Staden för alla Nordiska Handikappolitiska Rådet 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Staden för alla Nordiska Handikappolitiska Rådet 2004"

Transkript

1

2 56

3 1

4 2 Nordiska Handikappolitiska Rådet 2004 REDAKTÖR Finn Petrén REDAKTION Ingemar Oderstedt och Lena Wiklund TEXTUNDERLAG Ingemar Oderstedt i samarbete med medverkande städer LAYOUT Lena Wiklund OMSLAGSFOTO Jeanette Larsson UPPLAGA 3000 TRYCK Åtta.45 Tryckeri AB, Solna ISBN

5 3 Förord Den här publikationen är tänkt både som en redovisning och som ett inspirationsmaterial. Utgångspunkten är Nordiska Handikappolitiska Rådets tävling om det nordiska Tillgänglighetspriset 2002 på temat Stadsplanering för alla. Avsikten är att bidra med inspiration till det fortsatta arbetet med tillgänglighetsfrågorna i Nordens städer och tätorter. De tio städer som här presenteras som förebilder är enligt 2002 års tävlingsjury goda exempel på det bästa som för närvarande sker i Norden inom kommunernas tillgänglighetsarbete. Det finns många andra kommuner som också har kommit igång bra. Men dessa deltog inte i 2002 års tävling. Tävlingen vände sig till Nordens samtliga cirka kommuner. Fokus var inställt på politisk förankring, planeringssystemet och effektiva processer i ett Design för Alla perspektiv. Tävlingen var inte en one off event utan som framgår i bokens inledande avsnitt ett av många inslag i en av Nordiska Handikappolitiska Rådets större kampanjer Tillgänglighet för alla står nu på den politiska agendan i samtliga nordiska länder. Men så är också fallet på andra håll i Europa. Vi behöver faktiskt öka tempot i implementeringen för att inte komma på efterkälken i förhållande till andra länder som vi gärna jämför oss med. I det arbetet har den kommunala planeringen och praktiken en nyckelroll. Glädjande många kommuner har redan tagit sig an den nya utmaningen. Finns det ett bättre sätt att profilera den moderna staden? Stockholm i september 2004 Finn Petrén Direktör NSH och Nordiska Handikappolitiska Rådet

6 4 Innehåll Sidan Stadsplanering i perspektiv... 5 Nordiska Handikappolitiska Rådets kampanj... 7 Århus Kristiansand Halmstad Helsingfors Reykjavik Stockholm Lillehammer Lund Uppsala Örebro Städernas erfarenheter Länkar Bildförteckning Juryns bedömning Tävlingskriterier Utgivet av NSH och Nordiska Handikappolitiska Rådet

7 5 Stadsplanering i perspektiv Vilka var drivkrafterna bakom utvecklingen av stadsbyggnadskonsten under 1900-talet? Vilka intressen och behov styrde? Vilken arkitektur- och planeringsfilosofi kommer att bestämma stadsbyggnadskonstens utveckling och stadsmiljöarbetet under talet? Vilken samhälls- och människosyn kommer att bli vägledande? Det skadar aldrig att försöka lära av historien. En tillbakablick Den moderna stadsbyggnadskonstens ursprung kan för Nordens del sökas i 1910-talet. En av den tidens stora utmaningar var den framväxande stadstrafiken. I arkitektkretsar fördes en livlig debatt om arkitekturens roll i förnyelsen av tidens stadsmiljöer. Begreppet arkitektur förnyades och fick en bredare innebörd. Det var inte längre bara fråga om att forma enskilda hus, allt nytt måste också ses i en större helhet. I Sverige trädde en ny yrkesgrupp stadsarkitekten in på arenan med uppgift att ta ansvar för både helhet och enskilda delar i utvecklingen av städernas byggda miljö. Stadsplaner och andra instrument för en övergripande styrning av städernas utveckling såg dagens ljus. En del städer var tidigt ute, andra betydligt trögare. Då som nu fanns det intressanta förebilder och inspiratörer. Med Stockholmsutställningen 1930 fick modernismen och funktionalismen sitt genombrott i nordisk arkitektur. Bostadssociala frågor fick ökad fokus, och visionen om ett framtida välfärdssamhälle började ta form. Bygget av de nordiska välfärdssamhällena skedde under en femtioårsperiod. En slags höjdpunkt i denna utveckling var konceptet och programmet Ett samhälle för alla, som utvecklades av handikapprörelsen i Sverige i början av 1970-talet, med ett nytt fokus på samhällets tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. Programmet inspirerade den politiska utvecklingen i Sverige under 1970-talet, och bidrog bland annat till skärpta tillgänglighetsbestämmelser i Plan- och bygglagen.

8 6 I början av 1980-talet inleddes en omprövning av fundamenten för den nordiska välfärdspolitik som utvecklats sedan 1930-talet. Politiken fick allt starkare inslag av decentraliseringar och avregleringar. Det intresse för tillgänglighetsfrågor i vid mening som väckts under talet tonade bort i takt med att de praktiska förutsättningarna för arbetet försämrades, exempelvis när anpassning till EU-regler om producentansvar i början av 1990-talet också medförde uppluckringar av nationella regelverk inom plan- och byggområdet. De rena marknadskrafterna fick ökat spelrum inom byggverksamheten, och stadsarkitektens viktiga roll som försvarare av helhetlighet och kvalitet i stadsplanering och stadsmiljöutveckling underminerades eller försvann helt. En fixeringsbild Vi lever nu åter i en brytningstid, en tid med många intressanta tendenser och möjligheter. Intresset för tillgänglighet, och för den del också stadsarkitektens roll, är tillbaka. Frågor om samhällets tillgänglighet för alla människor står högt på den politiska dagordningen i samtliga nordiska länder. Tillgänglighet ses som en av de viktigaste förutsättningarna för alla människors möjligheter till jämlikhet och full delaktighet i samhället. Tillgänglighet har blivit en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. De nationella regelverken ses över och vidareutvecklas, men implementeringen av det som ser ut att vara en genuin politisk vilja går långsamt. För Sverige, som har tillgänglighet för alla år 2010 som officiellt politiskt mål, börjar det bli ont om tid. Den nationella politiken måste i Sverige som i övriga nordiska länder få understöd från många håll, inte minst i kommunerna. I flera nordiska länder står man nu på kommunal nivå mitt uppe i utmaningen att implementera nya bestämmelser om tillgänglighet i byggnader och stadsmiljöer. Utvecklingen av den byggda miljön i ett hållbarhetsperspektiv tas allt mer på allvar. I Sverige har behovet av kompetenta stadsarkitekter med ansvar för att sörja för en helhetlig planering fått ny aktualitet. Utmaningarna och möjligheterna inom stadsbyggnadskonsten har aldrig varit större.

9 7 En möjlig framtid Nationella och kommunala strategier för hållbar utveckling integrerar på ett tydligare sätt än idag sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner, och ställer samtidigt människan och människans miljö i centrum. Inte människan som arketyp utan alla människor, oavsett individuell funktionsförmåga. I det perspektivet blir sambandet mellan koncepten hållbar utveckling och tillgänglighet för alla tydligare. De två målen stöder varandra. I en möjlig framtid är tillgänglighet för alla ett eget kommunalpolitiskt mål och ingår som en integrerad kvalitet i alla kommunala översiktsplaner. Därmed har grunden lagts för ett naturligt samarbete över förvaltningsgränser och mellan olika kompetensområden. När politiken är på plats på den kommunala nivån har grunden lagts för processer som främjar en allmän förståelse för innebörden i konceptet Planering och design för alla. Design för Alla förstås just som process, och alla som tar del i processen lär att man i det praktiska arbetet och i samverkan med andras kunskaper och erfarenheter kan komma längre än lagens minikrav, utan merkostnader. Ett nytt samhällsprojekt har fötts. Ett projekt där många har möjlighet att bidra till allas och sitt eget långsiktiga bästa. Ett projekt som bidrar till att förnya och ge en ny dimension åt de nordiska ländernas välfärdspolitik, och som stärker Nordens internationella profil. En sådan framtid är möjlig. Nordiska Handikappolitiska Rådets kampanj En av Nordiska Handikappolitiska Rådets större kampanjer under perioden handlade om stadsplanering för alla i ett hållbarhetsperspektiv. Ett särskilt spår inom kampanjen var utlagt mot våra kulturarvsbyggnader. Rådets första tävling om det nordiska Tillgänglighetspriset 1998 på temat Design för tillgänglighet vid renovering av kulturhistoriskt intressanta byggnader satte fokus på ett då tämligen jungfruligt område.

10 8 Andra större kampanjer i Rådets regi tog sikte på kulturens och särskilt museernas tillgänglighet för alla, tillgänglig kollektivtrafik och Turism för alla. De fyra kampanjerna har många inbördes samband. Så är till exempel stadens, kulturarvets och kollektivtrafikens tillgänglighet för alla viktiga komponenter i konceptet Turism för alla, ett koncept som rymmer en enorm potential som internationellt konkurrensmedel och som nu börjar förädlas på många håll ute i Europa. En gemensam utgångspunkt för kampanjerna finns i det plattformsdokument som Nordiska Handikappolitiska Rådet antog vid sitt första möte i november 1997 och som bland annat slog fast att Rådet skulle främja konceptet Design för Alla som underlag för politiskt nytänkande inom alla relevanta samhällssektorer och politikområden. Kampanjen för stadsplanering för alla hade många olika inslag. Här är några av de viktigaste. Utmaning till Nordens huvudstäder Kampanjen inleddes 1998 med en utmaning till Nordens huvudstäder om den bästa planen för utveckling av stadens tillgänglighet för alla. Utmaningen följdes upp på olika sätt, bland annat med en större konferens. De huvudstäder som i första hand lät sig inspireras av utmaningen var Stockholm, Helsingfors och Reykjavik. Planering för alla i ett hållbarhetsperspektiv Ett annat inslag i kampanjen var en målmedveten satsning på att få in Planering och design för alla som en tydlig dimension i Nordiska ministerrådets arbete med att på statsministrarnas uppdrag utarbeta en nordisk strategi för hållbar utveckling. Här har Nordiska Handikappolitiska Rådet inte nått ända fram. Nordiska Handikappolitiska Rådets utgångspunkt var att tillgängliga stadsmiljöer är en grundläggande förutsättning för att alla människor ska ha lika möjligheter att delta i samhällslivet. Investeringarna i städernas byggda miljö är bland de dyraste och mest långsiktiga samhällsinvesteringarna som görs. Det understryker kravet på förutseende i stadsplaneringen, och det förnuftiga i att försöka göra rätt från början. Planering och utformning för alla ger mer hållbara resultat, både ekonomiskt och socialt.

11 9 Tävling om stadsplanering för alla Nordiska Handikappolitiska Rådets årliga tävling om det nordiska Tillgänglighetspriset ( ) genomfördes 2002 på temat Stadsplanering för alla. Tävlingen fokuserade förutsättningarna för ett långsiktigt och uthålligt arbete med tillgänglighetsfrågorna i Nordens stadskommuner. Tävlingen var framåtsyftande med fokus på att göra rätt från början när man moderniserar och bygger nytt. Den övergripande planeringen och processerna stod i förgrunden. Tillgänglighetsarbetets integrering i stadens planarbete på olika nivåer hade därför större tyngd vid bedömningen av tävlingsbidragen än aktuell tillgänglighetsstatus. Nordens samtliga cirka kommuner inbjöds att delta i tävlingen. Endast tio tävlingsbidrag kom in, men dessa representerade å andra sidan enligt tävlingsjuryns bedömning det bästa som vid tillfället skedde inom tillgänglighetsarbetet på kommunal nivå runt om i Norden. Samtliga länder var representerade och dessutom alla de tre huvudstäder som hade tagit Rådets utmaning 1998 ombord. Efter en sammanvägd bedömning utsågs Kristiansand i Norge som vinnare av 2002 års tävling om det nordiska Tillgänglighetspriset på temat Stadsplanering för alla. Århus i Danmark och Halmstad i Sverige fick särskilda omnämnanden. Den här publikationen I denna publikation presenteras kortfattat arbetet med tillgänglighetsfrågorna i de tio städer som deltog i 2002 års tävling. Var och en av städerna har bidragit med en uppdatering av utvecklingen fram till och med Avslutningsvis återges juryns utlåtande och tävlingskriterierna. Med publikationen, som blir en slags punkt för en spännande kampanj, vill Nordiska Handikappolitiska Rådet bidra med inspiration till det fortsatta arbetet med tillgänglighetsfrågorna i alla Nordens städer. Finn Petrén

12 10 Århus invånare Bästa modellen för en helhetsorienterad planering De övergripande målen för Århus tillgänglighetsarbete har stark politisk förankring i den kommunala översiktsplanen, Århus kommuneplan, där tillgänglighetsmålen är fastlagda. Målen i kommuneplanen är kompletterade med en förebildlig handlingsplan för stadens arbete med tillgänglighetsfrågorna. Denna modell för helhetsorienterad planering är den bästa som presenteras bland tävlingsbidragen och en utmärkt grund för ett systematiskt arbete för att uppnå tillgänglighet för alla, ansåg juryn för Tillgänglighetspriset och belönade Århus modell med ett särskilt omnämnande. Kommunens handlingsplan för tillgänglighetsarbetet, Tilgængelighed i Århus Kommune, Handlingsplan , är antagen av stadsfullmäktige och fokuserar fram till 2004 på följande insatsområden: gator och torg, parker, skog och strand, kollektiv busstrafik, skolor, bibliotek, museer och andra kulturinstitutioner, dagis och äldrecentra, tillgängliga bostäder, planläggning och utförande vid vägoch byggprojekt, information och kommunikation samt pedagogiska insatser, bland annat utbildning. Pilotprojektet Strøget I Århus tävlingsbidrag framhålls särskilt pilotprojektet Strøget, som är en förbindelsegata i centrum där renovering och ombyggnad har gjorts längs en 800 meter lång sträcka. Nyckelbegreppet tillgänglighet för alla har varit utgångspunkt för ombyggnaden där man tänkt in olika medborgares behov, personer med rörelsehinder eller synskada, föräldrar med barnvagn och brevbärare. Projektet Strøget drivs i nära samarbete med näringsidkare, bostadsföreningar och handikapporganisationer.

13 Markeringar vid övergångsställe på Strøget med olika material i beläggningen och 2,5 cm nivåskillnad 11

14 12 Integrerad ramp för nivåfri ingång till butiker längs Strøget Viloplats med välvd sittyta som gör det lätt att resa sig

15 13 Utvecklingen : Projektet Århus city Med bakgrund i handlingsplanen för tillgänglighetsarbetet avsatte Byrådet i 2002 års budget 5,2 miljoner danska kronor extra för tillgänglighetsarbetet. Med stöd från handikapporganisationerna beslutade Byrådet att kanalisera dessa medel till projektet Århus city. Konkret går projektet ut på att genom en punktvis insats skapa full tillgänglighet i hela cityområdets offentliga utrymmen, där det dagligen färdas många människor. Projektet innehåller följande element: Alla övergångsställen görs tillgängliga genom att kantstenar tas bort eller fasas av, ramper byggs med hänsyn till rullstolsburna, akustiska signalanläggningar installeras vid alla signalreglerade korsningar, tillgänglighetspassager anläggs på äldre gator och torg där framkomligheten är dålig och ett särskilt system inrättas för att underlätta navigeringen i city för synsvaga. Projektet genomfördes under 2003 för att snabbt uppnå synliga och märkbara resultat. Halksäker beläggning i skrovlig granit (ovan) Särskilda zoner för inventarier (till höger)

16 14 Kristiansand Cirka invånare Politiskt prioriterat och långvarigt tillgänglighetsarbete fick första pris i tävlingen om Tillgänglighetspriset Kristiansand i Norge utsågs av juryn till vinnare av det nordiska Tillgänglighetspriset Juryn fann efter sin sammanvägda bedömning att Kristiansand bäst uppfyllt de kriterier som legat till grund för tävlingen, med en klar politisk prioritering av tillgänglighet för alla med förankring i den övergripande kommunplanen, ett långvarigt arbete för att öka medvetenheten inom kommunen om tillgänglighetens betydelse, förvaltningsmässig integration i all planering och drift, väl utvecklad samverkan med handikapporganisationerna och andra intressenter samt ett brett spektrum av goda resultat. Det politiska stödet för tillgänglighetsarbetet är kontinuerligt och tydligt. Kristiansands kommunfullmäktige antog år 2000 en ny kommuneplan med tillgänglighet som ett viktigt mål. Planen innehåller bland annat följande inslag: Insatser som underlättar för invånarna att självständigt klara sin livsföring, stimulans till återgång till arbetslivet, tillgänglighetsåtgärder i byggnader och boendemiljöer, anpassning av skolan efter barnens behov, utformning av den centrala staden så att så många som möjligt kan använda den, busslinjer som är tillgängliga för rörelsehindrade och personer med orienteringssvårigheter samt insatser för att säkra tillgänglighet till stadens mötesplatser, frilufts- och rekreationsområden. Kristiansands kommunala handikappråd, där 21 brukarorganisationer ingår, har funnits sedan När staden 1991 firade 350-årsjubileum sköt arbetet med tillgänglighetsfrågorna fart, och kommunen arbetar numera i kontinuerlig kontakt med handikapprådet i bygg- och planeringsfrågor men också i fråga om exempelvis information och utbildning. Projekt om kollektivtrafik, stadsmiljöer och fritidsområden I tävlingsbidraget beskrivs ett tiotal uppnådda resultat och avklarade projekt. De omfattar kollektivtrafik, boende- och stadsmiljöer samt fritidsområden. Alla igångsatta tillgänglighetsprojekt ska efter avslutad projekttid integreras i den reguljära kommunala verksamheten.

17 15 Ny tillgänglig ingång till Tinghuset Den äldsta delen av stadens gågata har rustats upp med nivåfria entréer och ledstråk i färg och taktil kontrast Kurs för att öka medvetenheten om tillgänglighet bland anställda i kommunen och privata verksamheter För busspassagerare med synskada är enhetlig utformning av hållplatser viktigt. Märket visar var bussens framdörr kommer öppnas då bussen stannar

18 16 Utvecklingen : Bättre gatunät, informationskampanjer och ny bussmetro Efter pristävlingen har Kristiansand fortsatt arbetet för en kvalitativt bra stad. Arbetet är integrerat i den dagliga verksamheten och kompletterat med ett tillfälligt politiskt utskott med ansvar för att kartlägga status och föreslå ambitioner för det vidare arbetet. Fokus ligger på medvetenhet, bättre tillgänglighet i gatunätet för synskadade, offentliga byggnaders tillgänglighet samt förankring av krav på bostäder. Prioriteringar av fysiska åtgärder i gatunätet och närbelägna friluftsområden är inarbetade i den ordinarie handlingsplanen och budgetprocessen för driftsmyndigheterna. I Baneheias turområde har gångstråken fått stabil grusbeläggning Stranden har försetts med bryggor med fast däck, duschar, toalettanläggning och ramper ut i vattnet

19 17 Rutiner har skapats för tillsyn i byggfrågor och särskild vikt läggs vid tillgänglighet, inklusive samråd med handikapprådet. Det genomförs också kampanjer med olika inriktning, till exempel om hissar, och på det sättet fungerar den lagstiftade tillsynen också som en kanal för information och kompetensutveckling. Tillgänglighetsguiden över offentliga byggnader och ett urval av friluftsområden är reviderad och man har genomfört ett stort registreringsarbete om tillgängligheten till friluftsområden i regionens sex kommuner. Bussmetron öppnade i september Stamlinjernas hållplatser har gemensam utformning som säkrar igenkänning, talinformation, anpassad kantstenshöjd, fast placering av inredning, och i bussarna finns taloch textinformation. En plan för uppgradering av hållplatserna i ytterområdena är utarbetad, och kostnaderna är beräknade till 40 miljoner norska kronor. I september 2003 höll komunen en internationell konferens om tillgänglighet, Easy Access, där 85 deltagare fick ta del av ett vitt spektrum av föredrag om universell utformning och tillgänglighet. Vid laxfisket i Otra har man byggt fiskeplats med ramp för barn och fiskare i rullstol

20 18 Halmstad Cirka invånare Långsiktigt tillgänglighetsarbete i samarbete med näringslivet Halmstads kommun har under många år arbetat brett och uthålligt med tillgänglighetsfrågorna. För detta långsiktiga tillgänglighetsarbete fick Halmstad ett särskilt omnämnande av juryn för Tillgänglighetspriset, som menade att Halmstad i praktiskt arbete demonstrerat effektiva helhetsgrepp med goda samverkansmodeller som också engagerat privata fastighetsägare och näringsliv. Mål och strategier för Halmstads tillgänglighetsarbete har väl integrerats i alla stadens verksamheter. Kommunens översiktsplan innehåller avsnitt om tillgänglighet, och i varje detaljplan anges tillgänglighetsåtgärder mer konkret. Kommunens handikappolitiska program har fått en styrande funktion och prioriterats i den kommunala budgeten. Samtliga förvaltningar ska i sina verksamhetsplaner visa hur de ska uppfylla de handikappolitiska målen. Kommunfullmäktige fastställde 2001 en ny treårig åtgärdsplan med fokus på tillgänglighetsfrågorna. Projekt om stadskärnan och fritidsmiljöer Stadskärnan och kommunens fastigheter ska byggas om för att öka tillgängligheten, med start i Rådhuset. Vid nyproduktion och successiv ombyggnad av övergångsställen ska man använda tekniska kontorets nya norm för övergångsställen som har utarbetats i samarbete med handikapporganisationerna. Provbeläggningar på gångstråk för synskadade har anlagts och kommer att tillämpas mer generellt. För att klara tillgängligheten vid entréer till äldre byggnader, som ofta har ett eller två steg upp till entrédörren, bygger nu flera privata fastighetsägare väldesignade ramper med upplåtelse på kommunens mark i stadskärnan. Miljöer för fritid och rekreation, t.ex. Svärjarhålan vid Tylösands havsbad, görs successivt tillgängliga. Ramper byggs i samarbete mellan fastighetsägaren och kommunen, här utanför restaurang Lilla Helfwetet

21 19 Ramp vid Rådhuset, i folkmun Rosas ramp efter kommunrådet Rose-Marie Henriksson, som starkt drivit handikappolitiska frågor (ovan) Köpcentrum med taktila ledstråk för synskadade (skyltstället har olämplig placering) Gamla hus, som till exempel Skånska Bageriet, kräver pietetsfulla lösningar (till höger)

22 20 Svärjarhålan är en tillgänglig kustbadplats Sagoängen, en lekplats för alla barn

23 21 Utvecklingen : Skördetiden Det målmedvetna tillgänglighetsarbetet i Halmstads kommun har nu börjat ge resultat. I första hand beror detta på att tillgänglighetsfrågorna mer kraftfullt än tidigare integrerats i byggprocessen. Redan på ett tidigt stadium informeras byggherrarna om kommunens intentioner beträffande tillgänglighet. Onödiga diskussioner och omprojekteringar kan därmed undvikas. Nivån på tillgänglighetsarbetet har också höjts under senare år. Numera diskuteras inte enbart framkomligheten för rörelsehindrade utan även orienterbarhet, färgsättning, materialval m.m. En svårighet är dock fortfarande att finna bra lösningar för personer med elallergi. En grundläggande filosofi i Halmstads tillgänglighetsarbete är att personer med funktionshinder ska kunna använda samma faciliteter som andra. Särlösningar accepteras inte i nyproduktion och endast i undantagsfall vid ombyggnad. Det är heller inte tillräckligt att en tillgänglig lösning finns, den ska också kännas bekväm och naturlig för alla. I samband med projekteringen av en ny läktare på kommunens fotbollsarena konstaterade man t.ex. betydelsen av att supportrar med och utan funktionshinder ska kunna sitta tillsammans. Under det senaste året har försöken med ledstråk för synskadade permanentats. Vidare har man, i samverkan med landstinget och ett företag, utarbetat helt nya krav på informationsskyltar med tydlig taktiltext, punktskrift och symboler. Det kommunala tillgänglighetsarbetet har också i hög grad smittat av sig till det privata näringslivet. Europas första handikappanpassade golfbana har färdigställts, bankautomater har sänkts och försetts med tal, ramper och hissar har installerats. För att trygga en fortsatt god utveckling har kommunen anställt en tillgänglighetsrådgivare. Denne skall bidra till att visionen Halmstad en stad för alla blir verklighet jubileumsåret 2007 då staden fyller 700 år. Bankomat nedsänkt och försedd med tal

24 22 Helsingfors Cirka invånare Imponerande satsning på internetbaserad information om tillgänglighet Helsingfors har ställt upp det politiska målet att till 2010 göra staden tillgänglig, och särskilt den fysiska miljön. Tillgänglighet har blivit allas krav, inte ett särintresse, skriver stadsplaneringskontoret i sitt tävlingsbidrag. Det är en politisk process som tagit tid, och koppling finns till en växande äldrebefolkning. Stadsplaneringskontorets planeringsöversikt 2002 har som mål att göra staden praktisk, hälsosam, trygg och skön. Den nya markanvändnings- och byggnadsförordningen, som speciellt betonar tillgänglighet, följs upp av kontoret, och stadsplanerna förses med bestämmelser om tillgänglighetskrav för byggnader och stadsmiljö. Kontoret gör även närmiljöplaner för upprustningsprojekt där otillfredsställande stadsmiljöer ges en ny utformning. Juryn för Tillgänglighetspriset menade i sitt utlåtande att Helsingfors arbete har lett till många goda resultat, också inom kollektivtrafiken. Staden saknar dock fortfarande den övergripande politiska förankring som gör tillgänglighetsfrågorna till en angelägenhet för alla. Projekt om internetinformation och Kampen centrum Juryn för Tillgänglighetspriset var särskilt imponerad av Helsingfors satsning på internetbaserad information, och menar att guiden Det tillgängliga Helsingfors intar en särställning beträffande tävlingskriteriet om information om uppnådd tillgänglighet. Stadsguiden för funktionshindrade togs fram av stadsplaneringskontoret Guiden finns både i tryckt version och på Internet, och är trespråkig: finska,

25 23 svenska och engelska. Guiden omfattar hela innerstaden och inte bara offentliga institutioner och lokaler utan även all tänkbar offentlig och kommersiell service. Internetversionen av guiden uppdateras kontinuerligt under medverkan av handikapporganisationerna. Projektet Kampens centrum i centrala Helsingfors är ett projekt som lyfts fram i tävlingsbidraget. Kampenområdet är en obebyggd asfalterad plan som fungerar som stadens busstation. Byggprojektet som startade hösten 2002, är ett av de största i Helsingfors någonsin. Området ska få omfattande serviceinrättningar, varuhus och kontor. Bussterminalen ska läggas under jord och förbindelser ska upprättas med tunnelbanestationen. Ett underjordiskt fotgängarsystem ska byggas, som sträcker sig till järnvägsstationen och citys parkeringsanläggningar och varuhus. Det är en utmaning att göra denna stora nybyggnation tillgänglig eftersom området har stora nivåskillnader. Men tillgänglighetsaspekten ingår i strategin för projektet, som utarbetats i samråd med Helsingfors handikappråd och olika handikapporganisationer. Helsingfors tävlingsbidrag beskriver också framtidsplaner med fokus på samarbete med fastighetsägare, miljöplaner och kvalitet. Exempelvis vid upprustning av den centrala gågatan Alexandergatan tillämpas en tillgänglighetsstandard. Kontrasterande signalränder hjälper synskadade vid Nordsjö metrostation Parkstråket runt Tölöviken görs tillgängligt för alla besökare

26 24 Gågatan Alexandergatans karaktär förblir som förr samtidigt som tillgänglighetsförbättringar genomförts, bland annat ombyggda spårvagnshållplatser och ny beläggning på trottoarerna, som också har värmeslingor så att de blir snö- och isfria vintertid Utvecklingen : Kampenprojektet, stadsguiden och Alexandergatan Kampenprojektet är påbörjat och bygget planeras stå färdigt Alexandergatans ombyggnad och tillgänglighetsanpassning i samband med den är slutförd. Stadsguiden Det tillgängliga Helsingfors uppdateras kontinuerligt genom periodiskt återkommande inventering inom ramen för projektet Helsingfors för alla. Spontana korrigeringar via handikapporganisationerna visade sig vara otillräckligt. Första delområdet genomgicks sommaren Projektet Helsingfors för alla koordinerar stadens handikapprojekt inom fysisk miljö och sorterar under Byggnadskontoret.

27 25 Reykjavik Cirka invånare Översiktsplan lägger grund för ytterligare förbättringar I cirka tio år har myndigheterna i Reykjavik arbetat målmedvetet med olika projekt för att göra stadens inom- och utomhusmiljöer mer tillgängliga. Kommunen har avsatt cirka 40 miljoner isländska kronor i budgeten varje år för ändamålet, och arbetet har utförts i samarbete med rörelsehinder- och synskadeorganisationerna. Reykjaviks tävlingsbidrag fokuserar på den nya översiktsplanen som man fattade politiskt beslut om 2002, och som är en strategisk plan för stadens utveckling fram till Den fysiska planeringen ska syfta till att skapa en stad där alla har möjligheter att använda och njuta av stadens tillgångar och fördelar. Bland målen finns också att säkra social mångfald i boendet samt att förkorta avstånden mellan hem och arbetsplatser. Ambitionen är att 20 procent av alla lägenheter som byggs ska vara avsedda för dem med låga inkomster eller som ska bilda familj. Tre år efter översiktsplanens ikraftträdande ska anvisningar publiceras med fokus på miljövänlig bebyggelse, bostadskvalitet och en designstrategi för staden. Planreglementet och byggnadsreglementet reglerar tillgängligheten i stadsplanering och byggande i Reykjavik. I planreglementet finns bestämmelser om att man ska ta hänsyn till barns, äldres och funktionshindrades behov när man planerar markanvändningen, inklusive stigar, parkeringsplatser och friluftsområden. Byggnadsreglementet preciserar bland annat antal parkeringsplatser för funktionshindrade, tillgänglighet till byggnader och att varje höghus måste innehålla minst en lägenhet för personer med funktionshinder. Bestämmelserna följs upp i lokal planering och i byggnadsprojekt. Frilufts- och rekreationsområden har också planerats bli mer tillgängliga, bland annat ska man kunna nå dem från olika startpunkter som stadsdelar och arbetsplatser.

28 26 Utvecklingen : Sammanbindning av olika stadsdelar, ny gångbro och bättre idrottsplatser Reykjaviks översiktsplan blev godkänd av miljöministern i slutet av Nu slutför man arbetet med en handlingsplan för att uppfylla målen i översiktsplanen om en stad som kan användas av alla, och en fysisk planering som förbättrar stadens kvalitet och människors livsvillkor, utan att peka ut några särskilda grupper. Under fortsatte utbyggnader och förbättringar av staden med ett nätverk av öppna områden som binder samman olika stadsdelar, bostadsområden, arbetsplatser och service, samt förbindelser till friluftsoch naturområden. År 2002 invigdes en ny gångbro i Reykjavik som blev särskilt utformad med hänsyn till tillgänglighet för funktionshindrade, och man förbättrade tillgängligheten till några av Reykjaviks idrottsplatser. Vid varje åtgärd i gatusystemet förbättrar man samtidigt tillgängligheten, exempelvis vid åtgärder för ökad trafiksäkerhet, gångvägar för skolelever och äldre samt 30 km-bostadsområden med syfte att sänka trafikhastigheten. Förbättringar av tillgängligheten till stadens byggnader fortsatte också under , med en särskild tonvikt på lekskolor, grundskolor, kontor, sportanläggningar och kulturhus i stadens ägo. En ny gångbro

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA Göteborgs Stads arbete med tillgänglighet Göteborg är Sveriges andra största stad och grundades 1621. Göteborg har Nordens största hamn och en fantastisk skärgård men är även

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 HANDIKAPPLAN INNEHÅLLANDE HANDIKAPPOLITISK POLICY OCH TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Antaget av/ansvarig Kommunfullmäktige 2010-03-01 18 Dokumentbeteckning

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Handlingsplan. för. Ökad tillgänglighet i Kristinehamns Kommun

Handlingsplan. för. Ökad tillgänglighet i Kristinehamns Kommun 1 Handlingsplan för Ökad tillgänglighet i Kristinehamns Kommun Baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Antagen av kommunfullmäktige 2006-06-20

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Maj 2002 Författare Lena Lovén-Ohlsson Reviderad enligt beslut i Kf 20051024, 90 Förord 2 År 1993 antog generalförsamlingen i FN 22 standardregler för att tillförsäkra människor

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2011-2012

Tillgänglighetsplan 2011-2012 UFV 2010/1548 Tillgänglighetsplan 2011-2012 avseende tillgänglighet för och bemötande av personer med funktionshinder Fastställd av Rektor 2011-01-25 1 2011-01-25 UFV 2010/1548 Innehållsförteckning Uppsala

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva En del i Vision Järva 2030 Byggprojekt i urval Rinkebystråket 1 Rinkebystråket ska upprustas och göras om till ett levande affärstråk med butiker. Det som

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010

Verksamhetsberättelse 2010 Kommunala handikapprådet Verksamhetsberättelse 2010 Kommunala handikapprådet Antagen av Kommunala handikapprådet 2010-11-22 Författad av samordnare Elin Jonsson, december 2009 Kommunala handikapprådets

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM

HANDIKAPPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM HANDIKAPPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 2008-12-09 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna lyder: Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade

Läs mer

Stadens hjärta Åtgärdslista

Stadens hjärta Åtgärdslista Stadens hjärta slista Stadsmiljö Kultur & evenemang Utbud Stadens hjärta åtgärdslista slistan för Stadens Hjärta är en konkretisering av centrumutvecklingsprogrammets ambitioner och strategier. Den ska

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

Tillgänglighet i gatumiljö

Tillgänglighet i gatumiljö Södertälje kommun, samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Ett handlingsprogram för ökad tillgänglighet i den yttre offentliga miljön Dokumentinformation Titel Tillgänglighet i gatumiljö

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2012-01-19 16 Från handikapprogram till tillgänglighetsprogram På lika villkor Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som

Läs mer

FUNKTIONSHINDERPLAN 2013-2016

FUNKTIONSHINDERPLAN 2013-2016 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-05-27, 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...SID. 3 Historik...SID. 3 Syfte...SID. 4 Övergripande mål...sid. 4 Vägledande principer...sid. 4 Mål 1: Medvetandegörande

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

en kort sammanställning av protokoll från Kommunala handikapprådet 2010 och arbetsgruppernas träffar.

en kort sammanställning av protokoll från Kommunala handikapprådet 2010 och arbetsgruppernas träffar. ÅRET SOM GÅTT - 2010 en kort sammanställning av protokoll från Kommunala handikapprådet 2010 och arbetsgruppernas träffar. FRÅGOR SOM HAR BEHANDLATS Teleslingor i kommunens lokaler Handikapprådet skrev

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Program för tillgänglighet i Finspång

Program för tillgänglighet i Finspång Program för tillgänglighet i Finspång Antaget av kommunfullmäktige 2010-10-27 Program för tillgänglighet i Finspång Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Granskning av tillgänglighetsarbetet

Granskning av tillgänglighetsarbetet Revisionsrapport* Granskning av tillgänglighetsarbetet avseende enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser Halmstads kommun Mars 2009 Kristina Hermansson, revisionskonsult Adrian

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden S GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET 040219 Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden Metodik Februari 2004 2 Förord Stockholms stad har som mål att bli världens mest tillgängliga huvudstad senast

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

handlingsplan för tillgänglighet

handlingsplan för tillgänglighet Checklista handlingsplan för tillgänglighet Den här checklistan kan du använda för att vara säker på att du får med det som ska finnas med i en handlingsplan för tillgänglighet. En handlingsplan är ett

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Riktlinjer vid riksfärdtjänst

Riktlinjer vid riksfärdtjänst 1 Individ- och myndighetsnämnden Riktlinjer vid riksfärdtjänst Individ- och myndighetsavdelningen 2011-09-06 2 1. GRUNDER FÖR RIKSFÄRDTJÄNSTTILLSTÅND...3 2. PRÖVNING AV TILLSTÅND TILL RIKSFÄRDTJÄNST...4

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping ANTAGANDEHANDLING Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping Landsvägsgatan i Malmköping Götgatan i Flen Handläggare Britt-Marie Andersson, Plan- och byggkontoret Lina Gustavsson, Utvecklingskontoret

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig!

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig! Tillgänglighets- och bemötandepriset En stad för alla en vinst för dig! 2015 En stad för alla en vinst för dig! Varje dag går företag i Halmstad miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig

Läs mer

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats juni 2008 1 Tillgänglighetsprogram för Malmö. Krav och riktlinjer

Läs mer

Tillgänglighet för alla!

Tillgänglighet för alla! Handikappolitiskt program för Falköpings kommun Tillgänglighet för alla! 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är ett handikappolitiskt program? 3 Vad är handikapp? 4 Hur är det för personer med funktionshinder

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer