Leaderområde

Transkript

1 Leaderområde I Roslagens famn på den blommande ö, där vågorna klucka mot strand, där vassarna vagga och nyslaget hö det doftar emot oss ibland, där sitter jag uti bersån på en bänk och tittar på tärnor och mås, som störta mot fjärden i glitter och stänk på jakt efter födan, gunås. Evert Taube Haninge - Norrtälje Nynäshamn - Värmdö - Österåker - Östhammar

2 Innehållsförteckning Sid Förord... 3 Vad är Leader?... 4 Sammanfattning... 6 Arbetsprocessen... 7 Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård... 9 A. Analys SWOT Geografiskt område Befolkningsstatistik Sysselsättningsstatistik Turism-/Besöksstatistik Näringslivsutveckling Historia Kultur- och föreningsliv Utbildning B. LAG-gruppen C. Leaderområde D. Visioner och strategiska fokusområden Vision för landsbygdsutveckling Fokusområden Genomgående teman Horisontella prioriteringar Urval av projekt Organisation av verksamheten Övergripande mål Indikatorer Karta över Leaderområde. 45 Sid 2 (45)

3 Förord Efter att en information om LEADER genomförts i Norrtälje bildades i januari 2007 en arbetsgrupp en interimsstyrelse för bildandet av ett LEADER-område. I denna styrelse fanns representanter för kommunerna Norrtälje, Österåker och Vallentuna samt för såväl ideella som privata sektorn. Man ansökte till Länsstyrelsen och beviljades bidrag till en förstudie. En projektledare från Coompanion Roslagen anlitades och ett omfattande processarbete drogs igång för att analysera nuläget och visa på utvecklingsmöjligheter i området. Kontakter togs också med närliggande områden. Östhammars kommun meddelade ganska tidigt att man ville ansluta kustdelarna av kommunen till ett område som då gick under arbetsnamnet Utveckla Roslagen. Samtidigt drog sig Vallentuna ur. Sedan tidigare fanns ett pågående arbete för att skapa ett särskilt LEADER-område för skärgårdsdelarna i Stockholms län. Det blev omfattande diskussioner om huruvida vi skulle bilda ett gemensamt område eller två separata. Denna diskussion pågick fortfarande när interimsstyrelsen i mars 2008 avgav sin rapport från förstudien. Dessutom arbetade Länsbygderådet med information om LEADER i södra delen av länet. Processarbetet där visade på slutsatser som var jämförbara med dem som presenterades i slutrapporten från Utveckla Roslagen. Tillslut enades vi om att bilda en förening för att skapa ett Leaderområde i delar av kommunerna Haninge, Norrtälje, Nynäshamn, Värmdö, Österåker och Östhammar. Detta skedde vid ett välbesökt möte i Norrtälje den 25 september Där bestämdes också att rapporten från förstudien i Utveckla Roslagen med en viss revidering skulle användas i en ansökan till Länsstyrelsen om att få bilda LEADER-området Utveckla Roslagen och Stockholms Skärgård (Ur oss) Detta dokument överlämnas härmed för behandling. Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård Styrelsen Sid 3 (45)

4 Vad är Leader? Leader är ett av EU:s gemenskapsinitiativ och är en förkortning på franska som betyder samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi. Med utgångspunkt från lokala förutsättningar och lokala initiativ ska Leader stödja nyskapande metoder för utveckling och förnyelse och därigenom främja utveckling på landsbygden. Leader finns i alla EU-länder. EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk (DG Agri) är ansvarigt för programmet Leader på europeisk nivå. Nationellt är det Jordbruksverket som ansvarar för programmet och respektive läns Länstyrelse som godkänner ansökningar och betalar ut medel till varje Leaderområde. Leadermetoden gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att arbeta med lokal landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn. Syftet är att med stöd av lokal kunskap och lokalt engagemang uppnå de mål som satts upp för utvecklingen av landsbygden. Det som krävs är att det bildas en särskilt form av lokalt partnerskap, en sk LAG-grupp(Local action group). I denna grupp ska finnas representanter för tre olika sektorer i samhället: - ideell sektor - privata företag - offentlig sektor Den ideella sektorn kan representeras av bygdeföreningar, byalag, idrottsföreningar. Den privata sektorn kan t ex vara landsbygdsföretagare, företagare inom jordoch skogsbruksnäringen eller föreningar som representerar dessa grupper. De huvudmål som uppsatts från EU är: - förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft - förbättra miljön och landsbygden - förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens ekonomi. Fördelarna med Leadermetoden: - Ökar den lokala demokratin och fördelar beslutsansvar på ett nytt sätt. - Mobiliserar lokala resurser och lokal kompetens. - Initierar samarbete mellan sektorer av samhället som annars sällan samverkar, ideellaoffentliga-privata sektorn. - Frigör finansiella resurser som inte skulle har varit tillgängliga för samhällsutveckling. Förstudier Två förstudier har pågått under 2007 för att se på möjligheterna att bilda ett Leaderområde. Den ena förstudien har tittat på ett område för kommunerna Norrtälje, Vallentuna och Österåker, den andra förstudien har tittat på möjligheterna att bilda ett Skärgårdsleader med skärgården från Gräsö i norr till Hölö i söder. Arbetet i dessa förstudier visar vilket område som gagnar oss bäst och utifrån detta har en ansökan lämnats in till Länsstyrelsen. Sid 4 (45)

5 Finansiering av Leader. Finansiering inom Leader är uppbyggt så att EU och Svenska staten via Jordbruksverket/Länsstyrelserna står för 70 % av den offentliga finansieringen. Resterande 30 % av den offentliga finansieringen svarar i första hand kommunerna för. Därutöver räknar man med att den privata finansieringen genom bl.a ideellt arbete ska uppgå till ca 40 % av den offentliga. I Stockholms län räknar vi preliminärt med 47 kr per invånare och år i form av statlig finansiering (EU och Länsstyrelsen) För kommunernas del skulle den lokala offentliga medfinansieringen då innebära ca 20 kr /person. Bild från Yxlan Fotograf: Marie Lustig Sid 5 (45)

6 Sammanfattning Roslagen, Värmdölandet och Södertörns kustkommuner är ett unikt område i storstaden Stockholms närhet. Med sin vackra skärgård och sitt jordbrukslandskap kan Roslagen och Stockholms Skärgård erbjuda fantastiska upplevelser i både skärgårds- och landsbygdsmiljö. Både Roslagen och Södertörn är viktiga rekreations- och friluftsområden. Namnet Roslagen och dess ursprung Roden har traditioner som syftar på rodd och roddare och går tillbaka till århundradena efter Kristi födelse, då invånarna var ett sjöfarande folk. Rodsbyggiar -folket som bebodde Roden blev med tiden Rospiggar. Namnet Södertörn kan jämföras med ett norskt dialektord, tor vilket betyder "sönderskuren klippstrand", något som också stämmer väl in på Södertörns kust. Historiskt är Roslagen och Södertörn porten ut mot öster med vikingar som korsade Östersjön och seglade längs de ryska floderna långt in i Ryssland. Vår kusttrakt var också porten in till svearnas hjärtpunkter Uppsala, Birka, Sigtuna och sedermera Stockholm samt övriga orter längs Mälarens stränder. Vattenvägar har nu blivit havsvikar och sjöar. Sjöar har blivit åkrar och ängar. Landhöjningen och sjösänkningar för att få mer åkerjord har gjort sitt. Längs hela kusten finns Stockholms skärgård med mindre och större öar med bofast befolkning, många mångsysslarföretag och med en stor fritidsbebyggelse. Roslagen, mångbeskriven och vittbesjungen bygd. - án Hengströms gubbars bygd, sommarlandet, bersåernas, valsernas och strömmingens hemvist. Landet där man vistas under några sommarveckor och förverkligar det man längtat till resten av året. Södertörn var långt fram i tiden relativt oberört av närheten till Stockholm och hade kvar sin karaktär av kargt jordbruk där jorden var fattig, med herrgårdar där det var bördigare och fiske-/skärgårdsliv vid kusterna och öarna. Först vid 1800 talets slut började stadens utbredning hit, i mycket styrt av de nyanlagda järnvägarna, som förband Södertörns sydligaste delar med Stockholm. Vi värnar om vårt öppna landskap, vår skärgård samt vår rena och vackra miljö. Det finns i vårt område många små lantbruk och ett stort antal människor boende på landsbygden och i skärgården. Men det behövs fler som kan både bo och sysselsätta sig på denna landsbygd. Vi behöver öka attraktionskraften ytterligare för att bl.a. få våra ungdomar att stanna kvar i sin hembygd, eller återvända efter studier. För att möjliggöra detta behövs ett positivt klimat för sysselsättning samt ett attraktivt boende på landsbygden. Roslagen och Stockholms skärgård och kustland har under lång tid haft en tradition med många enmansföretagare utan ambition att växa. Här finns en stor potential att utveckla liksom det kvalitativt naturnära boende som efterfrågas mer och mer. Vi kallar vårt leaderområde Utveckla Roslagen och Stockholms Skärgård. Förkortar vi det till UROSS kan vi säga att Ur Oss kan allting hända, dvs. en positiv utveckling av landsbygden i Stockholms närhet. Sid 6 (45)

7 Arbetsprocessen Nedan följer en beskrivning av hur arbetat har bedrivits under processen att skriva fram en ansökan om att bilda Leaderområdet Utveckla Roslagen. Vi började med att bjuda in till ett stort informations- och processmöte i Norrtälje kommun i mars Inbjudan skickades till ett stort antal föreningar, företagare, kulturintressenter m.fl. samt annonserades ut i lokalpressen. Det kom närmare 100 deltagare som fick information av Leader+-nätverket om vad Leader är samt hur man har bedrivit arbetat under Leader+. Efter detta arbetade deltagarna i mindre grupper och gjorde en SWOT-analys samt liten idéverkstad, deltagarna flyttades runt mellan grupperna och varje grupp hade en processledare. Under denna process fick vi starten till utvecklingsstrategin. Då detta fungerade mycket bra och många av deltagarna hade efter mötet en positiv inställning till detta sätt att arbeta beslutade vi i interimsstyrelsen att fortsätta arbeta på detta processinriktade sätt. Vi beslutade att hålla ett antal förankringsmöten ute i bygden och följande möten har ägt rum: Brogården, Norrtälje Lännagården, Norrtälje Ekskogen, Vallentuna Herrängs Bygdegård, Norrtälje Roslagens Företagspark, Österåker Blidö Värdhus, Norrtälje, tillsammans med Skärgårdsleader Väddö Folkhögskola, Norrtälje Knutby skola, Uppsala, tillsammans med Hjärtat i Uppland Ljusterö Bygdegård, Österåker, tillsammans med Skärgårdsleader Hökhuvuds Bygdegård, Östhammar, tillsammans med Hjärtat i Uppland Östhammars kommunhus, Östhammar Hargshamns Bygdegård, Östhammar Samtliga dessa möten utom mötet i Hökhuvud har genomförts på samma sätt, enligt beskrivning nedan. Mötet i Hökhuvud var en presentation av de två förslagen till Leaderområden; Hjärtat i Uppland och Utveckla Roslagen. Samtliga utvecklingsgrupper i Östhammars kommun fick informationen och tog sedan ställning för vilket område de ville tillhöra. Östhammar, Söderön och Hargshamn valde Utveckla Roslagen. På övriga möten har vi första gjort en presentation av vad Leader är för något och hur det kommer att fungera. Vi har berättat om vad vi har gemensamt i det tilltänkta området, en allmän frågestund och sedan har man processat i grupper och gjort en enkel SWOT-analys men även försökt svara på frågorna: Vilka möjligheter? Resurser? Bidra med? Vad kan utvecklas? Under processandet har vi gått runt och peppat/förtydligat/svarat på frågor samt varit ett allmänt stöd. Detta sätt att arbeta visade sig vara mycket positivt, grupper kom igång att prata och samverkan samt lära känna varandra. Resultatet av detta är 5 projektidéer som ligger och väntar samt en grupp som redan idag är igång och arbetar och har finansierat detta på annat sätt. Vi fick mycket bra respons och kunde utifrån dessa processer skriva fram vår utvecklingsstrategi. Alla dessa möten har varit offentliga och inbjudan har skett genom nätverk, företagare/ideella/lrf mfl. Samtliga förankringsmöten har också annonserats i lokalpressen och inför Sid 7 (45)

8 några har man satt upp affischer. Vi har använt de lokala nätverk som finns för att få med så många olika aktörer och personer som möjligt på dessa möten. Hur många som har varit engagerade framgår av bifogad sammanställning, Deltagare på förankringsmöten för Leaderområde Utveckla Roslagen. En liknande process har genomförts i skärgården inom ramen för förstudien Skärgårdsleader. LBR (Länsbygderådet), har haft informations- och mobiliseringsmöten under perioden april 2007-hösten 2008, för att öka intresset i södra delarna av området. På Värmdö har Wermdö hushållningsgille inbjudit till möten. Sotholms hushållningsgille inbjöd till ett informationsmöte på Berga lantbruksskola med liknande upplägg som Utveckla Roslagen haft i norra delen av området. Under hösten har vi tillsammans med SIKO:s skärgårdsutvecklare utarbetat ett processmöte där utgångspunkten är att nu kan man söka projekt. Då börjar vi i södra delen av området eftersom de kom lite på efterkälken till att börja med. Interimsstyrelsens arbete Arbetet i interimsstyrelsen för Utveckla Roslagen har varit mycket kreativt och vi har haft många möten med både informationsutbyte samt aktivt strategiskt arbete för att komma vidare. Hela det strategiska arbetet har planerats under styrelsens möten. Under hela arbetet har interimsstyrelsen informerats och samtliga aktiviteter har förankrats i gruppen. Själva utvecklingsstrategin arbetades fram under en arbetsdag där de flesta i gruppen deltog, hela ansökan har skickats runt på remiss ett flertal gånger och samtliga har varit delaktiga i skrivarbetet. Medlemmarna i interimsstyrelsen har också deltagit i våra förankringsmöten, andra möten, förankringsarbete i kommuner och grupper samt i konferenser och utbildningar. Styrelsen har också medverkat i möten med Skärgårdsleader och vid möten i de andra kommunerna. En kontakt har även varit med Estland och dess Leaderområde i Viks län. Interimsstyrelse: Göran Oscarsson, Österåkers kommun Lotta Holmgren, Österåkers kommun Titti Jöngren, LRF, Österåker Lars Lundkvist, Vallentuna kommun Anders Olander, Norrtälje kommun Peter Häggberg, Norrtälje kommun Niclas Stenlund, Coompanion Roslagen Barbro Nordstedt, Blidö-Frötuna ff Karin Broström, LRF, Hush.sällskapet, Norrtälje Clas Forsgren, SV Norrtälje Agneta Falk, Skaparlust Lena Norrman, processledare + Freija Offentlig Offentlig Privat Offentlig Offentlig Offentlig Privat Ideell/Privat Privat Ideell Privat (delvis) Ideell/Privat Sid 8 (45)

9 Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård Gemensam vision: År 2014 är Roslagen och Stockholms skärgård det mest attraktiva området i Stockholmsregionen att bo, arbeta och besöka. Framtidstron är stark i Roslagen och Stockholms skärgård. Det erbjuds attraktivt boende på landsbygd och i skärgård och det finns goda möjligheter till sysselsättning. Det lokala näringslivet blomstrar och nya branscher har etablerats och utvecklats både på landsbygden och i skärgården. Den välfungerande kollektivtrafiken, kapacitetsstarka och geografiskt täckande bredbandet, utbudet av kommersiell och kommunal service etc är viktiga förutsättningar för den positiva utvecklingen. Roslagens och Stockholms skärgårds stora miljövärden med öppet och småskaligt landskap med vackra sjöar, skärgård och hav har värnats och utvecklats. Kretsloppstänkande är väl förankrat och miljöfrågor har hög prioritet. Den lokala produktionen har en stark ställning. Roslagen och Stockholms skärgård är självförsörjande på energi, kött, vatten mm. I vissa fall sker det t.o.m. export ut från området. Föreningslivet är aktivt, mångsidigt, vitt förgrenat och ger fruktbara nätverk. Det finns gott om mötesplatser för aktiviteter mm, bl a genom samanvändning av lokaler, t.ex. bygdegårdar, skolor, församlingshem mm. Huvudmål: Attraktivt boende Ökad sysselsättning Livskvalitet Identitet: ROSLAGEN och STOCKHOLMS SKÄRGÅRD Metoden och arbetssättet Ökad sysselsättning för att möjliggöra boende och försörjning på landsbygden och i skärgården. Värna om vår miljö och vårt rena vatten för framtiden. Ökad attraktionskraft i Roslagen och Stockholms skärgård. Lokal hållbar produktion och konsumtion av energi, livsmedel och vatten. Sid 9 (45)

10 Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård har följande fokusområden som vi vill utveckla och arbeta vidare med: Sysselsättning och lokalt näringsliv/företagande Möjlighet till sysselsättning Turism/besöksnäring Lantbruk och Trädgård Hästnäring Boende Livskvalité Miljö Energi Fokusområdena har kompletterats med några genomgående teman som ska löpa som röda trådar på tvären genom ovan angivna fokusområden. Dessa är: Vatten som livsmedel för transport för miljö och rekreation Barn och ungdomar Samverkan/Nätverkande Samarbete och erfarenhetsutbyte med Leaderområden i andra länder Gemensamt för området: Möjlighet till lokal produktion Attraktivt boende Vatten Naturresurser Historia & Kultur År 2014 är Roslagen och Stockholms skärgård det mest attraktiva området i Stockholms län att bo, arbeta och besöka. Många småföretag Storstadsnära marknader Turism/ Besöksnäring Häst A. Problem med näringsläckage och många enskilda avlopp Sid 10 (45)

11 A. ANALYS A1. SWOT-analys Analysen har tagits fram genom ett stort antal offentliga bygdemöten i kommunerna. På dessa möten har deltagarna arbetat i processgrupper med just dessa frågor och med fokus på styrkor och möjligheter. Detta för att komma igång med tänket: Vad har vi? Hur kan vi utveckla detta? Vad kan vi mer göra/addera? Vi har valt detta arbetssätt för att redan från början väcka intresse för att arbeta med landsbygdsutveckling samt förankra arbetet med Leader. Baserat på dessa processmöten finns denna SWOT-analys, dessutom identifierades ett antal fokusområden som sedan blev vår vision och strategi. Styrkor/Möjligheter Områdets största styrka är den gemensamma identiteten ROSLAGEN och STOCKHOLMS SKÄRGÅRD, som också kan utvecklas till ett starkare varumärke. Många har nämnt de boende och de befintliga grupperingarna, t.ex. idrottsföreningen, intresseföreningar, utvecklingsgrupper, hembygdsföreningar mm, som en stark och bra resurs. Andra humana resurser är de aktiva pensionärerna som ofta disponerar sin tid och har en bred kompetens och erfarenhet. De fritidsboende anses också som en stor resurs i området med sina kontakter, sin kompetens och sin erfarenhet. De köper också i stor utsträckning tjänster av lokala näringsidkare. Samvaron mellan dess olika grupper är ofta stark på landsbygden, vilket ger en hög och bra livskvalitet, det goda livet. Turismen är en otrolig möjlighet redan idag men kan naturligtvis både samordnas och utvecklas inom området. Styrkorna här är alla lokaler, all befintlig utrustning, olika återkommande aktiviteter, naturen med både vatten, kulturlandskap, orörd vildmark samt den genuina skärgårdsmiljön. Området erbjuder många kulturminnesmärken och historiska platser att besöka och bo på. De många vattendragen, sjöarna samt havet erbjuder många aktiviteter för rekreation men behöver förbättras/rensas/muddras för att kunna utvecklas ytterligare. Området har många fina badplatser redan idag men man ser också att en uppfräschning av vattendrag och kanaler kan ge fler möjligheter bl.a. bad, kanoting mm samt därmed tillhörande näringsverksamhet. Här ser man många möjligheter till ökad sysselsättning och turismen är ju en växande bransch. Närheten till flera storstäder, en stor flygplats samt Åland gör att antalet besökare, människor med behov av lugn och ro samt övernattande turister utgör en stor styrka/möjlighet för området. Något som har ökat under senare år och fortfarande ökar är hästnäringen, både som en fritidssysselsättning men även som näringsverksamhet. Den har också en stor potential i området som komplement till övriga lantbruk och de kan samverka och utvecklas ytterligare. Något som har diskuterats på alla möten är lokalproducerad mat och vad man kan göra runt lokala slakterier, med försäljning, restaurangverksamhet mm. Även lokalt producerade grönsaker och frukt samt det lokala fisket är användbara resurser i området. Bevarande av vår unika natur, vårt rena vatten och sjönära boende är också styrkor men även utmaningar då allemansrätten och lokala näringslivet ibland hamnar i kollisioner. Sid 11 (45)

12 Svagheter/Svårigheter Åldersstrukturen är en svaghet på landsbygden och skärgården då medelåldern på boende är hög. Det medför att skolor riskerar att stängas när underlag saknas. Det medför i sin tur att övrig service också minskar, affärer stängs som också är ombud för annan verksamhet. Få yngre finns som kan jobba inom t.ex. hemtjänsten. Ofta blir också kommunikationerna sämre, det behövs ju t.ex. inga bussar som skjutsar med skolbarn när skolorna är stängda. Om någon yngre person eller familj skulle vilja flytta ut så utgör fastighetspriserna ett hinder. De är för höga eller så finns det inga bostäder alls att hyra eller köpa. Även lokaler för nya näringsidkare är svåra att få tag på. Brist på kommunikation och förmåga att samverka är också något som anses som en svaghet. Man har svårt att mobilisera om det inte är kris. Många boende tycker att det är svårt att få kommunledning och politiker att förstå landsbygdens och skärgårdens behov och förutsättningar. Lokalboende har dessutom svårt att driva något tillsammans. Ofta blir det också konflikter mellan fritidsboende och permanentboende samt mellan friluftsliv och näringsidkare. En svaghet som även nämns är att ingen tar tillvara på de fritidsboendes kompetens och erfarenhet. De äldres kunnande glöms bort i stället för att föras vidare till nästa generation. Miljöfrågan är också till vissa delar en svaghet. Området har många enskilda brunnar och många enskilda eller undermåliga avlopp. Vi har också ett odlingslandskap som växer igen och som behöver öppnas upp igen. Dyra transporter och i många fall långa och krångliga transporter påverkar också miljön. Resurser/Utvecklingsmöjligheter Varumärkena ROSLAGEN respektive STOCKHOLMS SKÄRGÅRD är vår största tillgång och har en mycket stor utvecklingsmöjlighet, inte minst om det kopplas samman med en stor idérikedom runt turism. Vi behöver utveckla boendet, enkel övernattning/bo på lantgård/vandrarhem/hotell/privatrum/ campingplatser. Satsningarna på turismen är fortfarande i startfasen, med områdets resurser kan mycket utvecklas bl.a: mötesplatser fiske jakt upplevelser hälsoturism lyxturism, exklusiva satsningar för små grupper med mycket god ekonomi hästturism vattenturism naturturism kulturturism Flytande turistservice i skärgården med återvinning, latrintömning, bastu, butik, systemutlämning, apotek mm är en utvecklingsmöjlighet. Likaså mindre turistbyråer i form av informationsställen runt om i området. Ett annat stort utvecklingsområde när det gäller turism är marknadsföring, både nationellt och internationellt. Kulturskatterna i form av kyrkor, fornborgar, vikingalämningar, skärgårdskulturen mm bör också ses som en stor potential. Sid 12 (45)

13 När det gäller jordbruk och producenter på landsbygden ser man detta med lokalprocucerade produkter som ett mycket stort utvecklings- och samverkansområde. Små slakterier och butiker som säljer kött/ost/grönsaker/skinn/fisk och andra lokalt producerade produkter. Kanske knyta annan service till dessa lokala butiker, t.ex. apotek, post mm. Vinodling var en helt ny idé som någon hade varit och tittat på och som troligtvis skulle kunna fungera även i vårt område. Då häst anses som ett annat utvecklingsområde så blir det också naturligt med lokalt producerat foder till alla hästar i området. Diskussioner om gårdssamarbete runt både djur- och maskinhållning, ev. även personalresurser och kompetens förekom på flera möten. Brist på betesdjur för att hålla öppna landskap ute på öarna i skärgården är en möjlighet för ny företagsamhet. Miljö; Många diskussioner om rena, öppna sjöar och vattendrag med badstränder, våtmarker och aktiviteter året runt. Mularnas mångfald, dvs. öppna, betade landskap som bevaras för framtiden. Önskan om att utveckla lokala lösningar för avlopp, kretslopp, miljöstationer, dricksvatten mm. Bevarande av vår unika skärgårdsmiljö med en försiktig och medveten utveckling av landskapet är önskvärda. Utvecklande av lokala transportlösningar och transportsamverkan i skärgården, både bussar och båtar samt möjlighet till tvärförbindelser. Boendet; Man önskar tillvarata alla stängda hus och byggnader på gårdarna. Många av dessa kan komma till användning på olika sätt, framförallt kanske till bostäder. Lokala lösningar för äldreboende på landsbygden så att man kan bo kvar livet ut. I samverkan med dessa kan även utvecklas lokala lösningar för alternativ hemtjänst. Det finns också en hel del pensionärer som har en önskan att få flytta ut på landet, många av dessa med en mycket god ekonomi samt tid och lust för engagemang. Se mer värdet där du bor och få andra att se detsamma! Energi; Producera lokal energi genom t.ex. gemensamma vindkraftverk, gemensamma anläggningar för fliseldning eller andra alternativa bränslen. Förslag om lokala kretsloppsanläggningar för utvinning av biogas har också diskuterats vid flera tillfällen. Samverkan/Nätverkande; Kartlägga alla lokala föreningar, intressegrupper, eldsjälar och engagerade människor för samverkan och Leaderarbete. Även kartlägga alla övriga resurser och skapa en resursbank. Utveckla lokala stödstrukturer för olika grupper som vill starta företag (även ungdomar), bosätta sig på landsbygden och ute i skärgården och har behov av hjälp m.m. Dessa kan också användas för erfarenhetsutbyte med andra grupper, både nationellt och internationellt. Sid 13 (45)

14 Ett förslag är att hitta utvecklingsambassadörer i varje lokalområde och utbilda dessa så att de i sin tur kan motivera och engagera andra i området att börja samverka och bilda utvecklingsgrupper. Kompetensutveckling; Önskan om att säkra gammal kunskap och gammalt hantverk för framtiden genom att överföra detta till nästa generation. T.ex. hur man sköter ett jordbruk, hur man stängslar, hur man lagar saker, hur man bygger, hur man renoverar och underhåller. Överföring från gammal till ung samt intresserad. Ta tillvara allt lokalt kunnande och samla detta i en kunskapsbank. Utveckla modeller för samverkan och nätverkande och praktisera dem genom att samverka med andra nätverk och utvecklingsgrupper. Ungdomar; Viktig grupp som absolut inte får glömmas bort. Aktivera ungdomarna att samverka runt sysselsättning, aktiviteter och boende. De ungdomar som bor på/har flyttat till landsbygden och skärgården får visa andra ungdomar att det är kanon att bo här. En förutsättning är dock att all grundservice fungerar. Man kan också koppla ihop dem med äldre som bor kvar i närheten för ömsesidigt utbyte av tankar och funderingar och göra saker tillsammans. Det gäller att försöka vända strömmen av ungdomar från landsbygden och skärgård mot städerna. Extra stödstruktur för unga som vill driva egen verksamhet eller överta befintlig verksamhet. Hot Miljö; Stor oro för grundvattnet i vissa delar av området, saltvatteninslag i framförallt kustområdet. Det finns en allmän oro över hur länge vårt grundvatten ska räcka. Även en mycket stor oro för det vatten vi rör oss på och i, dvs. Östersjön, våra många insjöar och vattendrag. Muddring som görs felaktigt för att öppna igenvuxna vattendrag kan vara ett hot då man därmed kan förändra miljön på botten vilket i sin tur kan fördärva fiskens lekmöjligheter. Ökande belastning på miljön i stort; Många avlopp, hög byggnation, ständigt ökande trafik, mer besökande. Skärgården; Befolkningsunderlaget i skärgården minskar, de som bor kvar är ofta äldre.detta är inte något unikt, detta hot finns också på fastlandet inom vissa områden. Dyrare bränsle för både bilar och båtar, bilkostnader är även ett problem på övriga landsbygden och i skärgården. Dåliga eller obefintliga replipunkter på fastlandet för både boende, näringslivet och turismen i och runt skärgården. Mark runt dessa replipunkter måste säkras. Huvudmannaskap och långsiktigt säkerställt underhåll gör att oron ökar för replipunkter och bryggor ute i skärgården. Planerade stora bostadskomplex i skärgården är en stor skräck för många. Service; Nedläggning av skolor, affärer, järnväg, bryggor samt dyrare frakter ses som stora hot på många ställen i området. Ingen nyproduktion av bostäder till rimliga kostnader ses också som ett hot för tillväxten på landsbygden. För få unga och barnfamiljer vågar satsa på landsbygds- eller skärgårdsboende Sid 14 (45)

15 och företagande. Generationsskiftet fungerar dåligt eller inte alls och antalet lantbrukare minskar. Småskalig livsmedelsproduktion; Små livsmedelsproducenters problem med att klara av de mycket höga krav livsmedelslagstiftningen ställer är ett hot mot lokalproducerad mat. En småskalig livsmedelsverksamhet är idag nästan omöjlig speciellt om den är säsongsbunden och bara utgör en del av verksamheten. Detta gäller även förädling och försäljning av fisk. Glesbygden i skuggan av storstaden = glöms ofta bort! är det flera som har sagt samtidigt som man ser alla fritidshusägare och det ökande antalet besökare som ett hot överexploatering och höjda fastighetspriser följer i deras spår. A2. Roslagen och Stockholms skärgård Geografiskt område Ansökan omfattar delar av kommunerna Haninge, Norrtälje, Nynäshamn, Värmdö, Österåker och Östhammar. Området är beläget i den östra delen av Uppsala län och Stockholms läns kustkommuner. I Hela Stockholms län finns det över öar i skärgården. Kommunernas totala areal är 5049 kvkm (hela kommunerna), fördelat enligt nedan: Haninge, 458 kvkm, 156 invånare/kvkm Norrtälje, kvkm, 27 invånare/kvkm Nynäshamn, 357 kvkm, 70 invånare/kvkm Värmdö, 443 kvkm, 83 invånare/kvkm Österåker, 310 kvkm, 122 invånare/kvkm Östhammar kvkm, 15 invånare/kvkm Roslagen och Stockholms skärgård är ett storstadsnära (Stockholm, Uppsala, Gävle) landsbygdsområde med en stor skärgård blandat med både glesbygd och landsbygd. Området har många vattendrag, både öppna, halvt igenvuxna och helt igenvuxna. Runt dessa vattendrag finns det många historiska lämningar som man mer eller mindre har tagit tillvara på. Bygden är rik på historia och det finns många föreningar och sällskap som bevarar detta. Roslagen och skärgården är en av världens vackraste och mest orörda skärgårdar, här blandas en unik artrikedom med försvarets nedlagda bergrum. I skärgården bor ett antal människor på öar utan fast landförbindelse och de har naturligtvis sina specifika förhållanden. Skärgården är ett område att både utveckla och bevara, utvecklingen måste ske mycket varsamt och med de boendes medverkan. Sid 15 (45)

16 Roslagen och Stockholms skärgård har ett mycket stort antal fritidshus, över st. samt ca fritidsboende. Dessa fritidsboende måste anses som en stor resurs för området. Många av dessa fritidshus har byggts om till permanentbostäder och många har därigenom flyttat ut. Detta är både positivt och negativt, i vissa områden har man stora problem med färskvattenförsörjning och avloppsfrågan är en ständigt pågående diskussion. Roslagen och Stockholms skärgård är också Sveriges näst hästtätaste område efter Skåne och antalet hästar och hästföretagare ökar hela tiden. Hästarna har på många håll övertagit gård och marker ifrån nötkreatur, många bönder levererar också foder till hästgårdarna. Vi har en mycket stor yta odlingslandskap fördelat enligt: Kommun (hela) Åkermark Betesmark Skog Haninge ha 720 ha ha Norrtälje ha ha ha Nynäshamn ha 500 ha ha Värmdö 980 ha 529 ha ha Österåker ha 500 ha ha Östhammar ha ha ha (Källa: SCB och SJV, LRF maj 07) Djurhållningen består av: Haninge kommun: Norrtälje kommun: Nynäshamn kommun: Värmdö kommun: Österåkers kommun: Östhammars kommun: 565 nötkreatur Minst 400 hästar nötkreatur, varav mjölkkor får och lamm grisar Minst hästar 752 nötkreatur, 170 mjölkkor höns får och lamm Minst 430 hästar 227 nötkreatur får Minst 150 hästar 560 nötkreatur, varav 120 mjölkkor Minst 700 hästar nötkreatur, varav mjölkkor får, höns, grisar Minst 400 hästar (Källa: SCB och SJV, LRF maj 07) Sid 16 (45)

17 Jord- och skogsbruket sysselsätter direkt och indirekt: Haninge kommun Norrtälje kommun Nynäshamns kommun Värmdö kommun Österåkers kommun Östhammars kommun personer personer 570 personer 810 personer 730 personer personer Jord- och skogsbruket har en bruttoomsättning på: Haninge kommun Norrtälje kommun Nynäshamns kommun Värmdö kommun Österåkers kommun Östhammars kommun Befolkning 60 miljoner kronor 388 miljoner kronor 62 miljoner kronor 22 miljoner kronor 35 miljoner kronor 296 miljoner kronor (Källa: SCB och SJV, LRF maj 07) Antal invånare i kommunerna var 31/12-06: (enligt SCB) Haninge Norrtälje Nynäshamn Värmdö Österåker Östhammar Antal invånare/kommun inom Leaderområdet: Haninge Norrtälje Nynäshamn Värmdö Österåker Östhammar Sid 17 (45)

18 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling Norrtälje Värmdö Haninge Nynäshamn Österåker Östh Enl. Kommunfakta Sysselsättning Arbetstillfällen o. förvärvsarbetande Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning Energi, vatten, avfall Byggindustri Handel o Kommunikation Finansiell verksamh., företagstjänster Utbildning o forskning Vård o omsorg Personliga o kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej spec. verksamhet 0 Norrtälje Haninge Nynäshamn Värmdö Östhammar Österåker Antal personer i sysselsättning inom respektive yrkesområde. Norrtälje Haninge Nynäshamn Värmdö Östhammar Österåker Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning Energi, vatten, avfall Byggindustri Handel o Kommunikation Finansiell verksamh., företagstjänster Utbildning o forskning Vård o omsorg Personliga o kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej spec. verksamhet Källa: SCB statistikdatabas, befolkningsstatistik Sid 18 (45)

19 Pendling Antal pendlare Inpendling Utpendling Norrtälje Haninge Nynäshamn Värmdö Östhammar Österåker Nettopendling: Norrtälje fler som pendlar ut än in Haninge Nynäshamn Värmdö Östhammar Österåker Källa: SCB statistikdatabas, befolkningsstatistik Sid 19 (45)

20 Turism/Besöksnäring Rese- och turistindustrin i Roslagen och Stockholms skärgård omsätter knappt 3 miljarder kronor och ger arbete åt ungefär personer/årssysselsatta under år Dagbesöken svarar för en fjärdedel av den totala turistomsättningen Boende/nyttjande av fritidshus är den vanligaste övernattningsformen med 48 % av samtliga övernattningar Näringsliv Haninge Haninge är Sveriges 25:e största kommun och ligger 20 kilometer söder om Stockholms centrum, i en av landets största tillväxtregioner Södertörn. Närheten till storstaden kombineras med en fantastisk skärgård och vidstäckta vildmarker. I Haninge finns det ca registrerade företag varav 98 % av dessa har färre än 5 anställda. I Haninge är 76,5 % (år 2006) av befolkningen mellan 20 och 64 år är förvärvsarbetande varav 61,5 % pendlar ut från kommunen. Till det ca (år 2006) arbetstillfällena i kommunen pendlar 42,8 % från omkringliggande kommunerna. Merparten av arbetstillfällena är inom handel och kommunikation med 24,5 % av arbetstillfällena. Medelinkomsten år 2006 för invånare mellan 20 och 64 år var kr. Kustlandets näringsliv präglas av besöks- och turistnäringen samt av häst- och jordbruksnäringen. Tungelsta var tidigare bland annat en viktig ort för växhusodling där det i dag finns potential för tillväxt av närodlade grönsaker till Stockholmsregionen. Norrtälje Norrtälje kommuns näringsliv består främst av små företag med ca 45% av företagen utan anställda och 40% av företagen med mellan 1-4 anställda Det finns endast ett stort företag, Holmen Paper Hallstavik som dominerar sin tätort. De ca fritidshusen gör att lokala tjänster, service och handel är starka branscher. Generationsskiften är aktuella både hos de många hantverkarna och de många serviceföretagen. En ny generation håller på att ta över på landsbygden med annan produktion än tidigare normalt lantbruk. Olika former av kombinationer av jordbruk samt nya områden som hästverksamhet och turism blir mer och mer vanligt. Detta är också ett vanligt fenomen i skärgårdsområdet där många har flera olika verksamheter för att klara utkomsten. Näringslivet har en tillväxt som motsvarar den befolkningsökning som kommunen har. Andelen pendlare är ca 25% av förvärvsarbetande personer. Ca personer pendlar ut från kommunen till arbete och ca pendlar in till Norrtälje kommun. En ökning av företag kan registreras inom branscher där tidigare beroende av närhet till kund idag kan kompenseras i form av modern ITC-teknik. Näringslivet generellt har en något lägre kompetensnivå än normalt dvs. andelen jobb där högskoleutbildning är nödvändig är lägre än snitt för landet. Man är också mer hemmaorienterade än vad som är vanligt. Behovet att bredda markanden är därför stort. Det geografiska läget med närhet till Stockholm, Mälardalen och Arlanda men också närhet till Finland, Estland och Ryssland är också faktorer som talar för en breddad marknad. Kapellskär, Stock- Sid 20 (45)

21 holms och Norrtäljes uthamn, är utsedd till en hamn av nationellt intresse och där samhälliga infrastruktursatsningar bör ske. Nynäshamn Nynäshamns näringsliv andas framtidstro. Stora infrastruktursatsningar såsom en ny motorväg mellan Västerhaninge och Nynäshamn, förbättringar av Nynäsbanan samt den planerade djuphamnen i Norvik (Nynäshamn) leder till många nya intressenter både inom boende och företagsetableringar. Nynäshamn har ett näringsliv som växer snabbt. Det finns idag över 2000 företag i kommunen. Majoriteten utgörs av småföretag, men även en del stora företag såsom exempelvis Nynas Refining. Kommunen satsar medvetet på att skapa bra förutsättningar för företagen. Genom att ringa Företagslotsen får företag kontakt med rätt person som snabbt kan ge svar på de frågor som finns. Nynäshamn är attraktivt för såväl för inflyttare som för nya företagsetableringar. I Nynäshamn arbetar näringsliv och kommun tillsammans med att utveckla det lokala näringslivsklimatet. Företrädare för det lokala näringslivet har tillsammans med politiker och tjänstemän i kommunen tagit fram en framtidsvision och mål att arbeta mot. Värmdö Värmdö kommun har hög sysselsättningsgrad och en större andel företagare i förhållande till invånare än andra kommuner i regionen (10.5 % jämfört med 8.3%). I Värmdö med invånare finns 4000 registrerade företag. Flertalet är fåmansföretag. Under senaste året har nyföretagandet ökat mer än i riket. Under perioden har Värmdö en nettotillväxt på företag. De största branscherna är fastighets- och uthyrning med företag, byggverksamhet med 659 företag, parti- och detaljhandel med 431 företag, andra samhälliga och personliga tjänster med 438 företag, samt transport, magasinering och kommunikationsföretag med 227 företag. Under 2007 fanns fyra företag med fler än 100 anställda. Flertalet i arbetsför ålder pendlar trots allt till jobb i andra kommuner. Utpendlingen är 70 procent. Besöksnäringen är den bransch som har störst förutsättningar att utvecklas. Det allt bättre regionala samarbetet skapar nya förutsättningar till utveckling genom t.ex. Visit Skärgården, Visit Värmdö, Scandinavian Islands m.m. Österåkers näringsliv har en kort historia, från 50-talets expansion och tillväxt, avseende befolkning tillkom flertalet företag verksamma i tjänste-/servicesektorn. Idag är ca företag verksamma i kommunen, fördelade på följande branscher/näringar: Företagstjänster/konsulter 43% Handel 20% Tillverkning 19% Service 14% Övrigt 4% Sid 21 (45)

22 Österåkers kommun är den största arbetsgivaren med ca anställda, följt av staten - Österåkers kriminalvårdsanstalt med 240 anställda. Det privata näringslivet kännetecknas av att kommunen saknar större arbetsgivare, där flertalet företag har 1-10 anställda. Tillväxten av nya företag är stor 2006 registrerades 350 nya företag i Österåkers kommun, vilket innebar att kommunen blev rankad som 6:e kommun i Sverige baserat på antal nya företag per invånare. Östhammar Östhammars kommun är en vidsträckt kommun, till ytan Sveriges fjärde största. Invånarantalet är ca personer, fördelat på fem tätorter: Alunda, Gimo, Öregrund, Österbybruk och Östhammar. Övriga mindre orter är Harg, Hargshamn, Dannemora, Valö, Gräsö. Centralort är Östhammar, där kommunen har sitt säte. Mångfalden är stor och visar sig i kustland, sjöar och vattendrag, jordbruksbygd, gruvor och bruksorter. Kommunens totala kustremsa är 400 mil. Vallonbruken dominerade under flera hundra år och gav därefter upphov till industrialiseringen. I Gimo finns Sandvik Coromant AB med 1700 anställda och därmed kommunens näst största arbetsgivare. Kommunen själv är största arbetsgivare med ca 1700 årsanställda. Forsmarks Kraftgrupp AB är en annan stor arbetsplats, ca 850 anställda plus stadigt inhyrd personal. Östhammars kommun har en väl utbyggd Näringslivsenhet, i vilken även turismverksamheten ingår. Som kustkommun har Östhammar en omfattande besöksnäring. Inom kommunen finns ca 5000 fritidshus och många turistanläggningar. Turistbyrån i Östhammar är öppen året runt. De övriga turistbyråerna i Öregrund, Forsmark och Österbybruk är öppna sommartid. I Östhammars kommun finns ca 2200 företag och årligen startas ca 120 nya företag. Kommunen arbetar intensivt för att främja befintligt företagande och nyföretagande. Det nybildade Tillväxtkontoret med Näringslivsenheten, Turismen och EU-information kommer även att innehålla en företagslots, till vilken man kan vända sig och enkelt hänvisas till rätt enhet, exempelvis Byggnadskontor, Miljökontor, etc. Kommunen har regelbunden kontakt med företagare, företagarföreningar och lokala utvecklingsgrupper, som finns på alla tätorter. Vid sådana företagsbesök deltar näringslivschefen, kommunchefen och den politiska ledningen. Handel utgör en viktig del av näringslivet i kommunen. På samtliga tätorter finns handelsgrupper, som har sammankomster varje månad och i vilka näringslivsrepresentant deltar. Den nyetablerade Entreprenörsfabiken arbetar med främjande och uppbyggnad av E-handel. Ett projekt för främjande av kvinnors företagande pågår inom Näringslivsenheten, ett s.k. Lokalt Resurscentrum för kvinnor i Uppsala län. Även övriga kommuner i länet har sådana resurscentra. Ett femlänssamarbete har nyligen etablerats under namnet UTCED, som står för de fem länsbeteckningarna, delvis EU-finansierat. Sid 22 (45)

23 Historia Haninge För 3000 år sedan på bronsåldern - bodde människor vid inlandsfjärdar där åker- och betesmark fanns. Denna skärgård med havsvikar och öar är idag det öppna landskap som finns kring Österhaninge kyrka och som sträcker sig mot Tyresta i öster och Berga i väster. Landhöjningen har inte varit stor sedan bronsåldern vilket har inneburit att människor har bott kvar sedan dess. Ribby var en centralort på bronsåldern och delade redan då upp bygden i en västlig och en östlig del. Detta verkar ha fått till följd att två stora bygdegravfält etablerades under äldre järnåldern (århundradena kring år 0) - Åbygravfältet och Jordbrogravfältet (Svealands största efter Birka). Nära varandra fast på varsin sida om det som sedan skulle bli sockengräns. Åbygravfältet tillhörde Ribby och jordbrogravfältet tillhörde Berga järnåldersgård som på medeltiden flyttades i sydostlig riktning och blev Solberga prästgård. Gårdarna och byarna Husby, Hässlingby, Åbrunna och Lundby, härstammar från yngre järnåldern (år e Kr). Det vet man eftersom det finns gravfält från denna tid vid gårdarna. Husbyar fanns för kungamaktens administration vid denna tid och framåt. Med inrättandet av Husby förlorade Berga och Ribby sin ställning som bygdens ledande gårdar. Österhaninge kyrka byggdes etappvis under medeltiden. De äldsta delarna är från 1200-talet, kyrkan byggdes sedan till och moderniserades under 1400-talet. Tornet är från 1500-talet och Bielkenstiernas gravkor i barockstil från 1600-talet. Fattighuset från 1780-talet finns bevarad strax öster om kyrkan. Vid samma tid, 1200-talet, byggdes även Västerhaninge kyrka. Torn och långhus är från 1200-talet medan kor och sakristia byggdes under senare del av medeltiden. Österhaningebygden är av riksintresse för kulturmiljövården. Nuvarande Haninge kommun bildades i samband med kommunreformen 1971 och har i dag knappt invånare koncentrerade till kommunens norra delar och ett fåtal centralorter som Handen, Väster Haninge Brandbergen och Jordbro. Större delen av kommunen består av glesbyggd/skärgård med stora områden av jord- och skogsmarker. Norrtälje År 1296 nämns Tälje by för första gången i skrift och år 1409 fick staden namnet Norr Tälje för att skilja den från Södertälje. Byn erhöll 1622 stadsrättigheter av Gustav II Adolf och stadsvapnet blev ett upp och ner vänt ankare. De medeltida byvägarna blev stadens gator och gränder. Staden fick därmed en medeltida stadsplan. För att förädla det uppländska järnet anlade kungen ett faktori, och hantverkare inkallades från Tyskland. Sämjan mellan dem och de svenska medborgarna var inte alla gånger så god. Tyskarna bodde på norra sidan om ån, där de byggde faktoriet och Norrtäljes första skola. Svenskarna bodde på den södra sidan där de byggde rådhuset, men kyrkan byggde man tillsammans. I dag rymmer det gamla faktoriet, som var i bruk till 1842, Roslagsmuseet. Norrtälje och Roslagen i övrigt drabbades hårt av rysshärjningarna Efter morgonbönen den 19 augusti upptäckte prästen Johan Unander brandrök över Norrtäljeviken och ropade: "Nu är ryssen här, Gud hjälpe oss!" När kvällen kom var hela staden nedbränd och det tog tid att bygga upp den. Men 1726 kunde en ny kyrka av sten invigas och 1730 stod rådhuset klart. I slutet av 1700-talet var Norrtälje en ganska livlig hantverksstad med flera små industrier. Det fanns även två värdshus varav det ena var inrymt i rådhuset. Sid 23 (45)

24 I mitten av 1800-talet gjorde Norrtälje sig känt för sin välgörande gyttja och blev en Östersjöns mest besökta badorter. Societetsparken påminner oss om den epoken. Folket anlände med ångbåt eller med tåg från Stockholm. Norrtälje fick flera industrier däribland tändkulemotorfabriken Pythagoras som idag är ett fint industrimuseum. Efter andra världskriget kom en ny era till Roslagen, med förändringar. Man rev och man byggde och många undrade om trästaden skulle utplånas. Norrtälje blev ett köpcentrum för de tusentals ägare av fritidshus som finns i Roslagen, idag finns det fritidshus i kommunen! 1971 blev staden Norrtälje centrum för en ny storkommun och idag är Norrtälje både stad och kommun. Staden lånar ut stadsvapnet, det upp och nedvända ankaret, till kommunen. Nynäshamn Villasamhället Nynäshamn växte fram vid ett gynnsamt hamnläge i Ösmo socken på Södertörn och fick 1901 järnvägsförbindelse med Stockholm. Folkmängden ökade från 100 till drygt 1700 invånare fram till 1911, då Nynäshamn bröts loss ur Ösmo socken och bildade egen köpingskommun. Från huvudstaden till den nya köpingen flyttade Televerkstäderna. Nynäshamns industriella prägel stärktes ytterligare efter 1928 genom Johnsonkoncernens oljeraffinaderi. Köpingen utvecklades raskt och hade runt 6800 invånare när den fick stadsrättigheter år Då var 2/3 av befolkningen sysselsatt i industrin med raffinaderiet som dominerande företag. Nynäshamn har dessutom varit en viktig hamnstad. Nynäshamn växte fram som ett villasamhälle i samband med att hamnen och Nynäsbanan tillkom Redan tidigt planerades Nynäshamn i tre delar. Den norra delen reserverades för industriverksamhet, och här byggdes arbetarbostäder i anslutning till industrianläggningarna. Numera är arbetarbostäderna rivna och här finns en blandad bebyggelse. I den mellersta delen, som bl.a. innefattar ön Trehörningen, uppfördes villor (i huvudsak bebodda av personer ur Stockholms borgerskap), ett kasino och ett badhotell. I dag finns endast några stora villor och kasinobyggnaden (numera Riksförsäkringsverkets sjukhus) kvar. Den södra delen planerades som en elegant villastad. Planerna genomfördes aldrig och det dröjde ända till 1950-talet innan byggnationen tog fart. I dag består området av blandad bebyggelse med tonvikt på villor och radhus. Värmdö Värmdö har en tredelad utveckling. Från början var skärgården och det kustnära jordbruket basen för invånarna. Redan under 1700-talet kom tegel- och porslinsindustrin igång i Gustavsberg. Fabrikens produktion inom sanitets- och hushållsporslin utvecklades till att omfatta även plastprodukter. Som mest arbetade över 2000 personer inom fabriken. Numer sysselsätter verksamheten endast ett par hundra personer. Bruksepoken har spelat en mycket stor roll i kommunens utveckling. Under andra halvan av 1900-talet har fritidsbebyggelsen utvecklats mycket starkt. I kommunen finns ca mer eller mindre kustnära fritidshus attraktiva att permanenta. Fritidshusen har sin historiska bakgrund i grosshandlarnas sommarboende i skärgården. Skärgårdsmiljön är fortfarande Värmdös adelsmärke. Sid 24 (45)

25 Numer satsar kommunen på att erbjuda ett storstadsnära boende i naturmiljö. Gustavsberg, Hemmesta, Stavsnäs och Björkås utvecklas till attraktiva bostadsorter. Österåkers kommunhistoria går tillbaka till Stenåldern. Under Vikingatiden bedrevs handel längs Långhundraleden, vattenförbindelse mellan Uppsala och Östersjön, idag en naturskön kanotled kantad med gravfält. Under medeltiden tillkom ett flertal sätterier med slottsbyggnader, t.ex. Rydboholm och ett jordbrukssamhälle växte fram vilket var Österåkers huvudnäring till början av 1800-talet. Under 1600-talet etablerades Wira bruk med tillverkning av värjor till svenska krigsmakten. Industrisamhället började växa fram i början av 1800-talet, där bla. fältspatgruvor och tegelbruk tillkom, samt småskalig industriell verksamhet. I skärgården ökade invånarantalet som baserade sin verksamhet på jordbruk, jakt och fiske. Roslagsbanan byggdes i början av talet då österskär blev knutpunkt i södra Roslagen och Österskär byggdes vid havet med stora sommarvillor för boende i Stockholm. Detta gav boende i Österskär nya arbetstillfällen via servicearbeten. Vid 50-talets slut började man bygga bostäder i Åkersberga som utvecklades på kort tid från ett stationssamhälle vid Roslagsbanan till en populär bostadsort i Stockholmsområdet. Östhammar Östhammar fanns redan före kung Albrekts tid och erhöll av honom år 1368 stadsfästelse på sina gamla rättigheter. Det berättas om hur den lilla byn vid Edshammar utvecklades till en stad med fogdeborg, som var huvudorten i Östhammars län, om flyttningen till Öregrund och återflyttningen, tvisterna med grannstaden, rysshärjningen och om sjöfart, ångbåtstrafik och badortsliv vid tiden kring förra sekelskiftet. Vallonbruken; Industrisamhällen där naturtillgångar bearbetas kallas ofta bruk. I Uppland fanns alla nödvändiga naturresurser för järnframställning; malm från Dannemora, skogar till träkol och vattenkraft till masugnar och smedjor. Ett trettiotal järnbruk växte upp i landskapet. De kallas vallonbruk efter de vallonska yrkesmän som hade en nyckelroll vid järnframställningen. Vallonerna värvades till Sverige av framsynta företagsledare, främst Louis De Geer, som insåg värdet av deras yrkesskicklighet. Vallonsmidet pågick från tidigt 1600-tal till en bit in på 1900-talet. Stångjärnet från vallonbruken var under lång tid världsledande i kvalitet, och en stor del av produktionen gick på export, främst till England. Vid järnframställningen smältes först malmen i masugnar till tackjärn, som sedan smiddes ut till stångjärn i smedjor. Stångjärnet var ett högvärdigt halvfabrikat som bearbetades vidare till färdiga varor av kunden. En del vallonbruk var stora anläggningar med hela tillverkningsprocessen, andra var mindre enheter med kanske bara en masugn. Bruken var långt mera än bara en arbetsplats. De var snarare kompletta livsmiljöer där många människor arbetade och levde hela sina liv. Arbetsförhållandena var hårda, men bruksledningen tog även ett långtgående socialt ansvar. I dag är de flesta vallonbruken välbevarade, unika besöksmål och några har fortfarande en världsledande metallindustri. Flera av dessa vallonbruk ligger i Östhammars kommun men även i Norrtälje kommun finns ett par. Sid 25 (45)

26 Kultur- och föreningsliv Tillgång till kulturaktiviteter av olika slag anses bidra till lokal utveckling. Forskare i andra länder har pekat på detta. Också i Sverige har intresset väckts för detta samband. I Vara har man byggt ett nytt konserthus. För att ta reda på hur detta har påverkat den lokala utvecklingen har man nyligen anlitat en forskare i företagsekonomi. I ESF s regionala plan för Östra Mellansverige står det: Kulturens betydelse för sysselsättning och entreprenörskap, dynamik, förändringsbenägenhet och rörlighet ska uppmärksammas som en tillväxtfaktor för Östra Mellansverige. Ideella organisationer svarar i hög grad för kulturlivet i området Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård. Ett stort antal musikgrupper och körer finns samt ett antal amatörteatergrupper (ibland med hjälp av yrkesutövande skådespelare och regissörer). Kommunerna i området lämnar bidrag till olika kulturföreningar. Studieförbunden anordnar ett stort antal kulturarrangemang ofta i samarbete med sina medlemsorganisationer. År 2006 genomfördes arrangemang med deltagare i området. Konstnärerna i Roslagen och skärgården samarbetar och arrangerar årligen öppen ateljé/konstrunda. Fasta institutioner för teater och musik saknas. Lokaler för kulturarrangemang finns i flera skolor. Lämpliga för kulturarrangemang är också flertalet av lokalerna hos samlingslokalföreningarna varav Folket hus har 4, Bygdegårdar 18 och Våra gårdar 5. Ett stort antal hembygdsföreningar finns i området och de flesta har öppna museer. Det finns också ett antal konsthallar där utställningar kan arrangeras. I kommunerna finns en lång tradition av samverkan mellan samhälle och föreningsliv. Utvecklingen går mot att föreningar med samhällets stöd driver allt större och mer omfattande verksamheter för inte minst barn och ungdomar. Det rika föreningslivet är en viktig bas för samarbete inom Leader-projekt. Kommunerna lämnar bidrag till cirka 700 föreningar inklusive ovan nämnda kulturföreningar. Dessutom finns ett stort antal föreningar som inte har kommunala bidrag men som också spelar en viktig roll i samhället. Föreningslivets, den sociala ekonomin, nätverk är stort inom området, bl.a. genom Länsbygderådet, SLUP (Stockholms läns utvecklingspartnerskap) och KGF(Kreditgarantiföreningen social ekonomi i Stockholms län), vilket resulterar i ökat entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete. Värmdö har ett mycket omfattande föreningsliv med rötterna i bruksortens liv. Idag är föreningarna motorn i kommunens omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Satsningar inom fritid och kultur sker inom hela kommunen och inom flertalet discipliner med utgångspunkt från ett särskilt ungdomspolitiskt program. Sid 26 (45)

27 Utbildning Inom området finns både kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor. I takt med att eleverna väljer att läsa specialprogram så har fristående skolorna etablerat sig i området vilket gör att många 16-åringar väljer att stanna i hemtrakten och studera på gymnasiet. På flera av dessa gymnasieskolor finns Ung Företagsamhet (UF) etablerade sedan lång tid tillbaka och bedriver sin verksamhet med entreprenörskap. I alla kommunerna ges kommuninvånarna möjlighet att studera inom vuxenutbildningen samt tillgång till lärcentrum, i någon kommun finns också folkhögskolor. I Haninge och Norrtälje kommun finns campusområden, där kommuninvånarna har möjlighet att läsa högskolekurser och utbildningar. På relativt kort avstånd från vårt område finns 3 universitet (Stockholm och Uppsala) samt flera högskolor (Gävle och flera olika i Stockholm). Det är möjligt att dagpendla till dessa utbildningsenheter vilket gör att man relativt lätt kan studera vidare samt läsa enstaka kurser. Procentuell fördelning av utbildningsnivån Utbildningsnivå 31/12-06 (i %) Norrtälje Haninge Nynäshamn Värmdö Östhammar Österåker Länet Riket Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Källa: SCB Kommunfakta 2007 Sid 27 (45)

28 B. LAG-gruppen Denna ansökan innefattar delar av de sex kommunerna Haninge, Norrtälje, Nynäshamn, Värmdö, Österåker och Östhammar. Vi har valt att kalla vårt Leaderområde för Utveckla Roslagen och Stocholms skärgård. Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård är en ideell förening som är öppen för enskild person, förening och företag. Som medlem räknas även partners som kommun, länsmyndighet, regionmyndighet eller annan offentlig medfinansiär. Ideella föreningen Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård Föreningens syfte är att verkställa utvecklingsstrategin för Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård. Föreningen har ett öppet medlemskap vilket innebär att föreningen består av många medlemmar. Möten kommer att hållas minst två gånger per år, varav ett är ett beslutande årsmöte. När den ideella föreningen Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård bildades bjöds alla som äger frågan in till ett offentligt möte. De kategorier som ska representeras i LAG-ombads nominera representanter till ledamöter i LAG. Föreningen utser LAG, valberedning och granskar LAG:s verksamhet. LAG Den ideella föreningens stämma utser styrelse som kallas för LAG. LAG fungerar som avtalspart mot Länsstyrelsen. Inom LAG utses ett arbetsutskott (AU). Arbetsutskottet (AU) arbetar tätt tillsammans med verksamhetsledaren när det gäller den dagliga verksamheten. AU fungerar också som beredande organ till LAG vad gäller ansökningar om projektmedel. I övrigt skall hela LAG fungera som ett stöd för kansliet. LAG står för Local Action Group och bygger på ett trepartnerskap där gruppen har representation från ideella, offentliga och privata sektorn. Föreningen har eftersträvat en bred representation både geografiskt och socialt. Representation bör också ta hänsyn till att personerna som ska ingå i gruppen tillför en bra och relevant kompetens för att stötta AU och verksamhetsledaren. LAG inbjuder till ett öppet forum ett par gånger per år där alla som är intresserade av landsbygdsutveckling är välkomna. Dessa processmöten används av LAG för erfarenhets- och informationsutbyte samt bollplank för idéer och tankar. LAG sammansättning Den beslutande LAG/styrelsen företräder ideella, offentliga och privata sektorn samt två ungdomsrepresentanter. Gruppen har en bred geografisk representation samt en jämn köns- och åldersfördelning. Arbetsutskottet (AU) arbetar nära den verksamhetsledare som ska arbeta operativt med kansli och administration. AU träffas 8-10 gånger/år eller efter behov. Även denna grupp ska arbeta med kreativa processmöten. Vid bildandet av denna grupp har eftersträvats att få med så mycket kompetens och erfarenhet som möjligt som stöd till personalen. Sid 28 (45)

29 LAG Öppet forum AU Verksamhetsledare LAG har 21 ledamöter, sju från respektive sektor. Två av dessa ledamöter är ungdomar under 25 år. Landskap Fotograf Monica Pettersson Sid 29 (45)

30 C. Leaderområde Områdesbeskrivning Leaderområdet omfattar delar av de sex kommunerna Haninge, Norrtälje, Nynäshamn, Värmdö, Östhammar och Österåker. Området är beläget i östra delen av Stockholms län samt östra delen av Uppsala län. Området består av landsbygd och skärgård i dessa kommuner. De delar som är med i vårt leaderområde i Östhammars kommun är södra delen av Frösåkers församling dvs Hargshamn, Harg, Söderön, Raggarö och Tvärnö, alla öarna mellan Gräsö och Häverö -Singö samt Ed och Östhammar. Denna del kallar Östhammars kommun för Söderöns, Östhammars och Hargshamns utvecklingsgrupper. Övriga delar av Östhammars kommun ingår i leaderområdet Upplandsbygd. I Norrtälje kommun är det hela kommunen utom Norrtälje tätort som ingår. Ljusterö-Kulla församling samt öarna i Österåker-Östraryds församling ingår i leaderområdet i Österåkers kommun. I Värmdö ingår Värmdö församling och Djurö-Möja-Nämdö församling dvs hela skärgårdsområdet, hela Värmdölandet och landsbygden runt Ingarö. Undantaget i Värmdö är tätbebyggda områden kring Gustavsberg, Hemmesta och Brunn. Tätorten Ängsvik är också undantagen. (Se bilaga vilka Nykod områden som ingår) Haninge kommun ingår med skärgård och kustnära landsbygd. Undantagna är tätorterna Västerhaninge, Jordbro och Handen. I Nynäshamn ingår hela kommunen utom Nynäshamn och Ösmo tätorter. Områdets gränsar i norr till delar av Östhammars kommun, i söder mot Södertälje, i väster mot Uppsala, Knivsta, Sigtuna, Vallentuna, Vaxholm, Nacka, Tyresö, Botkyrka och Huddinge kommuner och i öster mot Östersjön/Ålands hav. Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård har en rik och varierande historia gemensamt med många kulturella och andra likheter. Under många år har det förekommit samverkan inom olika områden, utbildning, miljö, skärgård, turism mm. Fiske och lantbruk har historiskt varit en stor inkomstkälla i detta område och idag är det många små och mikroföretag etablerade. Många har sin utkomst i det närliggande storstadsområdet eller genom alla fritidsboende. När det gäller lantbruken så ökar näringen runt häst stort. Östhammars kommun tillhörde Stockholms län fram till mitten av 70-talet och fortfarande förekommer mycket samverkan över länsgränsen bl.a. ett stort samarbete när det gäller marknadsföring och turism. Karta på området finns på sid 45. Sid 30 (45)

31 Området Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård har följande gemensamt: Attraktivt boende Vattenfrågor Naturreservat Många småföretag Häst Turism/Besöksnäring Problem med näringsläckage och många enskilda avlopp Storstadsnära marknader Historia & Kultur Möjlighet till lokal produktion Ovanstående gemensamma frågor är både positiva och en stor potential men även negativa och en utmaning för LAG-gruppen och området. Det finns en stor gemenskap genom skärgårdshistoriken, turism- och utbildningsfrågor samt frågor runt kultur- och jordbruksmark. Framtagandet av det geografiska området har varit föremål för många och långa diskussioner i interimsstyrelsen. Gränsdragning och områdesdiskussioner har också förekommit på nästan alla våra förankringsmöten samt ett flertal möten mellan representanter för skärgården och de södra kommunerna i länet. Sid 31 (45)

32 D. Vision och strategiska fokusområden Framtagandet av denna vision/strategi har gjorts gemensamt i den interimsstyrelse som funnits under hela förstudie-/förankringsperioden. I denna styrelse har alla tre sektorerna (ideella/ privata/offentliga) varit representerade. Denna vision/strategi bygger på vad som framkommit på våra förankringsmöten ute i bygderna (se A1. SWOT-analys, sid 5) samt avstämning i LAG-gruppen. I utvecklingsstrategin nedan ingår det en vision för vårt Leaderområde, vilka inriktningar (fokusområden) och genomgående teman som bedömts som strategiskt viktiga samt ett antal horisontella prioriteringar som flertalet är rekommenderade av EU. Valda inriktningar har kallats för fokusområden. För respektive fokusområde anges det en målbild, strategiska inriktningar samt projektkriterier. Följande fokusområden har valts ut: Sysselsättning och lokalt näringsliv/företagande Möjlighet till sysselsättning Turism/besöksnäring Lantbruk/ Trädgård Hästnäring Boende Livskvalité, för alla boende och besökare i alla åldrar Miljö Energi Fokusområdena har kompletterats med några genomgående teman som ska löpa som röda trådar på tvären genom ovan angivna fokusområden. Dessa är: Vatten som livsmedel för transport för miljö och rekreation som energikälla som material/komponent vid olika tillverkningar Barn och ungdomar Samverkan/Nätverkande De horisontella prioriteringar som ska genomsyra utvecklingsstrategin är: Integration och mångfald Jämställdhet Entreprenöriellt förhållningssätt Kompetensutveckling Hållbar utveckling Konkurrenskraft Vision, valda fokusområden och genomgående teman har formulerats med utgångspunkt i gjord SWOT-analys (baserad på gjorda förankrings- och processmöten) samt de mål och förutsättningar som anges i det regionala landsbygdsprogrammet 1. Vision, fokusområden och 1 Stockholms läns genomförandestrategi som är framtagen av länsstyrelsen och anger hur det nationella landsbygdsprogrammet ska genomföras på regional nivå. Sid 32 (45)

33 genomgående teman har fortlöpande diskuterats och formulerats under en arbetsprocess i interimsgruppen samt i LAG-gruppen. Till utvecklingsstrategin är det tänkt att kopplas olika typer av verktyg, såsom förstudiecheckar, drömdeg för snabba ungdomssatsningar, stimulanspengar, projektpengar, kompetensutveckling, studiecirklar, nätverkande mm. Det kommer att ske inom ramen för paraplyprojekt som LAG själva driver. Vision för landsbygds- och skärgårdsutveckling i Roslagen och Stockholms skärgård En tung utgångspunkt för vår vision för Roslagen och Stockholms skärgård är det utdrag som redovisas nedan som hämtats från Stockholms läns genomförandestrategi för regionens landsbygdsprogram. Näringslivet på landsbygden är diversifierat och livskvaliteten är hög genom lokalt entreprenörskap, företagande och affärsutveckling och utvecklad landsbygdsturism. Synergieffekter har uppnåtts mellan de areella näringarna och övrigt näringsliv på landsbygden. Servicen är förbättrad med bland annat utbyggd infrastruktur i form av vägar, transporter och telekommunikationer samt kommersiell och samhällelig service. Lantbruken är lönsamma, marknadsorienterade, diversifierade och välkomnande företag med positiva erbjudanden om genuina upplevelser. Entreprenörskap och professionalism präglar företagandet på landsbygden. Köttproduktionen har utvecklats till ett lönsamt hållbart koncept. Mjölkproduktionen har utvecklats så att den kan fortsätta i konkurrenskraftiga företag. Det finns tillräckligt med betesdjur för att hålla hagar och betesmarker i hävd. Lantbruket och landskapet med höga natur- och kulturvärden har bevarats och utvecklats på sådant sätt att miljömålen till exempel Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv, kan uppnås och landsbygdens attraktionskraft för boende, besökande och företagande har ökat. Den certifierade ekologiska livsmedelsproduktionen har ökat. Lantbrukets miljöbelastning har minskat till följd av bland annat kompetensutveckling och stödformer som uppmuntrar till ökad varsamhet vid användning av växtskyddsmedel och till minskade växtnäringsförluster. Detta bidrar till att bland annat miljömålen Giftfri miljö och Ingen övergödning uppnås. Vi menar att denna vision i den regionala genomförandestrategin stämmer väl överens med vad som framkommit under arbetet med vår analys inför skrivningen av utvecklingsstrategin för Roslagen och Stockholms skärgård. Vi anser också att entreprenörskap och företagande är mycket viktigt och bör genomsyra hela arbetet med utveckling av vårt område. En väl fungerande infrastruktur och service ser vi som en förutsättning för att man ska kunna bo och arbeta på landsbygden och i skärgården. Lönsamma och moderna lantbruk med professionella lantbrukare som samverkar är också en förutsättning för en levande landsbygd. Vi menar även att det ska finnas betesdjur som kan hålla våra landskap öppna, gärna olika typer som växelbetar och som enkelt kan förflyttas mellan olika områden. Att satsa på miljön och värna om dess värden för framtiden har stor strategisk betydelse. Bl a implementering av kretslopp och självförsörjning av bränsle i området bedömer vi vara två viktiga utvecklingsområden. Även småskalig livsmedelsproduktion är något vi vill satsa mer på både vad gäller olika produkter som kött, mjölk, ägg, fisk, ost mm samt lokal hantering av dessa och därigenom reducera behovet transporter. Sid 33 (45)

34 Vår vision År 2014 är Roslagen och Stockholms skärgård det mest attraktiva området i Stockholms/Uppsala län att bo, arbeta och besöka. Framtidstron är stark i Roslagen och Stockholms skärgård. Det erbjuds attraktivt boende på landsbygd och i skärgård och det finns goda möjligheter till sysselsättning. Det lokala näringslivet blomstrar och nya branscher har etablerats och utvecklats både på landsbygden och i skärgården. Den välfungerande kollektivtrafiken och replipunkterna, kapacitetsstarka och geografiskt täckande bredbandet, utbudet av kommersiell och kommunal service etc. är viktiga förutsättningar för den positiva utvecklingen. Roslagens stora miljövärden med öppet och småskaligt landskap med vackra sjöar, skärgård och hav har värnats och utvecklats. Kretsloppstänkande är väl förankrat och miljöfrågor har hög prioritet. Den lokala produktionen har en stark ställning och Roslagen och Stockholms skärgård är självförsörjande på energi, kött, vatten mm, i vissa fall sker det t.o.m. en export ut från området. Föreningslivet är aktivt, mångsidigt, vitt förgrenat och ger fruktbara nätverk. Det finns gott om mötesplatser för aktiviteter mm, bl.a genom samanvändning av lokaler, t.ex. bygdegårdar, skolor, församlingshem mm. Bild från Erken Fotograf: Åke Andersson Sid 34 (45)

35 Fokusområden 1. Sysselsättning och lokalt näringsliv/företagande Möjlighet till sysselsättning Möjligheten till sysselsättning är en grundläggande förutsättning för att man ska kunna bo på landsbygden eller i skärgården. Idag pendlar många människor till de närliggande storstadsområdena men många av dessa önskar troligtvis en sysselsättning på hemmaplan. Det väsentliga är dock att det finns valmöjligheter med allt från varje dag pendling, distansarbete till lokalt förtagande och sysselsättning inom olika branscher. Näringar som bedöms ha stora potentialer är turism, hästverksamhet och olika former av lokalt produktion. Även distansarbetet har omfattande möjlighet till tillväxt En stor potential i vårt område, som också ses som ett hot, är generationsskifte i våra mikroföretag. Det finns många företagare som är äldre och skulle vilja sälja/överlåta sin verksamhet till någon som driver den vidare. Målbild Fler sysselsatta boende på landsbygd och skärgård Fler landbygds och skärgårdsföretagare. Fler lokala arbetstillfällen. Bättre lönsamhet. Strategier Stimulera till samordningslösningar. Arbeta i nätverk och ökad samverkan. Gemensam marknadsföring, kompetensutveckling etc. Utveckla pendlingsmöjligheter Underlätta distansarbete Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden. Marknadsmässighet, egenkraft och efterfrågan. Stimulera ung företagsamhet, fler unga som vill. Turism/besöksnäringen Potentialen för turism/besöksnäringen är omfattande eftersom vårt Leaderområde ingår i Mälardalen med nästan 3 miljoner invånare. Även närheten till Arlanda och den omfattande färjetrafiken till Finland och Baltikum stärker de redan goda förutsättningarna. Det finns många idéer och förslag på utveckling av turismen, t.ex. har kulturturismen stora förutsättningar att utvecklas. I dagsläget är utbudet relativt begränsat beträffande billiga övernattningsmöjligheter. Här finns troligtvis många intressanta möjligheter som kan bli långsiktigt lönsamma, speciellt som ett komplement till annan sysselsättning. Vanligtvis är turismföretagen små och en ökad samverkan mellan dessa företag i olika konstellationer och kring skilda teman skulle sannolikt kunna höja omsättning och lönsamhet avsevärt. Även gemensam marknadsföring skulle kunna öka genomslaget för det som Roslagen kan erbjuda. Det finns gott om idéer och tankar som kan kopplas samman till större sats- Sid 35 (45)

36 ningar. Det finns även ett stort behov av idéer som ger året-runt-turism. Allt detta kan samlas under varumärket ROSLAGEN respektive STOCKHOLMS SKÄRGÅRD. Målbild Ökad året runt turism. Lönsamma turismföretag Ökad tillgänglighet i hela området. Ökad kännedom om varumärket Roslagen och Stockholms skärgård. Strategier Samverkan Konceptualisering, paketering och marknadsföring Leder på land och vatten som förenar och kopplar samman turismföretag Anpassa turismen så att det blir harmoni mellan vad de boende och vad naturen mäktar med. Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden. Bevarandeintressen som är en tillgång. Harmoni med de boende. Lantbruk/Trädgård De traditionella lantbruken minskar i stadig takt pga av ökade krav på stordrift och lönsamhet. Det har medfört att många av områdets mindre gårdar har vilande marker (problem med igenväxning), sålts som sommarställen eller blivit hästgårdar. Det är svårt att få lönsamhet på de små lantbruken och här krävs det ofta diversifiering, nytänkande och entreprenöranda för att uppnå tillräcklig lönsamhet och avkastning. Gårdssamverkan runt djur- och maskinhållning är ett diskussionsämne samt även utbyte av personal och kompetens. Det finns säkert stora potentialer genom att kombinera t ex turism och/eller hästverksamhet med det mer traditionella lantbruket. Ett annat område med omfattande möjligheter är lokal produktion av livsmedel och andra lokala trädgårdsprodukter som sedan kan förädlas och distribueras i hela regionen. Målbild Ökad lönsamhet. Fler lantbruksföretag med diversifierad produktion Ökning av lokalt producerade produkter - helst med avsättning i området. Öppna landskap. Minskad miljöbelastning - ekologiskt långsiktigt hållbart Strategier Ökad och bredare kompetens Diversifiering Stimulera och få folk att samverka runt: - Lokalproducerade produkter, kött/ost, grönsaker/frukt/fisk/skinn mm - Lokala slakterier. - Butiker med lokalproducerad mat samt annan service för bygden. - Maskiner och annan utrustning - Djurhållning - Avbytarsystem Sid 36 (45)

37 Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och strategin. Samverkanslösningar Nytänkande Hästnäring Hästnäringen omsätter ca 25 miljarder/år på nationell basis människor i landet har regelbunden fysisk kontakt med hästar vilket gör hästaktiviteter till den näst största sporten efter fotboll. Hästnäringen är således en mycket stark tillväxtbransch och är i nuläget jordbrukets femte största inkomstkälla och av avsevärd betydelse för en positiv landsbygdsutveckling. Intresset för häst är en stark drivkraft för att flytta från tätort till landsbygd. Kring hästen skapas en mängd olika typer av sysselsättning samt efterfrågan på skilda produkter. Hästen bidrar till det öppna landskapet, både genom att generera efterfrågan på foder och som betesdjur. Den stora efterfrågan på aktiviteter med häst kan bli en tung strategisk utvecklingsfaktor. Detta kan ta sig uttryck i: efterfrågan på fastigheter på landsbygd (positiv värdeutveckling), möjlighet till diversifiering av lantbruksverksamhet, ökad sysselsättning och stärkt lokalt näringsliv genom efterfrågan på en mängd olika tjänster och produkter möjligheter för besöksnäringen (förmodligen avsevärda potentialer) bidrar till det öppna landskapet (efterfrågan på foder och som betesdjur) bidrar till stärkt underlag för kommunal och kommersiell service. Målbild Fler hästföretag Ökad sysselsättning med anknytning till hästverksamhet Ökad lönsamhet Kompetent hästhållning Strategier Stimulera till mer samverkan Kompetensutveckling hos båda amatörer och professionella Sammankopplande ridleder Underlätta för hästverksamhet i samklang övriga intressen (boende, markägare, rekreationsutövare m fl) Större anläggningar/arenor som är publika Stödja kombinationer mellan turism, lantbruk och hästverksamhet Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och syftet. Leder till utveckling. Blir lönsamt. Görs i samverkan. 2. Boende Förutsättningarna för boende skiljer sig kraftigt mellan olika delar av regionen, I de mer centrala delarna (nära Stockholm) pågår en omfattande inflyttning vilket lett till en kraftig prispress uppåt. I vissa områden är utbudet av bostäder starkt begränsat och de höga priserna är i vissa delar av vårt område ett problem för framförallt yngre som vill bosätta sig. Den ökande skaran av äldre skapar också en stor efterfrågan på senior- eller serviceboende. Här tror man Sid 37 (45)

38 att det finns en potential på redan befintliga gårdar att ta tillvara stängda byggnader och s.k. undantagsstugor. Om det finns senior- och serviceboende kan äldre tidigare flytta från sina stora hus som då kommer ut på marknaden. De högre prisnivåerna har dock det positiva med sig att det är möjligt att bygga nya bostäder, dvs värdet på fastigheten överstiger byggkostnaden. I de mer perifera landsbygdsdelarna är situationen en annan. Här har inte inflyttningen alls varit lika omfattande. Små landsbygdsskolor kan brottas med vikande underlag och hotas av nedläggning mm. Numera finns det dock inte glesbygd med pågående avfolkning i vårt område även om det skulle vara positivt med en ökat inflyttning till våra perifera landsbygdsdelar. Målbild Tillgänglighet för attraktivt boende - för alla kategorier av människor - alla intresseområden samt i livets alla skeden. Strategi Stimulera nytänkande för annorlunda boendeformer. Stimulera uppkomst av flyttkedjor som medför att utbudet på ett bättre sätt tillgodoser efterfrågan, dvs en välfungerande bostadsmarknad Samverkan Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden. Möjliggör inflyttning av yngre samt barnfamiljer. Underlättar kvarboende för äldre Möjliggör en ökning av sysselsättningen. 3. Livskvalité Här ser vi alla resurser i form av mötesplatser (bygdegårdar, församlingshem, skolor mm), föreningar, fritidsaktiviteter samt vår fina miljö som det sociala kittet och den sociala attraktionskraften. Vi vill värna om våra natur- och kulturvärden. Vårt område ska ha en miljö som inbjuder till rekreation och vila för kropp och själ. Målbild Livskvalité för alla boende och besökare i alla åldrar. Strategi Umgänge över generationsgränser, olika intresseområden samt över sociala gränser. Ska vara häftigt att bo på landet, men bra med närheten till storstaden. Se möjligheterna i den ideella sektorn. Utnyttja befintliga resurser såsom bygdegårdar, skolor, församlingshem, föreningar mm. Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och strategin. Ansökningar som vänder sig till unga människor. 4. Miljö Roslagen och Stockholms skärgård är känt för sina höga natur- och kulturvärden och dessa är av stor strategisk vikt att värna. Det gäller således att utveckla skärgård och landsbygd utan att Sid 38 (45)

39 urholka dessa värden och därmed risker att försämra vår attraktions- och konkurrenskraft Här finns det flera viktiga frågor att arbeta med. Övergödning, hushållning med grundvatten, öppna landskap etc. Listan går att göra lång. Det väsentliga inom ramen för Leader är att medverka till en utveckling mot kretsloppstänkande och ökad ekologisk långsiktig hållbar samt att förvalta och utveckla de kulturhistoriska värdena i Roslagen och Stockholms skärgård. Givetvis är det också viktigt att bidra till att de globala klimatmålen uppfylls. Målbild Attraktiv miljö för boende, företagande och rekreation. Minskad miljöbelastning från lantbruk och hästgårdar. Minskad miljöbelastning från enskilda avlopp och reningsverk. Minskad klimatpåverkan Strategier Stimulera till lokala lösningar. Stimulera till bevarande av kulturlandskap. Kompetensutveckling runt miljöfrågor. Mularnas mångfald dvs. öppna betade landskap som bevaras för framtiden. Bevara skärgårdsmiljön med en försiktig och medveten utveckling av landskapet. Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och strategin. Bidrar till ekologiskt hållbar utveckling. Bevarande och/eller utvecklande av kulturhistoriska värden 5. Energi Ett område som verkligen behöver ses över med nytänkande och annorlunda lösningar för att skapa en långsiktig hållbar utveckling. Samverkan blir även här ett mycket viktigt begrepp för att hitta bra och hållbara lösningar i en bygd. Målbild Ökad lokal produktion av energi. Minskat el- och oljeberoende Ökad robusthet och minskad sårbarhet. Minskad klimatpåverkan. Strategi Stimulera till samverkan runt energifrågan. Stimulera till lokala energilösningar inom ett område, en by eller ett samhälle. Stimulera till alternativa transportlösningar. Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och strategin. Sid 39 (45)

40 Genomgående teman 1. Vatten Vatten som livsmedel. Vatten för transport. Vatten för miljö och rekreation. Andelen vatten utgör en stor del av Roslagen och Stockholms skärgård. Det är vattendrag, sjöar och hav. Vid betraktande av en karta över vårt område så finns det många blåa ytor, större och mindre, samt hela östra delen som gränsar till Östersjön och innehåller vår skärgård. Temat vatten finns också inom många av våra fokusområden, energi/turism/miljö/ha kul/boende och lantbruk. Målbild Rent vatten i och runt oss. Strategier Öka medvetenheten, påverka attityder och beteenden mot positiva hänsyntaganden till miljön. Stimulera lantbruk/hästgårdar till en minskad miljöbelastning som påverkar övergödning av våra vatten. Stimulera hushållning med vatten Stimulera till lokala alternativa VA-lösningar som är långsiktigt ekologiskt hållbara. Öka kunskapen om påverkan från båttrafiken samt påverkan vid muddring Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden. Demoprojekt inom området. Samverkan mellan aktörer. 2. Barn och Ungdomar Barn och ungdomar är en förutsättning för framtiden i vårt område, därför vill vi göra extra satsningar och prioriteringar för denna målgrupp. Vi vill skapa förutsättningar för att de ska kunna stanna i området och kunna skapa sig en sysselsättning alt. återvända efter studier. Man pratar mycket om kunskapsöverföring, vända strömmen av ungdomar från stan till landet, försöka få liv i avsomnande ungdomsföreningar. Göra försök med fadderverksamhet mellan ungdomar samt skapa ett klimat så att det blir häftigt att vara lantis. Ungdomarna ska också delta i LAG-gruppens arbete och vara ett bollplank inför beslut. Vi vill att ungdomarna ska vara en naturlig del i grupperingarna så att deras synpunkter och åsikter vävs in i ansökningarna. Målbild Roslagen och Stockholms skärgård ska vara ett attraktivt område att växa upp i. Här ska man kunna bilda familj, kanske återvända och bosätta sig efter ett antal år någon annanstans. Häftigt att vara lantis! Sid 40 (45)

41 Strategier Få ungdomar att trivas i sin närmiljö. Stimulera ungdomsorganisationer att få ungdomar att aktivera sig och intressera sig för sitt närområde. Bidra till uthållig offentlig och kommersiell service som är viktig för barnfamiljer och ungdomar. Drömdeg till snabba insatser. (s.k. ungdomscheckar) Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden. Kulturell förankring. Entreprenörskapstänk i ansökan. 3. Samverkan/Nätverkande Är metoden för att skapa en bra framtid och en hållbar utveckling. Engagera människor med olika bakgrund, erfarenhet och kunskaper för att samverka runt en fråga. Här ser vi samverkan inom olika områden och ämnen, t.ex. skärgården som har en speciell struktur och speciella problemställningar och sätt att lösa dessa. Vi ser också samverkan med andra Leaderområden både nationellt och internationellt där man kan hitta intressant och gemensamma ämnen att samverkan runt. Målbild Etablera lokala utvecklingsgrupper för samverkan. Samverka med andra Leaderområden, både nationellt och internationellt. Strategier Hitta stödstrukturer för lokal utveckling och för olika grupper. Erfarenhetsutbyte lokalt, nationellt och internationellt Hitta utvecklingsambassadörer i varje lokalområde som motiverar och engagerar bygden. Samla alla resurser i en resursbank. Projektkriterier Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och/eller strategin. Sid 41 (45)

42 Horisontella prioriteringar Integration och mångfald Människor med annan kulturell bakgrund måste ses som en resurs för landsbygdens och skärgårdens mångfald. Här har förmodligen föreningarna en stor betydelse för integration och det finns ju ett mycket stort antal ideella organisationer. Mentorskap eller fadderverksamhet underlättar när någon från en annan kultur ska hitta sin plats i vårt samhälle. Integration kan också innebära samordning över gränser, regionalt och nationellt. Samverkan mellan olika människor, bygger på en gemensam värdegemenskap mellan individer och grupper. Jämställdhet Jämställdhet innebär lika villkor mellan män och kvinnor, både gällande t.ex. utbildning, försörjning men även inflytande i samhället och i utvecklingen av sitt närområde. Något som är viktigt är att bredda arbetsmarknaden så att typiskt manliga yrken lättare öppnas för kvinnor och typiskt kvinnliga för män. Verktyg för detta är utbildning, kompetenshöjning, seminarier, studiecirklar samt ett ökat inflytande i beslutsprocessen. Entreprenöriellt förhållningssätt Detta förhållningssätt, att se möjligheter i stället för hinder, ska genomsyra hela vårt arbete i Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård. Tänket är ju att skapa ökad sysselsättning i området och då måste vi alla förhålla oss positiva till entreprenörskap i olika former, se områdets möjligheter och hitta allas förmåga att utveckla dessa möjligheter till något positivt för alla. Vi arbetar också för att kvinnors företagande ska öka. Kompetensutveckling Viktigt att människorna har den kompetens som de behöver för att t.ex. driva ett utvecklingsarbete. Här ser vi att bildningsförbunden har en viktig uppgift med sina kontaktnät och sin kompetens inom utbildningsområdet. Enkla och innehållsrika studiecirklar och kurser för att uppnå ett tänkt mål. Hållbar utveckling Ska vara ett genomgående tema i allt arbete som pågår i området Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård. Tänket att detta arbete som startar med finansiering från Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård ska bli en ordinarie verksamhet/ett permanent arbete, byggnad e.d., skall alltid finnas med och redovisas grundligt när man söker finansiering. Arbetet skall vara hållbart för framtiden och helst också ha ett miljöperspektiv. Konkurrenskraft Deltagandet i Leaderarbetet bör ge en grupp eller en bygd möjlighet till ökad konkurrenskraft, t.ex. något som möjliggör ökad sysselsättning, fler besökare eller en ökad inflyttning. Sid 42 (45)

43 Urval av projekt Inkommande projektidéer bedöms efter hur väl de bidrar till att uppfylla något eller några av målen inom Leaderplanens prioriterade fokusområden/teman i avsnittet D. Vision och strategiska fokusområden (sid 32). Gemensamt för samtliga projekt: Ansökan ska tydligt visa hur det tänkta projektet skall fortsätta efter projekttidens slut, dvs. bli en ordinarie verksamhet/leva vidare med ev. annan finansiering osv. En viktig faktor är det finns rätt kompetens i projektorganisationen. Trovärdighet i projektidén. I ansökningarna bör man också ta hänsyn till att de horisontella prioriteringarna integration och mångfald, jämställdhet, entreprenöriellt förhållningssätt, kompetensutveckling, hållbar utveckling och konkurrenskraft är beaktade. Ovanstående samt projektkriterier under respektive fokusområde/tema i strategin, utgör underlag för LAG-grupp, verksamhetsledare när de ska göra sina bedömningar och prioriteringar av ansökningar till utvecklingsprojekt. Organisation av verksamheten Den 25 september bildades den ideella föreningen Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård vid möte i Norrtälje. Till möte inbjöds alla som varit med vid lokala möten och lämnat adressuppgift. Dessutom annonserades mötet i lokaltidningar och via Leaders- och kommunernas hemsidor. Inför mötet arbetade en valberedning som representerade den ideella och privata sektorn och som var geografiskt representativ. Vid detta första möte med ca 50 deltagare utsåg föreningen en styrelse s k LAG-grupp enligt kriterierna för Leader. Styrelsen har inom sig valt ett arbetsutskott (AU). LAG-gruppens första uppdrag blir att sammanställa en ansökan om att bilda Leaderområde till Länsstyrelsen i Stockholms län samt att anställa en verksamhetsledare. Tänkt plats för kansliet för Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård är Norrtälje. Till detta kansli skall även en duktig projektredovisningsekonom knytas. Verksamhetsledaren skall utgå från detta kansli men vara rörlig i hela området för att kunna arbeta mer operativt. Verksamhetsledaren skall samverka med verksamhetsledare för andra Leaderområden. Sid 43 (45)

44 Övergripande mål Se respektive målbild i avsnittet D. Vision och strategiska fokusområden (sid 31). Indikatorer Nedanstående preliminära indikatorer kommer att användas för att mäta måluppfyllelse på hur Leaderverksamheten bidragit till utvecklingen. Indikatorer Mål Nya sysselsatta som bor på landsbygd och skärgård 100 Nya landsbygds-, skärgårds-, häst- och turistföretagare 25 Nya besökare/turister svårt att kvantifiera Nya lantbruk 4 Nya lokalt producerade produkter 20 Nya betade/öppna områden 15 Antal projekt som minskar miljöbelastningen 12 Ökad sysselsättning med anknytning till hästverksamhet 10 Ökat attraktivt boende på landsbygden svårt att kvantifiera Antal projekt som minskar klimatpåverkan 20 Projekt som ger ökad lokal produktion av energi 8 Projekt som minskar el- och oljeberoendet 5 Projekt som bidrar till renare vatten 6 Projekt med ungdomsanknytning 24 Nyetablerade utvecklingsgrupper 20 Samverkan med andra Leaderområden, nationella och internationella 10 Nya nätverk som skapas via Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård 8 Deltagare i kompetensutveckling 200 Projekt som initierats av fastboende på öar utan fast landförbindelse 10 Projekt som initierats av kvinnor 20 Projekt som initierats av personer från andra kulturer 5 Sid 44 (45)

45 Sid 45 (45)