ska leda till ökad tillväxt är det avgörande att näringslivet finns med som en integrerad del från start. Sambandet mellan forskning och nytta i form av nya produkter och tjänster är just den del av FoU där Sverige har sina största utmaningar idag. Det svenska innovationssystemet är enligt flera studier alltför splittrat och inte tillräckligt fokuserat på kunskapsöverföring från forskning till nytta. För att säkerställa att de strategiska satsningarna får tillräcklig effekt på innovation och tillväxt behöver näringslivet vara involverat i hela kedjan. Från val av strategiska områden till genomförande och utvärdering. Det är viktigt att inrätta ett snabbspår för miljöinvesteringar och andra investeringar som skjuts upp enbart på grund av en oacceptabel administration kring tillstånden. Om vi menar allvar med att ny teknik ska möte klimatförändringen, kan vi inte fortsätta motverka just sådana investeringar. Företrädare för näringslivet ska vara delaktiga i urvalsprocessen för strategiska forskningsområden. Företrädare för näringslivet ska vara delaktiga i den process där urval görs av vilka forskningsprojekt som får finansiering inom ramen för de strategiska programmen. Detta för att främja att finansieringen går till projekt med förutsättningar att leda till innovation, produkt- och tjänsteutveckling. Om universitet ska få finansiering för konkreta projekt från de strategiska programmen bör regeringen ställa som krav att de redan i sin ansökan har utvärderat ett samarbete med näringslivet, inklusive möjligheten till medfinansiering. I en konjunktursvacka vet vi att nyföretagandet kan fungera som en slags buffert på arbetsmarknaden. En del människor som blir friställda griper tillfället och väljer att starta företag. Vissa av dessa företag blir tillfälliga, andra början på något stort. För att underlätta för något som på sikt kan leda till många nya framgångsrika företag och stimulera befintliga småföretagare är det viktigt att det trygghetssystem för företagare som nyligen har presenterats i en utredning nu snabbt införs. Vi vet att företagare inte på långa vägar utnyttjar trygghetssystemen i samma utsträckning som anställda. Exempelvis utnyttjar företagare med aktiebolag sjukförsäkring och föräldraförsäkring i bara hälften så hög utsträckning som arbetstagare. Arbetslöshetsförsäkringen utnyttjar de bara en tiondel så mycket som arbetstagare. För att fullt ut ta hänsyn till detta och ytterligare stimulera nyföretagandet bör egenavgifterna för företagare sänkas betydligt mer utöver vad som föreslås i utredningen. En djupare konjunktursvacka är också ett gyllene tillfälle att se över kapitalinkomstskatten. Investeringar skulle bli avsevärt mer lönsamma om kapitalinkomstskattesatsen sänktes från nuvarande 30 procent till Europasnittet på 10 procent. Samtidigt blir skattebortfallet litet under lågkonjunkturåren, eftersom kapitalinkomsterna då är mycket låga. En ökad finanspolitisk stimulans kan ligga på mellan 15 och 20 miljarder kronor. Sett till det offentliga sparandet motsvarar 15 miljarder kronor en försvagning med 0,5 procentenheter. Det skulle innebära att det offentliga sparandet slår över på minussidan, men endast marginellt (-0,2 procent). Samtidigt som man, utifrån IMF:s beräkningar, skulle få en BNP-höjande effekt redan första året på 2 miljarder kronor och år 3 på 9 miljarder kronor

12 Utmaningen är också lokal. Även på lokal nivå finns investeringar som väntar på att släppas fram. I många kommuner väntar företag på tillstånd av olika slag. Långa och svårförutsägbara beslutsgångar förhindrar många nysatsningar. Sverige vimlar av potentiella företagare. Många har under längre tid gått i tankar om att investera i ett nytt företag, men inte kommit till skott. Andra har i konjunkturnedgången fått svårare att få jobb och vill därför starta eget. Hur många som faktiskt gör slag i saken varierar mycket mellan olika kommuner. Att skapa ett lokalt företagsklimat som släpper fram oförlösta investeringar påverkas också av den omfattande inkomstutjämningen mellan kommunerna. Sedan hösten 2008 pågår en översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning, en översyn som ska redovisas våren Huvuduppgiften är att utreda om det i den nuvarande inkomstutjämningen finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Skatteutjämningssystemets effekter på kommunernas incitament att skapa goda tillväxtvillkor har diskuterats alldeles för lite. Fokus har istället legat på en långtgående utjämning av så kallade strukturella kostnader genom kostnadsutjämningen samt en långtgående utjämning av skattekraft genom inkomstutjämningen. Problemet är att den långtgående utjämningen riskerar att försvaga kommunernas drivkraft att skapa goda tillväxtvillkor. Om detta rättas till kan därför ett framgångsrikt lokalt företagsklimatsarbete också göra större skillnader för den kommunala ekonomin. Företagsamma kommuner kan helt enkelt tjäna mer på att vara företagsamma. Framgångsrika länder och kommuner är ofta särskilt uppfinningsrika. De experimenterar med nya lösningar och är snabba att anamma nya idéer som visar sig fungera på annat håll. Det har flera fördelar, själva förhållningssättet sprider kreativitet och framtidstro. Sådana samhällsinnovationer samlas nu i Reformbanken (www.svensktnaringsliv.se/reformbanken). Alla är välkomna att bidra. För att kvala in måste samhällsinnovationer dock ha prövats och fungerat någonstans. Vi måste göra det ingen annan gör det. I slutänden hänger det på var och en av oss. Vad kan du göra? 22 23

13 24 herlinwiderberg.com

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn 1 BNP-tillväxt i Sverige och Euroområdet Årlig procentuell förändring 2 Produktivitet i Sverige & Euroområdet Årlig procentuell förändring

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep 160930 Aktuellt med bäring på vår verksamhet 20 september BP 2017 20 september Svenskt näringsliv presenterar ranking av lokalt företagsklimat: Storstäderna backar 20

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer