Hemostas vid allvarlig blödning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemostas vid allvarlig blödning"

Transkript

1 ersion 2, giltig t o m tskriftsdatum ätupplagan uppdateras årligen samt vid behov (www.ssth.se) emostas vid allvarlig blödning årdprogram utarbetat av arbetsgrupp inom venska ällskapet för rombos och emostas () 1

2 nnehållsförteckning örkortningar....sida 3 örord... 4 örankringsprocess... 6 nledning... 7 Översikt över koagulationen pidemiologi...16 assiv och annan allvarlig blödning...20 eversering av antikoagulantia och trombocythämmande läkemedel rauma- och blödningssinducerad koagulopati...35 tor obstetrisk blödning...40 iktlinjer för behandling av barn...45 Övriga åtgärder vid allvarlig blödning...55 lodkomponenter...57 kuta transfusioner...62 oagulationsprover och övrig provtagning atientnära koagulationstestning tromboelastografi och ()...70 okalhemostatika...77 oagulationsfaktorkoncentrat...79 Övriga hemostatiska läkemedel...90 eferenser...95 edverkande...98 ppendix lödning (fickformat litet respektive fickformat stort) ontakter 2

3 Ö o cute coagulopathy of trauma shock ctivated clotting time cute lung injury ktiverat protein dvanced ediatric ife upport ktiverad partiell tromboplastintid cetylsalicylsyra ntitrombin dvanced rauma ife upport ntivitamin -test lodgruppering och antikropps-screening esmopressin (1-desamino- 8--arginine vasopressin) isseminerad intravasal koagulation xtrakorporeala cirkulationen xtracorporeal membrane oxygenation carin clotting time piduralanestesi mergency transfusion packages ematokrit ibrinogendegraderingsprodukter ibrinogen equivalent units ärskfryst plasma lasgow coma scale lomerular filtration rate lykoproteinreceptor epatit virus epatit virus eparinkofaktor epatit virus ydroxyetylstärkelse eparininducerad trombocytopeni uman leukocyte antigen nternational normalized ratio g ntravenöst immunglobulin ristalloida/kolloida lösningar okala hemostatika ågmolekylärt heparin ean arterial pressure -test ottagar-/givartest assive transfusion package ucleic acid amplification technology ekrotiserande enterokolit vävemonoxid on steroid antiinflammatory drugs lasminogen activator inhibitor (plasminogenaktivatorhämmare) rotrombinkomplexkoncentrat ercutan coronar intervention 3 rombocytfaktor 3 2 rostacyklin () rotrombinkomplex (international normalized ratio) hrombelastometry olvent detergent ystemic inflammatory response syndrome ocialstyrelsens författningssamling pinalanestesi erotoninupptagshämmare venska sällskapet för trombos och hemostas ransfusion associated circulatory overload rombin-activable fibrinolysis inhibitor hrombelastography issue factor issue factor pathway inhibitor ransitorisk ischemisk attack t- issue-type plasminogen activator rombocytantal ransfusion related acute lung injury ransfusion related immunomodulation u- rinary-type plasminogen activator W on Willebrandfaktor 3

4 Ö assiva eller andra allvarliga blödningar utgör en stor utmaning att hantera för oss som arbetar inom sjukvården. e patientgrupper som drabbas är mångfacetterade. et kan exempelvis vara den äldre människan som drabbas av intracerebral blödning under warfarinbehandling, den svårt traumatiskt skadade eller den unga kvinnan med graviditetskomplikation. rupperna har ett gemensamt: blödningen utgör ett hot mot tillfrisknande och ibland även ett direkt hot mot livet. y teknologi, nya laboratorieanalyser och nya läkemedel har förbättrat våra möjligheter att stoppa svåra blödningar på ett bra sätt. n rad mer eller mindre lokala vårdprogram och initiativ har sedan länge funnits runt om i landet men tiden har börjat bli mogen för en nationell samordning och kraftsamling så att dessa ytterst resurskrävande patienter omhändertas på ett optimalt sätt såväl medicinskt som ekonomiskt. ör att uppnå detta finns ett behov av ett nationellt vårdprogram som är ordentligt förankrat inom de discipliner inom vars ansvarsområden patienterna hanteras. ed syftet att utarbeta ett nationellt vårdprogram samlades i januari 2009 en brett sammansatt grupp i almö för att diskutera problematiken och formulera råd och riktlinjer kring intensivvårdsbetonade blödningsproblem. ruppen har utökats och träffats ytterligare flera gånger. esultatet av arbetet finns nu i detta dokument som vi hoppas ska vara till god hjälp för alla de kollegor ute i landet som ansvarar för denna typ av svårt sjuka patienter. okumentet kommer fortlöpande att uppdateras allteftersom synpunkter på detsamma inkommer och i takt med den medicinska utvecklingen och finnas tillgängligt på respektive hemsida på oagulationscentrum, kånes universitetssjukhus (), oagulationscentrum, ahlgrenska niversitetssjukhuset och på oagulationsmottagningen, arolinska niversitetssjukhuset samt på :s hemsida (venska ällskapet för rombos och emostas). ruppen tillhör organisatoriskt. arje sjukhus måste också utarbeta egna rutiner och logistik för hur arbetet ska bedrivas. örhoppningsvis kan detta dokument vara en hjälp i det arbetet. almö november 2010 rik erntorp 4

