Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013"

Transkript

1 Strama Västmanland och Läkemedelskommittén Samverkan mot antibiotikaresistens Antibiotika Rekommendationer och behandlingsmål

2 förord Landstingets Stramagrupp, Strama Västmanland, presenterar här aktuella antibiotikarekommendationer. Häftet ersätter den förra versionen från I samtliga landsting finns Stramagrupper, som inrättats med det övergripande målet att optimera antibiotikaprofylax och -terapi för att bromsa/minska uppkomst och spridning av ytterligare antibiotikaresistens. Förhoppningen är att trenden med resistensutveckling skall brytas, så att medlen även på sikt kan behålla sin slagkraft. Som tidigare kompletteras häftet med speciella separata fickversioner för öppen och sluten vård. Det är vår förhoppning att rekommendationerna skall vara till nytta i första hand vid terapival utifrån ställd diagnos. Ambitionen är också att ur olika aspekter belysa preparatens styrka och svagheter och villkoren för optimalt bruk. De rekommendationer som ges i detta häfte är giltiga för den stora majoriteten av patienter. I vissa fall t ex då patienten lider av immunbrist, njur- eller leversvikt, tidigare odlingar visat ett ofördelaktigt resistensmönster etc kan det vara motiverat att frångå dessa. För Strama Västmanland och Läkemedelskommittén September 2012 JESPER ERICSSON JAN SMEDJEGÅRD INGE ERIKSSON Stramaläkare slutenvård Ordförande Strama Ordförande Överläkare, Västmanland Läkemedelskommittén infektionskliniken Smittskyddsläkare Västmanland 1

3 innehåll Författarnas förord...2 Strama Västmanland...4 Om antibiotikaterapi och problempatogener...6 Rekommenderade antibiotikaval vid vissa infektioner Övre luftvägar...13 Nedre luftvägar...15 Leder och skelett Centrala nervsystemet...19 Hud och mjukdelar...20 Bukinfektioner...24 Enteriter...25 Urinvägar...26 Blodbanor...30 STI Mykoser...32 Virusinfektioner...33 Profylaktisk antibiotikabehandling inom sjukvård och tandvård...35 Rekommenderade preparat aminoglykosider...38 amoxicillin...39 bensylpenicilin...39 cefotaxim/ceftriaxon...40 ciprofloxacin...40 doxycyklin...41 erytromycin...42 flukonazol...42 isoxapenicilliner...43 klindamycin...43 meropenem...44 metronidazol...44 nitrofurantoin...45 penicillin V...45 piperacillin-tazobaktam...46 pivmecillinam...47 retapamulin...47 trimetoprim-sulfametoxazol...48 trimetoprim...48 valaciklovir vankomycin...49 Kommentarer till ej rekommenderade preparat Farmakodynamik, farmakokinetik och klinisk effekt Farmakokinetiska parametrar Antibiotika och födointag...62 Utsöndring och metobolism...64 Penicillinallergi...66 Ytterligare information och fördjupning

4 Samverkan mot antibiotikaresistens Strama Västmanland Verksamhet Nationella Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) bildades Året efter startades de lokala Stramagrupperna. År 2006 antog riksdagen den nationella Strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar där ett flertal aktiviteter inklusive några lagändringar inom detta område beskrivs. I och med att Smittskyddsinstitutet omorganiserades 2010 kom Stramaenheten som tidigare varit helt autonom att inlemmas i SMIs organisation. Strama Västmanland bildades I september 2009 fick Strama ett tillfälligt budgetanslag motsvarande en halv överläkartjänst. Sedan 2011 har tjänsteutrymmet permanentats och två tillsvidaretjänster på 25 procent har inrättats med inriktning på öppenrespektive slutenvård. Strama ingår organisatoriskt i enheten för smittskydd och vårdhygien. De båda tjänsterna möjliggör ett intensifierat arbete med antibiotikafrågor, i och med att läkarna kan komma ut och informera på varje enskild klinik och vårdcentral. Stramagruppen består av medlemmar med kompetens inom infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi, allmänmedicin, smittskydd, vårdhygien, farmaci, barn- och ungdomsmedicin, öronnäsa-halsspecialiteten samt kommunikation. Stramagruppen utgör läkemedelskommitténs expertgrupp Infektionssjukdomar. Arbetet med att följa och analysera antibiotikaförbrukning och resistensutveckling och att utforma lokala rekommendationer för behandling och profylax med antibiotika sker i nära samverkan med läkemedelskommittén och läkemedelsenheten. Mål för verksamheten Optimera användning av antibiotika vid profylax och terapi. Bromsa/minska uppkomst och spridning av antibiotikaresistens. Tillsammans med vårdhygien och smittskydd arbeta för att minska uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Metoder för att uppnå målen Följa antibiotikaförsäljningen Följa resistensläget Utgöra remissinstans för sjukvårdens olika antibiotikapolicies Verka för att handlingsprogram, som syftar till att förhindra spridning av antibiotikaresistens, utarbetas Löpande besöka avdelningar och vårdcentraler och ge en direkt riktad feedback på antibiotikaförskrivningen. Denna baseras på lokala förskrivnings- och resistenssiffror Sprida skriftlig information bl a i form av artiklar i läkemedelskommitténs och smittskyddsenhetens tidskrifter Läkemedelsbulletinen och Mistluren Arrangera utbildningar Stimulera och delta i forskningsprojekt Bistå Stramarådet med kunskap och arbete 4

5 Strama Västmanland arbetsutskott våren 2012 JAN SMEDJEGÅRD smittskyddsläkare ordförande JESPER ERICSSON överläkare Infektionskliniken Stramaläkare slutenvård CARINA WESTBERG informationsapotekare Läkemedelsenheten, sekreterare HANS NELD familjeläkare Skinnskatteberg Stramaläkare öppenvård 5

6 OM ANTIBIOTIKATERAPI OCH PROBLEMPATOGENER Mängden resistenta bakterier i samhället ökar hela tiden och trots att vi i Sverige länge varit jämförelsevis förskonade börjar vi nu också se följderna av detta i form av nosokomial spridning av resistenta kloner, t ex VRE-utbrottet i Västmanland, Halland och Stockholm, och i form av patienter som har infektioner orsakade av resistenta bakterier. I en enkät utskickad av Stramas centrala kansli till samtliga lokala Stramagrupper 2009 ställdes bland annat frågan om man behövt vårda patienter med förhållandevis banala åkommor såsom nedre UVI inneliggande p g a avsaknad av perorala antibiotikaalternativ. Frågan besvarades med Ja från 19 av 19 tillfrågade. I Sydeuropa är situationen mångdubbelt värre. Andelen MRSA av invasiva stafylokockisolat är i många länder mellan 25 % och 50 %. Andelen Klebsiella pneumoniae som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner är i en del länder >50 %. I Sydeuropa ser man också nästa våg av resistenta bakterier, tex Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter baumanni som är resistenta mot karbapenemer, och i somliga fall panresistenta, d.v.s. inget antibiotika biter på dessa bakterier. Sedan ett par år tillbaka har man även i Sverige haft enstaka fall av ESBLbildande E. coli och Klebsiella pneumoniae som bildar ett enzym med utvidgat spektrum som även bryter ned karbapenemer; ESBL-carba. Det rör sig i de flesta fallen om enstaka importerade fall. Fyndet är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen och smittspårning skall utföras. Hitinitills har vi inte haft något fall i Västmanland. Antibiotika påverkar bakterierna på två principiellt olika vis när det gäller att selektera fram resistens. Dels kan en bakteriestam under påverkan av antibiotika mutera och de resistenta mutanterna får då en direkt överlevnadsfördel och tillväxer i takt med att de känsliga bakterierna dödas av antibiotikan. Om mutationen inte innebär en nackdel i övrigt för bakterien så kommer den att få ett manifest fäste hos bäraren, under förutsättning att patienten överlevt infektionen. Detta med en de novo uppkommen resistens är ovanligt för många bakterier men kan t ex ses hos Pseudomonas aeruginosa. Det betydligt vanligare scenariot är att en frisk människa blir bärare av en mindre mängd resistenta bakterier i den normala bakteriefloran i tarmen eller på huden. Detta kan ske när man är inlagd på sjukhus eller under en vanlig semesterresa till t ex Thailand där dessa bakterier är mycket vanligt förekommande. När man sedan behandlas med antibiotika påverkas normalfloran i tarmen mer eller mindre och de resistenta bakterierna får återigen en överlevnadsfördel. Detta är i de allra flesta fall ofarligt, men i och med att man bär på bakterierna löper man ökad risk att drabbas av en infektion orsakad av dessa i samband med kirurgi eller om immunförsvaret av någon anledning sätts ned. Ju fler bärare av resistenta bakterier vi får i samhället desto större är risken att dessa etablerar sig på sjukhusen och att vi får en nosokomial spridning av resistenta bakterier. 6

7 De senaste åren har den svenska sjukvården utsatts för ett brutalt uppvaknade. Den ena multiresistenta bakterien efter den andra har dykt upp på scenen, och inte bara tagit stora resurser i anspråk, utan också visat sig kunna direkt påverka utgången för patienter i negativ riktning. När väl MRSA blivit ett känt begrepp inom sjukvården och den värsta paniken lagt sig dök ett mångdubbelt större problem upp; ESBLbildande gramnegativa bakterier, framör allt E. coli och Klebsiella pneumoniae. Dessa bakterier är resistenta mot cefalosporiner, och i vissa fall även mot kombinationen piperacillin-tazobaktam och aminoglykosider. Då många stammar också är korsresisenta mot kinoloner och trimetoprim/sulfa återstår bara karbapenemer att behandla infektionerna med. I början av 2008 dök de första fallen av Vankomycin Resistenta Enterokocker, VRE upp i Västmanland. Nu har över 260 patienter konstaterats vara bärare av VRE. Endast ett fåtal har varit kliniskt sjuka. Utbrottet på Västmanlands sjukhus Västerås har visat sig vara en del av en större epidemi som började i Stockholm på Huddinge Sjukhus 2007 och förutom Stockholmsregionen och Västmanland är även Halland drabbat. Den procentuella andelen resistenta bakterier är fortfarande så låg att det inte motiverar några ändringar av den empiriska antibiotikaterapin, men fortsatt hög vaksamhet är av stor vikt, då vi sett exempel från andra länder där ökningen av resistenta bakterier gått mycket fort när en kritisk massa uppnåtts. Förutom dessa mer kända problembakterier sker en mer gradvis resistensutveckling hos en del av våra vanligaste patogener. Resistensen hos bland annat E.coli och Haemophlius influenzae följs årligen av Smittskyddsinstitutet och publiceras i deras årliga rapport Swedres. Där kan man se att det bland E. coli nationellt föreligger en ca 20 procentig resistens mot trimetoprim-sulfa och ca 15 % resistens mot kinolonen nalidixin.. Liknande lokala siffror återfinns i Västmanland. När det gäller Haemophilus influenzae så finns det både nationellt och lokalt ca ca 20 % av stammarna som är resistenta mot amoxicillin/ampicillin. Ett fåtal stammar uppvisar också resistens mot cefotaxim. Mot bakgrund av detta är det av största vikt att minska den totala antibiotikakonsumtionen i samhället. ÖPPENVÅRD När ska man använda antibiotika ett paradigmskifte Som ett led i arbetet med att minska totalkonsumtionen har Strama/SMI tillsammans med SKL satt upp ett långsiktigt mål att minska förskrivningen av antibiotika i öppenvård till 250 recept per 1000 invånare och år. Det skulle ta oss ned till samma nivå som Nederländerna idag ligger på. Den senast tillgängliga statistiken från 2011 visar att riksgenomsnittet ligger på 385 recept per 1000 invånare och år. Det landsting som ligger lägst i statistiken har en förskrivning på 310 recept, och börjar således redan nu närma sig målet. Spridningen är emellertid stor med storstadslänen i toppen, men även Västmanland ligger i dagsläget omotiverat högt med 365 recept per 1000 invånare och år. För att nå målet måste synen på antibiotika och vid vilka tillfällen anti- 7

8 OM ANTIBIOTIKATERAPI OCH PROBLEMPATOGENER biotika ska användas ändras. Tidigare har regeln varit att alla med en bakteriell infektion ska behandlas med antibiotika, men nu behandlas patient med påverkat allmäntillstånd eller risk för komplikation. Många av de tillstånd där man traditionellt förskriver antibiotika är självläkande, och den nytta man har av antibiotika är bara marginell. Exempel på tillstånd där man inte har så stor nytta av antibiotika är klinisk maxillarsinuit, okomplicerad faryngotonsillit orsakad av streptokocker grupp A, akut otit hos barn 1-12 år, och mykoplasmapneumoni. I dessa fall kan det till och med vara så att risken för biverkningar är större än den potentiella nyttan. Studier har visat att man med en vanlig antibiotikakur påverkar sammansättningen hos tarmens normalflora under lång tid, ibland upp till ett år. Tarmflorans betydelse för immunförsvaret har lyfts fram under senare tid och en viss koppling mellan tarmfloran och uppkomst av allergier förefaller finnas. Tillstånd som ÖLI och akut bronkit, oavsett genes och hosta är exempel på tillstånd där man inte har någon som helst effekt av antibiotika, utan bara kan förvänta sig biverkningar. Eftersom vissa antibiotika påverkar normalfloran mer än andra har Strama satt upp två mål för att ytterligare minska bruket av bredspektrumantibiotika. Dels att andelen kinoloner av alla preparat som förskrivs till kvinnor med urinvägsinfektion bör vara mindre än 10 %, och dels att andelen PcV av alla luftvägsantibiotika som förskrivs till barn i åldersgruppen 0-6 år ska vara minst 80 %. SLUTENVÅRD Riktad behandling och ekologiskt gynnsamma preparat Eftersom problemet är nationellt gick Strama på riksplanet under 2008 ut med mycket starka rekommendationer gällande cefalosporinanvändningen. Studier har visat att främst tredje generationens cefalosporiner, dvs cefotaxim och ceftazidim, leder till en framselektion av ESBL-bildande bakterier. Därför rekommenderas att cefalosporinanvändningen bör minska drastiskt. I stället rekommenderas en ökad användning av bensylpenicillin, som alltjämt är ett mycket effektivt förstahandsmedel vid samhällsförvärvad pneumoni. Som tillägg vid okänt infektionsfokus eller vid misstanke om urinvägsfokus rekommenderas aminoglykosid. Kombinationen av bensylpenicillin och aminoglykosid har ett mycket brett spektrum, som vida överträffar cefalosporinernas. Trots det så är den ekologiska effekten betydligt skonsammare. Förutom de problembakterier vi redan nämnt kan vi inom de närmaste åren förvänta oss ytterligare problem i form av opportunistiska bakterier som Acinetobacter, Stenotrophomonas, och Pseudomonas aeruginosa. Under de senaste åren har flera stammar av multiresistenta Pseudomonas aeruginosa isolerats från patienter i Västmanland. Bakterierna har varit känsliga enbart för vissa aminoglykosider och kolistin. 8 Självklart råder inget totalstopp för antibiotikaanvändningen inom öppenvården, och 250-målet är inte tänkt att appliceras på en enskild vårdcentral, utan ska ses som ett mål för exempelvis landstinget som helhet.

9 OM ANTIBIOTIKATERAPI OCH PROBLEMPATOGENER Clostridium difficile-associerad diarré är ett särskilt problem som uttryck för ekologisk påverkan av antibiotikabehandling framförallt vid sjukhus-/sjukhemsvård. En speciellt aggressiv stam associerad med både ökad morbiditet och mortalitet har setts sprida sig i Nordamerika de senaste åren. Stammen har ännu inte spridits till Sverige i någon större utsträckning. Nya antibiotika är inte nära förestående och det enda effektiva sättet att stoppa utvecklingen mot en ökande antibiotikaresistens är ett mer restriktivt bruk av antibiotika. För att minska risken för nosokomial spridning av multiresistenta bakterier (MRB) finns program med definierade vårdrutiner för att förhindra smitta. Rutinerna betonar den enskilda medarbetarens ansvar att bidra till att smittrisken begränsas. Rutiner för kontrollodlingar finns upprättade vid omhändertagande av patienter som vårdats utanför Norden eller där okontrollerad spridning av multiresistenta bakterier (MRB) konstaterats i Sverige. Strama har också uppmärksammat den särskilda resistensproblematik som föreligger på landets intensivvårdsavdelningar. Inför den internationella antibiotikadagen 2010 lanserade nationella Strama tillsammans med Infektionsläkarföreningen ett tiopunktsprogram för rationell antibiotikaanvändning inom slutenvården. Detta program som redovisas i sin helhet nedan har antagits av flera landsting bland andra Landstinget Västmanland. A. Minska behovet av antibiotika 1. Smittspridningen på sjukhus måste minimeras Varje sjukhus ska ha tillgång till vårdhygienisk expertis tillhörande en vårdhygiensk enhet. Enkelrum med hygienutrymme måste finnas i tillräcklig utsträckning inom alla enheter som vårdar smittsamma patienter. Patienten ska vårdas där den mest lämpliga kompetensen finns för det aktuella tillståndet. Infektion/kolonisation med resistenta bakterier får aldrig leda till att en patient nekas eller får fördröjd eller sämre vård. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas All personal ska arbeta i kortärmad arbetsdräkt, utan klocka och ringar för att noggrann handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel ska vara möjlig före och efter all patientkontakt. Vid nära patientkontakt ska engångsförkläde av plast användas. Handskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor. 3. Riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner måste begränsas Urinkateter, intravenösa infarter, intubering och antibiotikabehandling är påverkbara riskfaktorer. På varje avdelning ska finnas fastställda rutiner för daglig utvärdering av behovet av dessa. 4. Tillgång till infektionsexpertis måste säkras Varje sjukhus ska ha tillgång till infektionsexpertis, antingen i form av infektionsklinik eller av regelbunden konsultverksamhet. 9

10 B. Förbättra diagnostiken 5. Odling ska tas före antibiotikabehandling Odling tas alltid före intravenös antibiotikabehandling. Adekvat odling tas alltid inför behandling av en misstänkt vårdrelaterad infektion. 6. Samarbetet mellan laboratorium och behandlande läkare måste öka Relevanta kliniska uppgifter och frågeställningar måste anges i odlingsremissen för att laboratoriet ska kunna optimera diagnostiken. Alla potentiellt patogena bakterier behöver inte behandlas. Laboratoriet ansvarar för att snabb och adekvat diagnostik är tillgänglig för karaktärisering av multiresistenta stammar. Det måste ingå i det mikrobiologiska laboratoriets uppdrag att fortlöpande tolka och leverera epidemiologiska resistensdata till verksamheterna och snabbt återkoppla vid fynd av antibiotika resistenta bakterier. C. Använd antibiotika rationellt 7. Lokala förskrivnings- och resistensdata måste följas Lokal antibiotikaförbrukning och lokalt resistensläge ska följas och återkopplas såväl till verksamhetsledningen som till förskrivare. Vårdgivare och Stramagrupper ska ha fri tillgång till lokala data. 8. Riktlinjer ska finnas och följsamheten mätas Varje enhet ska ha aktuella behandlingsriktlinjer baserade på nationella och lokala resistensdata. Följsamheten till riktlinjerna ska mätas regelbundet och ingå i verksamhetens kvalitetsuppföljning. 9. Antibiotikaprofylax måste ges på rätt sätt Användningen av antibiotikaprofylax bör baseras på SBU:s rapport från 2010 om antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp och med hänsyn till det lokala resistensläget. Fastställda rutiner ska finnas tillgängliga på varje opererande enhet. 10. Antibiotika ska användas rationellt Rationell antibiotikaterapi innebär att behandlingen ges i enlighet med terapirekommendationer dosen är optimal i förhållande till diagnos, ålder, kön och njurfunktion doseringsscheman finns tillgängliga på alla enheter redan vid ordinationen planeras datum för omvärdering/utsättande (stoppdatum) terapin anpassas efter odlingssvar, indikationen för fortsatt behandling utvärderas dagligen intravenös terapi övergår till oral så snart som möjligt. 10

11 Rätt diagnos är en förutsättning för rätt terapival. Det gäller att i varje enskilt fall utifrån sannolik diagnos överväga rimlig etiologi, göra bedömning av eventuellt spontanförlopp utan antibiotika (riskbedömning), och i förekommande fall välja ett antibiotikum som kombinerar god effekt med minsta möjliga ekologiska påverkan. Som ett led i att minska onödigt bred antibiotikatäckning har regeln att alltid ta 2 blododlingar innan insättning av intravenös antibiotika införts. Därutöver beslutar den enskilda läkaren vilka ytterligare odlingar som skall tas i det enskilda fallet. Denna förändring i vår syn på antibiotika måste till om vi ska kunna ha kvar antibiotika som ett effektivt vapen i vår kamp mot infektionssjukdomar, och kunna ha effektiva läkemedel att erbjuda våra sjukaste patienter. Vi har för varje beskrivet antibiotikum/antimykotikum angivit förbrukningsmål. Målformuleringarna baserar sig på aktuell förbrukningsnivå och resistenssituation samt preparatets ekologiska egenskaper. Målen torde i många fall uppfyllas redan med skärpt diagnostik, inte minst genom att man kan sålla bort sådana tillstånd som inte kräver antibiotikabehandling. 11

12 8 OM ANTIBIOTIKATERAPI OCH PROBLEMPATOGENER

13 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer Nedan angivna doseringar avser vuxna med normal njurfunktion. För dosering i övriga fall se FASS eller aktuella vårdprogram. ÖVRE LUFTVÄGAR Akut mediaotit H66.0 S. pneumoniae H. influenzae M. catarrhalis S. pyogenes penicillin V Vid pc-allergi: erytromycin 1,6 g x 3 i 5 dagar 500 mg x 2 i 7 dagar Recidivotit H. influenzae S. pneumoniae penicillin V/ amoxicillin 1,6 g x 3 i 10 dagar 1 g x 3 i 10 dagar Terapisvikt H. influenzae amoxicillin 1g x 3 i 10 dagar Akut sinuit J01.9 Som vid otit + anaerober PcV Vid pc-allergi: doxycyklin 1,6 g x 3 i 7-10 dagar 200 mg x 1 första dagen sedan 100 mg x 1 i åtta dagar Svikt/recidiv amoxicillin 500mg x 3 i 7-10 dagar 13

14 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer ÖVRE LUFTVÄGAR Epiglottit J05.1 H. influenzae S. pyogenes, S. pneumoniae S. aureus cefotaxim eller enligt odlingssvar 1 g x 3 Tonsillit (inkl scarlatina) J03.0 S. pyogenes Bör odlings- eller snabbtestverifieras penicillin V vid pc-allergi klindamycin 0,8-1 g x 3 i 10 dagar 300 mg x 3 i 10 dagar Tonsillitrecidiv J03.8 S. pyogenes cefadroxil eller klindamycin 1g x 2 i 10 dagar 300 mg x 3 i 10 dagar 14

15 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer NEDRE LUFTVÄGAR Akut bronkit J20.9 Antibiotika saknar effekt oavsett om genesen är bakterier virus eller mykoplasma Exacerbation av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) J44.1 H. influenzae S. pneumoniae Moraxella catarrhalis amoxicillin doxycyklin bensylpenicillin om påverkat allmäntillstånd 500 mg x 3 i 5 dagar 200 mg x 1 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 2 dagar, total behandlingstid 5 dagar 1 g x 3 Pseudomonas Enligt resistensmönster Pertussis A37.0 B. pertussis erytromycin 500 mg x 2 i 7-10 dagar Laboratorieverifierad pertussis, för att bryta smittvägar 15

16 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer NEDRE LUFTVÄGAR Samhällsförvärvad pneumoni: J13.9 J14.9 Måttligt påverkad patient S. pneumoniae (H. influenzae) penicillin V vid pc-allergi: doxycyklin 1 g x 3 i 7 dagar 100 mg x 2 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 4 dagar. Total behandlingstid 7 dagar Påverkad patient som behöver sjukhusvård bensylpenicillin vid pc-allergi: erytromycin i.v. 1 g x 4 initialt 1 g x 3 initialt J15.7 Mykoplasma erytromycin doxycyklin 500 mg x 2 i 7 dagar 100 mg x 2 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 4 dagar. Total behandlingstid 7 dagar J16.0 Chlamydophila pneumoniae erytromycin doxycyklin 500 mg x 2 i 7 dagar 100 mg x 2 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 4 dagar. Total behandlingstid 7 dagar A48.1 Legionella moxifloxacin 400 mg x 1 i 10 dagar 16

17 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer NEDRE LUFTVÄGAR Nosokomial J15.9 pneumoni På vårdavdelning, lindrigt påverkad patient Okänd cefotaxim 1 g x 3 i 7 dagar VAP J15.0 Ventilator J15.5 associerad J15.6 pneumoni J15.2 alt svårt påverkad pat med nosokomial pneumoni J15.1 Klebsiella E. coli Serratia S. aureus Pseudomonas meropenem eller piperacillin-tazobaktam Enligt resistensmönster 500 mg x 3 i 7 dagar 4 g x 3 i 7 dagar Kräver ofta behandling med två aktiva preparat för att undvika resistensutveckling A48.1 Legionella moxifloxacin 400 mg x 1 i 10 dagar 17

18 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer LEDER OCH SKELETT Osteomyelit M86.- Begränsad infektion hos opåverkad patient Stafylokocker flukloxacillin vid pc-allergi: klindamycin 1,5 g x mg x 3 Behandlingstiden minst 6-8 veckor. Vid kronisk osteomyelit ofta beh i 6 mån Osteomyelit/ spondylit/artrit (sjukhusfall) M86.- M46.- M00.- Okänd Stafylokocker Streptokocker Gramnegativa stavar kloxacillin kloxacillin flukloxacillin vid pc-allergi: klindamycin bensyl-pc penicillinv vid pc-allergi: klindamycin enligt resistensmönster oftast ciprofloxacin eller trim-sulfa 2 g x 3 2 g x 3 1,5 g x mg x 3 3 g x 3 2 g x mg x 3 18

19 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer CENTRALA NERVSYSTEMET Meningit, initialbehandling G00.9 Före odlingssvar cefotaxim + ampicillin alternativ behandling meropenem vid typ 1 pc-allergi: komb av moxifloxacin + vankomycin + trim-sulfa 3 g x g x g x mg x 1 1 g x 3 20 ml x 2 ( mg) Neuroborrelios G01.9+A69.2 Borrelia burgdorferi sensu lato < 8 år ceftriaxon > 8 år doxycyklin peroralt 100 mg/kg/dygn i 14 dagar 200 mg x 1 i 14 dagar 19

20 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer HUD OCH MJUKDELAR Impetigo L01.0 icke bullös Bullös Utbredd icke bullös S. aureus, S. pyogenes S. aureus lokalbehandling I första hand tvål och vatten. I de fall det inte hjälper rekommenderas lokalbehandling med retapamulin (Altargo ) flukloxacillin vid pc-allergi: klindamycin antibiotikabehandling sällan aktuell. Cave mupirocin! Mupirocin skall reserveras för lokalbehandling av MRSA!!! utv x 2 i 5 dagar 1 g x 3 i 7 dagar mg x 3 i 7 dagar Erysipelas A46.9 Okomplicerad betastreptokocker (S. pyogenes, GCS, GGS) penicillin V/penicillin G vid pc-allergi: klindamycin 1 g x 3 i dagar 300 mg x 3 i dagar Komplicerad inkluderande nekrotiserande fasciit m m. bensylpenicillin + klindamycin vid pc-allergi: klindamycin 3 g x mg x 3 iv samtidigt akut kirurgisk åtgärd Vid bukfokus risk för gramnegativ etiologi Pseudomonas aeruginosa meropenem + klindamycin 500 mg x mg x 3 20

21 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer HUD OCH MJUKDELAR Cellulit L03.- /abscess (när antibiotikaterapi är indicerad) S. aureus S. pyogenes blandflora kloxacillin / flukloxacillin PcV vid blandflora eller pc-allergi: klindamycin 1-2 g x 3 i 7 dagar 1 g x 3 i 7 dagar 1 g x 3 i 7 dagar 300 mg x 3 i 7 dagar Anaerober Blandflora enligt odlingssvar 21

22 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer HUD OCH MJUKDELAR Infekterade kroniska ej diabetiska sår (bensår I83.2) Diabetesfotsår E10.5 S. pyogenes S. aureus Gramnegativ blandflora penicillin V flukloxacillin 1 g x 3 1 g x 3 Övriga bakterier behöver sällan behandlas. Noggrann sårvård. Kompression vid venösa bensår. Opåverkad patient S. aureus S. pyogenes flukloxacillin penicillin V 1 g x 3 1 g x 3 Påverkad patient Långtidsbehandling Som ovan men även gramnegativa tarmbakterier och anaerober S. aureus piperacillintazobaktam eller enligt resistensbesked flukloxacillin undvik ciprofloxacin 4 g x 3 1 g x 3 Kattbett Pasteurella multocida penicillin V 1 g x 3 i 7-10 dagar Sent debuterande >2 dygn eller lednära infektion amoxicillin/klavulansyra 500 mg x 3 Hundbett T14.1 Pasteurella multocida S. aureus amoxicillin/klavulansyra vid PC-allergi, doxycyklin 500 mg x mg x 1 första dagen sedan 100 mg x 1 i åtta dagar 22

23 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer HUD OCH MJUKDELAR Erythema migrans A69.2 -singelerytem -multipla erytem /feber Borrelia burgdorferi sensu lato penicillin V vid pc-allergi : doxycyklin eller azitromax gravida med pc-allergi doxycyklin trimester 1 azitromycin trimester 2-3 barn < 8 år vid pc-allergi: azitromax doxycyklin (penicillin V för barn < 8 år) barn < 8 år vid pc- allergi: azitromax 1 g x 3 i 10 dagar 100 mg x 2 i 10 dagar 500 mg dag 1, 250 mg dag 2-5, totalt 5 dagar Dosering se FASS 100 mg x 2 i 10 dagar Dosering se FASS -akrodermatit / lymfocytom Borrelia burgdorferi sensu lato penicillin V doxycyklin 2 g x 3 i 3 veckor 100 mg x 2 i 3 veckor Gasbrand A48.0 Clostridium perfingens bensylpenicillin + klindamycin 3 g x mg x 3 iv Samtidig akut kirurgisk åtgärd Neuroborrelios se under CNS infektioner 23

24 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer BUKINFEKTIONER Peritonit K primär (spontan) och sekundär (bukfokus) E. coli Klebsiella S. pneumoniae (primär) Enterokocker B. fragilis (sekundär) Klostridier (sekundär) Pseudomonas aeruginosa piperacillin-tazobaktam ev komb med tobramycin eller enl resistensbesked. Vid betalaktamallergi: ciprofloxacin + klindamycin 4 g x 3 4,5 mg/kg/dygn 500 mg x mg x 3 iv 24

25 REKOMMENDERADE ANTIBIOTIKAVAL VID VISSA INFEKTIONER Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer ENTERITER Enterit A04.5 A02.0 A03.9 A04.6 Sepsis och fokalinfektion Bärarskap A02.8 (>3-6 månader) Campylobacter Salmonella Shigella Yersinia enterocolitica Salmonella Salmonella ciprofloxacin eller trim-sulfa (barn) (ciprofloxacin/trim-sulfa) ciprofloxacin eller trim-sulfa (barn) eller enligt resistensmönster ciprofloxacin eller trim-sulfa (barn) eller enligt resistensmönster Sällan behandlingsindikation 500 mg x 2 i 3 dagar dosering enl FASS Behandlingsindikationer relativa. 500 mg x 2 i dagar dosering enl FASS 500 mg x 2 i 3 veckor dosering enl FASS Lätta fall A04.7 Clostridium difficile avvakta Sätt ut pågående antibiotikum Medelsvåra fall Svåra fall Mycket svåra fall metronidazol vankomycin peroralt metronidazol kombinerat med vankomycin peroralt 400 mg x 3 i 10 dagar 125 mg x 4 i 10 dagar Dos enl ovan samråd med infektionsspecialist 25

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin Öppen vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin Öppenvård 2015-2016 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Multiple choice frågor

Multiple choice frågor Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R

Läs mer

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Stramas presentation inför Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

antibiotikabruk i praktiken

antibiotikabruk i praktiken Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt

Läs mer

Antibiotikakompendium

Antibiotikakompendium 1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet. Tidigare nationella Strama planerade och koordinerade fyra punktprevalensstudier på svenska sjukhus. Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet,

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Strama Jönköping Kvartalsrapport Kvartalsrapport Kvartal 1 2015 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län Riket Mål för RJL 400 350 300 250 200 150 100 50 0 200 Antibiotikarecept per 1000

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER... 3 URINVÄGSINFEKTIONER...

Läs mer

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012 Kommentarer till resistensläget jan-maj 212 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras.

Läs mer

Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck

Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck Punktprevalensstudie 03, 04 och 06 Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck odlista infektionsfokus (alternativt op-område

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION ANTIBIOTIKAREAKTIONER ANTIBIOTIKADOSERING (BARN) HERPESINFEKTIONER HUD/MJUKDELSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTIONER TARMINFEKTIONER URINVÄGSINFEKTIONER

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama

Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (16) MEDICINSK INDIKATION Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig diagnos i alla åldrar och utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning. Målsättningen med dokumentet

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 2017 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...

Läs mer

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) Pneumoni är en av de vanligaste infektionsdiagnoserna inom slutenvården. Endast en liten andel vårdas på infektionsklink, och många patienter med pneumonier handläggs polikliniskt

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit Generiskt namn: amoxicillin Handelsnamn: ATC-kod: J01CA04 Företag: Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit Väldokumenterat preparat. Rekommenderas vid terapisvikt

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård

Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård Resistenta bakterier ökar med oroväckande hastighet och sambandet mellan antibiotika-förbrukning och resistensutveckling är

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 2 28 Innehåll Multiresistenta bakterier (MRB)...1 Hur vanligt är det med MRB?...1 Hur förhindrar man spridning av MRB?...2 a)

Läs mer

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson

Läs mer

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård: Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare

Läs mer

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Strama Jönköping Kvartalsrapport Kvartalsrapport Fjärde kvartalet 2014 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län Riket Mål för RJL 400 350 300 Recept/ 1000 inv. 250 200 150 100 50 0 200

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar

Läs mer

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer