Riskbedömning och nålsticksskador
|
|
- Elin Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 40 Riskbedömning och Inledning Exponering för blodburna patogener på arbetsplatsen medför risk för arbetstagarnas hälsa, särskilt inom hälso- och sjukvårdssektorn samt socialvårdssektorn. Denna risk uppstår oftast till följd av en skada som arbetstagaren ådrar sig, och är allvarlig eftersom arbetstagaren kan smittas med blodburna patogener (virus, bakterier, svamp och andra mikroorganismer ( 1 ) ( 2 )). De största hälsoriskerna omfattar överföring av hiv (humant immunbristvirus) och hepatit B (HBV) eller hepatit C (HCV) ( 3 ), men det finns över 20 blodburna sjukdomar som kan överföras. Arbetstagarna löper risk att smittas när infekterat blod eller andra mänskliga kroppsvätskor kommer i kontakt med sår eller slemhinna. Sådana kontakter kan orsakas av följande: Stick av blodiga nålar eller andra blodiga vassa föremål. Kontaminering med blod i hudsprickor. Sväljning av en persons blod, t.ex. vid konstgjord andning med mun mot mun-metoden. Kontaminering där individen har ett öppet sår, och kläderna är dränkta i blod. Bett (där tänderna tränger igenom huden) ( 4 ). Eftersom sådana kontakter främst utgörs av stickskador orsakade av nålar, kallas dessa incidenter ofta för eller skador orsakade av vassa föremål. Förutom genom sådana skador kan man även smittas genom att man fått blodstänk på slemhinna (t.ex. ögon eller mun). Detta kan inträffa i samband med att man utför sådant rengöringsarbete som t.ex. högtryckstvättning av ett nedsmittat område. Det är inte bara sjukvårdspersonal som exponeras för risk. Även om sjuksköterskor som arbetar med akuta medicinska fall löper störst skaderisk, utsätts även många andra arbetstagare potentiellt för risken att skadas. Städpersonal som städar allmänna platser (t.ex. tågvagnar eller offentliga parker) kan komma i kontakt med material som är nedsmittat med kroppsvätskor, t.ex. nålar som använts av sprutnarkomaner. Andra identifierade områden inom vilka arbetstagare kan löpa risk inkluderar följande: Fängelsetjänster och skyddstillsyn. Polis- och säkerhetstjänster. Tulltjänster. Socialarbetare och ungdomsledare. -1-
2 Begravningsbranschen. Piercing-/kroppsutsmyckningsbranschen. Avfallshantering. Bygg-/rivningsbranschen ( 5 ). Det är svårt att bedöma exakt hur stor risk smittorisken är för arbetstagarna eftersom inte alla rapporteras och det kanske inte vidtagits några åtgärder för hälsoövervakning. Enligt Världshälsoorganisationens bedömningar exponeras omkring 3 miljoner av 35 miljoner hälso- och sjukvårdsanställda över hela världen för blodburna patogener varje år ( 6 ). Risken att smittas vid exponering för infekterat blod har uppskattats enligt följande: Hepatit B (risk ~30 %). Hepatit C (risk ~10 %). Hiv (risk ~0,3 %) ( 7 ). Förebyggande av skador den europeiska strategin EU har antagit en gemensam förebyggande strategi för att främja arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Denna strategi fastställs i ett ramdirektiv (89/391/EEG ( 8 )) och därmed sammanhängande direktiv, och omfattar följande allmänna principer för förebyggande arbete i fråga om yrkesbetingade risker: Undvika risker. Utvärdera de risker som inte kan undvikas. Bekämpa riskerna vid källan. Anpassa arbetet till den enskilde. Ta hänsyn till den tekniska utvecklingen. Ersätta farliga ämnen med ämnen som inte är farliga eller mindre farliga. Utveckla en enhetlig övergripande policy för det förebyggande arbetet. Prioritera kollektiva skyddsåtgärder framför individuella skyddsåtgärder. Ge arbetstagarna tillräckliga instruktioner. Ramdirektivet har införlivats i de nationella lagstiftningarna. Medlemsstaterna har dock rätt att anta strängare bestämmelser för att skydda arbetstagarna (se den särskilda lagstiftningen som gäller i ditt land). Även direktivet om biologiska agens (2000/54/EG), som innehåller närmare information om bedömning, förebyggande och kontroll av risker vid exponering för biologiska agens i arbetet ( 9 ), har införlivats i medlemsstaternas lagstiftning. -2-
3 Riskbedömning Vad är riskbedömning? Riskbedömning är den process genom vilken man utvärderar olika arbetsmiljörisker som uppstår till följd av faror på arbetsplatsen. Detta omfattar en systematisk granskning av alla delar av arbetet där man bedömer vad som kan orsaka skada, om risken kan elimineras, och om inte vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som finns, eller bör finnas, för att kontrollera dessa risker ( 10 ). Arbetsgivarna har en allmän skyldighet att garantera arbetstagarnas säkerhet och hälsa i alla delar av arbetet och att genomföra riskbedömningar. I EU:s ramdirektiv om arbetsmiljö understryks den nyckelroll som riskbedömningar har och fastställs grundläggande bestämmelser som alla arbetsgivare måste följa. Medlemsstaterna har dock rätt att anta strängare bestämmelser för att skydda arbetstagarna (se den särskilda lagstiftning som gäller i ditt land). Varför ska man göra en riskbedömning? En riskbedömning utgör grunden för en framgångsrik hantering av arbetsmiljörisker och är en nyckel till att minska antalet arbetsrelaterade olyckor och arbetssjukdomar. Rätt utförda riskbedömningar kan bidra till att förbättra arbetsmiljön och produktiviteten i allmänhet. Hur bedömer man riskerna? De vägledande principerna som bör beaktas under riskbedömningsprocessen ( i ) kan delas upp i fem olika steg. Steg 1 Identifiera faror och personer i farozoner Gå runt på arbetsplatsen och se efter vad som skulle kunna orsaka skada och identifiera arbetstagare som kan vara utsatta för farorna. Arbetstagare som kan löpa ökad risk Arbetstagare med funktionshinder. Migrerande arbetstagare. Ungdomar och äldre arbetstagare. Gravida och ammande kvinnor. Otränad och oerfaren personal. Underhållspersonal. ( i ) Även om riskbedömningsprocessen i ditt land omfattar färre eller fler steg, eller om några av de fem stegen är något annorlunda, bör de vägledande principerna vara desamma. -3-
4 Arbetstagare med nedsatt immunförsvar. Arbetstagare med nedsatt hälsotillstånd, t.ex. bronkit. Arbetstagare som tar medicin som kan öka deras sårbarhet för skador. Steg 2 Utvärdera och prioritera riskerna Uppskatta de befintliga riskerna (hur allvarliga riskerna är, hur stor sannolikheten är för att en olycka kan inträffa etc.) och gruppera dem i prioritetsordning. Det är viktigt att de åtgärder som ska vidtas för att eliminera eller förebygga risker prioriteras. Steg 3 Besluta om förebyggande åtgärder Identifiera lämpliga åtgärder för att eliminera eller kontrollera riskerna. Steg 4 Vidta åtgärder Vidta förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder enligt en prioriteringsplan (alla problem kan sannolikt inte lösas omedelbart) och ange vem som ska göra vad och när, när en åtgärd ska vara slutförd och de resurser som anslås för att genomföra åtgärderna. Steg 5 Övervakning och granskning Riskbedömningen måste ses över regelbundet och hållas aktuell. Den ska även ses över vid betydande förändringar i verksamheten eller till följd av vad som framkommit vid utredningen av en olycka eller ett tillbud. Arbetstagares och andra anställdas deltagande i riskbedömningsprocessen Arbetsgivaren eller arbetsgivarens företrädare bör inte genomföra riskbedömningen helt på egen hand, utan se till att arbetstagarna eller deras företrädare deltar. Samråd med arbetstagarna bör ingå i riskbedömningsprocessen och arbetstagarna bör informeras om eventuella slutsatser av riskbedömningen samt om de förebyggande åtgärder som ska vidtas. Arbetstagarna och/eller deras företrädare har rätt till/är skyldiga att bli tillfrågade om hur riskbedömningen kommer att organiseras och om valet av de personer som ska genomföra den, delta i riskbedömningen, göra sina överordnade eller arbetsgivare uppmärksamma på risker som de upptäcker, rapportera om förändringar på arbetsplatsen, bli informerade om riskerna för deras hälsa och säkerhet och de åtgärder som krävs för att eliminera eller minska dessa risker, uppmana arbetsgivaren att vidta lämpliga åtgärder och komma med förslag om hur man kan minimera riskerna eller undanröja faran vid källan, -4-
5 samarbeta för att hjälpa arbetsgivaren att se till att arbetsmiljön är säker, bli rådfrågade av arbetsgivaren vid dokumenteringen av riskbedömningar. När man genomför riskbedömningar är det alltid viktigt att tänka på vilka anställda från andra företag som eventuellt kan befinna sig på arbetsplatsen (t.ex. städpersonal, väktare från privata vaktbolag, underhållspersonal) eller andra utomstående personer (t.ex. kunder, besökare, förbipasserande). De ska betraktas som personer i farozonen, men man bör även undersöka om deras närvaro kan ge upphov till nya risker på arbetsplatsen. När anställda från olika företag arbetar på samma arbetsplats måste varje arbetsgivares skyddsombud eller motsvarande ansvarig person utbyta information om risker och de åtgärder som krävs för att komma till rätta med dessa risker. Riskbedömning och nålstick När man bedömer riskerna för att drabbas av är det viktigt att identifiera alla arbetstagare som löper risk. Sjuksköterskor och annan medicinsk personal löper kanske störst risk, men även städ- och tvättpersonal samt annan personal, t.ex. laboratorietekniker och studerande, är utsatta för risk. Fråga alla arbetstagare om de har stött på vassa föremål i sitt arbete. Överväg alla platser, situationer och uppgifter samt all utrustning som kan förorsaka överföring av blodburna patogener. Även om sjuksköterskor som använder sprutor i akuta medicinska situationer löper störst risk, är det viktigt att inte glömma bort alla andra potentiella situationer, t.ex. att ett vasst föremål hamnar i smutstvätten och exponerar tvättpersonalen hos en extern leverantör för risk. Även om det är svårt att helt undanröja risken för överföring av blodburna patogener genom, särskilt på sjukhus och andra vårdinrättningar, finns det flera åtgärder som kan vidtas för att minska risken avsevärt. Dessa åtgärder bör i första hand genomföras i form av kollektiva skyddsåtgärder, till exempel genom att införskaffa sprutor med indragbara nålar. Individuella skyddsåtgärder (t.ex. användningen av handskar) bör vidtas som en sista utväg när risken inte kan kontrolleras i tillräcklig omfattning genom andra metoder. Vaccination mot hepatit B-virus är ett alternativ ( 11 ), men det förhindrar inte överföringen av andra blodburna patogener. Alla åtgärder som vidtas måste inkludera tillhandahållandet av information och utbildning samt samråd med dem som kommer att använda sig av skyddsåtgärderna. -5-
6 När man inför nya åtgärder måste man se till att de inte leder till några nya faror. Klargör vem som gör vad och när, och se till att nödvändiga resurser finns tillgängliga. En rad olika åtgärder (t.ex. med hänsyn till arbetsplatsen, arbetets organisation, arbetsutrustning, utbildning) är oftast det mest effektiva. Arbetsgivaren bör även ha en handlingsplan för hur man ska agera vid en nålsticksskada. Denna plan bör vara inriktad på den drabbade arbetstagarens välbefinnande genom medicinsk vård och rådgivning, men även föranleda en granskning av förebyggande åtgärder för att dra lärdom av det inträffade. Man bör inte leta efter syndabockar. Följande åtgärder kan övervägas: Införskaffande av säkrare medicinsk utrustning, t.ex. sprutor med indragbara nålar. Ökad kontroll över medicinskt avfall. Förbättrad arbetsmiljö, t.ex. i fråga om belysning. Förbättrad arbetsorganisationen för att exempelvis hantera trötthet (till följd av t.ex. långa arbetsdagar) som kan leda till att arbetstagare skadas, samt förbättrad övervakning för att säkerställa överensstämmelse med arbetssystem. Personlig skyddsutrustning. Vaccination mot hepatit B-virus. Säkra arbetssystem (att inte behöva sätta tillbaka kanylen i skyddshöljet). Säkert avlägsnande av vassa föremål och annat kliniskt avfall. Utbildning och information. Förebyggande åtgärder Grundläggande åtgärder för att skydda arbetstagare mot blodburna patogener inkluderar följande: Att tvätta händerna efter kroppskontakt med patienter och efter kontakt med blod eller kroppsvätskor. Att använda lämplig personlig skyddsutrustning. Att använda engångshandskar vid kontakt med blod eller kroppsvätskor. Att använda plastförkläden/vattentäta skyddsrockar för engångsbruk vid risk för stänk från blod eller kroppsvätskor. Att använda ögonskydd (visir, skyddsglasögon eller säkerhetsglasögon) vid risk för stänk från blod, kroppsvätskor eller kringflygande nedsmittade fragment/vävnad mot ansiktet. Att lägga om eventuella skärsår eller skrubbsår med vattentäta förband. Att omedelbart och på ett säkert sätt placera vassa föremål i lämpliga, punktionssäkra behållare avsedda för vassa föremål. -6-
7 Att se till att behållare för vassa föremål inte överfylls. Att aldrig återföra skyddshylsan på kanylen ( 12 ). Vid skada orsakad av ett vasst föremål/smittotillbud: Kläm ut blod ur såret. Tvätta såret med tvål och rinnande varmt vatten (skrubba inte). Lägg om såret med ett förband (hud, ögon eller mun, tvätta i rikligt med vatten). Se till att det vassa föremålet avlägsnas på ett säkert sätt, dvs. genom en no touch-metod (som innebär att man inte tar i det med fingrarna utan med en pincett) och läggs i en behållare avsedd för vassa föremål. Rapportera tillbudet till närmaste arbetsledare, och be någon att följa med dig till din läkare ( 13 ) ( 14 ). Ytterligare omedelbara åtgärder kan vidtas, beroende på varifrån nålen/det vassa föremålet kommer, graden av exponering, och om man vet vilken patient/klient det vassa föremålet varit i kontakt med ( 15 ). Om överföring är sannolik, kan du behandlas eller övervakas beroende på din medicinska status och patientens/klientens medicinska status ( 16 ). Fallstudie Vid ett stort sjukhus i Tyskland rapporterades mellan 0,41 och 0,98 per arbetstagare och år, men man insåg att långt ifrån alla tillbud rapporterades. Under en studie som varade i 2 år genomfördes tre olika strategier för att försöka minska antalet tillbud: G1 Användning av konventionella nålar/sprutor. G2 Tillhandahållande av rådgivning och utbildning. G3 Användning av säkra instrument + utbildning. I fråga om strategierna G1 och G2 fann man att situationen i fråga om antalet rapporterade tillbud knappast förändrades alls, medan antalet rapporterade tillbud vid tillämpning av strategi G3 minskade till 3,6 % från ca 10 %, varav samtliga tillbud var förknippade med användning av konventionell utrustning. I studien drogs slutsatsen att det inte räcker med endast utbildning och information, utan att det krävs tekniska förbättringar och utbildning/vidareutbildning. Den säkerhetsutrustning som tillhandahålls bör vara enkel att använda och aktivera, och avfallsbehållare bör tillhandahållas. Detta bör understödjas av initial utbildning och repetitionsutbildning samt övervakning/registrering av olyckor för att säkerställa åtgärdernas hållbarhet. -7-
8 Referenser: 1 Tarantola et al, Infection risks following accidental exposure to blood or body fluids in health care workers: A review of pathogens transmitted in published cases., American journal of infection control 2006; 34: Canadian Centre for Occupational Health and Safety, OSH answers, Needlestick injuries, 3 Expert Advisory Group on AIDS and the Advisory Group on Hepatitis: Guidance for clinical health care workers: protection against infection with blood-borne viruses: Recommendations of the Expert Advisory Group on AIDS and the Advisory Group on Hepatitis 1998, 4 Essex Health Protection Unit Community Infection Control Guidelines Section E- Management of sharps injuries 5 Health and Safety Executive needlestick injuries (website) 6 World Health Organisation (WHO) The world health report, Chapter 4 - Selected occupational risks 7 International Council of Nurses, ICN on Preventing Needlestick Injuries, 8 Council Directive 89/391/EEC of 12 June 1989 on the introduction of measures to encourage improvements in the safety and health of workers at work 9 Directive 2000/54/EC of the European Parliament and of the Council of 18 September 2000 on the protection of workers from risks related to exposure to biological agents at work (seventh individual directive within the meaning of Article 16(1) of Directive 89/391/EEC) umdoc=32000l0054&model=guichett 10 Guidance on risk assessment at work, Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities, RAS Protocol prikaccidenten voor schoonmaak werkzaamheden (Protocol needle stick injuries during cleaning activities). 2006, (Dutch), %20voor%20schoonmaakwerkzaamheden.pdf 12 Health and Safety Executive Needle sticks 13 Essex Health Protection Unit Community Infection Control Guidelines Section E- Management of sharps injuries 14 Ras informatieposter en arbozakboekje over omgaan met prikaccidenten (Poster and information leaflet: how to handle needle stick injuries), (Dutch), -8-
9 15 Essex Health Protection Unit Community Infection Control Guidelines Section E- Management of sharps injuries 16 Landelijke coördinatiestructuur infectieziektebestrijding. Draaiboek Prikaccidenten, Maatregelen bij accidenteel contact met bloed of andere lichaamsvloeistoffen die tot infectie met HBV, HCV of HIV kunnen leiden (scenario needle stick injuries, measures when accidental blood contact or contact with other body fluids may cause HBV, HCV or HIV infections. 2005, (Dutch), 05.pdf ) -9-
Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Hygiensjuksköterska 22/2 2017 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod eller kroppsvätskor som kan överföras från en individ till en annan och orsaka
Läs merAtt förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod/blodtillblandade kroppsvätskor som kan överföras från en individ
Läs merRAMAVTAL OM FÖREBYGGANDE AV OCH SKYDD MOT SKADOR SOM ORSAKAS AV VASSA FÖREMÅL INOM SJUK- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN
RAMAVTAL OM FÖREBYGGANDE AV OCH SKYDD MOT SKADOR SOM ORSAKAS AV VASSA Förord 1. Hälsa och säkerhet på arbetet är en fråga som borde vara viktig för alla inom sjukoch hälsovårdssektorn. Att vidta åtgärder
Läs merIntervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?
Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor
Läs merArbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna
Läs merPresentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu
Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot
Läs merArbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Läs merBlod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Läs merInnan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Läs merFarliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet
Läs merVanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Vanliga fel vid riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Förebyggande lagstiftningen Enligt lag måste EU:s arbetsgivare skydda sina arbetstagare från skador på arbetsplatsen. EU:s ramdirektiv
Läs merBlodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast
Läs merSmittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Läs merleadercathsafe minimerar & garanterar säkerheten Reducing the r
VASKULÄR Artärkateter ACCESS leadercathsafe minimerar multicath 7infektionsrisken Reducing the r & garanterar ror säkerheten Stickskador Risker Stickskador från blodfyllda nålar är en av de största risker
Läs merHygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen
Läs merBlodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Blodburen smitta Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen genom kontakt med blod som leder till infektion (med/utan symtom) Aktuella smittämnen (virus)
Läs merBLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27
BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merArbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress
Läs merEn rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1
En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merStick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta
Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 8 oktober 2002 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merPerspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Läs merRÅDETS DIREKTIV 2010/32/EU
L 134/66 Europeiska unionens officiella tidning 1.6.2010 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2010/32/EU av den 10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och
Läs merPersonalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 19 april 2010 (OR. en) 7318/10 SOC 184 DEVGEN 77 PHARM 11 SAN 52
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 19 april 2010 (OR. en) 7318/10 SOC 184 DEVGEN 77 PHARM 11 SAN 52 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om genomförande av det ramavtal om förebyggande
Läs merMargareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
Läs merEnkla eller dubbla handskar
Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,
Läs merRisk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merHygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Läs merRamavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Läs merARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
ARBETSMILJÖ Allt sedan 1980-talet har en bättre arbetsmiljö varit en viktig fråga för EU. EU-lagstiftningen har infört normer för minimiskydd för arbetstagare, men den lagstiftningen förbjuder inte EU-länder
Läs merRisk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: 3.1.1 RGK Tillhandahålla medicinsk service Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-05-16 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merHITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli
HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:
Läs merOm hepatit C. och din behandling
Om hepatit C och din behandling MAJORITETEN AV HEPATIT C BOTAS IDAG VILKEN PÅVERKAN KAN HEPATIT C HA PÅ LEVERN? Hepatit C är ett virus som sprids via blodet och infekterar levercellerna. Det finns flera
Läs merViktig information om kombinationen av emtricitabin och tenofovir för att minska risken för infektion med humant immunbristvirus (hiv-infektion)
Viktig information om kombinationen av emtricitabin och tenofovir för att minska risken för infektion med humant immunbristvirus (hiv-infektion) Information till personer som ordinerats kombinationen av
Läs merEbola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING
Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare
Läs merBlod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016
Blod och blodsmitta Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blodsmitta - smittväg Blod blod Via sexuell kontakt Mor-barn Inkubationstid Hepatit B Hepatit C Hiv 2-6 månader 2 veckor 3 (6) månader Infektionstillfället
Läs merStick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken
Dokumenttitel : Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Vårdkedja (diagnos och behandling) Nivå : Instruktion Författare :
Läs meri Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Läs merCHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra
Läs merOHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö
OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö Förändringar i nya OHSAS 18001 2007-11-30 1 Innehåll 1. Ny arbetsgrupp 2. Förändringar i nya OHSAS 18001 2007-11-30 2 Ny arbetsgrupp! Konstituerade möte i måndags
Läs merSticktillbud Höstmötet 2016
Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:
Läs merP6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II
P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets
Läs merEUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET
EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1991L0383 SV 28.06.2007 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 25 juni 1991 om komplettering av
Läs merArbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter
Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merVibrationer. Vibrationer. Vibrationer
Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs merHepatit C och överföring via stick/skärskador
UTREDNINGSTJÄNSTEN Maria Karlsson Tfn: 08-786 67 79 PM 2010-03-05 Dnr 2010:274 Hepatit C och överföring via stick/skärskador Uppdragsgivaren vill veta vad Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Sveriges
Läs merDokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin
0 Blodburen smitta hos barn och ungdom-riktlinjer för förskola och skola i Sörmlands län Inledning Det finns barn och ungdomar med blodburen smitta som inte är kända inom sjukvården. Därför ska all hantering
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merArbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
0. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska 207--5 (5) Datum: 22 december 207 Arbetsplats: Deltagare Vd, skyddsombudet Tommy Larsson, lagerchef Sven Andersson och kontorschef. Arbetstagare och
Läs merHög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan
Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Sedan 6 juli 2005 gäller direktiv 2002/44/EG från den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering
Läs merResistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län
Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Läs merCHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN
CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 14.11.2011 2011/0152(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav
Läs merCHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN
CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Läs merInnehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering
po li cy fö r ar be ts & mi sä lj ö ke, rh hä et ls a Sv er ig e po lic y fö r ar be ts m ilj ö, hä lsa och sä ke rh et Po lic y Car ls be rg Innehåll 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta
Läs merHANTERAR FARLIGA ÄMNEN PÅ ETT SÄKERT SÄTT
Arbetsmiljön angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser HANTERAR FARLIGA ÄMNEN PÅ ETT SÄKERT SÄTT #EUhealthyworkplaces www.healthy-workplaces.eu Priset för goda praktiska lösningar
Läs merEUROPEISKA SOCIALA DIALOGEN: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT HANTERA VÅLD OCH TRAKASSERIER FRÅN UTOMSTÅENDE I ARBETET EPSU, UNI
EUROPEISKA SOCIALA DIALOGEN: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT HANTERA VÅLD OCH TRAKASSERIER FRÅN UTOMSTÅENDE I ARBETET EPSU, UNI europa, ETUCE, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS 16 juli 2010
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merNyfiken fråga? Hur gick det?
Nyfiken fråga? Hur gick det? HYGIENTRÄFF HT-2013 B L O D S M I T T A, H U R S E R D E T U T I S Ö R M L A N D? N Y A A F S, T I L L B U D, S T I C K S K Y D D A D E P R O D U K T E R BLODSMITTA HIV Hepatit
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merArbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf
1 (5) Datum: Arbetsplats: Samordningsförbundet Centrala Östergötland Deltagare / Carina Stålenmark, skyddsombud Frågeställning Ja Nej Åtgärder Ansvarig Klart Uppföljning Arbetsmiljöarbetet har skett i
Läs merFölj mig i Almedalen inför Internationella hepatit. dagen 28 juli 2014!
Följ mig i Almedalen inför Internationella hepatit dagen 28 juli 2014! - Hej, heter Kaj Johansson, fri debattör, frihetskämpe och tidigare legitimerad sjuksköterska. Som ung frisk man började jag arbeta
Läs merSjälvskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Läs merSmittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn
1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merDet Europeiska Hjärthälsofördraget
Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall
Läs merDeltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)
CHECKLISTA FÖR RISKBEDÖMNING Arbetsplats: Datum: Gäller för brukare: Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) Viktigt När ni gått igenom frågorna, diskutera de punkter där ni inte
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merVad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö
Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö handlar om att må bra på jobbet, såväl som fysiskt, psykiskt och socialt. Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Hur vi mår på jobbet är väldigt viktigt och påverkar
Läs merInfektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående
Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka
Läs merHYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?
HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? Smittskyddslagen fastslår att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar SFS-nr:
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner
Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Göran Davidsson. Den här boken beskriver hur man kan undersöka arbetsmiljön utifrån mänskliga, tekniska
Läs merKemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska
Läs merRiskhantering vid laboratoriearbete
Anna Maria Näslund, arbetsmiljöingenjör Annie Engström, kemikaliesamordnare Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö Riskhantering vid laboratoriearbete Vad är risk? Några definitioner: En risk är sannolikheten
Läs merArbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4
PM 2018-06-29 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lina Cronebäck Gunnar Sundqvist Sophie Thörne Avd för ekonomi och styrning Per Sedigh Annika Wallenskog Avd för vård och omsorg Greger Bengtsson Hans Karlsson
Läs mer