Staden för alla Nordiska Handikappolitiska Rådet 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Staden för alla Nordiska Handikappolitiska Rådet 2004"

Transkript

1

2 56

3 1

4 2 Nordiska Handikappolitiska Rådet 2004 REDAKTÖR Finn Petrén REDAKTION Ingemar Oderstedt och Lena Wiklund TEXTUNDERLAG Ingemar Oderstedt i samarbete med medverkande städer LAYOUT Lena Wiklund OMSLAGSFOTO Jeanette Larsson UPPLAGA 3000 TRYCK Åtta.45 Tryckeri AB, Solna ISBN

5 3 Förord Den här publikationen är tänkt både som en redovisning och som ett inspirationsmaterial. Utgångspunkten är Nordiska Handikappolitiska Rådets tävling om det nordiska Tillgänglighetspriset 2002 på temat Stadsplanering för alla. Avsikten är att bidra med inspiration till det fortsatta arbetet med tillgänglighetsfrågorna i Nordens städer och tätorter. De tio städer som här presenteras som förebilder är enligt 2002 års tävlingsjury goda exempel på det bästa som för närvarande sker i Norden inom kommunernas tillgänglighetsarbete. Det finns många andra kommuner som också har kommit igång bra. Men dessa deltog inte i 2002 års tävling. Tävlingen vände sig till Nordens samtliga cirka kommuner. Fokus var inställt på politisk förankring, planeringssystemet och effektiva processer i ett Design för Alla perspektiv. Tävlingen var inte en one off event utan som framgår i bokens inledande avsnitt ett av många inslag i en av Nordiska Handikappolitiska Rådets större kampanjer Tillgänglighet för alla står nu på den politiska agendan i samtliga nordiska länder. Men så är också fallet på andra håll i Europa. Vi behöver faktiskt öka tempot i implementeringen för att inte komma på efterkälken i förhållande till andra länder som vi gärna jämför oss med. I det arbetet har den kommunala planeringen och praktiken en nyckelroll. Glädjande många kommuner har redan tagit sig an den nya utmaningen. Finns det ett bättre sätt att profilera den moderna staden? Stockholm i september 2004 Finn Petrén Direktör NSH och Nordiska Handikappolitiska Rådet

6 4 Innehåll Sidan Stadsplanering i perspektiv... 5 Nordiska Handikappolitiska Rådets kampanj... 7 Århus Kristiansand Halmstad Helsingfors Reykjavik Stockholm Lillehammer Lund Uppsala Örebro Städernas erfarenheter Länkar Bildförteckning Juryns bedömning Tävlingskriterier Utgivet av NSH och Nordiska Handikappolitiska Rådet

7 5 Stadsplanering i perspektiv Vilka var drivkrafterna bakom utvecklingen av stadsbyggnadskonsten under 1900-talet? Vilka intressen och behov styrde? Vilken arkitektur- och planeringsfilosofi kommer att bestämma stadsbyggnadskonstens utveckling och stadsmiljöarbetet under talet? Vilken samhälls- och människosyn kommer att bli vägledande? Det skadar aldrig att försöka lära av historien. En tillbakablick Den moderna stadsbyggnadskonstens ursprung kan för Nordens del sökas i 1910-talet. En av den tidens stora utmaningar var den framväxande stadstrafiken. I arkitektkretsar fördes en livlig debatt om arkitekturens roll i förnyelsen av tidens stadsmiljöer. Begreppet arkitektur förnyades och fick en bredare innebörd. Det var inte längre bara fråga om att forma enskilda hus, allt nytt måste också ses i en större helhet. I Sverige trädde en ny yrkesgrupp stadsarkitekten in på arenan med uppgift att ta ansvar för både helhet och enskilda delar i utvecklingen av städernas byggda miljö. Stadsplaner och andra instrument för en övergripande styrning av städernas utveckling såg dagens ljus. En del städer var tidigt ute, andra betydligt trögare. Då som nu fanns det intressanta förebilder och inspiratörer. Med Stockholmsutställningen 1930 fick modernismen och funktionalismen sitt genombrott i nordisk arkitektur. Bostadssociala frågor fick ökad fokus, och visionen om ett framtida välfärdssamhälle började ta form. Bygget av de nordiska välfärdssamhällena skedde under en femtioårsperiod. En slags höjdpunkt i denna utveckling var konceptet och programmet Ett samhälle för alla, som utvecklades av handikapprörelsen i Sverige i början av 1970-talet, med ett nytt fokus på samhällets tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. Programmet inspirerade den politiska utvecklingen i Sverige under 1970-talet, och bidrog bland annat till skärpta tillgänglighetsbestämmelser i Plan- och bygglagen.

