Elevinflytande. Vilka möjligheter har svenska gymnasieelever att påverka sin skolgång?

Transkript

1 Elevinflytande Vilka möjligheter har svenska gymnasieelever att påverka sin skolgång? Gymnasiearbete 100 p Författare: Ebba Grape Handledare: Karin Jern Karlsson Medbedömare: Mattias Hallberg Katedralskolan

2 Abstract This work is about Swedish upper high school students possibilities of affecting their schooling. What is said about student democracy in Swedish schools is being compared with students from different schools all over the country and their opinions. According to this comparison it is clear that the possibilities vary depending on which school they attend. 2

3 Sammanfattning Arbetet granskar gymnasieelevers möjligheter till att påverka sin skolgång. Texter om hur elevinflytande skall utövas jämförs med elevers egna åsikter och uppfattning i frågan. Eleverna som deltagit i undersökningarna är från flera olika skolor landet över. Utifrån jämförelsen framkommer att elevinflytandet i Sverige skiljer sig otroligt mycket från skola till skola. På flera håll fungerar det jättebra medan andra uppger att de har sämre möjligheter att påverka. Främst utgår undersökningen utifrån elevers uppfattningar om elevinflytande. Detta klargörs i bland annat enkäter för ungdomar i gymnasieåldern runtom i Sverige och i olika intervjuer med elever som är eller nyligen har varit engagerad i inflytandefrågor under sin gymnasietid. För att få en så bred bild som möjligt redogörs även vad skollagen och olika styrdokument uttrycker i frågan. 3

4 Innehållsförteckning ABSTRACT 2 SAMMANFATTNING 3 1. INLEDNING SYFTE METOD OCH MATERIAL BAKGRUND DEFINITION AV ELEVINFLYTANDE STYRDOKUMENT OCH SKOLLAG 8 2. RESULTAT DAGENS GYMNASIEELEVER OM ELEVINFLYTANDE ENGAGERADE GYMNASIEELEVER OM ELEVINFLYTANDE EN POLITIKERS UTTALANDE ELEVENGAGEMANG IDAG AVSLUTANDE DISKUSSION 15 KÄLLFÖRTECKNING 17 BILAGA 1 19 BILAGA

5 1. Inledning Denna uppsats kommer att handla om gymnasieelevers möjligheter och rättigheter att påverka sin skolgång. Intresset för att undersöka just ämnet elevinflytande föll sig naturligt då jag själv länge arbetat med det som elev. En struktur för inflytande är inte bara en möjlighet för elever att påverka sin skola utan kan också ses som en del av utbildningen. Bland annat skriver Skolverket att genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. 1 Om alla Sveriges skolor bygger upp en struktur för strukturens skull, det vill säga fin på papper men defekt i praktiken, kan då kanske även framtidens demokrati tänkas ta stryk. Möjlighet till inflytande är också en del av den viktiga demokratiläran och öppnar i flera fall upp för elevers intresse att engagera sig. Under gymnasieåren formas dessutom många individers framtida intressen och värderingar, därför kan också elevinflytande vara mycket betydande för att främja engagemanget och den demokratiska grunden. 1.1 Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka hur elevinflytande egentligen fungerar i praktiken. Fokus ligger framförallt på elevernas synvinkel och hur de upplever att deras möjligheter att påverka faktiskt ser ut. Jag vill belysa vikten av att faktiskt ha ett fungerande elevinflytande och att skolors personal och ledning också kan se det. Arbetet har frågeställningarna vilka möjligheter svenska gymnasieelever har att påverka sin skolgång samt hur eleverna själva ser på elevinflytande. 1 Skolverket (2013) Tema Elevperspektiv: Vilka möjligheter och risker finns det med elevinflytande? 5

6 1.2 Metod och material Undersökningen utgår främst utifrån hur elevers uppfattningar om elevinflytande ser ut idag. Detta har tydliggjorts i bland annat en enkät jag gjort för ungdomar i gymnasieåldern runtom i Sverige samt i intervjuer med elever som är eller har varit engagerad i inflytandefrågor under sin skoltid jag låtit publicera under arbetets hemsida. 2 I bakgrunden framgår den riksövergripande synen på elevinflytande som sammanställs med hjälp av bland annat styrdokument, statens offentliga utredningar, skollagen och annan litteratur från studier inom ämnet. I resultatet presenteras det undersökningarna visar och i den avslutande diskussionen ställs bakgrund och resultat mot varandra för att på så vis se hur väl strukturer för elevinflytande faktiskt fungerar i praktiken i dagens svenska gymnasieskola. 1.3 Bakgrund Barn och ungdomar spenderar en stor del av sin vakna tid i skolvärlden. Därför är det därmed också viktigt att skolan inte enbart förbereder för vidare studier eller arbete, utan också ger sina elever en fulländad grund för livet som kommer efter skolans slut. Däribland räknas läran om demokrati och övning till att bli en demokratisk medborgare som en stor och viktig del, i vilket elever ges chansen att lära sig i praktiken exempelvis genom just elevinflytande. För att öka förståelsen av begreppet elevinflytande redogörs nedan en diskussion kring begreppets betydelse och olika definiering. Därefter presenteras hur skollagen och styrdokument från regeringen/statens offentliga utredningar ser till och behandlar frågor gällande begreppet Definition av elevinflytande Elevinflytande och elevdemokrati har länge betraktats som en del av den demokratiska läran på både grundskolenivå och gymnasienivå. Framförallt under 2 Student Democracy (2014) Ebba möter 6

7 gymnasietiden har elever själva getts friheten att organisera sig och bedriva stora delar av arbetet på egen hand. Många skolor har en lång historia av att elevråd, elevkårer eller liknande sammanslutningar bedriver sin skolas inflytandestruktur. I dessa föreningar har elever lärt sig att skapa och genomföra ett demokratiskt arbete själva. Detta har också resulterat i att elevinflytande flera gånger lämnats helt till eleverna och försvunnit ur skolans fokus. Definitionen och innebörden av begreppet kan vara väldigt bred. Eva Forsberg, professor i Pedagogik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, menar i sin genomgång av tidigare litteratur, statens offentliga utredningar (SOU) och styrdokument att det inte finns en entydig bild av vad som anses med begreppet. 3 Dock uppger Forsberg att uppfattningen om att elevinflytande är en form av elevers delaktighet i en beslutande process i tidigare undersökningar av ämnet är dominant. SOU anser att det finns flera skäl till att elever skall ges stora möjligheter till inflytande i sin skolgång. 4 Bland annat drar de paralleller till den mänskliga rättigheten att ha inflytande över sitt dagliga arbete och anser att det som gäller för det vuxna arbetslivet också skall gälla för barn och ungdomar i skolan. Vidare finner även SOU att det handlar om en demokratisk fostran och menar att demokratin ständigt måste erövras på nytt. De anser att om barn och ungdomar vänjer sig vid att vuxna i skolan tar dem mer på allvar, att de är delaktiga i beslutsfattningar och tar ansvar för verksamheten, kommer de även kräva delaktighet och vara beredda att ta ansvar efter sin skoltid. Gunvor Selberg, som jobbat inom skolan och även skrivit en doktorsavhandling om elevinflytande i lärandet, syftar i sin bok Främja elevers lärande genom elevinflytande också på elevinflytande främst som en möjlighet för elever att påverka sitt lärande, och inte allt som hör skolan till runtomkring. 5 Hon beskriver elevinflytande som en del av en inlärningsprocess i åtta steg. I processen får eleverna bland annat aktivt delta, väcka frågor, diskutera, planera samt välja innehåll och arbetsform. Dessutom ger Selberg ett exempel på vad hon anser är dåligt elevinflytande i lärande. I denna illustration uteblir alla delar där eleven får chans att tycka till och består istället enbart av genomförande och redovisning. 3 Forsberg, Eva (2000) Elevinflytandets många ansikten 4 SOU (1997:121) Elevernas inflytande: Innehåll och Slutsatser 5 Selberg, Gunvor (2001) Främja elevers lärande genom elevinflytande 7

8 1.3.2 Styrdokument och skollag Både skollagen och styrdokument är väldigt tydliga med att elever ska ges chansen till inflytande skolgången. I den svenska skollagen skriver man bland annat att elever ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. 6 Vidare framgår det även att elevinflytande ska anpassas efter elevernas ålder och mognad, att eleverna ska ges möjlighet till att ta initiativ till frågor samt att deras egna sammanslutningars arbete med frågor gällande inflytande på skolan i övrigt ska stödjas och underlättas. SOU talar om att elevinflytande också är en fråga om hållbart lärande. 7 Pedagogisk forskning övertygar dem om att en individ måste vara delaktig och engagerad i sina studier för att överhuvudtaget lära sig något mer djupgående och bestående. Deras belägg styrker SOU med att berätta att många elever snabbt kan slå i sig imponerande stoffmängder inför ett prov, men kunskaperna försvinner lika fort som de lärdes in. SOU uppger dessutom precis som skollagen att elevers inflytande över sin skolgång skall ligga på samma nivå som den mänskliga rättigheten att ha inflytande över sitt dagliga arbete. Både skollagens och styrdokumentens belägg till rätten om inflytande styrks även av FN:s Barnkonvention där man uttrycker att Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 8 Under artikel 12 tar dessutom FN:s Barnkonvention upp att barnet skall särskilt för detta ändamål beredas möjlighet att höras. Detta kan göras direkt, genom företrädare eller ett annat lämpligt organ. På så sätt anser FN:s Barnkonvention att detta är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler. 6 Skollag (2010) Allmänt om barnens och elevernas inflytande: kap SOU (1997:121) Elevernas inflytande: Innehåll och Slutsatser 8 FN:s Barnkonvention (1989) 12 8

9 2. Resultat I arbetet har jag låtit göra två enkäter, en för alla gymnasieelever och en för gymnasieelever som är aktiva i en elevkår eller ett elevråd. Vidare har även intervjuer om elevinflytande gjorts med nio för tillfället engagerade elever från sju olika gymnasieskolor. Enkäternas resultat och samtliga intervjuer finns tillgängliga på arbetets hemsida. 9 Nedan följer resultat från båda enkäterna samt en diskussion kring vad som övergripande sagts i intervjuerna. 2.1 Dagens gymnasieelever om elevinflytande Figur 1. Gymnasieelevers svar på om de tycker att elevinflytande är viktigt eller inte. Inledningsvis visar Figur 1 ovan att en klar majoritet, 94 %, av undersökningens deltagare anser att elevinflytande är viktigt. Endast en person svarade nej på frågan och sex stycken var tveksamma till om det är viktigt i alla sammanhang. 9 Student Democracy (2014) 9

10 Figur 2. Gymnasieelevers åsikter om hur de upplever att deras möjligheter att påverka sin skolgång ser ut. Huruvida eleverna upplever att deras möjligheter till inflytande i sin skolgång är var svaren betydligt mer spridda än frågan på Figur 1. Allra flest är dem som anser att möjligheterna är stora tätt följt av andelen som faktiskt ser sina möjligheter som begränsade. Vissa elever tycker dessutom att de inte är informerade om vilka möjligheter som finns på deras skola samt att en andel av svaren faktiskt kommer från elever som upplever att de inte har några möjligheter att påverka sin skolgång alls. Figur 3. Gymnasieelevers svar på var de vänder sig när de vill påverka något på sin skola. Flera alternativ har kunnat kyssas i. Störst del av svaren på frågan om var man som elev vänder sig om man vill påverka något på sin skola uppger att elevkårer, elevråd eller andra elevsammanslutningar är de som fungerar bäst och är vanligast. Även mentorer och klassföreståndare uppges ha många elevers förtroende. Därefter är det någorlunda jämt mellan att vända sig till skolledning, andra lärare eller egna vänner. Minst andel av enkätens deltagare talade om att de vänder sig till andra föreningar eller övriga förslag. 10

11 Utöver ovanstående angav dessutom 49 % av deltagarna i undersökningen att de någon gång hade varit med och drivit en fråga för att förändra något på sin skola. I undersökningen deltog 112 elever från 28 olika gymnasieskolor runtom i landet Engagerade gymnasieelever om elevinflytande Figur 4. Elever som är aktiva i elevråd eller elevkårers svar om hur mycket de har att säga till om i påverkansfrågor som gäller hela skolan. Figur 4 visar hur elevkår- och elevrådsaktiva upplever sina möjligheter att höras i påverkansfrågor som gäller hela skolan. Hälften anser att de har mycket att säga till om, 43 % att de till viss del har mycket att säga till om och 7 % att de inte har något alls att säga inom inflytandefrågor. Figur 5. Engagerade elevers svar på om de har något samarbete med respektive skolledning. 10 För fullständig resultatredovisning se bilaga 1 11

12 Nästintill alla svarande angav att deras elevkår eller elevråd har någon form av samarbete med skolledningen på sin skola. Ingen har svarat aktiv nej men två stycken valde att inte besvara frågan alls. Hälften av enkätens deltagare uppgav att de har någon form av stormöten som öppnar upp för att alla elever ska kunna komma och göra sin röst hörd. 18 % ansåg även att det alltid kommer många elever på deras stormöten. Dessutom fick de ge exempel på frågor deras elevkårer eller elevråd varit med och drivit. Bland svaren framkom allt från skolmatsfrågor till renoveringar. Några hade även fått igenom att elevrådet och föreningar skulle få bidrag från skolans budget, andra hade fått vara med och intervjua kandidaterna till deras nya gymnasiechef och tyckt till i frågan. På den sista frågan om de tycker att elevinflytande är viktigt var svaret ett ja från samtliga. Eleverna gör det tydligt att de vill ha inflytande i sin skolgång och att elevinflytande inte bara skall vara en möjlighet utan också en rättighet. I undersökningen deltog 28 aktiva från olika elevråd eller elevkårer. 64 % hade en roll som ordförande, 18 % var styrelseledamöter och 18 % uppgav sig vara aktiva på annat sätt. 71 % har även uppgett att de verkar i en majoritetskår, det vill säga en elevkår där majoriteten av skolans elever är medlemmar, om de haft en elevkårsstruktur En politikers uttalande Gustav Fridolin är utbildad Folkhögskollärare, har undervisat i samhällsvetenskap och historia och har dessutom jobbat som journalist. Sedan 2011 är han tillsammans med Åsa Romson språkrör för Miljöpartiet. 12 När Fridolin besökte ungdomshuset Stureplan för att diskutera utbildningspolitik med representanter från både elevkåren och lärarkåren i Skara fick jag möjlighet att ställa några frågor om elevinflytande till honom. Vi fokuserade på elevinflytande i lärandet som han ansåg var mycket viktigt. På frågan om hur man enligt honom skulle kunna förbättra elevers inflytande i sitt lärande ansåg Fridolin att lärare först och främst måste få mer tid och mindre 11 För fullständig resultatredovisning se bilaga 2 12 Riksdagen.se (2014) Ledamöter och partier: Gustav Fridolin (MP) 12

13 pappersarbete. 13 Detta menade han kommer ge lärare både tid innan till att förbereda sina lektioner men även tid i efterhand att bearbeta lektionsinnehållet vilket han ansåg kan ge större möjligheter till inflytande i lärandet. 2.4 Elevengagemang idag I intervjuer har jag mött nio elever som är eller nyligen har varit engagerade i elevsammanslutningar från fler gymnasieskolor runtom i landet. 14 Samtliga är eniga om att elevinflytande krävs för att en riktigt bra skolverksamhets skall kunna bedrivas. De anser dessutom att det är viktigt för dem att de ges utrymme att organisera och engagera sig till stor del på egen hand, detta då det dels är väldigt lärorikt men också främjar engagemanget bland eleverna i stort. Adam Lundberg, ordförande för elevkåren på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke , anser att skillnaden mellan att ha just en elevkår och ett elevråd i flera fall kan bli väldigt påtagligt på hans skola där båda strukturerna finns. 15 Lundberg tycker att resultatet av elevernas engagemang blir bättre om eleverna är där frivilligt än att tvingas in i en struktur med obligatorisk närvaro som flera elevråd ofta gör. Dessutom nämner han vikten i att ha en fungerande riksorganisation för de som engagerar sig och att en stark nationell elevrörelse också kan främja elevernas engagemang ytterligare. I Sverige finns bland annat Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer. I alla intervjuer togs just betydelsen av elevers engagemang för ett fungerande elevinflytande upp som kanske den absolut viktigaste faktorn. Elevengagemang i ALLA dess former är positivt och viktigt av den enkla anledningen att rätten att påverka är källan till förbättring menar Pelle Ekedahl vice ordförande för Södra Latins elevkår i Stockholm Dessvärre menar Ekedahl att elevers rättigheter i skolan inte alltid är speciellt högt prioriterade av skolledning eller liknande. Därför anser han att det är viktigt att elever gör sin ledning påmind om detta och driver inflytandefrågor på egen hand. Ekedahl poängterar även att skoltiden kan fyllas med 13 Gustav Fridolin (2014) Efter muntlig kommunikation Student Democracy (2014) Ebba möter 15 Lundberg, Adam (2014) Student Democracy 16 Ekedahl, Pelle (2014) Student Democracy 13

14 mer än bara skoluppgifter, men att detta inte heller kommer göras automatiskt och att elevengagemanget även här spelar en oerhört viktig och betydande roll. Hur stor plats elevernas sammanslutningar får ta och hur stort inflytande de ges verkar variera mellan de olika skolorna. Ett fungerande samarbete med respektive skolledning, oavsett struktur för elevinflytande, betonar många som en betydande faktor för att frågor faktiskt ska kunna bedrivas även av elever. Estrid Kjellman, ordförande för elevkåren vid Globala Gymnasiet i Stockholm , berättar hur deras skola har en tradition av att låta eleverna vara med i större beslutningsprocesser. 17 Detta kan innefatta allt från renoveringar till när nya lärare ska anställas eller om skolan bara ska servera vegetarisk mat. Även Hanna Bergman, som suttit med i elevkårens styrelse på Folkungaskolan i Linköping , tar upp vikten av det goda samarbetet med personal och ledning för att driva inflytandefrågor. 18 På Folkungaskolan kan elevkårens styrelse lätt ta upp inflytandefrågor som dyker upp bland eleverna på sina möten med skolans ledning. För eleverna visar sig även elevengagemanget vara mycket mer än att bara arbeta ideellt på sin skola. Förutom att lära sig nya saker som inte finns med i lektionsundervisningen uppger de även att gemenskapen som deras engagemang har medfört betyder väldigt mycket för dem. Engagemanget förenar folk med samma intresse berättar Gabriel Brattgård som är aktiv i en annan stor och betydande skolförening på Katedralskolan i Skara Kjellman, Estrid (2014) Student Democracy 18 Bergman, Hanna (2014) Student Democracy 19 Brattgård, Gabriel (2014) Student Democracy 14

15 3. Avslutande diskussion Intervjuerna visar tydligt att dagens elever tycker det är viktigt att de får jobba på egen hand med inflytande, även utanför klassrummet. Detta bidrar också i flera fall till ett ökat engagemang under lektionerna då eleverna blir mer medvetna om deras rättigheter. Däremot uppger mina undersökningar att Sveriges gymnasieelever inte anser att de alltid ges chansen att utöva inflytande i sin skolgång. Nästan 60 % av deltagarna i undersökningen för gymnasister anser att deras möjligheter är begränsade eller inte finns alls, något som borde tas på stort allvar. Ett annat stort problem som kan ses utifrån undersökningarna är att många elevsammanslutningar uppger att de inte har speciellt mycket att säga till om i inflytandefrågor. Att detta kan vara ett problem är dels för att en klar majoritet uppger att de vänder sig till sitt elevråd, sin elevkår eller liknande elevgrupp. Det går helt enkelt inte ihop om elever ska vända sig till en elevgrupp som i sin tur ändå inte har mycket att säga till om. Dessutom riskerar det även att rubba drivet och engagemanget bland elever samt det viktiga demokratiska tänket som medföljer. Något som kan tänkas vara oroande för framtidens samhälle i stort. När det kommer till elevinflytande under lektioner och i lärande, håller jag med Gunvor Selberg om att lusten för lärandet ökar om man får möjligheten att vara med och påverka det man ska arbeta med och hur det arbetet ska ske. Klart är också att eleverna vill ha mer inflytande i sin situation i skolan, inte bara för trivselns skull utan även för lärandet och kvaliteten i detta lärande skriver Selberg i sin avslutande reflektion i sin bok. 20 Självklart är det så, detta styrker även mina intervjuer och undersökningar. Angående hur man ska gå tillväga för att förbättra elevers inflytande i skolan tror jag bland annat att Gustav Fridolins förslag om att lärarna skall ges mer tid är en av flera lösningar. Detta kan även i längden bidra till ett bättre demokratiskt arbete bland eleverna. Dessutom måste tid även ges till eleverna att organisera sig och arbeta på egen hand med inflytandefrågor som gäller hela skolan. Elevkårer och elevråd eller andra elevsammanslutningars arbete måste verkligen stöttas från respektive skola och 20 Selberg, Gunvor (2001) Främja elevers lärande genom elevinflytande 15

16 skolledning, precis som skollagen uttrycker i kap Ebba Grape I sin tur tror jag att allt detta kan väcka ett större intresse bland elever för elevinflytande och deras rättigheter att påverka. Där intresset finns, finns också engagemanget. Det måste vi alltid främja. 21 Skollag (2010) Allmänt om barnens och elevernas inflytande: kap

17 4. Källförteckning Bergman, Hanna (2014) Student Democracy Hämtat: Brattgård, Gabriel (2014) Student Democracy Hämtat: Ekedahl, Pelle (2014) Student Democracy Hämtat: FN:s Barnkonvention (1989) 12 Hämtat: Forsberg, Eva (2000) Elevinflytandets många ansikten Uppsala: Uppsala Universitet Fridolin, Gustav (2014) Efter muntlig kommunikation Skara: Ungdomshuset Stureplan Kjellman, Estrid (2014) Student Democracy Hämtat: Lundberg, Adam (2014) Student Democracy Hämtat: Riksdagen.se (2014) Ledamöter och partier: Gustav Fridolin (MP) Gustav / Hämtat: Selberg, Gunvor (2001) Främja elevers lärande genom elevinflytande Lund Skollag (2010) Allmänt om barnens och elevernas inflytande: kap Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Hämtat:

18 Skolverket (2013) Tema Elevperspektiv: Vilka möjligheter och risker finns det med elevinflytande? Hämtat: SOU (1997:121) Elevernas inflytande: Innehåll och Slutsatser Hämtat: Student Democracy (2014) Hämtat:

19 Bilaga 1 19

20 Bilaga 2 20

21 21 Ebba Grape