Förorenad mark i byggprojekt

Transkript

1 Förorenad mark i byggprojekt Thomas Jansson, Golder Associates Några frågeställningar om förorenad mark När är ett område förorenat? Vem är ansvarig att undersöka och åtgärda ett förorenat område? Hur omfattande undersökningar och utredningar krävs? Vilka åtgärder krävs för att avhjälpa miljö- och hälsorisker? Utmaningar med förorenad mark i byggprojekt SGF 2 Svenska Geotekniska Föreningen 1

2 Hur avgör man om ett område är förorenat? Finns det någon tydlig gräns mellan förorenat och inte förorenat? Naturvårdsverkets definition: Om uppmätta halter är högre än bakgrundshalterna är området förorenat Bakgrundshalter varierar över landet och mellan stad och landsort Naturlig bakgrund + diffust tillskott från andra källor, t.ex. biltrafik och industriutsläpp Gruvorter med flerhundraårig verksamhet och betydande mängder avfall i stadsmiljö SGF 3 Efterbehandling av förorenad mark i Gröndal Svenska Geotekniska Föreningen SGF 4 2

3 Hur bedömer man föroreningsgraden? Naturvårdsverket har utarbetat generella riktvärden för förorenad jord. Omfattar ca 14 metaller och 36 organiska ämnen. Två riktvärdesklasser: Känslig markanvändning (KM); inga begränsningar av markanvändningen Mindre känslig markanvändning (MKM); kontor, industrier, vägar m.m. Finns inga generella riktvärden för grundvatten SGUs bedömningsgrunder för grundvatten Platsspecifika bedömningar Även internationella riktvärden används, t.ex. CCME SGF 5 Lagstiftning om förorenad mark Miljöbalkens 10:e kapitel Verksamheter som orsakar miljöskador En allvarlig miljöskada är: förorening av mark som utgör en betydande risk för människors hälsa påverkan på ett vattenområde eller grundvatten så att en betydande negativ effekt på kvaliteten på vattenmiljön uppkommer i en betydande omfattning skadar eller försvårar bevarandet av en djur- eller växtart eller livsmiljön för en sådan art Avhjälpande = efterbehandlingsåtgärd som genomförs för att avhjälpa miljöskada SGF 6 Svenska Geotekniska Föreningen 3

4 Ansvar enligt miljöbalkens 10:e kapitel Verksamhetsutövaren eller den som vidtagit en åtgärd som bidragit till en föroreningsskada (t.ex. en byggentreprenör) Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan ställas till svars är den/de som förvärvat fastigheten ansvarig Ansvarsbegränsningar, t.ex. hur lång tid sedan miljöskadan uppstod eller att man i begränsad mån bidragit till miljöskadan En fastighetsägare kan förpliktigas att bekosta erforderlig undersökningar/utredningar SGF 7 Vilka undersökningar och utredningar krävs? Naturvårdsverket har utarbetat ett antal vägledningar med metodik för miljötekniska markundersökningar Undersökningarna utförs normalt i flera steg, med ökande detaljeringsgrad och omfattning Om fastigheten inte har undersökts tidigare görs normalt en översiktlig undersökning, t.ex. MIFO Fas I och II Detaljerade undersökningar för att avgränsa föroreningar och utreda potentiella miljö- och hälsorisker Åtgärdsförberedande undersökningar SGF 8 Svenska Geotekniska Föreningen 4

5 Översiktlig undersökning Historisk inventering: Branschspecifik miljöproblematik Genomgång av arkivmaterial Flygfoton, äldre kartor, ritningar m.m. Intervjuer med tidigare anställda eller andra personer med kännedom verksamheten Provtagningsplan för genomförande av fältundersökningar Provtagning av jord, grundvatten, sediment, ytvatten, byggnader, luft m.m. Fält- och laboratorieanalyser Utvärdering, behov av fördjupade undersökningar SGF 9 Metoder för jordprovtagning Borrmetoder: Skruvprovtagning Kolv-/rörprovtagning Provgropsgrävning: I schakt I högar och upplag Andra metoder: Sonicborrning MIP-sondering Geoprobe Att tänka på: Metodval efter markförhållanden Rätt provtagningskärl Förvara prover mörkt och kallt Prover snabbt till laboratorium March 20, Svenska Geotekniska Föreningen 5

6 Metoder för grundvattenprovtagning Prover kan tas: I brunnar I grundvattenrör I schaktgrop Vanliga provtagare: Provhämtare (Bailer) Skakpump Peristaltisk pump Bladderpump Att tänka på: Rätt rörmaterial (PEH) Rätt typ av provtagare Rätt provtagningskärl Förvara prover mörkt och kallt Snabbt till laboratorium March 20, Exempel på annan provtagning Sediment: Om spridning eller utsläpp kan ha skett till ytvatten Provtagning från båt eller is Rörprovtagare och bottenhuggare Ytvatten: Sjö eller vattendrag; även dagvatten Provtagning från båt eller is Pump, vattenhämtare eller passiva provtagare Porgas: Mark som förorenats av lösningsmedel eller andra lättflyktiga ämnen Passiva provtagare eller pumpning March 20, Svenska Geotekniska Föreningen 6

7 Kemiska analyser i fält Jordprover, vanliga metoder: PID (jonisationsdetektor) lättflyktiga organiska ämnen XRF (Röntgenfluorescens) - metaller Extraktionsmetoder olja etc. Vatten: ph konduktivitet Syre Redox March 20, Fördjupade undersökningar Fördjupade undersökningar kan göras i ett eller flera steg beroende på föroreningsproblematiken: Avgränsa identifierade miljöskador i plan och mot djupet Nya grundvattenrör/-brunnar för provtagning och geohydrologiska undersökningar Undersökning av andra media, t.ex. sediment i recipient m.m. Fördjupad riskbedömning för att identifiera möjliga exponerings- och spridningsvägar för föroreningar Utreda om avhjälpandeåtgärder krävs Definiera övergripande och mätbara åtgärdsmål SGF 14 Svenska Geotekniska Föreningen 7

8 Riskbedömning March 20, Oljeförorenad mark 16 Svenska Geotekniska Föreningen 8

9 Åtgärdsförberedande undersökningar Vilka åtgärdsalternativ är möjliga utifrån de platsspecifika förhållandena Kompletterande undersökningar som underlag för detaljprojektering av valt åtgärdsalternativ Genomförande av vald åtgärdslösning i pilotskala Beslut om genomförande av åtgärd i full skala Genomförande av efterbehandlingsentreprenaden SGF 17 Metoder för avhjälpande av föroreningsskada Dominerande i Sverige är schaktning och deponering på extern mottagningsanläggning Två huvudgrupper; in situ och ex situ Exempel på in situ-metoder: Air sparging, flerfasextraktion, kemisk oxidation, porgasextraktion Exempel på ex-situ Jordtvätt, termisk behandling, schaktsanering SGF 18 Svenska Geotekniska Föreningen 9

10 Exempel på In Situ-metoder - Extraktion Effektivt för avlägsnande av föroreningar i flera faser porgas, vatten och egen fas under vakuum (VER) SVE i omättad zon MPE, Air-sparging eller Dual phase, effektivt för föroreningar i grundvattenzonen på stora djup. Pumpning och rening Används ofta i kombination med schaktning eller åtgärder in-situ Kan vara effektivt för avlägsnande av produkter i mobil egen fas, t.ex. olja. Externt omhändertagande av produkter i egen fas och filtermaterial Kan vara kapacitetsbegränsande Kan ibland kräva tillstånd Ofta tidskrävande 20 Svenska Geotekniska Föreningen 10

11 Bygga på förorenad mark - Utmaningar Viktigt att miljötekniska utredningar görs i tidiga skeden av projekten Om miljötekniska undersökningar och utredningar inte utförts i tillräcklig omfattning kan förseningar uppkomma i planprocessen pga. krav från tillsynsmyndigheten Begränsad information om tidigare miljöstörande verksamheter; föroreningar upptäcks inte undersökningsskedet Varierande kompetens och erfarenhet hos tillsynsmyndigheten i olika delar av landet; ibland att fatta beslut (försiktighetsprincipen) SGF 21 Bygga på förorenad mark - Utmaningar Små möjligheter att välja andra alternativ än schaktsanering pga. pressade tidplaner Omfattande utredningsmaterial; svårigheter att göra ett förfrågningsunderlag för entreprenad Onaturliga jordar svårt att undersöka och avgränsa föroreningar i detalj; stora osäkerheter Svårt att få tillsynsmyndigheten att acceptera platsspecifika riktvärden Omfattande utredningar; allt grävdes bort vid grundläggningen Projektering av åtgärder utan att beakta tidplaner och logistiska förutsättningar SGF 22 Svenska Geotekniska Föreningen 11

12 Bygga på förorenad mark - Utmaningar Långsammare framdrift pga. av tid för provtagning och analys Begränsade utrymmen för mellanupplag av massor Analys av massbalans; över- eller underskott av massor vid byggnation Tillsynsmyndigheten ställer ofta höga krav på rening av länsvatten. Svårt att hitta enkla lösningar vid hantering av stora vattenmängder Vattendom SGF 23 Svenska Geotekniska Föreningen 12