8 6 I början av 1980-talet inleddes en omprövning av fundamenten för den nordiska välfärdspolitik som utvecklats sedan 1930-talet. Politiken fick allt starkare inslag av decentraliseringar och avregleringar. Det intresse för tillgänglighetsfrågor i vid mening som väckts under talet tonade bort i takt med att de praktiska förutsättningarna för arbetet försämrades, exempelvis när anpassning till EU-regler om producentansvar i början av 1990-talet också medförde uppluckringar av nationella regelverk inom plan- och byggområdet. De rena marknadskrafterna fick ökat spelrum inom byggverksamheten, och stadsarkitektens viktiga roll som försvarare av helhetlighet och kvalitet i stadsplanering och stadsmiljöutveckling underminerades eller försvann helt. En fixeringsbild Vi lever nu åter i en brytningstid, en tid med många intressanta tendenser och möjligheter. Intresset för tillgänglighet, och för den del också stadsarkitektens roll, är tillbaka. Frågor om samhällets tillgänglighet för alla människor står högt på den politiska dagordningen i samtliga nordiska länder. Tillgänglighet ses som en av de viktigaste förutsättningarna för alla människors möjligheter till jämlikhet och full delaktighet i samhället. Tillgänglighet har blivit en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. De nationella regelverken ses över och vidareutvecklas, men implementeringen av det som ser ut att vara en genuin politisk vilja går långsamt. För Sverige, som har tillgänglighet för alla år 2010 som officiellt politiskt mål, börjar det bli ont om tid. Den nationella politiken måste i Sverige som i övriga nordiska länder få understöd från många håll, inte minst i kommunerna. I flera nordiska länder står man nu på kommunal nivå mitt uppe i utmaningen att implementera nya bestämmelser om tillgänglighet i byggnader och stadsmiljöer. Utvecklingen av den byggda miljön i ett hållbarhetsperspektiv tas allt mer på allvar. I Sverige har behovet av kompetenta stadsarkitekter med ansvar för att sörja för en helhetlig planering fått ny aktualitet. Utmaningarna och möjligheterna inom stadsbyggnadskonsten har aldrig varit större.

9 7 En möjlig framtid Nationella och kommunala strategier för hållbar utveckling integrerar på ett tydligare sätt än idag sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner, och ställer samtidigt människan och människans miljö i centrum. Inte människan som arketyp utan alla människor, oavsett individuell funktionsförmåga. I det perspektivet blir sambandet mellan koncepten hållbar utveckling och tillgänglighet för alla tydligare. De två målen stöder varandra. I en möjlig framtid är tillgänglighet för alla ett eget kommunalpolitiskt mål och ingår som en integrerad kvalitet i alla kommunala översiktsplaner. Därmed har grunden lagts för ett naturligt samarbete över förvaltningsgränser och mellan olika kompetensområden. När politiken är på plats på den kommunala nivån har grunden lagts för processer som främjar en allmän förståelse för innebörden i konceptet Planering och design för alla. Design för Alla förstås just som process, och alla som tar del i processen lär att man i det praktiska arbetet och i samverkan med andras kunskaper och erfarenheter kan komma längre än lagens minikrav, utan merkostnader. Ett nytt samhällsprojekt har fötts. Ett projekt där många har möjlighet att bidra till allas och sitt eget långsiktiga bästa. Ett projekt som bidrar till att förnya och ge en ny dimension åt de nordiska ländernas välfärdspolitik, och som stärker Nordens internationella profil. En sådan framtid är möjlig. Nordiska Handikappolitiska Rådets kampanj En av Nordiska Handikappolitiska Rådets större kampanjer under perioden handlade om stadsplanering för alla i ett hållbarhetsperspektiv. Ett särskilt spår inom kampanjen var utlagt mot våra kulturarvsbyggnader. Rådets första tävling om det nordiska Tillgänglighetspriset 1998 på temat Design för tillgänglighet vid renovering av kulturhistoriskt intressanta byggnader satte fokus på ett då tämligen jungfruligt område.

10 8 Andra större kampanjer i Rådets regi tog sikte på kulturens och särskilt museernas tillgänglighet för alla, tillgänglig kollektivtrafik och Turism för alla. De fyra kampanjerna har många inbördes samband. Så är till exempel stadens, kulturarvets och kollektivtrafikens tillgänglighet för alla viktiga komponenter i konceptet Turism för alla, ett koncept som rymmer en enorm potential som internationellt konkurrensmedel och som nu börjar förädlas på många håll ute i Europa. En gemensam utgångspunkt för kampanjerna finns i det plattformsdokument som Nordiska Handikappolitiska Rådet antog vid sitt första möte i november 1997 och som bland annat slog fast att Rådet skulle främja konceptet Design för Alla som underlag för politiskt nytänkande inom alla relevanta samhällssektorer och politikområden. Kampanjen för stadsplanering för alla hade många olika inslag. Här är några av de viktigaste. Utmaning till Nordens huvudstäder Kampanjen inleddes 1998 med en utmaning till Nordens huvudstäder om den bästa planen för utveckling av stadens tillgänglighet för alla. Utmaningen följdes upp på olika sätt, bland annat med en större konferens. De huvudstäder som i första hand lät sig inspireras av utmaningen var Stockholm, Helsingfors och Reykjavik. Planering för alla i ett hållbarhetsperspektiv Ett annat inslag i kampanjen var en målmedveten satsning på att få in Planering och design för alla som en tydlig dimension i Nordiska ministerrådets arbete med att på statsministrarnas uppdrag utarbeta en nordisk strategi för hållbar utveckling. Här har Nordiska Handikappolitiska Rådet inte nått ända fram. Nordiska Handikappolitiska Rådets utgångspunkt var att tillgängliga stadsmiljöer är en grundläggande förutsättning för att alla människor ska ha lika möjligheter att delta i samhällslivet. Investeringarna i städernas byggda miljö är bland de dyraste och mest långsiktiga samhällsinvesteringarna som görs. Det understryker kravet på förutseende i stadsplaneringen, och det förnuftiga i att försöka göra rätt från början. Planering och utformning för alla ger mer hållbara resultat, både ekonomiskt och socialt.

11 9 Tävling om stadsplanering för alla Nordiska Handikappolitiska Rådets årliga tävling om det nordiska Tillgänglighetspriset ( ) genomfördes 2002 på temat Stadsplanering för alla. Tävlingen fokuserade förutsättningarna för ett långsiktigt och uthålligt arbete med tillgänglighetsfrågorna i Nordens stadskommuner. Tävlingen var framåtsyftande med fokus på att göra rätt från början när man moderniserar och bygger nytt. Den övergripande planeringen och processerna stod i förgrunden. Tillgänglighetsarbetets integrering i stadens planarbete på olika nivåer hade därför större tyngd vid bedömningen av tävlingsbidragen än aktuell tillgänglighetsstatus. Nordens samtliga cirka kommuner inbjöds att delta i tävlingen. Endast tio tävlingsbidrag kom in, men dessa representerade å andra sidan enligt tävlingsjuryns bedömning det bästa som vid tillfället skedde inom tillgänglighetsarbetet på kommunal nivå runt om i Norden. Samtliga länder var representerade och dessutom alla de tre huvudstäder som hade tagit Rådets utmaning 1998 ombord. Efter en sammanvägd bedömning utsågs Kristiansand i Norge som vinnare av 2002 års tävling om det nordiska Tillgänglighetspriset på temat Stadsplanering för alla. Århus i Danmark och Halmstad i Sverige fick särskilda omnämnanden. Den här publikationen I denna publikation presenteras kortfattat arbetet med tillgänglighetsfrågorna i de tio städer som deltog i 2002 års tävling. Var och en av städerna har bidragit med en uppdatering av utvecklingen fram till och med Avslutningsvis återges juryns utlåtande och tävlingskriterierna. Med publikationen, som blir en slags punkt för en spännande kampanj, vill Nordiska Handikappolitiska Rådet bidra med inspiration till det fortsatta arbetet med tillgänglighetsfrågorna i alla Nordens städer. Finn Petrén

12 10 Århus invånare Bästa modellen för en helhetsorienterad planering De övergripande målen för Århus tillgänglighetsarbete har stark politisk förankring i den kommunala översiktsplanen, Århus kommuneplan, där tillgänglighetsmålen är fastlagda. Målen i kommuneplanen är kompletterade med en förebildlig handlingsplan för stadens arbete med tillgänglighetsfrågorna. Denna modell för helhetsorienterad planering är den bästa som presenteras bland tävlingsbidragen och en utmärkt grund för ett systematiskt arbete för att uppnå tillgänglighet för alla, ansåg juryn för Tillgänglighetspriset och belönade Århus modell med ett särskilt omnämnande. Kommunens handlingsplan för tillgänglighetsarbetet, Tilgængelighed i Århus Kommune, Handlingsplan , är antagen av stadsfullmäktige och fokuserar fram till 2004 på följande insatsområden: gator och torg, parker, skog och strand, kollektiv busstrafik, skolor, bibliotek, museer och andra kulturinstitutioner, dagis och äldrecentra, tillgängliga bostäder, planläggning och utförande vid vägoch byggprojekt, information och kommunikation samt pedagogiska insatser, bland annat utbildning. Pilotprojektet Strøget I Århus tävlingsbidrag framhålls särskilt pilotprojektet Strøget, som är en förbindelsegata i centrum där renovering och ombyggnad har gjorts längs en 800 meter lång sträcka. Nyckelbegreppet tillgänglighet för alla har varit utgångspunkt för ombyggnaden där man tänkt in olika medborgares behov, personer med rörelsehinder eller synskada, föräldrar med barnvagn och brevbärare. Projektet Strøget drivs i nära samarbete med näringsidkare, bostadsföreningar och handikapporganisationer.

13 Markeringar vid övergångsställe på Strøget med olika material i beläggningen och 2,5 cm nivåskillnad 11

14 12 Integrerad ramp för nivåfri ingång till butiker längs Strøget Viloplats med välvd sittyta som gör det lätt att resa sig

15 13 Utvecklingen : Projektet Århus city Med bakgrund i handlingsplanen för tillgänglighetsarbetet avsatte Byrådet i 2002 års budget 5,2 miljoner danska kronor extra för tillgänglighetsarbetet. Med stöd från handikapporganisationerna beslutade Byrådet att kanalisera dessa medel till projektet Århus city. Konkret går projektet ut på att genom en punktvis insats skapa full tillgänglighet i hela cityområdets offentliga utrymmen, där det dagligen färdas många människor. Projektet innehåller följande element: Alla övergångsställen görs tillgängliga genom att kantstenar tas bort eller fasas av, ramper byggs med hänsyn till rullstolsburna, akustiska signalanläggningar installeras vid alla signalreglerade korsningar, tillgänglighetspassager anläggs på äldre gator och torg där framkomligheten är dålig och ett särskilt system inrättas för att underlätta navigeringen i city för synsvaga. Projektet genomfördes under 2003 för att snabbt uppnå synliga och märkbara resultat. Halksäker beläggning i skrovlig granit (ovan) Särskilda zoner för inventarier (till höger)