5 Ö årdprogrammet hemostas vid allvarlig blödning i sin första version har nu varit allmänt tillgängligt i tre år. et är med stor glädje som vi i arbetsgruppen erfarit att dokumentet har blivit mycket använt och välkomnat. ppenbarligen fyllde det ett tomrum inom den svenska sjukvården och det har även använts utanför vårt land där svenska språket kunnat förstås. etta förpliktigar och därför har vi nu försökt uppdatera och omarbeta vårdprogrammet så att det även uppfyller dagens krav. ed stor förtjänstfullhet har ursprungsgruppen arbetat vidare tillsammans med nya medlemmar samt med kollegor ute i landet som inkommit med värdefulla synpunkter. ågra felaktigheter har kunnat rättas till och vissa omdispositioner har gjorts. apitlet om patientnära metoder har utvidgats inte minst p g a att tromboelastografi införs alltmer även om metodiken fortfarande omges av frågetecken avseende sin plats i rutinsjukvård. i hoppas att denna uppdaterade version ytterligare bidrar till att förbättra möjligheten att omhänderta patienter med allvarliga blödningar. i vill speciellt betona att blodcentralen på akutsjukhuset har en central roll och bör vara informerad redan i det akuta skedet i samband med en massiv blödning och representerad i sjukhusets traumaorganisation. okumentet har en satt giltighetstid för att det inte ska användas när det börjar bli inaktuellt till vissa delar samt för att ge en signal om när mera omfattande förändringar bör göras. ätupplagan, bl a tillgänglig på uppdateras fortlöpande när så anses angeläget och vi hoppas på detta sätt kunna tillhandahålla ett levande och pålitligt vårdprogram. tt varmt tack riktas till alla kollegor som bidragit och till amilla ånsson för ett fantastiskt arbete med att samla in och redigera alla synpunkter. ikaså ett stort tack till ehring som genom ett ovillkorat anslag gjort arbetet kring vårdprogrammet möjligt utan att på något sätt influera innehållet. almö mars 2014 rik erntorp 5

6 Ö årdprogrammet har skickats på remiss till följande specialistföreningar i verige för att de skulle ha möjlighet att lämna sina synpunkter: kutsjukvård nestesi- och intensivvård arnkirurgi ardiologi astroenterologi andkirurgi ematologi nfektionssjukdomar nternmedicin irurgi linisk immunologi linisk kemi ärlkirurgi eurokirurgi jurmedicin bstetrik och gynekologi nkologi rtopedi ediatrik lastikkirurgi horaxkirurgi ransfusionsmedicin ransplantation rologi Öron-näsa-hals 6

7 assiv, eller annan allvarlig, blödning med eller utan samtidig koagulationsrubbning är förenad med hög mortalitet och ställer stora krav på fungerande sjukvård med en i förväg genomtänkt och prövad behandlingsstrategi. rsaker till en samtidig koagulationsrubbning kan variera från en isolerad brist på någon eller några enskilda koagulationsfaktorer som vid blödarsjuka eller behandling med antikoagulantia till den mest komplexa formen av traumatisk koagulopati o (cute oagulopathy of rauma-hock). rfarenheter från större traumacenter och från senare års krigsskådeplatser, har bidragit till nya riktlinjer även för den civila sjukvården vid icke traumatisk blödning. idig kirurgisk skadekontroll kombineras med tidigt insatta allmänna åtgärder för att förebygga eller minimera den koagulopati som kan initieras direkt vid traumaögonblicket. enna aggraveras sedan genom utspädning, nedsatt kroppstemperatur och acidos kallat den dödliga triaden. rots orsaksskillnader vid olika former av allvarlig blödning finns det vissa grundläggande riktlinjer för att behandla och förebygga en samtidig koagulationsrubbning oavsett vad som är den direkta orsaken. id en allvarlig blödning är tidsfaktorn tills man erhåller blödningsstopp av vital betydelse. en hemostatiska miljön i kroppen ska hållas så optimal som möjligt och pågående behandling med antitrombotiska och andra antihemostatiska läkemedel ska avbrytas och reverseras helt oavsett vad indikationen varit för behandling. ör att monitorera hemostas och koagulation utvecklas ny bedside-metodik för snabba svar som alternativ och komplement till traditionella screeningprover för koagulation. et blir allt mer tydligt att en klar behandlingsstrategi är värdefull inte bara för att så fort och fullständigt som möjligt stoppa eller förebygga en allvarlig blödning utan också för att öka medvetenheten om att vara restriktiv med transfusion av blod och blodkomponenter om det inte finns goda skäl för sådan behandling. ransfusionsbehandling med blod och blodkomponenter har immunologiska och andra effekter som vi inte har goda kunskaper om. många avseenden saknas kontrollerade studier, varför riktlinjer för handläggning till stor del grundar sig på behandlingsstudier, expertutlåtanden, konsensusrapporter och egna erfarenheter i gruppen. orskning och utveckling inom området och speciellt inom traumatologi är emellertid intensiv och riktlinjer förändras successivt. 7

8 Ö Ö ormal hemostas en normala hemostasen som initieras av skador på kärlendotelet syftar till att förhindra/stoppa blödning men är också väsentlig för normal sårläkning. emostasen innefattar samverkan mellan blodkomponenter (trombocyter, plasmaproteiner) och kärlväggen. Även om det i praktiken inte är någon klar tidsskillnad i händelseförloppet delar man in det i två steg primär hemostas och koagulationen. etta underlättar beskrivningen men det finns också praktiska kliniska skäl till denna indelning. rimär hemostas ill den primära hemostasen räknas: asokonstriktion ildandet av en trombocytplugg som svar på en kärlskada asokonstriktion id en skada på endotelet kommer blodet i kontakt med kollagen i subendotelial vävnad. rombocyterna binder till kollagenet dels direkt och dels indirekt via von Willebrandfaktorn (W) som i sig har kollagenbindande förmåga. etta leder till en aktivering av trombocyterna, som då frisätter substanser (bl a tromboxan 2 och serotonin), som ger upphov till en lokal vasokonstriktion vid det skadade kärlområdet. rombocytplugg normala kärl cirkulerar trombocyterna fritt nära kärlväggen, id en kärlskada då W bundits till subendoteliala strukturer börjar trombocyterna rulla på W-ytan och binder till W och kollagen via specifika trombocytreceptorer, vilket medför att frilagd subendotelial vävnad täcks av ett lager av trombocyter (adhesion) (ig. 1 och 2). igur 1. rombocyt b vw ollagen rombocyterna fäster mot kollagen i subendoteliala vävnaden med W. 8

9 samband med adhesionen aktiveras trombocyterna, de formförändras, skickar ut pseudopodier, uttrycker glykoproteinreceptorer () och trombocytfaktor 3 (3) på ytan. e tömmer också sina granulae (dense bodies, alfa-granulae); den s k frisättningsreaktionen. rån dense bodies frisätts bl a tromboxan 2, serotonin, och från alfagranulae frisätts bl a W,, och fibrinogen. risättningen från dense bodies aktiverar trombocyter i närheten och trombocyterna binds samman via b/a och fibrinogen (aggregation) till en trombocytplugg som täcker skadan. igur 2. b/a ibrinogen b/a b/a b/a ibrinogen ibrinogen b/a b/a rombocyterna bildar en plugg genom att bindas samman med fibrinogen. rombocytytan får i samband med aktivering också en negativ laddning och blir reaktionsyta för de faktorer (proteiner) som deltar i koagulationen. aturlig begränsning av trombocytaktivering ildningen av trombocytpluggen stoppas då den når fram till oskadat endotel p g a att det där finns prostacyklin ( 2 ), heparansulfat och kvävemonoxid (), vilka hindrar aktivering av trombocyterna (ig. 3). 9

10 igur 3. rombocyt 2 eparansulfater ndotelcell rombocytaggregationen stoppas då trombocyten kommer i kontakt med oskadat endotel av bl a, 2 samt negativt laddade heparansulfater. rombocytpluggen har begränsad hållbarhet och livslängd, varför normal koagulation med bildning av ett stabilt koagel är en förutsättning för bestående hemostas. oagulation oagulationens slutmål är ett fibrinrikt stabilt koagel. etta uppnås genom en kedja av leverproducerade proenzym och kofaktorer som gemensamt benämns koagulationsfaktorer och några naturliga hämmare som begränsar koagulationsprocessen till platsen för kärlskadan. e olika koagulationsfaktorerna cirkulerar huvudsakligen i inaktiv form förutom 1-2 % av faktor som cirkulerar i aktiv form (a). ktivering av koagulationen sker först då det finns en kärlväggsskada och/eller aktiverade celler, som trombocyter, endotelceller eller monocyter. ktivering ktivering innebär oftast en enzymatisk delning av en koagulationsfaktor som då övergår från att vara proenzym till enzym eller från inaktiv form till att fungera som kofaktor i samverkan mellan de olika koagulationsfaktorerna. nligt nuvarande modell delas processen in i startfas (initiering) och förstärkningsfas. åda stegen är nödvändiga för normal hemostas. ormal funktion av naturliga koagulationshämmare och normal endotelfunktion begränsar koagulationsaktiveringen till platsen för kärlskadan. nitiering id kärlväggsskador kommer blodet i kontakt med subendoteliala strukturer som kollagen men också s k vävnadsfaktor (; tissue factor) som är ett lipoprotein som uttrycks på celler i kärlväggen. å a kommer i kontakt med komplexbinds a till denna. j aktiverad kan också bindas till och aktiveras (a). aktorkomplexet /a aktiverar i sin tur koagulationsfaktorerna och till a och a. aktor a aktiverar till a och bildar komplexet a/a som binds till den skadade cellytan (ig. 4). 10

11 igur 4. lla ktivering av koagulationsfaktorer vid skadat endotel. enna del av koagulationen utgör den s k initieringen. a a a lutsteget i initieringsfasen är att faktorkomplexet a/a aktiverar en liten mängd protrombin till fritt trombin (ig. 5). igur 5. a a rombin aktorkomplexet a/a omvandlar protrombin till trombin. etta utgör starten på förstärkningsfasen. 11

12 örstärkningsfasen enna lilla mängd trombin som bildas vid initieringen aktiverar övriga koagulationsfaktorer (,, ) och trombocyter i anslutning till kärlskadan (ig. 6). igur 6. rombin lll rc a llla a a rc en initiala mängden trombin som bildas vid initieringen av koagulationen aktiverar i sin tur cirkulerande koagulationsfaktorer och trombocyter. etta avslutar förstärkningsfasen. ktivering av trombocyterna medför att trombocytytan får en negativ laddning och blir reaktionsyta för de aktiverade koagulationsfaktorerna. en fortsatta aktiveringen av koagulationen sker därför genom bildning av faktorkomplex bundna till ytan på aktiverade trombocyter. a/a-komplexet aktiverar a/a som utlöser en kraftig konvertering av protrombin till trombin (trombinpuls) och det är detta trombin som sedan omvandlar fibrinogen till lösligt fibrin (ig. 7). igur 7. a llla a rc a ibrinogen rombin å de aktiverade trombocyterna sker den fortsatta aktiveringen av olika faktorer och konvertering av protrombin till trombin i stor mängd (trombinpuls). ösligt fibrin har ingen förmåga att bilda det nätverk som är en förutsättning för ett stabilt koagel men genom koagulationsfaktor binds det lösliga fibrinet samman med kovalenta bindningar till ett stabilt nätverk. 12

13 ammanfattning oagulationsmekanismen är således indelad i olika faser. nder den första, som varar knappt 5 min, bildas endast en liten mängd trombin med endast sparsam fibrinbildning. en första trombinbildningen initierar den stora bildningen av trombin (trombinpulsen) och det är först då som tillräckligt mycket fibrin produceras för bildning av ett stabilt koagel. aturliga hämmare av koagulationen e naturliga hämmarna begränsar koagulationen till det skadade området och de viktigaste är antitrombin (), protein, protein och tissue factor pathway inhibitor (). Ärftlig brist på någon av dessa har visats vara förenat med förhöjd risk för framförallt venös tromboembolism. örvärvad brist kan uppstå vid t ex sepsis och bidra till utveckling av. ntitrombin eversyntetiserad koagulationshämmare som bundet till heparin eller heparinlika substanser komplexbinder det trombin (a), a, a och a, som finns fritt i plasma och inte bundet till trombocytytan. etta blockerar de aktiverade koagulationsfaktorerna och förhindrar blodproppsbildning fritt i kärllumen. ormalt endotel uttrycker heparansulfat på ytan som binder antitrombin, vilket begränsar trombinbildningen till platsen för kärlskadan (ig. 8). äsentligen normal antitrombinnivå är nödvändig för full effekt av tillfört vanligt heparin och lågmolekylära hepariner. igur 8. rombin rombocyt a a ndotelcell eparansulfater a a naktivering av koagulationsfaktorer av antitrombin. rotein och protein ritt trombin kan bindas till trombomodulin, en endotelbunden receptor, som aktiverar protein. et aktiverade protein () och dess kofaktor protein inaktiverar a och a, vilket kraftigt minskar trombinbildningen. etta är en viktig komponent i den naturliga regleringen av koagulationen (ig. 9). 13

14 igur 9. a rombocyt a rotein rotein a rotein cofaktor rombin rombomodulin ndotelcell (issue factor pathway inhibitor) bildar ett komplex med a, som inaktiverar /a och därmed blockeras det första steget av koagulationen. ess kliniska betydelse är inte helt klarlagd. ibrinolys et fibrinolytiska systemet har till uppgift att lösa upp bildat fibrin (ig. 10). å det är balans mellan fibrinbildning och fibrinolys skyddas kärlsystemet från blodförlust vid det skadade området medan blodflödet ändå är bevarat i kärlen. igur 10. ämmare la -1, -2 antiplasmin ibrin lasminogen lasmin ktivatorer t- u- et fibrinolytiska systemets viktigaste faktor är plasminogen och dess aktivatorer tissue-type plasminogen activator (t-) och urinokinas-type plasminogen activator (u-). lasminogen produceras i levern och cirkulerar fritt i plasma. et binder sig till fibrin och aktiveras på ytan av ett koagel till plasmin av t- eller u-. etta naktivering av koagulationsfaktorer av protein. chematisk bild av det fibrinolytiska systemet. 14

15 innebär att fibrinolysaktiviteten blir lokal i anslutning till koaglet och inte generell, vilket skulle medföra blödningsbenägenhet. t- frisätts från endotelcellerna i en aktiv form. u- förekommer rikligt i urinvägarna. aturlig fibrinolyshämning ritt plasmin hämmas effektivt av den naturliga hämmaren antiplasmin, varför fritt plasmin inte förekommer utom möjligen vid behandling med fibrinolytiska läkemedel. ibrinolysen hämmas också genom naturliga hämmare som blockerar aktiveringen av plasminogen till plasmin. uvuddelen av frisatt t- (och u-) binds till hämmaren -1 (plasminogen activator inhibitor typ 1) och bildar ett stabilt komplex, vilket blockerar t- och förhindrar för tidig lys av fibrinkoaglet. samband med graviditet bildas också hämmaren -2 i placenta med samma funktion som -1. ammanfattning en naturliga hemostasen kan indelas i bildning av trombocytpluggen och koagulationen. en senare kan också indelas i initierings- och aktiveringsfas. id normal funktion förlöper detta snabbt och i stort sett samtidigt. törningar i bildningen av trombocytpluggen (hereditärt eller förvärvat) visar sig som ökad blödningsbenägenhet i samband med ingrepp och ökad benägenhet för hematom och slemhinneblödningar. törningar i koagulationen kan medföra sena blödningar efter kirurgi men också led- och muskelblödningar. samband med stora trauma eller allvarliga blödningar har man oftast en kombination av nedsatt trombocytfunktion och koagulationsrubbning. ecken på störd trombocytfunktion i dessa sammanhang visar sig som svårstillad blödning från alla stickställen, punktioner och sår. örutom lågt trombocytantal så kan läkemedel (t ex kolloider) och nedsatt njurfunktion ge störd trombocytfunktion. åg hematokrit försämrar trombocytfunktionen reologiskt genom att trombocyterna inte cirkulerar nära kärlväggen etc. et är viktigt att sträva efter att om möjligt förbättra/normalisera såväl primär hemostas som koagulationen vid alla typer av blödningsproblem. 15

16 ur stort är problemet med blödningar? lodåtgång i verige verige ges ungefär erytrocyttransfusioner, plasmatransfusioner och trombocyttransfusioner per år (2011). nder de senaste åren, då indikationer för erytrocyt-, plasma- och trombocyttransfusioner har diskuterats är trenden att antalet erytrocyt- och plasmatransfusioner minskar medan antal trombocyttransfusioner ökar (ig. 11). ntal givna erytrocyt-, plasma- och trombocyttransfusioner per invånare varierar mellan länder och även mellan olika regioner i verige (ig. 12 a-c). en storstadsregion (tockholm) transfunderas en tredjedel av blodet till kirurgipatienter, en fjärdedel till medicinpatienter inklusive hematologi och resten fördelat på intensivvårdsavdelningar, akutmottagningar och övriga kliniker (ig. 13). arnklinikerna ger ett förhållandevis högt antal transfusioner, majoriteten är små erytrocyt- och plasmaenheter på 70 m (ediak) på neonatalvårdsavdelningar. lodtransfusioner inom geriatrik inklusive avancerad hemsjukvård ökar. ngefär 10 % av blodtransfusionerna går till patienter med stora blödningar. örbrukningen av läkemedel för hemostas, protrombinkomplex, fibrinogen och även ra har ökat signifikant under perioden (ig. 14). åde tillgänglighet av läkemedlen och ökad kunskap runt användningen är sannolikt orsak till ökningen. igur erytrocyter plasma trombocyter ntal transfunderade enheter (www.transfusion.se, tatistik) 16

17 igur 12 a,b,c. ntalet transfunderade enheter erytrocyter, trombocyter och plasma/1.000 invånare varierar i olika regioner i verige (www.transfusion.se, tatistik) ntal erytrocyterenheter / invånare ästra ydöstra ödra tockholm orra ppsala-örebro verige 52,0 43,4 46,4 49,5 50,6 53,5 49,2 52,4 44,2 51,4 46,7 53,5 52,1 50,1 53,0 46,0 49,0 44,7 53,9 53,8 50,1 57,2 44,4 53,5 48,7 51,4 54,8 51,7 58,2 48,3 53,5 48,6 51,0 56,2 52,6 56,3 48,6 51,4 47,1 51,1 55,7 51,7 51,7 48,9 53,4 47,1 51,9 53,8 51,1 ntal trombocytdoser / invånare ästra ydöstra ödra tockholm orra ppsala-örebro ,2 2,5 3,0 3,1 5,0 3, ,8 2,6 3,6 3,2 6,1 3, ,9 3,3 3,5 3,8 4,7 3, ,4 2,9 3,5 3,9 3,8 4, ,5 3,6 3,7 4,1 5,0 4, ,3 3,8 3,9 4,4 5,5 4, ,0 4,5 5,0 5,1 6,1 5,1 17

18 verige ppsala-örebro orra tockholm ödra ydöstra ästra ,1 11,2 7,3 10,5 7,1 7,3 9, ,3 11,1 7,4 10,8 7,6 8,2 9, ,3 13,5 10,2 10,9 8,9 9,2 11, ,6 12,7 10,0 10,9 11,1 8,2 11, ,0 16,0 9,3 14,6 8,1 14,0 12, ,9 13,4 9,9 12,5 8,7 12,3 11,4 ntal plasmaenheter / invånare

19 igur 13. ntal givna transfusioner vid olika kliniker inom 2011 (totalt ca enheter) kut ir rt ro yn x Öron ed em nk tamcellstx jur euro arn er igur 14. örbrukning av läkemedel för hemostas i verige under (www.transfusion.se, tatistik) rotrombinkomplex ra g ibrinogen x10 3 g

20 Ö efinition assiv blödning betecknar ett transfusionbehov av erytrocytkoncentrat överstigande 10 enheter de senaste 24 tim. lödningen övergår i: kritisk blödning vid ett transfusionsbehov av erytrocytkoncentrat överstigande en enhet/10 kg kroppsvikt/tim alternativt mer än 4 enheter/ tim assiv blödning med chock, se nedan nnan allvarlig blödning. lödning som hotar vitalt organ, t ex hjärna, hals eller större muskelgrupp med hotande kompartmentsyndrom, bukkompartmentsyndrom aktorer som påverkar hemostas och prognos idsfaktorn och det initiala omhändertagandet är av avgörande prognostisk betydelse vid alla former av allvarlig blödning rognosen är också beroende av antalet blodenheter som behövt transfunderas och koagulationsrubbningens svårighetsgrad yntetiska kolloidala lösningar interfererar, beroende av dos och molekylvikt, negativt med hemostasen aktorer av betydelse för en optimal hemostatisk miljö (se nedan): p (>7,2) roppstemperatur (>36,5º) b >90 g/ alciumkoncentration (joniserat kalcium >1 mmol/) dekvat smärtstillning och ångestdämpande åtgärder lodtryck. ålvärden; systoliskt mmg, vid traumatisk skallskada över 100 mgg systoliskt ågående antitrombotisk behandling (antikoagulantia och trombocythämmande läkemedel), oavsett behandlingsindikation, avslutas och reverseras så fort och fullständigt som möjligt 20

21 ehandlingsstrategi anligtvis initieras vätske- och volymersättning, i första hand med kristalloida och i vissa fall kolloida lösningar. tt normalisera blodtrycket helt med frikostig användning av kristalloida lösningar och kolloider riskerar att öka blödningsintensitet, reblödning och förvärra utspädningskoagulopati. et finns inte evidens för användning av hyperton koksaltlösning som initial volymsubstitution för närvarande. id kritisk blödning rekommenderas att tidigt påbörja transfusion med plasma och erytrocytkoncentrat samtidigt i en proportion om minst 1:2 och trombocytkoncentrat; ett koncentrat vart fjärde erytrocytkoncentrat. issa blodcentraler kan nu leverera rauma ack (plasma:e-konc:trc-konc i förhållande 2-4:4:1 (assive ransfusion ackage, ) i kombination med fibrinogenkoncentrat (iastap ) 2-4 gram (30-40 mg/kg kroppsvikt) Ytterligare komplettering med koagulationsfaktor- och trombocytkoncentrat, i första hand fibrinogen, sker på kliniska grunder och efter bestämning av fibrinogen, (), och med tillgängligt instrument för patientnära analys (, och apparatur för trombocyt-funktion) m syntetiska kolloider används måste man beakta deras koagulationshämmande effekter ranexamsyra (yklokapron ) så tidigt som möjligt, till vuxen person 1-2 gram intravenöst följt av ytterligare 1-2 gram inom 8 tim som intraveneös infusion eller som intravenös bolusinjektion alcium (kalciumglukonat; alcium andoz ) 9 mg/m; 10 m ges outspätt i.v. per 5 min vid fritt kalcium <0,8-1 mmol/. pprepas vid behov pprepade (2-4:e tim) bestämningar av laboratorieparametrar enligt nedan och användningen av bedsideapparatur för hemostas i form av viskolestometri ( / ) och trombocytfunktion lasmatransfusion rekommenderas enbart vid massiv eller kritisk blödning lasma är inte ett hemostatiskt medel och ska inte användas för att, i förebyggande syfte, korrigera patologiska screeningprover för koagulation eller i försök att reversera effekten av heparin, lågmolekulärt heparin eller nya faktor a- eller trombinhämmande medel id allvarlig blödning beroende av en känd brist på någon koagulationsfaktor används när så är möjligt i första hand koagulationsfaktorpreparat för att korrigera koagulationsrubbningen ell saver-apparatur som tillåter högre flöden och i kombination med celloch leucocytfilter har visat sig vara transfusionbesparande. ehandlingen blir allt säkrare och medför en lägre risk för hyperkalemi. isk med bakteriekontamination och i samband med graviditet amnionembolisering och fetal röd blodkroppskontamination föreligger dock fortfarande 21

22 linisk bedömning tt tidigt identifiera patienter som är instabila i sin cirkulation och som till synes svarat positivt men övergående på initial volymsubstitution är väsentligt. pprepat fysikaliskt och mentalt status enligt -principen irway management and cervical spine stabilization reathing irculation and bleeding isability xposure and environment entalt status: orolig, konfunderad, letargisk. ehandling och provtagning kut omhändertagande Överväg direkt, vid första patientkontakten, om det rör sig om en allvarlig eller potentiellt allvarlig blödning yrgastillförsel (högflödesmask) till alla patienter illgång till perifer/central venväg (två infarter, minst 18 gauge) ntraosseös infart ger möjlighet för tillförlitlig och snabb access till patientens (vuxna och barn) kärlbana vid svårigheter att applicera perifer infart inom någon min eller två. nfusion med övertryck. a bort nålen när den inte längre behövs ristalloider och kolloider tills enskilda blodkomponenter eller rauma ack anländer åll patienten varm gera på rätt vårdnivå med anestesi-/intensivvårdsutbildad personal Överväg redan initialt möjligheter för akut kirurgi, endoskopiska åtgärder (näs/hals-gastrointestinal-urologisk), endovaskulära åtgärder, kärlligatur, avsnörande förband (tourniquet), dubbellumentub vid ensidig lungblödning,, kärlkompression och aorta-/uteruskompression samt ballongtamponad vid obstetrisk blödning ontakta blodcentral eakta att även vid endovaskulära åtgärder och coiling behövs en adekvat koagulationsförmåga för optimal blodstillning för att undvika re-blödning kut provtagning lodgruppering och förenlighetsprövning (bastest). akuta fall får blodgruppslika erytrocyter transfunderas utan godkänd förenlighetsprövning, enligt beslut av behandlande läkare, (), b,, fibrinogen, blodgas (b, p, a ++ ) lektrolyter, -glukos, kreatinin oagulationstest med patientnära analysinstrument enligt lokal rutin roppstemperatur >36,5º 22

23 nitial behandling beroende av laboratoriesvar och utan att invänta svar på nytagna prover påbörjas vid massiv blödning initial behandling för korrektion av hemostas med blodkomponenter i transfusionspaket (traumapack ) 4 enheter erytrocytkoncentrat 4 enheter färsk eller färskfryst plasma, alternativt m/kg kroppsvikt 1 enhet trombocytkoncentrat 2-4 g fibrinogen, alternativt 1 g/ beräknad plasmavolym ranexamsyra 2 g (20 mg/kg) i.v. iktmärken lodtryck: dekvat för cerebral perfusion b >90 g/ >100 x 10 9 / vid stort trauma eller hjärnblödning och 50 x 10 9 / efter uppnådd hemostas ibrinogen >2,0-2,5 g/ () <1,5 ormalisering pprepad provtagning är viktig (2-4 tim intervall). ppföljning ortsätt med transfusionspaket från blodcentral, erytrocyt-, plasma- och trombocyttransfusion efter behov. pprepa koagulationsstatus och lägg till fibrinogenkoncentrat (iastap ) i syfte att hålla en fibrinogenkoncentration >2,0-2,5 g/ tills blödningen är under kontroll. nvänd, om det finns tillgång till / och trombocytfunktionsapparatur för om möjligt styra och individualisera behandlingen. ranexamsyra (yklokapron ) 1-2 g som bolus för att minska ökad eller ogynnsam fibrinolys. an upprepas 2-3 gånger per dygn (vid dygnsdoser överstigande mg/kg kroppsvikt finns risk för cerebral påverkan). örbehandling med tranexamsyra har visat sig vara blödningsbesparande vid vissa former av elektiv ortoped- och allmänkirurgi. ågra egentliga kontraindikationer finns inte och medlet har inga allvarliga biverkningar annat än att det avråds vid pågående blödning i urinvägar med risk för koagelbildning, vid aktiv trombembolisk sjukdom och vid mikrotrombotiskt syndrom. educerad dygnsdos vid nedsatt njurfunktion. 23

Hemostas vid allvarlig blödning

Hemostas vid allvarlig blödning ersion 2, giltig t o m 2015-12-31 tskriftsdatum 2014-06-30 ätupplagan uppdateras årligen samt vid behov (www.ssth.se) emostas vid allvarlig blödning årdprogram utarbetat av arbetsgrupp inom venska ällskapet

Läs mer

Hemostas vid allvarlig blödning

Hemostas vid allvarlig blödning emostas vid allvarlig blödning årdprogram utarbetat av arbetsgrupp inom venska ällskapet för rombos och emostas () www.ssth.se www.koagulationscentrum.umas.se www.sahlgrenska.se www.karolinska.se 1 ersion

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker

Läs mer

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA NOAK Stellan Bandh,Västerås 130411 NOAK Dabigatran-etexilat Pradaxa Rivaroxaban Xarelto Apixaban Eliquis Indikationer för NOAK Profylax mot venös trombos/lungemboli efter

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER

Läs mer

Antikoagulantia PÅL/2011

Antikoagulantia PÅL/2011 Antikoagulantia PÅL/2011 Antikoagulantia Medel som hindrar att blodet levrar sig (koagulerar) 2011-11-29 2 Antikoagulantia 5-10 % av befolkningen medicinerar med trombocythämmande medel som trombosförebyggande

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. 1 (7) ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. För detaljer se: Waranhandboken på SSTH s hemsida www.ssth.se Ansvarsfördelning i samband med elektiv kirurgi Operationsanmälande läkare Skickar

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Omarbetad efter uppdaterad produktresumé för Fragmin 2014-11-19 Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin.

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen Antikoagulantia Trombocytaggregationshämmare Fibrinolytika - trombolytika Antifibrinolytika Kap 26 1 Medel som påverkar blodkoagulationen 2 1 Läkemedel att gå igenom Antikoagulantia Heparingruppen Heparin

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Prothromplex 23.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kombinerad brist på de vitamin

Läs mer

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Clas Göran Axelsson överläkare Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin Norrlands Universitetssjukhus Historia Virchows triad Blodets sammansättning

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 2,5 mg, 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati

Läs mer

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att

Läs mer

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik Fariba Baghaei Överläkare Lennart Stigendal Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Första fasen

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer Ökad fibrinolys eller fibrinogenolys med blödning eller blödningsrisk. Hereditärt angioneurotiskt ödem.

4.1 Terapeutiska indikationer Ökad fibrinolys eller fibrinogenolys med blödning eller blödningsrisk. Hereditärt angioneurotiskt ödem. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Cyklokapron 1g, brustabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 brustablett innehåller: Tranexamsyra 1g. Beträffande hjälpämnen, se avsnitt 6.1. 3 LÄKEMEDELSFORM

Läs mer

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen Antikoagulantia Trombocytaggregationshämmare Fibrinolytika - trombolytika Antifibrinolytika Kap 26 1 Medel som påverkar blodkoagulationen 2 1 Läkemedel att gå igenom Antikoagulantia Heparingruppen Heparin

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma ny rekommendation ny rekommendation anordnade den 24 november 2009 ett expertmöte med syfte att ta fram vägledning för behandling med plasma

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå

Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus Bakgrund Allt fler av patienter som opereras inom thorax behandlas preoperativt

Läs mer

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Equalis användarmöte koagulation

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Observera: De relevant avsnitten av produktresumé och bipacksedel är resultatet av referral-proceduren. Produktinformationen

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser

Läs mer

Egenskaper hos läkemedelsformen: vit, kapselformad, med skåra och prägling, CY inom bågar över och under.

Egenskaper hos läkemedelsformen: vit, kapselformad, med skåra och prägling, CY inom bågar över och under. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Cyklokapron 500 mg, filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 filmdragerad tablett innehåller: Tranexamsyra 500 mg. Beträffande hjälpämnen,

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Postpartum blödningar

Postpartum blödningar PM nr 7 PM Kvinnokliniken Författare: Christine Petersson Giltigt from 2014-02-21 Giltigt tom 2016-02-21 Postpartum blödningar Bakgrund: Blödning post partum kan komma plötsligt och kvinnan kan förlora

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Fostervattenemboli med blödning en fallbeskrivning

Fostervattenemboli med blödning en fallbeskrivning Fostervattenemboli med blödning en fallbeskrivning EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin Stockholm 2012-10-24 Nicholas Holthuis MC TFM, Unilabs Fostervattenemboli 1(7) Tid väs frisk förstföderska, född

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

Fakta om studier med Pradaxa

Fakta om studier med Pradaxa Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 2,5 mg, 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Spironolakton

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-08

BESLUT. Datum 2011-12-08 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

EQUALIS ANVÄNDARMÖTE KOAGULATION 2011

EQUALIS ANVÄNDARMÖTE KOAGULATION 2011 EQUALIS ANVÄNDARMÖTE KOAGULATION 2011 Utarbetat av en arbetsgrupp inom Svenska Sällskapet för Trombos och Hemostas (SSTH) CSL Behring har möjliggjort arbetet med detta vårdprogram genom ett ovillkorligt

Läs mer

AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation. som behandlas med dipyridamol (Persantin). Svår obstruktivitet.

AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation. som behandlas med dipyridamol (Persantin). Svår obstruktivitet. J. HJÄRTLÄKEMEDEL FÖR INTRAVENÖST BRUK ADENOSIN Styrka 5 mg/ml Indikation Paroxysmal supraventrikulär takykardi Kontra- AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation

Läs mer

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet Vad är målet med att diagnosticera koagulationsdefekter? Sätta in behandling.

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2014

SGF Nationella Riktlinjer 2014 SGF Nationella Riktlinjer 2014 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer för handläggande av antikoagulantia och trombocytaggregationshämmare hos patienter som genomgår endoskopi

Läs mer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer 1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Orala antitrombotiska läkemedel. Orala antitrombotiska läkemedel

Orala antitrombotiska läkemedel. Orala antitrombotiska läkemedel Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför operation Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi 2 Orala antikoagulantia Nya direktverkande orala antikoagulantia (NOAK):

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Loratadin Sandoz 10 mg munsönderfallande tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En munsönderfallande tablett innehåller 10

Läs mer

Eliquis (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE

Eliquis (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet. Innehållsförteckning

Läs mer

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) 5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) I detta kapitel diskuteras behandling eller profylax med antikoagulantia i en speciell situation, nämligen det sällsynta tillståndet med heparininducerad trombocytopeni

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen

Läs mer

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-04-08 08.00-10.00

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-04-08 08.00-10.00 Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-04-08 08.00-10.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej programmerbar Godkänd:

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin.

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin. PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Albumin Biotest 200 g/l infusionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Humant albumin Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l

Läs mer

trombos Kunskapsakuten/

trombos Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ Hundratusentals svenskar äter någon form av antikoagulantia för att minska risken för stroke och embolier. Warfarin är det vanligaste men konkurrenter finns och nya alternativ är på väg

Läs mer

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014 Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Disposition Vad händer när det blöder? Primär hemostas Sekundär hemostas Fibrinolys Blödningsutredning av vanliga koagulationsrubbningar

Läs mer

Reproduktions- Immunologi

Reproduktions- Immunologi Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus Tromboelastografi Monitorering av koagulationsprocessen i helblod Koagulationstid - bildandet

Läs mer

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat Patientuppföljning på AKmottagningen nya eller gamla preparat Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det

Läs mer

Nytt om nya antikoagulantia. Vladimir Radulovic Sahlgrenska sjukhuset

Nytt om nya antikoagulantia. Vladimir Radulovic Sahlgrenska sjukhuset Nytt om nya antikoagulantia Vladimir Radulovic Sahlgrenska sjukhuset 110129 Behandlingsindikationer Venös tromboembolism behandling Venös tromboembolism profylax Förmaksflimmer Mekaniska hjärtklaffar Annat

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Lathunden är uppdaterad 2015

Lathunden är uppdaterad 2015 ST-dag Allmänmedicin Norra Latin, 2015-03-26 Strokeprofylax vid förmaksflimmer (FF) Klokt råd 2015 Nya antikoagulantiarekommendationer vid förmaksflimmer Paul Hjemdahl Ordförande, Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Det naturliga kretsloppet

Det naturliga kretsloppet Det naturliga kretsloppet Jonas Åkeson Professor Anestesiologi och intensivvård jonasakeson@anestesimasluse Lunds jonasakeson@medluse universitet Mer än tre fjärdedelar av jordens yta täcks av vatten jonasakeson@medluse

Läs mer