Stockholms ström. En utredning om Stor-Stockholms framtida stam- och regionnät. Lägesrapport kvartal 4 år Underlagsrapport 2005:07 Februari 2005

Transkript

1 Stockholms ström En utredning om Stor-Stockholms framtida stam- och regionnät Lägesrapport kvartal 4 år 2004 Underlagsrapport 2005:07 Februari 2005

2 2 Stockholms Ström En utredning om Stor-Stockholms framtida stam- och regionnät Lägesrapport kvartal 4 år 2004 Bakgrund Den 29 januari 2004 fick SvK regeringens uppdrag att utreda utformningen av det framtida kraftledningsnätet kv i Stockholms-regionen. Utredningen omfattar regionnäten för 70 kv (Vattenfall) och 110 kv (Fortum) samt stamnätets 220 kv och 400 kv anläggningar. Ett förslag till utformning som långsiktigt säkrar regionens elförsörjning ska tas fram. Utredningen ska beakta driftsäkerhetskrav, teknisk utveckling, miljöaspekter och regionens förväntade utveckling. Arbetet ska bedrivas i samarbete med bland andra länsstyrelsen, berörda kommuner, interkommunala samarbetsorgan och övriga kraftledningsägare inom regionen. En delrapport ska lämnas den 15 maj 2005 och slutrapporten under år Utredningen har namnet Stockholms Ström. Aktuellt arbetsläge Utredningen har organiserats i ett projekt inom Svenska Kraftnät. Arbetet bedrivs i ett antal arbetsgrupper av vilka följande för närvarande är de viktigaste: Nätanalys Kommunal planering Intrångsanalys Elbehov Nätanalys Gruppens huvuduppgift är att analysera nuvarande stam- och regionnät med avseende på teknisk förmåga, klarlägga de krav och kriterier som dimensionerar det framtida nätet och utforma ett förslag till en framtida nätstruktur. Gruppen har hittills haft elva möten. Under de senaste månaderna har undergrupper för 70 kv och 110 kv näten etablerats. Nätanalysgruppen har räknat igenom det nuvarande stam- och regionnätet och identifierat de tekniska svagheter som finns. Resultatet kan sammanfattas på följande sätt: Inga termiska överlaster på 400 kv ledningar I vissa driftfall uppstår överlaster på 220 kv ledningar i norra Roslagen, mellan Uppsala och Stockholm samt på ledningarna in till Värta-stationen 110 kv nätet i Stockholm har en uppbyggnad som i vissa fall kan medföra att ett fel på en kabel kan utvecklas till fel på flera kabelförbindelser. 70 kv ledningarna till Värmdölandet samt en ledning till Jakobsberg blir överbelastade i vissa driftsituationer

3 3 Vissa 220 kv stationer i Stockholmsringen saknar skyddsutrustning som begränsar felspridningen vid ett fel på stationens huvudskena. 220 kv anslutna transformatorer i Håtuna och Botkyrka överbelastas i vissa fall För närvarande pågår motsvarande beräkning för nätet i stadium år Därvid används den belastningsprognos som Elbehovsgruppen arbetet fram. Tidigare identifierade svagheter i nätet kommer att vara tydligare och dessutom tillkommer sannolikt ett antal ytterligare begränsningar. Under arbetet i gruppen har ett antal förslag till omstruktureringar och förstärkningar i region- och stamnät analyseras. Dessa kommenteras närmare nedan i avsnittet Förändringsåtgärder. Förslagen ska sammantaget bilda det framtida nätet som ska redovisas i delrapporten till regeringen den 15 maj Kommunal planering Denna grupp arbetar med kraftledningsfrågorna i ett kommunalt perspektiv. Genom intervjuer med företrädare för alla kommuner i länet skapas en systematisk beskrivning av de större kraftledningarnas roll i den kommunala planeringen. Tanken är att existerande och framtida markanvändningskonflikter mellan större kraftledningar och annan markanvändning ska identifieras. Många kommuner i Stockholms län arbetar för närvarande med en revidering av den kommunala översiktsplanen, vilket tidsmässigt stämmer bra med denna utredning. Genom möten med länets kommuner skapas en systematisk redovisning av markanvändningskonflikter mellan större kraftledningar och annan markanvändning. Tanken är att framtida nybyggnader i elnäten och därmed sammanhängande avvecklingar av vissa äldre ledningssträckor ska ge möjligheter att eliminera åtminstone en del av de markanvändningskonflikter som identifieras i kommunerna. Efter det att 22 av länets 26 kommuner besökts kan resultatet preliminärt sammanfattas på följande sätt: Större kraftledningar verkar i de flesta fall att vara ett mindre markanvändningsproblem än vad som förväntades Få allvarliga markanvändningskonflikter Allmänhetens oro för magnetfält verkar vara ganska liten På vissa ställen utgör dock kraftledningar ett stort intrång som nedanstående bild från 220 kv ledningen Hagby-Danderyd genom Täby visar.

4 4 Bild kv kraftledning i Täby Elbehov Elbehovsgruppen har använt underlag från kommunal och interkommunal planering redovisad i regionplanen från år Med hjälp av empiriska samband mellan samhällsutvecklingen och elanvändningen har elbelastningen fördelade på stam- och regionnätens transformatorstationer beräknats i stadium Följande observationer kan noteras: Regionens effektbehov ökar under den studerade tidsperioden från totalt ca 4400 MW med 600 MW till drygt 5000 MW (15 %) I de mest expansiva regiondelarna ökar effektbehovet med mer än 30 % dvs dubbelt så mycket som genomsnittet Stora belastningsökningar för Lidingö, Stockholm (Stadshagen), Sollentuna, Täby, Åkersberga, Vaxholm, Värmdö och Haninge Elbelastningen minskar något i Stockholms innerstad (Tegnér, Brunkeberg och Katarina) Järnvägens effektbehov ökar från 119 MW till 237 MW (100 %) Intrångsanalys För att få en sammanhållen bild över de större kraftledningarnas påverkan på omgivningen har en intrångsanalys genomförts. Följande områden har studerats: Natur-, kultur- och friluftsliv Närboende och skolor Landskapsbild

5 5 De två första punkterna baseras på underlag i form av kraftledningskartor, SCB:s bostadsstatistik samt kommunernas redovisning av olika bevarande- och skyddsintressen. Analysen av landskapsbildens påverkan är en subjektiv bedömning av hur länets kraftledningar uppfattas i sin omgivning. Nedan visas ett exempel på redovisningen av intrångsanalysen. På kartan visas befolkningstätheten samt skolor inom 200 m från kraftledningarna. Befolkningstätheten ökar i ordningen gul-brun-röd. De blåa symbolerna visar skolorna. Bild 1 Boende och skolor inom 200 m från kraftledningar Förändringsåtgärder Ett antal tänkbara förändringsprojekt behandlas för närvarande i Nätanalysgruppen vad gäller teknisk förmåga och genomförbarhet: Ny 220 kv förbindelse Värtan-Lidingö-Värmdö-Nacka Ändrade sträckningar för 220 kv ledningarna till Danderyd 400 kv förbindelse från norra till södra Stockholm Förbättrad redundans i Fortums 110 kv nät Nya 220/70 kv transformeringar i Hagby och Ekudden samt omstruktureringar i 70 kv näten 70 kv matning till Vaxholm Arbetet har hunnit olika långt i delprojekten och nedan kommenteras projektvis aktuellt arbetsläge.

6 6 Ny 220 kv förbindelse Värtan-Lidingö-Värmdö-Nacka Elförsörjningen på Lidingö och Värmdö baseras idag på en 70 kv ledning mellan 220/70 kv stationerna Danderyd och Nacka. Främst beroende på den stora belastningsökningen på Värmdö, genom att tidigare sommarhus omvandlas till permanentbostäder, kommer nuvarande nät att bli otillräckligt inom några år. En ny 220 kv förbindelse från Värtan över Lidingö och Värmdö till Nacka innebär en långsiktigt hållbar lösning. Nya 220/20 kv transformeringar etableras på Lidingö och Värmdö som ersätter nuvarande 70/20 kv stationer. I en första etapp byggs 220 kv kablar från Värtan till Lidingö och från Nacka till Gustafsberg. När ytterligare förstärkningar krävs i området sammankopplas Lidingö och Gustafsberg med en 220 kv förbindelse. Denna utbyggnad ligger emellertid långt i framtiden. Under mellantiden drivs förbindelsen Lidingö-Värmdö fortsatt med 70 kv. Den nya 220 kv kabeln från Värtan till Lidingö kan förläggas helt i kommunal mark. Vissa tekniska frågor vad gäller en tänkt förläggning i Lidingöbron behöver utredas ytterligare. Den nya transformeringen på Lidingö byggs i anslutning till befintlig transformatorstation som dock kan behöva utökas något vad gäller markbehovet. När den nya 220 kv förbindelsen Värtan-Lidingö tagits idrift kan den gamla 70 kv ledningen Danderyd-Lidingö avvecklas. Det innebär en stor minskning av ledningsintrånget i Djursholm och Stocksund samt på Lidingö. Den planerade 220 kv förbindelsen från Nacka till Gustafsberg kommer i huvudsak att utformas som sjökabel över Baggensfjärden. På Farstalandet planeras en ny transformatorstation väster om Gustafsberg med anslutning till befinligt 70 kv nät. För närvarande pågår kommunens detaljplanering av det industriområde som bland annat omfattar den nya transformatorstationen. Ändrade sträckningar för 220 kv ledningarna till Danderyd Det krävs åtgärder för att minska intrånget orsakat av 220 kv ledningarna omkring stamnätsstationen i Danderyd. Alternativa ledningssträckningar har tidigare utretts i samband med att förnyelserna av koncessionerna påbörjades i slutet av 1990-talet. En sträckning för en 220 kv kabel från Danderyd söderut till Bergshamra har utretts inom ramen för Stockholmsutredningen. Förbi Bergshamra är ledningen redan byggd som kabel. Återstående sträcka över norra Djurgården från Bergshamra till Värtan är byggd som en friledning genom nationalstadsparken. På sikt måste troligtvis denna ledning också ersättas med kabel. Norr om Danderydsstationen pågår utredningar om ny sträckning förr 220 kv ledningen Danderyd-Hagby. Det krävs sannolikt en kabel i en mera nordvästlig sträckning och med anslutning till den befintliga 220 kv ledningen Hagby-Järva. 400 kv förbindelse från norra till södra Stockholm Stockholm omslutes idag av ett 400 kv nät i U-form. Genom att bygga en förbindelse i huvudsak som kabel som skapar en 400 kv ring uppnås en kraftfull förstärkning av nätet. Genom en sådan utbyggnad blir 400 kv nätet i området mycket robust och dessutom ökar kapaciteten för genomtransitering. För närvarande pågår nätanalyser och genomförbarhetsstudier för detta delprojekt.

7 7 Förbättrad redundans i Fortums 110 kv nät Stockholms centrala delar och västerort matas av ett 110 kv kabelnät som tillhör Fortum AB. På vissa delsträckor utnyttjas samma tunnlar för flera kabelsystem, vilket innebär att ett elektriskt dimensionerande fel (n-1) kan utvecklas till ett svårare felfall på grund av brand. Dessutom finns risken för översvämningar i tunnlarna på grund av parallellgående fjärrvärmerör eller stora flöden i Mälaren eller Saltsjön. Nätanalysgruppen utreder nu två tänkbara förstärkningsåtgärder som förbättrar redundansen i nätet. Nya 220/70 kv transformeringar i Hagby och Ekudden samt omstruktureringar i 70 kv näten Hela Stockholms län utom Stockholms stad matas av ett vidsträckt 70 kv nät tillhörigt Vattenfall. Kranskommunerna runt Stockholm får elmatningen från två stamnätsstationer. Dessa stationer är mycket stora i 70 kv nätet med vardera 8-10 utgående 70 kv ledningar. För att förbättra redundansen och öka inmatningskapaciteten till 70 kv nätet bör nya 220/70 kv transformeringar etableras i Hagby och Ekudden. Dessutom bör 70 kv nätet struktureras om för att uppnå ett ännu robustare system. 70 kv matning till Vaxholm Matningen till Vaxholms kommun bygger idag på 20 kv förbindelser. Med tanke på den kraftiga befolkningsökning som kommunen förutser kommer en övergång till 70 kv för huvudmatningen att bli nödvändig inom 5-10 år. Tekniskt sett kan detta lösas genom en 70 kv dubbelledning från 70 kv stationen Täljö vid Åkersberga i nuvarande 20 kv lednings sträckning fram till Vaxholms tätort. I Vaxholm etableras en 70/20 kv transformering. Tidplan En rapport ska redovisas till regeringen den 15 maj år 2005.