16 14 Kristiansand Cirka invånare Politiskt prioriterat och långvarigt tillgänglighetsarbete fick första pris i tävlingen om Tillgänglighetspriset Kristiansand i Norge utsågs av juryn till vinnare av det nordiska Tillgänglighetspriset Juryn fann efter sin sammanvägda bedömning att Kristiansand bäst uppfyllt de kriterier som legat till grund för tävlingen, med en klar politisk prioritering av tillgänglighet för alla med förankring i den övergripande kommunplanen, ett långvarigt arbete för att öka medvetenheten inom kommunen om tillgänglighetens betydelse, förvaltningsmässig integration i all planering och drift, väl utvecklad samverkan med handikapporganisationerna och andra intressenter samt ett brett spektrum av goda resultat. Det politiska stödet för tillgänglighetsarbetet är kontinuerligt och tydligt. Kristiansands kommunfullmäktige antog år 2000 en ny kommuneplan med tillgänglighet som ett viktigt mål. Planen innehåller bland annat följande inslag: Insatser som underlättar för invånarna att självständigt klara sin livsföring, stimulans till återgång till arbetslivet, tillgänglighetsåtgärder i byggnader och boendemiljöer, anpassning av skolan efter barnens behov, utformning av den centrala staden så att så många som möjligt kan använda den, busslinjer som är tillgängliga för rörelsehindrade och personer med orienteringssvårigheter samt insatser för att säkra tillgänglighet till stadens mötesplatser, frilufts- och rekreationsområden. Kristiansands kommunala handikappråd, där 21 brukarorganisationer ingår, har funnits sedan När staden 1991 firade 350-årsjubileum sköt arbetet med tillgänglighetsfrågorna fart, och kommunen arbetar numera i kontinuerlig kontakt med handikapprådet i bygg- och planeringsfrågor men också i fråga om exempelvis information och utbildning. Projekt om kollektivtrafik, stadsmiljöer och fritidsområden I tävlingsbidraget beskrivs ett tiotal uppnådda resultat och avklarade projekt. De omfattar kollektivtrafik, boende- och stadsmiljöer samt fritidsområden. Alla igångsatta tillgänglighetsprojekt ska efter avslutad projekttid integreras i den reguljära kommunala verksamheten.

17 15 Ny tillgänglig ingång till Tinghuset Den äldsta delen av stadens gågata har rustats upp med nivåfria entréer och ledstråk i färg och taktil kontrast Kurs för att öka medvetenheten om tillgänglighet bland anställda i kommunen och privata verksamheter För busspassagerare med synskada är enhetlig utformning av hållplatser viktigt. Märket visar var bussens framdörr kommer öppnas då bussen stannar

18 16 Utvecklingen : Bättre gatunät, informationskampanjer och ny bussmetro Efter pristävlingen har Kristiansand fortsatt arbetet för en kvalitativt bra stad. Arbetet är integrerat i den dagliga verksamheten och kompletterat med ett tillfälligt politiskt utskott med ansvar för att kartlägga status och föreslå ambitioner för det vidare arbetet. Fokus ligger på medvetenhet, bättre tillgänglighet i gatunätet för synskadade, offentliga byggnaders tillgänglighet samt förankring av krav på bostäder. Prioriteringar av fysiska åtgärder i gatunätet och närbelägna friluftsområden är inarbetade i den ordinarie handlingsplanen och budgetprocessen för driftsmyndigheterna. I Baneheias turområde har gångstråken fått stabil grusbeläggning Stranden har försetts med bryggor med fast däck, duschar, toalettanläggning och ramper ut i vattnet

19 17 Rutiner har skapats för tillsyn i byggfrågor och särskild vikt läggs vid tillgänglighet, inklusive samråd med handikapprådet. Det genomförs också kampanjer med olika inriktning, till exempel om hissar, och på det sättet fungerar den lagstiftade tillsynen också som en kanal för information och kompetensutveckling. Tillgänglighetsguiden över offentliga byggnader och ett urval av friluftsområden är reviderad och man har genomfört ett stort registreringsarbete om tillgängligheten till friluftsområden i regionens sex kommuner. Bussmetron öppnade i september Stamlinjernas hållplatser har gemensam utformning som säkrar igenkänning, talinformation, anpassad kantstenshöjd, fast placering av inredning, och i bussarna finns taloch textinformation. En plan för uppgradering av hållplatserna i ytterområdena är utarbetad, och kostnaderna är beräknade till 40 miljoner norska kronor. I september 2003 höll komunen en internationell konferens om tillgänglighet, Easy Access, där 85 deltagare fick ta del av ett vitt spektrum av föredrag om universell utformning och tillgänglighet. Vid laxfisket i Otra har man byggt fiskeplats med ramp för barn och fiskare i rullstol

20 18 Halmstad Cirka invånare Långsiktigt tillgänglighetsarbete i samarbete med näringslivet Halmstads kommun har under många år arbetat brett och uthålligt med tillgänglighetsfrågorna. För detta långsiktiga tillgänglighetsarbete fick Halmstad ett särskilt omnämnande av juryn för Tillgänglighetspriset, som menade att Halmstad i praktiskt arbete demonstrerat effektiva helhetsgrepp med goda samverkansmodeller som också engagerat privata fastighetsägare och näringsliv. Mål och strategier för Halmstads tillgänglighetsarbete har väl integrerats i alla stadens verksamheter. Kommunens översiktsplan innehåller avsnitt om tillgänglighet, och i varje detaljplan anges tillgänglighetsåtgärder mer konkret. Kommunens handikappolitiska program har fått en styrande funktion och prioriterats i den kommunala budgeten. Samtliga förvaltningar ska i sina verksamhetsplaner visa hur de ska uppfylla de handikappolitiska målen. Kommunfullmäktige fastställde 2001 en ny treårig åtgärdsplan med fokus på tillgänglighetsfrågorna. Projekt om stadskärnan och fritidsmiljöer Stadskärnan och kommunens fastigheter ska byggas om för att öka tillgängligheten, med start i Rådhuset. Vid nyproduktion och successiv ombyggnad av övergångsställen ska man använda tekniska kontorets nya norm för övergångsställen som har utarbetats i samarbete med handikapporganisationerna. Provbeläggningar på gångstråk för synskadade har anlagts och kommer att tillämpas mer generellt. För att klara tillgängligheten vid entréer till äldre byggnader, som ofta har ett eller två steg upp till entrédörren, bygger nu flera privata fastighetsägare väldesignade ramper med upplåtelse på kommunens mark i stadskärnan. Miljöer för fritid och rekreation, t.ex. Svärjarhålan vid Tylösands havsbad, görs successivt tillgängliga. Ramper byggs i samarbete mellan fastighetsägaren och kommunen, här utanför restaurang Lilla Helfwetet

21 19 Ramp vid Rådhuset, i folkmun Rosas ramp efter kommunrådet Rose-Marie Henriksson, som starkt drivit handikappolitiska frågor (ovan) Köpcentrum med taktila ledstråk för synskadade (skyltstället har olämplig placering) Gamla hus, som till exempel Skånska Bageriet, kräver pietetsfulla lösningar (till höger)

22 20 Svärjarhålan är en tillgänglig kustbadplats Sagoängen, en lekplats för alla barn

23 21 Utvecklingen : Skördetiden Det målmedvetna tillgänglighetsarbetet i Halmstads kommun har nu börjat ge resultat. I första hand beror detta på att tillgänglighetsfrågorna mer kraftfullt än tidigare integrerats i byggprocessen. Redan på ett tidigt stadium informeras byggherrarna om kommunens intentioner beträffande tillgänglighet. Onödiga diskussioner och omprojekteringar kan därmed undvikas. Nivån på tillgänglighetsarbetet har också höjts under senare år. Numera diskuteras inte enbart framkomligheten för rörelsehindrade utan även orienterbarhet, färgsättning, materialval m.m. En svårighet är dock fortfarande att finna bra lösningar för personer med elallergi. En grundläggande filosofi i Halmstads tillgänglighetsarbete är att personer med funktionshinder ska kunna använda samma faciliteter som andra. Särlösningar accepteras inte i nyproduktion och endast i undantagsfall vid ombyggnad. Det är heller inte tillräckligt att en tillgänglig lösning finns, den ska också kännas bekväm och naturlig för alla. I samband med projekteringen av en ny läktare på kommunens fotbollsarena konstaterade man t.ex. betydelsen av att supportrar med och utan funktionshinder ska kunna sitta tillsammans. Under det senaste året har försöken med ledstråk för synskadade permanentats. Vidare har man, i samverkan med landstinget och ett företag, utarbetat helt nya krav på informationsskyltar med tydlig taktiltext, punktskrift och symboler. Det kommunala tillgänglighetsarbetet har också i hög grad smittat av sig till det privata näringslivet. Europas första handikappanpassade golfbana har färdigställts, bankautomater har sänkts och försetts med tal, ramper och hissar har installerats. För att trygga en fortsatt god utveckling har kommunen anställt en tillgänglighetsrådgivare. Denne skall bidra till att visionen Halmstad en stad för alla blir verklighet jubileumsåret 2007 då staden fyller 700 år. Bankomat nedsänkt och försedd med tal

24 22 Helsingfors Cirka invånare Imponerande satsning på internetbaserad information om tillgänglighet Helsingfors har ställt upp det politiska målet att till 2010 göra staden tillgänglig, och särskilt den fysiska miljön. Tillgänglighet har blivit allas krav, inte ett särintresse, skriver stadsplaneringskontoret i sitt tävlingsbidrag. Det är en politisk process som tagit tid, och koppling finns till en växande äldrebefolkning. Stadsplaneringskontorets planeringsöversikt 2002 har som mål att göra staden praktisk, hälsosam, trygg och skön. Den nya markanvändnings- och byggnadsförordningen, som speciellt betonar tillgänglighet, följs upp av kontoret, och stadsplanerna förses med bestämmelser om tillgänglighetskrav för byggnader och stadsmiljö. Kontoret gör även närmiljöplaner för upprustningsprojekt där otillfredsställande stadsmiljöer ges en ny utformning. Juryn för Tillgänglighetspriset menade i sitt utlåtande att Helsingfors arbete har lett till många goda resultat, också inom kollektivtrafiken. Staden saknar dock fortfarande den övergripande politiska förankring som gör tillgänglighetsfrågorna till en angelägenhet för alla. Projekt om internetinformation och Kampen centrum Juryn för Tillgänglighetspriset var särskilt imponerad av Helsingfors satsning på internetbaserad information, och menar att guiden Det tillgängliga Helsingfors intar en särställning beträffande tävlingskriteriet om information om uppnådd tillgänglighet. Stadsguiden för funktionshindrade togs fram av stadsplaneringskontoret Guiden finns både i tryckt version och på Internet, och är trespråkig: finska,

25 23 svenska och engelska. Guiden omfattar hela innerstaden och inte bara offentliga institutioner och lokaler utan även all tänkbar offentlig och kommersiell service. Internetversionen av guiden uppdateras kontinuerligt under medverkan av handikapporganisationerna. Projektet Kampens centrum i centrala Helsingfors är ett projekt som lyfts fram i tävlingsbidraget. Kampenområdet är en obebyggd asfalterad plan som fungerar som stadens busstation. Byggprojektet som startade hösten 2002, är ett av de största i Helsingfors någonsin. Området ska få omfattande serviceinrättningar, varuhus och kontor. Bussterminalen ska läggas under jord och förbindelser ska upprättas med tunnelbanestationen. Ett underjordiskt fotgängarsystem ska byggas, som sträcker sig till järnvägsstationen och citys parkeringsanläggningar och varuhus. Det är en utmaning att göra denna stora nybyggnation tillgänglig eftersom området har stora nivåskillnader. Men tillgänglighetsaspekten ingår i strategin för projektet, som utarbetats i samråd med Helsingfors handikappråd och olika handikapporganisationer. Helsingfors tävlingsbidrag beskriver också framtidsplaner med fokus på samarbete med fastighetsägare, miljöplaner och kvalitet. Exempelvis vid upprustning av den centrala gågatan Alexandergatan tillämpas en tillgänglighetsstandard. Kontrasterande signalränder hjälper synskadade vid Nordsjö metrostation Parkstråket runt Tölöviken görs tillgängligt för alla besökare

26 24 Gågatan Alexandergatans karaktär förblir som förr samtidigt som tillgänglighetsförbättringar genomförts, bland annat ombyggda spårvagnshållplatser och ny beläggning på trottoarerna, som också har värmeslingor så att de blir snö- och isfria vintertid Utvecklingen : Kampenprojektet, stadsguiden och Alexandergatan Kampenprojektet är påbörjat och bygget planeras stå färdigt Alexandergatans ombyggnad och tillgänglighetsanpassning i samband med den är slutförd. Stadsguiden Det tillgängliga Helsingfors uppdateras kontinuerligt genom periodiskt återkommande inventering inom ramen för projektet Helsingfors för alla. Spontana korrigeringar via handikapporganisationerna visade sig vara otillräckligt. Första delområdet genomgicks sommaren Projektet Helsingfors för alla koordinerar stadens handikapprojekt inom fysisk miljö och sorterar under Byggnadskontoret.

27 25 Reykjavik Cirka invånare Översiktsplan lägger grund för ytterligare förbättringar I cirka tio år har myndigheterna i Reykjavik arbetat målmedvetet med olika projekt för att göra stadens inom- och utomhusmiljöer mer tillgängliga. Kommunen har avsatt cirka 40 miljoner isländska kronor i budgeten varje år för ändamålet, och arbetet har utförts i samarbete med rörelsehinder- och synskadeorganisationerna. Reykjaviks tävlingsbidrag fokuserar på den nya översiktsplanen som man fattade politiskt beslut om 2002, och som är en strategisk plan för stadens utveckling fram till Den fysiska planeringen ska syfta till att skapa en stad där alla har möjligheter att använda och njuta av stadens tillgångar och fördelar. Bland målen finns också att säkra social mångfald i boendet samt att förkorta avstånden mellan hem och arbetsplatser. Ambitionen är att 20 procent av alla lägenheter som byggs ska vara avsedda för dem med låga inkomster eller som ska bilda familj. Tre år efter översiktsplanens ikraftträdande ska anvisningar publiceras med fokus på miljövänlig bebyggelse, bostadskvalitet och en designstrategi för staden. Planreglementet och byggnadsreglementet reglerar tillgängligheten i stadsplanering och byggande i Reykjavik. I planreglementet finns bestämmelser om att man ska ta hänsyn till barns, äldres och funktionshindrades behov när man planerar markanvändningen, inklusive stigar, parkeringsplatser och friluftsområden. Byggnadsreglementet preciserar bland annat antal parkeringsplatser för funktionshindrade, tillgänglighet till byggnader och att varje höghus måste innehålla minst en lägenhet för personer med funktionshinder. Bestämmelserna följs upp i lokal planering och i byggnadsprojekt. Frilufts- och rekreationsområden har också planerats bli mer tillgängliga, bland annat ska man kunna nå dem från olika startpunkter som stadsdelar och arbetsplatser.

28 26 Utvecklingen : Sammanbindning av olika stadsdelar, ny gångbro och bättre idrottsplatser Reykjaviks översiktsplan blev godkänd av miljöministern i slutet av Nu slutför man arbetet med en handlingsplan för att uppfylla målen i översiktsplanen om en stad som kan användas av alla, och en fysisk planering som förbättrar stadens kvalitet och människors livsvillkor, utan att peka ut några särskilda grupper. Under fortsatte utbyggnader och förbättringar av staden med ett nätverk av öppna områden som binder samman olika stadsdelar, bostadsområden, arbetsplatser och service, samt förbindelser till friluftsoch naturområden. År 2002 invigdes en ny gångbro i Reykjavik som blev särskilt utformad med hänsyn till tillgänglighet för funktionshindrade, och man förbättrade tillgängligheten till några av Reykjaviks idrottsplatser. Vid varje åtgärd i gatusystemet förbättrar man samtidigt tillgängligheten, exempelvis vid åtgärder för ökad trafiksäkerhet, gångvägar för skolelever och äldre samt 30 km-bostadsområden med syfte att sänka trafikhastigheten. Förbättringar av tillgängligheten till stadens byggnader fortsatte också under , med en särskild tonvikt på lekskolor, grundskolor, kontor, sportanläggningar och kulturhus i stadens ägo. En ny gångbro

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen. Svar på remiss

Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen. Svar på remiss Lennart Klaesson Trafikplanering 08-508 260 12 lennart.klaesson@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-02-08 Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen.

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA Göteborgs Stads arbete med tillgänglighet Göteborg är Sveriges andra största stad och grundades 1621. Göteborg har Nordens största hamn och en fantastisk skärgård men är även

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder HALLSTAHAMMARS KOMMUN Kultur & Fritid 2006-03-06 F Ö R S L A G Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder BAKGRUND Handikapplan för Hallstahammar kommun

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM. Handlingsplan med konkreta åtgärder

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM. Handlingsplan med konkreta åtgärder HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM Handlingsplan med konkreta åtgärder Antaget av HN 2002-12-17 Antaget av KF 2003-02-27 Reviderad HN 2007-05-23 Utgivare Karlskrona kommun Handikappförvaltningen Tryck Psilanders

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Kramfors kommuns handikappolitiska program

Kramfors kommuns handikappolitiska program Kramfors kommuns handikappolitiska program Antaget av kommunfullmäktige 2007-10-29 Foto Anders Eliasson Fotots ägare Kramfors turism Innehållsförteckning Bakgrund sidan 3 FN:s standardregler och agenda

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

PÅ VÄG ATT BLI VÄRLDENS MEST TILLGÄNGLIGA HUVUDSTAD EN STAD FÖR ALLA

PÅ VÄG ATT BLI VÄRLDENS MEST TILLGÄNGLIGA HUVUDSTAD EN STAD FÖR ALLA PÅ VÄG ATT BLI VÄRLDENS MEST TILLGÄNGLIGA HUVUDSTAD EN STAD FÖR ALLA Tillgänglighet är en demokratifråga I Stockholm möts människor och kulturer. Här får nya innovativa idéer liv och här skapas ny världsomdanande

Läs mer

HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN

HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN Nacka kommun har en handikappolicy. Syftet med den är att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra, med samma rättigheter och

Läs mer

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program 2013-03-27 Handikappolitiskt program I Gagnefs kommun ska ingen känna sig hindrad av sin funktionsnedsättning. 2013-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09 1 Innehåll 1. Bakgrund...3 2. Direktiv...3

Läs mer

Stadens aktiviteter under det Europeiska handikappåret 2003 Rapport från Funktionshinderombudsmannen

Stadens aktiviteter under det Europeiska handikappåret 2003 Rapport från Funktionshinderombudsmannen Bilaga 13:5 till kommunstyrelsens protokoll den 16 juni 2994, 5 PM 2004 RVII (Dnr 326-1392/2004) Stadens aktiviteter under det Europeiska handikappåret 2003 Rapport från Funktionshinderombudsmannen Borgarrådsberedningen

Läs mer

Informationskampanj enligt beslut i kommunfullmäktige och pris för god tillgänglighet enligt skrivelse från Roger Mogert (s). Genomförandebeslut.

Informationskampanj enligt beslut i kommunfullmäktige och pris för god tillgänglighet enligt skrivelse från Roger Mogert (s). Genomförandebeslut. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2005-04-05 Handläggare: Lennart Klaesson Tillgänglighetsprojektet Tel: 508 26 012 lennart.klaesson@gfk.stockholm.se Dnr 05-000-288:1 2005-03-15 Till Gatu-

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Ett Mullsjö för alla Framtagen och beslutad i socialnämnden 2013-04-09 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-05-28 1(6) Funktionshinderplan för Mullsjö

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDIKAPPLAN FÖR STAFFANSTORPS KOMMUN 3 FN:s standardregler 3 Staffanstorps Kommunstyrelsen 3 Kontrollera 4 MER KUNSKAP 5 VÅRD OCH BEHANDLING OLIKA SLAGS TRÄNING 7 STÖD OCH SERVICE

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 83 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN - en kommunal handlingsplan för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder 2 INLEDNING Smedjebackens

Läs mer

Verksamhetsplan för tillgänglighetsgruppen i Hudiksvalls kommun

Verksamhetsplan för tillgänglighetsgruppen i Hudiksvalls kommun Verksamhetsplan 1 (5) 2011-10-18 Verksamhetsplan för tillgänglighetsgruppen i Hudiksvalls kommun 2012-2013 Bakgrund Den 17 december 2007 tog kommunfullmäktige beslut om att anta förslaget till handikappolitiskt

