Pulverlackerare i fyra län. Undersökning i DUST-länen dec 2002 okt Rapport S2/2003. Arbetsgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pulverlackerare i fyra län. Undersökning i DUST-länen dec 2002 okt 2003. Rapport S2/2003. Arbetsgrupp"

Transkript

1 YMK, Småföretagsenheten Pulverlackerare i fyra län Undersökning i DUST-länen dec 2002 okt 2003 Rapport S2/2003 Arbetsgrupp Carl-Göran Ohlson - överläkare Lennart Andersson - yrkeshygieniker Lisbeth Svensson - miljösköterska Åke Oliv arbetsmiljöingenjör Småföretagsenheten Yrkes och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro Yrkes- och miljömedicinska länsenheten Centralsjukhuset Karlstad

2 YMK, Småföretagsenheten Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 STUDIEGRUPP... 5 MÄTMETODER... 6 RESULTAT... 7 Produktion... 7 Kemiska risker... 8 Ergonomi... 9 Klimat Buller Belysning Ventilation Personligt skydd Hälsotillstånd DISKUSSION OCH SLUTSATSER ÅTGÄRDER IDÉER OCH FÖRSLAG REFERENSER... 17

3 YMK, Småföretagsenheten Sammanfattning Pulverlackering är ett bättre alternativ för både yttre och inre miljö än traditionell våtlackering med färger baserade på organiska lösningsmedel. Bindemedlet kan bestå av polyester, epoxy eller av en blandning av dessa. I färgpulvret är endast 5-7% av partiklarna respirabla. Lackerna kan innehålla härdare som kan vara sensibiliserande för hud och luftvägar. Medicinska hälsokontroller vid arbete med härdplastkomponenter är föreskrivna i arbetarskyddstyrelsens författningssamling AFS 1996:4. Under 2000 genomförde kliniken en kartläggning av arbetsmiljö och hälsotillstånd bland pulverlackerare i 25 företag, varav 13 i D och T-län. Syfte. Den nu genomförda undersökningen i DUST-länen syftade till att i samtliga pulverlackeringsföretag beskriva arbetsmiljön, undersöka förekomsten av arbetsrelaterade hälsoproblem, finna exempel på bra och mindre bra arbetsmiljöer och till att samla idéer för att förbättra arbetsmiljön i branschen. Studiegrupp och metoder. Totalt besöktes 27 företag med 80 pulverlackerare. Tre enkäter användes. Den första enkäten riktade sig till företagets ledning med frågor om produktion, färgförbrukning, lokalyta, antal anställda, ventilation och företagshälsovård. Den andra enkäten inriktades mot arbetet med pulverlackeringen, t ex färgpåfyllning, justering av sprutor, underhåll och städning av boxar och härdugn. Den tredje enkäten upptog frågor om hälsa och arbetsrelaterade besvär. Resultat. 16 pulverlackerare (20%) växlade mellan pulver och våtlacker medan resten enbart arbetade med pulverlacker. 55 personer (69%) pulverlackerade dagligen. Andelarna låg-, måttlig- och högexponerade var 32%, 38% respektive 30%. De flesta företag hade allmänventilation och utsug och 19 företag hade FHV. Mätningar hade dock bara utförts i 9 företag. Helt automatisk lackering rapporterades av 10% av lackerarna och helt manuell lackering av 42%. C:a hälften av företagen var 10 år eller äldre. Låg exponering förekom på 2 av de 13 äldre mot 6 av de 14 nyare företagen och hög på 3 av de äldre och 6 av de nyare företagen. I företag med conveyer innebar godshanteringen arbete över axelnivå med lyft av gods. Antalet objekt som plockades upp och ner kunde uppgå till flera hundra per dag och plockarbetet skedde ofta stötvis. Klimatet påverkades av härdugn (temperatur ca C), varmt gods, tvättunnel och ventilationssystem. Klimatet var varierande med betydande överskott av värme under den varma årstiden och lindrigare förhållanden vintertid. Bullernivån bedömdes under skadlig nivå, 85dB(A), utom vid renblåsning med tryckluft som medförde höga bullernivåer. Andningsmask användes oftare av högexponerade lackerare, av de med manuell lackering samt vid särskilt dammande moment, såsom städning av box och färgpåfyllning och inställning av manuella sprutor. Ögonirritation var det vanligaste symtomet och rapporterades av 28%, särskilt vid högre exponering. Sveda i svalget rapporterades av 18% och nysningar av 15%, men dessa symtom hade inget samband med exponeringen. Det fanns dock ett samband mellan arbetsrelaterade symtom och manuell lackering utan utsug. Sammanfattningsvis, bedömdes exponeringen för damm från pulverlacker vara ganska låg på drygt hälften av arbetsplatserna, företrädesvis de nyare verkstäderna. Inget samband kunde observeras mellan verkstadsyta resp. årlig färgförbrukning och exponeringsgrad. Ögonirritation var det vanligaste besväret, särskilt vid hög exponering, följt av halssveda och nysningar. 9 företag bedömdes behöva förbättra hanteringen av pulverlackering och gods och 7 företag öka användningen av andningsskydd.

4 YMK, Småföretagsenheten Bakgrund Produktion - allmänt Pulverlackering är en metod för industriell lackering som började användas på 50-talet men har fått en större spridning under senare decennier. Metoden används på c:a 400 anläggningar med drygt lackerare i Sverige. Den är ett bättre alternativ än traditionell våt-lackering med färger baserade på organiska lösningsmedel med avseende på både yttre och inre miljö. Första steget är förbehandling av godset antingen genom avfettning, fosfatering, kromatering eller liknande processer följt av sköljning och torkning. Godset, som är elektriskt jordat, sprutas sedan med laddade pulverpartiklar i sprutbox antingen manuellt eller automatiskt. Det transporteras därefter automatiskt med conveyer eller manuellt med hjulställ in i härdugnen, som håller c:a 200 o C. Efter avsvalning plockas godset ner från conveyern/hjulstället och förpackas för leverans till kunden Färgpulver Bindemedlet kan bestå av polyester, epoxy eller av en blandning, mix, av dessa. Färgerna föreligger i pulverform där endast 5-7% av partiklarna är respirabla. Lackerna kan innehålla härdare som kan vara sensibiliserande för hud och luftvägar. Polyester används till metalldelar

5 YMK, Småföretagsenheten och byggnader utomhus p g a sin ljustålighet och kräver extra tillsats av härdare, oftast en hydroxylamid, men tidigare även triglycidylisocyanurat (TGIC) eller en organisk syraanhydrid, t ex trimellitinsyraanhydrid (TMA). Epoxiharts, mättad polyester eller en blandning är de stora komponenterna i färgpulvret. Epoxihartsen är högmolekylär med molekylvikt över 700, vilket anses innebära mindre risk för negativ inverkan på människan. Trots detta kan en och annan individ utveckla allergiska hudreaktioner, vilket kan omöjliggöra arbete med epoxiprodukter. Det finns inga uppgifter om liknande reaktioner i andningsvägarna eller att högmolekylärt epoxi påverkar arvsmassa, foster eller utgör en cancerrisk för människa. Polyester utgörs av många (poly) ester-grupper och tillhörande basmaterial. Egenskaperna beror sannolikt på vilken polyestertyp som används och en del kan irritera hud och ögon. Föreskrifter Medicinska hälsokontroller vid arbete med härdplastkomponenter t ex organiska syraanhydrider är föreskrivna i arbetarskyddstyrelsens författningssamling AFS 1996:4. Organiska syraanhydriders hälsoeffekter är relativt väl belagda i en rad studier. Tidigare projekt Under genomförde YMK vid USÖ i samarbete med YMK i Lund en kartläggning av arbetsmiljö och hälsotillstånd bland pulverlackerare i 25 företag i sex län. 13 av företagen fanns i D och T-län och de övriga i GKM och N län. Kartläggningen berörde både exponerad och oexponerad personal i pulverlackeringsföretagen samt oexponerad personal i verkstadsföretag. Totalt berördes 205 anställda av kartläggningen. Syfte Den nu genomförda undersökningen i DUST-länen syftade till att: besöka samtliga företag i DUST-länen som bedriver pulverlackering och beskriva arbetsmiljön undersöka förekomsten av arbetsrelaterade hälsoproblem, i första hand från luftvägarna finna exempel på bra och mindre bra arbetsmiljöer och samla idéer för att förbättra arbetsmiljön i branschen sprida läsvärd information till alla deltagande företag och samarbeta med andra aktörer för att nå företag utanför de fyra länen Studiegrupp Med hjälp av företagslistor från Arbetsmiljöinspektionen och personliga samtal med enskilda inspektörer spårades ett antal företag med pulverlackering. Kontakter med pulverleverantörer gav ytterligare några adresser. Dessutom tipsade pulverlackerarna själva om kollegor/konkurrenter.

6 YMK, Småföretagsenheten Tabell 1. Företagen uppdelade på länen. Län Totalt < 10 pulverlackerarlackerare 10 pulver- Besökt Besökta Ej besökta tidigare 2003 Södermanlands län - D Västmanlands län - U Värmlands län - S Örebro län - T Alla län - DUST Avsikten var att göra en totalinventering av samtliga företag med pulverlackering. Därför kontaktades samtliga företag per telefon syftet med undersökningen beskrevs. Om företagaren önskade sändes skriftlig information per post eller per elektronisk post. Fyra företagare med 6 personer helt eller delvis sysselsatta i pulverlackering avstod från deltagande i projektet. Skälet till detta var i tre fall att företagen bedrev pulverlackering i endast låg omfattning och i det fjärde fallet att företaget, som bedrev pulverlackering i full omfattning, avböjde medverkan i undersökningen. Totalt besöktes 28 företag men ett av företagen var i startfasen för pulverlackering och ingår därför inte i rapporten, som därmed omfattar 27 företag med 80 sysselsatta pulverlackerare i de fyra länen (tabell 2). Tabell 2. Studiegruppens företag, antal anställda totalt, antal pulverlackerare och antal deltagande pulverlackerare uppdelade på länen. Län Antal företag Antal anställda Antal anställda i pulverlackering Antal deltagande pulverlackerare Varav kvinnor D U S T Alla Jämförelsegrupp I den tidigare undersökningen av pulverlackeringsföretag i 6 län rekryterades 93 pulverlackerare med pågående exponering för pulverfärger. Vidare inkluderades 60 anställda som inte varit exponerade för pulverfärger dels från pulverlackeringsföretag med helt oexponerade avdelningar och dels från fem verkstäder i D-län som bedrev mekanisk produktion utan nämnvärda luftföroreningar, t ex svetsrök och retande gaser. Samtliga hade besvarat ett frågeformulär med likartade frågor om symtom i arbetet. Mätmetoder Tre enkäter konstruerades för denna uppföljningsundersökning. Den första enkäten riktade sig till företagets ledning, dvs ägare eller produktionsansvarig, och upptog frågor om produktionsteknik, färgförbrukning, lokalyta, antal anställda, ventilation och anslutning till företagshälsovård.

7 YMK, Småföretagsenheten Den andra enkäten inriktades mot de anställdas arbetsförhållanden med tonvikt på arbetet med pulverlackeringen, t ex färgpåfyllning, justering av sprutor, underhåll, återvinning och städning av boxar och härdugn. Den tredje enkäten upptog frågor om hälsa och arbetsrelaterade besvär som var i stort sett identiska med de som ingick i det frågeformulär som användes i den tidigare studien (Ohlson -02). Enkäterna användes som underlag vid intervjuerna av företagsledarna och pulverlackerarna på respektive arbetsplatser. Ett index, 3 eller fler arbetsrelaterade symtom, skapades genom att för varje individ summera antalet bejakade ögon- och luftvägssymtom i enkäten. Bedömningen av exponeringen för pulver och av miljön i stort baserades på information om automatisering av pulversprutningen, växling mellan pulverlack och våtlack, transporten av gods mellan sprutning, bränning och förpackning, hantering av färgpulver och avfall samt om underhållet av utrustningen. Arbetsplatserna kunde härmed indelas i tre exponeringsklasser: låg, måttlig och hög. Resultat Produktion Antalet år som pulverlackerare var i medeltal 6,3 år (0-27). Andelarna aldrig rökare, f.d. rökare och rökare var 34%, 33% resp. 34%. 16 pulverlackerare (20%) växlade mellan pulver och våtlacker medan resten enbart arbetade med pulverlacker. 55 personer (69%) pulverlackerade dagligen. Andelarna låg-, måttlig- och högexponerade var 32%, 38% respektive 30%. De flesta företag hade allmänventilation och utsug och 19 företag hade FHV. Mätningar hade dock bara utförts i 9 företag. Helt automatisk lackering rapporterades av 10% av lackerarna, helt manuell lackering av 42% och både automatisk och manuell av 48% av lackerarna. Tabell 3. Exponeringsförhållanden, arbetsuppgifter och produktionsfakta såsom medelvärden (och spridning) enligt information i ledningens enkät. 27 företagsledningar besvarade nedanstående frågor. Antal företag Andel berörda lackerare Även lackering med våtlacker (lösningsmedel) 13 49% Växlar pulv/våt 6 14% Mätningar 9 38% Convejer 24 93% Har FHV 19 74% Arbetsrelat. besvär 4 14% Allmänventilation 26 96% Processutsug 25 93% Helt automatisk / manuell lackering 2 / 9 4% / 23% Lokalyta, m ( ) Förbrukas/år, ton 18 (1 50) Returneras, ton 0,4 (0 4) Deponeras, ton 21 (0 350)

8 YMK, Småföretagsenheten Kemiska risker Om man inte tar med förbehandlingen av godset i riskbedömningen utgör pulvret med olika tillsatser den dominerande kemiska risken. Epoxiharts, mättad polyester eller en blandning är de stora komponenterna i färgpulvret. Epoxihartsen är högmolekylär med molekylvikt över 700, vilket anses innebära mindre risk för negativ inverkan på människan. Trots detta kan en och annan individ utveckla allergiska hudreaktioner, vilket kan omöjliggöra arbete med epoxiprodukter. Det finns inga uppgifter om liknande reaktioner i andningsvägarna eller att högmolekylärt epoxi påverkar arvsmassa, foster eller utgör en kancerrisk för människa. Polyester utgörs av många (poly) ester-grupper och tillhörande basmaterial. Egenskaperna beror sannolikt på vilken polyestertyp som används. En del irriterar hud och ibland ögon men största hotet förefaller att vara mot vattenorganismer!. Försiktighetsprincipen tillrådes! Glycidylestrar med flera glycidylgrupper i estrar från isocyanursyra (TGIC), tereftalsyra och trimelittsyra förekommer som härdare i flera färgpulver. TGIC varianten påverkar arvsmassan, har giftiga egenskaper och kan ge allergiska hudreaktioner. Emellertid fasas TIGC ut och ersätts av vänligare komponenter! De övriga glycidylestrarna verkar irriterande på ögon och hud och kan även orsaka allergiska hudreaktioner. Amider både cykliska och alifatiska ibland substituerade är klassade som farliga vid förtäring och inandning. Tioler och fosforester kan orsaka allergiska hudreaktioner. Tiolerna uppges även kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Avgaser från härdugnen kan vara en källa till kemisk påverkan. Vilka ämnen som avgår från färgpulvret vid temperaturer omkring C undersöktes ej. Cirka hälften av företagen hade bedrivit pulverlackering i 10 år eller längre, dvs före Årtal då pulverlackering påbörjades varierade mellan 1972 och Enligt lackerarnas enkätuppgifter förekom endast automatisk lackering i 2 av de 13 äldre företagen mot 3 av de 14 nyare, samtidigt som helt manuell lackering förekom i 12 av de 13 äldre mot 8 av de 14 nyare företagen. Enligt ledningarnas uppgifter förekom ingen automatisk lackering bland de 13 äldre och helt manuella lackeringar i 5 av de äldre mot 5 av de 14 nyare företagen. Bedömningen av graden av automatisering i lackerarenkäten skiljde sig således från ledningens uppgifter. Observera att helautomatisk lackering knappast förekommer man kompletteringssprutar manuellt men har ändå automatlackering. Låg exponering förekom på 2 av de 13 äldre mot 6 av de 14 nyare företagen, måttlig exponering på 8 av de äldre och 1 av de yngre och hög exponering på 3 av de äldre och 6 av de nyare företagen. Inget samband förelåg mellan exponeringsklass och lokalyta eller årlig färgförbrukning. När det gäller användning av andningsskydd, mätningar, FHV och utsug skiljde sig inte de äldre från de nyare företagen. Ett svagt samband fanns mellan FHV och genomförda mätningar eftersom 7 företag av 19 (37%) med FHV hade utfört mätningar mot endast 2 av 8 (25%) företag utan FHV. Mätningarna gjordes i de flesta fall av Arbetsmiljöinspektionen.

9 YMK, Småföretagsenheten Ergonomi Arbetsställningar vid upphängning och nerplockning varierade från företag till företag. I de företag som använde conveyer innebar denna typ av godshantering vanligen arbete över axelnivå ibland kombinerat med lyft av gods med ansenlig tyngd och/eller storlek. Antalet objekt som plockades upp och ner kunde uppgå till flera hundra per dag - se bild. Plockarbetet skedde stötvis d.v.s. några tiotal objekt hängdes upp eller plockades ned varefter man utförde annat arbete för sedan åter plocka gods. Då godset var stort hjälptes ett par personer åt vid upp och nerplockningen - se bild. I företag med manuell pulversprutning användes ej conveyer utan godset hängdes på ställningar med hjul som transporterades manuellt i lokalen. Antalet objekt som hanterades per dag var betydligt färre än i företag med conveyer och autosprutning men upp och nerplockning av godset innebar ändå arbete över axelnivå. Manuell sprutning av krångliga objekt medförde även sprutning nerifrån uppåt på låg nivå såväl som sprutning högt upp med händerna över axelnivå - se bild.

10 YMK, Småföretagsenheten Klimat Klimatet i arbetslokalen påverkas av härdugn, varmt gods, tvättunnel och ventilationssystem. Godset härdas i ugnen vid en temperatur av ca C. Mycket av värmen i ugnen kommer ut i lokalen dels som värmestrålning från själva ugnen dels som värme från härdat gods som måste svalna innan det packas för leverans till kunden. Ytterligare värme kommer från luftströmmarna genom ugnen om ugnen ej är försedd med punktutsug där conveyern löper ut ur ugnen se bild. Även tvättunneln påverkar klimat då godset måste torkas innan det går vidare till lacken. Torkningen påskyndas genom uppvärmning av godset. Värmen och fukten sprids i lokalen. Ventilationssystemet för bort damm från färgpulvret via cykloner och filter. Dessutom transporterar det bort värme från lokalen under den varma årstiden. Vid kallare väderlek måste man ibland tillföra värme via ventilationssystemet. Klimatet är varierande med betydande överskott av värme under den varma årstiden och lindrigare förhållanden vintertid. Luftfuktigheten bedöms vara låg även under sommaren. Buller Bullernivån bedöms allmänt ligga under skadlig nivå d.v.s. under 85dB(A), men det upplevs störande och försvårar samtal arbetskamrater emellan. Ett undantag är renblåsning med tryckluft som medför höga och skadliga bullernivåer. De största bullerkällorna är fläkt/uppvärmningssystemen i härdugn och tvättunnel, transportsystemen (conveyer, truckar) samt ventilationssystemen i synnerhet processventilationen med cykloner och filter med pneumatisk skakning (impulsljud).

11 YMK, Småföretagsenheten Belysning Dominerande ljuskälla för allmänbelysningen var lysämnesrör på lina eller hängande i pendel. Belysningsstyrkan upplevdes ibland låg men den var tillräcklig för att man säkert skulle kunna röra sig i lokalen. Även som punktbelysning användes lysämnesrör t.ex. i sprutboxar. Inga mätningar utfördes. Ventilation Samtliga företag har system för allmänventilation enligt egen uppgift. Flera av dessa har även värmeväxlare i systemet vilket medför bättre driftsekonomi och sannolikt används därför systemen i den dagliga verksamheten. Alla företagare utom två uppgav att punkt- eller processutsug fanns i verksamheten. Det visade sig att även dessa två företag hade utsug i sprutboxarna se bild, men att man även utförde sprutning utanför boxen. Detta arbetssätt leder till ökade mängder pulverdamm i området närmast sprutningen.

12 YMK, Småföretagsenheten Personligt skydd I skyddsutrustningen ingår andningsskydd, handskar, skyddsskor, skyddskläder, hörselskydd och ögonskydd. Användning av personligt skydd noterades under olika arbetsmoment, såsom färgpåfyllning, sprutoptimering, städning av sprutbox, städning av härdugn samt städning/underhåll av återvinningssystem/ventilation. Användning av andningsskydd ofta eller alltid uppgavs av 16 av 24 (67%) högexponerade pulverlackerare men bara av 12 av 25 (48%) lågexponerade och användning alltid av 12 av 24 (50%) högexponerade men bara av 1 av 25 (4%) lågexponerade. Ingen användning av andningsskydd rapporterades av 3 av 24 (13%) av högexponerade och 6 av 25 (24%) lågexponerade. Ofta användning av andningsskydd uppgavs av 28 av 42 (67%) lackerare som arbetade mer än halva tiden med pulverlackering och av 34 av 55 (62%) med daglig pulverlackering. Av 15 lackerare med övervägande automatisk pulverlackering använde 9 (60%) andningsskydd ofta och av 28 med övervägande manuell lackering använde 19 (68%) andningsskydd ofta. Aldrig användning av andningsskydd rapporterades av 3 av 5 som automatlackerade. 13 av 18 lackerare som enligt ledningen arbetade enbart manuellt använde andningsskydd ofta men bara 1 av 3 som automatlackerade. Tabell 4. Antal lackerare som utförde olika arbetsuppgifter 5 gånger per vecka resp. aldrig och andel individer som använde andningsskydd såsom % enligt information i pulverlackerarnas enkäter. Arbetsuppgift Användning av andningsskydd 5 Under arbetsuppgiften Även under Aldrig ggr/vecka korta moment Fylla färg i automatiska sprutor (45%) 16 (20%) 27 Inställning av automatiska (32%) 10 (13%) 28 munstycken Städa automatisk sprutbox (80%) 32 (40%) 31 Underhåll eller återvinning (59%) 31 (39%) 26 Städa i härdugn (obs per år) 18 7 (39%) 22 (28%) 21 Fylla färg i manuella sprutor (81%) 25 (50%) 9 Inställning av manuella (84%) 28 (56%) 11 munstycken Städa manuell sprutbox (83%) 26 (52%) 13 Andningsskydd användes således oftare av högexponerade lackerare och något oftare av de som hade övervägande manuell lackering. Andningsskydd användes också ofta vid särskilt dammande moment, såsom städning av box och färgpåfyllning och inställning av manuella sprutor.

13 YMK, Småföretagsenheten Hälsotillstånd Ögonirritation var det vanligaste symtomet och rapporterades av 28%, se tabell 5, och var något vanligare vid högre grad av exponering men de övriga symtomen hade ingen koppling till exponeringsklass. Dessa symtom tycktes inte vara kopplade till minskat bruk av andningsskydd, förmodligen pga att personer med sådana besvär torde använda sådant skydd mer än de symtomfria. Tabell 5. Förekomst av symtom enligt enkäterna såsom % bland pulverlackerarna i denna uppföljning och som jämförelse bland de exponerade pulverlackerarna och de oexponerade. Denna uppföljning Den tidigare undersökningen Symtom Exponerade Oexponerade Orolig mage Dålig matlust Ögonirritation Rinnsnuva Nästäppa Nysningar Näsblod Sveda i svalget Pip, tryck i bröstet Rethosta, svår Frossa, ledvärk Bronkit Astma enl. läkare Förekomsten av ögonirritation var ungefär lika hög som i den tidigare undersökningen, runt 30%, medan symtom från hud och luftvägar rapporterades i mindre omfattning än tidigare. Företagens ledningar rapporterade i sin enkät arbetsrelaterade besvär på 4 företag som omfattade 11 lackerare (14%). På dessa företag hade mätningar ej genomförts och de 11 lackerarna arbetade huvudsakligen manuellt och således ingen med automatisk sprutning. På 3 av de 4 företagen hade man FHV (dvs 8 av de 11 lackerarna mot 51 av 69 utan arbetsrelaterade symtom). Utsug saknades på 1 av de 4 företagen mot 1 av de övriga 23 företagen (dvs av de 11 med arbetsrelaterade symtom saknade 4 utsug mot endast 2 av 69 bland de som ej hade sådana symtom). Det fanns således ett samband mellan arbetsrelaterade symtom och manuell lackering på företag som ej genomfört mätningar och som saknade utsug. Överensstämmelsen mellan ledningens uppgift om förekomsten av arbetsrelaterade symtom och pulverlackerarnas rapporter om 3 eller fler symtom var svag, vilket framgår av att endast 2 rapporterade 3 eller fler symtom av 11 med arbetsrelaterade symtom enligt ledningen samtidigt som 60 rapporterade färre än 3 symtom av 68 utan arbetsrelaterade symtom enligt ledningen. De pulverlackerare som rapporterade 3 eller fler symtom från ögon, näsa, svalg eller luftrör var inte atopiker, hade inte högre exponeringsintensitet, lackerade inte oftare och hade inte heller manuellt lackeringsarbete i högre grad än de med lägre antal symtom. Inga skillnader förelåg heller vad gäller användning av andningsskydd. Alla med 3 eller fler symtom hade

14 YMK, Småföretagsenheten utsug och således ingen av de 6 som saknade utsug. Mätningar hade inte genomförts på företaget för 8 av 10 med 3 eller fler symtom mot 41 av 69 (59%) för de med färre symtom. Uppgifterna i ledningarnas enkäter uppdelade på län visade inga nämnvärda skillnader mellan länen med avseende på exponeringens intensitet, användning av utsug, automatisk resp. manuell lackering eller antalet symtom (även om andelen lackerare som rapporterade 3 eller fler symtom var något lägre i D-län). Företagen i S-län hade något fler pulverlackerare, med drygt 4 per företag mot mellan 2 och 3 på de övriga. Företagen i S-län hade mer än dubbelt så stora lokalytor och förbrukade mer färg än i de övriga länen. D-län hade något fler företag som gjort mätningar än de övriga länen och i S-län hade alla 6 företagen FHV mot drygt hälften i de övriga länen. S-län hade de äldsta företagen och T-län de nyaste. Andningsskydd användes oftare i D- och T-län. Slutligen var andelen kvinnor något högre i D-län och andelen rökare högst i U-län. Diskussion och slutsatser Denna kartläggning av arbetsmiljö och luftvägsbesvär på 27 verkstäder med pulverlackering visade att exponeringen för damm från pulverlacker var förhållandevis låg på drygt hälften av arbetsplatserna. Hälften av verkstäderna hade startat före 1994 och de hade en högre grad av manuell lackering. Dessa äldre verkstäder bedömdes också ha en något högre exponering för damm från pulverlacker. Däremot sågs inget samband mellan verkstadsyta resp. årlig färgförbrukning och exponeringsgrad. 9 företag bedömdes behöva förbättra hanteringen av pulverlackering och gods och 7 företag öka användningen av andningsskydd. Förekomsten av ögonirritation var ungefär lika hög som i den tidigare undersökningen, runt 30%, medan symtom från hud och luftvägar rapporterades i mindre omfattning än tidigare. Ögonirritation var något vanligare vid högre grad av exponering men de övriga symtomen hade ingen koppling till exponeringsklass. Dessa symtom tycktes dock inte vara kopplade till minskat bruk av andningsskydd, förmodligen pga att personer med sådana besvär torde använda sådant skydd mer än de symtomfria.

15 YMK, Småföretagsenheten Åtgärder idéer och förslag Klimat Temperaturen sommartid bör sänkas t.ex. genom värmeisolering av ugnen, evaporeringskylning av tilluften, forcerad ventilation och/eller med annan lämpligteknik. Buller Kortvariga impulsljud t.ex. från skakning av filter med tryckluft bör dämpas. Dämpa bullret vid t.ex. renblåsning med tryckluft! Använd blåspistol som halverar bullret från Silvent i Borås - tel Skilj den bullrande blästringen från pulverlacken. Arbetsorganisation Det finns flera fördelar med att införa arbetsrotation och då även ta med på- och avhängarna! De anställda får omväxling och företaget får fler med större kompetens. Godshantering Lastplats för lastfordon måste förses med skydd mot kalldrag, t.ex. bälg eller byggas in. Bättre arbetsutrymme behövs sätt planerna på större lokaler i verket. Pulversprutning Minska det manuella pulversprutandet spruta mer automatiskt! Skärma av mera och effektivisera utsuget vid manuell sprutning bättre sprutbox. Renblåsning av sprutan direkt i lokalen är olämplig. Det ska ske i sprutboxen. Om möjligt skilj våtlacken från pulverlacken eller gå helt över till pulver. Pulverpåfyllning Påfyllning av pulver med skopa kan ge onödig exponering och rutinen borde ändras. Restpulvret borde köras i ugn före deponi! OBS brandrisk om större partier körs i ugnen. Förbehandling Manuell avfettning med organiska lösningsmedel bör helst bytas mot vattenbaserad metod eller utföras i särskilt ventilerat utrymme. Bättre utrustning för avfettning skulle förbättra arbetsmiljön! Se över hanteringen av avfettningsmedlen miljöfarligt avfall! Ventilation Ventilationssystemet måste ha både till- och frånluftssystem i verksamheter av denna typ. Filtret i sprutboxen måste bytas och stoftavskiljare/cyklon ska finnas i systemet. Innan luften från cyklonen går ut avlägsnas återstående partiklar med ett skakfilter. Punktutsug behövs vid dammande moment t.ex. pulverpåfyllning, manuell sprutning etc.

16 YMK, Småföretagsenheten Personligt skydd Andningsskydd bör användas under dammande arbetsmoment, t.ex. städning, påfyllning av pulver, manuell sprutning etc. Skydda armarna med långärmad tröja/skjorta och använd handskarsom byts ofta. Skapa rutiner för systematiskt underhåll av andningsskydd rengöring, filterbyte. Om tryckluftsmatade skydd används ska rutiner finnas för byte av filter till andningsluften Blås ej rent arbetskläder med tryckluft dels virvlar damm upp dels kan huden skadas! Tunga lyft Tunga lyft kan mildras genom att använda sänkbar conveyern för att minska lyfthöjden se bild, genom att använda längre krokar, genom hjälpas åt vid upp/nerplockning eller genom att använda någon form av lyfthjälpmedel, truck, lyftbord eller liknande. Belysning Se över belysningsarmaturerna byt lysämnesrör regelbundet, rengör!

17 YMK, Småföretagsenheten Referenser Blomqvist A, Andersson L, Struwe I, Welinder H. Feberreaktioner, luftvägssymtom och antikroppar mot trimellitinsyraanhydrid vid pulverlackering. In: Kjuus H, Kristiansson V, Schneider T, Taskinen H, Wennberg A, editors. NAM Nordiska Arbetsmiljömötet, augusti 1998, Grand Hotel, Reykjavik. Reykjavik: Vinnueftilir riksins, 1998: Drexler H, Jönsson BAG, Nielsen TGJ, Lakemeyer M, Welinder H. Exposure assessment and sensitisation in workers exposed to organic acid anhydrides. Int Arch Environ Health 2000;73: Härdplaster AFS 1996:4. Arbetarstyrelsens författningssamling 1996;4:45. Keskinen H. 92. Organiska syraanhydrider. Stockholm: Arbetsmiljöinstitutet, Lindell B, Montelius J Triglycidyl isocyanurate. Arbete och Hälsa. 2001:18. Arbetslivsinstutet. Nielsen J, Welinder H, Jönsson B, Bensryd I, Skerfving S. Arbetsrelaterad näsblödning hos arbetare exponerade för organiska syraanhydrider. Hygiea 1997;106:120. Nielsen J, Welinder H, Schutz A, Skerfving S. Specific antibodies against phtalic anhydride in occupationally exposed subjects. J Allergy Clin Immunol 1988;82:1: Ohlson C-G, Andersson L, Blomqvist A, Jönsson B, Nielsen J, Nystedt M, Welinder H. Exponering för härdare och hälsoeffekter vid pulverlackering. RALF-projekt nr resp. FAS Grundrapport februari Piirilä P, Estlander T, Keskinen H, Jolanki R, Laakkonen A, Pfäffli P, et al. Occupational asthma caused by triglycidyl isocyanurate (TGIC). Clin Exp Allergy 1997;27: Pfäffli P, Hämeilä M. New Allergy Risk in Paintshops. Work Health Safety 1997;34-5.

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan

Läs mer

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har

Läs mer

Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du mjuk eller styv skumplast? Isolerar du med isolerskum? Händer det att du värmebehandlar

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater sprutmålning Polyuretanfärg (PUR-färg) används framför allt på metallytor utomhus. Bilar och metallkonstruktioner som broar är några exempel där PURfärg används. PUR-färg

Läs mer

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,

Läs mer

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN? Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER

CHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER CHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER farliga arbetsmoment och målning SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen/arbetsledaren ska i samverkan med skyddsombudet använda checklistan som underlag och hjälpmedel under

Läs mer

Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor

Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor Bengt Christensson, Ann-Beth Antonsson, Erica Bloom IVL Svenska Miljöinstitutet 2015

Läs mer

Jobba rätt med epoxi Minska risken för hudeksem och allergi

Jobba rätt med epoxi Minska risken för hudeksem och allergi Jobba rätt med epoxi Minska risken för hudeksem och allergi Epoxi har en lång rad olika användningsområden som i beläggningar i till exempel industrigolv, vid relining av rör, i fogmaterial, spackel, färger,

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater heta arbeten Många arbetsmoment och i synnerhet heta arbeten innebär uppvärmning till temperaturer där plastmaterial som rörisolering, lim och lack börjar brytas ned och frigöra

Läs mer

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar eller spacklar du bilar eller andra fordon? Händer det att du svetsar, slipar eller skär

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR SÄKERHETSDATABLAD 0008402 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET Produktnamn: 0008402 Varierande tilläggsbeteckningar förekommer. Produktbeskrivning: Ovulkat gummimaterial. Användningsområde:

Läs mer

Arbeta säkert med relining. Risker, regler och skyddsåtgärder

Arbeta säkert med relining. Risker, regler och skyddsåtgärder Ett faktablad från Centrum för arbets- och miljömedicin 2014 Arbeta säkert med relining Risker, regler och skyddsåtgärder Vanliga riskområden vid arbete med relining Ögon Helmask eller halvmask med ögonskydd

Läs mer

Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier

Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning

Läs mer

Grafiska branschen. Enkel riskklassning. Riskkolumnen

Grafiska branschen. Enkel riskklassning. Riskkolumnen Dokumentnamn Grafiska branschen Företag Datum Version Deltagare Framtagen av Godkänd av Checklistan används av ansvarig chef för undersökning av arbetsmiljön. Skyddsombudet ska medverka och anställda bör

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD

GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD Utgivningsdatum 2017-05-31 IP ARBETSVILLKOR 3.5 GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD FÖR GENOMGÅNG: FÖRETAG: NÄRVARANDE: JA GRUNDLÄGGANDE SÄKERHET 1. Finns: a) rutiner för beredskap vid

Läs mer

Checklista för skyddsrond

Checklista för skyddsrond Checklista för skyddsrond Skyddsrondmall IEG Datum: Avdelning: Deltagare: ORDNING & OLYCKSFALL Behövs hjälp? för att det blir gjort? vara klart? 1. Är ordningen på arbetsplatsen tillfredsställande?(spill,

Läs mer

Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim

Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim Företag Deltagare Avdelning Datum Så här använder du checklistan Checklistan används av ansvarig chef för undersökning av arbetsmiljön. Skyddsombudet

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater fordonsverkstad I fordonsverkstäder finns risk för exponering för isocyanater i en rad olika arbetsmoment. Isocyanater kan även bildas vid en del heta arbeten, som svetsning

Läs mer

Astma, allergi och laboratoriearbete

Astma, allergi och laboratoriearbete Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor

Läs mer

Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1

Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1 Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1 Skyddsangivelserna finns förtecknade i bilaga IV till CLP-förordningen. Observera att tillverkaren/leverantören ska specificera informationen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR GJUTERIER (2)

CHECKLISTA FÖR GJUTERIER (2) Del 1. Allmän del DEL 2. PRODUKTIONSPROCESSEN CHECKLISTA FÖR GJUTERIER (2) ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande

Läs mer

Med hjälp av tvättmaskin och anpassat tvättmedel

Med hjälp av tvättmaskin och anpassat tvättmedel FÄRGBORTTAGNING Med hjälp av tvättmaskin och anpassat tvättmedel Skrivet och presenterat av Ingemar Karlsson. RedClean AB för Scandinavian Coating 2013. Göteborg www.redclean.se info@redclean.se 08-590

Läs mer

Vad är en härdplast? Var finns de?

Vad är en härdplast? Var finns de? Vad är en härdplast? Var finns de? Presentation vid Härdplastdagen Den 23 mars 2007 Jan Olof Norén Enheten för kemi och mikrobiologi Arbetsmiljöverket 171 84 Solna SAM 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater elektronikindustrin Inom elektronikindustrin innebär olika arbetsmoment, som till exempel gjutning och limning, risk för exponering för isocyanater. Dessutom kan isocyanater

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER svetshallen

CHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER svetshallen CHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER svetshallen SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen/arbetsledaren ska i samverkan med skyddsombudet använda checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Inom

Läs mer

Avtal om användande av personlig skyddsutrustning

Avtal om användande av personlig skyddsutrustning Avtal om användande av personlig skyddsutrustning Jag har mottagit den personliga skyddsutrustningen i bilaga 1.1. Jag har fått information om när den ska användas Jag är personligen ansvarig för att utrustningen

Läs mer

Härdplast- Cyanoakrylat

Härdplast- Cyanoakrylat Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några

Läs mer

2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT

2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 1 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några

Läs mer

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används

Läs mer

Bevakningsbranschen Värdedepå

Bevakningsbranschen Värdedepå Dokumentnamn Bevakningsbranschen Värdedepå Företag Datum Version Deltagare Framtagen av Godkänd av Checklistan används av ansvarig chef för undersökning av arbetsmiljön. Skyddsombudet ska medverka och

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Havretoften 4 DK5550 Langeskov Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

Akrylater inom skönhetsbranschen. Sara Gunnare Institutet för miljömedicin Arbetsmedicin

Akrylater inom skönhetsbranschen. Sara Gunnare Institutet för miljömedicin Arbetsmedicin Akrylater inom skönhetsbranschen Sara Gunnare Institutet för miljömedicin Arbetsmedicin Hur började det? Ögonfransstylister kom till AMMklinikerna Även till hudallergimottagningen Nationellt nätverk Vad

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Akrylatplasters komponenter är farliga

Akrylatplasters komponenter är farliga Akrylatplasters komponenter är farliga Alla som arbetar med akrylater är inte medvetna om riskerna. Tillverkning av akrylatplast utifrån kemiska komponenter sker bland många yrkesgrupper. Akrylatplast

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1

Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Utskriftsdatum: 07.02.2003 Sida: 1/6 1. Namnet på produkten och företaget Produkter Produktnamn SikaFloor-390 Thixo komp.a Uppgifter om

Läs mer

CHECKLISTA FÖR GJUTERIER (1)

CHECKLISTA FÖR GJUTERIER (1) DEL 1. ALLMÄN DEL Del 2. Produktionsprocessen CHECKLISTA FÖR GJUTERIER (1) ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande

Läs mer

Arbetsmiljön i små mekaniska verkstäder. Rapport S7/98 (Delrapport i projektet MekVerk Bergslagen)

Arbetsmiljön i små mekaniska verkstäder. Rapport S7/98 (Delrapport i projektet MekVerk Bergslagen) 1 Arbetsmiljön i små mekaniska verkstäder Undersökning hösten 1997 med formulär FF1C Rapport S7/98 (Delrapport i projektet MekVerk Bergslagen) Arbetsgrupp Åke Oliv, arbetsmiljöingenjör Sofia Loodh, miljösköterska

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin. Antonsson Ann-Beth, Sahlberg Bo, Duis Willem

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin. Antonsson Ann-Beth, Sahlberg Bo, Duis Willem POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin Antonsson Ann-Beth, Sahlberg Bo, Duis Willem IVL Svenska Miljöinstitutet 2016 Författare: Antonsson Ann-Beth,

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här skyddsrond: Fysisk arbetsmiljö förvaltning eller motsvarande: övriga deltagare: datum: arbetsplats: chef: skyddsombud: Checklistan är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker

Läs mer

Referensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet

Referensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet Referensmätningar av kvarts - betong- och byggindustrin Ann-Beth Antonsson Tekn Dr, Adjungerad professor IVL Svenska Miljöinstitutet Remissyttranden Svenskt Näringsliv, SKL, LRF Följ EU, dvs. samma gränsvärde

Läs mer

Frätande ämnen kan förstöra din syn!

Frätande ämnen kan förstöra din syn! Frätande ämnen kan förstöra din syn! Frätande ämnen kan ge svåra och djupgående skador på kroppens vävnader. Det gäller oftast huden eller ögonen men även lungor och matstrupe kan skadas om man andas in

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. (i enlighet med 1907/2006/EC, Artikel 31) (Forts. på sida0) 1.1 Produktidentifiering Handelsnamn:

SÄKERHETSDATABLAD. (i enlighet med 1907/2006/EC, Artikel 31) (Forts. på sida0) 1.1 Produktidentifiering Handelsnamn: sida 1/5 1. Identifiering av ämnet eller blandningen och leverantören (Forts. på sida0) 1.1 Produktidentifiering Handelsnamn: 1.2 Relevant identifierad användning av ämnet eller blandningen och användning

Läs mer

Egenkontroll Skyddsrond

Egenkontroll Skyddsrond Sida 1(5) Egenkontroll Skyddsrond Allmän information Projektnummer Arbetsplats Ort Beställare Byggledare Kvalitetsansvarig Datum Medverkande Utförd av 1. Ordning & Olycksfall 1.1 Är ordningen på arbetsplatsen

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10

RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10 RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10 Datum: Forskargrupp: Procedur/försök: 1: Farlighetskategori (enl. tabell 1) A: Mycket Hög Risk B: Hög Risk C: Måttlig Risk D: Låg Risk 2: Exponeringsnivå (enl. tabell 2)

Läs mer

Auktorisation för Rostskyddsmålning. Lokaler och utrustning verkstadslokaler (V) 1. Allmänt. Ansökningsblankett 3 Sida 1 av 10

Auktorisation för Rostskyddsmålning. Lokaler och utrustning verkstadslokaler (V) 1. Allmänt. Ansökningsblankett 3 Sida 1 av 10 Auktorisation för Rostskyddsmålning 2015-01-14 Ansökningsblankett 3 Sida 1 av 10 Lokaler och utrustning verkstadslokaler (V) 1. Allmänt Lokalens: Gatuadress, postnummer och ort: Telefon: Presentera nedan,

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation. 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:

Läs mer

Säkerhetsdatablad utfärdat 08-02-23

Säkerhetsdatablad utfärdat 08-02-23 Säkerhetsdatablad utfärdat 08-02-23 1. Handelsnamn: Teakolja Användningsområde: Företag: Nödtelefon: Olja för trä utomhus Impregnum AB Makadamgatan 16 254 64 Helsingborg Tel. 042-26 37 00 Fax 042-26 37

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren

KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren 2003-06-05 Dnr 4954/03-204 BEDÖMNING AV ARBETSMILJÖFAKTORER VID INSKRÄNKNING AV LOKALYTOR

Läs mer

från Paroc AB Byggisolering

från Paroc AB Byggisolering från Byggisolering Sida: 1(4) 1. NAMN PÅ PRODUKTERNA OCH FÖRETAGET Produktnamn: Stenullsprodukter från, i form av lösull. Stenullsprodukter i bunden form redovisas på särskilt blad. Tillverkare och leverantör:

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall

Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Det som bör kontrolleras är att klassificeringen är riktig och i enlighet med Förordningen om farligt avfall, SFS 1996:971. Eftersom avfallsprodukter till

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (Allmän del)

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (Allmän del) CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (Allmän del) ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i SAM. Finns

Läs mer

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06 ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI 1 Version09/06 2 Walk the Talk Användare av MDI Innehåll Viktiga data Bra rutiner När något går fel... Dialog 3 Klassificering av MDI

Läs mer

Åtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier

Åtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier Åtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning

Läs mer

Ämnesnamn CAS-nummer Koncentration Klassificering Xylen 1330-20-7 10<=x%<25% Xn: R10, 20/21, 38

Ämnesnamn CAS-nummer Koncentration Klassificering Xylen 1330-20-7 10<=x%<25% Xn: R10, 20/21, 38 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Namnet på ämnet eller beredningen Artikelnr: 1012 samt 1013 1.2 Användning av ämnet eller beredningen Målningsarbete 1.3 Namnet på bolaget/företag

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

VARUINFORMATION Sid 1(5)

VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget VARUINFORMATION Sid 1(5) Produktnamn: Användning/produkttyp: Silverlod Artikelnummer: 5240-1015, 5240-1020 Leverantör: Telefon vid olycksfall: GasIQ AB Snickarevägen

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i

Läs mer

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth

Läs mer

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater byggindustrin Inom byggindustrin finns risk för exponering för isocyanater i en rad olika arbetsmoment. Exponering för isocyanater kan orsaka: täppt eller rinnande näsa rinnande

Läs mer

Dokument id : 11-0423-1 Utfärdande datum : 2006/07/11 Version : 4.01 Ersätter : 2006/02/21 Dokumentstatus: : Utfärdat

Dokument id : 11-0423-1 Utfärdande datum : 2006/07/11 Version : 4.01 Ersätter : 2006/02/21 Dokumentstatus: : Utfärdat 3M Svenska AB Bollstanäsvägen 3 191 89 Sollentuna Tel: 08 / 92 21 00 Fax: 08 / 92 22 12 ======================================================================== Säkerhetsdatablad ========================================================================

Läs mer

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mx_g...

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mx_g... Seite 1 von 5 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1

Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1 Ändringar som blir bindande från och med den 1 februari 2018 men får tillämpas redan nu Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1 Skyddsangivelserna finns förtecknade i bilaga

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO

Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Utskriftsdatum: 05.02.2003 Sida: 1/6 1. Namnet på produkten och företaget Produkter Produktnamn Sikadur-51, komp.a Uppgifter om tillverkare/leverantör

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF PENETRATING OIL UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-11-26 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Arbetar du i BYGG- BRANSCHEN? Läs vidare viktig information för dig! BYGG

Arbetar du i BYGG- BRANSCHEN? Läs vidare viktig information för dig! BYGG Arbetar du i - BRANSCHEN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Händer det att du svetsar, värmer med låga eller hetluft, kapar, slipar eller löder t ex i skumplast fogskum skummad

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. I nödsituationer ring Swed Handling AB 011-24 84 84 för ytterligare information om produkten.

SÄKERHETSDATABLAD. I nödsituationer ring Swed Handling AB 011-24 84 84 för ytterligare information om produkten. SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn: Användningsområde: Leverantör: E-mail: NICKELKLORID Metallytbehandling Swed Handling AB, Box 21, 601 02 NORRKÖPING Tfn:

Läs mer

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV TDI. 1 Version09/06

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV TDI. 1 Version09/06 ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES Walk the Talk ANVÄNDARE AV TDI 1 Version09/06 2 Walk the Talk Användare av TDI Innehåll Viktiga data Bra rutiner När något går fel... Dialog 3 Märkningsuppgifter för

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mxmx...

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mxmx... Sida 1 av 5 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal Prevent Att bilarna som lämnar verkstaden fungerar som de ska vet du, men hur är det med din personal? Med friska och pigga

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Unigraphics AB Box 1709 501 17 BORÅS Tel: 033-15 11 00 Fax 033-15 88 50 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE

CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE Del 1. Allmän del OBSERVERA! Del 1 är en grundläggande del och därför ska den fyllas i innan ni börjar använda Del 2 eller Del 3. SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Checklistan

Läs mer

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? CNC-maskiner Maskinchecklista Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? Olyckor vid CNC-maskinen ger oftast svåra skador med stort personligt lidande och höga kostnader för både

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Dokument nr 16-4668-6 Utfärdat : 14/03/07 Version nr: 001.02 Ersätter 13/03/07 Utskrivet : 11/10/11 Sidan 1 av 12

Dokument nr 16-4668-6 Utfärdat : 14/03/07 Version nr: 001.02 Ersätter 13/03/07 Utskrivet : 11/10/11 Sidan 1 av 12 Ersätter 13/03/07 Utskrivet : 11/10/11 Sidan 1 av 12 Frågor om säkerhetsdatabladet besvaras av 3M:s miljöavdelning. I nödsituationer, kontakta Giftinformationscentralen telefon 08-33 12 31 eller akutnummer

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram

Läs mer

Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd

Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd Sida 1( 5) Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd Utförd 2013-11-25 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-30 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1.

Läs mer

ALLMÄN CHECKLISTA FÖR LANTBRUK

ALLMÄN CHECKLISTA FÖR LANTBRUK ALLMÄN CHECKLISTA FÖR LANTBRUK ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Anpassa Checklistan så att den passar er! Följ upp att det ni bestämt också blir gjort! ARBETE INOMHUS 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Strong Floor Bas Sidan 1 av 4 SÄKERHETSDATABLAD. Box Stockholm Tel: Fax:

Strong Floor Bas Sidan 1 av 4 SÄKERHETSDATABLAD. Box Stockholm Tel: Fax: Strong Floor Bas Sidan 1 av 4 Utfärdandedatum: 2005-08-02 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Leverantör: Utfärdare: Strong Floor Bas Stundab Box 47159 100 74 Stockholm

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk SKALFLEX A/S SÄKERHETSDATABLAD 1. Namnet på produkten: Produktnamn: Användningsområde: Skalflex vattenreflex Grundning till impregnering av utvändigt murbruk Datum: 20030923 Reviderad: SKALFLEX A/S, Industrivej

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget: Produkterna LOXEAL 82-33

SÄKERHETSDATABLAD. 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget: Produkterna LOXEAL 82-33 SÄKERHETSDATABLAD 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget: Produkterna LOXEAL 8233 Användningsområde: Datum: 20000316 Rev.datum: 20071128 Email: Lagersäkring (montering av lager, bussningar

Läs mer

Säkerhetsdatablad PREMARK. AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget. AVSNITT 2: Farliga egenskaper

Säkerhetsdatablad PREMARK. AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget. AVSNITT 2: Farliga egenskaper AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn: 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

Läs mer

S Ä K E R H E T S D A T A B L A D AmphiSilan NQG Fasadfärg

S Ä K E R H E T S D A T A B L A D AmphiSilan NQG Fasadfärg S Ä K E R H E T S D A T A B L A D 1. Namnet på beredningen och företaget Caparol Sverige AB Box 36 115 400 13 Göteborg Tel: 031-750 52 00 Fax: 031-46 11 06 Hemsida: www.caparol.se Vid olycksfall ring 112

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Bedöm de kemiska riskerna vid möbeltillverkning

Bedöm de kemiska riskerna vid möbeltillverkning Bedöm de kemiska riskerna vid möbeltillverkning Tillverkning av möbler innebär ofta hantering av farliga kemiska ämnen. I denna broschyr finns exempel på några vanliga arbetsmoment inom möbeltillverkning,

Läs mer