Ert Dnr: NV Vårt Dnr: 2014/0080 Naturvårdsverket Att: registrator
|
|
- Jan-Olof Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ert Dnr: NV Vårt Dnr: 2014/0080 Naturvårdsverket Att: registrator Naturskyddsföreningens samlade synpunkter på förslagen till ändrade föreskrifter för nationalparkerna, inklusive några specifika synpunkter rörande Färnebofjärdens nationalpark Naturskyddsföreningen har tagit del av ovanstående remisser. Riksföreningen har valt att delegera till berört länsförbund att avge ett remissvar, eftersom det är i kretsar och länsförbund som den bästa lokala kunskapen finns om förhållandena i respektive park. Riksföreningen vill i detta yttrande lämna nedanstående generella synpunkter, samt några specifika synpunkter som berör Färnebofjärdens nationalpark. Det sistnämnda mot bakgrund av att denna park berörs av två nationella artbevarandeprojekt som riksföreningen driver; havsörn och vitryggig hackspett. ***** Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter: Vi välkomnar att det sker en översyn av föreskrifterna Nationalparkerna ska kunna användas för natur- och friluftsupplevelser, dock på villkor att det sker på ett sådant sätt som inte innebär risk för negativ påverkan på naturvärdena, eller på ett sätt som riskerar att störa eller försämra andra parkbesökares möjlighet till upplevelser. Det är bra att begreppet kommersiell verksamhet tas bort som grund för förbud. Föreskrifterna bör utformas så att tillståndsplikt krävs för all naturturism. Där det finns behov av det bör en enkel anmälningsplikt gälla för övrigt organiserat friluftsliv. Behovet av individuell utformning för respektive park måste dock övervägas noga.
2 2/9 Specifikt om Färnebofjärdens nationalpark: Förslaget på nya föreskrifter är till stora delar bra och relevanta, se dock generella synpunkter om reglering av organiserad verksamhet. Föreslagna föreskrifter måste sätta områdets mycket höga naturvärden, vildmarksprägel och störningskänsliga fauna före eventuell anpassning till organiserad verksamhet (turism eller andra slags grupper). Jakt på klövviltarter och bäver i syfte att undvika ett betestryck som omöjliggör för biologisk mångfald viktig föryngring av lövträden rönn, sälg, asp och ek är nödvändig och tillstyrks. All jakt under häckningsperioder för havsörn (januari) avstyrks dock, bl a med stöd i hur syftet för nationalparken ska uppnås:..störning av skyddsvärt djurliv förhindras. Åtgärder beskrivna i nationella åtgärdsprogram för hotade arter förutsätts även fortsättningsvis vara fullt genomförbara även med de nya föreskrifterna. Förslagen till de begränsade fågelskyddsområdena i syfte att freda hotade och störningskänsliga fågelarter tillstyrks. En flexibilitet behövs som ger möjlighet att inrätta nya fågelskyddsområden utan att föreskrifter behöver skrivas om. Föreningen avstyrker bestämt förslaget att höja hastighetsgränsen för motorbåtar till 25 knop längs långa stråk på fjärden. Det är viktigt att Naturvårdsverket skyndsamt drar igång det starkt försenade arbetet att omarbeta skötselplanen för nationalparken och därmed ta itu med den viktigaste utmaningen- att vidta åtgärder för att återställa parkens lövområden till sina tidigare värden. ********* Nya föreskrifter för nationalparkerna Generellt välkomnar föreningen att det sker en översyn av föreskrifterna. Omvärldsförändringar, ny kunskap och ändrade förhållande i och vid varje park leder till ett behov av att med jämna mellanrum se över föreskrifterna, så att dessa är aktuella och ändamålsenliga i ljuset av rådande naturvårdspolitik och framför allt syftet med respektive park. Bakgrunden till detta regeringsuppdrag finns att hämta i prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv. Regeringen betonar i propositionen att Sveriges natur
3 3/9 utgör en stor tillgång för såväl inhemska som utländska besökare. Friluftsliv och natur-, kultur- och landsbygdsturism har stor och ökande betydelse för ett livskraftigt näringsliv i hela landet, landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat och kulturreservat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämpligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad på rekreation och tillgänglighet av stor vikt. Föreningen delar i allt väsentligt det synsättet. Föreningens grundläggande inställning är att nationalparkerna ska kunna användas för natur- och friluftsupplevelser, dock med förbehållet att det sker på ett sådant sätt som inte innebär risk för negativ påverkan på naturvärdena, eller på ett sätt som riskerar att störa eller försämra andra parkbesökares möjlighet till upplevelser. Detta innebär att föreskrifter liksom parkförvaltning måste balansera dessa mål mot varandra. Det är bra att förslaget äntligen tar bort begreppet kommersiell som grund för vad som bör vara tillåtet eller förbjudet. Denna grund för reglering är ålderdomlig. Istället bör det vara företeelsens eller verksamhetens risk för negativ påverkan som bör vara utgångspunkten vid utformning av föreskrifter. Kommersiell verksamhet och ideell dito kan ju ha precis samma påverkan och effekter. Föreningen har en i grunden positiv inställning till att utveckla naturturismen i landet, såväl i skyddade områden som utanför dessa. Denna näringsgren har en stor potential, och är en ofta förbisedd alternativ markanvändning som kan bidra till lokal och regional utveckling genom att generera sysselsättning och bidra till ekonomin lokalt. Detta nyttjande inbegriper nationalparkerna, men då måste myndigheterna verkligen ha koll på hur, och på vilket sätt och omfattning, nyttjandet sker. Det är mot denna bakgrund rimligt och bra att det absoluta förbudet mot kommersiell verksamhet ersätts med (lite olika utformning i olika parker) av tillståndsplikt för organiserade aktiviteter. Föreningen inser att det ligger en svårighet inbyggd i att genom tillståndsplikt reglera detta, mot bakgrund av vad det medför av anspråk på myndighetsresurser, och risk för att olika besökare inte hinner få sin tillståndsansökan prövad i tid. Organiserade aktiviteter omfattar ju allt från skolklasser till grupper som besöker i föreningsregi, till företag som bedriver naturturism i större eller mindre skala. Föreningen anser att det bör finnas kvar någon form av tillståndsförfarande som ger berörd länsstyrelse möjlighet att följa utvecklingen beträffande organiserade aktiviteter i parken. Ett annat skäl till detta är att ha möjligheten att stänga av oseriösa aktörer, eller verksamheter som över tid leder till en sådan påverkan att
4 4/9 nationalparkens syften äventyras. Ett sätt är att utforma föreskrifterna så att tillståndsplikt krävs för all naturturism, och att en enkel anmälningsplikt skall gälla för övrigt organiserat friluftsliv; när det finns behov av det. Detta borde vara den framkomliga vägen i de flesta parkerna, men behovet av individuell utformning för respektive park måste övervägas noga. Ett tillstånd kan meddelas för den tidsperiod som länsstyrelsen bedömer lämplig. Med andra ord behöver inte tillståndsförfarandet upprepas varje år. Detta gäller särskilt beträffande operatörer som länsstyrelsen har lång erfarenhet av. Vid sidan av frågan om föreskrifterna vill föreningen framhålla att det är viktigt att Naturvårdsverket säkerställer resurser för att tillsammans med bransch, lokala miljöorganisationer, markägare och andra berörda parter, arbeta fram en långsiktig nationell strategi för hållbar naturturism, inklusive i skyddade områden. I ljuset av ovan vill föreningen även framhålla vikten av att parkerna även i framtiden hålls så bullerfria som möjligt. Detta berör såväl överflygning av luftfarkoster som motortrafik inne i parkerna. Det finns t.ex. ingen anledning att öppna upp parkerna för ökad möjlighet att köra motorfordon in i parkerna. På motsvarande sätt måste faciliteter som rör boende etc. givetvis förläggas utanför parkerna. Det har under senare år förekommit en del idéer och förslag från olika håll om att öppna upp parkerna för turism genom att tillåta byggnation, biltrafik m.m. inne i parkerna. Detta med hänvisning till just naturturism och lokal utveckling. Föreningen menar att inget vore mer felaktigt. Nationalparkernas stora tillgång är just frånvaron av exploatering och storskalig påverkan av människan. Det renbete som bedrivits av samerna under flera hundra år i parkerna i fjällen är givetvis en påverkan men inte av ett slag som negativt har påverkat värdena. Några specifika synpunkter kring Färnebofjärden Nedre Dalälven i allmänhet och Färnebofjärdens nationalpark i synnerhet hyser mycket höga naturvärden, även i ett globalt perspektiv. Det är också en av anledningarna till att Naturskyddsföreningen under lång tid engagerat sig i traktens bevarande och framtida utveckling. Två av föreningens nationella artskyddsprojekt, havsörn och vitryggig hackspett, har dessutom starka intressen i nationalparken. Därutöver är nationalparken ett viktigt område för flera andra arter med nationella åtgärdsprogram, däribland strandskinnlav, älvängslöpare, cinnoberbagge, insekter på asp m fl. Färnebofjärdens nationalpark inrättades 1998 för att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick.
5 5/9 Naturskyddsföreningen initierade år 1972 frågan om skydd för det s.k. Tinäsområdet, ett stort sammanhängande skogs- och myrområde i den nuvarande nationalparkens södra del. År 1975 lade föreningen fram ett förslag till nationalpark för hela området kring Färnebofjärden, vars gränser är snarlika de som parken fick 23 år senare. I många år var det bara Sandvikens kommun som stödde förslaget, men så småningom tog Naturvårdsverket med förslaget i sin första nationalparksplan år Föreningen deltog sedan i den arbetsgrupp som åren tog fram gränser, föreskrifter och skötselplan för nationalparken. Sedan år 1998 har föreningen varit representerad i parkens skötselråd. Det är mot denna bakgrund som riksföreningen vill lämna några specifika synpunkter om just denna park. I stort sett anser Naturskyddsföreningen att de nu föreslagna föreskrifterna är relevanta. Vi har dock följande specifika synpunkter. Om inskränkningar i rätten att använda mark och vatten inom nationalparken a) Nr 16 med lydelsen: plantera in eller sätta ut växter, djur eller andra organismer.. Förslaget till ny lydelse riskerar att innebära onödig byråkrati i anslutning till den utplantering av vitryggiga hackspettar som regelbundet skett i nationalparken sedan år Denna byråkrati undveks med den tidigare lydelsen om främmande arter. b) Nr 17 med lydelsen: bedriva jakt, förutom efter älg, rådjur eller mink. Jakt efter älg eller rådjur får inte bedrivas under perioden 1 februari 1 oktober.. Generellt anser Naturskyddsföreningen att jakt i skyddade områden måste avgöras från fall till fall, utifrån syftet med skyddet. I många fall finns goda skäl att inte tillåta någon jakt alls i skyddade områden. I andra kan jakt tvärtom vara nödvändig. Om syftet med ett skyddat området är föråldrat bör det ses över av länsstyrelsen, inklusive behovet av reglering av jakt. Föreskrifterna ska bland annat säkerställa att bevarandemål nås, men får inte vara mer omfattande än vad syftet kräver. Jakt i nationalparker och andra skyddade områden kan vara och upplevas som störande och principiellt fel. I en del skyddade områden, däribland Färnebofjärdens nationalpark, finns dock uttalade behov av jakt på klövviltarter
6 6/9 och bäver, för att undvika ett betestryck som omöjliggör för biologisk mångfald viktig föryngring av lövträden rönn, sälg, asp och ek. Naturskyddsföreningen anser att nationalparkens syfte förutsätter en bibehållen jakt på klövvilt och bäver. Naturskyddsföreningen anser att i denna park bör även bäver lyda under allmän jakt under tiden 1 oktober - 31 december. Bävern har ökat kraftigt sedan den först dök upp i området i mitten av 1980-talet och har hittills fällt tusentals av de mest värdefulla asparna i nationalparkens svämskogar. Den allmänna bäverjakten skall ses som ett komplement till nuvarande skyddsjakt på våren som hittills inte lyckats decimera bäverstammen. Syftet med denna nationalpark lyder:. för att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. Bäverns expansion medför att de värdefulla skogarna. helt klart riskerar att utarmas på sitt absoluta nyckelträdart; nämligen äldre aspar. Vi menar därför att förslaget ovan är väl i linje med syftet. Vårt förslag har också konsekvenser för utformning av de generella undantagen (för förvaltaren beträffande att jaga bäver). Likaså kan den växande populationen av vildsvin riskera att påverka bland annat skogshönsens häckningsframgång. Vildsvinsstammen i området bör noga följas upp och eventuellt decimeras. Enligt 30 skogsvårdsförordningens Allmänna råd till 7 kap 19 om hänsyn till arter anges att för havsörn och kungsörn börjar den känsliga perioden redan omkring den 1 januari. Under den känsliga perioden skall störande skogsbruksverksamhet undvikas. Naturskyddsföreningen anser att samma period bör gälla även för jakt, vilket på samma sätt som skogsbruk kan utgöra störning för havsörnar under en känslig period av inledande häckning. Fiske för omedelbar konsumtion i samband med vistelse i framför allt stora naturskyddade områden bör, enligt Naturskyddsföreningen, i allmänhet kunna vara förenligt med syftet. Skyddet av fiskfaunan behöver dock uppmärksammas i större utsträckning och bedömning göras från fall till fall om restriktioner även för husbehovsfiske behövs för att skydda vissa arter. Om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt inom nationalparken Nr 7. framföra motorbåt eller annan motordriven farkost med högre hastighet än 7 knop, förutom inom ett område som är 50 meter brett och som har markerats på karta i bilaga 1, där högsta tillåtna hastighet är 12 eller 25 knop..
7 7/9 Naturskyddsföreningens uppfattning är att snabbgående och stora motorbåtar har minskat betydligt i antal i nationalparken under de senaste 20 åren. Att då tillåta 25 knop i flera långa stråk anser vi vara helt fel och skulle öppna för att fler besökare med snabba motorbåtar söker sig till parken med ökade bullerstörningar och ökad påverkan på sjöfåglar, särskilt storlom, som följd. Det skulle också innebära en negativ påverkan beträffande andra parkbesökares möjlighet till naturupplevelse fri från motorbåtsbuller. Föreningen avstyrker sammantaget bestämt förslaget. Riksföreningen vill även tillstyrka förslaget om att behålla förbud mot att...framföra motordrivet fordon eller parkera förutom på vägar avsedda för motortrafik eller parkeringsplatser. Vad som sagts ovan generellt om att ge goda möjligheter till att uppleva värdena i skyddade områden, liksom om naturturism, får inte innebära att nationalparker öppnas upp för ökad biltrafik inne i parkerna. Biltrafik inne i skyddade områden innebär alltid en risk för försämrade möjligheter till naturupplevelse för andra besökare. Vid sidan av det finns även risk för störningar på fr.a. fauna om det ges ökade möjligheter att köra med bil in i parkerna. Se även ovan om föreningen principiella synpunkter rörande detta. Synpunkter om Färnebofjärdens nationalpark vid sidan av föreskrifterna Efterlevnad av nationalparkens ursprungliga syfte Syftet med Färnebofjärdens nationalpark lyder: att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. I syftet ingår: att områdets vegetation och skyddsvärda djurliv så långt möjligt bevaras i sitt naturliga tillstånd, att den naturliga vattenregimen och forssträckorna bibehålls och att vattenmiljön så långt möjligt skyddas från föroreningar, att vissa kulturhistoriskt intressanta miljöer bibehålls, och att allmänhetens möjlighet att uppleva områdets natur underlättas i lämplig grad. Mot bakgrund av ovanstående syfte och de i syftet ingående att-satserna, konstaterar Naturskyddsföreningen att mycket har hänt under den tid som löpt efter att beslutet om nationalpark fattades. Särskilt skrivningarna vegetationens naturliga tillstånd och bibehållen naturlig vattenregim står i stark kontrast till Dalälvens kraftiga reglering och dess negativa inverkan på naturen runt älven. Älvens våröversvämningar har genom successiv utbyggnad av vattenkraft längre
8 8/9 uppströms minskat i amplitud och varaktighet vilket har lett till en ökad inväxt av gran i parkens viktigaste miljö för rödlistade arter, lövsvämskogarna. Svämskogarna har i accelererande takt vuxit igen med gran på ett sätt som fått uppenbara konsekvenser på både nationalparkens vegetation, lägre fauna och flera fågelarter, i synnerhet vitryggig hackspett som behöver stora sammanhängande lövskogar med gott om död ved. Naturskyddsföreningen vill betona att ovanstående syfte att områdets vegetation och skyddsvärda djurliv så långt möjligt bevaras i sitt naturliga tillstånd, inte är möjligt att nå på grund av rådande vattendomar för Dalälven. Förhållandena när nationalparken bildades 1998 var allt annat än naturliga. Avsaknad av naturliga översvämningar leder till förgraning av områdets värdefulla lövskogar, orsakat av vattenregleringarna. Detta förhållande påverkar kraftigt möjligheterna att bevara vegetation och skyddsvärda djur i naturligt tillstånd. Föreningen yrkar på att kraftfulla restaureringsåtgärder skyndsamt arbetas fram inom ramen för framtagande av ny skötselplan för Färnebofjärdens nationalpark. Det är främst borttagande av inträngande gran i lövskogarna som är ytterst brådskande. Enda realistiska åtgärden för denna typ av restaurering är med maskinella åtgärder, vilket inom ramen för bevarandesyftena behöver prioriteras högst, och ersätta det tidigare orealistiska syftet att, med gällande vattendomar, kunna erhålla ett unikt älvlandskap med omgivande skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. Ovanstående process har accentuerats under senare år och har redan börjat leda till utarmning av arter vilket resulterar i minskad dragningskraft för besökare. Vid sidan av frågan om de specifika föreskrifterna för Färnebofjärden vill vi, mot bakgrunden av syftet med denna park, framhålla vikten av att Naturvårdsverket driver frågan om att få tillstånd en ändrad vattenregim för Nedre Dalälven. Vattenregimen är kanske den viktigaste faktorn som har format och formar denna park. Som framgått ovan sker idag vegetationsförändringar; ja ändringar av hela ekosystem, som inte är naturliga utan är en konsekvens av den reglerade och ändrade vattenregimen. Ansvariga myndigheter kan därför inte betrakta denna park som ekosystem som är i något slags naturligt tillstånd, utan måste ha en adaptiv förvaltning som, i ljuset av den påverkan som sker och har skett, bäst förvaltar de naturvärden som är karakteristiska och unika för denna park; och dit hör just.älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och nyckelarter knutna till dessa ekosystem. Vi vill även i detta sammanhang påpeka skyldigheten för regeringen och dess myndigheter att förvalta de delar av parken som utgör Natura 2000 på ett sätt som medför att arter och naturtyper - som utgjort grund för utpekandet upprätthålls (i förekommande fall restaureras till) gynnsamt tillstånd. Och på så sätt bidrar till att dessa arter och naturtyper
9 9/9 upprätthålls i gynnsam bevarandestatus i landet. Detta är tvingande bestämmelser som inte kan kompromissas bort och som ytterst bottnar i ett åtagande mot EU. Exempelvis utgör delar av parken s.k. SPA-område (Natura 2000) utpekat för bl.a. vitryggig hackspett. För Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Ordförande riksföreningen Jan Terstad Skogs- och naturvårdschef
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merNaturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Färnebofjärdens nationalpark
Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Färnebofjärdens nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande.
Läs merOrdningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm
Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merPROJEKT ÅSNENS NATIONALPARK
PROJEKT ÅSNENS NATIONALPARK FRÅGOR OCH SVAR MAJ 2017 Frågor om tidplan Hur ser processen och tidplanen ut fram till bildande av nationalpark? Tidplan Förutsätter att markförhandlingarna är klar i slutet
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om Björnlandets nationalpark; beslutade den 20 april 2017. NFS 2017:4 Utkom från trycket den 4 maj 2017 Med stöd av 4
Läs mer- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.
Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merNaturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Norra Kvills nationalpark
Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Norra Kvills nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande.
Läs merFöreskrifter för Naturreservatet Storsjön
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda
Läs merNaturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Tresticklans nationalpark
Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Tresticklans nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande.
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för Kosterhavets nationalpark; beslutade den 5 augusti 2009 NFS 2009:7 Utkom från trycket den 28 augusti 2009 Med stöd
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merDELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
Läs merÖvning 1 - Open standards
Övning 1 - Open standards Under 2017-2018 genomförde Naturvårdsverket och Lst Gotland en revision av skötselplanen för Gotska Sandöns nationalpark. Revisionen sker för att syftet med parken ska kunna uppnås.
Läs merBESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Läs merNaturvårdsverkets förslag till föreskrifter för Åsnens nationalpark
1(5) Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter för Åsnens nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande. Om
Läs merNaturvårdsverkets förslag till föreskrifter för ÅSNENS nationalpark
Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter för ÅSNENS nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreslår Naturvårdsverket följande. Nuvarande regler
Läs merÖversyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker
Läs merPU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse
Avtal 41-2018, Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse PU 55/18 Handläggare: Johan Gerremo Beskrivning Karta 1 Karta 2 Länsstyrelsen
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om Färnebofjärdens nationalpark; beslutade den 12 juni 2014. NFS 2014:16 Utkom från trycket den 24 juni 2014 Med stöd
Läs merSammanfattning. Naturskyddsföreningen vill se en ekonomisk analys där även klimatförändringarnas betydelse för spridningen tas med i beräkningen.
Stockholm 2013-02-25 Ert dnr: Medlemsförslag A 1595/miljö Vårt dnr:2014/077/1 Naturskyddsföreningens svar på remiss, A1595/miljö, gällande förslag från medlem av Nordiska rådet om ett fortsatt nordiskt
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merNaturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Stenshuvuds nationalpark
Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Stenshuvuds nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande.
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om Åsnens nationalpark; beslutade den 15 maj 2018 Utkom från trycket den 21 maj 2018 Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen
Läs merYttrande över delbetänkande av jaktlagsutredningen: Viltmyndigheten jakt och viltförvaltning i en ny tid
Er ref: L2013/2670/JFS Vår ref Dnr: 2013/027 Landsbygdsdepartementet, registrator Stockholm 31 januari 2014 Yttrande över delbetänkande av jaktlagsutredningen: Viltmyndigheten jakt och viltförvaltning
Läs merÖversyn av föreskrifter för Tresticklans nationalpark - konsekvensanalys
Myndighet 2014-02-11 Naturvårdsverket Diarienummer NV-04892-13 Översyn av föreskrifter för Tresticklans nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merSynpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Läs merUTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN
1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog
Läs merSida MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2013-12-03. Naturvård
MINNESANTECKNINGAR 1(5) Naturvård Minnesanteckningar från möte om ändrat förslag till jaktföreskrifter i planerat naturreservat Klarälvsdeltat Länsstyrelsen bjöd in till information och diskussion kring
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merUtökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet
BESLUT 1(6) 2013-06-14 TN-142/2012 Jonas Edlund, ekolog 011-15 12 90 Kommunfullmäktige Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet Beslut Kommunfullmäktige
Läs merÖversyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning
Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad
Läs merMiljödepartementet STOCKHOLM
Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna
Läs merNaturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Pieljekaise nationalpark
Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Pieljekaise nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande.
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för Store Mosse nationalpark; beslutade den 8 oktober 2015 NFS 2015:8 Utkom från trycket den 30 oktober 2015 Med stöd
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Gammelsälls naturreservat Beslutade den 12 september 2005, dnr 511-2757-02, 80-232. Länsstyrelsen förklarar
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 19 december 2008 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Långhällskogens naturreservat Beslutade den 2008-12-15 Dnr 511-15804-03.
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Gulliksbergets naturreservat Beslutade den 21 juni 2006, dnr 511-13889-02. Länsstyrelsen förklarar med
Läs merHÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN
HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN Förvaltarträff 2018 Skåne, 4 oktober Foto: Michael Engman / Engmanbild. Jenny Lindman-Komstedt, Camilla Näsström, Naturvårdsverket 2018-10-08 Naturvårdsverket Swedish
Läs merInformation om reservatsprocessen
2017-01-04 Information om reservatsprocessen 1 (7) Natur- och kulturreservat för skydd av områden Val av områdesskydd Natur- och kulturreservat är två typer av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Naturreservat
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för Fulufjällets nationalpark; NFS 2002:21 Utkom från trycket den 26 juli 2002 beslutade den 22 maj 2002. Med stöd av
Läs merBildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Enligt sändlista Datum 2008-12-04 Beteckning 511-3282-04 Doss nr 0680-02-229 Helena Uhlén Naturavdelningen 036-39 51 40 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50
Läs merGävleborgs läns författningssamling
FS21 2009:42 Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 21FS 2009:42 Utkom från trycket den 5 juni 2009 Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut om ändring av beslut om och föreskrifter för Vitgrund-Norrskär
Läs merSKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Läs merNATURRESERVATET GRÖNA MAD I FALKÖPINGS KOMMUN
NATURRESERVATET GRÖNA MAD I FALKÖPINGS KOMMUN Reservatets namn: Kommun: Socken: Läge: Kartor: Areal: Fastighet: Markägare: Förvaltare: Gröna Mad Falköping Falköping och Marka Reservatet ligger i de östliga
Läs merLustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
Läs merLänsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merÖversyn av föreskrifter för Färnebofjärdens nationalpark - konsekvensanalys
Myndighet 2014-02-06 Naturvårdsverket Diarienummer NV-04871-13 Översyn av föreskrifter för Färnebofjärdens nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Gulåsens naturreservat Beslutade den 2 februari 2009, dnr 511-10296-06. Utkom från trycket den 6 februari
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merVilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft
Läs merFörslag till föreskrifter för Kosterhavets nationalpark.
BILAGA 1 Förslag till föreskrifter för Kosterhavets nationalpark. Innehåll Förslag till föreskrifter sid. 1 3 Karta, bilaga 1 sid. 4 Karta, bilaga 2 sid. 5 Motiv till förslag till föreskrifter för Kosterhavets
Läs merSveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International Länsstyrelsen i Västra Götalands län, UL 2014-03-10 Naturvårdsenheten 403 40 Göteborg. att. Karolina Nittérus Ert Dnr:
Läs merRestaurering av Wikparken
Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merNi är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen?
Övning 1 Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen? Vad händer när ni kommer hem från förvaltarträffen? Vad behövs
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 1 februari 2008 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Ensjölokarnas naturreservat Beslutade den 28 januari 2008, 511-5694-00,
Läs merett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 21FS 2007:59 Utkom från trycket den 7 december 2007 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Svedjebodvallens naturreservat Beslutade den 3 december
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Brännans naturreservat Beslutade den 15 december 2006, 511-10970-05 Utkom från trycket den 22 december
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Finnbrännans naturreservat Beslutade den 21 juni 2006, diarienummer 511-13361-05. Länsstyrelsen förklarar
Läs merÖversyn av föreskrifter för Gotska Sandöns nationalpark - konsekvensanalys
Myndighet 2013-12-16 Naturvårdsverket Diarienummer NV-04872-13 Översyn av föreskrifter för Gotska Sandöns nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2019 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den 16 maj 2019 M2018/00480/Me, avseende överklagande i fråga
Läs merRemissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Ärende Danderyds kommun har beretts möjligheten att ge synpunkter på Länsstyrelsen i Stockholms
Läs merFöreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse
349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 5 juni 2009 Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut om ändring av beslut om och föreskrifter för Notholmens naturreservat (omtryck)
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 9 november 2007 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Norrbergets naturreservat Beslutade den 5 november 2007. Länsstyrelsen
Läs merNaturreservatet Pipmossens domänreservat
Naturreservatet Pipmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR PIPMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merYttrande över remiss och samråd om utpekande av områden av riksintresse för friluftslivet
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Carlén Göran Datum 2016-10-03 Diarienummer KSN-2016-1820 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss och samråd om utpekande av områden av riksintresse för friluftslivet
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (6) Enheten för naturvård Ekoberget SE110170 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Läs merPromemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Läs merNaturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Läs merBILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Läs merFörslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun
Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap.
Läs merÖvergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen
Läs merUntra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Ringbarkning av björk samt gransanering som pågår i svämskog på Rämsön 2018. Foto Pär Eriksson Pär
Läs merTvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Läs merYttrande över Länsstyrelsen i Kalmar läns förslag till bildande av naturreservat Värnanäs
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2017-03-21 KS 2017/0227 50044 Kommunstyrelsen Yttrande över Länsstyrelsen i Kalmar läns förslag till bildande av naturreservat Värnanäs
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv till vissa länsstyrelser
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 hanna.dittrich.soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-04080-15 Enligt sändlista Överlämnande
Läs merNATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE
NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE Utbredning, innehåll, och betydelse mikael.lindberg@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Nätverket i Sverige idag SCI/SPA
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå
Ert dnr: M2013/2500/Nm Vår ref Dnr: 2013/0029/1 Miljödepartementet, registrator Miljödepartementet, att: M. Löfroth Stockholm 12 december 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till
Läs merBeslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma
Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma kommun Data Områdets namn Alkärret i Haboljung Läge RT90 - E: 6176943, N: 1327233 Län Skåne län Kommun Lomma Församling/socken Lomma Berörda fastigheter
Läs merPrövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun
Regeringsbeslut 1:2 REGERINGEN 2015-04-09 M2015/800/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker
Läs mer