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sveriges bästa cykelstad handlingsplan Bilaga: Sveriges bästa cykelstad - åtgärdslista 2016-03-02 ver 0.4 Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Yttrande över remissförslag Handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (KSKF/2016:132)

Yttrande över remissförslag Handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (KSKF/2016:132) Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:299 Thomas Åkerblom Telefon 016-710 22 96 1 (2) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över remissförslag

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Kommunala Tillgänglighetsrådet 1 Uppdrag För att bereda personer med funktionsnedsättning medinflytande och insyn i handläggning av frågor av allmän karaktär skall finnas ett

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Innehållsförteckning Förord 2 Sida Åtgärder i kommunerna 3-4 Lagar 5 Socialtjänstlagen, 1 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5, 6 7 Plan- och bygglagen

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

Plan för full delaktighet i Åmåls kommun

Plan för full delaktighet i Åmåls kommun Plan för full delaktighet i Åmåls kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-27 KF 21 Förord Åmåls kommun vill med denna plan för full delaktighet öka delaktighet, jämlikhet, och livsvillkor för funktionshindrade

Läs mer

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Tid: Torsdag 24 augusti 2006 kl Plats: Fleminggatan 4, Gamla Biblioteket.

Tid: Torsdag 24 augusti 2006 kl Plats: Fleminggatan 4, Gamla Biblioteket. s HANDIKAPPRÅDET VID FASTIGHETS- OCH SALUHALLSNÄMNDEN, MARKNÄMNDEN, TRAFIK- NÄMNDEN OCH STOCKHOLMS STADS PARKERINGS AB. Protokoll nr 9, 2006. Tid: Torsdag 24 augusti 2006 kl. 14.00 17.00. Plats: Fleminggatan

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM HÄRJEDALENS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106 2001-11-26 Kf 32 1 Kf 128 rev. 2005-11-28 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM HÄRJEDALENS KOMMUN 22 FN:s STANDARDREGLER 1, 5, 6, 7, OCH 10 2 REVIDERING 2005 Kommunens

Läs mer

Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för rörelsehindrade barn

Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för rörelsehindrade barn Kommunfullmäktige 2007-01-29 22 43 Kommunstyrelsen 2007-09-10 157 369 Arbets- och personalutskottet 2007-08-27 166 372 Kommunfullmäktige 07.12 008 jankf18 Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 december 2013 18 Paragraf Diarienummer KS-2013/1319.175 Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för

Läs mer

Handikapplan 2006-2010 med handlingsplan för 2006-2007

Handikapplan 2006-2010 med handlingsplan för 2006-2007 Handikapplan 2006-2010 med handlingsplan för 2006-2007 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. (Regeringsformen

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet

Handlingsplan för tillgänglighet Handlingsplan för tillgänglighet Dnr SU 149-0617-09 Handlingsplan för tillgänglighet vid Stockholms universitet 2009-2011 Målet för tillgänglighetsarbetet vid Stockholms universitet är att personer med

Läs mer

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Handlingsplan. för. Ökad tillgänglighet i Kristinehamns Kommun

Handlingsplan. för. Ökad tillgänglighet i Kristinehamns Kommun 1 Handlingsplan för Ökad tillgänglighet i Kristinehamns Kommun Baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Antagen av kommunfullmäktige 2006-06-20

Läs mer

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva En del i Vision Järva 2030 Byggprojekt i urval Rinkebystråket 1 Rinkebystråket ska upprustas och göras om till ett levande affärstråk med butiker. Det som

Läs mer

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 HANDIKAPPLAN INNEHÅLLANDE HANDIKAPPOLITISK POLICY OCH TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Antaget av/ansvarig Kommunfullmäktige 2010-03-01 18 Dokumentbeteckning

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.15

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.15 Handikapplan för Kungsörs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 157 Inledning Planen ska omfatta alla Kommunens handikappolitiska plan ska inte bara vara konkret och bygga på FN:s standardregler.

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut

VALLENTUNA KOMMUN. 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut Sammanträdesprotokoll 19 (37) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-10-18 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-10-22 SID 1 (5) 2009-10-01 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Mariehamn för alla. Resultat från tillgänglighetsinventering 2015

Mariehamn för alla. Resultat från tillgänglighetsinventering 2015 Mariehamn för alla Resultat från tillgänglighetsinventering 2015 Innehåll Om inventeringen Stadsbiblioteket Mariebad Färjeterminalen Västerhamn Sjökvarteret Strandpromenaden Mariehamns stad: - Gator och

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla!

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Hur tillgänglig är din kommun eller region? Mobilitet är en viktig komponent i våra liv vi är i regel rörliga varje dag. Vi går i skolan, besöker läkaren

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli Alla reser olika Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Alla reser olika Har du tänkt på att vi alla reser på olika sätt? Vi kanske sitter

Läs mer

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-18 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut

Läs mer

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH HANDIKAPPLAN INNEHÅLLANDE HANDIKAPPOLITISK POLICY OCH TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Reviderad av Kommunfullmäktige 2014-09-15 Antaget av/ansvarig Kommunfullmäktige

Läs mer

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2015-2018 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar Sid. 5 Synsätt Sid. 5 Metod Sid. 6

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer