Folktandvårdens årsredovisning

Transkript

1 Folktandvårdens årsredovisning King Features Syndicate Inc Represented by Bulls Östergötland

2 2 F Gemensam vision, målsättning och syfte olktandvårdens vision är att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. Folktandvårdens grundläggande Värderingar och Mål utgör basen för detta. Tillsammans med en strategisk plan ska de hjälpa oss att gemensamt uppnå våra mål. För att kunna fortsätta att vara den ledande aktören krävs att våra odontologiska resultat är goda. Varje klinik utvecklar former för att på ett systematiskt sätt säkerställa sin odontologiska kvalitet och redovisar varje år de förbättringar man genomfört i verksamheten. För att kunna fortsätta att vara det naturliga valet för östgötarna, följer varje klinik regelbundet upp antalet revisionspatienter och andra patienter, som själva väljer oss valet av vårdgivare är fritt. Varje klinik följer också upp patienters, anhörigas/föräldrars förväntningar utifrån service, omhändertagande, delaktighet i behandling och behandlingsresultat samt kostnader och redovisar årligen de förbättringar man genomfört. Vården ska utgå från patientens behov och önskemål och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vården ska också ha god tillgänglighet och präglas av vänligt bemötande. Folktandvården har ambitionen att ge alla östgötar kunskap om tandvård och tandhälsa. Tandvård ska kunna erbjudas till alla de som så önskar. Tillgängliga resurser ska användas på ett kostnadseffektivt sätt och bidraga till en positiv utveckling av munhälsan i länet. En utvärdering av kvalitet i omhändertagande och utförd vård kräver att varje klinik utarbetar mätbara kvalitetsmål, som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Varje medarbetare ska ha inflytande över och ansvar för att ett sådant dokumenterat kvalitetssystem införs, utvecklas och att det upprätthålls med hjälp av de grundläggande värderingarna och målen. Tandsköterskan Ann Kallås, FTV Hageby, Norrköping och hennes kollega, kasperdockan Animal, lär ett antal barn hur man sköter sina tänder. (Se artikel på sid. 8-9). Innehåll sid Något av det som hänt Tandvårdsdirektörens kommentar: Det nya millenniets första år dominerades av mjuka frågor! 4-5 Sjukhustandvården i ny organisation med tydligt uppdrag 6-7 Information och kunskap till alla är Folktandvårdens viktigaste förebyggande insats 8-9 Folktandvården satsar på egen specialistkompetens med bredd Miljö Kompetensutveckling en viktig framgångsfaktor 14 Verksamheten i siffror 15 Ekonomi Resultaträkning och Finansieringsanalys 17 Balansräkning och Investeringsredovisning 18 Noter och kommentarer samt Personalstatistik 19 Landstingets organisation 2001 och Folktandvården i Östergötland 20 Årsredovisningen är producerad av Folktandvården i Östergötland. Text: Tomas Hedblom, Illustra. Foto: Bosse Backström. Layout: Johnny Dahlgren. Tryck: Danagårds Grafiska, 2001.

3 Något av det som hänt Sekelskiftet 1999/2000 passerade utan några som helst problem när det gäller IT-sidan. Vårt måldokument Värderingar och Mål reviderades, liksom den Grafiska manualen. Vartannat år görs en patientenkät till valda målgrupper. Detta år riktade sig enkäten till åringar och till förskollärare. Två av våra tandläkare disputerade under våren. Ulf Glendor på en avhandling, som handlar om Tandtrauma på barn och ungdomar förekomst, risk, behandling och kostnader. Och Mats Bågesund vars avhandling handlar om Salivfunktion hos barn efter benmärgstransplantation. 3 Verksamheten vid allmäntandvårdens tandtekniska laboratorier avslutades. Nu är det enbart specialisttandvården som har egna tekniker, vilka dock servar allmäntandvårdsklinikerna när det gäller plattprotetik, bettskenor, proteslagningar och tandregleringsapparatur. Ett utvecklingsprogram för klinik-/centrumchefer startade under hösten. Utbildningen omfattar fem steg under knappt ett år. Planeringen av tandhygienistutbildning på distans i samarbete med Karlstads Universitet påbörjades. Handledningsprogram för nyutexaminerade tandläkare arbetades fram. Foktandvården på Riksstämman. Foto: Elisabeth Olofsson-Öberg Ett 020-nummer introducerades, där den som ringer hänvisas till närmaste klinik. Under hösten gjordes en kompetensenkät angående delegering, kompetensanvändning och vilka möjligheter till påverkan och utveckling olika yrkes grupper såg i arbetet. En modell arbetades fram för att stimulera rörligheten inom organisationen. Det råder ojämn fördelning av resurser (främst avseende tandläkare), i relation till vårdbehov/vårdefterfrågan i länet. Därför har denna modell tagits fram för att skapa bättre förutsättningar att klara av vårt uppdrag. Folktandvården i Östergötland marknadsförde sig på den Odontologiska Riksstämman i syfte att knyta nya kontakter och på detta sätt rekrytera nya medarbetare. Ett nytt informationsmaterial för föräldrar med barn i åldern 0-7 år togs fram inom ramen för barntandvårdskonceptet. Barntandvårdskonceptet Ture och Långöra utvecklades. En stor Långöra togs fram till varje väntrum och en liten Långöra delas ut i samband med 3-årsundersökningen. Ann Kallås och Lena Sjöberg tillsammans med stora Långöra.

4 TANDVÅRDSDIREKTÖRENS KOMMENTAR Det nya millenniets första år dominerades av mjuka frågor! 4 Raimo Pälvärinne. Våra farhågor inför millennieskiftet kretsade, hos oss liksom hos de flesta andra verksamheter, kring oron att våra datorer och IT-system inte skulle fungera efter det magiska klockslaget. Oron visade sig dock, efter alla vidtagna åtgärder, vara obefogad. De mjuka personalfrågorna kom istället att vara de som dominerade året. Rekrytering, utveckling av ny och användning av befintlig kompetens samt en jämnare fördelning av denna över länet kom starkt att stå i fokus. Glädjande nog är våra trogna kunder, patienterna, återigen mycket nöjda med oss. Detta framgår av den patientenkät som genomfördes i början av året. Enkäten riktades denna gång till målgrupperna åringar och lärare i förskolan. Den senare gruppen valdes för att få en uppfattning om hur vi fungerar i vår utåtriktade verksamhet, utanför klinikerna. Förskolepersonalen ansåg att det är bra att Folktandvården har detta uppdrag och att det är viktigt med ett gott samarbete mellan förskolan och Folktandvården. I patientgruppen år har 85% stort förtro- ende för sin tandläkare och cirka 95% uppfattar vår personal som vänlig och trevlig. Nära 70% anser sig kunna få en tid enligt eget önskemål. Sammanlagt får detta anses som ett mycket gott resultat. Landstinget som beställare är en annan uppdragsgivare som vi tecknar vårdavtal med. I avtalet finns bl.a. några tillgänglighetsmål för allmän- och specialisttandvård inskrivna. På kommunnivå har dessa i stort uppnåtts, men situationen har blivit mer ansträngd mot slutet av året. För någon av specialiteterna klaras ej tillgänglighetsmålet för närvarande. Arbete pågår för att förbättra situationen. Våra arbetsmetoder På olika sätt har vi under året strävat efter att utveckla vårt arbetssätt, våra processer, för att skapa mer attraktiva tjänster för våra patienter. Detta har bl.a. inneburit att vi har samlat in statistik över behandlingar där våra patienter inte varit nöjda, anmälningsärenden och andra klagomål. Vidare har vi under året arbetat med att kartlägga vår omgörningsstatistik av utförd vård. Av de cirka patienter som fått fullständig vård och de cirka patienter som fått partiell behandling i någon form (som

5 TANDVÅRDSDIREKTÖRENS KOMMENTAR f. ö. ökar i andel), har 13 patienter vänt sig med någon typ av klagomål till Patient- och Förtroendenämnden. En HSAN-anmälan har skett och ett Lex Maria-ärende har anmälts av oss. Ett antal behandlingar har kostnadsfritt gjorts om, i enlighet med vår gällande omgörningspolicy, som togs fram i samband med Tandvårdsreformen Vår omgörningspolicy sträcker sig ur aspekten teknisk kvalitet på utförd vård, ett steg längre än de garantiregler som fanns i den gamla tandvårdsförsäkringen. Vi ger två års garanti på fast protetik och ett års garanti på avtagbar protetik. Dessutom ger vi patienten löfte om att lagningsarbeten ska fungera tillfredsställande minst till nästa planerade undersökningstillfälle. Inom bastandvården har 650 fyllningar av olika slag gjorts om av totalt utförda fyllningsterapier(< 1%). Inom den protetiska vården har 140 led fast protetik av totalt utförda cirka led (4%) och 14 tandproteser av utförda avtagbara proteser (1%) gjorts om kostnadsfritt. Det är som regel inte årets utförda behandlingar som görs om, utan omgörningar av tidigare arbeten, som inte håller den höga kvalitet som vi strävar efter och som våra patienter förväntar sig av Folktandvården. Varje omgörning måste vi givetvis betrakta som ett misslyckande och självfallet finns det skäl att analysera denna statistik, trots att den procentuellt är alldeles utmärkt. Detta sker bäst på varje klinik, där man också vet orsaken till omgörning. Vi har också fortsatt att arbeta efter det Vårdprogram barnoch ungdomstandvård, som togs fram under 1999 och utvecklat ett Vårdprogram inom ämnesområdet Parodontologi som för närvarande diskuteras i organisationen. Som resultat av vårt tidigare arbete kan vi redovisa hälso-/ohälsotal inom barn- och ungdomstandvården, tuggförmågan hos vuxna i form av antal tänder och tobaksvanor hos alla över 12 år. Inom olika områden fortsätter vi att utveckla våra processer för att uppfylla våra mål och det uppdrag vi har från uppdragsgivaren patienten eller Landstinget. Utveckling av medarbetarna Folktandvårdens vision att vara den ledande aktören inom tandvården i länet och det naturliga valet för östgötarna är ledstjärnan för alla strategiska satsningar inom organisationen. Den mest centrala frågan i en kunskapsorganisation är utveckling av humankapitalet, medarbetarna. Utveckling av enskilda medarbetare har under året kombinerats med arbetsorganisatorisk utveckling, där en mängd arbetstidsprojekt med omläggning av arbetstid, arbete på lördagar m.m. har påbörjats. Alla dessa, från verksamheten initierade förändringar, ska med stort intresse utvärderas under Vidare utvecklades en modell för Rörlighet och extraordinära arbetsinsatser under årets sista kvartal. Modellen infördes vid årsskiftet 2000/2001 för att stimulera en jämnare resursfördelning över länet. Utvärdering kommer att ske vid nästa bokslut. Under 2000 har omfattande satsningar gjorts för att säkra specialisttandläkarkompetensen inför framtiden. Vi har för närvarande 11 tandläkare under utbildning inom olika specialiteter. Dessa ska förhoppningsvis bli våra framtida spjutspetsar inom sina respektive områden. (Se även artikel på sid ). Både i Landstingets SIFO-enkät och vår egen Kompetensenkät, kan vi läsa ut att vår verksamhet, enligt oss själva, fungerar bra. SIFO-enkäten visar att ledarskapet och arbetet mot tydliga mål ligger i topp i vårt eget Landsting. Vår Kompetensenkät visar också att vi har tagit flera steg framåt beträffande utveckling av effektivt teamarbete, men 25-75% av medarbetarna i olika yrkeskategorier anser att det finns mer att göra. Variationerna är således stora mellan yrkeskategorierna. Dessutom anser man att avgörandet för hur man arbetar, i de allra flesta fall, ligger i det egna teamet. Framtids- och utvecklingsfrågor En av våra viktigaste utvecklingsfrågor i den nära framtiden är övergång till nytt tandvårdssystem med digital (datoriserad) journal, tidbok och röntgen. Upphandling sker andra kvartalet 2001, med pilotinstallation under andra/tredje kvartalet och därefter breddinstallation. Som förberedelser för detta har ett antal delprojekt genomförts under året, för att analysera vad som krävs vid införandet. Dessa projekt har bl.a. behandlat gemensamma termer och begrepp samt granskat en gemensam hälsodeklaration och tidboksplanering. En annan viktig fråga på lite längre sikt är kompetensändring för att möta patienternas framtida krav på tandvård, i relation till möjliga resurser. Vi avser långsiktigt att förändra tandsköterskans kompetens till tandhygienistens. Under hösten har förberedelsearbete för en distansutbildning via Internet planerats i samarbete med Karlstads Universitet. I november 2001 ska 21 tandsköterskor påbörja sina studier till tandhygienist. Det ekonomiska resultatet Verksamheten har under året givit ett positivt resultat på 9,8 mkr. Det känns mycket tillfredställande att vi har klarat av vårt vårduppdrag. Detta har skett med något mindre personella resurser i vissa delar av länet, men ändå med en ekonomi i balans. Enligt gällande regler överlämnar Folktandvården 1/3 av resultatet till Landstinget, behåller 1/3 för fortsatt utveckling genom det egna kapitalet och betalar, via en personalstiftelse, ut den återstående tredjedelen som resultatlön till alla medarbetare, som bidrog till ett framgångsrikt verksamhetsår. Raimo Pälvärinne 5

6 SJUKHUSTANDVÅRDEN Sjukhustandvården i ny organisation med tydligt uppdrag 6 Att gå till tandläkaren eller tandhygienisten då och då för undersökning och eventuell behandling för att upprätthålla god munhälsa är självklart för de flesta. Men för många och stora grupper i samhället är mun- och tandvården förenad med avsevärda problem, på grund av t.ex. fysiska och psykiska funktionshinder, långvarig sjukdom, medicinering eller svår tandvårdsrädsla. Genom en av huvudlinjerna i den nya tandvårdsreformen ökat stöd till äldre, sjuka och funktionshindrade har dessa patientgrupper fått berättigad uppmärksamhet. Genom en ny länsövergripande organisation, har sjukhustandvården fått bättre förutsättningar att möta dessa behov. S edan den 1 januari 2000 är hela sjukhustandvården i Östergötland en samlad organisation, med ett 20-tal medarbetare vid klinikerna i Linköping, Motala och Norrköping. Berne Erlandsson är klinikchef. Syftet med organisationsförändringen är att tydliggöra sjukhustandvårdens roll, att vidareutveckla verksamheten utifrån patienternas behov och att på bästa sätt ta tillvara medarbetarnas kompetens. Sjukhustandvård är ingen egen odontologisk specialitet, vilket hittills bidragit till att ge verksamheten en oförtjänt låg profil, menar tandvårdsdirektör Raimo Pälvärinne. Sjukhustandvården har länge strävat efter att bli en egen specialitet, vilket inte har hörsammats från något håll. Många intressenter inom hälso- och sjukvården och i kommunerna har en väldigt diffus bild av vad sjukhustandvården uträttar. Vi har själva arbetat på olika sätt i olika delar av länet och har ofta fått agera alltiallo. Att ge sjukhustandvården en roll som liknar en specialitet är därför viktigt, för att få en enhetlig definition av verksamheten med utgångspunkt från uppdraget - att ge vård på lika villkor till vuxna med särskilda behov. Efter tandvårdsreformen har vi fått bättre möjligheter att tillsammans med kommunerna identifiera patientgrupperna. Att definiera sjukhustandvårdens roll utifrån dessa gruppers behov har varit en central uppgift under Unik utbildning sätter kompetensen i fokus Välanpassad och effektiv sjukhustandvård ställer höga krav på brett medicinskt kunnande, utöver en mycket god kompetens och erfarenhet inom allmäntandvård. De som idag arbetar med sjukhustandvård har, i avsaknad av specialistutbildning, vidareutbildat sig genom eget intresse, inom områden som internmedicin, farmakologi, geriatrik och psykologi. För att trygga det framtida behovet av kompetens inom sjukhustandvården har Folktandvården i Östergötland utformat en egen 20-poängsutbildning med medicinsk inriktning i samarbete med Hälsouniversitetet. Samtliga sjukhustandläkare och intresserade allmäntandläkare har genomgått denna utbildning, som bedrivs under två och ett halvt år. Hälsouniversitetet har också medverkat i utformningen av en 5-poängsutbildning för tandsköterskor och tandhygienister, där sjukhustandläkarna fungerar som lärare. Vi ville sätta sjukhustandvårdens kompetenskrav på såväl tandläkare som tandsköterskor i fokus. Man arbetar ofta med medicinskt dåliga patienter och då måste man lösa den odontologiska uppgiften på ett bra sätt och i relation till den medicinska helhetsbilden. Ibland betyder det att man får göra odontologiska kompromisser, som baseras på lång erfarenhet och kreativitet i yrket. Därför riktar vi vår 20-poängsutbildning även till allmäntandläkare med god yrkesvana. Intresset är stort, inte minst från andra landsting, säger Raimo Pälvärinne. Med uppdrag att förändra, utveckla och utbilda Som chef för hela sjukhustandvården har Berne Erlandsson fått uppdraget att förändra ledningsstrukturen och driva utvecklingen av verksamheten, med sikte på att sjukhustandvården ska likna en specialitet. Detta förändringsarbete, som pågått under 2000, kommer att följas upp och rapporteras under våren Berne Erlandsson betonar dock att det handlar om mycket mer än att utveckla den egna verksamheten. Att vi generellt börjar se sjukhustandvården som specialitet är givetvis väsentligt för vår egenutveckling. Men minst lika viktigt är att förmedla vår kunskap till andra, genom utbildning, konsultation och rådgivning. Därmed inte sagt att vi i alla lägen ska utföra all vård. Vi ska se till att ha god samverkan med andra vårdgivare, t.ex. sjukhusen och hälso- och sjukvården i allmänhet, samtidigt som vi är en särskild resurs för länets allmäntandvård såväl Folktandvårdens som privattandvårdens. Detta innebär sammanfattat att vi ska fungera som ett kompetenscentrum för vuxna med särskilda behov och se till att dessa patientkategorier erbjuds god vård på lika villkor. Mot gemensamma mål med kreativ frihet och nätverksarbete Berne Erlandsson pekar på de sex huvuduppgifter som formulerats för verksamheten: Utgöra remissinstans. Ge revisionstandvård till patienter som behöver sjukhustandvårdens resurser och kompetens. Fungera som konsult och rådgivare. Medverka till att kunskaper och tekniker sprids och upprätthålls. Följa den vetenskapliga utvecklingen. Kvalitetsutveckling. Att leva upp till dessa uppgifter på ett enhetligt sätt, i en geografiskt spridd organisation, är sjukhustandvårdens utmaning. Berne Erlandsson hyser dock stor tilltro till sina medarbetare och menar att hans egen uppgift främst är att delegera och att frigöra kreativiteten. Vi har blivit mer framgångsrika genom att klinikerna arbetar med frihet under eget ansvar. Vid varje klinik finns en vårdansvarig sjukhustandläkare och en övertandsköterska med personal- och ekonomiansvar. Vi arbetar också mycket via olika länsövergripande nätverk för tandsköterskor och tandläkare, vilket bidrar till att lösa upp klinikgränserna. Det betyder att tryggheten inte behöver förknippas med den egna klinikens lokaler, den finns snarare i nätverken. Genom det här arbetssättet vill vi skapa en kreativ miljö där man känner lust att utvecklas, säger Berne Erlandsson. Ett sätt att omsätta utvecklingstankarna i handling är att ge alla inom sjukhustandvården möjlighet att disponera fyra

7 SJUKHUSTANDVÅRDEN är viktigt att informera om samspelet mellan sjukdom och munhälsa och hur man ska anpassa tandvården så man får optimalt resultat för patienten. Ett resultat av detta är att vi nu ser ett ökat antal remisser från primärvården. Bo Pettersson kastar en snabb blick på klockan och konstaterar att det blivit hög tid att förbereda för nästa patient, en gravt synskadad kvinna som också är rullstolsburen. Här på Vrinnevikliniken finns de rätta tekniska resurserna för att kunna ge anpassad och säker tandvård, oavsett om det gäller att lyfta den som är funktionshindrad eller ge narkos till den som är för rädd för en behandling under vanlig lokalbedövning. Här finns också förståelsen för varje patients speciella problem och behov det som skapar trygghet och förtroende. 7 God grund för positiv utveckling Efter bara ett år i den nya organisationen konstaterar Berne Erlandsson att sjukhustandvården i Östergötland är på rätt väg. Under 2000 har vi lagt stor möda på att formera organisationen och befästa vår kompetens. Vi ägnar redan nu 10% av vår tid åt konsultation, men vårt mål är 20%. Verksamheten vid klinikerna fungerar bra och vi är även framgångsrika ur ekonomiskt perspektiv. Det är ett bra utgångsläge för fortsatt utveckling. Sjukhustandläkare Bo Pettersson och klinikchef Berne Erlandsson. patientfria timmar per vecka för egen utveckling. Ansvaret vilar på den enskilde medarbetaren, som också förväntas redovisa sitt arbete. Detta tar sig uttryck i t.ex. biblioteksstudier, kontakter med Meditrina och auskultationer på andra ställen för att lära mer om de egna patienternas speciella problem. Sjukhustandvården ser hela människan Vid sjukhustandvårdens klinik på Vrinnevisjukhuset i Norrköping är Bo Pettersson vårdansvarig sjukhustandläkare. Han ser mycket positivt på den senaste tidens utveckling, där tandvårdsreformen bidragit till att ge sjukhustandvården vind i seglen. Jämfört med hur det var på 60-talet kan man tala om en revolution. Då skedde i princip allt som förtjänar att kallas sjukhustandvård på egna initiativ och rönte inte så stort centralt intresse. De patienter man behandlade fick säkert bra vård, men problemet var att man bara nådde en liten del. Genom tandvårdsreformen har vuxna med särskilda behov lyfts fram som en prioriterad grupp och bakom detta beslut finns en total politisk enighet. Det finns nu en tydlig beskrivning av vad vi ska uträtta och det gör det också enklare för andra att se vårt arbete i ett vidare perspektiv. Vi tittar ju på hela människan, där odontologisk och medicinsk behandling, sjukdom, funktionshinder och munhälsa ger en helhetsbild, inflikar Berne Erlandsson. Som tandläkare har vi av tradition kanske fått för mycket av teknisk drillning och för lite av detta helhetsperspektiv. Tandläkare och läkare har inte heller haft någon större insikt i varandras verksamheter. Men inom sjukhustandvården betraktar vi odontologiska, medicinska, och sociala kompetenser som likställda. Genom det utbildningsprogram som genomförts i form av 20-poängsutbildning för tandläkare och 5-poängsutbildning för tandsköterskor och tandhygienister, har vi skapat en värdefull mötesplats för både fördjupad kompetens och ökad förståelse, säger Bo Pettersson och fortsätter. Jag har varit ute i flera olika sammanhang, bl.a. inom primärvården, och berättat om sjukhustandvårdens roll. Det Fakta om sjukhustandvården Inom sjukhustandvården behandlas patienter med särskilda behov ergonomiska, medicinska och psykologiska. Dessa patienter får ofta försämrad munhälsa och nutrition (näringstillförsel). Vanliga orsaker är: Oförmåga till egen munvård, orsakad av psykiskt eller fysiskt funktionshinder. Uttalad muntorrhet, orsakad av sjukdom eller medicinering. Ökad infektionskänslighet, orsakad av sjukdom, behandling och medicinering. Förändringar av ansikts- och käkmuskulaturens funktion. Patientfaktorer (ex. allergier, astma, hjärtproblem m.m.) som påverkar eller påverkas av den odontologiska behandlingen.

8 DEN UTÅTRIKTADE VERKSAMHETEN INOM BARN- OCH UNGDOMSTANDVÅRDEN Information och kunskap till alla är Folktandvårdens viktigaste förebyggande insats 8 D Landstinget i Östergötland har ansvar för att alla barn och ungdomar erbjuds avgiftsfri och fullständig tandvård. Cirka 90% av länets barn och ungdomar valde att få sin tandvård hos Folktandvården. I tandvårdslagen står det att målet för tandvården är en god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Folktandvårdens strategi är att arbeta förebyggande. Det innebär bl.a. att ge alla barn och ungdomar kunskap om hur man bibehåller god munhälsa. Att förnya och förmedla informationen till de unga så att budskapen når fram är en av Folktandvårdens mest angelägna uppgifter. et är egentligen inte det som sker i tandläkarstolen som är det viktigaste. Vi måste få människor att förstå att de ska ta hand om sin egen hälsa och tandhälsa. När våra patienter kommer med hål i tänderna har vi nästan känt oss skyldiga. Vi måste tydligare visa att ansvaret ligger hos var och en. Men för att nå ut med budskapen tillräckligt tidigt och tillräckligt brett måste vi söka nya vägar och prata på ett sätt som barn och ungdomar i olika åldrar förstår, säger tandvårdsdirektör Raimo Pälvärinne. Detta är ett stort och viktigt arbete som pågår på mödra- och barnavårdscentraler, i förskolor och skolor över hela länet. Fluortanten är passé kunskapsspridaren tar över! Annica Bergehed har arbetat som tandsköterska på Folktandvården Ekholmen i Linköping sedan Under de senaste tio åren har hon huvudsakligen arbetat med den utåtriktade verksamheten. Vi som arbetar utanför klinikerna har tagit över fluortantens roll och tidsanpassat verksamheten. Det viktigaste idag är att vi når utanför kliniken med vår information, så att vi kan ge alla barn grundkunskap om tandhälsa utifrån deras förutsättningar - enkelt och lekfullt för de allra yngsta och mer avancerat för de lite äldre. De individuella frågorna tar vi sedan hand om när vi möter barn och föräldrar på klinikerna, säger Annica Bergehed. Personligt arbetssätt med enhetliga budskap Folktandvården har områdesansvar för samtliga barn och ungdomar och med de informationsinsatser som görs når man också i princip varje barn, från födseln. Vi börjar med nyblivna föräldrar som får gruppinformation vid en av de ordinarie träffarna på barnavårdscentralen. De vi inte når där kallar vi individuellt. Vi håller nu på att ta fram ett nytt gemensamt informationsmaterial som vi kommer att dela ut på bl.a. träffarna. Det innebär att Folktandvårdens budskap blir enhetliga i hela länet, samtidigt som vi har friheten att lägga fram budskapen på det sätt som passar bäst i varje situation. Vi pratar om hur viktigt det är att starta tidigt med tandborstning och att använda fluortandkräm från första tanden. Vi diskuterar också hur man skapar goda kostvanor. Redan på barnavårdscentralen försöker vi föra en dialog med föräldrarna, för att tidigt kunna fånga upp riskpatienter. Hör man t.ex. en mamma säga att mina barn har alltid haft hål i tänderna då kan vi se till att kalla till undersökning lite tidigare än vanligt. Nästa träff med barnen sker i treårsåldern på kliniken efter att föräldrarna har gjort sitt val till Folktandvården. Alla tre-, Annica Bergehed visar Alexander Hansen och Josefin Schytt hur man borstar tänderna. fyra-, fem- och sexåringar kallas individuellt efter behov till kliniken för undersökning. Vid dessa tillfällen uppmanas också föräldrarna att ta sitt ansvar för barnens tandhälsa. Leka, pröva, lära, leva Förskolebarnen är en stor och viktig målgrupp för den utåtriktade verksamheten. Att ha en bra relation med förskollärarna i upptagningsområdet ser Annica Bergehed som en enorm fördel. Alla får erbjudanden om informationsträffar och uppslutningen är i princip hundraprocentig. De allra flesta vill då komma på studiebesök till kliniken. Sexåringarna är enormt nyfikna och spontana, man får vara glad om man får ett ord med i laget. Vi går in i undersökningsrummet och där får barnen, om de vill, prova borren lite försiktigt på en av sina fingernaglar. Vi tittar också runt på kliniken. All information går ut på att prata om kostvanor och tandborstning. För sexåringarna är det extra viktigt med arbetsmaterial så att de efteråt kan följa upp och bearbeta sina intryck. Alla barn får tandborstar och vi skickar också med information hem till föräldrarna om det vi har gått igenom. Studiebesöken är alltid uppskattade och när barnen sedan kommer tillbaka vet de vad som kommer att hända och kan känna sig trygga, säger Annica Bergehed.

9 DEN UTÅTRIKTADE VERKSAMHETEN INOM BARN- OCH UNGDOMSTANDVÅRDEN Bättre tandhälsa med eldsjälar, artister och ambassadörer Vid Folktandvården Hageby i Norrköping arbetar tandläkare Lena Sjöberg och tandsköterskan Ann Kallås med utåtriktad information till barn och ungdomar. Hageby är ett område som karaktäriseras av mycket höga allmänna ohälsotal, omfattande arbetslöshet och en stor andel invandrare i befolkningen, vilket också innebär speciella förutsättningar för informationsverksamheten. Kamp på barrikaderna mot tobaken Lena Sjöberg som har arbetat här i nästan 20 år, lyfter omgående fram tobaken som ett av de stora folkhälsoproblemen och pekar på vikten av tidig och grundlig tobakspreventionen för barn och ungdomar. Tobaksbolagen är oerhört duktiga på att få ungdomar att börja röka. De infiltrerar ungdomskulturen, de är med i filmer, de säljer droger i livsmedelsbutiker och tobaksautomater. De ordnar partys med utdelning av cigaretter och snus, som ser ut som smågodis. Sverige ger EUbidrag till tobaksodlande bönder, som är många gånger större än de summor som satsas på inhemsk tobaksprevention. Den här dubbelmoralen får till följd att redan sjuåringar kan börja röka vi har sett bevisen på det här i Hageby. I vissa kulturer röker man tidigt eftersom det är en entré till vuxenvärlden. Tjejer som vill hålla sig smala röker ofta och då tar tobaksbolagen fram lightcigaretter som ska tilltala målgruppen. Men för att få i sig den lilla nikotinmängden i dessa cigaretter, måste man dra ner röken djupare i lungorna, där den gör störst skada. Tobaksbruk är ett stort globalt hälsoproblem, säger Lena Sjöberg med eftertryck och fortsätter. När det gäller tobaksprevention har vi en nyckelroll inom Folktandvården. Vi träffar regelbundet alla barn och ungdomar och det är ett bra utgångsläge, som vi förvaltar väl. Vid varje undersökningstill- fälle frågar vi om de använder tobak. Enbart själva frågan är en väckarklocka. När vi bokar tid för tandvårdsinformation i skolan vill lärarna i årskurs fyra och fem att vi också ska prata om tobak, för det är då barnen börjar smygröka. Som tandvårdspersonal har vi möjlighet att förmedla kunskaper om tobakens inverkan. När det gäller attityder och värderingar kommer vi inte så långt, då måste vi jobba med ambassadörer och positiva förebilder ute i skolan och utnyttja grupptrycket. Sedan några år samarbetar Folktandvården med Radio Match och sänder antitobaksreklam, riktad till ungdomar. Barn och ungdomar är lättpåverkade och det har tobaksbolagen upptäckt. Därför måste vi vara lika offensiva som de! När Animal talar lyssnar alla När det gäller vårt utåtriktade arbete i skolorna talar vi om för personalen vad vi kan bidra med och sedan ställer vi upp med det i samband med t.ex. hälsoveckor. Vårt framgångsrecept är att jobba spontant och inte så strukturerat för olika åldersgrupper. Det blir dessutom mycket roligare både för oss och för ungdomarna när verkligheten får styra, säger Ann Kallås. Ann Kallås och Lena Sjöberg hemma på kliniken. Ann Kallås och hennes kollega, kasperdockan Animal, visar barnen hur man sköter sina tänder. Förmodligen kräver detta arbetssätt just den kreativa och artistiska personlighet som Ann Kallås så tydligt utstrålar. På hennes informationsträffar blandas ohämmat stand up comedy, enmansteater och dialoger med den medföljande kollegan, kasperdockan Animal. Animal kan snabbt inta den roll som Ann Kallås för tillfället finner lämplig för att föra ut sitt och Folktandvårdens budskap till de barn och ungdomar hon har framför sig. För att pröva andra arbetssätt har Ann Kallås också deltagit i projektet Äventyret Hälsan, där man utnyttjar dramapedagogik för att skildra budskapen på barnens sätt. Visioner, strategier och hårt arbete I Hagebyklinikens planer för framtiden ingår att försöka komma ut i en strategiskt belägen lokal utanför kliniken, förhoppningsvis i Hageby Centrum. Där vill man kunna bjuda in föräldrar med barn, medan de ändå är ute och handlar, för att informera om tandhälsa. Detta enligt en modell som prövats framgångsrikt i bostadsområdet Rosengård i Malmö. När det gäller information kring de små barnens tandhälsa arbetar man nu på en strategi för att försöka komma in redan på mödravårdscentralerna. Kontakten med barnavårdscentralerna (BVC) är redan väl etablerad, men vissa familjer kommer av olika anledningar inte till BVC-informationen förrän barnet är 18 månader. Då är ofta kulturellt betingade vanor som är skadliga för tandhälsan redan grundlagda. När föräldrarna väl bereds tillfälle att ta del av Folktandvårdens information finns det dock ett stort intresse att ta till sig budskapen. Men vi måste vara beredda att skriva om våra ord så att vi alltid möts på samma nivå. Först då når budskapen fram, säger Ann Kallås. 9

10 SPECIALISTTANDVÅRDEN Folktandvården satsar på egen specialistkompetens med bredd 10 Folktandvården i Östergötland har under lång tid haft en väl utbyggd specialisttandvård, med samtliga specialiteter representerade. Åldersfördelningen bland specialisttandläkarna är dock ojämn, vilket kommer att innebära ett större antal pensionsavgångar under den närmaste femårsperioden. Samtidigt syns också en klar trend med allt färre sökanden vid rekrytering till specialisttjänster, såväl i Östergötland som i övriga landet. För att upprätthålla hög specialistkompetens inom alla specialiteter och möta kommande avgångar med lagom överlappning, satsar Folktandvården i Östergötland nu intensivt på egenfinansierad utbildning av specialisttandläkare. Vid utgången av 2000 pågick utbildning av 11 specialisttandläkare med anknytning till Östergötland. Utbildningen är treårig, med undantag för oral kirurgi, där utbildningstiden är sex år och inleds med en läkarutbildning. Inom ramen för Landstingsförbundets specialisttandläkarutbildning, som är solidariskt finansierad av landstingen, har Östergötland två platser inom oral kirurgi och två platser inom ortodonti. För att säkerställa specialistkompetensen inom övriga specialiteter har Folktandvården i Östergötland valt att köpa utbildningsplatser från etablerade institutioner. Inom endodonti genomförs hela utbildningen vid Tandläkarhögskolan i Göteborg. Inom bettfysiologi, parodontologi, protetik och odontologisk radiologi tillämpas en ny utbildningsform med moderkliniker i Jönköping respektive Örebro och annex för delar av utbildningen i Linköping respektive Norrköping. Till de utbildningar vi bedriver gemensamt inom Landstingsförbundet har vi riksintag. När vi själva finansierar utbildningen har vi emellertid möjlighet att välja ut dem som ska utbildas. Vi vill naturligtvis att de vi utbildar också ska arbeta hos oss. Genom den nya moderklinik-/annexmodellen får vi bra kontinuitet i verksamheten och ST-tandläkarna (tandläkare i SpecialistTjänstgöring) behåller hela tiden kontakten med sin hemmaklinik, säger tandvårdsdirektör Raimo Pälvärinne, som också ser nya vidgade roller för de blivande specialisttandläkarna. Med de satsningar vi nu gör är vi väl försedda inför framtiden. Inom vissa områden har vi även diskuterat med andra landsting att kunna bidra med kompetens. I framtiden kommer vi säkert att ha ett ökat kompetensutbyte över landstingsgränserna, eftersom alla landsting inte själva kommer att ha alla specialiteter. Den utvecklingstrend vi ser idag är att alla delar av tandvården kommer att ha färre yrkesutövande tandläkare än idag. Det kan innebära att man köper tjänster, t.ex. genom distanskonsultationer via IT. På så sätt kan t.ex. en tandläkare i Jönköping, med specialintresse för rotfyllningar, skicka sina bilder på elektronisk väg till en av våra specialisttandläkare för bedömning. Tekniken finns redan tillgänglig i kommersiella system. Vi har för avsikt att prova detta under 2001, för att se vilka möjligheter det kan erbjuda. För att tillgodose patienternas behov av god tandvård, utan att förlora i effektivitet, måste vi hela tiden utveckla vårt arbetssätt. Det finns mycket att göra, det är bara vår egen fantasi som sätter begränsningar. Specialist i parodontologi med ny utbildningsform Carin Starkhammar-Johansson har just avslutat det första året av sin utbildning till specialisttandläkare i parodontologi, d.v.s. tandlossningssjukdomar. Utbildningen genomförs enligt den nya moderklinik-/annexmodellen, vilket innebär att de praktiska momenten genomförs på hemmakliniken i Linköping. Specialistcentrum för Oral Rehabilitering bedriver samordnad verksamhet inom parodontologi, oral protetik och bettfysiologi. Den teoretiska utbildningen ges i Jönköping, där man bedriver ett nära och mycket framgångsrikt samarbete med Göteborg. Detta har resulterat i en gemensam EUcertifiering för parodontologer. Brinnande intresse motiverar arbetsmödan Att som heltidsarbetande mamma till två små barn ge sig i kast med en lång och krävande specialisttandläkarutbildning, med ännu mer pendlande, långa studiedagar och tentamensperioder måste tyda på ett brinnande intresse. Jag har nog alltid varit intresserad av parodontologi och har alltid velat specialistutbilda mig. Jag gick ut Tandläkarhögskolan i Göteborg 1987 och har i huvudsak arbetat 10 år på Folktandvården Ödeshög. En stor del av tandvården där är vuxentandvård, vilket också ofta innefattar parodontologiska problem. När det så ordnades en 10-poängskurs i parodontologi var jag inte sen att söka, då främst med sikte på att bli resurstandläkare. Jag fick möjlighet att gå utbildningen tillsammans med sex kollegor och kom då i kontakt med Specialistcentrum för Oral Rehabilitering, berättar Carin Starkhammar-Johansson. Jag påbörjade ett litet forskningsprojekt kring kalciumantagonister som orsakar tillväxt i tandköttet, vilket stärkte intresset kring parodontologi ytterligare. Här handlar det också om sjukdomsbehandling och det är det som gör ämnet så intressant. Nu var jag helt säker på att om jag skulle specialistutbilda mig så skulle det bli till parodontolog och jag började även undersöka dessa möjligheter. Utbildning i världsklass Så småningom blev det en utbildningsplats tillgänglig och vid det laget var Carin Starkhammar-Johansson väl meriterad för att söka den. Nu kan hon se tillbaka och reflektera över sitt första år på väg mot specialistrollen. Det har varit roligt, men fruktansvärt jobbigt. Min man arbetar också heltid som tandläkare och jag måste nog erkänna att det inte existerar någon fritid utöver den tid vi ägnar åt barnen. Trots allt resande tycker jag det är ett suveränt bra utbildningssystem. Eftersom Jönköping är EU-certifierade, läser vi all litteratur på engelska och har också muntliga tentamina på engelska för utländska professorer. Det sätter naturligtvis extra press på oss, men i gengäld får vi en av de bästa utbildningarna i världen.

11 SPECIALISTTANDVÅRDEN 11 Carin Starkhammar-Johansson diskuterar behandlingen med sin tandsköterska Gun Nilsson, som agerar patient. Teoretiskt djup och praktiskt handlag Minst en dag i veckan ägnas helt åt teoretiska studier, cirka 70% av tiden är patientverksamhet. Parallellt genomförs randutbildningar inom andra odontologiska specialiteter och därutöver läser Carin Starkhammar-Johansson också immunologi i Göteborg. Två år av tuffa studier och resor mellan de olika studieorterna återstår innan hon på heltid kan ägna sig åt patienterna i Östergötland. Till parodontologen kommer patienter i olika sjukdomsstadier på remiss från allmäntandtandläkare inom såväl Folktandvården som privattandvården. Om förutsättningarna är de rätta, försöker vi naturligtvis i första hand behålla patienternas tänder. Vi vet idag att den bakomliggande orsaken till tandlossning är en bakterieinfektion, men det är bara patienter med nedsatt försvar som drabbas. Vad som påverkar motståndskraften är bara delvis känt och det pågår mycket genetisk forskning på området. Vi försöker så långt det är möjligt förhindra att tandlossningen fortskrider genom hygienbehandlingar, men som parodontolog får man också göra många kirurgiska behandlingar som ibland kan vara mycket komplicerade, förklarar Carin Starkhammar-Johansson. Jag trivdes bra som allmäntandläkare, men kände att jag ville fördjupa mig och få möjlighet till andra arbetsuppgifter, som t.ex. att hålla föredrag och utbildningar. Specialistrollen innebär att ständigt hålla sig uppdaterad och det är ett stort jobb i sig. Idag är informationstillgången i princip obegränsad, och det svåra är att välja det relevanta. Och som om det inte vore nog med specialistutbildningen på heltid, går Carin Starkhammar-Johansson också en utbildning i forskningsmetodik. För här lämnas inget åt slumpen. Specialist i endodonti med rötterna i Östergötland På tandläkarhögskolan i Göteborg utbildar sig Fredrik Frisk till specialisttandläkare i endodonti (rotbehandling). Att Fredrik Frisk skulle bli tandläkare fick han klart för sig en bit in på gymnasiet, eftersom han alltid varit intresserad av biologi och samtidigt gärna ville jobba med händerna. Efter tandläkarexamen i Göteborg 1996 kom han tillbaka till Östergötland, där han har sina rötter, och gjorde sina första erfarenheter som tandläkare i Mjölby, Ljungsbro och Borensberg. Ett gyllene tillfälle till specialistutbildning Ett erbjudande om vikariat på endodontikliniken i Göteborg hösten 1998 blev sedan nyckeln till en ovanligt tidig specialistkarriär.

12 SPECIALISTTANDVÅRDEN 12 Redan under min grundutbildning blev jag intresserad av endodonti och skrev en del uppsatser i ämnet. Jag behöll kontakten med Göteborg under de första åren i Östergötland och närde också planer på att specialisera mig tidigt. Fördelen är att grundutbildningen fortfarande känns fräsch. Nackdelen är att man inte har sett så mycket av den praktiska verksamheten. Under vikariatet i Göteborg tänkte jag att jag kanske skulle kunna fånga tillfället i flykten. Genom ömsesidig välvilja mellan Folktandvården och högskolan fick jag möjligheten att påbörja en specialistutbildning vårterminen 1999, berättar Fredrik Frisk. Studier, klinikarbete och forskning Fredrik Frisk går hela sin treåriga utbildning i Göteborg, med undantag för randutbildningen i oral kirurgi som ges i Norrköping. Med grundutbildningen så nära i tiden tycker han det känns lite grand som att komma hem igen. Vi har en god stämning på kliniken och får en väldigt bra utbildning med väl avvägd blandning av teoretiska studier och kliniskt arbete. Varje vecka arbetar vi två och en halv dag med patienter på kliniken, en halvdag ägnas åt seminarier och en heldag åt randutbildning i andra specialiteter. Jag ägnar också en dag i veckan åt ett forskningsprojekt som ska presenteras i en licentiatavhandling. Jag har inte någon omfattande kontakt med Folktandvården hemma i Östergötland, förutom randutbildningen i Norrköping, men jag vet i alla fall redan nu var jag ska tjänstgöra när jag är klar med utbildningen, säger Fredrik Frisk. Pågående ST-tandläkarutbildningar I december 2001 blir Fredrik Frisk specialisttandläkare i endodonti och samtidigt tar Folktandvården i Östergötland ytterligare ett steg framåt i den omfattande satsningen på förnyad och vidgad specialistkompetens. Specialitet Utbildningsort Utbildningen klar Bettfysiologi: Kerstin Wahlund Linköping januari 2002 Endodonti (rotbehandling): Fredrik Frisk Göteborg december 2002 Oral kirurgi (käkkirurgi): Jahan Abtahi US, Linköping januari 2003 Ioannis Magounakis US, Linköping januari 2003 Odontologisk radiologi: Eva Klintström Linköping-Jönköping maj 2003 Oral protetik: Pernilla Larsson Linköping-Jönköping våren 2004 Gabriella Skage Norrköping-Örebro 2004 Ortodonti (tandreglering): Ali Daryani Linköping sommaren 2002 Yvonne Forsman Linköping sommaren 2002 Anna-Kari Hajati Linköping sommaren 2002 Parodontologi (tandlossningssjukdomar): Carin Starkhammar- Johansson Linköping-Jönköping våren 2003 Fredrik Frisk Foto: Nicklas Engdahl

13 MILJÖBOKSLUT Miljö 2000 Miljöarbetet bedrivs enligt Miljöpolitisk ledningsplan för Landstinget och Folktandvårdens Miljöpolicy med miljöplan. Miljöpolicy Miljöpolicyn beskriver ansvarsfördelningen mellan tandvårdsdirektör och chefer inom respektive klinik/enhet. Målen i miljöplanen är uppdelade i inriktningsmål, som i dagsläget inte är mätbara, och mätbara mål. De mätbara målen är väl definierade och har under 2000 uppfyllts i avsedd omfattning. I Folktandvårdens måldokument Värderingar och Mål är Den miljövänliga tandvården en av sex hörnstenar i verksamheten. Miljöhandledning Miljöhandledning för Folktandvården i Östergötland är ett komplement till miljöpolicyn. I denna skrift beskrivs mer konkret miljöaspekter vid upphandlingar och inköp av varor och tjänster, rutiner för handhavande av för miljön farliga produkter, källsortering, skrotning och omhändertagande av olika typer av avfall, instruktioner för mätning av kvicksilver i avloppsvatten, anvisningar om journalföring av miljöaktiviteter m.m. En årlig sammanställning över mängden farligt avfall ingår i journalföringen. Checklista Som en ytterligare hjälp i miljöarbetet finns en checklista som möjliggör en enkel kartläggning och uppföljning av miljöarbetet. Den fokuserar både på vad som gjorts och vad som återstår att göra. Miljöombud och miljöhandledare Varje Folktandvårdsenhet har ett miljöombud. Av dessa ombud har tolv personer utbildats till miljöhandledare via Landstingets utbildningsenhet. Miljöhandledare och miljöombud har under hösten deltagit i Landstingets miljödag. Praktiskt arbete Källsortering sker på samtliga enheter. Problemen uppstår när avfallet ska lämnas vidare. Det är stora skillnader i hantering mellan de olika kommunerna och lokala lösningar måste utarbetas av respektive Folktandvårdsenhet/kommun. Ofta får personalen själva ta med sig avfallet till uppsamlingsstationer. Folktandvårdsklinikerna inom Mjölby kommun har under 1999 och 2000 ingått i ett lokalt investeringsprogram för ekologisk omställning, där kommunen erhållit statligt bidrag från Miljödepartementet. De tre Folktandvårdsklinikerna Mjölby, Skänninge och Mantorp har deltagit med ett källsorteringsprojekt. Projektet är nu avslutat och utvärdering kommer att ske. Användningen av amalgam är idag mycket liten. Utbyte av gamla tandfyllningar gör dock att det ändå hanteras en hel del amalgam. För att förhindra att amalgam kommer ut i kommunernas avloppsanläggningar finns amalgamavskiljare och partikelfällor installerade vid samtliga kliniker. Utbyte av avskiljare och omhändertagande av avfallet sker kontinuerligt och avfallsmängderna mäts. Istället för att sammankalla medarbetare från hela organisationen till informationsmöten sker kontinuerlig information via intern TV och användningen av elektronisk post ökar. I samband med om- och nybyggnader planeras alltid för källsortering och byggmaterial återanvänds i möjligaste mån. Lämnade tandvårdslokaler saneras med avseende på kvicksilver och övrigt farligt avfall i avloppsanläggningar. Under 2000 har sanering skett vid klinikerna Klockaretorpet, Norrköping, Lilla Torget, Linköping, Borensberg och Linghem i samband med flyttning av verksamhet respektive ombyggnader. Miljörevision Extern miljörevision har tidigare genomförts på de kliniker som ingått i projektet Miljövänlig tandvårdsklinik. Sedan 1999 genomförs interna miljörevisioner av några av Folktandvårdens handledare. Under 2000 har miljörevision utförts på tolv kliniker. Samtliga övriga kliniker kommer successivt att få motsvarande revision. Syftet med miljörevisionen är att avgöra i vilken omfattning Folktandvårdens miljöledningssystem är infört och fungerar i drift i verksamheten att identifiera förhållanden i miljöledningssystemet och i klinikernas verksamhet som ger möjlighet till förbättringar avseende miljöarbetet att lyfta fram goda exempel och sprida dessa vidare inom Folktandvårdens verksamhet. Östgötahälsan har på uppdrag av Landstinget genomfört miljörevision vid Folktandvården Valdemarsvik. Revisionsrapporterna visar att miljöarbetet bedrivs enligt Landstingets och Folktandvårdens policy och riktlinjer. I miljöfrågor bedrivs ett nära samarbete med Östgötahälsan och Folktandvården har en representant i Landstingets miljönätverk. Tandvårdsklinikernas miljöarbete redovisas till tandvårdsdirektören i samband med verksamhetsuppföljningar. Omhändertaget farligt avfall I samband med bokslut lämnar varje Folktandvårdsklinik uppgift om mängden farligt avfall som omhändertagits under året. Utifrån dessa uppgifter görs en sammanställning som omfattar ett femtontal olika för miljön farliga produkter. Av dessa kan nämnas Amalgam*) 270 kg 176 kg Blyfolie 417 kg 380 kg Framkallningsoch fixeringsvätska liter liter Omhändertaget amalgam vid sanering ingår ej i ovanstående siffror. *) Amalgam i avskiljare, partikelfällor, diskbänksavskiljare samt hög- och låghaltigt amalgam. 13

14 KOMPETENSBOKSLUT Kompetensutveckling en viktig framgångsfaktor 14 I syfte att klara av vårt uppdrag är det av största vikt att kunna erbjuda hög kvalitet på vår kompetensutveckling. Flera strategiska satsningar görs på centralt initiativ och kompletteras med klinikernas egna lokala behov och förutsättningar. den kompetens vi har på bästa sätt för att skapa en god arbetsmiljö. En kompetensenkät genomfördes under hösten 2000 angående delegering, kompetensanvändning och vilka möjligheter till påverkan och utveckling olika yrkesgrupper såg i arbetet. Odontologi En stor satsning har under flera år gjorts på 5-poängsutbildningar för tandsköterskor och tandhygienister i samarbete med Hälsouniversitetet och den har fortsatt även under Det innebär att 60% av våra tandsköterskor har minst en 5- poängsutbildning med varierande inriktning. Under året har en 5-poängsutbildning i allmänmedicin och sjukhustandvård för tandsköterskor och tandhygienister genomförts. PBL-konceptet (PBL = ProblemBaserat Lärande) tillämpades för första gången i denna utbildning. Sjukhustandläkarna och intresserade allmäntandläkare har genomgått en 20- poängsutbildning med medicinsk inriktning, även denna i samarbete med Hälsouniversitetet. Vi bedriver också specialistutbildning med för närvarande 11 tandläkare inom alla områden utom pedodonti. Tandhygienistutbildning på distans Under 2000 fattades beslut om att erbjuda våra tandsköterskor utbildning till tandhygienist på distans. Många anmälde sitt intresse och 21 medarbetare togs ut. Under 2001 anordnas förberedande utbildningar för de blivande studenterna och informationsträffar för deras klinikchefer. Tandhygienistutbildningen kommer att ske i samarbete med Karlstads Universitet och påbörjas i slutet av Chefsutvecklingsprogram och ledarskap I en kunskapsorganisation som Folktandvården är en fortsatt intensifiering av utveckling av ledarskapet en viktig framgångsfaktor. Ett chefsutvecklingsprogram startades i augusti 2000 på temat Att leda med tydliga strategier. Syftet är att fördjupa kunskapen om ledarskap och stärka samarbetet mellan klinikerna. Målgruppen är samtliga klinik- och centrumchefer. LiF II Ledarskap i Folktandvården avslutades. Det är ett utvecklingsprogram för olika yrkeskategorier, som i framtiden är intresserade av att ta sig an chefs- och projektledaruppdrag. Fortbildningsrådets aktiviteter Att delta i Fortbildningsrådets kurser har även under 2000 varit mycket populärt. Rådet har arrangerat 17 olika kurser i framförallt odontologiska ämnen. Totalt deltog knappt 500 personer från Folktandvården och cirka 100 från den privata sektorn. Kvalitet Arbetet med vår kvalitetsutveckling fortsätter. FTV Hageby och FTV Ektorp, Norrköping, har under 2000 genomgått examinatorsutbildning i Landstingsförbundets kvalitetssystem QUL. Arbetsmiljö Temat för 2000 års skyddsrond var liksom 1999 den psykosociala arbetsmiljön. Samarbetet med Östgötahälsan när det gäller stresshantering, som initierades efter 1999 års skyddsrond, pågår fortfarande. Merparten av klinikerna arbetade under 2000 med stresshantering med hjälp av personal från Östgötahälsan. Arbetet med säkerhet i receptionen på våra kliniker har påbörjats. En kartläggning av vilken säkerhetsutrustning som finns, exempelvis kassaskåp, larm och sedelbox samt hur mycket pengar som hanteras, har genomförts under året. Målsättningen är att gemensamma rutiner för säkerhet och hantering av pengar ska utarbetas under Arbetssituationen upplevs som problematisk och bristen på framför allt tandläkare är idag ett bekymmer på flera kliniker. Det är därför viktigt att vi använder Administrativa utbildningar Komrev har gjort en revision, som resulterade i att repetitionsutbildningar i lönesystemet PALETT ska genomföras varje år. Utbildning i vårt tandvårdssystem Syster Fluorence (SF) har också erbjudits kontinuerligt under året. Under våren har även informationsträffar angående tandvårdsreformen och praktiskt handhavande i SF erbjudits klinikerna. Introduktionsprogram Nyanställda har bjudits in till ett antal tematräffar. Syftet är att man som ny medarbetare i Folktandvården i Östergötland ska lära känna verksamheten och få en helhetsbild av sin nya arbetsgivare. Antal utbildningsdagar i snitt 2000 För nedanstående kategorier kan vi redovisa genomsnittlig tid för egen utbildning. Uppgifterna är hämtade från klinikernas tidrapportering i tandvårdssystemet Syster Fluorence (allmäntandvården) och verksamhetsuppföljningen (specialisttandvården): Allmäntandvården Dagar per anställd Distriktstandläkare 9 Tandhygienister 6 Tandsköterskor 5 Specialisttandvården Specialisttandläkare 10 Tandhygienister 10 Tandsköterskor 8

15 VERKSAMHETEN I SIFFROR Verksamheten i siffror 15

16 VERKSAMHETEN I SIFFROR Ekonomi Resultatet 2000 är plus 3,3 miljoner kronor. Årets resultat före resultatdelning är 9,8 miljoner kronor, av detta går 3,3 miljoner som resultatlön till alla medarbetare, via Personalstiftelsen och 3,3 miljoner går till Landstinget. Kostnaden för resultatlönen ingår i övriga personalkostnader och kostnaden till Landstinget ingår i övriga kostnader. Folktandvårdens eget kapital uppgår till 38,2 miljoner kronor vid utgången av Omsättningen (totala intäkter) har ökat med 14,5 miljoner kronor i förhållande till Ersättningen från Försäkringskassan har minskat med 1,1 miljoner kronor och patientintäkterna har ökat med 3,4 miljoner. Ersättningen från Primär- och tandvårdsnämnden (från och med Hälso- och sjukvårdsnämnden) har indexuppräknats. Tandläkarnas genomsnittliga behandlingstid för fullständigt behandlade barn och ungdomar har minskat något 2000 och ligger runt 50 minuter. Behandlingstiden inom vuxentandvård har minskat med 4 minuter per fullständigt behandlad patient till 1 timme och 45 minuter. Den kliniska tiden har ökat något jämfört med Remissflödet till specialisttandvården har ökat under året inom de flesta specialiteter utom för ortodontin där remissantalet minskat, på grund av tillfälligt minskad tillgänglighet till specialisttandläkare. Antalet färdigbehandlade patienter 2000 inom specialisttandvården ligger i nivå med fjolårets. Under 2000 har vissa specialisttandläkarvakanser återbesatts. Kostnader för köpt verksamhet från Universitetssjukhuset (US) för käkkirurgisk verksamhet och odontologisk röntgen uppgår 2000 till 16,1 miljoner, en likartad nivå som under Kostnaden för köpt tandteknik har ökat med 1,0 miljoner kronor jämfört med Detta beror på att tandteknisk verksamhet i egen regi till största delen upphört. Kostnaden uppgick 2000 till 13,4 miljoner kronor. På Folktandvårdens initiativ och enligt beslut i landstingsstyrelsen, belastas Folktandvården med moms från och med Momskostnaden är 7,1 miljoner kronor Momsbelagda kostnader är material, tjänster och avskrivningar på 1999 och 2000 års investeringar. Ersättning för forskning som beviljats av Folktandvårdens forskningsråd har utbetalats med totalt 1,5 miljoner kronor, varav drygt 0,5 miljoner kronor har utbetalats till tandvårdsenheter inom US. EU-projekt inom Växtkraft Mål 4 har under året bedrivits till en kostnad av drygt 0,1 miljoner kronor. Projekt har genomförts vid kliniken i Åtvidaberg. Landstingsgemensamma kostnader har under året fördelats ut på de olika produktionsenheterna och redovisas som en övrig verksamhetskostnad på 9,5 miljoner. Ombyggnationerna har under 2000 varit av något mindre omfattning än under 1999 och kostnaderna har totalt uppgått till 3,3 miljoner kronor. Större ombyggnationer har skett för allmäntandvårdsklinikerna i Finspång och Borensberg. Investeringskostnaderna 2000 på totalt 7,7 miljoner fördelar sig på 7,3 miljoner för utbyte av tandvårdsutrustning och 0,4 miljoner för viss datorutrustning och medicinteknisk apparatur. Mer omfattande utbyte av tandvårdsutrustning har skett på Folktandvårdsklinikerna i Borensberg, Finspång, Hageby och Kvarnen. Under året har datorutrustning till ett värde av 3,4 miljoner överförts till Landstingets IT-enhet. Kostnaden för garantipensioner under 2000 har varit 3,3 miljoner kronor. Allmäntandvård Bilden visar utvecklingen av antalet fullständigt behandlade patienter i kombination med antalet tandläkartimmar. Specialisttandvård Bilden visar utvecklingen av antalet remisser och patientbesök i kombination med antalet tandläkartimmar. Antal/ timmar Antal/ timmar Antal fullständigt behandlade Timmar tandläkartid Antal remisser Timmar tandläkartid Antal patientbesök

17 VERKSAMHETEN I SIFFROR Resultaträkning (tusental kronor) Budget 2000 Bokslut 2000 Bokslut 1999 %-förändring 2000/1999 Intäkter: Patientavgifter % Såld tandvård till Hälso- o Sjukvårdsnämnden 1) % Såld tandvård till övriga 2) % Såld utbildning till övriga % Såld service till övriga >100% Statsbidrag 3) % Sålt material, varor, övriga intäkter % Summa intäkter % 17 Kostnader: Lönekostnader % Arbetsgivaravgifter % Övriga personalkostnader 4) % Summa personalkostnader % Köpt verksamhet, bidrag, ersättningar % Material och varor % Lämnade bidrag 5) % Övriga verksamhetskostnader 6) % Övriga kostnader Summa övriga kostnader % Summa kostnader % Avskrivningar % Netto >100% Finansiella intäkter % Finansiella kostnader % Årets resultat 7) >100% Bokslut 2000 Bokslut 1999 %-förändring 2000/1999 Tillförda medel: Årets resultat >100% Justering för avskrivningar % Förändring av förråd > - 100% Ökning av kortfristiga skulder % Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 8) % IT-enhetens övertagande av utrustning 9) >100% Summa tillförda medel % Använda medel: Nettoinvesteringar 10) % Förändring av kortfristiga fordringar > - 100% Utbetalning resultat 1999 till finansförvaltningen 627 >100% Summa använda medel % Förändring av likvida medel >100% Förklaring till noter se sid 19. Finansieringsanalys (tusental kronor)

18 VERKSAMHETEN I SIFFROR Balansräkning (tusental kronor) TILLGÅNGAR Bokslut 2000 Bokslut 1999 %-förändring 2000/ Anläggningstillgångar: Inventarier % Datorutrustning 9) > - 100% Medicinteknisk apparatur % Summa anläggningstillgångar 8) % Omsättningstillgångar: Förråd % Kundfordringar % Övriga kortfristiga fordringar % Interimsfordringar % Likvida medel 11) > 100% Summa omsättningstillgångar % Summa tillgångar % SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital: Balanserat eget kapital % Årets förändring > 100% Summa eget kapital x) % Kortfristiga skulder: Leverantörsskulder % Prel.skatt och övriga löneavdrag 1 100% Skulder till personal % Interimsskulder % Övriga kortfristiga skulder % Summa kortfristiga skulder % Summa skulder % Summa skulder och eget kapital % x) därav: rörelsekapital % anläggningskapital % Förklaring till noter se sid 19. Investeringsredovisning (tusental kronor) Bokslut 2000 Bokslut 1999 %-förändring 2000/1999 Inventarier % Datorutrustning % Medicinteknisk apparatur % Summa 10) %

19 VERKSAMHETEN I SIFFROR Noter och kommentarer Belopp i tusental kronor om inget annat anges utgör ersättning för uppsökande verksamhet för äldre och funktionshindrade Reducerar vi intäkten med den uppsökande verksamheten är förändringen endast 2%. 2 Här ingår ersättning för såld tandvård till Försäkringskassan, för 2000 och för Statsbidraget gäller särskilt bidrag moms 6%. 4 Övriga personalkostnader har belastats med resultatdelning till personalstiftelsen med för 2000 och för (7.256 avser resultatdelning för år 1998 och 1999). 5 I lämnade bidrag ingår momskostnad med för 2000 och för I övriga verksamhetskostnader ingår bl. a landstingsgemensamma kostnader med för 2000 och för Dessutom ingår kostnader för IT-infrastruktur med och Landstingets 1/3-del av resultatdelningen med för Årets resultat är Av detta har bokförts som kostnad till personalstiftelsen och som kostnad till Landstinget. Redovisat resultat blir således Utrangering av anläggningstillgångar har under året skett med Datorutrustning har överförts till Landstingets IT-enhet till ett värde av Minskningen av nettoinvesteringarna beror på att IT-enheten äger den mesta datorutrustningen och vi hyr densamma. En ökning av investeringar av inventarier har skett i samband med ombyggnationer. 11 Ökningen av likvida medel beror på resultatet samt att ITenheten har löst in datorutrustning och att kortfristiga skulder har ökat. 19 Personalstatistik Antal anställda personer varav vikarier Antal anställda omräknat till heltid andel kvinnor 87% 86% 89% 88% 88% andel heltidstjänster 85% 81% 81% 81% 80% Sparade semesterdagar Antal anställda Tandläkare Tandsköterskor Tandvårdsbiträden Tandhygienister Tandtekniker Driftservicepersonal Röntgenpersonal Administrativ personal

20 Landstingets organisation 2001 Patient- och förtroendenämnden Landstingsfullmäktige Utskott Revisorer Forskningsberedning Regionalberedning Personalberedning Västra länsberedningen Centrala länsberedningen Medicinsk programberedning Östra länsberedningen Folkhälsoberedning Landstingsdirektör Landstingsstyrelsen Rådsberedning Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingets kansli Styrelsen för Lunnevads Folkhögskola Ambulanssjukvården Prioriteringscentrum Naturbruksgymnasiet Smärt- och rehabiliteringscentrum Folkhälsovetenskapligt centrum Berzelius Clinical Research Centre Vårdcentraler/ annan primärvård I-centrum ST-utbildning A-centrum Lasarettet i Motala Folktandvården i Östergötland Folktandvården är öppen för alla - såväl barn och ungdomar som vuxna! Alla östgötar med akuta besvär kan nå Folktandvården alla dagar på journumret 112. Av länets totalt innevånare väljer cirka 52% av tandvårdskonsumenterna Folktandvården. Från och med 1994 får barn och ungdomar välja om de vill få sin tandvård inom Folktandvården eller inom privat tandvård. Cirka 90% av länets 3-åringar valde Folktandvården under Folktandvården har ett s.k. områdesansvar för alla barn och ungdomar i länet. Områdesansvaret innebär bl.a. att alla barn och ungdomar ska erbjudas information och kunskap om tandhälsa, såväl enskilt som i olika grupper, t.ex. daghem och skolor m.m. Folktandvården erbjuder dessutom tandvård till den vuxna befolkningen enligt regler för det allmänna tandvårdsstödet. Patienten betalar antingen hela eller en del av kostnaden enligt en fastställd taxa, som är gemensam för alla Folktandvårdens kliniker i länet. Försäkringskassan eller Landstinget står för den resterande delen. Folktandvården har också en väl utbyggd specialisttandvård inom länet. En patient kan erhålla specialisttandvård efter remiss från allmäntandläkare. Folktandvården bedriver också, genom av Landstinget i konkurrens upphandlade uppdrag, tandvård för särskilda vuxna patientgrupper. Det rör sig om uppsökande tandvård på vårdhem, äldreboende m.m., med efterföljande nödvändig tandvård till de som så önskar. Folktandvården är en enhet inom Landstinget i Östergötland och har cirka 690 medarbetare på ett 40-tal enheter med eget resultatansvar. Universitetssjukhuset Barn- och kvinnocentrum Psykiatricentrum Medicinkirurgicentrum Kirurgicentrum Medicincentrum Laboratoriemedicin Östergötland Vrinnevisjukhuset Kvinno- Barn Sinnescentrum Stöd- och serviceenheter Folktandvården Hälso- och sjukvården i Finspång O-centrum Länsbibliotek Östergötland Landstingets habilitering CQ Centrum för verksamhetsutveckling Katastrofmedicinskt centrum Yrkes- och miljömedicinskt centrum Landstingets övergripande uppdrag är att utifrån en etisk och demokratisk grund om människors absoluta, okränkbara och lika värde utveckla en god hälso- och sjukvård och tandvård utifrån befolkningens behov som befrämjar medborgarnas VADSTENA hälsa SKÄNNINGE stärka den representativa demokratin, utveckla ÖDESHÖG idéer och arbetsformer som svarar mot medborgarnas behov och krav finna former för att inför medborgarna tydliggöra Landstingets ansvar skapa länkar mellan medborgarna och de politiska företrädarna för att öka kunskapen om samhället och demokratin Lunnevads folkhögskola Centrum för psykiatri och Rekonstruktionscentrum samhällsmedicin Neurocentrum Hjärtcentrum Hjälpmedelscentrum Meditrina BORENSBERG FINSPÅNG SKÄRBLACKA LJUNGSBRO ÅBY KOLMÅRDEN Ö HUSBY NORRKÖPING LINGHEM MOTALA SÖDERKÖPING MANTORP LINKÖPING MJÖLBY ÅTVIDABERG VALDEMARSVIK BOXHOLM ÖSTERBYMO RIMFORSA som regionalt forum främja en ekologiskt hållbar utveckling i Östergötland och tillväxt för ökat välstånd och bättre livsvillkor, allt detta i ett för änderligt Europa i övrigt fullgöra de uppgifter som definierats av riksdagen. För att finansiera Landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som Landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till cirka medarbetare. Bruttoomslutningen år 2000 var cirka 7 miljarder kronor. KISA Allmäntandvård Sjukhustandvård Specialisttandvård Östergötland Box Linköping Tel Fax E-post: folktandvarden@lio.se Tryckt på miljövänligt papper.