Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013"

Transkript

1 Strama Västmanland och Läkemedelskommittén Samverkan mot antibiotikaresistens Antibiotika Rekommendationer och behandlingsmål

2 förord Landstingets Stramagrupp, Strama Västmanland, presenterar här aktuella antibiotikarekommendationer. Häftet ersätter den förra versionen från I samtliga landsting finns Stramagrupper, som inrättats med det övergripande målet att optimera antibiotikaprofylax och -terapi för att bromsa/minska uppkomst och spridning av ytterligare antibiotikaresistens. Förhoppningen är att trenden med resistensutveckling skall brytas, så att medlen även på sikt kan behålla sin slagkraft. Som tidigare kompletteras häftet med speciella separata fickversioner för öppen och sluten vård. Det är vår förhoppning att rekommendationerna skall vara till nytta i första hand vid terapival utifrån ställd diagnos. Ambitionen är också att ur olika aspekter belysa preparatens styrka och svagheter och villkoren för optimalt bruk. De rekommendationer som ges i detta häfte är giltiga för den stora majoriteten av patienter. I vissa fall t ex då patienten lider av immunbrist, njur- eller leversvikt, tidigare odlingar visat ett ofördelaktigt resistensmönster etc kan det vara motiverat att frångå dessa. För Strama Västmanland och Läkemedelskommittén September 2012 JESPER ERICSSON JAN SMEDJEGÅRD INGE ERIKSSON Stramaläkare slutenvård Ordförande Strama Ordförande Överläkare, Västmanland Läkemedelskommittén infektionskliniken Smittskyddsläkare Västmanland 1

3 innehåll Författarnas förord...2 Strama Västmanland...4 Om antibiotikaterapi och problempatogener...6 Rekommenderade antibiotikaval vid vissa infektioner Övre luftvägar...13 Nedre luftvägar...15 Leder och skelett Centrala nervsystemet...19 Hud och mjukdelar...20 Bukinfektioner...24 Enteriter...25 Urinvägar...26 Blodbanor...30 STI Mykoser...32 Virusinfektioner...33 Profylaktisk antibiotikabehandling inom sjukvård och tandvård...35 Rekommenderade preparat aminoglykosider...38 amoxicillin...39 bensylpenicilin...39 cefotaxim/ceftriaxon...40 ciprofloxacin...40 doxycyklin...41 erytromycin...42 flukonazol...42 isoxapenicilliner...43 klindamycin...43 meropenem...44 metronidazol...44 nitrofurantoin...45 penicillin V...45 piperacillin-tazobaktam...46 pivmecillinam...47 retapamulin...47 trimetoprim-sulfametoxazol...48 trimetoprim...48 valaciklovir vankomycin...49 Kommentarer till ej rekommenderade preparat Farmakodynamik, farmakokinetik och klinisk effekt Farmakokinetiska parametrar Antibiotika och födointag...62 Utsöndring och metobolism...64 Penicillinallergi...66 Ytterligare information och fördjupning

4 Samverkan mot antibiotikaresistens Strama Västmanland Verksamhet Nationella Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) bildades Året efter startades de lokala Stramagrupperna. År 2006 antog riksdagen den nationella Strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar där ett flertal aktiviteter inklusive några lagändringar inom detta område beskrivs. I och med att Smittskyddsinstitutet omorganiserades 2010 kom Stramaenheten som tidigare varit helt autonom att inlemmas i SMIs organisation. Strama Västmanland bildades I september 2009 fick Strama ett tillfälligt budgetanslag motsvarande en halv överläkartjänst. Sedan 2011 har tjänsteutrymmet permanentats och två tillsvidaretjänster på 25 procent har inrättats med inriktning på öppenrespektive slutenvård. Strama ingår organisatoriskt i enheten för smittskydd och vårdhygien. De båda tjänsterna möjliggör ett intensifierat arbete med antibiotikafrågor, i och med att läkarna kan komma ut och informera på varje enskild klinik och vårdcentral. Stramagruppen består av medlemmar med kompetens inom infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi, allmänmedicin, smittskydd, vårdhygien, farmaci, barn- och ungdomsmedicin, öronnäsa-halsspecialiteten samt kommunikation. Stramagruppen utgör läkemedelskommitténs expertgrupp Infektionssjukdomar. Arbetet med att följa och analysera antibiotikaförbrukning och resistensutveckling och att utforma lokala rekommendationer för behandling och profylax med antibiotika sker i nära samverkan med läkemedelskommittén och läkemedelsenheten. Mål för verksamheten Optimera användning av antibiotika vid profylax och terapi. Bromsa/minska uppkomst och spridning av antibiotikaresistens. Tillsammans med vårdhygien och smittskydd arbeta för att minska uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Metoder för att uppnå målen Följa antibiotikaförsäljningen Följa resistensläget Utgöra remissinstans för sjukvårdens olika antibiotikapolicies Verka för att handlingsprogram, som syftar till att förhindra spridning av antibiotikaresistens, utarbetas Löpande besöka avdelningar och vårdcentraler och ge en direkt riktad feedback på antibiotikaförskrivningen. Denna baseras på lokala förskrivnings- och resistenssiffror Sprida skriftlig information bl a i form av artiklar i läkemedelskommitténs och smittskyddsenhetens tidskrifter Läkemedelsbulletinen och Mistluren Arrangera utbildningar Stimulera och delta i forskningsprojekt Bistå Stramarådet med kunskap och arbete 4

5 Strama Västmanland arbetsutskott våren 2012 JAN SMEDJEGÅRD smittskyddsläkare ordförande JESPER ERICSSON överläkare Infektionskliniken Stramaläkare slutenvård CARINA WESTBERG informationsapotekare Läkemedelsenheten, sekreterare HANS NELD familjeläkare Skinnskatteberg Stramaläkare öppenvård 5

6 OM ANTIBIOTIKATERAPI OCH PROBLEMPATOGENER Mängden resistenta bakterier i samhället ökar hela tiden och trots att vi i Sverige länge varit jämförelsevis förskonade börjar vi nu också se följderna av detta i form av nosokomial spridning av resistenta kloner, t ex VRE-utbrottet i Västmanland, Halland och Stockholm, och i form av patienter som har infektioner orsakade av resistenta bakterier. I en enkät utskickad av Stramas centrala kansli till samtliga lokala Stramagrupper 2009 ställdes bland annat frågan om man behövt vårda patienter med förhållandevis banala åkommor såsom nedre UVI inneliggande p g a avsaknad av perorala antibiotikaalternativ. Frågan besvarades med Ja från 19 av 19 tillfrågade. I Sydeuropa är situationen mångdubbelt värre. Andelen MRSA av invasiva stafylokockisolat är i många länder mellan 25 % och 50 %. Andelen Klebsiella pneumoniae som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner är i en del länder >50 %. I Sydeuropa ser man också nästa våg av resistenta bakterier, tex Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter baumanni som är resistenta mot karbapenemer, och i somliga fall panresistenta, d.v.s. inget antibiotika biter på dessa bakterier. Sedan ett par år tillbaka har man även i Sverige haft enstaka fall av ESBLbildande E. coli och Klebsiella pneumoniae som bildar ett enzym med utvidgat spektrum som även bryter ned karbapenemer; ESBL-carba. Det rör sig i de flesta fallen om enstaka importerade fall. Fyndet är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen och smittspårning skall utföras. Hitinitills har vi inte haft något fall i Västmanland. Antibiotika påverkar bakterierna på två principiellt olika vis när det gäller att selektera fram resistens. Dels kan en bakteriestam under påverkan av antibiotika mutera och de resistenta mutanterna får då en direkt överlevnadsfördel och tillväxer i takt med att de känsliga bakterierna dödas av antibiotikan. Om mutationen inte innebär en nackdel i övrigt för bakterien så kommer den att få ett manifest fäste hos bäraren, under förutsättning att patienten överlevt infektionen. Detta med en de novo uppkommen resistens är ovanligt för många bakterier men kan t ex ses hos Pseudomonas aeruginosa. Det betydligt vanligare scenariot är att en frisk människa blir bärare av en mindre mängd resistenta bakterier i den normala bakteriefloran i tarmen eller på huden. Detta kan ske när man är inlagd på sjukhus eller under en vanlig semesterresa till t ex Thailand där dessa bakterier är mycket vanligt förekommande. När man sedan behandlas med antibiotika påverkas normalfloran i tarmen mer eller mindre och de resistenta bakterierna får återigen en överlevnadsfördel. Detta är i de allra flesta fall ofarligt, men i och med att man bär på bakterierna löper man ökad risk att drabbas av en infektion orsakad av dessa i samband med kirurgi eller om immunförsvaret av någon anledning sätts ned. Ju fler bärare av resistenta bakterier vi får i samhället desto större är risken att dessa etablerar sig på sjukhusen och att vi får en nosokomial spridning av resistenta bakterier. 6

7 De senaste åren har den svenska sjukvården utsatts för ett brutalt uppvaknade. Den ena multiresistenta bakterien efter den andra har dykt upp på scenen, och inte bara tagit stora resurser i anspråk, utan också visat sig kunna direkt påverka utgången för patienter i negativ riktning. När väl MRSA blivit ett känt begrepp inom sjukvården och den värsta paniken lagt sig dök ett mångdubbelt större problem upp; ESBLbildande gramnegativa bakterier, framör allt E. coli och Klebsiella pneumoniae. Dessa bakterier är resistenta mot cefalosporiner, och i vissa fall även mot kombinationen piperacillin-tazobaktam och aminoglykosider. Då många stammar också är korsresisenta mot kinoloner och trimetoprim/sulfa återstår bara karbapenemer att behandla infektionerna med. I början av 2008 dök de första fallen av Vankomycin Resistenta Enterokocker, VRE upp i Västmanland. Nu har över 260 patienter konstaterats vara bärare av VRE. Endast ett fåtal har varit kliniskt sjuka. Utbrottet på Västmanlands sjukhus Västerås har visat sig vara en del av en större epidemi som började i Stockholm på Huddinge Sjukhus 2007 och förutom Stockholmsregionen och Västmanland är även Halland drabbat. Den procentuella andelen resistenta bakterier är fortfarande så låg att det inte motiverar några ändringar av den empiriska antibiotikaterapin, men fortsatt hög vaksamhet är av stor vikt, då vi sett exempel från andra länder där ökningen av resistenta bakterier gått mycket fort när en kritisk massa uppnåtts. Förutom dessa mer kända problembakterier sker en mer gradvis resistensutveckling hos en del av våra vanligaste patogener. Resistensen hos bland annat E.coli och Haemophlius influenzae följs årligen av Smittskyddsinstitutet och publiceras i deras årliga rapport Swedres. Där kan man se att det bland E. coli nationellt föreligger en ca 20 procentig resistens mot trimetoprim-sulfa och ca 15 % resistens mot kinolonen nalidixin.. Liknande lokala siffror återfinns i Västmanland. När det gäller Haemophilus influenzae så finns det både nationellt och lokalt ca ca 20 % av stammarna som är resistenta mot amoxicillin/ampicillin. Ett fåtal stammar uppvisar också resistens mot cefotaxim. Mot bakgrund av detta är det av största vikt att minska den totala antibiotikakonsumtionen i samhället. ÖPPENVÅRD När ska man använda antibiotika ett paradigmskifte Som ett led i arbetet med att minska totalkonsumtionen har Strama/SMI tillsammans med SKL satt upp ett långsiktigt mål att minska förskrivningen av antibiotika i öppenvård till 250 recept per 1000 invånare och år. Det skulle ta oss ned till samma nivå som Nederländerna idag ligger på. Den senast tillgängliga statistiken från 2011 visar att riksgenomsnittet ligger på 385 recept per 1000 invånare och år. Det landsting som ligger lägst i statistiken har en förskrivning på 310 recept, och börjar således redan nu närma sig målet. Spridningen är emellertid stor med storstadslänen i toppen, men även Västmanland ligger i dagsläget omotiverat högt med 365 recept per 1000 invånare och år. För att nå målet måste synen på antibiotika och vid vilka tillfällen anti- 7

8 OM ANTIBIOTIKATERAPI OCH PROBLEMPATOGENER biotika ska användas ändras. Tidigare har regeln varit att alla med en bakteriell infektion ska behandlas med antibiotika, men nu behandlas patient med påverkat allmäntillstånd eller risk för komplikation. Många av de tillstånd där man traditionellt förskriver antibiotika är självläkande, och den nytta man har av antibiotika är bara marginell. Exempel på tillstånd där man inte har så stor nytta av antibiotika är klinisk maxillarsinuit, okomplicerad faryngotonsillit orsakad av streptokocker grupp A, akut otit hos barn 1-12 år, och mykoplasmapneumoni. I dessa fall kan det till och med vara så att risken för biverkningar är större än den potentiella nyttan. Studier har visat att man med en vanlig antibiotikakur påverkar sammansättningen hos tarmens normalflora under lång tid, ibland upp till ett år. Tarmflorans betydelse för immunförsvaret har lyfts fram under senare tid och en viss koppling mellan tarmfloran och uppkomst av allergier förefaller finnas. Tillstånd som ÖLI och akut bronkit, oavsett genes och hosta är exempel på tillstånd där man inte har någon som helst effekt av antibiotika, utan bara kan förvänta sig biverkningar. Eftersom vissa antibiotika påverkar normalfloran mer än andra har Strama satt upp två mål för att ytterligare minska bruket av bredspektrumantibiotika. Dels att andelen kinoloner av alla preparat som förskrivs till kvinnor med urinvägsinfektion bör vara mindre än 10 %, och dels att andelen PcV av alla luftvägsantibiotika som förskrivs till barn i åldersgruppen 0-6 år ska vara minst 80 %. SLUTENVÅRD Riktad behandling och ekologiskt gynnsamma preparat Eftersom problemet är nationellt gick Strama på riksplanet under 2008 ut med mycket starka rekommendationer gällande cefalosporinanvändningen. Studier har visat att främst tredje generationens cefalosporiner, dvs cefotaxim och ceftazidim, leder till en framselektion av ESBL-bildande bakterier. Därför rekommenderas att cefalosporinanvändningen bör minska drastiskt. I stället rekommenderas en ökad användning av bensylpenicillin, som alltjämt är ett mycket effektivt förstahandsmedel vid samhällsförvärvad pneumoni. Som tillägg vid okänt infektionsfokus eller vid misstanke om urinvägsfokus rekommenderas aminoglykosid. Kombinationen av bensylpenicillin och aminoglykosid har ett mycket brett spektrum, som vida överträffar cefalosporinernas. Trots det så är den ekologiska effekten betydligt skonsammare. Förutom de problembakterier vi redan nämnt kan vi inom de närmaste åren förvänta oss ytterligare problem i form av opportunistiska bakterier som Acinetobacter, Stenotrophomonas, och Pseudomonas aeruginosa. Under de senaste åren har flera stammar av multiresistenta Pseudomonas aeruginosa isolerats från patienter i Västmanland. Bakterierna har varit känsliga enbart för vissa aminoglykosider och kolistin. 8 Självklart råder inget totalstopp för antibiotikaanvändningen inom öppenvården, och 250-målet är inte tänkt att appliceras på en enskild vårdcentral, utan ska ses som ett mål för exempelvis landstinget som helhet.

9 OM ANTIBIOTIKATERAPI OCH PROBLEMPATOGENER Clostridium difficile-associerad diarré är ett särskilt problem som uttryck för ekologisk påverkan av antibiotikabehandling framförallt vid sjukhus-/sjukhemsvård. En speciellt aggressiv stam associerad med både ökad morbiditet och mortalitet har setts sprida sig i Nordamerika de senaste åren. Stammen har ännu inte spridits till Sverige i någon större utsträckning. Nya antibiotika är inte nära förestående och det enda effektiva sättet att stoppa utvecklingen mot en ökande antibiotikaresistens är ett mer restriktivt bruk av antibiotika. För att minska risken för nosokomial spridning av multiresistenta bakterier (MRB) finns program med definierade vårdrutiner för att förhindra smitta. Rutinerna betonar den enskilda medarbetarens ansvar att bidra till att smittrisken begränsas. Rutiner för kontrollodlingar finns upprättade vid omhändertagande av patienter som vårdats utanför Norden eller där okontrollerad spridning av multiresistenta bakterier (MRB) konstaterats i Sverige. Strama har också uppmärksammat den särskilda resistensproblematik som föreligger på landets intensivvårdsavdelningar. Inför den internationella antibiotikadagen 2010 lanserade nationella Strama tillsammans med Infektionsläkarföreningen ett tiopunktsprogram för rationell antibiotikaanvändning inom slutenvården. Detta program som redovisas i sin helhet nedan har antagits av flera landsting bland andra Landstinget Västmanland. A. Minska behovet av antibiotika 1. Smittspridningen på sjukhus måste minimeras Varje sjukhus ska ha tillgång till vårdhygienisk expertis tillhörande en vårdhygiensk enhet. Enkelrum med hygienutrymme måste finnas i tillräcklig utsträckning inom alla enheter som vårdar smittsamma patienter. Patienten ska vårdas där den mest lämpliga kompetensen finns för det aktuella tillståndet. Infektion/kolonisation med resistenta bakterier får aldrig leda till att en patient nekas eller får fördröjd eller sämre vård. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas All personal ska arbeta i kortärmad arbetsdräkt, utan klocka och ringar för att noggrann handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel ska vara möjlig före och efter all patientkontakt. Vid nära patientkontakt ska engångsförkläde av plast användas. Handskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor. 3. Riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner måste begränsas Urinkateter, intravenösa infarter, intubering och antibiotikabehandling är påverkbara riskfaktorer. På varje avdelning ska finnas fastställda rutiner för daglig utvärdering av behovet av dessa. 4. Tillgång till infektionsexpertis måste säkras Varje sjukhus ska ha tillgång till infektionsexpertis, antingen i form av infektionsklinik eller av regelbunden konsultverksamhet. 9

10 B. Förbättra diagnostiken 5. Odling ska tas före antibiotikabehandling Odling tas alltid före intravenös antibiotikabehandling. Adekvat odling tas alltid inför behandling av en misstänkt vårdrelaterad infektion. 6. Samarbetet mellan laboratorium och behandlande läkare måste öka Relevanta kliniska uppgifter och frågeställningar måste anges i odlingsremissen för att laboratoriet ska kunna optimera diagnostiken. Alla potentiellt patogena bakterier behöver inte behandlas. Laboratoriet ansvarar för att snabb och adekvat diagnostik är tillgänglig för karaktärisering av multiresistenta stammar. Det måste ingå i det mikrobiologiska laboratoriets uppdrag att fortlöpande tolka och leverera epidemiologiska resistensdata till verksamheterna och snabbt återkoppla vid fynd av antibiotika resistenta bakterier. C. Använd antibiotika rationellt 7. Lokala förskrivnings- och resistensdata måste följas Lokal antibiotikaförbrukning och lokalt resistensläge ska följas och återkopplas såväl till verksamhetsledningen som till förskrivare. Vårdgivare och Stramagrupper ska ha fri tillgång till lokala data. 8. Riktlinjer ska finnas och följsamheten mätas Varje enhet ska ha aktuella behandlingsriktlinjer baserade på nationella och lokala resistensdata. Följsamheten till riktlinjerna ska mätas regelbundet och ingå i verksamhetens kvalitetsuppföljning. 9. Antibiotikaprofylax måste ges på rätt sätt Användningen av antibiotikaprofylax bör baseras på SBU:s rapport från 2010 om antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp och med hänsyn till det lokala resistensläget. Fastställda rutiner ska finnas tillgängliga på varje opererande enhet. 10. Antibiotika ska användas rationellt Rationell antibiotikaterapi innebär att behandlingen ges i enlighet med terapirekommendationer dosen är optimal i förhållande till diagnos, ålder, kön och njurfunktion doseringsscheman finns tillgängliga på alla enheter redan vid ordinationen planeras datum för omvärdering/utsättande (stoppdatum) terapin anpassas efter odlingssvar, indikationen för fortsatt behandling utvärderas dagligen intravenös terapi övergår till oral så snart som möjligt. 10

11 Rätt diagnos är en förutsättning för rätt terapival. Det gäller att i varje enskilt fall utifrån sannolik diagnos överväga rimlig etiologi, göra bedömning av eventuellt spontanförlopp utan antibiotika (riskbedömning), och i förekommande fall välja ett antibiotikum som kombinerar god effekt med minsta möjliga ekologiska påverkan. Som ett led i att minska onödigt bred antibiotikatäckning har regeln att alltid ta 2 blododlingar innan insättning av intravenös antibiotika införts. Därutöver beslutar den enskilda läkaren vilka ytterligare odlingar som skall tas i det enskilda fallet. Denna förändring i vår syn på antibiotika måste till om vi ska kunna ha kvar antibiotika som ett effektivt vapen i vår kamp mot infektionssjukdomar, och kunna ha effektiva läkemedel att erbjuda våra sjukaste patienter. Vi har för varje beskrivet antibiotikum/antimykotikum angivit förbrukningsmål. Målformuleringarna baserar sig på aktuell förbrukningsnivå och resistenssituation samt preparatets ekologiska egenskaper. Målen torde i många fall uppfyllas redan med skärpt diagnostik, inte minst genom att man kan sålla bort sådana tillstånd som inte kräver antibiotikabehandling. 11

12 8 OM ANTIBIOTIKATERAPI OCH PROBLEMPATOGENER

13 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer Nedan angivna doseringar avser vuxna med normal njurfunktion. För dosering i övriga fall se FASS eller aktuella vårdprogram. ÖVRE LUFTVÄGAR Akut mediaotit H66.0 S. pneumoniae H. influenzae M. catarrhalis S. pyogenes penicillin V Vid pc-allergi: erytromycin 1,6 g x 3 i 5 dagar 500 mg x 2 i 7 dagar Recidivotit H. influenzae S. pneumoniae penicillin V/ amoxicillin 1,6 g x 3 i 10 dagar 1 g x 3 i 10 dagar Terapisvikt H. influenzae amoxicillin 1g x 3 i 10 dagar Akut sinuit J01.9 Som vid otit + anaerober PcV Vid pc-allergi: doxycyklin 1,6 g x 3 i 7-10 dagar 200 mg x 1 första dagen sedan 100 mg x 1 i åtta dagar Svikt/recidiv amoxicillin 500mg x 3 i 7-10 dagar 13

14 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer ÖVRE LUFTVÄGAR Epiglottit J05.1 H. influenzae S. pyogenes, S. pneumoniae S. aureus cefotaxim eller enligt odlingssvar 1 g x 3 Tonsillit (inkl scarlatina) J03.0 S. pyogenes Bör odlings- eller snabbtestverifieras penicillin V vid pc-allergi klindamycin 0,8-1 g x 3 i 10 dagar 300 mg x 3 i 10 dagar Tonsillitrecidiv J03.8 S. pyogenes cefadroxil eller klindamycin 1g x 2 i 10 dagar 300 mg x 3 i 10 dagar 14

15 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer NEDRE LUFTVÄGAR Akut bronkit J20.9 Antibiotika saknar effekt oavsett om genesen är bakterier virus eller mykoplasma Exacerbation av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) J44.1 H. influenzae S. pneumoniae Moraxella catarrhalis amoxicillin doxycyklin bensylpenicillin om påverkat allmäntillstånd 500 mg x 3 i 5 dagar 200 mg x 1 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 2 dagar, total behandlingstid 5 dagar 1 g x 3 Pseudomonas Enligt resistensmönster Pertussis A37.0 B. pertussis erytromycin 500 mg x 2 i 7-10 dagar Laboratorieverifierad pertussis, för att bryta smittvägar 15

16 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer NEDRE LUFTVÄGAR Samhällsförvärvad pneumoni: J13.9 J14.9 Måttligt påverkad patient S. pneumoniae (H. influenzae) penicillin V vid pc-allergi: doxycyklin 1 g x 3 i 7 dagar 100 mg x 2 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 4 dagar. Total behandlingstid 7 dagar Påverkad patient som behöver sjukhusvård bensylpenicillin vid pc-allergi: erytromycin i.v. 1 g x 4 initialt 1 g x 3 initialt J15.7 Mykoplasma erytromycin doxycyklin 500 mg x 2 i 7 dagar 100 mg x 2 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 4 dagar. Total behandlingstid 7 dagar J16.0 Chlamydophila pneumoniae erytromycin doxycyklin 500 mg x 2 i 7 dagar 100 mg x 2 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 4 dagar. Total behandlingstid 7 dagar A48.1 Legionella moxifloxacin 400 mg x 1 i 10 dagar 16

17 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer NEDRE LUFTVÄGAR Nosokomial J15.9 pneumoni På vårdavdelning, lindrigt påverkad patient Okänd cefotaxim 1 g x 3 i 7 dagar VAP J15.0 Ventilator J15.5 associerad J15.6 pneumoni J15.2 alt svårt påverkad pat med nosokomial pneumoni J15.1 Klebsiella E. coli Serratia S. aureus Pseudomonas meropenem eller piperacillin-tazobaktam Enligt resistensmönster 500 mg x 3 i 7 dagar 4 g x 3 i 7 dagar Kräver ofta behandling med två aktiva preparat för att undvika resistensutveckling A48.1 Legionella moxifloxacin 400 mg x 1 i 10 dagar 17

18 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer LEDER OCH SKELETT Osteomyelit M86.- Begränsad infektion hos opåverkad patient Stafylokocker flukloxacillin vid pc-allergi: klindamycin 1,5 g x mg x 3 Behandlingstiden minst 6-8 veckor. Vid kronisk osteomyelit ofta beh i 6 mån Osteomyelit/ spondylit/artrit (sjukhusfall) M86.- M46.- M00.- Okänd Stafylokocker Streptokocker Gramnegativa stavar kloxacillin kloxacillin flukloxacillin vid pc-allergi: klindamycin bensyl-pc penicillinv vid pc-allergi: klindamycin enligt resistensmönster oftast ciprofloxacin eller trim-sulfa 2 g x 3 2 g x 3 1,5 g x mg x 3 3 g x 3 2 g x mg x 3 18

19 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer CENTRALA NERVSYSTEMET Meningit, initialbehandling G00.9 Före odlingssvar cefotaxim + ampicillin alternativ behandling meropenem vid typ 1 pc-allergi: komb av moxifloxacin + vankomycin + trim-sulfa 3 g x g x g x mg x 1 1 g x 3 20 ml x 2 ( mg) Neuroborrelios G01.9+A69.2 Borrelia burgdorferi sensu lato < 8 år ceftriaxon > 8 år doxycyklin peroralt 100 mg/kg/dygn i 14 dagar 200 mg x 1 i 14 dagar 19

20 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer HUD OCH MJUKDELAR Impetigo L01.0 icke bullös Bullös Utbredd icke bullös S. aureus, S. pyogenes S. aureus lokalbehandling I första hand tvål och vatten. I de fall det inte hjälper rekommenderas lokalbehandling med retapamulin (Altargo ) flukloxacillin vid pc-allergi: klindamycin antibiotikabehandling sällan aktuell. Cave mupirocin! Mupirocin skall reserveras för lokalbehandling av MRSA!!! utv x 2 i 5 dagar 1 g x 3 i 7 dagar mg x 3 i 7 dagar Erysipelas A46.9 Okomplicerad betastreptokocker (S. pyogenes, GCS, GGS) penicillin V/penicillin G vid pc-allergi: klindamycin 1 g x 3 i dagar 300 mg x 3 i dagar Komplicerad inkluderande nekrotiserande fasciit m m. bensylpenicillin + klindamycin vid pc-allergi: klindamycin 3 g x mg x 3 iv samtidigt akut kirurgisk åtgärd Vid bukfokus risk för gramnegativ etiologi Pseudomonas aeruginosa meropenem + klindamycin 500 mg x mg x 3 20

21 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer HUD OCH MJUKDELAR Cellulit L03.- /abscess (när antibiotikaterapi är indicerad) S. aureus S. pyogenes blandflora kloxacillin / flukloxacillin PcV vid blandflora eller pc-allergi: klindamycin 1-2 g x 3 i 7 dagar 1 g x 3 i 7 dagar 1 g x 3 i 7 dagar 300 mg x 3 i 7 dagar Anaerober Blandflora enligt odlingssvar 21

22 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer HUD OCH MJUKDELAR Infekterade kroniska ej diabetiska sår (bensår I83.2) Diabetesfotsår E10.5 S. pyogenes S. aureus Gramnegativ blandflora penicillin V flukloxacillin 1 g x 3 1 g x 3 Övriga bakterier behöver sällan behandlas. Noggrann sårvård. Kompression vid venösa bensår. Opåverkad patient S. aureus S. pyogenes flukloxacillin penicillin V 1 g x 3 1 g x 3 Påverkad patient Långtidsbehandling Som ovan men även gramnegativa tarmbakterier och anaerober S. aureus piperacillintazobaktam eller enligt resistensbesked flukloxacillin undvik ciprofloxacin 4 g x 3 1 g x 3 Kattbett Pasteurella multocida penicillin V 1 g x 3 i 7-10 dagar Sent debuterande >2 dygn eller lednära infektion amoxicillin/klavulansyra 500 mg x 3 Hundbett T14.1 Pasteurella multocida S. aureus amoxicillin/klavulansyra vid PC-allergi, doxycyklin 500 mg x mg x 1 första dagen sedan 100 mg x 1 i åtta dagar 22

23 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer HUD OCH MJUKDELAR Erythema migrans A69.2 -singelerytem -multipla erytem /feber Borrelia burgdorferi sensu lato penicillin V vid pc-allergi : doxycyklin eller azitromax gravida med pc-allergi doxycyklin trimester 1 azitromycin trimester 2-3 barn < 8 år vid pc-allergi: azitromax doxycyklin (penicillin V för barn < 8 år) barn < 8 år vid pc- allergi: azitromax 1 g x 3 i 10 dagar 100 mg x 2 i 10 dagar 500 mg dag 1, 250 mg dag 2-5, totalt 5 dagar Dosering se FASS 100 mg x 2 i 10 dagar Dosering se FASS -akrodermatit / lymfocytom Borrelia burgdorferi sensu lato penicillin V doxycyklin 2 g x 3 i 3 veckor 100 mg x 2 i 3 veckor Gasbrand A48.0 Clostridium perfingens bensylpenicillin + klindamycin 3 g x mg x 3 iv Samtidig akut kirurgisk åtgärd Neuroborrelios se under CNS infektioner 23

24 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer BUKINFEKTIONER Peritonit K primär (spontan) och sekundär (bukfokus) E. coli Klebsiella S. pneumoniae (primär) Enterokocker B. fragilis (sekundär) Klostridier (sekundär) Pseudomonas aeruginosa piperacillin-tazobaktam ev komb med tobramycin eller enl resistensbesked. Vid betalaktamallergi: ciprofloxacin + klindamycin 4 g x 3 4,5 mg/kg/dygn 500 mg x mg x 3 iv 24

25 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer ENTERITER Enterit A04.5 A02.0 A03.9 A04.6 Sepsis och fokalinfektion Bärarskap A02.8 (>3-6 månader) Campylobacter Salmonella Shigella Yersinia enterocolitica Salmonella Salmonella ciprofloxacin eller trim-sulfa (barn) (ciprofloxacin/trim-sulfa) ciprofloxacin eller trim-sulfa (barn) eller enligt resistensmönster ciprofloxacin eller trim-sulfa (barn) eller enligt resistensmönster Sällan behandlingsindikation 500 mg x 2 i 3 dagar dosering enl FASS Behandlingsindikationer relativa. 500 mg x 2 i dagar dosering enl FASS 500 mg x 2 i 3 veckor dosering enl FASS Lätta fall A04.7 Clostridium difficile avvakta Sätt ut pågående antibiotikum Medelsvåra fall Svåra fall Mycket svåra fall metronidazol vankomycin peroralt metronidazol kombinerat med vankomycin peroralt 400 mg x 3 i 10 dagar 125 mg x 4 i 10 dagar Dos enl ovan samråd med infektionsspecialist 25

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Stramas presentation inför Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Finns det några "nya" antibiotika på gång?

Finns det några nya antibiotika på gång? Finns det några "nya" antibiotika på gång? SFOG-veckan, 24/8 2009 Charlotta Edlund Brist på nya preparat/klasser! Year Introduced Class of Drug 1935 Sulfonamides 1941 Penicillins 1944 Aminoglycosides

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng

KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng Seminarier Föreläsningar Gruppövningar Klinik Inläsning 23% Laborationer 22% 24% 31% Mål Kursen skall ge grundläggande kunskaper om etiologi, patofysiologi,

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012 Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartalsrappport 1 2012 450 400 350 Uthämtade antibioitkarecept (J01 exkl metenamn per län) Källa: Concise, Apotekens Serivece AB Linjen indikerar det nationella patientsäkerhetsmålet

Läs mer

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Föreläsningens upplägg Hur och till vem förskrivs antibiotika i Sverige? Patientfall

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Sammanfattning Den helt dominerande orsaken till samhällsförvärvad pneumoni (CAP) bland sjukhusvårdade patienter är pneumokocker, och all behandling

Läs mer

Neutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8)

Neutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INDIKATION Patienter med neutropeni, definierat som neutrofila granulocyter

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa.

Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa. Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa. Chnoor Mohammed Amin Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: 08012012

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål INFEKTIONER Riktlinjer i app Terapirekommendationernas infektionskapitel för öppenvården, riktlinjer för sjukhusvården och vid kirurgisk profylax kan läsas i en app som du kan ladda ner gratis till androidtelefon,

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Hud och mjukdelar. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Hud och mjukdelar. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Hud och mjukdelar Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2015 Gäller: t.o.m. 31 december 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD

ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD (PETPOLICYdec01) 2002-01-28 2 INLEDNING...7 I. FÖRSKRIVNING OCH HANTERING AV ANTIBAKTERIELLA LÄKEMEDEL...9 VÄGLEDNING VID FÖRSKRIVNINGEN...9 Antibakteriella

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner

Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner Innehåll Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner 1. FÖRORD TILL RIKTLINJERNA 2 1.1 Syftet med och behovet av riktlinjer 2 1.2 Omfattning av riktlinjerna 2 Population 2 Medicinska problem

Läs mer

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling

Läs mer

Bartolinis körtlar kan infekteras och då leda till en Bartolinit med en oftast ensidig labial svullnad.

Bartolinis körtlar kan infekteras och då leda till en Bartolinit med en oftast ensidig labial svullnad. Gonorré Bakgrund och klinik Infektionen orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoeae, som är en gramnegativ diplokock. Inkubationstiden är vanligen 2-10 dagar. En mindre del av männen och cirka hälften av

Läs mer

Infektioner hos äldre. Suzanne Wendahl Överläkare

Infektioner hos äldre. Suzanne Wendahl Överläkare Infektioner hos äldre Suzanne Wendahl Överläkare Vilka infektioner drabbar de äldre? UVI Lunginflammation Diverticulit Bakteriemi Endocardit Hud mjukdelsinfektioner Diabetes sår Geriatriskt kompetensbevis

Läs mer

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M) RAFs RATIONALDOKUMENT: CEFUROXIM Produktnamn (företag) Zinacef (GSK), Cefuroxim (FarmaPlus) Deklaration Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin som är stabilt mot penicillinaser, och som liksom andra

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet

Läs mer

Fosfomycin. Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting

Fosfomycin. Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting Fosfomycin Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting Fosfomycin Saknas stora välkontrollerad kliniska studier som beskriver

Läs mer

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Boten eller soten Antibiotika vid oklar feber Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Antibiotika vid oklar feber =FUO >7 dagar (>3 veckor) Nej, sällan! Antibiotika riktad Akuten

Läs mer

Skall barn ha andra antibiotika än vuxna?

Skall barn ha andra antibiotika än vuxna? Skall barn ha andra antibiotika än vuxna? Läkemedelsinformation på våra villkor Örebro 7 december 2011 Simon Jarrick, ST-läkare Barn- och ungdomskliniken, USÖ simon.jarrick@orebroll.se Skall barn ha andra

Läs mer

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Faktaansvarig: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2008-01-22 Reviderat: 2013-04-04

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef Folkhälsomyndigheten 5 december 2014 Infektioner och folkhälsan Under 1900-talet ökade livslängden i den västerländska

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning 2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid UVI Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman

Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman Antibiotikaanvändning ndning i tandvården. Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman Svensk tandvård har kommit mycket långt l när n r det gäller g bra hygien

Läs mer

STI inom primärvården klinik och diagnostik

STI inom primärvården klinik och diagnostik STI inom primärvården klinik och diagnostik STI och inte STD. Sexually Transmitted Infections istället för Diseases betonar att det rör sig om just infektioner och att man dessutom kan bära många av dessa

Läs mer

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med

Läs mer

EXAMENSARBETE. Antibiotikabehandling på en kirurgavdelning vid Helsingborgs lasarett

EXAMENSARBETE. Antibiotikabehandling på en kirurgavdelning vid Helsingborgs lasarett EXAMENSARBETE 2007:025 HV Antibiotikabehandling på en kirurgavdelning vid Helsingborgs lasarett Lars Ståhlberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska Handläggning Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska avvikelser (obstruktion, cystisk njursjukdom)

Läs mer

Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt

Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt Hans Fredlund, docent, smittskyddsläkare Strama Örebro läns landsting och Stramanätverket Laboratoriemedicinska länskliniken/mikrobiologi

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

RUTIN Neutropena patienter

RUTIN Neutropena patienter Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. 1 maj Utfärdad av: Leif Klint, specialistläkare och Torsten Sandberg, överläkare, vo infektion Godkänd av: Marie Lindh, verksamhetschef, Jan Nyman, medicinsk rådgivare

Läs mer

PCP, Aspergillus och Candida

PCP, Aspergillus och Candida PCP, Aspergillus och Candida Svenska njur- och transplantationsföreningarnas höstmöte 2013-10-02 Anders Lignell, MD, PhD Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Epidemiologi - SOT Pappas et al. Clin Infect

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer