Hemostas vid allvarlig blödning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemostas vid allvarlig blödning"

Transkript

1 ersion 2, giltig t o m tskriftsdatum ätupplagan uppdateras årligen samt vid behov (www.ssth.se) emostas vid allvarlig blödning årdprogram utarbetat av arbetsgrupp inom venska ällskapet för rombos och emostas () 1

2 nnehållsförteckning örkortningar....sida 3 örord... 4 örankringsprocess... 6 nledning... 7 Översikt över koagulationen pidemiologi...16 assiv och annan allvarlig blödning...20 eversering av antikoagulantia och trombocythämmande läkemedel rauma- och blödningssinducerad koagulopati...35 tor obstetrisk blödning...40 iktlinjer för behandling av barn...45 Övriga åtgärder vid allvarlig blödning...55 lodkomponenter...57 kuta transfusioner...62 oagulationsprover och övrig provtagning atientnära koagulationstestning tromboelastografi och ()...70 okalhemostatika...77 oagulationsfaktorkoncentrat...79 Övriga hemostatiska läkemedel...90 eferenser...95 edverkande...98 ppendix lödning (fickformat litet respektive fickformat stort) ontakter 2

3 Ö o cute coagulopathy of trauma shock ctivated clotting time cute lung injury ktiverat protein dvanced ediatric ife upport ktiverad partiell tromboplastintid cetylsalicylsyra ntitrombin dvanced rauma ife upport ntivitamin -test lodgruppering och antikropps-screening esmopressin (1-desamino- 8--arginine vasopressin) isseminerad intravasal koagulation xtrakorporeala cirkulationen xtracorporeal membrane oxygenation carin clotting time piduralanestesi mergency transfusion packages ematokrit ibrinogendegraderingsprodukter ibrinogen equivalent units ärskfryst plasma lasgow coma scale lomerular filtration rate lykoproteinreceptor epatit virus epatit virus eparinkofaktor epatit virus ydroxyetylstärkelse eparininducerad trombocytopeni uman leukocyte antigen nternational normalized ratio g ntravenöst immunglobulin ristalloida/kolloida lösningar okala hemostatika ågmolekylärt heparin ean arterial pressure -test ottagar-/givartest assive transfusion package ucleic acid amplification technology ekrotiserande enterokolit vävemonoxid on steroid antiinflammatory drugs lasminogen activator inhibitor (plasminogenaktivatorhämmare) rotrombinkomplexkoncentrat ercutan coronar intervention 3 rombocytfaktor 3 2 rostacyklin () rotrombinkomplex (international normalized ratio) hrombelastometry olvent detergent ystemic inflammatory response syndrome ocialstyrelsens författningssamling pinalanestesi erotoninupptagshämmare venska sällskapet för trombos och hemostas ransfusion associated circulatory overload rombin-activable fibrinolysis inhibitor hrombelastography issue factor issue factor pathway inhibitor ransitorisk ischemisk attack t- issue-type plasminogen activator rombocytantal ransfusion related acute lung injury ransfusion related immunomodulation u- rinary-type plasminogen activator W on Willebrandfaktor 3

4 Ö assiva eller andra allvarliga blödningar utgör en stor utmaning att hantera för oss som arbetar inom sjukvården. e patientgrupper som drabbas är mångfacetterade. et kan exempelvis vara den äldre människan som drabbas av intracerebral blödning under warfarinbehandling, den svårt traumatiskt skadade eller den unga kvinnan med graviditetskomplikation. rupperna har ett gemensamt: blödningen utgör ett hot mot tillfrisknande och ibland även ett direkt hot mot livet. y teknologi, nya laboratorieanalyser och nya läkemedel har förbättrat våra möjligheter att stoppa svåra blödningar på ett bra sätt. n rad mer eller mindre lokala vårdprogram och initiativ har sedan länge funnits runt om i landet men tiden har börjat bli mogen för en nationell samordning och kraftsamling så att dessa ytterst resurskrävande patienter omhändertas på ett optimalt sätt såväl medicinskt som ekonomiskt. ör att uppnå detta finns ett behov av ett nationellt vårdprogram som är ordentligt förankrat inom de discipliner inom vars ansvarsområden patienterna hanteras. ed syftet att utarbeta ett nationellt vårdprogram samlades i januari 2009 en brett sammansatt grupp i almö för att diskutera problematiken och formulera råd och riktlinjer kring intensivvårdsbetonade blödningsproblem. ruppen har utökats och träffats ytterligare flera gånger. esultatet av arbetet finns nu i detta dokument som vi hoppas ska vara till god hjälp för alla de kollegor ute i landet som ansvarar för denna typ av svårt sjuka patienter. okumentet kommer fortlöpande att uppdateras allteftersom synpunkter på detsamma inkommer och i takt med den medicinska utvecklingen och finnas tillgängligt på respektive hemsida på oagulationscentrum, kånes universitetssjukhus (), oagulationscentrum, ahlgrenska niversitetssjukhuset och på oagulationsmottagningen, arolinska niversitetssjukhuset samt på :s hemsida (venska ällskapet för rombos och emostas). ruppen tillhör organisatoriskt. arje sjukhus måste också utarbeta egna rutiner och logistik för hur arbetet ska bedrivas. örhoppningsvis kan detta dokument vara en hjälp i det arbetet. almö november 2010 rik erntorp 4

5 Ö årdprogrammet hemostas vid allvarlig blödning i sin första version har nu varit allmänt tillgängligt i tre år. et är med stor glädje som vi i arbetsgruppen erfarit att dokumentet har blivit mycket använt och välkomnat. ppenbarligen fyllde det ett tomrum inom den svenska sjukvården och det har även använts utanför vårt land där svenska språket kunnat förstås. etta förpliktigar och därför har vi nu försökt uppdatera och omarbeta vårdprogrammet så att det även uppfyller dagens krav. ed stor förtjänstfullhet har ursprungsgruppen arbetat vidare tillsammans med nya medlemmar samt med kollegor ute i landet som inkommit med värdefulla synpunkter. ågra felaktigheter har kunnat rättas till och vissa omdispositioner har gjorts. apitlet om patientnära metoder har utvidgats inte minst p g a att tromboelastografi införs alltmer även om metodiken fortfarande omges av frågetecken avseende sin plats i rutinsjukvård. i hoppas att denna uppdaterade version ytterligare bidrar till att förbättra möjligheten att omhänderta patienter med allvarliga blödningar. i vill speciellt betona att blodcentralen på akutsjukhuset har en central roll och bör vara informerad redan i det akuta skedet i samband med en massiv blödning och representerad i sjukhusets traumaorganisation. okumentet har en satt giltighetstid för att det inte ska användas när det börjar bli inaktuellt till vissa delar samt för att ge en signal om när mera omfattande förändringar bör göras. ätupplagan, bl a tillgänglig på uppdateras fortlöpande när så anses angeläget och vi hoppas på detta sätt kunna tillhandahålla ett levande och pålitligt vårdprogram. tt varmt tack riktas till alla kollegor som bidragit och till amilla ånsson för ett fantastiskt arbete med att samla in och redigera alla synpunkter. ikaså ett stort tack till ehring som genom ett ovillkorat anslag gjort arbetet kring vårdprogrammet möjligt utan att på något sätt influera innehållet. almö mars 2014 rik erntorp 5

6 Ö årdprogrammet har skickats på remiss till följande specialistföreningar i verige för att de skulle ha möjlighet att lämna sina synpunkter: kutsjukvård nestesi- och intensivvård arnkirurgi ardiologi astroenterologi andkirurgi ematologi nfektionssjukdomar nternmedicin irurgi linisk immunologi linisk kemi ärlkirurgi eurokirurgi jurmedicin bstetrik och gynekologi nkologi rtopedi ediatrik lastikkirurgi horaxkirurgi ransfusionsmedicin ransplantation rologi Öron-näsa-hals 6

7 assiv, eller annan allvarlig, blödning med eller utan samtidig koagulationsrubbning är förenad med hög mortalitet och ställer stora krav på fungerande sjukvård med en i förväg genomtänkt och prövad behandlingsstrategi. rsaker till en samtidig koagulationsrubbning kan variera från en isolerad brist på någon eller några enskilda koagulationsfaktorer som vid blödarsjuka eller behandling med antikoagulantia till den mest komplexa formen av traumatisk koagulopati o (cute oagulopathy of rauma-hock). rfarenheter från större traumacenter och från senare års krigsskådeplatser, har bidragit till nya riktlinjer även för den civila sjukvården vid icke traumatisk blödning. idig kirurgisk skadekontroll kombineras med tidigt insatta allmänna åtgärder för att förebygga eller minimera den koagulopati som kan initieras direkt vid traumaögonblicket. enna aggraveras sedan genom utspädning, nedsatt kroppstemperatur och acidos kallat den dödliga triaden. rots orsaksskillnader vid olika former av allvarlig blödning finns det vissa grundläggande riktlinjer för att behandla och förebygga en samtidig koagulationsrubbning oavsett vad som är den direkta orsaken. id en allvarlig blödning är tidsfaktorn tills man erhåller blödningsstopp av vital betydelse. en hemostatiska miljön i kroppen ska hållas så optimal som möjligt och pågående behandling med antitrombotiska och andra antihemostatiska läkemedel ska avbrytas och reverseras helt oavsett vad indikationen varit för behandling. ör att monitorera hemostas och koagulation utvecklas ny bedside-metodik för snabba svar som alternativ och komplement till traditionella screeningprover för koagulation. et blir allt mer tydligt att en klar behandlingsstrategi är värdefull inte bara för att så fort och fullständigt som möjligt stoppa eller förebygga en allvarlig blödning utan också för att öka medvetenheten om att vara restriktiv med transfusion av blod och blodkomponenter om det inte finns goda skäl för sådan behandling. ransfusionsbehandling med blod och blodkomponenter har immunologiska och andra effekter som vi inte har goda kunskaper om. många avseenden saknas kontrollerade studier, varför riktlinjer för handläggning till stor del grundar sig på behandlingsstudier, expertutlåtanden, konsensusrapporter och egna erfarenheter i gruppen. orskning och utveckling inom området och speciellt inom traumatologi är emellertid intensiv och riktlinjer förändras successivt. 7

8 Ö Ö ormal hemostas en normala hemostasen som initieras av skador på kärlendotelet syftar till att förhindra/stoppa blödning men är också väsentlig för normal sårläkning. emostasen innefattar samverkan mellan blodkomponenter (trombocyter, plasmaproteiner) och kärlväggen. Även om det i praktiken inte är någon klar tidsskillnad i händelseförloppet delar man in det i två steg primär hemostas och koagulationen. etta underlättar beskrivningen men det finns också praktiska kliniska skäl till denna indelning. rimär hemostas ill den primära hemostasen räknas: asokonstriktion ildandet av en trombocytplugg som svar på en kärlskada asokonstriktion id en skada på endotelet kommer blodet i kontakt med kollagen i subendotelial vävnad. rombocyterna binder till kollagenet dels direkt och dels indirekt via von Willebrandfaktorn (W) som i sig har kollagenbindande förmåga. etta leder till en aktivering av trombocyterna, som då frisätter substanser (bl a tromboxan 2 och serotonin), som ger upphov till en lokal vasokonstriktion vid det skadade kärlområdet. rombocytplugg normala kärl cirkulerar trombocyterna fritt nära kärlväggen, id en kärlskada då W bundits till subendoteliala strukturer börjar trombocyterna rulla på W-ytan och binder till W och kollagen via specifika trombocytreceptorer, vilket medför att frilagd subendotelial vävnad täcks av ett lager av trombocyter (adhesion) (ig. 1 och 2). igur 1. rombocyt b vw ollagen rombocyterna fäster mot kollagen i subendoteliala vävnaden med W. 8

9 samband med adhesionen aktiveras trombocyterna, de formförändras, skickar ut pseudopodier, uttrycker glykoproteinreceptorer () och trombocytfaktor 3 (3) på ytan. e tömmer också sina granulae (dense bodies, alfa-granulae); den s k frisättningsreaktionen. rån dense bodies frisätts bl a tromboxan 2, serotonin, och från alfagranulae frisätts bl a W,, och fibrinogen. risättningen från dense bodies aktiverar trombocyter i närheten och trombocyterna binds samman via b/a och fibrinogen (aggregation) till en trombocytplugg som täcker skadan. igur 2. b/a ibrinogen b/a b/a b/a ibrinogen ibrinogen b/a b/a rombocyterna bildar en plugg genom att bindas samman med fibrinogen. rombocytytan får i samband med aktivering också en negativ laddning och blir reaktionsyta för de faktorer (proteiner) som deltar i koagulationen. aturlig begränsning av trombocytaktivering ildningen av trombocytpluggen stoppas då den når fram till oskadat endotel p g a att det där finns prostacyklin ( 2 ), heparansulfat och kvävemonoxid (), vilka hindrar aktivering av trombocyterna (ig. 3). 9

10 igur 3. rombocyt 2 eparansulfater ndotelcell rombocytaggregationen stoppas då trombocyten kommer i kontakt med oskadat endotel av bl a, 2 samt negativt laddade heparansulfater. rombocytpluggen har begränsad hållbarhet och livslängd, varför normal koagulation med bildning av ett stabilt koagel är en förutsättning för bestående hemostas. oagulation oagulationens slutmål är ett fibrinrikt stabilt koagel. etta uppnås genom en kedja av leverproducerade proenzym och kofaktorer som gemensamt benämns koagulationsfaktorer och några naturliga hämmare som begränsar koagulationsprocessen till platsen för kärlskadan. e olika koagulationsfaktorerna cirkulerar huvudsakligen i inaktiv form förutom 1-2 % av faktor som cirkulerar i aktiv form (a). ktivering av koagulationen sker först då det finns en kärlväggsskada och/eller aktiverade celler, som trombocyter, endotelceller eller monocyter. ktivering ktivering innebär oftast en enzymatisk delning av en koagulationsfaktor som då övergår från att vara proenzym till enzym eller från inaktiv form till att fungera som kofaktor i samverkan mellan de olika koagulationsfaktorerna. nligt nuvarande modell delas processen in i startfas (initiering) och förstärkningsfas. åda stegen är nödvändiga för normal hemostas. ormal funktion av naturliga koagulationshämmare och normal endotelfunktion begränsar koagulationsaktiveringen till platsen för kärlskadan. nitiering id kärlväggsskador kommer blodet i kontakt med subendoteliala strukturer som kollagen men också s k vävnadsfaktor (; tissue factor) som är ett lipoprotein som uttrycks på celler i kärlväggen. å a kommer i kontakt med komplexbinds a till denna. j aktiverad kan också bindas till och aktiveras (a). aktorkomplexet /a aktiverar i sin tur koagulationsfaktorerna och till a och a. aktor a aktiverar till a och bildar komplexet a/a som binds till den skadade cellytan (ig. 4). 10

11 igur 4. lla ktivering av koagulationsfaktorer vid skadat endotel. enna del av koagulationen utgör den s k initieringen. a a a lutsteget i initieringsfasen är att faktorkomplexet a/a aktiverar en liten mängd protrombin till fritt trombin (ig. 5). igur 5. a a rombin aktorkomplexet a/a omvandlar protrombin till trombin. etta utgör starten på förstärkningsfasen. 11

12 örstärkningsfasen enna lilla mängd trombin som bildas vid initieringen aktiverar övriga koagulationsfaktorer (,, ) och trombocyter i anslutning till kärlskadan (ig. 6). igur 6. rombin lll rc a llla a a rc en initiala mängden trombin som bildas vid initieringen av koagulationen aktiverar i sin tur cirkulerande koagulationsfaktorer och trombocyter. etta avslutar förstärkningsfasen. ktivering av trombocyterna medför att trombocytytan får en negativ laddning och blir reaktionsyta för de aktiverade koagulationsfaktorerna. en fortsatta aktiveringen av koagulationen sker därför genom bildning av faktorkomplex bundna till ytan på aktiverade trombocyter. a/a-komplexet aktiverar a/a som utlöser en kraftig konvertering av protrombin till trombin (trombinpuls) och det är detta trombin som sedan omvandlar fibrinogen till lösligt fibrin (ig. 7). igur 7. a llla a rc a ibrinogen rombin å de aktiverade trombocyterna sker den fortsatta aktiveringen av olika faktorer och konvertering av protrombin till trombin i stor mängd (trombinpuls). ösligt fibrin har ingen förmåga att bilda det nätverk som är en förutsättning för ett stabilt koagel men genom koagulationsfaktor binds det lösliga fibrinet samman med kovalenta bindningar till ett stabilt nätverk. 12

13 ammanfattning oagulationsmekanismen är således indelad i olika faser. nder den första, som varar knappt 5 min, bildas endast en liten mängd trombin med endast sparsam fibrinbildning. en första trombinbildningen initierar den stora bildningen av trombin (trombinpulsen) och det är först då som tillräckligt mycket fibrin produceras för bildning av ett stabilt koagel. aturliga hämmare av koagulationen e naturliga hämmarna begränsar koagulationen till det skadade området och de viktigaste är antitrombin (), protein, protein och tissue factor pathway inhibitor (). Ärftlig brist på någon av dessa har visats vara förenat med förhöjd risk för framförallt venös tromboembolism. örvärvad brist kan uppstå vid t ex sepsis och bidra till utveckling av. ntitrombin eversyntetiserad koagulationshämmare som bundet till heparin eller heparinlika substanser komplexbinder det trombin (a), a, a och a, som finns fritt i plasma och inte bundet till trombocytytan. etta blockerar de aktiverade koagulationsfaktorerna och förhindrar blodproppsbildning fritt i kärllumen. ormalt endotel uttrycker heparansulfat på ytan som binder antitrombin, vilket begränsar trombinbildningen till platsen för kärlskadan (ig. 8). äsentligen normal antitrombinnivå är nödvändig för full effekt av tillfört vanligt heparin och lågmolekylära hepariner. igur 8. rombin rombocyt a a ndotelcell eparansulfater a a naktivering av koagulationsfaktorer av antitrombin. rotein och protein ritt trombin kan bindas till trombomodulin, en endotelbunden receptor, som aktiverar protein. et aktiverade protein () och dess kofaktor protein inaktiverar a och a, vilket kraftigt minskar trombinbildningen. etta är en viktig komponent i den naturliga regleringen av koagulationen (ig. 9). 13

14 igur 9. a rombocyt a rotein rotein a rotein cofaktor rombin rombomodulin ndotelcell (issue factor pathway inhibitor) bildar ett komplex med a, som inaktiverar /a och därmed blockeras det första steget av koagulationen. ess kliniska betydelse är inte helt klarlagd. ibrinolys et fibrinolytiska systemet har till uppgift att lösa upp bildat fibrin (ig. 10). å det är balans mellan fibrinbildning och fibrinolys skyddas kärlsystemet från blodförlust vid det skadade området medan blodflödet ändå är bevarat i kärlen. igur 10. ämmare la -1, -2 antiplasmin ibrin lasminogen lasmin ktivatorer t- u- et fibrinolytiska systemets viktigaste faktor är plasminogen och dess aktivatorer tissue-type plasminogen activator (t-) och urinokinas-type plasminogen activator (u-). lasminogen produceras i levern och cirkulerar fritt i plasma. et binder sig till fibrin och aktiveras på ytan av ett koagel till plasmin av t- eller u-. etta naktivering av koagulationsfaktorer av protein. chematisk bild av det fibrinolytiska systemet. 14

15 innebär att fibrinolysaktiviteten blir lokal i anslutning till koaglet och inte generell, vilket skulle medföra blödningsbenägenhet. t- frisätts från endotelcellerna i en aktiv form. u- förekommer rikligt i urinvägarna. aturlig fibrinolyshämning ritt plasmin hämmas effektivt av den naturliga hämmaren antiplasmin, varför fritt plasmin inte förekommer utom möjligen vid behandling med fibrinolytiska läkemedel. ibrinolysen hämmas också genom naturliga hämmare som blockerar aktiveringen av plasminogen till plasmin. uvuddelen av frisatt t- (och u-) binds till hämmaren -1 (plasminogen activator inhibitor typ 1) och bildar ett stabilt komplex, vilket blockerar t- och förhindrar för tidig lys av fibrinkoaglet. samband med graviditet bildas också hämmaren -2 i placenta med samma funktion som -1. ammanfattning en naturliga hemostasen kan indelas i bildning av trombocytpluggen och koagulationen. en senare kan också indelas i initierings- och aktiveringsfas. id normal funktion förlöper detta snabbt och i stort sett samtidigt. törningar i bildningen av trombocytpluggen (hereditärt eller förvärvat) visar sig som ökad blödningsbenägenhet i samband med ingrepp och ökad benägenhet för hematom och slemhinneblödningar. törningar i koagulationen kan medföra sena blödningar efter kirurgi men också led- och muskelblödningar. samband med stora trauma eller allvarliga blödningar har man oftast en kombination av nedsatt trombocytfunktion och koagulationsrubbning. ecken på störd trombocytfunktion i dessa sammanhang visar sig som svårstillad blödning från alla stickställen, punktioner och sår. örutom lågt trombocytantal så kan läkemedel (t ex kolloider) och nedsatt njurfunktion ge störd trombocytfunktion. åg hematokrit försämrar trombocytfunktionen reologiskt genom att trombocyterna inte cirkulerar nära kärlväggen etc. et är viktigt att sträva efter att om möjligt förbättra/normalisera såväl primär hemostas som koagulationen vid alla typer av blödningsproblem. 15

16 ur stort är problemet med blödningar? lodåtgång i verige verige ges ungefär erytrocyttransfusioner, plasmatransfusioner och trombocyttransfusioner per år (2011). nder de senaste åren, då indikationer för erytrocyt-, plasma- och trombocyttransfusioner har diskuterats är trenden att antalet erytrocyt- och plasmatransfusioner minskar medan antal trombocyttransfusioner ökar (ig. 11). ntal givna erytrocyt-, plasma- och trombocyttransfusioner per invånare varierar mellan länder och även mellan olika regioner i verige (ig. 12 a-c). en storstadsregion (tockholm) transfunderas en tredjedel av blodet till kirurgipatienter, en fjärdedel till medicinpatienter inklusive hematologi och resten fördelat på intensivvårdsavdelningar, akutmottagningar och övriga kliniker (ig. 13). arnklinikerna ger ett förhållandevis högt antal transfusioner, majoriteten är små erytrocyt- och plasmaenheter på 70 m (ediak) på neonatalvårdsavdelningar. lodtransfusioner inom geriatrik inklusive avancerad hemsjukvård ökar. ngefär 10 % av blodtransfusionerna går till patienter med stora blödningar. örbrukningen av läkemedel för hemostas, protrombinkomplex, fibrinogen och även ra har ökat signifikant under perioden (ig. 14). åde tillgänglighet av läkemedlen och ökad kunskap runt användningen är sannolikt orsak till ökningen. igur erytrocyter plasma trombocyter ntal transfunderade enheter (www.transfusion.se, tatistik) 16

17 igur 12 a,b,c. ntalet transfunderade enheter erytrocyter, trombocyter och plasma/1.000 invånare varierar i olika regioner i verige (www.transfusion.se, tatistik) ntal erytrocyterenheter / invånare ästra ydöstra ödra tockholm orra ppsala-örebro verige 52,0 43,4 46,4 49,5 50,6 53,5 49,2 52,4 44,2 51,4 46,7 53,5 52,1 50,1 53,0 46,0 49,0 44,7 53,9 53,8 50,1 57,2 44,4 53,5 48,7 51,4 54,8 51,7 58,2 48,3 53,5 48,6 51,0 56,2 52,6 56,3 48,6 51,4 47,1 51,1 55,7 51,7 51,7 48,9 53,4 47,1 51,9 53,8 51,1 ntal trombocytdoser / invånare ästra ydöstra ödra tockholm orra ppsala-örebro ,2 2,5 3,0 3,1 5,0 3, ,8 2,6 3,6 3,2 6,1 3, ,9 3,3 3,5 3,8 4,7 3, ,4 2,9 3,5 3,9 3,8 4, ,5 3,6 3,7 4,1 5,0 4, ,3 3,8 3,9 4,4 5,5 4, ,0 4,5 5,0 5,1 6,1 5,1 17

18 verige ppsala-örebro orra tockholm ödra ydöstra ästra ,1 11,2 7,3 10,5 7,1 7,3 9, ,3 11,1 7,4 10,8 7,6 8,2 9, ,3 13,5 10,2 10,9 8,9 9,2 11, ,6 12,7 10,0 10,9 11,1 8,2 11, ,0 16,0 9,3 14,6 8,1 14,0 12, ,9 13,4 9,9 12,5 8,7 12,3 11,4 ntal plasmaenheter / invånare

19 igur 13. ntal givna transfusioner vid olika kliniker inom 2011 (totalt ca enheter) kut ir rt ro yn x Öron ed em nk tamcellstx jur euro arn er igur 14. örbrukning av läkemedel för hemostas i verige under (www.transfusion.se, tatistik) rotrombinkomplex ra g ibrinogen x10 3 g

20 Ö efinition assiv blödning betecknar ett transfusionbehov av erytrocytkoncentrat överstigande 10 enheter de senaste 24 tim. lödningen övergår i: kritisk blödning vid ett transfusionsbehov av erytrocytkoncentrat överstigande en enhet/10 kg kroppsvikt/tim alternativt mer än 4 enheter/ tim assiv blödning med chock, se nedan nnan allvarlig blödning. lödning som hotar vitalt organ, t ex hjärna, hals eller större muskelgrupp med hotande kompartmentsyndrom, bukkompartmentsyndrom aktorer som påverkar hemostas och prognos idsfaktorn och det initiala omhändertagandet är av avgörande prognostisk betydelse vid alla former av allvarlig blödning rognosen är också beroende av antalet blodenheter som behövt transfunderas och koagulationsrubbningens svårighetsgrad yntetiska kolloidala lösningar interfererar, beroende av dos och molekylvikt, negativt med hemostasen aktorer av betydelse för en optimal hemostatisk miljö (se nedan): p (>7,2) roppstemperatur (>36,5º) b >90 g/ alciumkoncentration (joniserat kalcium >1 mmol/) dekvat smärtstillning och ångestdämpande åtgärder lodtryck. ålvärden; systoliskt mmg, vid traumatisk skallskada över 100 mgg systoliskt ågående antitrombotisk behandling (antikoagulantia och trombocythämmande läkemedel), oavsett behandlingsindikation, avslutas och reverseras så fort och fullständigt som möjligt 20

21 ehandlingsstrategi anligtvis initieras vätske- och volymersättning, i första hand med kristalloida och i vissa fall kolloida lösningar. tt normalisera blodtrycket helt med frikostig användning av kristalloida lösningar och kolloider riskerar att öka blödningsintensitet, reblödning och förvärra utspädningskoagulopati. et finns inte evidens för användning av hyperton koksaltlösning som initial volymsubstitution för närvarande. id kritisk blödning rekommenderas att tidigt påbörja transfusion med plasma och erytrocytkoncentrat samtidigt i en proportion om minst 1:2 och trombocytkoncentrat; ett koncentrat vart fjärde erytrocytkoncentrat. issa blodcentraler kan nu leverera rauma ack (plasma:e-konc:trc-konc i förhållande 2-4:4:1 (assive ransfusion ackage, ) i kombination med fibrinogenkoncentrat (iastap ) 2-4 gram (30-40 mg/kg kroppsvikt) Ytterligare komplettering med koagulationsfaktor- och trombocytkoncentrat, i första hand fibrinogen, sker på kliniska grunder och efter bestämning av fibrinogen, (), och med tillgängligt instrument för patientnära analys (, och apparatur för trombocyt-funktion) m syntetiska kolloider används måste man beakta deras koagulationshämmande effekter ranexamsyra (yklokapron ) så tidigt som möjligt, till vuxen person 1-2 gram intravenöst följt av ytterligare 1-2 gram inom 8 tim som intraveneös infusion eller som intravenös bolusinjektion alcium (kalciumglukonat; alcium andoz ) 9 mg/m; 10 m ges outspätt i.v. per 5 min vid fritt kalcium <0,8-1 mmol/. pprepas vid behov pprepade (2-4:e tim) bestämningar av laboratorieparametrar enligt nedan och användningen av bedsideapparatur för hemostas i form av viskolestometri ( / ) och trombocytfunktion lasmatransfusion rekommenderas enbart vid massiv eller kritisk blödning lasma är inte ett hemostatiskt medel och ska inte användas för att, i förebyggande syfte, korrigera patologiska screeningprover för koagulation eller i försök att reversera effekten av heparin, lågmolekulärt heparin eller nya faktor a- eller trombinhämmande medel id allvarlig blödning beroende av en känd brist på någon koagulationsfaktor används när så är möjligt i första hand koagulationsfaktorpreparat för att korrigera koagulationsrubbningen ell saver-apparatur som tillåter högre flöden och i kombination med celloch leucocytfilter har visat sig vara transfusionbesparande. ehandlingen blir allt säkrare och medför en lägre risk för hyperkalemi. isk med bakteriekontamination och i samband med graviditet amnionembolisering och fetal röd blodkroppskontamination föreligger dock fortfarande 21

22 linisk bedömning tt tidigt identifiera patienter som är instabila i sin cirkulation och som till synes svarat positivt men övergående på initial volymsubstitution är väsentligt. pprepat fysikaliskt och mentalt status enligt -principen irway management and cervical spine stabilization reathing irculation and bleeding isability xposure and environment entalt status: orolig, konfunderad, letargisk. ehandling och provtagning kut omhändertagande Överväg direkt, vid första patientkontakten, om det rör sig om en allvarlig eller potentiellt allvarlig blödning yrgastillförsel (högflödesmask) till alla patienter illgång till perifer/central venväg (två infarter, minst 18 gauge) ntraosseös infart ger möjlighet för tillförlitlig och snabb access till patientens (vuxna och barn) kärlbana vid svårigheter att applicera perifer infart inom någon min eller två. nfusion med övertryck. a bort nålen när den inte längre behövs ristalloider och kolloider tills enskilda blodkomponenter eller rauma ack anländer åll patienten varm gera på rätt vårdnivå med anestesi-/intensivvårdsutbildad personal Överväg redan initialt möjligheter för akut kirurgi, endoskopiska åtgärder (näs/hals-gastrointestinal-urologisk), endovaskulära åtgärder, kärlligatur, avsnörande förband (tourniquet), dubbellumentub vid ensidig lungblödning,, kärlkompression och aorta-/uteruskompression samt ballongtamponad vid obstetrisk blödning ontakta blodcentral eakta att även vid endovaskulära åtgärder och coiling behövs en adekvat koagulationsförmåga för optimal blodstillning för att undvika re-blödning kut provtagning lodgruppering och förenlighetsprövning (bastest). akuta fall får blodgruppslika erytrocyter transfunderas utan godkänd förenlighetsprövning, enligt beslut av behandlande läkare, (), b,, fibrinogen, blodgas (b, p, a ++ ) lektrolyter, -glukos, kreatinin oagulationstest med patientnära analysinstrument enligt lokal rutin roppstemperatur >36,5º 22

23 nitial behandling beroende av laboratoriesvar och utan att invänta svar på nytagna prover påbörjas vid massiv blödning initial behandling för korrektion av hemostas med blodkomponenter i transfusionspaket (traumapack ) 4 enheter erytrocytkoncentrat 4 enheter färsk eller färskfryst plasma, alternativt m/kg kroppsvikt 1 enhet trombocytkoncentrat 2-4 g fibrinogen, alternativt 1 g/ beräknad plasmavolym ranexamsyra 2 g (20 mg/kg) i.v. iktmärken lodtryck: dekvat för cerebral perfusion b >90 g/ >100 x 10 9 / vid stort trauma eller hjärnblödning och 50 x 10 9 / efter uppnådd hemostas ibrinogen >2,0-2,5 g/ () <1,5 ormalisering pprepad provtagning är viktig (2-4 tim intervall). ppföljning ortsätt med transfusionspaket från blodcentral, erytrocyt-, plasma- och trombocyttransfusion efter behov. pprepa koagulationsstatus och lägg till fibrinogenkoncentrat (iastap ) i syfte att hålla en fibrinogenkoncentration >2,0-2,5 g/ tills blödningen är under kontroll. nvänd, om det finns tillgång till / och trombocytfunktionsapparatur för om möjligt styra och individualisera behandlingen. ranexamsyra (yklokapron ) 1-2 g som bolus för att minska ökad eller ogynnsam fibrinolys. an upprepas 2-3 gånger per dygn (vid dygnsdoser överstigande mg/kg kroppsvikt finns risk för cerebral påverkan). örbehandling med tranexamsyra har visat sig vara blödningsbesparande vid vissa former av elektiv ortoped- och allmänkirurgi. ågra egentliga kontraindikationer finns inte och medlet har inga allvarliga biverkningar annat än att det avråds vid pågående blödning i urinvägar med risk för koagelbildning, vid aktiv trombembolisk sjukdom och vid mikrotrombotiskt syndrom. educerad dygnsdos vid nedsatt njurfunktion. 23

Hemostas vid allvarlig blödning

Hemostas vid allvarlig blödning ersion 2, giltig t o m 2015-12-31 tskriftsdatum 2014-06-30 ätupplagan uppdateras årligen samt vid behov (www.ssth.se) emostas vid allvarlig blödning årdprogram utarbetat av arbetsgrupp inom venska ällskapet

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Orala antitrombotiska läkemedel. Orala antitrombotiska läkemedel

Orala antitrombotiska läkemedel. Orala antitrombotiska läkemedel Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför operation Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi 2 Orala antikoagulantia Nya direktverkande orala antikoagulantia (NOAK):

Läs mer

trombos Kunskapsakuten/

trombos Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ Hundratusentals svenskar äter någon form av antikoagulantia för att minska risken för stroke och embolier. Warfarin är det vanligaste men konkurrenter finns och nya alternativ är på väg

Läs mer

Eliquis (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE

Eliquis (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet. Innehållsförteckning

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Kliniska råd vid kirurgi och blödning under behandling med perorala trombocythämmare

Kliniska råd vid kirurgi och blödning under behandling med perorala trombocythämmare Kliniska råd vid kirurgi och blödning under behandling med perorala trombocythämmare SVENSKA CARDIOLOGFÖRENINGEN Råden om trombocythämmarbehandling är framtagna på uppdrag av Svenska Cardiologföreningen

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

Lathunden är uppdaterad 2015

Lathunden är uppdaterad 2015 ST-dag Allmänmedicin Norra Latin, 2015-03-26 Strokeprofylax vid förmaksflimmer (FF) Klokt råd 2015 Nya antikoagulantiarekommendationer vid förmaksflimmer Paul Hjemdahl Ordförande, Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Nya antitrombotiska medel

Nya antitrombotiska medel Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi Sicklecellsanemi Symptomen beror huvudsakligen på en aggregering av Hbmolekylerna i erytrocyterna när HbS deoxygeneras sickle celler ökad tendens till aggregering: hög blodviskositet risk för kärlocklusion

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation

Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation Inledning Behandling med AVK-läkemedel ställer höga krav på förskrivaren på grund av läkemedlens

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon, 125 mg, munsönderfallande tablett Alvedon, 250 mg, munsönderfallande tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 125 mg respektive

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Oral kirurgi av patienter med ökad blödningsrisk

Oral kirurgi av patienter med ökad blödningsrisk TEMA: PATIENTER MED NEDSATT HÄLSA Oral kirurgi av patienter med ökad blödningsrisk Mats Wallström ötdl, Specialistkliniken för käkkirurgi, Folktandvården i Västra Götaland E-post: mats. wallstrom@vgregion.se

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 60 mg, 125 mg, 250 mg, 500 mg och 1 g suppositorier 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje suppositorium innehåller paracetamol

Läs mer

Zontivity OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zontivity OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/739006/2014 Zontivity OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Zontivity och den

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN Klexane 100 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Klexane (med konserveringsmedel) 100 mg/ml injektionsvätska, lösning

1 LÄKEMEDLETS NAMN Klexane 100 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Klexane (med konserveringsmedel) 100 mg/ml injektionsvätska, lösning PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Klexane 100 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Klexane (med konserveringsmedel) 100 mg/ml injektionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Läs mer

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Reliv 500 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller: Paracetamol 500 mg. Beträffande hjälpämnen se

Läs mer

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi)

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Kvinnokliniken i Linköping Preoperativa rutiner 1(3) Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Ur anestesiologisk synvinkel behöver inga labprover tas på fullständigt friska patienter

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år.

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glukosamin Pharma Nord 400 mg, hårda kapslar 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 kapsel innehåller glukosaminsulfat-kaliumkloridkomplex motsvarande 400 mg glukosamin

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Patienthandbok. microspheres

Patienthandbok. microspheres Patienthandbok microspheres SIRT (Selective Internal Radiation Therapy - selektiv intern strålningsbehandling) för levertumörer med användning av SIR-Spheres mikrosfärer Denna broschyr tillhandahålls av

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glucosine 625 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller glukosaminsulfat-natriumklorid-komplex motsvarande 625 mg glukosamin

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011 Akut binjurebarksinsufficiens Tommy Olsson Medicincentrum 2011 (Adrenogenitalt syndrom - hög känslighet för stress/infektion) HPA-axeln Kortisolproduktion: Ca 10 mg/dygn (5,7 mg/m 2 /dygn) Under maximal

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Alerts bedömning Publicerad 2004-06-23 Version 1 Metod och målgrupp: Djup ventrombos (DVT) är en vanligt förekommande

Läs mer

Frågor och svar om dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer

Frågor och svar om dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer 1(10) Frågor och svar om dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer Vilka krav ska ställas på patienter och vårdgivare för att säkerställa en så god följsamhet till dabigatranbehandling som möjligt? Patienter,

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

1.5 Hemostasen en översikt

1.5 Hemostasen en översikt 1.5 Hemostasen en översikt Inledning Uppgiften för alla koagulationsfaktorer och hämmare är främst att snabbt täppa till mindre hål och skador i cirkulationssystemet utan att hindra blodflödet mer än nödvändigt.

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm Aciklovir och hydrokortison Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att HyQvia, infusionsvätska lösning, ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att HyQvia, infusionsvätska lösning, ska få ingå i läkemedelsförmånerna. 2015-01-05 1 (7) Vår beteckning SÖKANDE Baxter Medical AB Box 63 164 94 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att, infusionsvätska

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka klinisk översikt Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka Blödningssymtom, familjehistoria och laboratorieanalyser ger diagnosen KARIN KNOBE, med dr, överläkare karin.knobe@med.lu.se JAN ASTERMARK, docent,

Läs mer

Läkemedel som förebygger och behandlar trombos hos hund och katt

Läkemedel som förebygger och behandlar trombos hos hund och katt Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Läkemedel som förebygger och behandlar trombos hos hund och katt Caroline Leijonmarck Självständigt arbete i veterinärmedicin,

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter till barn

Transfusion av blodkomponenter till barn 1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 500 mg munsönderfallande tablett Alvedon 250 mg munsönderfallande tablet Alvedon 125 mg munsönderfallande tablettt 2 KVALITATIV

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Antitrombotisk behandling och uppföljning av vanliga invärtesmedicinska tillstånd

Antitrombotisk behandling och uppföljning av vanliga invärtesmedicinska tillstånd Antitrombotisk behandling och uppföljning av vanliga invärtesmedicinska tillstånd Riitta Lassila Antitrombotiska läkemedel, som trombocythämmare och antikoagulantia (AK), är viktiga för behandling och

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Målstyrd vätsketerapi. ATC-kod B05AA07 Rx EF SPC 2006-09-29. till fler än 30 miljoner patienter sedan 1999. Målstyrd vätsketerapi

Målstyrd vätsketerapi. ATC-kod B05AA07 Rx EF SPC 2006-09-29. till fler än 30 miljoner patienter sedan 1999. Målstyrd vätsketerapi K o l l o i d e r ATC-kod B05AA07 Rx EF SPC 2006-09-29 till fler än 30 miljoner patienter sedan 1999 Målinriktad volymbehandling vid kirurgi på högriskpatienter Konceptets bakgrund Det började med upptäckten

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

ADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN. Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC 17025 och ackreditering.

ADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN. Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC 17025 och ackreditering. Nr 1 Februari 2001 Tidskrift för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap ADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN sid 4-9 Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC 17025

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Häst Sjukdomar i leder och muskel-skelettsystemet i förbindelse med akut smärta och inflammationer:

PRODUKTRESUMÉ. Häst Sjukdomar i leder och muskel-skelettsystemet i förbindelse med akut smärta och inflammationer: PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Rifen vet. 100 mg/ml injektionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: Aktiv substans: Ketoprofen 100 mg

Läs mer