DE CENTRALA ARBETSMARKNADSORGANISATIONERNAS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDE AV KONKURRENSKRAFTEN OCH SYSSELSÄTTNINGEN I FINLAND

Transkript

1 Förhandlingsresultatet kl (11) RAMAVTAL DE CENTRALA ARBETSMARKNADSORGANISATIONERNAS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDE AV KONKURRENSKRAFTEN OCH SYSSELSÄTTNINGEN I FINLAND De centrala arbetsmarknadsorganisationerna, som undertecknat avtalet, har förhandlat om metoder för att trygga den finländska konkurrenskraften och en så gynnsam utveckling av sysselsättningen och köpkraften som möjligt i den globalt osäkra ekonomiska situationen. De centrala arbetsmarknadsorganisationernas mål är att fortsätta det goda samarbetet med regeringen kring teman som gäller främjande av den ekonomiska tillväxten, produktiviteten och sysselsättningen i Finland och på så sätt å ena sidan trygga de finländska företagens konkurrenskraft på världsmarknaden och å andra sidan stärka den ekonomiska grunden för välfärdssamhället. Parterna föreslår att regeringen ska tillsätta en arbetsgrupp på trepartsbasis för att följa och bedöma hur målen för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen uppnås. Målet är å ena sidan är att följa upp genomförandet av sådana initiativ och projekt i regeringsprogrammet som ökar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och å andra sidan söka nya lösningar som kunde stödja dessa mål. Särskild vikt bör läggas vid en bred utveckling av kunnande och innovationsverksamhet, internationalisering, främjande av företagsverksamhetens tillväxt och investeringar och därigenom främjande av sysselsättningen i Finland liksom också utveckling av välfärdstjänsterna.

2 Förhandlingsresultatet kl (11) Arbetsmarknadens centralorganisationer stöder målen på följande sätt: a) Organisationerna föreslår att uppgörelsen enligt punkt 1 ska följas i alla kollektivavtalsuppgörelser och att de branschvisa förbunden och förhandlingsorganisationerna ska inleda kollektivavtalsförhandlingarna för de olika branscherna i enlighet med det som närmare redogörs i punkt 1 så att uppgörelsen kan konstateras vara tillräckligt täckande senast b) Om den uppgörelse som eftersträvas i punkt 1 är täckande, förbinder sig parterna till uppgörelsen för arbetslivsutveckling enligt punkt 2. Finlands Näringsliv EK och AKAVA konstaterar att det Grundavtal som gäller mellan Finlands Näringsliv och De Högre tjänstemännen och utbildningsmaterialet i anknytning därtill samt det Allmänna avtalet behandlar bestämningen av de högre tjänstemännens löne- och anställningsvillkor i företag som omfattas av EK-YTN-avtalens tillämpningsområden. Helsingfors AKAVA rf FINLANDS NÄRINGSLIV EK KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET KT FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC rf. TJÄNSTEMANNACENTRALORGANISATIONEN FTFC rf. STATENS ARBETSMARKNADSVERK

3 Förhandlingsresultatet kl (11) 1 De branschvisa kollektivavtalsuppgörelserna Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslår att de branschvisa kollektivavtalen eller uppgörelsen under avtalsperioden för de gällande kollektivavtalen huvudsakligen avtalas för 25 månader enligt följande: den första avtalsenliga förhöjningen för avtal som redan upphört att gälla genomförs eller den första avtalsenliga förhöjningen genomförs efter att arbets- eller tjänstekollektivavtalet gått ut eller den första avtalsenliga förhöjningen genomförs och den första 13- månaders perioden inleds vid den tidpunkt då löneuppgörelsen för det gällande avtalet går ut, om den avtalsperiod som tidigare avtalats hade fortsatt efter löneuppgörelsens utgång. Den avtalsenliga förhöjningen för den första 13-månaders perioden är 2,4 procent, och för den därpå följande 12-månaders perioden 1,9 procent. Avtalsparterna kan förkorta den senare perioden med högst 4 månader eller förlänga den med 2 månader. Höjningsprocenten för den senare perioden gäller för 12 månader. Om tidsperioden mellan förhöjningarna är kortare eller längre ställs den avtalsenliga förhöjningen i relation till periodens längd. Med avtalsenliga förhöjningar avses lönejusteringar och andra ändringar av anställningsvillkoren som påverkar kostnaderna. Om detta ramavtal ingås, betalas till löntagarna inom de branscher som omfattas av avtalet dessutom en engångspott på 150 euro i samband med den första lönebetalningen år Om den första avtalsperioden inleds senare än betalas engångspotten dock i samband med den första lönebetalningen efter att avtalsperioden inletts. För deltidsanställda är beloppet som betalas mindre i samma proportion som den deltidsanställdas arbetstid är kortare än full arbetstid. Engångspotterna betalas bara till personer vars arbetsavtals- eller tjänsteförhållande har pågått utan avbrott i minst 3 månader före betalningstidpunkten. De olika branscherna kan också ingå en avvikande överenskommelse om när, hur och på vilka villkor potten betalas.

4 Förhandlingsresultatet kl (11) De program för utveckling av lönesystemen och motsvarande som avtalats före genomförs såsom avtalat. Avtalet om avtalsenliga förhöjningar ska gälla åtminstone till Om centralorganisationerna tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen i synnerligen hög grad avviker från den bedömning som gjordes då avtalet ingicks kan de rekommendera att avtalen för de olika branscherna sägs upp. En uppsägningsklausul om detta bör införas i arbets- och tjänstekollektivavtalen. Tidpunkten för de branschvisa förhandlingarna Avtalets omfattning Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslår att förhandlingar om arbetsoch tjänstekollektivavtal för de olika branscherna ska föras före kl Det går att avvika från denna tidsgräns om det finns ett godtagbart skäl till att kollektivavtalsförhandlingarna ska föras enligt en tidigare överenskommen tidsplan, till exempel redan överenskomna tidsplaner för arbetsgrupper som bereder innehållsliga förändringar i kollektivavtalen. Om de olika branschernas avtalsparter är ense om att förhandlingarna ska föras enligt en tidigare uppgjord tidsplan, ska parterna gemensamt meddela sina egna centralorganisationer senast om de förbinder sig att ingå kollektivavtalsuppgörelsen inom ramen för vad som avses i punkt 1. Genom egna åtgärder och samarbete arbetar centralorganisationerna för att uppgörelsen ska få så bred spridning som möjligt på arbetsmarknaden. Kollektivavtalsparterna ska meddela de egna centralorganisationerna skriftligen senast klockan 16 om uppgörelsen enligt detta avtal. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna bedömer hur täckande avtalet är och meddelar därefter statsrådet gemensamt om detta. Om avtalet inte är tillräckligt täckande och centralorganisationerna därför inte förbinder sig till lösningarna för arbetslivsutvecklingen enligt punkt 2 har kollektivavtalsparterna rätt att avsäga sig de uppgörelser som de ingått på basis av avtalet.

5 Förhandlingsresultatet kl (11) 2 Arbetslivsutveckling 1. Användningen av arbetskraft Parterna är ense om att grunderna och grundprinciperna för uppgörandet av tidsbegränsade arbetsavtal ska vara enhetliga, oberoende av formen på arbetsavtalsförhållandet. Parterna föreslår att det på trepartsbasis ska utredas senast om enhetlighetsprincipen uppfylls i praktiken när det är fråga om hyrd arbetskraft. Målet för bedömningen är också att utreda om förhandsmeddelanden om tidsbegränsade arbetsavtals upphörande borde införas. Utgående från utredningen genomförs nödvändiga lagstiftningsändringar. På trepartsbasis utreds eventuella ändringsbehov som gäller oregelbundna arbetstider i de så kallade nollavtalen. 2. Längre arbetskarriärer 2.1 Åldersprogram En gemensam modell för åldersprogram utarbetas. Modellen kan användas av företag, kommuner eller verk. modellen bereds och förankras som olika element, bland annat flexibla arbetstidsarrangemang för seniorer, hälsokontrollprogram och utbildningsåtgärder för seniorer 2.2 Utveckling av arbetsmarknaden för partiellt arbetsföra Utnyttjandet av partiell arbetsförmåga främjas utgående från Lehtos utredning (SHM). Ett omfattande åtgärdsprogram inleds för utveckling av arbetsmarknaden för partiellt arbetsföra: för förändring av sporrande åtgärder, stödåtgärder, servicekedjor, informationssystemen, lagstiftning och också attityder. Särskild vikt läggs vid utveckling av sporrande åtgärder för arbetsgivarna, stöd till anställda för att hitta en sysselsättningsväg som är lämplig för den egna livssituationen och en mer sporrande samordning av pensioner och förvärvsinkomster. Också arbetsvägledningsprocesserna måste förbättras så att de tydligt är avsedda att leda till sysselsättning. Lagstiftning om sysselsättning av partiellt arbetsföra måste bedömas som en helhet och arbetet och kontrollen över helheten måste framhävas.

6 Förhandlingsresultatet kl (11) 2.3 Utveckling av personalplaneringen Personalplanen ska vara ett centralt verktyg för samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen. I samband med att personalplanen utarbetas går man tillsammans igenom frågor om bland annat användningen av arbetskraft, personalens arbetskompetens och samordningen av arbetet och familjelivet. I personalplanen beaktas såväl de anställdas behov som produktions- och serviceverksamhetens behov. I detta syfte utarbetas senast centralorganisationernas gemensamma modell för personalplan om följande frågor som underlag för beredningen på trepartsbasis av ändringen av samarbetslagarna: främjande av ett planerat införande av flexibla arbetstidsarrangemang. Som exempel på flexibla arbetstidsarrangemang nämns bland annat arbetstidsbanker, möjligheter till deltidsarbete och distansarbete. möjligheter att påverka sitt arbete. I planeringen av arbetstidsarrangemangen beaktas en genomgång av frågor som gäller tidsbegränsade arbetsavtal så att man behandlar antalet, användningen av och grunderna för redan ingångna och framtida tidsbegränsade arbetsavtal. Vikariebehovet bedöms varje år på förhand. beaktande av principerna för sysselsättning av partiellt arbetsföra utveckling av anställdas yrkeskunnande utgående från arbetet i den arbetsgrupp som bereder kompetensutvecklingen för centralorganisationerna Efter detta inleds en trepartsberedning för införande av dessa frågor i personalplanen i samarbetslagarna. Arbetsgruppen ska avge sina förslag senast Arbetshälsa Lagstiftningen om arbetarskydd preciseras på trepartsbasis senast så att arbetstidens belastande verkan och inverkan på arbetsförmågan och arbetshälsan utreds på förhand. De avtalsspecifika hindren för användning av arbetstidsbanker utreds. En gemensam plan för avlägsnande av dem utarbetas.

7 Förhandlingsresultatet kl (11) 3. Omställningsskydd och kompetensutveckling 3.1 Förfaranden Centralorganisationerna ska utarbeta en gemensam kodifikation om förfaranden ("hyvä maan tapa", parhaat käytännöt, ung. "god nationell sed", bästa praxis), som är bra att tillämpa vid företagsarrangemang med betydande konsekvenser för personalen. Myndigheternas möjlighet att delta i omställningsskyddsprocessen i ett ännu tidigare skede än nu ska utredas och myndigheternas stöd i samband med omställningsskyddet ska effektiveras. Tillräckliga resurser ska tryggas (arbets- och näringsministeriet). 3.2 Kompetensutveckling Som anpassningsåtgärd inför förändringssituationer och i syfte att förbättra arbetets produktivitet och förlänga arbetskarriärerna ska arbetstagarna få bättre möjligheter att upprätthålla sin yrkesskicklighet och utveckla sin kompetens. Parterna tillsätter en arbetsgrupp som ska bereda förslag om hur personalens utvecklingsmöjligheter kan utvidgas till att omfatta olika slags arbetsplatser och olika personalgrupper. Parterna har som mål att skapa verksamhetsmodeller för arbetsplatserna genom vilka de anställdas yrkeskunnande kan utvecklas planmässigt utgående från behoven inom affärsverksamheten och de offentliga tjänsterna och med tanke på sysselsättningsutsikterna för de anställda på lång sikt. I syfte att förankra verksamhetsmodellerna på arbetsplatserna ska arbetsgruppen utarbeta en för centralorganisationerna gemensam modell för främjande av personal- och utbildningsplaner enligt samarbetslagarna. Arbetsgruppen ska utreda användningen av Utbildningsfondens förnyade vuxenutbildningsstöd och bereda förslag till utveckling av Utbildningsfondens verksamhet. Föremål för utredningen är den i regeringsprogrammet nämnda utbildningsrätt som anställda kunde tjäna in under ett anställningsförhållande samt en utvidgning av Utbildningsfondens verksamhet så att den omfattar administration av utbildningsrätten och en eventuell kontomodell. Den intjänade utbildningsrätten ska kunna användas under anställningsförhållandet eller senare för att utveckla yrkesskickligheten. Utbildningsrätten skulle samlas på ett personligt utbildningskonto eller något motsvarande system. Närmare bestämmelser ska ingå i kollektivavtalen. Utredningsarbete för arbetsmarknadsparterna utförs också i samarbete med utredningen om regeringens reformering av den offentliga finansieringen av vuxenutbildningen och utredningen om personliga utbildningskonton för medborgarna och i samarbete med beredningen av lagstiftningen om studieledighet.

8 Förhandlingsresultatet kl (11) Arbetsgruppen ska lägga fram sina förslag senast Skatteincitament De finländska företagens konkurrenskraft förbättras genom kontinuerlig utveckling av personalens kompetens. Parterna vill förbättra företagens konkurrenskraft och beredskap för konjunkturväxlingar. En utredning ska göras om möjligheterna att införa skatteåtgärder som sporrar företagen att investera i utbildning för sina anställda. Det kan till exempel vara fråga om en ansvarsreserv i företagets balansräkning. Samtidigt ska man utreda hur utbildningskostnaderna behandlas i förvärvsinkomstbeskattningen för löntagare och vilka ändringar som eventuellt behövs. Parterna ska utarbeta ett gemensamt förslag om nödvändiga åtgärder senast Samtidigt utreder parterna hur motsvarande arrangemang kan genomföras inom offentliga sektorn. 4. Samordning av arbetsliv och familjeliv samt jämställdhet 4.1 Familjeledigheter Systemet med familjeledigheter ska ses över i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Avsikten är att utöka de ledigheter som är öronmärkta för pappor, att få till stånd mer flexibla familjeledigheter för pappor och att göra det möjligt för föräldrar att sköta sina barn hemma längre än nu. Pappornas andel av ledigheterna ska utökas så att faderskapsledigheten blir sammanlagt 54 vardagar, varav högst 18 dagar kan tas ut tillsammans med mamman. Pappans ledighet gäller per barn och kan tas ut flexibelt ända tills barnet fyller 2 år. Den nuvarande kopplingen till familjeledigheten ska slopas. Kostnaderna för familjedagpenningarna fördelas på samma sätt som tidigare. Reformen gäller från början av år Reformens verkningar och måluppfyllelsen kontrolleras 2 år efter att reformen trätt i kraft. 4.2 Likalöner En trepartsutredning inleds om hur lönekartläggningarna fungerar och hur de behöver utvecklas. Som en del av utredningen granskas lönekartläggningens innehåll, samarbetsskyldigheten och rätten för personalrepresentanter (förtroendemän/medlemmar i samarbetskommittén) att få information. Utgående från utredningen ges senast förslag till fortsatta åtgärder som också kan vara ändringar i lagstiftningen. Kollektivavtalsparterna bedömer avtalens verkningar på löneskillnaderna mellan kvinnor och män och vidtar tillsammans åtgärder för att främja likalönsmålet.

9 Förhandlingsresultatet kl (11) 5. Social trygghet Utkomstskydd för arbetslösa 1. Enklare och tydligare system med utkomstskydd för arbetslösa Systemet med utkomstskydd för arbetslösa behöver ändras så att det blir enklare och mer sporrande. Enligt regeringsprogrammet ska det nuvarande systemet med utkomstskydd för arbetslösa revideras på trepartsbasis så att det blir enklare och tydligare. Syftet med förändringarna är att arbetslösa snabbare ska få ett arbete. Vid utarbetandet av en enklare och mer sporrande helhet av utkomstskydd för arbetslösa behandlas bland annat definitionerna på dagpenning och anpassad dagpenning, nivåerna på ersättningarna och hur länge de betalas samt villkoret för tiden i arbete. Vid förenklingen beaktas de anställdas, arbetsgivarnas och arbetslöshetskassornas behov. Förändringarna bereds i Salos arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet och genomförs i sin helhet kostnadsneutralt. 2. Andra ändringar Finansiering av permitteringsdagpenningen Staten deltar i finansieringen av permitteringsdagpenningen genom att finansiera en andel som motsvarar grunddagpenningen inom inkomstdagpenningen. Förkortad arbetsvecka och anpassad dagpenning Till permitterade vars arbetstid har förkortats med en eller flera dagar i veckan betalas arbetslöshetsdagpenning för de förlorade arbetsdagarna utan anpassning. I samma sammanhang höjs arbetstidsgränsen för den anpassade arbetslöshetsdagpenningen från nuvarande 75 procent till 80 procent Periodisering av semesterersättningen och utkomstskyddet för arbetslösa Periodiseringen av semesterersättningen upphör. Ändringen träder i kraft

10 Förhandlingsresultatet kl (11) Alterneringsledighet Förslagen som går ut på att ändra alterneringsersättningarna genomförs inte. 6. Åtgärder för ökat förtroende på arbetsmarknaden Parternas gemensamma mål är ett ökat förtroende på arbetsmarknaden och i den ekonomiska politiken och ett större konstruktivt samarbete som bygger på gemensamma intressen. Därför försöker man kartlägga de problem med förtroendet som på olika nivåer belastar arbetsmarknaden och avlägsna dem. Syftet är att i samverkan utveckla en arbetsmarknadskultur som bygger på öppenhet, ömsesidig uppskattning och förtroende och sådana verksamhetsformer som detta kräver för tillämpning både på arbetsplatserna och i förbunden och centralorganisationerna. Det är fråga om ett projekt som löper på många år och som syftar till att förbinda parterna på alla nivåer till god arbetsmarknadspraxis och därigenom möjliggöra en öppen, fördomsfri och samtidigt målmedveten utveckling av arbetslivet och arbetsmarknadsverksamheten. Centrala teman är å ena sidan att man på arbetsplatserna ska sporras till att ta initiativ och vara innovativ och å andra sidan till att identifiera problem och smärtpunkter och ingripa i tidigt skede/hålla fortsatt kontakt vid problemsituationer, iaktta avtal och lagstiftning och lösa meningsskiljaktigheter. Särskild vikt ska fästas vid utveckling av det konkreta samarbetet och förhandlingskompetensen på arbetsplatsen. En ledningsgrupp bestående av representanter för centralorganisationerna och förbunden ansvarar för projektets genomförande. En bredare medverkan från förbundens och arbetsplatsernas sida säkerställs genom ett särskilt forum som kallas samman i projektets begynnelseskede och enligt behov när projektet framskrider. Målet är att fram till göra upp ett åtgärdsprogram om åtgärder som ökar förtroendet i arbetsmarknadsverksamheten. I programmet ska tas in förslag om åtgärder som förbättrar förhandlingskulturen och förfarandena. För att förbättra uppföljningen och koordineringen av dels olika politikblock som påverkar arbetslivet, dels lagstiftningsprojekt och andra projekt inrättas ett permanent förhandlingsorgan för centralorganisationerna. Informationsgången till förbundsnivån ska säkerställas.

11 Förhandlingsresultatet kl (11) Det permanenta förhandlingsorganet behandlar i synnerhet projekt inom regeringsprogrammet projekt med två parter EU:s sociala dialog och utövande av inflytande på EUlagstiftningen samordning av den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken andra åtgärder som främjar ekonomin och sysselsättningen i samarbete med regeringen Under ledning av det permanenta förhandlingsorganet ska senast utarbetas ett gemensamt flerårigt program för en målmedveten utveckling av arbetslivet och arbetsmarknaden. Den ambitiösa visionen är att det finländska arbetslivet med avseende på kvalitet och konkurrenskraft ska lyftas till världstoppen.