Räddningsverkets tidning Nr 6 oktober 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räddningsverkets tidning Nr 6 oktober 2001"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 6 oktober 2001 Foto: SCANPIX

2 2 Sirenen Nr inledaren Nu kommer förändringen av det civila försvaret Under de senaste två veckorna har regeringen lämnat två viktiga propositioner till riksdagen; budget- och försvarspropositionerna. Formuleringarna i de båda regeringsförslagen är sådana att vi både på kort och på lång sikt kan intensifiera vårt arbete med samhällets skydd mot olyckor. När jag började som generaldirektör på Räddningsverket flaggade jag för att det kunde vara dags för förändringar av den civila delen av totalförsvaret. Översynen av den militära delen hade ju slutförts. Räddningsverkets andel av budgeten på detta område är också i krympande, helt i konsekvens med regeringens beslut att ändra inriktningen av det civila försvaret. Denna förändring innebär att satsningar ska göras för att minska sårbarheten i infrastrukturen. Den mer traditionella försörjningsberedskapen, liksom det mesta av befolkningsskyddet bör, enligt regeringen, reduceras väsentligt. Ansvar för krishantering Förslaget om en ny planeringsmyndighet tycks bli verklighet om riksdagen vill. Vad detta kan komma att innebära för Räddningsverket går det inte att i nuläget ha någon klar uppfattning om. För det första är propositionen inte särskilt precis i skrivningarna och för det andra tänker regeringen återkomma i den civila propositionen nästa vår. Men det verkar i alla fall klart att vi med vårt sektorsansvar för skydd mot olyckor ska svara också för krishanteringsarbetet inom området. Civil krishantering har fått en framträdande plats i propositionen inte minst den internationella. Räddningstjänst är ett av fyra prioriterade områden inom EUs krishantering och vi kan vara alldeles säkra på att Räddningsverket kommer att spela en viktig roll i det sammanhanget. Sverige ska som medlemsland bidra med räddningstjänstexperter för insatser i samband med krishantering, men också med experter för utvärdering av resursbehov och med annan specialistkompetens. Höjd beredskap För vår del innebär det att vi måste höja den beredskap vi redan har. Fler måste utbildas och vi ska i övrigt se över förutsättningarna för att motsvara kraven i EU-beslutet. Den mekanism för samordning av räddningsinsatser som kommer att inrättas nästa år, innebär ökat engagemang för Räddningsverkets del. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenens uppgift är att beskriva utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. Telefax: e-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Utbildningen av civilförsvarspliktiga ska enligt regeringens förslag nu minskas rejält. Sedan tidigare är beslutat att utbildningen av civila beredskapsmän upphör helt från och med nästa år. I år utbildar vi 800. Antalet räddningsmän ska minskas från 700 i år till 500 nästa år och 300 år Denna minskning innebär förstås nya förutsättningar för verksamheten vid skolorna. Men en annan och på sikt väsentligare omställning är den som kommer att krävas när ny yrkesutbildning ska införas. I budgetpropositionen talas tydligt om att regeringen vill se en förbättrad utbildning. Omställning för skolorna I juni fick vi regeringens uppdrag att vidareutveckla det förslag, som vi lämnade hösten Direktivet var att presentera förslag till ett utbildningssystem som bättre ska tillgodose de kommunala behoven för hela politikområdet Skydd mot olyckor. Detta arbete bedriver vi parallellt med att aktivt medverka i Harald Dryselius revision av räddningstjänstlagstiftningen och med översynen av rekrytering av deltidsbrandmän. Följden av denna sannolikt omfattande utbildningsrevision blir en omställning på framförallt skolorna. Det känns angeläget att också lyfta fram vad budgetpropositionen säger om vårt arbete inom Skydd mot olyckor, som vi efter den 1 oktober har ännu större ansvar för. Regeringens inriktning är mycket tydlig på att samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor måste utvecklas och att det förebyggande arbetet ska prioriteras. Vi har alltså mycket starkt stöd från uppdragsgivaren när vi låter den förebyggande verksamheten bli det kanske mest framträdande området i vår verksamhet. Nya medarbetare När ni läser det här har Räddningsverket fått tjugotalet nya medarbetare. Från den 1 oktober är Sprängämnesinspektionens uppgifter överförda till Räddningsverket. Vi har numera ansvaret också för verksamhet med brandfarliga och explosiva varor. Vår ambition är att vi ska kunna motsvara intressenternas högt ställda förväntningar på en service, minst lika god som den de vant sig vid. Vi hälsar på det här sättet våra nya medarbetare varmt välkomna till Räddningsverket och tror på ett gott samarbete med alla nya aktörer på detta verksamhetsfält. Christina Salomonson, Generaldirektör, Räddningsverket Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare , e-post: Adressändring görs genom att fylla i talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen faxas på nr: eller skickas innehåll nyheter Observatörerna rapporterar från New York 4 Internationell styrka blir svensk riksresurs? 5 Regel med många brandmän i huset 6 Tetra-systemet hotat 7 Barents Rescue största civila övningen 8-11 Snabba insatser vid bussolycka 11 Sprängämnesinspektionen dyker upp Stora skador vid brand i färglager 14 Brandman kan bli räddningschef? 15 Ny storbrand i återvinningslager 16 IR-hjälmen kräver tre rökdykare 17 Sundsvall satsar på ungdomskåren 20 uppslaget Sveriges minsta brandstation 18 Nya veteranlistan 19 reportage/island Fyra chefer med svensk utbildning 21 Sirenen följde nattskiftet i Reykjavik 22 Lämnade Lund för att utveckla Island 24 Brandstationen blir säkerhetscentrum 25 Tolv larm om året i fyra kommuner 26 Högtryck är melodin 27 Amerikansk prägel i Keflavik 28 erfarenheter Rökdykare drogs ut medvetslös 30 Bra exempel på brandutredning 31 nyutgivet Senaste utgåvorna från Räddningsverket ordet fritt Bättre beredskap mot naturolyckor behövs 36 Deltidare på prio 1-larm guld värda 37 Ebba Frick kräver svar av Räddningsverket 38 Bättre med rutinerad konsult som rådgivare 38 Märkliga slutsatser om sprinkler 39 Därför behöver monopolet behållas 39 Skrämmande konkurrens med skattepengar 40 sista sidan Livet har blivit lättare i Uppsala 44 OMSLAGSBILDEN: Brandmännen är USA:s nya hjältar efter terrorattackerna. The Bravest kallas de på bandroller över hela staden. Cirka 350 brandmän miste livet när skyskraporna kollapsade. På bilden söker kollegor efter sina försvunna arbetskamrater och andra offer i de enorma högarna av bråte och stålskelett. Per Larsson Reporter e-post: till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring! Foto: Scanpix Gunno Ivansson Layoutare, reporter e-post: Tryck: VLT Press, Västerås Tryckt på miljövänligt papper. Nästa nummer, 7/01, utkommer den 8 november.

3 Sirenen Nr Välkommen att delta i Debatt! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon Textlängd cirka 50 maskinskrivna rader eller omkring tecken (inklusive blanksteg). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: debatt 3 Tidigt insatta brandmän ger ambulansen ökad möjlighet Jag har den senaste tiden följt debatten om brandmännens så kallade sjukvårdslarm. Argumenten mot denna typ av verksamhet är ofta desamma och enligt min mening grundade på okunskap. I Uppsala kommun startade vi 1993 en verksamhet med sjukvårdslarm på deltidsbrandstationerna. Verksamheten omfattar hela länet sedan Vi har sedan starten fått in rapportblanketter från alla larm, i dag cirka Detta material gör det lättare för oss att hitta en lämplig nivå på utbildning och utrustning. Vår inställning är att de åtgärder som brandmännen ska utföra, ska vara lätta att lära sig, det ska vara lätt att genomföra repetitionsutbildningar, de ska ha en god effekt för patienten och risken för felbehandling ska vara minimal. Att mäta effekten av insatt behandling är dock svårt. Som i en brand ju tidigare insats, desto bättre resultat Brandmän kan rädda liv vid sjukvårdslarm. Per Lovéus, driftsansvarig för ambulanssjukvården i Uppsala, är övertygad om att brandmän kan rädda fler liv om de sätts in vid så kallade sjukvårdslarm, exempelvis som på bilden med defibrillator. Mer än halverat tiden Det enda vi med säkerhet kan mäta är tiden från larm till påbörjad behandling. Framkörningstiden för ambulansen till patienter boende på landsbygden är cirka 18 minuter. Den genomsnittliga tiden från larm tills det finns en deltidsbrandman framme, ligger på 7,5 minuter. Genom att utnyttja en redan befintlig resurs har vi mer än halverat tiden för att kunna sätta in basala, livräddande åtgärder. Signaturen "leg. sjuksköterska skrev i sin insändare att ska medicinskt okunniga brandmän börja leka läkare är vi snart illa ute. Det kan jag hålla med om! Men låt istället, för ändamålet, väl övade brandmän agera som de kunniga första-hjälpare de är. I Uppsala har brandmännen med sig förbandsväska, nackkragar, syrgas och en halvautomatisk defibrillator. Det räcker, anser vi. Behandlingsåtgärderna ska vara så enkla att utföra och ha en dokumenterat god effekt. Sedan en replik på Kenneth Hultmans insändare. Jag håller med dig om att det är bra att den medicinska kompetensen inom ambulanssjukvården har höjts. Låt ambulanspersonalen få utnyttja sin kompetens genom att skapa bättre förutsättningar för omhändertagandet av svårt skadade och sjuka. Ett hastigt insjuknande i exempelvis bröstsmärtor är ju inte ett statiskt tillstånd utan i allra högsta grad ett dynamiskt sådant. Ju tidigare denna patient kan få syrgas desto större är möjligheten att minska skadorna på hjärtmuskeln. Tidigt insatta åtgärder av brandmännen, skapar bättre förutsättningar för att ambulanspersonalens trombolysbehandling av patienten ska få ett lyckat resultat. Det, Kennet Hultman, är att arbeta för tredje man! Jämför med hur en brand utvecklar sig, ju tidigare man sätter in resurser för att begränsa eller släcka branden, desto större är möjligheten att lyckas. Ska deltidarna låta bli att släcka tills sta n kommer bara för att heltidskåren har bättre utrustning? Ett annat argument är risken för samtidiga brandlarm. Visst, risken finns, i Uppsala har vi råkat ut för detta fem gånger sedan Vid fem tillfällen av totalt åttatusen! Kalkylera med att risken finns för samtidiga brandlarm och skaffa er en handlingsberedskap, men låt inte detta vara ett argument som väger tungt i debatten om sjukvårdslarmens vara eller icke vara. Tillgängliga dygnet runt Ett annat argument är att det i stället för brandmän vore bättre att utnyttja den sjukvårdspersonal som arbetar på orten. Här avses ofta de läkare/sjuksköterskor som arbetar på en distriktsläkarmottagning. Visst, det vore bra om samhället kunde utnyttja deras medicinska kompetens vid exempelvis hjärtstopp. I vårt material (de larmen) kan vi dock se att de flesta larmen inträffar under kvällar, nätter och helger. Anledningen är att en stor del av de som bor på mindre orter, på dagarna beger sig till större städer för att arbeta. Det mindre samhället avfolkas till en viss del under dagen. När kvällen kommer beger man sig hemåt igen samtidigt som mottagningen stänger för dagen. I klartext betyder det att Namn: Per Lovéus Ålder: 44 år Civilstånd: Sambo, sex barn (tre egna barn plus sambons tre) Bor: Villa i Björklinge norr om Uppsala. Yrkesbakgrund: Ambulanssjukvårdare 1979, sektionsledare (driftsansvarig) vid ambulanssjukvården i Uppsala sedan ett år. Deltidsbrandman -95, förman deltid -00. Startade verksamheten med sjukvårdslarm i Uppsala län 1993 och ansvarar sedan dess för dokumentation, uppföljning med mera. Fritiden: Familjen, böcker, skärgården, flyg och utveckling av kropp och själ genom bland annat meditation. när det finns som mest människor på orten så har mottagningen stängt och personalen åkt hem. Deltidsbrandmännen däremot finns tillgängliga på orten under hela dygnet. Släpp på prestigen! Avslutningsvis vill jag bara poängtera att vi i Uppsala har ett mycket gott samarbete mellan deltidskårerna och ambulanssjukvården. Visst har det dykt upp problem under resans gång, men inget har varit av den kalibern att det inte gått att lösa. Ska man starta en sådan här verksamhet är det nödvändigt att man är flexibel och att man söker lokala lösningar. Det som fungerar bra för oss i Uppsala län, kanske inte alls är tillämpbart i någon annan del av landet. Släpp på prestigen och revirtänkandet och se i stället på samhällets samlade möjligheter att arbeta för tredje man! Per Lovéus

4 4 senaste nytt Räddningsverkets observatörer: Katastrofområdet en enda stor massgrav Jag har sett mycket, men är helt överväldigad av intrycken från New York, brandmännens tomma blickar och det gigantiska katastrofområdet. Det säger Bo Johansson, en av Räddningsverkets tre utsända observatörer. Bo Johansson arbetar med ledningsfrågor på verket i Karlstad. Tillsammans med brandingenjörerna Lars Persson, Helsingborg och Jens Ärlebrant, Södertörn, fick han Räddningsverkets uppdrag att hämta hem erfarenheter från räddningsinsatsen efter att de drygt 400 meter höga World Trade Center-skyskraporna träffats av de kapade passagerarplanen. Trots att svenskarna fastnade två dygn på flygplatsen i London blev trion de första internationella observatörerna som kom in på katastrofområdet. Vi visste när vi åkte att New Yorks brandmän och befäl hade fullt upp med sitt och vi valde att tassa fram väldigt försiktigt. Men det var ändå av stort värde av få se den verklighet TV-bilder aldrig kan ge rättvisa åt. Förhoppningsvis kan vi göra en uppföljningsresa om några månader, föra längre samtal och ta del av de utvärderingar som gjorts, säger Bo Johansson. Utslagna stigarledningar När larmet gick skickade alla omkringliggande stationer allt som fanns av fordon och inte bara ordinarie förstastyrkor utan också stor del av personalen som just skulle gå av sitt skift. Första planet kraschade 8.45 mellan våningarna i den 110 våningar (417 meter) höga norra skyskrapan, det andra träffade andra skrapan mellan våningarna klockan Brandmännens förstauppgift var utrymning av norra tornet. Men många begav sig också på den enorma promenaden i trapporna till branden mer än 70 våningar upp. Väl där konstaterade de att stigarledningarna var utslagna och utan vatten kunde de inget annat göra än hjälpa folk att evakuera, säger Bo Johansson. Huvuddelen av de två kraschade flygplanen blev kvar i byggnaderna, men delar av dem och byggnadsmaterial föll ned på gatan och orsakade skador och död. Dessutom dödades fem brandmän på marken av människor som i panik hoppat ut från våningarna 300 meter upp. Räddningsledningen upprättade sin stab på bottenvåningen inne i (!) den södra skyskrapan. Där befann sig New Yorks fire chief, en av ställföreträdarna samt staben. Alla dog när jättebyggnaden rasade klockan 10.05! En halvtimme senare kollapsade även den andra byggnaden. I dessa två ras dog flertalet av de drygt personer som saknades i slutet av september, bland dem drygt 350 brandmän och befäl. Inte i sinnevärlden Strategin att upprätta ledning och stab mitt i katastrofområdet blev förödande. Den viktigaste bärande konstruktionen i de 400 meter höga tornen var ytterväggar av brandskyddsisolerade stålprofiler. När balkarna når en temperatur på drygt 500 grader börjar de förlora bärförmågan. När svagaste våningsplanet sjönk ihop uppstod en dominoeffekt, som fick våning efter våning att säcka ihop. Borde inte räddningsledningen ha varit medveten om denna fara? Med facit i hand är det bara att konstatera att det var ett monumentalt misstag att placera ledningsplatsen i World Trade Center. Även om situationen var ytterst extrem borde räddningsledningen ha kalkylerat med risken för att byggnaderna förr eller senare skulle kollapsa och i stället upprättat ledningsplatsen ett kvarter bort, säger Bo Johansson, men tillägger: Det verkar som det inte ens fanns i räddningstjänstens sinnevärld att dessa väldiga byggnader kunde rasa. När räddningsledningen förolyckades uppstod ett längre vakuum och den rekordstora insatsen fortgick i många timmar mer eller mindre spontant, utan annan ledning än från enskilda befäl på skadeplatsen. Skador i tio kvarter Själva katastrofområdet är cirka en gånger en kilometer stort. Skador uppstod i tio kvarter av skakningarna i marken när byggnaderna rasade (påminde om en mindre jordbävning) och av bränder som bland annat explosionerna från flygplanen orsakade. Av tornen återstod en kulle fem-sex våningar hög med bråte och stålskelett. Det var som en massgrav med fler än människor, de flesta sannolikt begravda långt ner i högarna, säger Bo Johansson. Rasmassorna fraktas nu med dumpers och trailers till Long Island, där polisen går igenom och sållar allt för att hitta kroppsdelar. Hur många brandmän och befäl som deltagit i räddningsarbetet fick Bo Johansson inga siffror på, men förstärkningar med både fordon och personal kom från hela USA. Foto: LARS PERSSON Räddningsverkets observatörer Bo Johansson (till vänster) och Jens Ärlebrant i samspråk med en brandman från NYFD, som deltagit flera dygn i räddningsarbetet. Den tredje observatören höll i kameran. Ingen brist på personal Dessutom skickade FEMA (Federal Emergency Management Agency) sina specialstyrkor för katastrofinsatser både nationellt och internationellt (1 500 personer), en motsvarighet till Räddningsverkets sök- och räddningsstyrkor. FEMA tog ganska snart över ansvaret för ledningen av räddningsinsatsen. Cirka 300 räddningshundar kom från olika delar av USA och deltog i sökandet efter överlevande. Bara i New York finns fler än brandmän, så någon brist på räddningspersonal uppstod aldrig, säger Bo Johansson. Han minns flera möten med brandmän, på brandstationerna och under det sex timmar långa besöket i katastrofområdet, eller Ground Zero, som man sa i New York. Det var uttröttade ansikten, tomma, apatiska blickar. Dessa brandmän borde inte ha varit kvar på platsen och hade inte behövt vara det. Avlösning fanns, men de vägrade lämna området. Trots sin utmattning var de helt upptagna av att rädda någon arbetskamrat som fanns i rasmassorna. På en station frågade jag några brandmän hur de mådde och om de kände behov av någon hjälp. En svarade: Ge oss en 75:a och låt oss vara i fred! STIG DAHLÉN Fakta World Trade Center: Twin Towers färdigställdes De var 110 respektive 106 våningar höga. Drygt 400 meter. Varje plan var 63X 63 meter. Totalt 104 hissar fönster. Kontorsyta: m 2 på varje våningsplan personer arbetade i tornen och de besöktes därutöver av i snitt personer dagligen. Döda/skadade (officiella siffror den 25 september): 276 kroppar funna, saknade, skadade, därav 415 kvar på sjukhus. Av de döda/saknade är drygt 350 brandmän och befäl. Röda Korset och Frälsningsarmén har serverat måltider till personal som deltagit i räddningsarbetet. Pentagon: 125 döda/saknade (förutom 64 flygpassagerare).

5 senaste nytt Brandmännen USA:s stora hjältar Aldrig har brandmän hyllats som i New York. The Bravest kallas de på banderoller över hela staden. Brandstationerna är klädda i blommor, brev och teckningar från vänner, anhöriga och allmänheten. Drygt 350 brandmän och befäl uppges ha mist livet när World Trade Center kollapsade. En oerhörd förlust, utan motstycke någonstans. Innan katastrofen hade 5 sedan 1865 totalt 777 brandmän omkommit i tjänsten i New York. Överallt där en brandman visade sig på gatorna möttes han av stormande applåder, säger Räddningsverkets observatör Bo Johansson. Även polisen hyllas och på en av de otaliga teckningarna på en brandstation beskrivs brandmannen och polisen som New Yorks två kvarvarande Twin Towers. Foto: JENS ÄRLEBRANT Det var en skrämmande syn som mötte Räddningsverkets observatörer när de under sex timmar fick tillträde till katastrofområdet längst ner på Manhattan. De ska nu sammanställa sina intryck i en rapport. Internationella katastrofstyrkan blir en riksresurs vid stora olyckor? Den viktigaste erfarenheten Räddningsverkets tre observatörer har med sig hem handlar om behovet av bättre samverkan vid stora olyckor. I Sverige har vi börjat bli bra på att samverka, men mycket mer kan göras, säger Bo Johansson. Den samverkan han i första hand tänker på är mellan kommunal räddningstjänst, ambulanssjukvård och polis samt med militära försvaret. Militären har ett stort kunnande i att leda insatser med mycket personal. De kunskaperna borde vi ta bättre vara på och omsätta i utbildningen av räddningstjänstens ledningspersonal. Bo Johansson understryker dock med skärpa: Det är inte fråga om att militärer ska leda insatser i fred vid stora olyckor och katastrofer. För detta finns räddningstjänstbefäl och så ska det vara i framtiden. Johansson menar också att det finns utrustning och teknik i militära försvaret som skulle kunna komplettera fredsräddningstjänsten. Men då krävs ett nytänkande som ställer krav på snabbare mobilisering av vissa i förväg utvalda och tränade enheter. De måste kunna vara på plats inom en dygn för att bli en reell resurs. Bo Johansson ser den sökoch räddningsstyrka som Räddningsverket byggt upp för internationella insatser (se artikel på sidan 20 i detta nummer!) som en blivande tillgång vid större händelser i Sverige. Hela eller delar av styrkan skulle snabbt kunna ställas till den kommunala räddningstjänstens förfogande. I styrkan finns inte minst en kvalificerad resurs för stab- och ledning. Foto: BO JOHANSSON En av 40 brandbilar som blev mer eller mindre förstörda när skyskraporna rasade. Den här var en av de som klarade sig bäst. Efter hemkomsten från USA har jag redan diskuterat detta med den ansvarige för styrkan, Per-Anders Berthlin, och vi är överens om att detta searchoch rescue-team borde få en utvidgad uppgift som riksresurs för Sverige. Det vore dessutom kostadseffektivt. Men vi måste också se över och vässa utbildningen av ledningspersonal lokalt. Det är ju den som får ta första stöten när något stort inträffar. Följer upp debriefingen I New York konfronterades observatörerna med ett annat område där behoven verkar närmast outtömliga, att ta hand om de brandmän som upplevt alla hemskheter. Här krävs mycket stora insatser i debriefing och kamratstöd. Vi kommer senare att följa upp hur de arbetat med dessa viktiga frågor. De tre utsända observatörerna ska nu sammanställa en rapport om sina intryck och erfarenheter från New York. Inom kort kommer för övrigt en rapport från de 23 seminarier om hot, bomb och terror som Räddningsverket ihop med Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen genomfört och där man inventerat behoven av utbildning och förändrade rutiner i kommunerna. STIG DAHLÉN Höga brandskyddskrav på Turning Torso I Malmö byggs Turning Torso, ett bostadshus på 187 meter, högst i Sverige. De lägst belägna av de 54 våningsplanen blir kontor, resten lägenheter. En hyresrätt beräknas kosta cirka kronor per kvadratmeter. Men vågar de som trots allt har råd, att flytta in i Turning Torso? Linus Eriksson, brandingenjör vid räddningstjänsten i Malmö: Brandskyddskraven är mycket omfattande. Vi har ställt funktionskrav som HSB tillsammans med en brandkonsult redovisat lösningar på. Det handlar om utrymningssäkerhet, tillgänglighet, samband, släcksystem och samordning av olika säkerhetsfunktioner. Vi har även sneglat på en amerikansk standard om brandskydd under byggtiden. Det är då riskerna för en storbrand är störst. Till skillnad från de flesta amerikanska höghus kommer Turning Torso att byggas av betong. I mitten finns en bärande stomme och runt denna placeras ett antal sexvåningshus som är stegvis förskjutna till varandra. Det ger byggnaden ett spiralformat utseende. Förutom vanlig brandavskiljning mellan lägenheterna är varje sexvåningsblock avskilt uppåt och neråt i brandklass 120. Hela byggnaden är försedd med vattensprinkler och automatiskt brandlarm. Jag bedömer att Turning Torso ur brandskyddssynpunkt blir säkrare än ett vanligt hyreshus utan sprinkler, säger Eriksson.

6 6 senaste nytt Regel vid höghusbränder Många brandmän högt upp i huset En regel för räddningstjänsten i New York vid bränder i höga byggnader är att snabbt skicka in så många brandmän som möjligt så högt upp som möjligt. Den här gången skickades många av dem in i döden. Det tog säkert minuter innan man förstod vidden av katastrofen, säger Torwald Snickars, områdeschef vid räddningstjänsten i Stockholm. Taktiken vid bränder i New Yorks skyskrapor bygger på många brandmän, väldigt många. De kan ha man på plats inom fem minuter, 100 man inte långt senare. Erfarenheten är att man måste snabbt få in personal på våningarna över och under branden. Snickars besökte World Trade Center i slutet av juli. Han gick igenom byggnaden tillsammans med säkerhetschefen, fick insikt i säkerhetskraven och hur räddningstjänsten dimensionerar för att klara bränder i höga byggnader. Snickars träffade även ställföreträdande räddningschef Thomas Galwin och diskuterade insatstaktik i höghus. Galwin är en av de mest kunniga i att bekämpa höghusbränder och var även aktiv vid insatsen i World Trade Center, säger Snickars. Ledning i lobbyn New Yorks skyskrapor har en säkerhetscenter i lobbyn med en brandsäkerhetsansvarig på plats dygnet runt. Där finns tillgång till all kunskap om byggnaden, därifrån sköts säkerhetssystem, där finns fast telefonlinje för insatsstyrkorna och därifrån leds alltid insatserna. Så även den här gången. Det var bland annat därför så många brandmän omkom. Från instruktionerna för räddningstjänsten i New York kan också noteras: vid risk för allvarlig brand uppmanas att omgående skicka så mycket folk som möjligt högt upp i byggnaden, innan hissarna slutar fungera. Därför skickades sannolikt brandmän in för att rädda människor som inte gick att rädda, och blev själva kvar. New York Fire Department upplever inget problem med höghusbränder, säkerhetskraven är där högre än i övriga landet. Det finns exempelvis angivet hur många hissar brandmännen ska ha tillgång till. Normalt inträffar några mindre bränder om året som man anser sig hantera väl. Problemen finns i stället bland äldre bostadshus där krav på sprinkler och automatiska brandlarm inte existerar. Krävs sprinkler En anledning till Snickars besök var att man i Stockholm ser hur de höga byggnaderna blir fler, nu senast Science Tower i Kista. Min kontenta är att det är viktigt att vi ställer krav på fullgott sprinklerskydd i Sverige. Det ska vara krav på automatiskt brandlarm, vid mer än 16 våningar bör räddningstjänsten ställa krav på helskydd med automatisk sprinkler. Om de tekniska systemen fallerar ska ändå personsäkerheten kunna garanteras. Snickars oroas av att vi i Sverige byggnadsmässigt tar intryck av USA, utan att reflektera över vad det betyder för svenska förhållanden. Exempelvis vid en brand. I Kista kan vi snabbt ha 15 man på plats, men sedan dröjer det minuter innan ytterligare enheter är framme. Vi har bland västvärldens minsta insatsstyrkor, samtidigt pratar vi nu om byggnader som kan orsaka långa och komplicerade insatser och som kräver stora resurser i form av personal och materiel. Det här kräver helhetslösningar för brandskyddet. Ska man undvika att bygga på höjden? Nej, gör gärna det. Men se till att säkerheten är god för både de som vistas i husen och för räddningstjänstens personal. PER LARSSON Utlarmning och taktik här är New Yorks instruktioner Hur många larmas, hur är grundtaktiken? Med hjälp av Torwald Snickars har Sirenen tagit del av New York Fire Departments instruktioner Torwald Snickars för brandbekämpning av höga byggnader. Instruktionerna utkom i januari Tre saker har högsta prioritet: Få upp folk i huset. Kommunikation. Ledning av hela insatsen. I instruktionerna står så här: Se till att du har tillräckligt med styrkor på plats. Om det är risk att det utvecklas till en allvarlig brand, se till att skicka upp så mycket personal och utrustning som möjligt till de övre våningarna så fort som möjligt. Ni kan förlora hissarna tidigt i insatsen. Brandhissarna används i första hand. Antal hissar beror på byggnadens storlek, säger Snickars. Höga byggnader Definition klass E, kontorsbyggnader: 25 meter eller högre. Byggnaderna varierar i area från 180 till kvadratmeter per plan. Många av byggnaderna är 60x120 meter i basen med upp till sex trapphus från bottenvåningen, i övre delen tre trapphus. De flesta större byggnader har krav på brandsäkerhetschef på plats dygnet runt i anslutning till lobbyn. Utlarmning Vid brand i höga byggnader larmas alltid följande enheter vid första larm: 4 släckbilar (1+5) 4 stegbilar (1+5) 4 bataljonschefer* 1 räddningsledare 1 räddningsgrupp 1 höga byggnader-styrka 1 servicegrupp för masker och luft 1 markbefäl 1 ledningsenhet Om rök väller ut ur byggnaden, eller om allvarlig brand är bekräftad, dras omgående ett andra larm. Då kallas ytterligare en räddningsstyrka, en batljonschef och en räddningsledare. Därefter larm tre och larm fyra. *Bataljonschef är ansvarig för 3-7 stationer. Stationerna kan bestå av 1-5 enheter. Ledning Insatsen leds alltid från en ledningsplats i lobbyn. Där ska räddningsledaren ha möjlighet att kontrollera utrymningen, byggnadens olika system (bland annat hissarna) samt insatsstyrkornas arbete med att släcka branden. Utrymning Brandvåningen och våningen ovanför är de enda våningarna som i första skedet måste utrymmas. Det finns dock risk att människor från många andra våningar utrymmer på egen hand i olika trapphus, till det att de får andra instruktioner. Insatstaktik Första och andra ankommande släckstyrkorna drar slang och går för släckning. Insatsstyrkorna stannar dock i lobbyn till dess att första stegbilen bekräftat var det brinner. Tredje och fjärde ankommande släckstyrkorna används till andra insatsgrupp. Uppgiften är främst att förstärka och skydda första styrkan, begränsa och förebygga att branden sprids. Första och andra stegbilarnas styrkor genomsöker och utrymmer brandvåningen. Tredje stegbilens styrka genomsöker och utrymmer våningen ovanför branden. Fjärde stegbilens styrka får i uppgift att arbeta mot våningar ovanför branden. Räddningsstyrkan får specialuppgifter av räddningsledaren. Bataljonscheferna För första bataljonschef på plats är huvudposition i lobbyn, där man med hjälp av husets brandsäkerhetschef skaffar sig kontroll över byggnadens konstruktion och funktioner. Hit kommer all förstahandsinformaton. Bataljonschefen har samband med polisen för kontroll av lobbyn och kvarteren närmast byggnaden. För att få kontinuitet i insatsen stannar bataljonschefen i lobbyn och assisterar räddningsledaren när denne anländer. Brandsäkerhetschefen finns också i lobbyn hela tiden. Andre bataljonschefen leder insatsen från insatscenter. Placering är normalt våningen under brandvåningen. Därifrån ska finnas säker kommunikation med både insatsstyrkorna och räddningsledningen i lobbyn. Vid insatscenter ska även finnas en fullt medicinskt utrustad akutsjukvårdsgrupp. En bataljonschef leder och koordinerar all eftersökning och utrymning från våningar ovanför brandområdet. Placeringen av sökoch utrymningsplatsen avgörs av brandens styrka och radiotäckningen. Om det är möjligt ska platsen etableras minst fem våningar ovan branden. Sök- och utrymningsledarens uppgift är bland annat att förebygga onödig utrymning och förhindra panik. En bataljonschef upprättar en reservplats två våningar under insatscenter. Här finns stöd för insatsstyrkorna, utrustning och eventuellt även personal i reserv.

7 senaste nytt 7 Tetra-systemet hotat Foto: Torwald Snickars Insatsplan över en av våningarna i World Trade Cetnters ena torn, tillgänglig i säkerhetscentret. Sirenen har med Torwald Snickars hjälp fått ta del av instruktionerna vid larm i New Yorks skyskrapor. Svensk insats i Afghanistan förbereds Händelserna i USA och jakten på terrorister kan leda till stora flyktingsituationer och humanitära katastrofer i länderna runt Afghanistan. Hela FN-systemet står i startgroparna för insatser och förberedelser pågår även på Räddningsverket. Två personer reste redan 24 september i verkets namn för att förbereda så kallade UN- DAC-team, Doris Attve (normalt på Sida) till Uzbekistan och Matti Raidma (chef för estniska Räddningsverket) till Turkmenistan. Vid pressläggningen av detta nummer (26 september) fanns även en förfrågan från FN i Geneve att bygga staber för så kallade OCHA-team på två platser i Iran och en i Uzbekistan. En insats med fyrafem personer samt material per plats förbereds. Detta planeras i samverkan med Räddningsverkets motsvarigheter i Danmark, Norge och England. Vidare finns en begäran från FN-organet World Food Programme (WFP) om två så kallade support-team om vardera tio personer med utrustning till Turkmenistan. Dessutom har WFP begärt 14 lastbilar med förare. I flera år har svenska myndigheter väntat på ett nytt gemensamt kommunikationssystem Tetra. Nu kanske det inte blir av överhuvudtaget. Regeringens beslutsvånda har fått polisen att hoppa av. Statskontoret har därför bett att få befrias från uppdraget att upphandla ett Tetra-system. Bland annat räddningstjänsten har längre väntat på ett nytt kommunikationssystem av typen Tetra som är en Europeisk standard för radiokommunikation. Länderna runt om oss ligger före. Finland och Storbritannien bygger redan Tetra-nät, Danmark är i förhandlingar med en leverantör och Norge har en pilotverksamhet. För drygt ett år sedan fick äntligen statskontoret regeringens uppdrag att sätta Lagöversynen försenad igen Översynen av räddningstjänstlagen dröjer ytterligare. Enmansutredaren Harald Dryselius fick i somras förlängd tid till 1 oktober, men har nu begärt anstånd till 31 oktober. Det har varit och är ett omfattande utredningsuppdrag för Dryselius och han förklarar förseningen med att arbetet med att sammanställa alla förslag och synpunkter helt enkelt kräver mer tid. Mitt uppdrag var att redigera om i lagen och pröva om den inte kan göras mindre detaljreglerad. 80 paragrafer är Försvarspropositionen Sårbarhet, säkerhet och krishantering är centrala begrepp i de avsnitt av försvarspropositionen som handlar om den civila delen av totalförsvaret. Civil krishantering har enligt regeringen kommit att bli en allt viktigare del av den internationella verksamheten. Det kan röra sig om hantering av större olyckor, naturkatastrofer eller säkerhetspolitiska konflikter. För den inhemska plane- igång med upphandlingen. Men någon upphandling kom aldrig igång. I mars avbröts arbetet med att ta fram ett upphandlingsunderlag. Skälet var oklarheter om finansieringen. Nästan ingen av beställarna ville vara med och betala, säger Connie van der Capellen, projektledare för upphandlingen Tetra-systemet. Tyst från regeringen Statskontoret ville ha besked om finansieringen i maj men från regeringen hördes inget. Polisen har länge varit i stort behov av ett nytt kommunikationssystem och i slutet av sommaren skrev statskontorets generaldirektör Knut Rexed och rikspolischefen Sten Heckscher ett gemensamt brev till regeringen. De begärde besked senast 1 september annars måste polisen starta en egen upphandling. Polisen har sagt att man inte kan vänta längre och i och med att störste användaren hoppat av finns inte förutsättningar för oss att göra ett gemensamt nät. Vi har därför begärt att bli befriade från upphandlingsuppdraget och väntar nu på regeringens svar, säger Connie van der Capellen. Uppdraget kvar Enligt departementssekreterare Lena Carlsson på Näringsdepartementet ligger dock uppdraget fast. Regeringens uppfattning är att det ska bli ett gemensamt system. Skälet till att beskedet dröjer är dels kostnaden och dels att det är komplicerade frågor, säger Lena Carlsson, som inte delar uppfattningen att polisen hoppat av: Den information jag har fått från justitiedepartementet är att polisen fortfarande är intresserad av ett gemensamt system. Kostnaden för ett svenskt alldeles för många och de förändringar jag kommer att föreslå innebär inte att man längre kan tala om en revidering av nuvarande lag, utan snarare om en ny lag. Stora och små kommuner har väldigt olika förutsättningar. Ett faktum som i hög grad påverkat utredningsarbetet för Harald Dryselius. De kommuner som önskar en ökad detaljreglering och de är rätt många blir besvikna. Det behöver sättas upp ett antal nationella mål för vad räddningstjänsten ska klara av, en inriktning. Den delen är jag klar med. Vi behöver inte detaljregleringar. Förslaget innebär att det läggs ett ansvar på kommunerna att själva formulera mål så att verksamheten blir så effektiv som möjligt, säger Harald Dryselius. Gör som ni vill, men... Kort uttryck blir alltså signalen till kommunerna: Gör som ni vill, men ni måste nå hit! Dryselius förslag, som i vinter ska ut på remiss, indelas i ett antal kapitel: Den enskildes ansvar, Kommunens ansvar, Statens ansvar och så vidare. Den enskildes ansvar blir tydligare, inte minst på det förebyggande området. Ett intressant område där lagen kan få stora konsekvenser Tetra-system uppskattas till någonstans mellan fyra och sex miljarder kronor. Ekonomin är antagligen största problemet men det finns ytterligare en knäckfråga. Lagen om offentlig upphandling, Telelagen och Lagen om radiokommunikation stämmer inte överens. Som det är nu måste Post- och telestyrelsen parallellt gå ut med en inbjudan om att söka tillstånd för att få utnyttja Tetra-systemets frekvenser. Det kan då bli så att Post- och telestyrelsens tillstånd går till en annan än den statskontoret skrivit avtal med. Det måste göras en ändring i lagstiftningen så att om vi gör en upphandling måste vi vara säkra på att operatören får tillstånd, säger Connie van der Capellen. GUNNO IVANSSON Kommunernas ansvar blir större är utbildningen av räddningstjänstpersonal. Diskussioner pågår om att kommunerna i hög grad själva ska ges frihet att bestämma vilken kompetensnivå de behöver och vilken personal de vill skicka på utbildning. Utbildningen är ett område som jag inte är klar med, kommenterar Dryselius. Hans förslag kommer sammantaget att ställa ökade krav på samhällets tillsynsverksamhet. Det kommer att kräva mer uppföljning och utvärdering än hittills. STIG DAHLÉN Ny myndighet föreslås ÖCB läggs ner ringen av beredskapen mot svåra påfrestningar inrättas en ny myndighet. Det är den förändrade säkerhetspolitiska situationen och den ändrade inriktningen av det civila försvaret som kräver att samordningsuppgifterna löses på ett annat sätt än idag. Därför föreslås Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, att läggas ner den 30 juni nästa år och ersättas av en ny myndighet. Till den nya myndighetens uppgifter hör att svara för analys, planering och samordning, information och ledningsstöd liksom internationell verksamhet. Det betyder att den informationsberedskap, som idag Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, har ansvar för, hamnar i den nya myndigheten. Vad denna organisationsförändring får för följder för Räddningsverket går inte att utläsa av propositionen. Men det är regeringens uppfattning att myndigheter med ett särskilt sektoransvar även i fortsättningen ska ha kvar ansvaret för krishanteringsarbetet. Inom sektorn skydd mot olyckor är det Räddningsverket som har ansvaret. Regeringen föreslår också att utbildningen av totalförsvarspliktiga minskar kraftigt. Inga beredskapsmän ska utbildas i fortsättningen och räddningsmännens antal ska sjunka till 500 nästa år och till 300 år 2003.

8 8 nyheter Lena Tistad, ledare för hela övningen, ser vikten av utvecklat samarbete. Svensk eller ryss, civil eller militär det spelade ingen roll. I Barents Rescue jobbade alla tillsammans Runt personer från elva länder deltog mer eller mindre operativt i den största svenska civila övningen någonsin. Den gav måhända inget riktigt svar på vad samhället verkligen klarar vid en stor kris. Men den gav besked om att en förutsättning är att alla goda resurser drar åt samma håll. I centrum stod Mårten Eskilsson, färsk räddningschef i Boden. Han ledde hela fältövningen omgiven av många militärer. Unikt samarbete över alla Ska jag vara ärlig så är det ganska roligt att stå här och representera Räddningsverket. Vi har all anledning att vara stolta. Lena Tistad, övningsledare, konstaterade nöjt att i stort var den gigantiska övningen i hamn och det hade fungerat. Många höjdare besökte Barents Rescue, alla uttryckte sitt gillande och påtalade hur viktig övningen var. Det är ord som hör till och vars ärlighet det inte omedelbart går att värdera. Av mer omedelbart värde var säkert den respons som gavs från deltagarna, oavsett om de kom från Sverige, Norge eller Ryssland. Gensvaret tycktes närmast rakt över positivt. Därför kunde inga dimmoln som försenade utrymningen av skolungdomar medelst helikopter förmörka Tistads sinne. Hon drog igång förberedelserna för två år sedan. En sån här grej kan inte en myndighet göra. Samarbetet är oerhört viktigt. Vi har väl inte alltid varit överens i detalj, men i stort har vi varit det. Visade upp sig Många civila myndigheter deltog och alla vill visa varför just de är betydelsefulla. Så länge det inte går ut över samarbetet och slutresultatet är det säkert okej. Vad behövs för att det ska fungera vid en verklig olycka? En gemensam vision. Vi måste diskutera och vara överens om vem som gör vad, annars kan vi inte få ett gemensamt synsätt. Det fanns inom de civila leden en oro för att den till numerären överlägsna militären Thomas Lindell ägnar sig åt kris i stället för krig. skulle ta över. Kanske inte så konstigt när det till och med fanns civila ledare som offentligt lyckades kalla Barents Rescue för militärövning. Det lär också varit ganska tuffa tag ibland i förberedelserna. Men överstelöjtnant Thomas Lindell, stabschef i norra militärdistriktet, var tydlig i sitt svar på frågan om militären lyckats rätta in sig i leden: Det är ingen diskussion om annat än att ledningen ska vara civil. Det handlar om kriser och då är det civil ledning. Att hitta rätt roller har jag aldrig uppfattat som ett problem. Lindell fortsatte: Förut handlade det om att vi skulle vinna kriget. Nu ska vi undvika att hamna i kriget. Vi ska bidra till stabiliteten i samhället och det är kriser vi ska vara bäst på. Krisen kommer före kriget. Behöver öva ledning För två år sedan genomfördes en Barentsövning i Norge, då helt militär. Nu var det samarbetet mellan civila och militära resurser som prisades av många. Rolf Bergström, länspolis i Luleå som lyssnade på Lindell, gjorde ett instick: Men den civila delen behöver öva mer. Och där höll Lena Tistad med. Vi är inte riktigt starka när det gäller civil ledning. Kommunala räddningsledare är vana att leda, men på en så här stor övning är det svårt att hitta en civil ledare som matchar det militära. Jag är ingen operativ chef. Räddningsverket skulle behöva träna personal i att leda operativt arbete. I den aktuella Sårbarhetsutredningen föreslås inrättandet av en central planeringsmyndighet som ansvarar för all civil krishantering. Räddningsverket motsätter sig förslaget, tycker inte det behövs någon central myndighet utan att organisationen ska utgå från vardagsarbetet. Jag tycker den här övningen är ett inlägg i debatten. Här har civila och militära resurser jobbat tillsammans och i övningar visat att det fungerar. Jag tycker Räddningsverket visat att vi kan ta en viktig roll vid en samhällskris. Mårtens elddop Mårten Eskilsson har varit räddningschef i Boden sedan juni. Barents Rescue blev ett elddop. På det militära övningsområdet, som förvandlades till ett Norrbotten i miniatyr, var han högste ledaren. För civila och militärer, för svenskar, norrmän och ryssar. Att koordinera den svenska delen var inget problem, vi vet att det fungerar. Det internationella samarbetet hade något mankemang, men i stort har även det fungerat, sade Eskilsson. Skadade kom på rad och sanerades av militärskolan, Socialstyrelsen, med flera. Hemvärnet i Norrbotten jobbade sida vid sida med ryska Emercom, vars personal har mycket stor erfarenhet av internationella katastrofinsatser. En strålningskälla lokaliserades med helikopter, ett norskt team hittade den exakta platsen, en rysk robot plockade upp kapseln som var strålkällan. Polisen ledde eftersökning, strålskadade personer togs om hand av hemvärn, Röda korset, räddningstjänsten med flera. Taktiskt gav ledningsarbetet inget, eftersom scenariot var förutbestämt. Men samordningsfunktionen är viktig, vi har fått internationella kontakter vi säkert kommer att ha

9 9 nyheter gränser nytta av. Men det dröjer säkert innan vi samlas så här igen, trodde Eskilsson. Foi, tidigare Foa, ska utvärdera Barents Rescue. Men vad händer sen, kommer stafettpinnen att skickas vidare? Vi har sagt till finnarna att vi tycker det är deras tur, sade Lena Tistad. Räddningsverkets överdirektör Lars Hedström säger apropå framtiden: Vi hoppas att samverkan fortsätter, varför inte med katastrofmedicinsk övning nästa gång. Samarbetat kan drivas vidare inom Barentsrådet eller det nybildade Euro-Baltic. Det är två plattformer att använda. Göran Schnell, samordnare katastrofinsatser Nato: Allmänt tycker jag vi ska vara nöjda att ha fått se samarbetsformer mellan civilt och militärt och mellan nationerna. De jag pratat med från gästande länder är jättenöjda. Det här bygger nätverk och i det avseendet är Barents Rescue en framgång. Däremot är jag besviken över att före detta kollegor från räddningstjänsterna inte var här. En sån här övning öppnar dörrar. Militären nappade på det, men räddningstjänsten tog inte chansen. Det är en stor besvikelse, speciellt att inte räddningstjänster från kärnkraftslänen var här. Gunnar Rugajs, statliga räddningsmyndigheten, Lettland: Det var väldigt stort och på många olika nivåer. Intressant var att se hela systemet i gång samtidigt. Ledningssystemet Elvira är intressant. Hela övningen gav en hel del goda idéer. Arto Koivumaa, räddningschef, Kalix: Jag deltog i ledningsövningen som var både rolig och givande, kommer säkert att ha nytta av det i framtiden om det händer någon stor olycka. Övningen gav en bra bild av hur medierna jobbar och det blev påtagligt hur viktig information är. Jag tror ledningsövningen var oerhört nyttig för både kommunerna och länsstyrelsen. Vi måste lära av varandras misstag Vi finner det här samarbetet mycket intressant Det sade Vjatjeslav Danilyan, chef för ryska Emercoms internationella division om övningen. Emercom är i internationellt samarbete en gigantisk motsvarighet till Räddningsverket. Danilyan Vi har heltidsanställda. Det är inte så mycket, betänk hur stort landet är med åtta tidszoner. Räddningsverket betalade ryssarnas resa till och uppehälle i Sverige, Emercom hade 65 man på plats. Danilyan har varit i katastrofhärder över hela världen. Men övningen i Sverige tyckte han var viktig. Du är aldrig säker. Därför måste man lära av andra och av deras misstag. Personliga kontakter är mycket viktigt. Är du för stolt blir du isolerad. Om katastrofen i USA konstaterade han bara: Vi var beredda att åka för att hjälpa till. Något speciellt du tar med dig hem? Vänskapen med svenskarna, de har varit mycket vänliga. Röster från övningen Frank Olsson, brandmästare, Piteå: Det är nyttigt att få se varandras resurser, det ökar förståelsen. Det blev en del dubletter, man har med samma saker. Men mycket hade jag inte sett förut, framförallt inte den militära utrustningen. Rolf Bergström, länspolismästarens stab, Luleå: Det är nyttigt att samöva. Men här uppe är vi vana att göra det, alla känner alla. Vi har inte de stora problem som finns söderut. Det internationella samarbetet märkte vi inte så mycket av, eftersom vi var de enda poliserna här. Lasse Lähm, Röda korset: Kan bara uttala mig om övningen med sanering som vi deltog i. Där tycker jag att momenten fungerade bra. Personligen tycker jag det var synd att vi inte fick göra framryckning, nu var allt uppställt när övningen började. Vi kan ha belysning och el i vårt tält på minuter, hela saneringslinjen klar på 20 minuter. Vi hade gärna visat framryckningen. Rimantas Ramanauskas, räddningstjänsten Vilnius, Litauen: Intressant att man försökte koordinera olika länder. Jag kan se vilka möjligheter det kan ge. Hos oss har vi mer samarbete med Polen än med de andra baltländerna, vi skaffar också utbildning på Revinge i Skåne. Bakgrund Barents Rescue I december 1999 fick Räddningsverket i uppdrag av regeringen att planera och genomföra för en stor civil kärnenergiövning. Huvudsyftet var samverkan mellan civila och militära myndigheter både nationellt och internationellt. Det blev Barents Rescue. Räddningsverket planerade övningen tillsammans med ett tiotal myndigheter. Scenariot har utarbetats av bland andra Räddningsverket, Strålskyddsinstitutet, Kärnkraftsinspektionen, ÖCB och Försvarsmakten. Scenario: Strålningskällor hittas i naturen, människor -skor blir skadade. Strålning förekommer över stora delar av Norrbotten och Sverige måste begära hjälp utifrån för att klara situationen. Barents Rescues övning i Boden september hade fyra huvuddelar som drevs oberoende av varandra men byggde på samma scenario: Praktiska övningar Sanering och omhändertagande av skadade, eftersökning av försvunna personer, demonstration av robotar, strålningsmätning, stor utrymning med evakuering via helikopter. Spelövning Ledningsövning i tre dagar med länsstyrelsen i Luleå samt kommunerna Luleå, Boden, Piteå och Kiruna. Motspel av 100 personer. Den enda delen av Barents Rescue som var helt nationell. Föreläsningar Tre dagar späckade med föreläsningar. Teman var ledning av olyckor, kris- och riskkommunikation, miljö- och hälsofrågor. Utställningar 25 utställare inom området. Deltagare: personer deltog i övningarna, därtill 500 observatörer. Publiken: Övningen hade 500 anmälda observatörer. Sista dagen var allmänheten inbjuden till de praktiska övningarna som då totalt lockade cirka besökare. Deltagande länder i övningen: Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland, Österrike. Besökande länder: Belgien, Irland, Island, Kanada, Kina, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Tjeckien, Ukraina, USA. Kostnad: Räddningsverket har budgeterat 13 miljoner kronor för sin del av Barents Rescue.

10 10 Sirenen Nr nyheter Sven-Erik Lodén i övningens hjärta, analysrummet för strålningsmätningarna. Mätstyrkor sattes på prov 30 mätstyrkor från tolv länder, tolv helikoptrar i luften. Området kring Boden finkammades på strålningskällor. Beroende på mätutrustning hittade man olika mycket, sade Sven-Erik Lodén i staben för strålskyddsmätningarna. Lodén visade runt i vad som kanske kunde betecknas som jätteövningens hjärta, lokalen där resultat från mätpatrullerna togs emot och analyserades. Arbetet leddes av SSI (Statens strålskyddsinstitut) och i arbete fanns även många rekryter. Scenariot byggde på radioaktiva strålkällor i området. Men här handlade det inte om att hantera scenariot. Det var mätningarna som var viktiga, och det handlade om riktiga sådana. Riktiga strålkällor var omsorgsfullt utplacerade, totalt fler än 50 stycken. Källorna var Amerikansk observatör Internationellt samarbete är viktigt. Tragedin i New York sätter fingret på behovet att samarbetet blir bättre. Det säger Richard Greene, militärattachéns assistent vid USAs ambassad i Moskva. Amerikanska myndigheter har haft annat att tänka på den senaste tiden. Men Greene var glad att han ägnat tid åt Barents Rescue. olika riktade med hänsyn till om man mätte från luften, från bilen eller gick till fots. Inom militärens övningsområden fanns fem sökområden för helikoptrar och fem för bilar. Och det ska inte vara så enkelt att alla hittar alla källor. Strålande, Estland Alla deltagare använde sin egen utrustning, och det gav erfarenhet direkt. Vid genrepet fanns sex källor utplacerade. Estlands styrka lyckades bäst, fann fem stycken. Den polska styrkan fann tre källor utanför mätområdet. De hade hittat källorna på rätt ställe, men angav dem fel på grund av att de använde ett annat koordinatsystem. Det är ju såna erfarenheter vi vill vinna under övningen. När en riktig olycka inträffar vill vi inte börja med felrapporteringar. Resultaten har varierat beroende på personal och utrustning. Men resultaten har En mycket bra övning. Inte bara är det oväntat, det är också väldigt uppmuntrande att se hur Sverige samarbetar med ryska Emercom. Det här är samarbete på internationell nivå och det är inte så lätt. Sker övningar över gränserna i Nordamerika? Det sker gränsöverskridande samarbete mellan stater i USA och Kanada. Det är inte okomplicerat, men det här är mer avancerat. Med Barents Rescue bygger svenska myndigheter förtroende. blivit bättre och bättre. De som var bilburna hann med alla planerade sökningar. För helikoptrarna ställde vädret till problem, dimma gjorde att man hann med runt hälften av planerade sökningar. Men sammantaget har vi fått fin respons. Ryssarna som har stor erfarenhet av detta i verkligheten, var mycket nöjda och sa att de inte hade gjort det bättre själv. Just att vi får träffas, lära känna varandra och bygga nätverk är minst lika viktigt som själva mätningarna. Även om helikoptrarna flugit hem, övningen i Boden är slut, så fortsätter Barents Rescue för strålsökningsstyrkorna. Om en månad hålls ett uppföljningsseminarium i Rosersberg. Mätresultaten från övningen kommer att resultera i en rapport. Den kommer att skrivas så att den kan bli föremål för vetenskapliga studier. Richard Greenes uppmärksamhet har den senaste tiden kretsat kring katastrofen i New York. Från sin horisont konstaterar han att eländet även kan föra positiva saker med sig. Tragedin kan öppna möjlighet till ökat samarbete med Moskva, att vi kommer närmare varandra. Greene var även intresserad av samarbetet mellan civila och militära myndigheter. I USA är sådant samarbete mycket tydligt avgränsat. Försvarsdirektören vill ha totalövning över flera dagar En ledningsövning som ingen i Sverige sett maken till tidigare. 100 motspelare satte under tre dagar press på fyra kommuner och länsstyrelsen i Norrbotten. Vi hinner fundera över hur vi egentligen fungerar, det är en fördel med en enorm övning över tre dagar, sade Stig Ekberg, övningsledare och till vardags försvarsdirektör i Uppsala län. Några ungdomar i Boden hittar två metallbehållare. Nästa dag insjuknar två av ungdomarna, de får märkliga brännmärken och några dagar senare avlider de. Någon vecka senare uppträder strålning på flera ställen i Norrbotten. I Kiruna kommun hittar skolbarn i Kuttainen en kapsel, liknande upptäckter görs i ett hyreshus i Luleå, av ett älgjaktslag i Piteå och på en skola i Boden. Kaos på länsstyrelsen? Det är i korta drag det skrämmande scenario som de fyra nämnda kommunerna och länsstyrelsen fick att brottas med. Där uppstod enligt uppgift mer eller mindre kaos första övningsdagen, ledningen fick en del kritik för att man satte deltagarna under för hård press omgående. Stig Ekberg håller inte med: Vi började väldigt lugnt. Men hade vi inte gjort ett enda inspel hade det nog blivit kaos på länsstyrelsen ändå. Ekberg konstaterar också att det inte är meningen att allt ska fungera, utan att deltagarna ska lära. Han hade 100 personer att tillgå för att göra övningen så trovärdig som möjligt. Representanter från andra Norrbot- Svenska myndigheter bygger förtroende tenskommu- ner, journalister, allmänhet, representanter från (SSI) Strålskyddsinstitutet och Socialstyrelsen fanns Stig Ekberg med som motspelare. Övningsledningen hade 60 olika inspel, färdiga manus att använda om de passade. Men övningen styrdes av hur kommunerna och länsstyrelsen reagerar och vilka beslut de tar. Behövs fler dagar Stig Ekberg är van vid kärnkraftsövningar i sitt hemlän: Då brukar vi under totaltövning normalt pressa in allt under en dag. Jag ställer inte upp på det längre, den formen tillhör det förgångna. Tredagarsövningen gav möjlighet att både analysera och rätta till brister. Det höjer kompetensen. En sån här övning ger också kunskap om lokala och regionala problem som är värdefulla för SSI, Jordbruksverket med flera. En snabb erfarenhet? Vid sådana här händelser måste vi bli bättre koordinerade. Kan scenariot bli verklighet, undrar ni kanske? Sådana här kapslar finns i samhället, bland annat inom sjukvården och industrin. I övningen visade det sig vara cylindrar innehållande cesium och radium som stulits från en cancerklinik i USA och hamnat i Norrbotten. Text o Foto på Barents Rescue: PER LARSSON Foto: BIRGER MARKUSSON Richard Greene från amerikanska ambassaden var imponerad av samarbetet.

11 Sirenen Nr nyheter Stora resurser kan användas på optimalt sätt med rätt information redan från början. Känslomässigt är detta en liten bygds stora tragedi. Indal har inte mer än mellan och invånare. Dessa är räddningsledaren Leif Fällmans två starkast bestående intryck efter bussolyckan 25 kilometer nordväst om Sundsvall, där fyra skolbarn och två chaufförer dog. Det var en ödets ironi att olyckan inträffade när den gjorde det, måndagen den 17 september. Räddningstjänsten i Sundsvall-Timrå hade i närmare två veckor arbetat dag och natt med att hejda en hotande översvämning. Det fanns gott om folk både på brandstationen och i SOS-centralen. Direkt efter att vi fått klart för oss hur stor olyckan var hade vi en stab på tio personer, som tog hand om informationsfrågor, resursbehov och vidarelarmning. På flygplatsen Midlanda stod en polishelikopter, som en av våra brandingenjörer skulle använda för att få den senaste bilden av vattenläget, förklarar Leif Fällman. Kortast möjliga tid Brandingenjören i helikoptern var först på olycksplatsen och kunde öppna kanalerna till SOS. Arbetet kunde dras igång snabbt och alla tänkbara resurser kom på kortast möjliga tid till olycksplatsen på riksväg 86, ungefär mitt emellan Indal och Liden. Räddningstjänsten i Sundsvall-Timrå hade 30 personer på plats, inklusive deltidsbrandmän från Liden och Söråker. Fyra sjukvårdsgrupper med totalt fyra läkare och åtta sköterskor skötte sjukvårdsinsatsen på plats. Polisinsatsen gjordes av 20 polismän. Helikoptrar rekvirerades från Snabba insatser vid den svåra skolbussolyckan Foto: MATHIAS LINDQVIST, SUNDSVALLS TIDNING Den otäcka kollisionen mellan en skolbuss och en timmerbil orsakade ett stort räddningspådrag. Fem helikoptar var snabbt på plats och transporterade de svårast skadade till sjukhus. Det är en oerhörd styrka att ha en sådan resurs, sa räddningsledaren Leif Fällman. Kalix, Lycksele, Östersund och Sundsvall. Fem helikoptrar sattes alltså in i räddningsaktionen. Flygtransport för skadade är en oerhörd styrka, tycker Leif Fällman, som är tacksam för att olyckan inträffade vid en tid på dygnet när resurserna är enklast att snabbt aktivera. Han tycker också att olyckan i allra högsta grad bekräftar värdet av övning. Det krävdes mycket liten styrning på olycksplatsen. Alla visste vad de skulle göra och med flexibilitet löstes uppgiften på ett utmärkt sätt. Olika kategorier hade kunnigt folk, som lugnt och metodiskt gjorde vad de tyckte var viktigast att göra. Sjukhuset i Sundsvall utlöste katastroflarm och ställde om all verksamhet för att ta hand om olycksoffren. Ett katastrofkansli upprättades och dirigerade transporterna av de skadade. Några av de svårast skadades fördes i helikopter till universitetssjukhuset i Umeå. Vi gjorde räddningsinsatsen utan att veta hur många som fanns i bussen. Det går varje morgon två bussar mellan Indal och Liden och ingen kunde ge besked om hur många skolbarn som klivit på just den här bussen. Det var först vid lunchdags omkring tre timmar efter olyckan som polisen visste det exakta antalet inblandade människor. Utmärkt efterarbete Efterarbetet efter olyckan har fungerat utmärkt, tycker Fällman. Mycket snabbt aktiverades krisgrupper. En grupp arbetade redan på olycksplatsen, en annan vid sjukhuset för att möta de anhöriga och en tredje på Lidens skola, dit barnen skulle. De personer som bor i närheten gjorde en stor insats genom att tidigt ta hand om de oskadade eller lätt skadade barnen. Alla brandmän som deltog i insatsen har haft samlingar med räddningstjänstens egen samtalsledare. Jag har själv under fyra halvdagar besökt alla klasser i skolorna i Indal och Liden och försökt förklara vad som hände, berättar Leif Fällman. Så gott jag kunnat har jag svarat på elevernas frågor. Om varför det hände. Och varför det hände just deras kamrater. Jag har svarat så ärligt och uppriktigt det gått om en olycka mycket värre än jag varit med om förut. MATS OSCARSSON Nya översvämningar i Norrland Viktigt att vara ute i god tid För andra året i följd drabbades mellersta Norrlands kustland av allvarliga översvämningar. Kraftiga och ihållande regn gjorde att marken mättades och diken, sjöar och åar fick ta emot enorma vattenmängder. De höga och snabba flödena slet med sig lösa jordarter och gjorde att vägar och banvallar underminerades. Tåtrafiken på linjen Sundsvall-Östersund måste tidigt stängas. Senare drabbades norra stambanan av samma öde. I tätorterna hann dagvattenledningarna inte med att föra bort vattenmassorna i samma takt som de strömmade till. Viadukter vattenfylldes och källare översvämmades. Grus och lera, som sköljdes ut över asfalterade ytor, täppte till dagvattenbrunnar och skapade mindre insjöar som ställde till problem för trafiken. Översvämningarna förra året gällde nästan enbart Ljusnans vattensystem. I år drabbades ett betydligt större område. Det var översvämningar överallt, berättar ställföreträdande räddningschefen i Sundsvall-Timrå, Leif Fällman. Flera dammar hotade att rasa och krävde akuta åtgärder. På ett ställe tog en å en helt ny sträckning och en restaurang hamnade därvid på en ö utan vägförbindelse. I andra vattendrag bildades proppar av losslitna träd. Bred stab organiserades Redan i ett tidigt skede organiserades en stab med representanter för kommunen, polisen och militären. Här gällde det att snabbt skaffa fram maskiner, fordon och utrustning av alla slag. Hemvärnet och I 5 i Östersund ställde upp med personal för att bygga barriärer och rensa undan proppar i vattendragen. Från Räddningsverkets skola i Sandö kom pumpar och annan utrustning samt ett 30- tal totalförsvarspliktiga räddningsmän och beredskapsmän under utbildning. Räddningsverket i Karlstad bidrog med informationspersonal och geologisk expertis. Från det tidigare översvämningsdrabbade området i Arvika kom hjälp med cirka meter lättviktsvallar. De var av två typer, dels den ursprungliga modellen Aqua Barrier med triangelformade stöd av stål som kompletteras med lastpallar, dels den utvecklade varianten av korrugerad plåt. Båda visade sig fungera utmärkt. Men som Sören Hjalmarsson, brandmästare i Arvika med stora erfarenheter från förra årets översvämningar, påpekade: Det är viktigt att vara ute i god tid och få upp barriärerna, när det fortfarande är någorlunda torrt. När vattnet väl börjat stiga är det ett helsike att få utrustningen på plats. ULF ERLANDSSON

12 12 Sirenen Nr nyheter Sammanslagning som syftar till effektivare förebyggande Sprängämnesinspektionen försvin dyker upp som ny avdelning i Räd Den 1 oktober fick Räddningsverket tjugotalet nya medarbetare. Dagen innan lade Sprängämnesinspektionen, SÄI, ner sin verksamhet och ansvaret för uppgifterna fördes över till Räddningsverket. En fråga som diskuterats sedan början av 80-talet har fått sin slutliga(?) lösning. Redan den kommitté, som resulterade i att Räddningsverket bildades, hade föreslagit att Sprängämnesinspektionen skulle ingå i den nya myndigheten. Splittringen av ansvaret för olycks- och skadeförebyggande arbete skulle minska på central nivå, ansågs det. Men av dessa tankar blev intet utan frågan kom igen i Hotoch riskutredningen Skälet var den gången att få till en förbättrad samordning inom kemikalieområdet. Men politikerna ångrade sig igen övertog Försvarsdepartementet ansvaret för brandfarliga och explosiva varor från Näringsdepartementet och då kom parterna i ett tänkt giftermål att hamna under samma departement. I fjol fick Statskontoret regeringens uppdrag att utreda en sammanslagning av myndigheterna och i maj i år fattade riksdagen beslut om att lägga ner Sprängämnesinspektionen den 30 september och föra Lena Tistad, chef för nya avdelningen: Kontinuiteten kommer att bibehållas Lena Tistad, i dag ställföreträdande avdelningschef vid Räddningsverkets riskoch miljöavdelning, blir chef för den nya avdelning som inrättas i samband med att verket övertar Sprängämnesinspektionens uppgifter. över inspektionens uppgifter till Räddningsverket. I propositionen Integrering av verksamheter inom politikområdet Skydd mot olyckor 2000/01 radar regeringen upp bevekelsegrunderna för en nedläggning av SÄI. Ett tungt vägande skäl är statsmakternas strävan att öka integrationen mellan olycks- och skadeförebyggande åtgärder och räddningstjänst. Det bör enligt regeringen råda en helhetssyn eftersom båda myndigheterna har som målsättning att minska antalet olyckor. Utgår från olika lagar Båda myndigheterna utför tillsyn för att hindra eller begränsa skador av brand. Räddningsverkets tillsyn utgår från räddningstjänstlagen, Sprängämnesinspektionens från lagen om brandfarliga och explosiva varor. På det lokala planet i kommunerna är det däremot samma politiska organ som har ansvar för tillsynen, nämligen räddningsnämnden eller dess motsvarighet. Regeringen tycker att de båda myndigheternas verksamheter överlappar varandra på ett viktigt område som är lagstiftningsmässigt och administrativt komplicerat. Förenkling och samordning blir konsekvensen av en integrering. Regeringen ser framför Namnet blir Avdelningen för brandfarliga och explosiva varor, BEx. Sprängämnesinspektionens personal har arbetat fram en lista på ett 35-tal punkter som kravprofil på den person som ska leda verksamheten i fortsättningen. Jag blir inte avskräckt för att jag inte motsvarar alla de ställda kraven. Det tror jag ingen skulle göra, säger Lena Tistad, mitt uppe i den process som pågår för att göra nedläggningen så skonsam som möjligt. Jag kommer inte att kunna hjälpa medarbetarna med direkt handläggning av frågor, men tror ändå att jag ska kunna bli bollplank i känsliga ärenden. Starkt kritiska Det är ingen hemlighet varken för Lena eller någon annan att medarbetarna på SÄI varit starkt kritiska till att verksamheten ska föras över till Räddningsverket. Jag har naturligtvis förståelse för att medarbetarna är besvikna över att de inte får fortsätta arbeta i en egen väl fungerande myndighet. Det sig en tydligare och effektivare myndighetsstruktur, till nytta för hela säkerhetsarbetet med mindre dubbelarbete. Genom att ta hand om hela verksamheten får Räddningsverket bättre förutsättningar att verka längs hela skalan av olycks- och skadeförebyggande åtgärder. I propositionen förklaras att organisationsförändringen ligger i linje med statsmakternas ambition att Statens räddningsverk och den kommunala räddningstjänsten får en stärkt förebyggande roll. De medarbetare som tillhört Sprängämnesinspektionen ska även i fortsättningen verka från lokalerna i Solna. I riksdagsbeslutet sägs att detta gäller tills vidare. Denna lösning är regeringens reaktion på den misstanke som framfördes av några remissinstanser; att en utlokalisering skulle leda till kompetensförluster, som kunde vara en nackdel för verksamheten. Nedläggningen av Sprängämnesinspektionen ska enligt propositionen göras på ett sådant sätt att den inte äventyrar säkerheten på det område som Sprängämnesinspektionen hittills ansvarat för. MATS OSCARSSON Lena Tistad Otillåten lagring. Sprängämnesinspektionen gjorde 257 tillsynsbesök under Den svårt rostangripna cisternen för diesel upptäcktes vid ett av tillsynsbesöken. Återställde inte företaget cisternen i brukbart skick skulle rörledningarna till cisternen kapas... gäller nu för mig att övertyga dem om att en integrering av frågorna är positiv för samhällets totala skydd mot olyckor. Våra uppgifter har ju faktiskt samma mål; att minska risken för olyckor och deras konsekvenser. Lena Tistad är medveten om att hon får ta hand om en verksamhet, där medarbetarna har hög kompetens och hög trovärdighet hos sina intressenter. De allra flesta följer med över till Räddningsverket och därigenom tror Lena att kontinuiteten kan bibehållas. Två myndighetskulturer ska nu sammanjämkas. Tillsyn är en verksamhet som Räddningsverket och SÄI bedriver på rätt olika sätt. SÄIs är betydligt mera konkret, jämförd med verkets systemtillsyn. Det går inte att säga att den ena typen av tillsyn är bättre än den andra, tycker Lena Tistad. Jag tror att båda kommer att tillämpas i fortsättningen. I Räddningsverket är rådgivning skild från tillsyn. Om detta arbetssätt ska tillämpas också på det nya verksamhetsområdet är för tidigt att uttala sig om. SÄI har stor erfarenhet att utreda olyckor. Den nya avdelningschefen anser det rimligt att Räddningsverket drar nytta av den erfarenheten. På samma sätt kan SÄIs verksamhet få hjälp av Räddningsverket i internationella sammanhang. Vad det innebär i tid att verksamheten ska finnas kvar i Stockholm har Lena Tistad ingen uppfattning om än. Jag ska jobba för att inte avveckla i Stockholm och ser inget märkvärdigt i att jag ska vara i Karlstad två dagar i veckan. Jag har svårt att förstå medarbetarnas tveksamhet till den lösningen. Hur det blir på sikt får framtiden utvisa. Förändringar är naturligtvis inte uteslutna, men ska det vi på BEx vara med och påverka, slutar Lena Tistad. MATS OSCARSSON

13 Sirenen Nr ner och dningsverket Så här tycker inspektionens personal om flytten till Räddningsverket Åke Persson Chef B-enheten Det finns ett beslut om att vi ska tillhöra Räddningsverket. Så nu får vi göra det bästa av situationen. Personalen är orolig eftersom processen tagit så lång tid, men verksamheten ska inte behöva bli lidande i framtiden, hoppas jag. Jag hoppas att vi även i fortsättningen ska kunna fatta snabba beslut när det behövs. Vi har många resdagar per år. Eftersom industrin betalar för hela verksamheten har jag svårt att se fördelarna med en placering i Karlstad. Vi fungerar bäst i Stockholm. Det är lättast att komma ut i landet härifrån och lättast att komma hit. Jag har svårt att se några fördelar med sammanslagningen. Att besöka två olika experter på samma myndighet är knappast enklare än att besöka två experter på olika myndigheter. Vi har ju fortfarande olika sakområden att arbeta med. Alf Rosberg E-enheten 13 Beslutet är fattat. Nu är det viktigt att den fortsatta processen ger oss möjlighet att fortsätta med den viktiga uppgiften att på olika sätt stödja de människor och företag som jobbar med explosiva ämnen, så att de kan bedriva sin verksamhet på ett säkert sätt. Vi jobbar idag mycket nära våra kunder och vill inte bli fångar i ett byråkratiskt arbetssätt. Vi kan känna farhågor inför den stora organisationens byråkrati. Vi vill behålla den lilla organisationens fördelar och kombinera med den stora organisationens resurser. Jag ser det som helt nödvändigt att vi är placerade i Stockholm. Huvuddelen av de personer som innehar nyckelkompetenser inom Sprängämnesinspektionens verksamhetsområde är idag bosatta i Stockholm. Tomas Grut E-enheten nyheter Den nu väl fungerande funktionen kan bli lika bra när den hamnar i en egen avdelning i Räddningsverket. Samtliga befattningar ska så vitt jag förstår finnas kvar. Att vi ska sitta kvar i Stockholm ser jag som en nödvändighet. Branschorganisationer och andra som vi har dagliga träffar med finns i Stockholm. Att flyga ut i landet från Karlstad via Stockholm är både för tidskrävande och fördyrar verksamheten. Jag vet för litet om Räddningsverket för att kunna spekulera i hur det kan vara att hamna i den organisationen. Däremot är jag säker på att vi med vår operativa erfarenhet kan hjälpa till att få ut Räddningsverket mera på fältet. Foto: TORD BÖRJESSON, SÄI Fakta om SÄI Tillstånds-, tillsyns- och föreskrivande myndighet för hantering av brandfarliga och explosiva varor. Övergripande målsättning är att förebygga så att personer och egendom inte kommer till skada vid hantering av brandfarliga och explosiva varor. Chef för inspektionen har varit generaldirektören Erik Nilsson, som också varit ordförande i styrelsen. Verksamheten har varit organiserad i en verksledningsstab och tre sakenheter: Enheten för brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor (B-enheten), Enheten för explosiva varor och brandfarliga gaser (E-enheten) och Enheten för brandfarliga och explosiva varor inom försvaret (F-enheten) Sex föreskrifter utfärdades under 2000, fem av dem med tillhörande allmänna råd. Vid årsskiftet 2000/01 bestod SÄIs regelverk av 30 föreskrifter och 33 allmänna råd. Under 2000 gjordes 257 tillsynsbesök. Av dessa var 230 föranmälda. Beslut fattades i 193 ärenden om tillstånd till hantering av explosiva varor och elva ärenden om tillstånd till hantering av brandfarliga varor. Drygt 20 tjänster. Budgeten för 2001 ligger på 17,3 miljoner kronor. Kenneth Jarnryd, SACO-ordförande Under de senaste 15 åren har en rad utredningar gjorts om SÄI, dess verksamhet och organisatoriska tillhörighet. Samtliga har efter remissbehandling konstaterat att det inte funnits några vägande skäl att förändra organisatoriska tillhörigheten eller lokaliseringsort. Enda undantaget är den senaste utredningen. Talande är utredarens, Berit Rolléns, uttalande i Aktuellt: Uppdragsgivaren hade ju bestämt att sammanslagning skulle ske. Statssekreteraren på Försvarsdepartementet har dock försäkrat Foto: MATS OSCARSSON personalen vid ett möte att samtliga ska få behålla sina tjänster och anställningsuppgifter. Det enda skäl till sammanslagning av myndigheterna som angavs från regeringskansliet var att det är ju enklare att bara behöva ha kontakt med en myndighet. Några konkreta sakskäl kunde inte presenteras. Det är nu fackföreningens förhoppning att statssekreterarens löfte kommer att respekteras och att arbetet med att slå samman de båda myndigheterna ska ske i en konstruktiv anda. Krister Källberg E-enheten Jag känner en stor farhåga för att Räddningsverket är en stor koloss, som inte är anpassad efter de korta beslutsvägar, som kännetecknar Sprängämnesinspektionen. Den personliga friheten och ansvaret är stor hos oss och jag är rädd för den stora organisationens tungroddhet. Jag har fått vissa indikationer på att vårt minimum av byråkrati kan förloras. Men från hög politisk nivå på Försvarsdepartementet har vi fått löfte om att inte drabbas av några försämringar och att sammansmältningen ska gå smidigt.

14 14 nyheter Enorma skadekrav efter brand i färglager Värden för flera hundra miljoner kronor förstördes vid en brand i ett färglager i Stockholm i somras. Skadeanspråken är uppe i hela 400 miljoner! Stora resurser sattes in för att begränsa skadorna, men det misslyckades alltså och insatsen har kritiserats. Ett industriområde i södra Stockholm skakades i början av juni av två kraftiga explosioner. På larmcentralen utlöstes först ett automatiskt brandlarm, därefter kom en mängd larmanrop via 112. Ett mörkt rökmoln syntes mot himlen och de första utryckningsstyrkorna begärde genast förstärkning från flera stationer. Insatsen kom att bli den största i Stockholm på flera år. Totalt 190 man från 15 stationer jobbade sammanlagt mantimmar innan uppdraget var avslutat. Värden för cirka 400 miljoner kronor hade då gått till spillo. De drabbade försäkringsbolagen uppger att de aldrig haft så många olika skadekrav på grund av en och samma brand. Trodde det var färgaffär Storbranden började i ett distributionslager för färger, lacker, lösningsmedel och andra produkter för målare. Det var inrymt i en enplansbyggnad om cirka 20X50 meter med parkeringsdäck på taket. Färglagret var utformat som en självbetjäningsbutik, där grossister och entreprenörer hämta produkter de behövde. Det hade tillstånd för förvaring av sammanlagt liter brandfarlig vara klass I eller II. Men det visste inte räddningsledaren och hans personal när de först anlände till platsen. De trodde det var fråga om en vanlig färgaffär. Branden var omfattande redan från början. Kraftiga lågor slog ut genom de krossade skyltfönstren. Invändig släckning var inte att tänka på. Inriktningen blev i stället att dämpa lågorna och skydda två stora kontorshus med vardera sex våningsplan som låg omedelbart intill det brinnande färglagrets långsidor. Det visade sig lättare sagt än gjort. Slog ut väggen Mellan färglagret och kontorsbyggnaden i öster saknades ordentlig brandavskiljning. När färgfirman behövde större lokaler hade man helt enkelt slagit ut en vägg mellan de två huskropparna. Branden spred sig därför snabbt i bottenplanet. Dessutom slickades hela tiden kontorsfasaden av höga lågor från vätskebranden i färgförrådet. Den första timmen var vattenförsörjningen ett problem. Brandpostnätet räckte inte, trycket blev för lågt. Senare löste det sig genom att vi tog vatten från en större krigsbranddamm, berättar räddningsledaren Anders Öberg. Också kontorsbyggnaden i väster var illa utsatt. Strålningsvärme och lågor som pumpade ut genom öppningar i det brinnande färglagret startade bränder i flera av kontorsrummen. Där kunde de snabbt bekämpas och brandpersonalen trodde att läget var något så när under kontroll. Då såg vi till vår fasa att det plötsligt slog ut lågor från sexvåningshusets vind. Oförbrända rökgaser måste ha spridit sig dit på något sätt, förklarar Anders Öberg. Båda de stora kontorshusen blev därför illa skadade. De står fortfarande igenbommade och det har till och med talats om att riva dem. Kritik mot insatsen Orsaken till branden är ännu inte känd. En anställd lämnade som siste man byggnaden ungefär 30 minuter innan de inledande explosionerna. Då syn- Trots att stora räddningsresurser sattes in gick det inte att hindra branden från att bli en av de dyraste i Sverige någonsin. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN I STOCKHOLM Brandpostnätet räckte inte till, trycket blev för lågt. Här har vattenförsörjningen kommit igång och räddningspersonalen trodde sig ha läget under kontroll när det plötsligt började brinna på vindsvåningen. tes inget ovanligt. Den enda elektriska förbrukningskällan som var påslagen var truckladdningen. Utomstående vittnen har framfört kritik mot räddningsinsatsen. De menar att ledningen var för passiv och inte vidtog tillräckliga åtgärder i tid. Räddningstjänsten i Stockholm har tillsatt en intern utredning för att lära av erfarenheterna. Det är lätt att vara efterklok och med facit i hand kunde vi gjort annorlunda. Men det blev ett glapp mellan räddningsledningen och den förebyggande personalen som hade kännedom om objektet. Det fanns ingen insatsplan eller andra ritningar. Vi som var på plats visste inte ens att det fanns så mycket brandfarliga vätskor inne i byggnaden, förklarar räddningsledaren. Inte ens rökluckor fanns Av en annan artikel på detta uppslag framgår att detta inte var första storbranden i ett lager för brandfarliga vätskor.

15 15 nyheter Nya utbildningen: Brandman kan bli räddningschef I Sverige finns för närvarande tre stora leverantörer av färg och lösningsmedel: Syntema, Alcro och Axo-Nobel (tidigare Nordsjö Färg). De har distributionslager på olika platser ute i landet. Det är butiker där målarfirmor och andra storkunder kan komma och hämta vad de behöver för tillfället. Där förekommer också viss hantering genom att man blandar olika kvaliteter och kulörer. Distributionsanläggningarna ligger i allmänhet på ett industriområde, ofta insprängda bland andra byggnader. De brandfarliga vätskorna förvaras fritt i lokalen i burkar eller dunkar. Brandskyddskraven är låga, skumsprinkler är sällsynt, i bästa fall finns det ett automatiskt brandlarm. Brandskyddskraven är små. Distributionsförråden ligger ofta inklämda mellan andra byggnader med helt annan verksamhet. Jag förstår inte att det kan vara tillåtet att förvara så stora mängder brandfarliga varor i Foto: ULF KARLSSON Fler storbränder i färglager Genom åren har det varit flera storbränder i sådana objekt. Här är några av dem: Färghuset i Luleå. Totalbrand i färglager som också förstörde ett intilliggande möbelvaruhus. Klintens Färg i Nacka. Två skilda storbränder på 1980-talet. Den ena branden vållades av statisk elektricitet när man hällde tillbaka en burk färg i en större behållare, den andra branden var troligen anlagd. Alcros färdiglager i Nykvarn. En gnista från en elmotor vållade en totalskada på kvadratmeter. Jotun-fabriken i Norge. En truck körde på en rörledning som gick av, flera människor omkom vid brand i utläckande vätska. en lokal som ligger så illa till. Det enda som fanns var ett automatiskt brandlarm, ingen skumsprinkler eller ens rökluckor i taket, säger Anders Öberg uppgivet. Ulf Erlandsson I den nya utbildningen för räddningstjänstens personal bör det bli möjligt att gå hela vägen från brandman till räddningschef. Samtidigt öppnas vidareutbildningen för andra ingenjörskategorier än brandingenjörer. Detta är två nyheter i utvecklingen av det förslag till förändrad utbildning som RUFFgruppen (Räddningstjänstutbildning för framtiden) lämnade för drygt ett år sedan. Regeringen ställde sig positiv till RUFF-förslaget, men ville ha mer utvecklad beskrivning av hela systemet med grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning för räddningstjänstens personal. Regeringen vill även se hur de kommunala behoven inom hela området skydd mot olyckor tillgodoses i det nya systemet samt hur mycket utbildningen kommer att kosta för staten och kommunerna. I slutet av september diskuterades ett preliminärt förslag till utbildningssystemets utformning. Nationella mål Vi utgår från att räddningstjänstlagstiftningen moderniseras, att detaljregleringen minskar genom att mål och resultatstyrning får gälla fullt ut på såväl nationell som kommunal nivå. Denna syn bör då också prägla hanteringen av utbildningsfrågorna. Räddningstjänsten bör styras av nationella mål samtidigt som den statliga tillsynsverksamheten mer inriktas på uppföljning och utvärdering, säger Roland Nilsson, Räddningsverket. Tillsammans med Peter Carlstedt, ställföreträdande chef för Räddningsverkets skola i Sandö leder han utredningen. Den nya författningsregleringen kommer troligen att ge kommunerna större utrymme till lokal anpassning av räddningstjänstens verksamhet, organisation och kompetens. Dessa frågor kommer inte att bestämmas av detaljerade föreskrifter och räddningstjänstplaner utan får sin utgångspunkt i kommunala handlingsprogram som bygger på riskanalyser och riskbedömningar. Utredarna anser att kompetens och utbildning i betydligt större utsträckning bör varieras beroende på kommunernas riskbild. Därför bör det i huvudsak endast ställas generella krav på kompetens och utbildning med hänsyn till riskbilden. En viss grundkompetens för anställning i räddningstjänsten krävs dock med hänsyn till nationella mål om likvärdig säkerhet. För vissa funktioner med särskilda befogenheter som räddningsledare och tillsynspersonal bör också bestämmelserna vara tydliga. Allmänna råd och tillsyn Det här betyder att kommunerna i övrigt vägleds av staten genom de nationella målen, allmänna råd och tillsyn. Tillsynen avgör vilken kompetens och utbildning som kan vara lämplig med tanke på de risker som kan finnas i kommunerna. Riksrevisionsverket har kritiserat Räddningsverket för att utbildningen inte motsvarar kommunernas behov. Nu ges kommunerna stora möjligheter till att påverka utbildningen på alla nivåer. Räddningsverket bör samråda Roland Nilsson med kommunerna om utbildningsplaner och kursplaner. Även på skolnivå bör det finnas råd där kommunerna kan delta i planering och utvärdering, säger Roland Nilsson. Utredningen åtgärdar även kritiken om att forskningsoch utvecklingsverksamheten inte fått tillräckligt genomslag i utbildningen genom flera förslag till förbättringar. Den nya utredningens förslag till grundutbildning är i princip enligt RUFF-förslaget, en ny tvåårig, eftergymnasial utbildning som är studiemedelsberättigande. Sammanhållet system Däremot innehåller det preliminära förslaget till vidareutbildning flera nyheter. Vi föreslår ett nytt sammanhållet system för vidareutbildning upplagt på tre linjer: verksamhetsledning av skydd mot olyckor, insatsledning av räddningstjänst samt olycksförebyggande verksamhet. Systemet innehåller flera alternativa rekryterings- och karriärvägar. Har man tagit examen i grundutbildningen ger det möjlighet att vidareutbilda sig till alla befattningar inklusive räddningschef, säger Peter Carlstedt. Andra ingenjörer Förslaget talar egentligen inte om heltids- och deltidsutbildning. Utbildningen i räddningsinsatser är ett av fyra block i grundutbildningen och samma, oavsett anställningsform. Om kommunens riskbild tillåter det, kan kommunens grundutbildning av brandmän begränsas till del av grundutbildningen som avser räddningsinsatser. En nyhet är att systemet skulle öppna vidareutbild- Peter Carlstedt ningen för andra ingenjörer än brandingenjörer. Skälet till det är i första hand att kommunerna ska kunna rekrytera när det är brist på brandingenjörer. En kommun med stora kemiska risker kan sträva efter att rekrytera en ingenjör med kemiteknisk grundutbildning och påbyggnad i räddningstjänst, säger Peter Carlstedt. Utrymme för anpassning Vidareutbildningen bygger på bas- och påbyggnadskurser som kan kombineras i program anpassade till kommunens riskbild och organisation. Vi anser att det förslag som vi nu diskuterar ger bättre förutsättningar och större utrymme för utbildningens anpassning till kommuners olika behov av kompetens. Genom att begränsa författningsregleringen och i stället arbeta med råd och tillsyn skapar vi möjligheter för snabbare anpassning till förändrade behov inom räddningstjänsten, säger Roland Nilsson. GUNNO IVANSSON Utredningen ska vara på regeringens bord 30 november. Skälet till att innehållet offentliggörs nu är att utredarna vill ha in synpunkter. Hör i så fall av er till dem på följande e-postadresser: eller

16 16 Sirenen Nr nyheter Ännu en storbrand i återvinningslager Företagen måste skärpa sig Återvinningsbranschen måste bli bättre på att lagra sina produkter och räddningstjänsten bättre på att följa upp att det görs. Det drar brandingenjör Linus Eriksson i Malmö fram som den viktigaste erfarenheten av storbranden i ett däckslager. Ett maskinhaveri den 23 september i däckåtervinningsföretaget Däck Rec i industrihamnen i Malmö antände lagret på ton däck. Enorma mängder tjock, svart rök steg mot himlen, men turligt förde vinden röken ut över Öresund. Räddningstjänsten satte till stora resurser och fick ta till ovanliga metoder för att hindra branden få fäste djupt ner i huvudlagret, ett berg på tusentals kubikmeter gummi. Först efter fyra dygn oavbruten bekämpning med brandmän (grannkommunerna bidrog med förstärkning) ansåg sig räddningstjänsten ha läget någorlunda under kontroll. Dumpade i hamnen Vi insåg tidigt att vi inte skulle kunna släcka med vatten och prövade alternativ med skum och sand, men inget hjälpte. Taktiken blev att dumpa de brinnande gummihögarna i hamnbassängen, berättar Linus Eriksson, som från och till tjänstgjorde som räddningsledare. Syntetiskt gummi är en petroleumprodukt som inte löses i vatten och därför kunde miljöförvaltningen ge klartecken till dumpningen (gummit ska samlas upp senare). Foto: BO NYSTRAND Hjullastarna krävde hela tiden bevakning av varsin släckbil. Så fort skoporna rörde om i gummihögarna flammade elden upp. Maskinförarna måste använda andningsskydd, men klarade denna ovana arbetssituation väl. Hjullastare rekvirerades. Först på tredje dygnet fick man tillgång till riktigt stora maskiner från Malmö kolhamn och branden kunde kontrolleras, men kommer att kräva bevakning under en längre tid. Branden hade bara trängt ner några meter i det stora berget av gummi och vi lyckades stoppa fortsatt spridning. Flera bränder i återvinningslager har i år inträffat i Skåne, bland annat brann i somras ett lager med ton batterier i Landskrona (se Sirenen nr 5/01). Linus Eriksson anser att bränder i sådana lager kan förebyggas. Ställa krav på företagen Räddningstjänsten måste ställa krav på dessa företag och under brandsynen följa upp att man lagrar papper, gummi, lastpallar, batterier och så vidare på ett vettigt sätt. Räddningsverket har gett ut information om detta i SRV- Aktuellt 11:96. Av den framgår hur man kan undvika storbränder och kan ge räddningstjänsten en ärlig chans att släcka om det börjat brinna i en väl avgränsad del av lagret. Eriksson framhåller också två andra erfarenheter från denna brand: Vi fick än en gång bekräftat hur viktigt det är att ha en fungerande stab och ledning med uthållighet över flera dygn. Detta klarade vi utmärkt tack vare det samarbetsavtal som finns inom Räddningstjänstregion Syd. Vikten av att tidigt gå ut med tydlig information till allmänheten. Vi avdelade direkt informationsbefäl som hela tiden försåg media med information och som svarat på frågor. Vi har även flitigt använt radion som kanal för att nå Malmöborna. STIG DAHLÉN Fotnot: SRV-Aktuellt nr 11:96 kan, utan kostnad, beställas från Räddningsverkets publikationsservice, L124, Karlstad eller på fax: Ambulanssjukvården i Göteborg Räddningstjänsten snuvade Falcken I Göteborg drogs en lättnadens suck i början av september. Då meddelades att Räddningstjänsten Storgöteborg fått uppdraget att sköta ambulanssjukvården i hela Göteborgsområdet. Att en offentlig verksamhet med full kostnadstäckning kan konkurrera ut en privat entreprenör känns kul, säger en mycket nöjd Nils Andréasson, biträdande räddningschef. Räddningstjänsten har tidigare haft ambulanssjukvården i Göteborgs stad på ettåriga förlängningsavtal. Det nya avtalet innebär att området utökas med Mölndals, Partille och Härryda kommuner. Dessutom förlängs det till ett femårsavtal som sträcker sig från 1 april 2002 till och med 31 mars För räddningstjänsten stod mycket på spel. Om upphandlingen förlorats hade man tvingats lägga ner den nuvarande verksamheten och skära bort 118 tjänster. Upphandlingen startade i februari och gällde tre områden i Storgöteborg, Syd, Väst och Nordost. Falck Sverige konkurrerade i alla tre områdena. I Syd fanns en tredje konkurrent, Bohusläns ambulansekonomiska förening som har ambulanssjukvården i dag. I Väst var det bara Falck och räddningstjänsten och i Nordost ville även Nols ambulans AB ha ett ord med leken. Ingen diskussion Enligt uppgifter från representanter för Västra Götalandsregionen vid en presskonferens var det aldrig någon diskussion om vart erbjudandet skulle gå. Vi har en större organisation, bättre infrastruktur, ekonomi och möjlighet att utveckla komptensen och säkerställa kvaliteten. Den nya ambulansavdelningen kommer att 138 tjänster, de flesta sjuksköterskor. Ett krav i anbudet var en vitare ambulansorganisation, det vill säga ambulanserna ska bemannas huvudsakligen av sjuksköterskor. Målet är 60 procent sjuksköterskor Skälet är att de vill öka kompetensen och säkerheten. Till att börja med ska ambulanserna köras av brandmän som har sjukvårdsutbildning. Fram till 2005 ska vi anställa sjuksköterskor så att vi kommer att ha hälften sjuksköterskor och hälften ambulanssjukvårdare. Vi kommer att behålla fyra ambulansstationer med brandmän som har kombinationstjänst i områden med färre utryckningar. I pengar handlar avtalet om dryg 400 miljoner kronor. De 30-talet ambulanssjukvårdare i Mölndal som kör åt Bohusläns ambulansekonomi erbjuds jobb i räddningstjänsten. GUNNO IVANSSON

17 Sirenen Nr Malmö kan förlora ambulanssjukvården Förra året tog räddningstjänsten i Malmö hem anbudet på ambulanssjukvården i sydvästra sjukvårdsdistriktet av Region Skåne. Risken är nu att avtalet måste rivas upp. Både länsrätten och kammarrätten har slagit fast att Malmö överskrider sina befogenheter när man bedriver ambulanssjukvård i andra kommuner. Anbudet från beställaren sydvästra sjukvårdsdistriktet omfattade Malmö, Svedala, Trelleborg och Vellinge kommuner. Malmö gick in med ett anbud och fick uppdraget som sträcker sig fram till och med år Enligt avtalet kör Malmö även i Svedala kommun och Trelleborg sköter ambulanssjukvården i Vellinge som underentreprenör åt Malmö. Inom egna området Kommunallagen säger att en kommun enbart får bedriva verksamhet inom det egna geografiska området och en person överklagade upphandlingen. Både länsrätten och kammarrätten har gett den överklagande rätt och upphävt kommunens beslut att lämna in anbud. Region Skåne gjorde distriktsindelning och vi kunde inte göra annat än lägga anbud på den distriktsindelning som gjorts, säger en oroad Lars Berg, räddningschef i Malmö. Stora konsekvenser Enligt Lars Berg kan utslaget få vittgående konsekvenser. Om man bara får köra inom den egna kommunen innebär det att räddningstjänsten är borta som operatör inom ambulanssjukvård. En kommun är i regel för liten för att det ska löna sig. Lars Berg tycker lagarna stämmer dåligt överens. Räddningstjänstlagen förespråkar samverkan medan kommunallagen gör tvärtom och egentligen hindrar samverkan. Kommunen har nu gått vidare och begärt prövningstillstånd i regeringsrätten. Om inte fallet tas upp innebär det att avtalet måste rivas upp. I pengar handlar det om 50 miljoner kronor per år. GUNNO IVANSSON IR-hjälmens värmekamera ser världen i svartvitt ju varmare ju vitare. Lennart Andersson, Västerås, som lett ett Räddningsverksprojekt om värekameran anser att tekniken är mogen för att ta steget ut i räddningstjänsen. Lennart Andersson anser dock att det ska vara tre rökdykare och för det krävs en ändring av nuvarande föreskrifter. IR-hjälmen räddar liv men kräver extra rökdykare IR-hjälmen är ett fantastiskt hjälpmedel men det behövs en ändring i föreskriften så att det blir tillåtet att rökdyka med tre man. Det är en av slutsatserna från Räddningsverkets projekt om hur värmekamera ska användas vid rökdykning. Projektet inleddes i början av förra året och syftet är att, utöver insamlandet av erfarenheter, föreslå hur användningen av värmekamera vid rökdykning ska organiseras. Projektledare är Lennart Andersson vid räddningstjänsten i Västerås och han filar just nu på sin slutrapport. I snart två år har räddningstjänsten testat den helintegrerade lösningen, IR-hjälmen. Det är ett helt suveränt hjälpmedel i vissa situationer. Det är som trolleri att kunna se genom rök, säger Lennart Andersson. Effektiv överallt Västerås har två hjälmar och en ligger i utryckningsberedskap i bilen utan att ännu ha kommit till användning vid en större insats. Hjälmen kommer bäst till sin rätt i stora rökfyllda lokaler men tekniken är effektiv överallt. Vid en källarbrand misstänktes att det fanns folk kvar men tack vare hjälmen kunde vi snabbt avfärda misstanken. I Västerås var man tidigt på det klara med att man vill vara tre när man rökdyker med IRhjälmen. Det är inte tillåtet i dag men Västerås fick dispens av Arbetsmiljöverket, tidigare Arbetarskyddsstyrelsen. Den tredje rökdykaren används som IR-guide och fungerar som de två andras ögon. IRguiden ses som en framflyttad rökdykarledare och brandförmannen blir ny rökdykarledare på utsidan. Krävs ändrad föreskrift Handlar det om avsökning är IR-hjälmen oslagbar men gäller det tyngre arbete är det bra att ha en tredje rökdykare. Den är trots allt lite tyngre och inte lika bra att arbeta i som en vanlig hjälm. Därför föreslår vi att man ska vara tre vilket förutsätter att föreskrifterna ändras och görs mindre stelbenta. Alternativet till IR-hjälmen är handhållna IR-kameror men Lennart Andersson rekommenderar IR-hjälmen av två skäl. Vi hävdar att det är bättre att ha båda händerna fria och med kameran får du rök mellan dig och bilden. Under projektet har Västerås lyckats uppfylla önskemålet om att trådlöst kunna skicka bilder till utsidan. Det är det optimala från säkerhetssynpunkt, att man utifrån kan följa insatsen. En som känner lokalen kan till exempel dirigera rökdykaren så att denne hittar och kan stänga av en läckande kran. Överlag är inställningen till hjälmen positiv bland brandmännen. Nackdelen är tyngden, cirka fyra kilo med batterier. En annan nackdel är priset, omkring kronor. Det väger dock lätt enligt Lennart Andersson. Det är inte ofta den kommer till användning men när den behövs är den ovärderlig. IR-hjälmen finns i dag på ett antal räddningstjänster bland annat i Örebro och Malmö. Örebro har haft två hjälmar i 2-3 år och är den kår där den kommit mest till användning vid skarpa insatser. Vi har använt den vid ett tiotal insatser och haft stor nytta av den. Redan räddat liv Vid ett tillfälle har den räddat ett liv. Det var en brand i ett äldreboende i ett sjuvåningshus där det brann på 3-4 våningen. Innan de hunnit få upp slangen öppnade brandmannen med IR-hjälmen dörren och kikade in. Han upptäckte då en kvinna liggande i köket. Kvinnan bars ut och sattes i säkerhet, berättar Peter Svensson, brandman i Örebro. Utan hjälmen gick det inte att upptäcka kvinnan. Det var fråga om minuter och om de väntat på att slangen skulle dras upp hade hon inte klarat sig. Liksom i Västerås är brandmännen övervägande positiva till IR-hjälmen. Den finns på förstabilen i både Örebro och Kumla. Från att ha varit blind blir man seende. Den är lite tung och nästan omöjlig att krypa med men otroligt bra. Man har lika stor nytta av den i lägenheter, ett sök går så mycket snabbare och man ser direkt var det brinner. Testa handburen kamera Örebro tänker även testa en handburen IR-kamera. Att ha kameran i hjälmen är det optimala i och för sig men även kameran har fördelar. Om jag måste vila kan jag bara lämna över kameran. Den stora fördelen att den nya kameran är att den ser temperaturer i olika färger. För projektets bästa har det inte brunnit tillräckligt ofta. Vi har inte fått så mycket praktisk erfarenhet som vi trodde att vi skulle hinna få på två år. Tanken är att erfarenheterna ska omsättas dels i hur tekniken ska användas i utbildningen, och dels hur den ska användas av kommuner som vill satsa på den, säger Sören Lundström, Räddningsverket. GUNNO IVANSSON

18 16 Sirenen Nr uppslaget Varning för utryckning... Foto: RALF BERGMAN Sveriges minsta brandstation finns i Sikeå vid Västerbottens kustland. Huset är 2,5 meter brett och 3,1 meter långt och höjden till taknocken är 2,7 meter. Byggnaden är omnämnd i Guiness rekordbok som Sveriges minsta brandstation. Vid en hastig blick påminner det rödmålade skjulet i Sikeå om ett helt vanligt utedass. Men byggnaden är i själva verket världens minsta brandstation. Hunden skällde fick beröm Foto: RALF BERGMAN Bybon Sven-Erik Lundström ingår i Sikeås frivilliga brandförsvar och visar upp brandsprutan, som senast användes vid biografbranden på 30-talet. Invånarna i den västerbottniska kustorten Sikeå är stolta som tuppar över sin gamla brandstation inte minst för att den finns omtalad i Guiness rekordbok 2001 som Sveriges minsta. Byborna är emellertid helt övertygade om att den också är världens minsta. Den 7,5 kvadratmeter stora och för all del charmiga byggnaden ingår i Sikeå frivilliga brandförsvar. Skjulet uppfördes 1901 efter beslut på byastämman. Bonden Olov Åberg fick uppdraget att utföra arbetet och för det fick han 32 riksdaler då han också stod med virket. Här förvaras sedan dess olika brandredskap, bland annat den brandspruta som byn köpte in Sprutan var senast i bruk när biografen brann ned Sedan 40-talet har huset stått orört, men 1994 återinvigdes brandstationen av dåvarande brandchefen i Robertsfors kommun. Den kommunalanställde bybon Sven-Erik Lundström ingår i Sikeås frivilliga brandkår: Vi har utarbetat en unik räddningsplan eftersom byn är så vidsträckt. Vi har till exempel ett eget vägnätssystem och en egen telefonkatalog så att räddningstjänsten och ambulansen snabbt kan ta sig fram om olyckan är framme. PELLE EHNBERG Hunden skällde och matte berömde. Skådespelerskan Drew Barrymore har skrivit in hunden Flossie i sitt testamente. Flossie väckte nämligen paret Barrymore och Tom Green när det börjat brinna i huset och räddade därmed paret undan eldsvådan. Flossie står nu som arvtagare av huset, som knappast är någon hundkoja. Pengar har också avsatts så att hunden ska bli väl omhändertagen. Räddningstjänsten är som en silo ingen ser in och ingen ser heller ut. Det finns konservativa krafter som hårdnackat motarbetar kvinnor inom räddningstjänsten. För dem en liten läsning ur Svensk brandkårstidning från 1910, som Sune Lardner i Halmstad skickat till oss.: I staden Phoenixville ha sex unga flickor anställts som brandsoldater, efter att redan förra vintern ha aflagt ett lysande prof på sin lämplighet för yrket. En mörk och blåsig vinternatt återvände de sex väninnorna vid midnattstid från en bjudning då de hörde brandlarm. De sprungo till närmaste sprutbod och funno där en ensam brandsoldat, som förgäfves ansträngde sig för att få i ordning stadens synbarligen något bristfälliga brandspruta. I en handvändning hade de sex unga damerna klarat upp saken och satte af i fyrsprång, dragande sprutan efter sig. De voro de första som anlände till brandstället, släckte raskt elden och förvärfvade sig därigenom stadens brandchefs erkänsla. Genom hans personliga initiativ blefvo de sedan antagna som brandsoldater och lära framgent fylla sitt värf med heder. Bara sura gaser Sven Hammarstedt, Kommunförbundet Misstänkt gasläcka, en hyresgäst har känt egendomlig lukt i huset. Räddningstjänsten i Handen rycker ut. En av brandmännen, med påbrå från norra Sverige, kunde snabbt slå fast var lukten kom från och blåsa faran över. Det är surströmming, konstaterade han.

19 Sirenen Nr Var tog heltidarna vägen..? Behöver du övernattningsmöjlighet i Västerås? Vad sägs om att bo i rökövningshuset på brandstationen? Foto: PER LARSSON Välkommen till puben. Serveras månne rökig maltwhisky, eller bara vanligt eldvatten? Från vänster Pierre Wolmsten, Tony Arkhag, Hannu Mourujärvi, Carmelo Lundblad, Torbjörn Bergelv och Tomas Lovehed. Det kan bli lite rökigt på puben Det kan man verkligen kalla att bo mitt i räddningstjänstmiljön, säger brandman Tomas Lovehed. Jodå, och det är fullt möjligt. En våning ovan rökövningshuset har kamratföreningen byggt både hotell och pub. Det är en imponerande anläggning som brandmännen med rätta är stolta över. Men ändå, även om det bara genomförs kalla rökövningar med discorök där under; ryker det inte in? Det gjorde det en gång. Sedan gjorde vi om ventilationen och har numera ett förhöjt tryck här uppe. Det var redan när rökövningshuset byggdes för fem år sedan som kamratföreningen höll sig framme och förberedde lokaler. Vi fick förvaltningen att ändra takkonstruktionen så att det skulle gå att bygga något här uppe, det kostade bara kronor extra. Senare kvitterade kamratföreningen ut efter ett avtal om restvärdespengar med förre räddningschefen Thomas Ekholm. Därmed kunde man börja bygga. Allt utom konsten Med Arne Haponen, tvillingarna Björn och Folke Lindgren i spetsen har kamratföreningen genomfört arbetet på egen hand. Vi har gjort allt, utom väggmålningen. På den finns flera av entusiasterna bakom bygget avbildade, fast i insatsmiljö. Ovanför puben hänger ett stort Foto: KRISTIAN NORLIN Segrande Munkedal i aktion under rökdykningsövningen. Heltidare mot deltidare i brandmannatävling. Det lät intressant, tyckte Uppslaget. Tyvärr blev det inte så. Det kom inga heltidskårer, tyvärr, säger Kristian Norlin, deltidsbrandman i Hunnebostrand, där årets mästerskap på västkusten arrangerades. Deltidskårerna i gamla Göteborgoch Bohuslän brukar testa kunskaperna mot varandra. Nu var även heltidskårer inbjudna att med styrkor på 1+4 tävla i teoriprov, materialkännedom, rökdykning och trafikolycka. Men det blev bara sju deltidskårer som kom. Kan vara så att det är lättare att få hit oss. Vi får ersättning för uppdraget, heltidare får väl åka på ledig tid, gissar Norlin. Men onekligen skulle det vara kul att se heltidare och deltidare tävla tillsammans, det var så man tänkte i Hunnebostrand. Tävlingen hölls centralt på orten och lockade en hel del lediga lördagsflanörer. Segrade gjorde Munkedal. Jimmy Göransson, Munkedal, utsågs till bäste förman, Glenn Gustavsson, Strömstad, till bäste brandman. Nästa år står Öjeby som arrangör för tävlingen, med heltidsstyrkor på startlinjen? Vi hoppas, säger Norlin. Resultat: 1. Munkedal, ; 2. Kållekärr, ; 3. Rävlanda, ; 4. Öjesjö, 1.24,38; 5. Strömstad, 1.30,56; 6. Skee, ; 7. Stenungsund, 1.31,43. konstverk i koppar, en brandhjälm och korslagda yxor. Den är handknackad av förre brandmästaren Astor Andersson, han har varit guldsmed, berättar Lovehed. Puben är mycket fräsch, och i andra delen av lokalen finns tre sovrum med totalt tolv bäddar. De kan hyras av personer med anknytning till räddningstjänst. Utanför hotellet finns två tennisbanor. Kamratföreningens driftighet avspeglas även där. När två tennisbanor i kommunen skulle läggas ner köpte föreningen rubbet för kronor. Därpå grävde man för hand upp allt grus, tog vara på staket med mera, transporterade det till brandstationen och anlade två banor där den egna fotbollsplanen, som sällan användes, fanns. 3 uppslaget NY NY NY NY NY Veteran- LISTAN Vem är Sveriges meste brandman? Sirenen efterlyser brandmannen med flest tjänsteår inom kommunal räddningstjänst. Kan någon slå Nils Larssons 51 år för räddningstjänsten i Bestorp, Linköpings kommun? Har du många tjänsteår skicka uppgifterna till oss. Du kanske platsar på topp-listan. På andra plats kliver en nykomling in, Torsten Sonesson från Malmö. Så här ser veteranlistan ut i dagsläget: 1 Nils Larsson 51 år Linköping 2 Torsten Sonesson 50 år 11 mån Period: 25 jan dec 1995 Räddningstjänst: Malmös frivilliga brandkår Befattningar: brandman, chef för räddningsvärnet 3 Åke Johansson 49 år 6 mån Vansbro, 4 Kurt-Eric Carlsson 48 år 8 mån Eksjö 5 Lars-Erik Palm 48 år 6 mån Uppvidinge 6 Sten Persson 48 år 3 mån Markaryd 7 Rudolf Johansson 47 år 3 mån Överum 8 Holger Göransson 47 år Henån 9 Axel Andersson 46 år Lycksele/Strömsund 10 Hans Lundgren 45 år 7 mån Perod: 1 juni dec 1996 Räddningstjänst: Götene Befattningar: brandman, brandförman och stf räddningschef, deltid. 11 Finn Kristiansen 45 år 5 mån Period: 1 jan juni 1997 Räddningstjänst: Ekerö Befattningar: brandman, brandförman, brandmästare deltid, brandförman, brandmästare heltid och platschef. 12 Leif Alfredsson 45 år Forserum 13 Nils Nicander 44 år 3 mån Period: 1 jan april 1993 Räddningstjänst: Vimmerby. Befattningar: brandman-räddningschef. 14 Rune Bergsten 43 år 5 mån Skara/Alingsås 15 Uno Karlsson 42 år 9 mån Donsö 16 Henry Elofsson 42 år 6 mån Lönsboda/Osby 17 Karl-Ejnar Nilsson 40 år 11 mån Period: 1 feb dec 1987 Räddningstjänster: Solna-Sundbyberg, Göteborg. Befattningar: brandkapten, ställföreträdande räddningschef, räddningschef. Platsar du på listan? Hör av dig på: tel: , fax: e-post:

20 20 Sirenen Nr nyheter Övningen blev allvar Gör er klara för New York! Plötsligt blev sök- och räddningsövningen i Skövde allvar. Styrkan ställdes i beredskap för att åka till Manhattan och söka överlevande. När det gäller stab- och ledningsfrågor har jag under mina 20 år i branschen aldrig varit med om en bättre övning, säger Per- Anders Berthlin. Han är ansvarig för den svenska sök- och räddningsstyrkan, eller search and rescue-team som den ock kallas. Räddningsverket gjorde sin första utlandsinsats 1988 (jordbävning i Armenien). Sedan dess har beredskapen för insatser i andra länder successivt vässats, men detta var första gången en komplett sök- och räddningsstyrka skulle övas fullt ut. Foto: FOTOGRAF CECILIA, BORÅS Övningens katastrofområde kallades Svea Rike och var lika med Skövde. Här har sök- och räddningsstyrkan hittat ett offer. Hundar oöverträffade Styrkan består av 76 personer och tolv räddningshundar. Personellt utgörs styrkans kärna av brandmän och brandbefäl, 20 med inriktning på räddningsinsatser, åtta med tekniskt sök som specialitet (känsliga mikrofoner, värmekameror, klippverktyg och annat). Dessutom fyra som rekognoseringsstyrka. Den avancerade tekniken till trots, det oöverträffade sökverktyget hittills har visat sig vara hundnosen. Därför ingår tolv räddningshundekipage i styrkan, tolv specialutbildade hundförare och deras hundar. Övriga kategorier i styrkan är: sjuksköterskor (8), läkare (2), underhållspersonal (5), tolkar (2) samt stab- och ledningspersonal (15). Totalt ingår i nuläget 200 personer och 40 hundar i den internationella sök- och räddningsberedskapen. Den byggs fortfarande upp och målet är 300 personer. Övningen var planerad att omfatta allt från inryckning och mobilisering till oavbruten insats ett och ett halvt dygn i katastrofområde. På grund av att styrkan fick beredskap att med två timmars varsel åka till USA påverkade detta övningen. Vi kunde exempelvis inte låta personalen arbeta hela natten, då hade den ju varit utmattad inför en insats i USA, säger Per- Anders Berthlin. Beskedet om eventuell insats i USA ställde också direkt frågan på sin spets om styrkans medlemmar, som tidigare förklarat sig beredda att med kort varsel åka utomlands, verkligen var beredda att göra detta. Det handlade om en tiodagarsinsats i katastrofområdet på Manhattan. Efter kontakter med anhöriga och arbetsgivare sa 62 av de 74 som ingick i övningen att de kan åka. Aktivt stabsarbete Händelseförloppet påverkade alltså övningen på många sätt, inte minst för övningsledaren Staffan Ljunggren och stabsverksamheten på ett sätt som ingen kunnat ana. Allvaret blev så påtagligt. Här krävdes hela tiden informationsinhämtning, förberedelser för beslut och beslut helt enkelt aktivt stabsarbete. Jag har varit med om övningar i 20 år och detta blev definitivt den bästa stabs- och ledningsövning jag upplevt, säger Per- Anders Berthlin och tillägger: Givetvis fick beredskapsläget också negativa konsekvenser för övningen. Styrkan kunde inte öva som det var tänkt, särskilt när det gäller frågor om teknik och metod. Vi fick hela tiden hålla oss till Skövde och fick stryka de planerade insatserna i Borås och Jönköping. Förutsättningen för att åka är att det drabbade landet begär hjälp. Under några dagar var detta högaktuellt, men någon begäran kom inte till besvikelse för många i styrkan. STIG DAHLÉN Miljöcertifieringen snart klar Räddningsverket siktar på att bli första centrala myndigheten i Sverige som miljöcertifieras enligt ISO Stora ansträngningar har lagts ned senaste året för att få Räddningsverket att leva upp till kraven. Inte minst gäller det utbildningsverksamheten på verkets fyra skolor. Hundratals brister i smått och stort och åtgärdats. Målsättningen är att certifieringen ska vara klar före årsskiftet. Den slutliga certifieringsrevisionen pågår 9-24 oktober och utförs av SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Räddningsverket har arbetar med sex långsiktiga och övergripande miljömål, allt från personalens resor till kemikalehantering. De övergripande målen har brutits ned i ett antal detaljerade mål som gäller under under ett år. Det övergripande målet att minska utsläppen från resor och transporter har exempelvis delmålet att 45 procent av inrikes resor med flyg/tåg före årets slut ska ske med tåg. Vi kommer att klara certifieringen, men om det sker före årsskiftet vet jag inte. Skulle vi inte få godkänt i revisionen har vi ett halvår på oss att rätta till bristerna, säger projektledaren Sven Eric Berg. Sundsvall satsar på ungdomskåren Foto: EVA-LENA OLSSON Elin Berg och Olle Schmidt hoppas att få lära sig mer om räddningstjänst i Sundsvall-Timrås nystartade ungdomskår. Lasse Thagesson gladdes på invigningsdagen åt att se den elva år gamla idén förverkligats. Chansen att få nya kompisar och möta utmaningar fick Elin Berg att göra som 130 andra sjätteklassare i Sundsvall och Timrå: söka till den nya ungdomsbrandkåren. Nu är den igång med egen brandstation, brandbil och utrustning på Södra berget i nedlagda militärområdet LV 5. Elin är en av 31 utvalda i den första kullen ungdomsbrandmän. Hälften är killar, hälften tjejer och de har tagits ut av räddningstjänsten i samråd med skola, föräldrar och socialtjänst. Varje höst får en grupp nya sjätteklassare börja sina två terminer i kåren, enligt en modell lånad från Norrköping. Räddningstjänsten hoppas att brandkunskaper, riskmedvetande och säkerhetstänkande med det här upplägget på sikt ska kunna nå så gott som alla ungdomar i Sundsvall och grannkommunen Timrå. Nu har vi helheten, med förebyggande arbete från förskolan till elever i årskurs två, fem och sex, där ungdomsbrandkåren blir kronan på verket, säger Lasse Thagesson. Tillsammans med Hans Wahlberg har han varit den drivande kraften bakom projektet från räddningstjänstens sida. Idén väcktes redan 1990, men då saknades både pengar och instruktörer. Genom ett aktivt samarbete mellan räddningstjänsten i Sundsvall-Timrå och bland andra polis, kommun och försäkringsbolag har man till sist lyckats ordna bidrag som räckt till både lokaler och utrustning. Fyra unga instruktörer med intresse för räddningstjänst ska leda aktiviteterna, med brandmän som faddrar och stöd. En kväll varje vecka och en lördag i månaden kommer ungdomskåren att gå igenom och öva sådant som att göra upp eld, orientering, trafik, sjukvård och vattenlivräddning. Det ser Elin Berg och hennes nya vänner fram emot: Jag har tänkt bli brandman eller polis sedan jag var liten. För utmaningen och för att det händer nya saker varje dag. Eva-Lena Lindbäck

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI 1998-03-21 Sjötrafikavdelningen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Aktörer som kommer att delta under övningen 19 maj

Aktörer som kommer att delta under övningen 19 maj Närvarande vid mötet Lena-Maria Öberg MIUN Andreas Ring MIUN Jörgen Johansson Jämtkraft elnät AB Simon Keskitalo Länsstyrelsen Anders Sigfridsson Räddningstjänsten Åre Per Arne Stavnäs Fylkesmannen i Nord

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - BRAND

OLYCKSUTREDNING - BRAND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Datum UTREDNINGSRAPPORT 2010-06-10 Handläggare OLYCKSUTREDNING - BRAND TT Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dnr 2010/323-MBR-197

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Plan för räddningsinsats i Vaggeryds kommun

Plan för räddningsinsats i Vaggeryds kommun i Vaggeryds kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2006-01-11 Bilagor ändras av räddningschefen 1. Inledning... 3 2. Organisation... 4 3. Ledning av räddningsinsatser... 4 4. Beredskap för räddningsstyrkor...

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet Säker i Sommar! Äntligen sommar! Här kommer en informationsbroschyr till dig som bor och lever i Lomma kommun. Tanken är att öka säkerheten och tryggheten för dig och din familj. Nu kommer sommaren med

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Svenska Brukshundklubben. Räddningshund

Svenska Brukshundklubben. Räddningshund Svenska Brukshundklubben Räddningshund Tjänstehundsverksamhet Brukshundklubben är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och personal till Myndigheten för Samhällsskydd

Läs mer

Larmcentral Kalmar kommun

Larmcentral Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2013-08-19 SFN 2012/0227 0480-45 75 21 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

CTIF working group Tulln Österrike 2014-05-05 till 2014-05-08

CTIF working group Tulln Österrike 2014-05-05 till 2014-05-08 CTIF working group Tulln Österrike 2014-05-05 till 2014-05-08 Tema för motet: Industriräddningstjänst och frågeställningen hur övar och utbildar respektive land sina brandmän och befäl i att hantera industribränder.

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en större

Läs mer

Parkeringsplatser avsedd för fordon med handikapptillstånd finns i anslutning till byggnaden. Se gärna campuskartan på sidan för Frescati.

Parkeringsplatser avsedd för fordon med handikapptillstånd finns i anslutning till byggnaden. Se gärna campuskartan på sidan för Frescati. Södra huset, hus D Kortfakta Adress: Universitetsvägen 10D Anläggninsnummer: A0133015 Byggår: 1971 Arkitekt: David Helldén Information till funktionsnedsatta Bilparkering Parkeringsplatser avsedd för fordon

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Per Larsson. Branden var snart under kontroll och Per och hans team var tillbaka på stationen medan de kvarvarande skötte eftersläckningsarbetet.

Per Larsson. Branden var snart under kontroll och Per och hans team var tillbaka på stationen medan de kvarvarande skötte eftersläckningsarbetet. Per Larsson Klockan är 07.23 på tisdagsmorgonen, larmet går på stationen i Karlstad. Brandmännen rusar mot bilarna, först i bilen är Per Larsson, han har jobbat som brandman i snart 4 år. Bilarna rusade

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Brandskyddspolicy. LUNDS NATION LUND Upprättad 2011-12-29 & Uppdaterad 2013-08-16

Brandskyddspolicy. LUNDS NATION LUND Upprättad 2011-12-29 & Uppdaterad 2013-08-16 Brandskyddspolicy LUNDS NATION LUND Upprättad 2011-12-29 & Uppdaterad 2013-08-16 Lunds nation bedriver en stor variation av verksamheter i form av restaurang- och klubbverksamhet, lunchservering och diverse

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en större industri. Informationen under respektive

Läs mer

Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014

Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 En sammanställning av de sju biträdande operativa chefernas personliga erfarenheter i samarbete med Kunskapsplattform

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer