Har du också skaffat XPress 3.2?

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 1 ÅRG 3 FEBRUARI FACKPRESSENS TYPOGRAFISKA FANTASILÖSHET Sid 3 6 LIDINGÖ TIDNING FICK NY FORM AV LUDVIG GRANDIN Sid 7 GE DINA RUBRIKER NYTT DJUP MED ADOBE DIMENSIONS Sid 8 9 TRE HELA SIDOR MED TIPS FÖR QUARK XPRESS Sid PAGEMAKER KAN I VÄRSTA FALL FYLLA DIN HÅRDDISK Sid 13 Har du också skaffat XPress 3.2? Om svaret är ja, vet du också att du inte kan öppna dokument skapade med XPress 3.2 med det gamla XPress Filformatet i den uppdaterade versionen är nämligen helt nytt en liten finess som fick Quark-kunderna att skrika av ilska redan förra gången det hände, vid bytet från version 2 till version 3. Ändrar man filformat är det kutym att man ändrar den första siffran; Quark XPress 3.2 borde följaktligen ha hetat 4.0. Men det är en oviktig synpunkt. En icke oviktig synpunkt är dock varför Quark inte kan göra som Microsoft, Adobe och andra, och låta användaren välja vilket format hon vill spara dokumentet i. Vill du spara ditt Wordeller Illustrator-dokument i ett äldre filformat går det utmärkt. Varför inte med XPress-dokument? För mig som uppgraderade till 3.2 före mina kunder orsakade det problem. När jag korrigerade typografimallar och malldokument åt tidningen Land på min dator blev dessa oanvändbara eftersom redaktionen inte hade uppgraderat sina program kunde de inte använda mina mallar! Du kan visserligen med XPress 3.2 hålla ner alt-tangenten när du raderar ett block med kommando-t, och få se och höra en kul sak, men är det värt kronor (inklusive frakt och moms) som Software Plus tar för uppgradering? Vi vill gärna ha dina kommentarer inför nästa nummer av DtP! Då kommer vi att ha en rejäl genomgång av Quark XPress 3.2. Har du erfarenheter andra kan ha nytta av så dela med dig av dem! Skriv eller faxa ! I detta nummer presenterar vi en översikt över fackpressens typsnitt, gjord av Erik Nilsson. Och i nästa DtP inleder vi en miniserie om tidningsdesign. Det första avsnittet handlar om typografi för brödtext, det typografiska kastsystemets proletärer; grunden för den formmässiga överbyggnaden i de flesta trycksaker. Det här är det andra numret av DtP som inte rippas ut på film, utan körs på en Apple Laserwriter 630 Pro. Ser du någon skillnad i kvalitet jämfört med tidigare nummer? Vi använder Mellotex-papper, men det finns flera märken som är bra. Ska du köra 600-punktersoriginal så är papperet avgörande för resultatet! Som den skarpögde DtP-läsare du är har du säkert märkt att DtP bytt typsnitt. Men till vilket? Skriv eller faxa till oss före 15 mars. Bland de rätta lösningarna lottar vi ut tio CD-ROM skivor. Vinnarna presenteras i nästa nummer av denna tidning. Pelle Anderson, redaktör

2 2 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 Priserna på typsnitt fortsätter att sjunka De tre ledande leverantörerna av typsnitt till den Mac-baserade desktopbranschen har kraftigt sänkt sina priser. Adobe sänkte priserna på hela sitt bibliotek med 25 procent, Monotype följde med och sänkte priserna på sina CD- ROM-fonter med upp till 40 procent. Bitstream säljer hela sitt bibliotek på fonter för dollar cirka åtta kronor fonten alltså! Fram till april kan man köpa den upplåsta CD:n för endast 695 dollar, cirka kr. Det här betyder att typsnittsleverantörerna för första gången tvingats bita i det sura äpplet och anpassat sina priser till vad marknaden är villig att betala inte efter vilken vinst företagens aktieägare förväntar sig. Roten till piratkopieringen har varit de höga priserna men vem behöver piratkopior när de äkta typsnitten blir så billiga? Avancerat layoutprogram utmanar Quark XPress VivaPress heter ett nytt layoutprogram som ska ta upp kampen med Quark XPress och PageMaker. För att programmet ska lyckas slå sig in på marknaden krävs att det kombinerar de starka sidorna hos bägge konkurrenterna med något eget. Hur väl VivaPress lyckas med detta är ännu oklart; vi har inte testat programmet. Enligt uppgift ska det dock ha en rad funktioner som en Quark XPress-användare måste köpa XTensions för att få. Dessutom innehåller VivaPress optiskt justerade marginaler, dvs. skiljetecken och seriffer läggs ut i spaltmellanrummet! Det är det första dtp-programmet som klarar detta, tack vare teknik som VivaPress köpt på licens från URW. VivaPress kommer att finnas i två versioner, en enkel och en professionell. Svensk importör och svenska priser är ännu så länge inte klara. Intresserad? Plocka fram skoltyskan och faxa Apple, CBS och NY Times gör Vietnamkrig på CD-ROM I höst kommer den första historieboken över Vietnamkriget på CD-ROM. Amerikanska CBS News och New York Times står för innehållet, och Apple procucerar. CD-ROM-skivan kommer att innehålla över 700 artiklar ur New York Times, nyhetsfilmer och videor från CBS, foton, kartor och ljudupptagningar. Bland annat kommer betraktaren att kunna se bägge sidornas alla olika vapentyper i bild där ligger Hamilton i lä. Bland dem som bidrar på skivan finns Dan Rather från CBS och R.W. Apple från NY Times. Viktiga dokument från kriget kommer att finnas med, liksom en lista över döda och saknade amerikanska soldater. De dödade vietnamesiska soldaternas namn kommer inte att finnas med, om nu någon trodde annorlunda. Norden startar nya designutbildningar I Norge finns långt framskridna planer på att starta en utbildning i tidningsformgivning på högskolenivå. Det blir i så fall Nordens första. Utbildningen blir på tre terminer (heltidsstudier), och förläggs till Statens høgskole for kunsthåndverk og design i Bergen. 15 sökande per kull får plats, om de beslutande instanserna tillstyrker projektet. I Danmark vill man inte vara sämre, och planerar världens första högskoleutbildning i nyhetsgrafik, eller för grafiska journalister som det heter. Får du inte plats med dina bilddokument? Ett av de säkraste och mest kostnadseffektiva sätt att arkivera många stora dokument är på CD-skiva. 700 megabyte okomprimerat per skiva är inte illa. Att bygga upp ett digitalt bildarkiv blir plötsligt mycket billigare än förut; en CD-spelare som inte bara spelar upp utan också spelar in säljs nu för under dollar i USA skivan i sig är mycket billigare än DAT-band, SyQuest-skivor och optiska diskar. Pinnacle Micro, som tillverkar en kombinerad läs/skriv-cd har faxnummer Silicon Graphics väljer teknik för framtiden Silicon Graphics heter företaget som gör Indy, datorn med dagens snabbaste bildbehandling för under dollar. Nu bygger företaget in Photo CD-tekniken på systemnivå i alla sina datorer; du får alltså upp bilderna direkt på skärmen utan stöd från andra program. Ska du jobba vidare med dem måste du ha Photoshop eller liknande program. Dessutom har Silicon Graphics bestämt sig för att Indy-datorn i fortsättningen ska ha 3,5 tums floptical diskettstationer, där varje diskett rymmer 21 megabyte (15 gånger så mycket som en vanlig HD-diskett). Samtidigt har Kodak utvecklat Photo CD-tekniken till att omfatta även ljud, grafik och text du behöver alltså ingen dator för att utnyttja CD-ROM-tekniken, det räcker med en Photo CD-spelare och en TV. Nya lagringsmedier att vänta under 1994 Du som går i funderingar på att köpa en ny SyQuest eller kanske en optisk skivstation, kanske ska ta det lite lugnt. Under 1994 kommer nämligen en rad nya eller förbättrade lagringsmedier: Ny teknik ligger bakom de nyligen lanserade 3,5 tums SyQuest-skivorna på 270 MB. De är snabbare än 44/88/105 MBskivorna, eftersom data packas tätare. 500 MB SyQuest-skivor är på väg också. Snabbare optiska 3,5-tumsdrivar kommer men om det blir 230 MB eller 256 MB-standarden som tar hem marknaden är inte avgjort ännu. Sony kommer med MiniDisk. Den lilla skivan, endast 2,5 tum, kommer att rymma 140 MB, men blir långsammare än dagens magnetoptiska diskar. Laser med blått ljus i stället för rött kommer att sättas i arbete i magnetooptiska drivar under de närmsta åren. Det blå ljuset har kortare våglängd, vilket betyder att spåren kan ligga närmare varandra på disken, liksom att data kan packas tätare på varje spår. Resultat: tre till fem gånger mera data på samma utrymme, snabbare drivar. Laserkassetter återvinns allt mera I USA har andelen lasertonerkassetter som återanvänds ökat från 7 procent 1990 till 23 procent Gör ditt företag det? Annars kan det vara en bra idé att börja du spar både pengar och miljön. Accutone heter ett företag i Stockholm som sköter om återuppladdning av tonerkassetter. Tel Dagspressen i USA satsar på telefonservice 1993 blev året för en rad olika samarbetsprojekt mellan dagstidningar, databaser och telefonbolag i USA. Några exempel: Gula sidorna i Atlantas telefonkatalog och rubricerade annonser i Atlanta Journal och Constitution blir tillgängliga via ett avgiftsbelagt telefonnummer. I Detroit gör Detroit News också gemensam sak med telefonbolaget. New York Times har tillsammans med det mäktiga telefonbolaget Nynex startat en fax-on-demand service för sina prenumeranter. Sju av de största amerikanska dagstidningarna tillhandahåller nu hela tidningens innehåll på olika databaser; bland andra USA Today, Newsday, Washington Post och Los Angeles Times. New York Times hela innehåll hittar man i elektronisk form hos Dow Jones. Men Dow Jones interaktiva (!) version av Wall Street Journal, som kommer att finnas på nätet senare i år, blir den första tidning som verkligen utnyttjar mediets möjligheter. Flera tidningskedjor köper in sig i företag med interaktiva medier, databaser och elektroniska distributionsvägar som specialitet. Ett exempel är Tribunegruppens köp av Crompton Multimedia.

3 Design Typografi Produktion # 1 Februari Fackpressens typografiska träffsäkerhet kan ifrågasättas Hur är det beställt med typografin i landets fackpress? Väljer tidningarna typsnitt på ett medvetet sätt, för att stärka sin produkt? DtP:s undersökning av hundratalet fackpresstidningar visar att det finns utrymme för nytänkande. Design är ett konkurrensmedel. Med god form kan en tidning markera ett innehåll i paritet med sitt yttre. Typografin, alltifrån valet av typsnitt till hur du använder dessa, är en viktig del. Vilka signaler väljer då fackpressen att skicka till marknaden? Det synligaste typografiska elementet i en tidning är ju rubrikerna. RUBRIKTOPPEN Här intill ser du 1 Helvetica 21 st de tio populäraste rubriksnitten. 2 Franklin 13 st 3 Futura 11 st Bakom beteckningen Helvetica 4 Times 11 st 5 Gill 7 st döljer sig här alltifrån normal 6 Frutiger 5 st 7 Univers 5 st Helvetica till mer 8 Century 4 st svårartade varianter som Nar- 9 Avant Garde 3 st 10 Garamond 3 st row, Extra Condensed och Compressed. När den blandas med andra rubrikstilar är det så gott som uteslutande Times det handlar om. Ett par undantag är den tidning som blandar Helvetica med Avant Garde (!) liksom den som blandar Helvetica Compressed med Futura Condensed. Det är inte lätt att mixa typsnitt; det krävs en blandning av erfarenhet, inspiration och tillgänglighet som bra sex. Att blanda Helvetica och Avant Garde är obegripligt, och vad vi skulle kunna likna det vid vågar vi inte ens tänka på. Genom att sätta rubriker i olika typsnitt kan du underlätta för läsaren; få folk att instinktivt förstå vilken typ av material det finns på sidan. Helvetica Compressed som rubriksnitt tillsammans med Futura Condensed? Inte mycket till ledning här, inte. Dagspress fackpress Den vanligaste rubrikstilen i svensk dagspress är Bodoni. Nästan varannan svensk dagstidning använder Bodoni i rubrikerna. Helvetica har inte samma starka ställning inom fackpressen bara drygt var femte fackpresstidning använder Helvetica. Över huvud taget är spridningen på typsnitt större inom fackpress än inom dagspress. Vi skulle kunna tolka det som att fackpressredaktörer är mer medvetna om vikten av att profilera sin tidning typografiskt. Tyvärr tror vi inte att det är några resonemang som gör att vi hittar flera typsnitt i undersökningsmaterialet än när vi gjorde motsvarande genomgång av dagspressen. Förklaringen är snarare teknisk. Fackpressen, som tidigare köpte dyra tekniska tjänster av sätterier och reproanstalter, var snabb att anamma desktoptekniken. Av de 93 undersökta tidningarna använder 52 Quark XPress och 33 PageMaker, 5 Ventura. Dagspressen var bundna till dyra sätterisystem med lång avskrivningstid, och tog längre tid på sig vid övergången till ny teknik. Att dagspressen har grafiker gjorde inte processen enklare. Resultatet blev i många fall att dagstidningarna valde en blandning av nytt och gammalt, där typsnitten i de gamla fotosättarna/ripparna integrerades med desktoptekniken. De mer snabbfotade fackpresstidningarna, med varken tyngande investeringar eller grafiker, kunde välja och vraka i floran av PostScript-typsnitt. Det är egentligen förvånande att inte fler valde bort Helvetica. Roligast i rubrikklassen: Ljuskultur, utgiven av branschintressenter i upplysning, som sätter rubrikerna i Bell Gothic. Det borde inte fungera, men det gör det; resultatet är fräscht, oväntat, spännande. Snygg design i övrigt hjälper till. Brödtexten Det kommer säkert inte som någon överraskning att det populäraste brödtextsnittet heter Times; varför skulle fackpresstidningar utgöra någon skyddad zon, när resten av mediavärlden (inom svensk dagspress varannan tidning) är så Timesifierad. Listan över de populäraste brödtextsnitten finns i tabellen t.h. Times som brödtext alltså, dryga tredjedelen av de tillfrågade hade tagit det säkra före det osäkra. Times lockade tre gånger så många facktidningar som Century, som kommer tvåa med 12 tidningar. Kombinationen Helvetica som rubrik och Times som brödtext, den så kallade EU-kombinationen, förekommer i 16 fall den klart vanligaste inom fackpressen. Ytterligare en sak att lägga märke till, är att av de 33 tidningar som görs i PageMaker använder inte mindre än 23 Helvetica eller Times i någon form. Andelen Quark XPress-användare som utnyttjar Helvetica eller Times är inte tillnärmelsevis lika stor. Sötast i brödtextklassen: Dietist-Aktuellt för sitt val av Cochin till såväl rubriker, ingresser och bildtexter som brödtext. Det sirligt individuella Cochin-snittet är ändå, rätt behandlat, mycket läsvänligt. Bildtexterna Slutligen ska vi se vilka typsnitt som används till bildtexter (nedan). Av de undersökta tidningarna använder 46 ett sanseriffsnitt, 43 en antikva till bildtexter. Typsnittsval till ingress är också jämnt fördelat; 50 tidningar har antikva, 44 en linjär. Kombinationer ingress brödtext kan ibland inge förvåning. Eller vad sägs om tidningen som har halvfet Times i ingressen och New Century Schoolbook i brödtexten? I 45 av fallen tillhör ingressen samma typsnittsfamilj som brödtexten. BILDTEXTTOPPEN 1 Times 22 st 2 Helvetica 18 st 3 Franklin 9 st 4 Century 6 st 5 Frutiger 5 st 6 Gill 4 st 7 Futura 3 st 8 Garamond 3 st 9 Bell Gothic 2 st 10 Minion 2 st Bäst i bildtextklassen: Företagaren (med tvekan, eftersom DtP:s redaktör kan sägas vara jävig) som är ensam om att använda den särpräglade men klassiska Cheltenham till det mesta; så också bildtexter. Vad ska jag ta? Den vanligaste frågan från kolleger är Vilket / vilka typsnitt ska jag ta. Det finns få generella regler (det skulle i så fall vara Något/några som går att läsa ), men några riktlinjer kan vi våga oss på: Använd två eller allra högst BRÖDTEXTTOPPEN tre typsnittsfamiljer till en Times Century Garamond Sabon Berling Minion Palatino Baskerville Stone Serif Bookman 36 st 12 st 7 st 6 st 5 st 4 st 4 st 3 st 3 st 2 st och samma tidning. Tänk på tekniken; ska du trycka i arkoffset på fint, papper händer det mindre med typografin än om du ska trycka på tidningspapper i en rulloffsetpress. Välj typsnitt med många vikter och varianter, äkta kapitäler och gemena siffror, ju komplettare desto bättre. Sträva efter kontrast. Byter du typsnitt i rubrikerna från en avdelning till en annan ska läsarna märka det. Samtidigt behöver din tidning harmoni. Typsnitten ska fungera ihop. Är du osäker så välj ett enda typsnitt. Blandar du två snitt så välj en linjär och en antikva, som dessutom skiljer sig i svärta. Våga ta risker. Lyd inga regler. Locka läsarna men låt dem också läsa i fred! Pelle Anderson

4 Så här ser typografin ut i ett antal av Sveriges fackpresstidningar februari 1994 TIDNING RUBRIKER INGRESSER MELLANRUBRIKER BRÖDTEXT BILDTEXTER FAKTARUTOR/TABELLER SPECIALAVDELN. ETC. SYSTEM AGRIFACK PALATINO PALATINO AVANT GARDE PALATINO PALATINO AVANT GARDE, HELV. NUPTIAL SCRIPT PM/MAC AKADEMIKER HELV. XCN, TIMES SB IT FRUTIGER BL TIMES FRUTIGER BD FRUTIGER FRANKLIN M.FL. PM/MAC* AKTUELLT MÅLERI AVANT GARDE AVANT GARDE CN AVANT GARDE CN GOUDY GOUDY IT GOUDY QXP/MAC* AKTUELL OPTIK OCH OPTOMETRI UNIVERS BL UNIVERS BL UNIVERS BL SABON UNIVERS BD UNIVERS QXP/MAC* ALLT OM HUSVAGN & CAMPING FRANKLIN GOTHIC CN TIMES SB TIMES TIMES TIMES IT FRANKLIN G. CN, TIMES VEN/PC ARBETSMILJÖ MINION, FRUTIGER FRUTIGER MINION FRUTIGER MINION, FRUT, SISERIFF ERIC QXP/MAC ATL, LANTBRUKETS AFFÄRSTIDN. HELVETICA CN BL N CENTURY N CENTURY B N CENTURY N CENTURY IT HELVETICA OPTIMA QXP/MAC BALANS UTOPIA BL/UTOPIA IT UTOPIA IT UTOPIA BL UTOPIA UTOPIA SB IT AKZIDENZ GROTESK AKZIDENZ GROTESK QXP/MAC BOWLAREN TIMES, HELVETICA CN BL TIMES, HELVETICA TIMES, HELV. CN BL TIMES, HELV. CN TIMES, HELV. CN TIMES, HELVETICA CN VEN/PC BYGGFAKTA PROJEKTNYTT UNIVERS TIMES TIMES SB TIMES TIMES IT QXP/MAC* BYGGNADSARBETAREN HELVETICA TIMES TIMES HELVETICA B IT HELVETICA, TIMES HELV. CN BL, PALATINO PM/PC BYGG & JÄRNHANDELN TIMES XBD HELVETICA HELVETICA TIMES HELVETICA IT TIMES PM/PC CIVILINGENJÖREN GARAMOND, FRANKLIN GOTHIC GARAMOND IT FRANKLIN GOTHIC TIMES TEN FRANKLIN GOTHIC FRANKLIN GOTHIC QXP/MAC DATATEKNIK HELVETICA NEUE CN XBD SWISS (=HELVETICA) SWISS (=HELVETICA) DUTCH (=TIMES) SWISS (=HELVETICA) SWISS (=HELVETICA) QXP/MAC DIETIST-AKTUELLT COCHIN COCHIN LINJÄR 1 COCHIN COCHIN HELVETICA NUPTIAL SCRIPT PM/MAC ELEKTRONIKVÄRLDEN FRANKLIN GOTHIC H FRANKLIN GOTHIC FRANKLIN GOTHIC D TIMES HELVETICA FRANKLIN GOTHIC PM/PC ELINSTALLATÖREN FUTURA XB FUTURA FUTURA GARAMOND GARAMOND FUTURA QXP/MAC* ENERGIMAGASINET HELVETICA BD TIMES SB HELVETICA BD N CENTURY HELVETICA BD 1 QXP/MAC FARMACIFACKET FRANKLIN XCN FRANKLIN XCN FRANKLIN XCN PALATINO PALATINO BD PALATINO, FRANKLIN G. QXP/MAC 2 * FASTIGHETSTIDNINGEN HELVETICA BD/NARROW HELVETICA HELVETICA GALLIARD HELVETICA L IT HELVETICA QXP/MAC FRITIDSPEDAGOGEN STONE SANS/SERIF, TIMES STONE SANS STONE SANS STONE SERIF STONE SERIF IT QXP/MAC FRÅN RIKSDAG & DEPARTEMENT TIMES TIMES ARIAL (=HELVETICA) TIMES ARIAL (=HELVETICA) ARIAL (=HELVETICA) PM/PC FÅRSKÖTSEL HELVETICA HELVETICA HELVETICA TIMES HELVETICA HELVETICA, NEW YORK HELV. NAR, ZAPF CHANCERY PM/MAC FÖRETAGAREN CHELTENHAM CN CHELTENHAM CHELTENHAM BD IT CHELTENHAM CHELTENHAM BD IT FRANKLIN GOTHIC D/H QXP/MAC GOLV TILL TAK AVANT GARDE, HELVETICA AVANT GARDE TIMES TIMES TIMES IT HELVETICA (NOTISSIDOR) PM/MAC GRAFISKT FORUM HELVETICA BERLING BD IT HELVETICA BERLING HELVETICA HELVETICA QXP/MAC HEMVÄRNET HELVETICA BD HELVETICA BD HELVETICA BD N CENTURY HELVETICA BD HELV BD IT, N CENTURY PM/MAC HUNDSPORT A GARAMOND A GARAMOND SB A GARAMOND SB A GARAMOND A GARAMOND IT FUTURA, UNIVERS FUTURA PM/MAC HUSBYGGAREN HELVETICA TIMES IT HELVETICA TIMES TEN HELVETICA HELVETICA PM/MAC 2 HÄLSA HELVETICA BL HELVETICA BD HELVETICA BL TIMES TIMES IT HELVETICA FUTURA CN BD (OMSLAG) VEN/PC INFO FUTURA H MINION MINION SB MINION MINION IT FUTURA, MINION GILL SANS QXP/MAC 4 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 JAKTJOURNALEN FRANKLIN G, AV. GARDE M.FL. FRANKLIN GOTHIC FRANKLIN GOTHIC H N CENTURY FRANKLIN GOTHIC FRANKLIN G, N CENTURY TIMES, ZAPF CHANCERY QXP/MAC KOLONITRÄDGÅRDEN STONE SERIF BD TIMES TIMES SB TIMES TIMES IT OPTIMA (EGNA ANNONSER) /PC 3 KOMMUNAKTUELLT GILL SANS, CENTURY GILL SANS GILL SANS TIMES CENTURY IT 3B2/PC

5 Design Typografi Produktion # 1 Februari KONSUMENTNYTT FRANKLIN GOTHIC, MINION MINION FRANKLIN GOTHIC MINION FRANKLIN GOTHIC FRANKLIN GOTHIC PM/MAC* KÖTTBRANSCHEN GILL SANS BD A GARMOND SB GILL SANS BD A GAR. CN 90% A GARAMOND IT HELVETICA M.FL. PM/MAC LAND GILL SANS, NIMROD GILL SANS, NIMROD GILL SANS NIMROD GILL SANS IT GILL SANS GILL SANS, NIMROD QXP/MAC LANDSTINGSVÄRLDEN GILL SANS, BEMBO SB GILL SANS CN BD GILL SANS CN BD BEMBO GILL SANS CN BD GILL SANS CN QXP/MAC LJUSKULTUR BELL GOTHIC SABON BELL GOTHIC SABON BELL GOTHIC BELL GOTHIC QXP/MAC* LÄRARNAS TIDNING STONE SERIF, FUTURA STONE SERIF, FUTURA STONE SERIF STONE SERIF FUTURA FUTURA QXP/MAC MASKINBEFÄLET HELVETICA NARROW HELVETICA NARROW HELVETICA NARROW TIMES HELVETICA HELVETICA PM/MAC MASKINENTREPRENÖREN ANTIQUE OLIVE BD ANTIQUE OLIVE PALATINO BD PALATINO ANTIQUE OLIVE IT PALATINO TIMES PM/PC 2 * MEDICINSK EKONOMI + TEKNIK FRANKLIN GOTHIC H FRANKLIN GOTHIC A GARAMOND B A GARAMOND FRANKLIN GOTHIC D FRANKLIN D, A GAR. BD QXP/MAC* MC-NYTT FUT. BOOK, GLYPHA BL OBL GLYPHA BL OBL FUTURA XBD TIMES FUTURA H FUTURA CN GLYPHA OUTLINE, SKUGGAD QXP/MAC* MILJÖAKTUELLT FRUTIGER FRUTIGER FRUTIGER SABON FRUTIGER GILL SANS PM/MAC* MÖBLER & MILJÖ TIMES TIMES TIMES SB TIMES TIMES SB IT UNIVERS PM/MAC NORD-EMBALLAGE TIMES SB IT ENGELSK TIMES IT TIMES SB IT ENGELSK TIMES ENGELSK TIMES IT QXP/MAC NYTT FRÅN TEATERFÖRBUNDET HELVETICA HELVETICA HELVETICA TIMES TIMES PM/PC OBEROENDE GALLIARD FRANKLIN G, SABON FRANKLIN GOTHIC SABON SABON IT SABON REPORTER TWO QXP/MAC* OFFICE PUBLISHING UNIVERS CN BD BOOKMAN BD UNIVERS CN BD BOOKMAN HELVETICA CN L HELVETICA CN L PM/MAC PERSONALARBETE & LEDARSKAP STYMIE BL STYMIE BL STYMIE BL TIMES TIMES PM/MAC PLANERA BYGGA BO FRUTIGER BD FRUTIGER L FRUTIGER BD BERLING FRUTIGER BD PM/MAC PLÅTSLAGERI FUTURA XB, BERLING HELVETICA, BERLING TIMES SB TIMES TIMES IT TIMES PM/MAC PRESSENS TIDNING FRANKLIN GOTHIC, N CENTURY FRANKLIN GOTHIC D FRANKLIN GOTHIC D N CENTURY FRANKLIN GOTH. OBL FRANKLIN CN QXP/MAC RATEKO HELVETICA TIMES TIMES TIMES TIMES HELVETICA HELVETICA PM/PC RESTAURATÖREN GILL SANS ULTRA BD MINION IT GILL SANS ULTRA BD MINION MINION IT MINION QXP/MAC RESUMÉ FRANKLIN G, BODONI BD CN DANTE, FRANKLIN G. FRANKLIN GOTHIC NO 2 DANTE FRANKLIN G. D CN FRANKLIN GOTHIC BOOK QXP/MAC SAF-TIDNINGEN A GARAMOND, FUTURA CN A GARAMOND SB A GARAMOND SB A GARAMOND HELVETICA HELVETICA QXP/MAC SIF-TIDNINGEN FUTURA XB TIMES IT TIMES SB TIMES TIMES SB IT TIMES, HELVETICA PM/PC SKOHANDLAREN BODONI CN BD TIMES TIMES TIMES TIMES QXP/MAC SKTF-TIDNINGEN A CASLON, CASLON XBD CN FRUTIGER FRUTIGER STONE SERIF STONE SERIF FRUTIGER TIMES, FUTURA (ANNONSER) QXP/PC SLÖJDFORUM PALATINO PALATINO PALATINO PALATINO FRANKLIN GOTHIC QXP/MAC SOCIONOMEN GOUDY OS, FRANKLIN GOTHIC GOUDY OS NEW BASKERVILLE NEW BASKERVILLE NEW BASKERVILLE NEW BASKERVILLE BERLING ORIGINAL QXP/MAC* SPECIALPEDAGOGEN BOOKMAN BOOKMAN BOOKMAN BOOKMAN BOOKMAN BOOKMAN BOOKMAN QXP/MAC SSR-TIDNINGEN SH MADAM, AKZIDENZ GROTESK GARAMOND 3 IT AKZ. GROT. SUPER GARAMOND 3 AKZ. GROT. MEDIUM AKZIDENZ GROTESK QXP/MAC STADSBYGGNAD FUTURA BERLING IT FUTURA BERLING FUTURA PM/MAC* STATSTJÄNSTEMANNEN ITC CENTURY M.FL. ITC CENTURY ITC CENTURY ITC CENTURY ITC CENTURY GILL SANS HELVETICA SPECIAL PM/PC* STFI-KONTAKT GILL SANS XB GILL SANS IT GILL SANS XB BERLING BERLING IT BERLING PM/MAC STUDENTIDROTT TIMES TIMES TIMES TIMES TIMES IT PM/MAC SUNT FÖRNUFT NEWS GOTHIC NEWS GOTHIC NEWS GOTHIC SABON NEWS GOTHIC NEWS GOTHIC QXP/MAC* SUPER BIKE FRANKLIN GOTHIC XCN GARAMOND SB IT N CENTURY IT N CENTURY FRANKLIN G. NO 2 FRANKLIN GOTHIC BOOK COMPACTA B, EUROSTYLE QXP/MAC* SUPERMARKET FUTURA CN XB HELVETICA BD IT HELVETICA BL TIMES TIMES IT HELVETICA QXP/MAC

6 6 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 Så här ser typografin ut i ett antal av Sveriges fackpresstidningar februari 1994 TIDNING RUBRIKER INGRESSER MELLANRUBRIKER BRÖDTEXT BILDTEXTER FAKTARUTOR/TABELLER SPECIALAVDELN. ETC. SYSTEM AGRIFACK PALATINO PALATINO AVANT GARDE PALATINO PALATINO AVANT GARDE, HELV. NUPTIAL SCRIPT PM/MAC AKADEMIKER HELV. XCN, TIMES SB IT FRUTIGER BL TIMES FRUTIGER BD FRUTIGER FRANKLIN M.FL. PM/MAC* AKTUELLT MÅLERI AVANT GARDE AVANT GARDE CN AVANT GARDE CN GOUDY GOUDY IT GOUDY QXP/MAC* AKTUELL OPTIK OCH OPTOMETRI UNIVERS BL UNIVERS BL UNIVERS BL SABON UNIVERS BD UNIVERS QXP/MAC* ALLT OM HUSVAGN & CAMPING FRANKLIN GOTHIC CN TIMES SB TIMES TIMES TIMES IT FRANKLIN G. CN, TIMES VEN/PC ARBETSMILJÖ MINION, FRUTIGER FRUTIGER MINION FRUTIGER MINION, FRUT, SISERIFF ERIC QXP/MAC ATL, LANTBRUKETS AFFÄRSTIDN. HELVETICA CN BL N CENTURY N CENTURY B N CENTURY N CENTURY IT HELVETICA OPTIMA QXP/MAC BALANS UTOPIA BL/UTOPIA IT UTOPIA IT UTOPIA BL UTOPIA UTOPIA SB IT AKZIDENZ GROTESK AKZIDENZ GROTESK QXP/MAC BOWLAREN TIMES, HELVETICA CN BL TIMES, HELVETICA TIMES, HELV. CN BL TIMES, HELV. CN TIMES, HELV. CN TIMES, HELVETICA CN VEN/PC BYGGFAKTA PROJEKTNYTT UNIVERS TIMES TIMES SB TIMES TIMES IT QXP/MAC* BYGGNADSARBETAREN HELVETICA TIMES TIMES HELVETICA B IT HELVETICA, TIMES HELV. CN BL, PALATINO PM/PC BYGG & JÄRNHANDELN TIMES XBD HELVETICA HELVETICA TIMES HELVETICA IT TIMES PM/PC CIVILINGENJÖREN GARAMOND, FRANKLIN GOTHIC GARAMOND IT FRANKLIN GOTHIC TIMES TEN FRANKLIN GOTHIC FRANKLIN GOTHIC QXP/MAC DATATEKNIK HELVETICA NEUE CN XBD SWISS (=HELVETICA) SWISS (=HELVETICA) DUTCH (=TIMES) SWISS (=HELVETICA) SWISS (=HELVETICA) QXP/MAC DIETIST-AKTUELLT COCHIN COCHIN LINJÄR 1 COCHIN COCHIN HELVETICA NUPTIAL SCRIPT PM/MAC ELEKTRONIKVÄRLDEN FRANKLIN GOTHIC H FRANKLIN GOTHIC FRANKLIN GOTHIC D TIMES HELVETICA FRANKLIN GOTHIC PM/PC ELINSTALLATÖREN FUTURA XB FUTURA FUTURA GARAMOND GARAMOND FUTURA QXP/MAC* ENERGIMAGASINET HELVETICA BD TIMES SB HELVETICA BD N CENTURY HELVETICA BD 1 QXP/MAC Så ökar du upplagan på din tidning Ett alltid lika aktuellt tema för dig som jobbar med medier hur får du fler läsare? Här är några idéer från upplagecheferna i västra Californien, USA, som nyligen hade en konferens med brainstorming: Blanda ett beroendeframkallande medel i trycksvärtan, som läsaren får i sig genom att ta på det eller andas in det. Leverera en video eller ljudkassett med varje tidning där läsaren får en snabbgenomgång av de viktigaste nyheterna i varje sektion. Bygg en databas där tidningen samlar uppgifter om varje läsare, och gör tidningen så individuellt anpassad som möjligt. Betala läsare för att värva sin granne som prenumerant. Gör tidningsläsning obligatoriskt i skolan. Ge bort tidningen gratis. Använd radioreklam för att sälja nästa dags nyheter. Utbilda läsarna i hur de använder sig av tidningen på bästa sätt. Slutligen fanns det förslag att göra det till kriminellt att inte prenumerera på en dagstidning om man är över 18 år, samt att ge alla som prenumererar dubbel rösträtt i alla val. Apples Installerare lite väl kinkig ibland Har du försökt installera ett program på din hårddisk och inte lyckats och kanske till och med fått meddelandet att det är fel på hårddisken? Det första du bör göra är givetvis att kontrollera att det inte är något fel på hårddisken. Har du formaterat den med Apples HD SC-Prepareraren så använder du lämpligen Skivkontroll. Annars Norton eller Public Utilities. Skulle du inte hitta något fel, eller lyckas reparera hårddisken, och det ändå inte går att installera programmet, så gör en vanlig Finder-kopia genom att dra symbolerna från disketten till hårddisken. Glöm bara inte att en del program kräver att vissa filer installeras i systemmappen. Next-ägare kan bli Macintosh-kompatibla Quix Computerware har plockat fram en liten box som förvandlar den numera obsoleta Next-datorn till en Mac! Ja, inte riktigt, men du kan åtminstone köra ett komplett Macintosh 7.1-system på burken, koppla in den på ett Macnätverk och du får en dator med prestanda i Quadra 950-klassen. I Quix-boxen ligger ROM-ar från en Macintosh LC, och gör att du kan köra alla Mac-program på din Next.

7 Design Typografi Produktion # 1 Februari Gammal Lidingökändis fick delfin i huvudet I mitten av november 1993 hörde Pål Török av sig. Han ville anlita mig för att få en ny form på LidingöPosten, där han var chefredaktör. Den nya tidningen skulle heta Lidingö Tidning. Nyåret vore ett lämpligt tillfälle att lansera det nya namnet och den nya formen. Snabba bud alltså. En dummy, godkänd av redaktionen skulle presenteras på tidningsstyrelsens möte vid luciatid. Lidingö Tidning var det ursprungliga namnet på detta blad som startades redan En tid då Lidingö var ren landsbygd. Vi bläddrade oss igenom decennierna i gamla tidningslägg för att söka inspiration. På tjugotalet var tidningens rubriker satta i charmig Cheltenham. Trots tidningens gamla historia är det mesta på tidningen av sent datum. Tidningen köptes av Norrtelje Tidning våren Pål Török tillträdde som redaktör under september och tidningen försågs med ny teknik i form av Macintosh-datorer och 600-linjers A3-skrivare under oktober. Tidningen utkommer varje onsdag med 24 sidor i tabloidformat. Upplagan är närmare exemplar. Inte dåligt för en prenumererad tidning. En landsortstidning i storstaden skulle man kunna säga. Målet under 1994 är att nå ex vilket innebär en 50-procentig täckning i Lidingö stad. Mitt jobb bestod av fyra delar: 1/ Skissering och idéjobb i dialog med redaktionen. Fastställande av grafisk grundform med logotyp, vinjetter etc. i skiss- och dataform. 2/ Introduktion av den nya formen hos de som ska arbeta med den, finslipning av malldokument och typografimallar. 3/ Arbete med dokumentation, dvs. en pärm till redaktionen som framställs i lämpligt antal med beskrivning av malldokument, typografimallar, redigeringsprinciper, stilprov m.m. 4/ Uppföljning. Återkomma en tid senare för att se hur det har gått. Inte bara för att komma in som designpolis, utan för att se hur mina idéer klarade mötet med verkligheten, och för att hjälpa till att lösa nya problem som dyker upp. Under de första veckorna i december fastställde vi grundtypografin med nya typsnitt i såväl rubriker som brödtext. Knepigast var det med tidningshuvudet. Jag ville gärna ha ett huvud byggt på en kvadratisk platta med tidningens namn i smal Trade Gothic. De flesta på redaktion och annonsavdelning tyckte dock att det gav för mycket intryck av facktidskrift. Det låg mycket i kritiken. Mitt andra förslag var också mer traditionellt. Ett lågt, enradigt tidningshuvud. Genom att mjuka upp serifferna på Eric Gills typsnitt Joanna från 1930, fick jag ett huvud, tillräckligt kraftfullt för att kunna användas positivt, men ändå inte för tungfotat. Jag tecknade också ett märke, avsett att användas mitt i tidningens huvud kanske infört när du läser detta. Märket är en silhuett av Carl Milles skulptur Solglitter från 1918, föreställande en vattennymf ridande på en delfin. Vi testade märket på några människor runt redaktionen, och den fungerade. Millesgården är en känd Lidingöföreteelse och vattennymf och delfin handlar om vatten som omger Lidingön. Delfinen ingick också i renässansboktryckaren Aldus Manutius boktryckarmärke. Ingen dålig skyddssymbol för en tidning. Den 11 januari var så första numret av nya Lidingö Tidning klart. Den gamla svarta Bodonin ersattes med ljusa rubriker i Century i regular- och condensed-form. Till brödtext valde vi, efter att ha testat typsnittet Scala från FontFont, och de mer traditionella Nimrod och Excelsior, Gerard Ungers Swift. Det klarade den stora graden som redaktionen insisterade på. En stor del av tidningens läsare är äldre och behöver en lättläst typografi. 9 1/2 punkters Swift på en spaltbredd av 47 millimeter gav tillräckligt täta ordmellanrum för att skapa en lättläst text med god radkänsla. Mellanrubrikerna ville jag inte skulle bullra för mycket, som de lätt gör i korta tidningsartiklar. Kursiv Swift, något förstärkt med linje under, förde också in en aning lugnande tidskriftskänsla. En finess med typsnittet Swift är att det erbjuder äkta kapitäler som jag använder till artikelingångar i mindre artiklar utan ingress. Som komplement till Century och Swift valde jag Trade Gothic som finns i tillräckligt många varianter för att kunna användas till både ingresser, bildtexter, faktatext, puffrubriker, nerryckare och rubriker i sportavdelningen. Den formmässigt nära släktingen Franklin Gothic har fått komplettera när det behövts en svartare sanserif i exemelvis kolumntitlar och ingångar till sportnotiser. Till vinjetterna i Lidingö Tidning spinner jag vidare på typsnittet Joanna från tidningshuvudet. Tack vare det låga huvudet plus en något breddad puffspalt (från 47 till 53 mm) till vänster har jag fått till en rektangulärt utrymme för ettans material. Detta trots en besvärlig återkommande femspaltig annons längst ner på sidan. Tidigare var utrymmet en mer svårredigerad kvadrat. Glädjande nog fattade jornalistena tycke för de ljusa Century-varianterna och använder dem även på ettan. Det ger tidningen ett sansat uttryck som tillåter bilderna att komma fram. De magra rubrikerna tål också att dras upp i grad så att typsnittet tillåts att ge del av sin formkaraktär. Den kondenserade Centuryn vill jag ska användas i stor grad överst på sidorna. Men bara på 2 3 spalter. Rubriken ska vara kort, i stor grad och förstärkas med nerryckare i Trade Gothic regular, i cirka en tredjedel av graden i rubriken över. Övriga rubriker sidan sätts i Century regular. Här kan man variera med fet Century och någon gång med kursiv. Jag försöker få journalisterna att komponera rubrikerna så att de kan hålla sig till så få grader som möjligt, vilket ger sidan ett mer grafiskt enhetligt intryck. Ludvig Grandin

8 8 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 Photoshop och Adobe Dimensions ger texten djup Du kan göra mycket i Photoshop. Men ibland kan du få bättre resultat genom att kombinera det med andra program. Till exempel om du vill ha tredimensionella effekter. För 3D finns många specialprogram, men ett billigt och kapabelt alternativ är Adobe Dimensions. Den här gången skall vi sätta litet djup på text, med hjälp av Photoshop och Dimensions. Dimensions hanterar tyvärr inte självt text, utan kräver i praktiken att man också har Illustrator eller FreeHand. I något av dessa program skriver man sin text jag nöjer mig med ett T för att hålla det enkelt och omvandlar den till bild (i till exempel FreeHand använder du Text > Som sträckning). När man sparat den kan man sedan importera den till Dimensions. I Dimensions vrider man texten runt tills man hittat ett lämpligt perspektiv. Djup När man väl är klar med placeringen kan man lägga till djup (det går snabbare på detta sätt än om man först lägger på djup och sedan börjar flytta runt texten). Använd gärna också någon konturform, det ökar trovärdigheten om bokstäverna inte är alltför kantiga. I det här fallet väljer jag Lång rundad smal, en liten avrundning av hörnen som hjälper till att ge extra blänk i bokstaven. Det är också dags att välja hur extremt perspektiv man skall ha. Telefoto ger en svag perspektiveffekt, Vidvinkel en extremare. Men det som påverkar mest är hur stor text man har perspektiven har mycket kraftigare effekt på stora saker än på små. Och i Dimensions tar inte en större bild upp mer plats på hårddisken (på det sättet liknar det Illustrator och skiljer sig från Photoshop). Jag brukar också rita dit en kub eller två bredvid texten för att lättare kunna se hur perspektivet ligger när jag tagit över bilden till Photoshop (när jag är klar suddar jag helt enkelt bort kuberna igen). Yta och färg Det är också dags att ge texten färg och yta. Jag väljer att arbeta i svartvitt för att hålla ner dokumentstorleken färg kan jag sedan lägga till som sista steg i Photoshop. Jag ger texten en mellangrå färg (20% svart) så att både skuggor och högdagrar skall gå fram. (Ställs in under Utseende > Ytor > Färg) Linje sätter jag till Ingen. Eftersom Dimensions inte sätter linjerna i perspektiv (de är lika tjocka i bakgrunden som i förgrunden) bör man alltid undvika dem. Återspegling sätter jag till Samlat ljus, med Omgivning 20%, Matt 20% och Glans 80%, för att få lagom blänk i bokstaven. Belysning Slutligen är det dags att ordna belysningen. Börja med att ta Visa > Återge utkast så kan du ha litet koll på vad du gör. Jag gör det enkelt för mig och sätter huvudstrålkastaren uppe till höger. För att lätta upp skuggorna och få litet extra blänk sätter jag också en nere till vänster, men ger den en ljusstyrka på 50%. Vill du ha mycket blänk kan du placera ut flera strålkastare, men skruva då ner ljusstyrkan på dem, så att inte bilden blir helt urfrätt. Eller gör ytan mörkare (har du många strålkastare är det enklare att ändra ytan än att justera alla strålkastarna). Tyvärr kastar föremålen i Dimensions inga skuggor. De är förmodligen vampyrer allihop. När du är nöjd med utkastet kan du ta Visa > Återge skuggat, och se om också slutresultatet tilltalar dig. Ibland kan det vara stor skillnad på utkast och skuggat. Då kan du använda dig av Redigera > Inställningar > Övergångar för skuggning. Börja med ett lågt antal övergångar och öka gradvis, tills du hittar en lämplig kompromiss mellan återgivningskvalité och fart. Arbetet i Dimensions avslutas med att man exporterar bilden, med Illustrator som format. In i Photoshop Photoshop kan öppna Illustratorbilder direkt. Precis som Dimensions kräver den dock att text omvandlats till bild, men annars är det i stort sett fritt fram att göra dina bilder i Illustrator och Dimensions och arbeta vidare på dem i Photoshop. Det går alldeles utmärkt att öppna Illustratorbilder med Photoshop. Bättre är dock att skapa ett dokument (eller ta en redan befintlig bild, om du vill montera in något i den), och ta Arkiv > Montera Då kan du justera storlek och placering innan du klickar i den importerade bilden och sätter den på plats. Och du får en markering av det importerade, som du kan spara som ett eget lager. Kapa stapeln I det här exemplet tänker jag ta av nederdelen av T-et, så att det ser ut som om det stack upp ur marken. Jag markerar därför det område jag vill ta bort med lassot (Luddradie 0, Kantutjämning förkryssat). Genom att jämföra med kuben ser jag att vinklarna blir ungefär rätt. Jag ser till att snittytan inte blir alltför rak, eftersom jag tror det lurar ögat bättre med en liten ojämnhet. Jag stryker det markerade området och går sedan upp till nästa lager där jag fyller i med svart på markeringen, så att den fortsätter att täcka den stympade bokstaven. Nu har kuben tjänat ut, så jag suddar bort den från båda lagren. Skugga Det är det här markeringslagret vi skall använda oss av för att göra en skugga till bokstaven.

9 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 Metoden är inte perfekt för perfektion rekommenderas något av de tyngre 3D-programmen men den ger snabbt och enkelt ett hyfsat resultat. Skuggan döljs En sak återstår att göra med denna mask. Den skall ju användas till att skapa skuggan, men skuggan skall döljas av bokstaven. Så vi måste ta bort den del som skall ligga bakom bokstaven. Läs in den andra markeringen (den med T-et skarpt och i rätt storlek) och fyll den med svart. 9 Ta Bild > Beräkning > Duplicera och skapa ett nytt dokument med en kopia av markeringslagret. Lägg originalet och kopian bredvid varandra. Ta så Bild > Omforma > Skala och dra ihop kopian till ungefär en tredjedel av höjden (du kan slänga en sidoblick på originalet för att bedöma hur mycket). När du är nöjd med höjden flyttar du den tillplattade kopian så att basen på T-et ligger på samma nivå som basen på originalet (håll ner skift-tangenten så du inte glider åt sidan). Sedan kan du använda färghinken för att fylla på med svart ovanför och nedanför. Skev skugga För att ytterligare bättra på illusionen, skevar jag också skuggan. Men skuggan behöver inte bara vara plattare och skevad, den skall också vara oskarp mer oskarp ju längre från T- et den kommer. Så klicka på för att få en snabbmask. På den drar jag med övertoningsverktyget så att de mest avlägsna delarna av skuggan får vitt medan det blir mörkare och mörkare (det vill säga mer skyddat) ju närmare bokstaven man kommer. Jag gör om snabbmasken till en markering genom att klicka på, och tar Filter > Oskärpa > Gaussisk oskärpa Jag ställer in ett relativt lågt värde det blir en snyggare effekt av ett lågt värde flera gånger än ett högt en gång. Lägg märke till att bilden påverkas mest i de avlägsna delarna. Nu kan du åter ta duplicera-kommandot och flytta in den här masken som ett lager i originalet. Kasta skuggor Nu kan du hoppa tillbaka till själva bilden och läsa in skuggmarkeringen. Ta Bild > Ställ in > Intensitet / Kontrast, minska intensiteten och öka kanske kontrasten, tills du är nöjd med din skugga. Färg Jobbar du i svartvitt är det klart nu. Vill du ha färg kan du omvandla bilden till CMGS-färg (normalt arbetar man i RGB, men det är inte mycket lönt att ta två omvandlingar för en så här liten operation). Så kan du återigen läsa in masken för själva bokstaven. Ta sedan Bild > Ställ in > Nyans / Mättnad och kör runt med Nyans, Mättnad och Ljushet tills du är nöjd. Prova också att kryssa i Färgad. Opålitliga färger Men kom ihåg standardvarningen: Färgerna på skärmen stämmer sällan särskilt bra med det som kommer ut i tryck. Ta Fönster > Visa info och jämför de värden du får i Info-fönstret med ett fyrfärgsprov. Besvärligt, men det enda pålitliga sättet. Ta Bild > Beräkning > Duplicera och skapa ett nytt dokument med en kopia av markeringslagret. Lägg originalet och kopian bredvid varandra. Ta så Bild > Omforma > Skala och dra ihop kopian till ungefär en tredjedel av höjden (du kan slänga en sidoblick på originalet för att bedöma hur mycket). När du är nöjd med höjden flyttar du den tillplattade kopian så att basen på T-et ligger på samma nivå som basen på originalet (håll ner shiftknappen så du inte glider åt sidan). Sedan kan du använda färghinken för att fylla på med svart ovanför och nedanför. ommy Sundström Plats över i bokhyllan? Fyll tomrummet med nya böcker för Photoshoppare! Det har kommit några nya böcker, till glädje för alla Photoshoppare. The Photoshop Wow Book av Linnea Dayton & Jack Davis (Peachpit Press). WOW! är rätta ordet. Här finns alla de avancerade knepen. Dessutom en diskett med filter och andra användbarheter. Designer Photoshop av Rob Day (Random House). En bra bok när man passerat nybörjarstadiet och vill vidare. Den är dock inte så avancerad som de andra. Photoshop 2.5 Bible av Deke McClelland (IDG) är i det närmaste en alternativ manual. En tegelsten med oerhörda mängder information.

10 10 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 Jens Eliasson botaniserar i Quark XPress underbara värld Måste texten flöda om så fort du klickar på ett fullt textblock? När redigeringsverktyget för text och bild är valt och du klickar på ett textblock så ser det ut som texten flödas om i blocket. Texten förändras inte, men det som gör det enerverande är väntetiden. Varför gör XPress på detta viset? Går det att göra så programmet inte uppför sig så? När du arbetar med textredigering på en sida, och därmed har andra verktyget uppifrån valt, uppför sig XPress lite speciellt. Så fort du klickar på ett textblock som är transparent gömmer programmet allt som ligger bakom textblocket, för att det skall vara lättare att se den text som du arbetar med. När blocket är markerat görs alltså blockets bakgrund vit för att det skall vara lättare att läsa den text som bearbetas. Detta är ju bra när man vill arbeta med textinnehållet, men är däremot mycket irriterande när texten exempelvis ska placeras rätt i förhållande till bilden som ligger bakom. I det senare fallet byter man till pilverktyget det översta för att se allt som det kommer att se ut vid utskriften. I det första fallet kan väntetiderna vara störande när textblocket innehåller mycket text. Oftast behöver ju inte textblock vara transparenta. För att komma runt problemet kan man ställa in sitt malldokument så att textblocken är svarta i bakgrundsfärgen med tonvärdet 0%, precis som inställningarna var när programmet levererades. (Det går för övrigt att använda vilken färg som helst och 0% i tonvärdet.) Detta görs för övrigt i Objekt > Specifikationer eller med hjälp av färgpaletten. När ett textblock är inställt på detta vis uppdateras inte texten när textblocket markeras (eller avmarkeras). Om ett textblock med mycket text ligger på en tonplatta ihop med flera andra objekt och du störs av att texten flödas om i blocket, kan du komma runt detta om du ger textblocket samma bakgrundsfärg som tonplattan bakom. Så här kontrollerar du bilders storlek och beskärning i ditt XPress-dokument Quark XPress innehåller ju massor av funktioner för att hantera text effektivt, men ofta kan det kännas bökigt att få bilderna i den storlek och beskärning som man vill. Det finns en uppsättning av riktigt bra kommandon för att kontrollera bilderna också, men det krävs ett lite annat tankesätt för att arbeta bra med bilder. Allt fler av oss som arbetar med XPress hanterar bilder på sidorna som vi producerar. Men en redigerare läser ofta inte själv in bilden som ska in på sidan, vilket gör att bildens faktiska beskärning och storlek inte är helt självklar. I dessa fall rekommenderas att du först betraktar hela bilden när den monteras på sidan, innan du tar beslut om dess beskärning. Om bilden är större än bildblocket som den monterades in i är tangenkombinationen Kommando alt skift F det bästa. Kommandot gör att bilden anpassas till bildblockets storlek och att proportionerna i bilden bibehålls. Om inte bildens och bildblockets proportioner exakt stämmer överens innebär detta att bilden inte fyller ut mot kanten i bildblocket åt alla håll. Måttpaletten är mycket användbar vid bildhanteringen. Förutom skala, X% och Y%, som oftast bör innehålla samma värde är värdena vid X+ och Y+ intressanta. X+ visar var bildens vänsterkant är i förhållande till bildblockets vänsterkant. Y+ är jämförbar med X+ men visar förhållandet mellan överkanterna. Bland de tristare misstagen är ju då det i tryck är en liten men väl synbar glipa mellan bilden och ramen en så retfull redigerarmiss. Då Värdena för X+ och Y+ är 0 (noll) eller negativa kan du åtminstone vara säker på att det inte är en glipa upptill och till vänster. Här följer de mest användbara redigeringskommandona för bilder: 1 Kommando-alt-skift-F Anpassar bildens skala så att hela bilden får plats i blocket och bilden behåller sina proportioner. 2 Kommando-alt-skift-. (punkt) Ökar bildens storlek med 5%, med komma istället för punkt så minkas den. 3 Kommando-skift-M Centrerar bilden i bildblocket. 4 o, k l (piltangenterna) Flyttar bilden en punkt åt gången i pilens riktning, med alt nere flyttas bilden 1/10 pt. För att detta skall fungera måste 2:a verktyget uppifrån vara valt. 5 Kommando-alt-skift+mus Genom att dra i ett av bildblockets handtag tvingas blocket till att behålla sina proportioner när dess storlek ändras och bildens skala följer med. 6 Alt-skift+mus I detta fall tvingas blocket att bibehålla sina proportioner när dess storlek ändras utan att bildens skala följer med. (Detta kommando fungerar även för textblock.) Så här gör du när du vill beskära bilden så lite som möjligt Det händer sällan att en bilds proportioner stämmer exakt med bildblockets för att sidbrytningen också ska fungera.

11 Design Typografi Produktion # 1 Februari Däremot vill man ofta beskära så lite som möjligt i bilden, alltså bara beskära på ena ledden och få bilden att fylla ut utan att beskäras på den andra. Tyvärr finns det inte något kommando som gör detta. Om Tim Gill (hjärnan bakom XPress) läser DtP, vill jag att han läser nästa mening extra noga: Gör ett tangentkommando (förslagsvis Kommando-alt-skift-G) som anpassar bilden till blockets storlek så att bilden precis fyller och samtidigt centreras, alltså beskär lika mycket på den ledd som bilden är för stor. Det är väl lätt fixat till XPress 3.3! Så länge kan jag väl hjälpa er med att beskriva två ganska bra sätt för att fixa situationen innan Tim förstår att han borde följa vårt råd. Det ena är lite enklare att förstå och det andra är lite mer tekniskt, men mer effektivt när man väl fattat galoppen. Variant 1 Montera in bilden och anpassa den till blocket med kommando-alt-skift-f (hädanefter alla tre & F). Nu ser du åt vilket håll som bilden är för stor, det glipar åt det andra hållet mellan bild och blockkant. I måttpaletten ändrar du det värde av X+ eller Y+ som är större än noll, till just noll (0). Nu stängde du glipan i över eller vänsterkant. Kasta ett öga på bredd- eller höjdmåttet på bildblocket och kom ihåg vad det var. Håll ned alt och skift medan du tar tag i bildblockets nedre högra hörn och minska blocket tills glipan försvinner. Gå hellre in lite med ramkanten i bilden än att släppa utanför så det finns risk för en glipa. Nu håller du ner alla tre (utan F) och drar tillbaka bildblocket till den storlek det hade innan, om dess höger- eller underkant inte låg intill en stödlinje är det ju tur att du lade breddeller höjdmåttet på minnet. Nu återstår det bara att skjuta bilden så att beskärningen blir riktig, se bara till att det värde (X+ eller Y+) som du tidigare satte till noll också är noll när du har beskurit klart. Variant 2 Följ variant 1 tills du ser åt vilket håll den glipar. Nu tar vi exemplet att bilden glipar i sidorna, alltså att bilden är högsmalare än blocket. Dubbelklicka på värdet för höjden och välj sedan Redigera > Kopiera (Kommando-C), vilket gör att vi har sparat blockets nuvarande höjd till senare. Ta tag i handtaget mitt på bildblockets undre sida och gör blocket högsmalare än bilden (alltså högre än tidigare). Tryck på alla tre & F och bilden anpassas nu till blockets nya storlek, om allt är riktigt skall bilden nu helt fylla ut blocket på bredden. Nu är det dags att använda höjdmåttet som vi sparade i datorns minne tidigare, dubbelklicka alltså på höjdmåttet i paletten och klistra in (Kommando V). För att ange OK i måttpaletten trycker du på retur-tangenten när du ändrat ett värde där, avbryter gör du för övrigt med Kommando-. (punkt). Nu kan du centrera bilden, flytta den för hand eller med piltangenterna tills dess att beskärningen i höjdled stämmer. Se till att X+ är noll när du är klar med justeringarna. Om utgångspunkten istället var att bilden var bredsmalare än blocket visar sig ju gliporna i över- och underkant efter den första anpassningen. I det fallet ska du byta ut värdet för höjden mot bredden, undre sida mot högra sida, högsmalare mot bredsmalare, på bredden mot på höjden och X+ mot Y+. Läs om texten med dessa byten av benämningar. Smartare arbetssätt vid enklare friläggningar som du gör själv i XPress Har du försökt att frilägga (vinjettera) en bild direkt i XPress någon gång? Med bilder vars konturform som skall friläggas är enkel och ren kan det faktiskt gå riktigt bra. Metodiken går ut på att använda sig av polygonblock för att göra en oregelbunden beskärning av bilden. Tyvärr är XPress långsamt när man formar om ett block med en bild i, dessutom göms det man skär bort vartefter man sätter in nya punkter vilket gör det svårt att avgöra var nästa punkt skall läggas. Det finns dock ett bra recept som leder till att det går enkelt med ganska lite träning. Om man har möjlighet att välja är det dock alltid bätttre att frilägga en bild i bildbehandlingen, men nöden har ingen lag. Montera in bilden i ett vanligt, rektangulärt bildblock och placera bilden ungefär där den skall vara. Det är bra om du försöker att göra den i rätt skala redan från början. För att inte riskera att bilden flyttas av misstag under det fortsatta arbetet kan du låsa bildblocket (Objekt > Lås, Kommando-B). Gör ett nytt rektangulärt bildblock ovanpå bilden som så bra som möjligt följer det som ska friläggas. Gör så att det nya bildblocket är transparent (Bakgrund = Ingen) och att det inte har någon ram. Byt till Pilverktyget (det översta i verktygslådan). Nu är det dags att göra om det nya blocket till ett polygonblock (Objekt > Blockform, den understa symbolen i undermenyn), välj sedan Objekt > Omforma polygon. Förstora upp sidan så mycket som möjligt mot bilden och börja omforma polygonen så att den följer friläggningskonturen. För att lägga till en ny punkt på polygonen håller du ned Kommando-tangenten och klickar på polygonens linje. Det går utmärkt att klicka och dra direkt när du gör detta, vilket gör att du kan placera den nya punkten på rätt ställe direkt. För att flytta på en punkt som redan finns klickar och drar du utan att hålla ned någon tangent. Om du däremot vill ta bort en punkt som redan finns klickar du på punkten med kommando nedtryckt. Gör så få punkter som möjligt utan att formen för den skull blir kantig och dålig. Det är nämligen mycket arbetsamt för en skrivare när det är ett stort antal punkter i ett bildblock med en bild. Det är inte att rekommendera friläggningar som innehåller över 100 punkter och definitivt inte flera friläggningar på samma sida.

12 12 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 Mycket av grafisk produktion handlar om tekniskt fusk som inte läsaren sedan ser för att det inte ska bli för mycket detaljarbete. Vid friläggning är det bästa fusket att hellre alltid skära lite in i det som friläggs. Så fort lite bakgrund syns vid sidan om den frilagda konturen ser vem som helst misstaget, men om man skär lite till inåt är det oftast ingen som kan se det. När friläggningen är klar byter du till Handen (andra verktyget uppifrån) och markerar bilden i det icke frilagda bildblocket och kopiera eller klipp ut denna (när handen är vald kopieras endast bilden). Markera konturblocket och klistra in bilden. Hoppsan, den blev visst lite felplacerad! Ta tag med handen och placera bilden rätt enligt konturen. Nu kan du ta bort den icke frilagda bilden. Om du sedan vill ändra storleken på den frilagda bilden måste du först välja bort Objekt > Omforma polygon och sedan använda kommandot Alla tre & musdrag (se tidigare bildtips ovan). Visste du att du kan få en skribent att åka ut i högerkant? Detta tips och det efterföljande tillhör skåpmaten bland bra funktioner i XPress. De är av den typ som definitivt tål att upprepas för att de gör oss så lyckliga. Väldigt ofta vill man ha möjligheten att få en del av en textrad att högerställas i textblocket. Det kan vara en byline i slutet av en artikel, en bildbyline, sidhänvisningar, eller en prislista. Den naturliga lösningen är förstås att göra ett högerställt tabbstopp varje gång man behöver det, eftersom det inte går att förinställa detta då spaltbredden skiftar från gång till gång. I gamla sättsystem fanns det oftast en speciell funktion för detta problem vilket det därmed även finns i XPress. Specialtecknet Alt-tabb gör alltså att texten efter tecknet högerställs på den aktuella raden. Det fina är ju att texten fortsätter att ligga i högerkant när spaltbredden sedan ändras i efterhand. Så använder du olika typografimallar i samma stycke fastän det egentligen inte går Många tidningar har inte mellanrubriker i vanlig stil, istället är ingången i vissa stycken i en skild typografi från brödtexten. Hur man gör för att det ska bli på det viset med så lite arbete som möjligt? Problemet i XPress är att en typografimall är en styckesinställning (gäller för hela stycket) och kan inte väljas för enstaka ord eller tecken. Lösningen är att i alla fall göra två olika typografimallar, det är i sådana lägen mycket viktigt att kontrollera att alla styckesinställningar är exakt lika för de två nya mallarna. Den funktion som vi utnyttjar i XPress för att detta skall fungera är att XPress bibehåller all teckenspecifik typografi när olika stycken slås ihop. För exemplet ovan har vi två olika typografimallar som är likadana när det gäller styckeformat, men de skiljer sig i typsnitt och grad m.m. När en sådan styckeingång skall göras sätter man textmarkören precis där den skall göras och gör en styckebrytning (retur). Gå tillbaka med markören till den övre raden och sätt den till typografimallen för ingången. Sedan slår du ihop styckena igen, tar bort radbrytningen. Klart! Det fungerar även mycket bra att göra detsamma för en utgång som skiljer sig från resten av stycket. När man använder sig av detta får alltid hela det ihopslagna stycket typografimallsnamnet av det första stycket. Du kan ha värdet för infällning av textoch bildblock negativt Har du någon gång upplevt begränsningen av att du inte kan göra ett textblock tillräckligt litet. När du har ett textblock med en rubrik i som stöter bort text i andra textblock (Infällning) så lyckas du inte få texterna tillräckligt nära varandra. Den naturliga lösningen kan vara att sätta infällningen i rubrikblocket till Ingen och antingen justera de andra blocken eller göra ett nytt block som ligger bakom rubrikblocket men framför de andra, vars enda uppgift är att skapa en infällning. En mycket starkt alternativ till detta arbetssätt är att istället göra rubrikblocket transparent (Bakgrund = Ingen ) och sätta infällningsmåttet till ett negativt värde. Det klarar alltså XPress mycket bra. Det man upptäcker efter mycket arbete med XPress är att man i längden tjänar på att få sidan att se ut som man vill med så få block som möjligt. Tänk också på att XPress klarar att räkna i alla de fält som man skriver in måttangivelser i. Om man i fallet ovan använder sig av baslinjerastret för brödtexten och vill få upp denna en rad kan man i måttet för infällning under skriva -10pt efter det värde som står där sen tidigare. Utgångspunkten är alltså att kägeln i brödtexten är 10 punkter. Jens Eliasson Har du testat XPress 3.2? I nästa nummer av DtP kommer vi att ha en rejäl genomgång av nyheterna i Quark XPress 3.2. Har du hunnit köra programmet ett tag? Vi vill ha dina erfarenheter och kommentarer. Faxa till oss på !

13 Design Typografi Produktion # 1 Februari Tommy Sundströms tips räddar din hårddisk från PageMaker Utskrifter har alltid varit ett kapitel för sig i PageMaker, och även om det blivit mycket bättre med PageMaker 5, finns det fortfarande ett par saker att se upp med. Vill det sig illa kan PageMaker äta upp hela din hårddisk av bara farten..1. En egenhet hos PageMaker 5 är att programmet inte har någon direkt kontakt med skrivaren, utan när man skriver ut skapas ett separat dokument på hårddisken som sedan PageMaker, eller när man skriver ut i bakgrunden Utskriftskontrollen skickar till skrivaren. Eftersom PageMaker inte pratar direkt med skrivaren vet den inte vilka typsnitt som finns där. Den informationen hämtar den från ett så kallat PPDdokument ett dokument som innehåller en beskrivning av skrivaren och dess egenheter. Men PPD-dokumentet är tämligen statiskt. Typsnitt du laddat ner i din skrivare står inte med. Därför har du två alternativ när du skriver ut. Antingen tar du och kryssar i rutan Ta med nedladdningsbara fonter (som du hittar under Arkiv > Skriv ut > Tillval. Då är du på säkra sidan, ty PageMaker laddar ner allt som inte står i PPDdokumentet. Tyvärr även de fonter du redan laddat ner, vilket leder till långsamma hårddiskslukande utskrifter. Eller så kryssar du inte i den. Men då kommer alla typsnitt som inte finns i skrivaren ut som Courier..2. Du kan dock göra ett nytt PPD-dokument som innehåller dina nedladdade fonter. Ta Verktyg > Aldus Additions > Uppdatera PPD Den nya PPD som du skapar kan du spara under ett annat namn, typ Laser Nu med Garamond. Sedan kan du välja den i PageMaker under Arkiv > Skriv ut > Typ..3. Aldus tekniska support rekomenderar att du också tar Väljaren (under äpplet), klickar på Ställ in och byter PPD även där. Min erfarenhet är att det funkar bra ändå men det kan ju vara något att komma ihåg om det strular..4. PageMakers oortodoxa sätt att hantera utskrifterna kan också kosta dig ditt lediga hårddiskutrymme. Ibland när en utskrift krånglat och avbrutits händer det nämligen att Page- Maker lämnar kvar utskriftsdokument på hårddisken. Eftersom ett sådant dokument ofta kan vara på 10 megabyte eller mer, slukar det snabbt det utrymme som finns. Och eftersom de är osynliga (eller åtminstone så undangömda att jag inte hittar dem) är det inte så lätt att bli av med dem. Enklaste sättet tycks faktiskt vara att starta om maskinen, eftersom de då dyker upp i papperskorgen. Så tömmer du den och återfår din hårddisk..5. Har du mycket problem med utskrifterna kan det vara värt att ringa Aldus (tel ) och försöka få dem att skicka senaste versionen (8.1.1) av skrivardrivaren den lär bland annat klara av TrueType-typsnitt bättre..6. Också PageMaker finns i en ny version, 5.0a. Programmet är detsamma, men det har filter för import av MacWrite Pro, Word 6 m.fl. Det fixar också problemet med att utskrifterna av TIFF-bilder blivit för mörka på vissa skrivare. Anpassningen till svenska är inte klar utan kommer kanske någon gång under våren, enligt Aldus. Men delar av det här paketet lär vara användbara också i sin engelska version..7. När du ritat t.ex. en linje, använt rotationsverktyget eller beskurit en bild och klickar på pilverktyget tappar du det du ritat/markerat/beskurit. Men om du håller ner shift-tangenten när du klickar på pilverktyget fortsätter de att vara markerade..8. När ingenting är valt fungerar rotationsverktyget som pilverktyget. Och håller du ner shifttangenten kan du klicka på flera saker och välja dem innan du börjar rotera..9. Där du klickar blir centrum för rotationen. Men håller du ner x roterar de valda sakerna runt sitt eget centrum..10. Med PageMaker 5 kom möjligheten att ha flera fönster öppna samtidigt. En välsignelse, men också en förbannelse när alla fönster ligger över varandra. För att skicka ner ett fönster underst, håller du ner alternativknappen och klickar i namnlisten..11. Eller du kanske vill bli av med allihop? Håll ner alternativknappen när du klickar i en stäng-ruta så stängs alla fönstren (precis som i Findern). Är du i textbehandlaren stängs alla textbehandlarfönster..12. PageMaker 5 kan öppna dokument gjorda i PageMaker 4 men det tar en evig tid. Dessutom krävs det förmodligen en del upprensningsarbete, eftersom texter tenderar att inte bli exakt lika långa. Ibland kan det därför vara arbetsbesparande att helt enkelt göra om jobbet i PageMaker 5. Texten kan du montera in från 4-dokumentet (Arkiv>Montera )..13. På köpet får du med de definitioner på formatmallar och färger som används i texten. Dock inte om det redan finns mallar med samma namn. Tommy Sundström Faxa till Doktor DtP! Du som är prenumerant och har ett problem av typografisk karaktär, eller bara vill ta pulsen på din design kontakta Doktor DtP! Faxa så hör din desktopdoktor av sig. Doktorn svarar dock helst inte på rent tekniska frågor.

14 14 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 Tvätta texter är bra men Torqa är bättre Det här är en text, skriven i Word, som är ganska typisk för de texter vi ofta måste arbeta med den innehåller nämligen en massa felslag, typografiska tveksamheter, och andra underligheter. Den innehåller ( parenteser med mellanslag innanför ), interpunktion med luft framför, felplacerade accenter i t ex ide, apostrofer skrivna med accenttecken, dubbla mellanslag, bindestreck - där man egentligen vill ha de längre tankstrecken, förkortningar har skrivits med mellanslag, t ex t ex!, likaså större siffergrupper som t ex , och skribenten har slagit tre punkter efter varandra istället för att använda specialtecknet där de redan sitter ihop... VERSALER I MELLANRUBRIKERNA Mellanrubrikerna är "naturligtvis" skrivna med versaler. (Observera dock att Torquemada på engelskt vis gör ensamma i till versaler.) Före mellanrubrik har den hjälpsamme skribenten också slagit en extra radmatning. I början av stycken har han använt mellanslagstangenten flitigt, likaså när han konstruerat tabeller: Saker 200 Prylar Småting 20 Fnas (Den här röran ser faktiskt riktigt snygg ut på skärmen.) Formattering Skribenten har också flitigt använt understrykningar, som vi gör om till fet. Och eftersom texten inte alls har några formatmallar, utan allt kommer som Normal, så gör vi om det till Brödtext (som, till skillnad från Normal, lätt kan döpas om till något annat). Mellanrubrik och Brödtext efter mellanrubrik får också sina egna format. Så här blev texten sedan den Torqats Det här är en text, skriven i Word, som är ganska typisk för de texter vi ofta måste arbeta med den innehåller nämligen en massa felslag, typografiska tveksamheter, och andra underligheter. Den innehåller (parenteser med mellanslag innanför), interpunktion med luft framför, felplacerade accenter i t.ex. idé, apostrofer skrivna med accenttecken, dubbla mellanslag, bindestreck där man egentligen vill ha de längre tankstrecken, förkortningar har skrivits med mellanslag, t.ex. t ex!, likaså större siffergrupper som t.ex , och skribenten har slagit tre punkter efter varandra istället för att använda specialtecknet där de redan sitter ihop Versaler I mellanrubrikerna Mellanrubrikerna är naturligtvis skrivna med versaler. (Observera dock att Torquemada på engelskt vis gör ensamma i till versaler.) Före mellanrubrik har den hjälpsamme skribenten också slagit en extra radmatning. I början av stycken har han använt mellanslagstangenten flitigt, likaså när han konstruerat tabeller: Saker 200 Prylar Småting 20 Fnas (Den här röran ser faktiskt riktigt snygg ut på skärmen.) Formattering Skribenten har också flitigt använt understrykningar, som vi gör om till fet. Och eftersom texten inte alls har några formatmallar, utan allt kommer som Normal, så gör vi om det till Brödtext (som, till skillnad från Normal, lätt kan döpas om till något annat). Mellanrubrik och Brödtext efter mellanrubrik får också sina egna format. Redaktörn ryter i luren att han blir galen på alla koder, och inte vill se ett enda litet circumflex mer. Så den här gången tänker jag visa vad Torquemada kan göra på ett konkretare sätt, och hänvisa alla kodbitare till exemplen på disketten. Torquemada är ett program som gör samma sak som Sök / Ersätt men snabbare, mycket flexiblare och på flera texter på en gång. I förra numret beskrev vi hur programmet fungerar, och skickade med det på disketten. Nu är det dags att ta ut det på en liten provtur. Vi utgår från ett manus skrivet i Microsoft Word. Det innehåller den vanliga sörjan av felslag, typografiska tveksamheter och missriktade försök att underlätta, som man ofta får från skribenter (inget ont i det, det är ju deras jobb att skriva, inte att hålla reda på typografiska finesser). Första steget är att se till att manuset inte är snabbsparat. Öppna det med Word, ta Spara som och spara om det. Ännu bättre: Koppla bort snabbsparningen i skribenternas Word, under Verktyg > Inställningar > Öppna och spara. Ren text Nästa steg är att omvandla Worddokumentet till ren text (som är det enda Torquemada accepterar). Vi kan göra det när vi Sparar som, men då förlorar vi alla kursiveringar etc. (Det är dock den bästa metoden om du jobbar med något annat ordbehandlingsprogram.) Istället tar vi Worddokumentet, drar och släpper det på WordLess Plus (som du fick med förra numrets diskett). Resultatet blir ett nytt dokument med samma namn, men med tillägget.wl+. Du kan till och med släppa flera dokument på en gång, och få dem alla behandlade. De dokumenten kan du sedan dra och släppa på Torquemada, tillsammans med de Torquemada-set du vill använda. Vill du inte skriva egna set så finns det några på disketten du som prenumererar får med detta nummer av DtP. När Torquemada är klart trycker du på Quit. Resultatet blir ytterligare ett omdöpt dokument, med tillägget.tqm Detta kan du montera in i Quark. Se bara till att du har filtret XPress Formatkoder installerat, och att du inte samtidigt har filtret för Ventura-koder. När du tar Montera text i Quark skall du kryssa i Inkludera typografimallar (och även Konvertera citattecken om du vill det). Enklare set De set som kommer med på DtP-disketten är en enklare uppsättning Torq-set. De har inte garderats för alla tänkbara fall, och kan ha problem med t.ex. texter med mycket indrag, typsnittsbyten etc. Den som är intresserad av en mer komplett uppsättning kan kontakta mig på fax 08/ Tommy Sundström

15 Design Typografi Produktion # 1 Februari Diskett #1; Tolv tokiga typsnitt och annat godis Årets första diskett för DtP:s prenumeranter innehåller inte mindre än tolv olika typsnitt, som presenteras på sista sidan. Glöm inte att en del av dessa, liksom också en del av de program / systemtillägg / XTensions som presenteras nedan, är shareware! AUTO FLUSH 1.0: Ett systemtillägg som kan rädda systemet från skador vid upprepade bombningar, eller om maskinen stängs av utan att du väljer Stäng av från menyn. Skriven av Jeffrey Robbin, som också är mannen bakom Conflict Catcher av Casady & Greene. Freeware. CHANGE IT 1.0: En fin liten XTension till Quark XPress från a lowly apprentice producion. Tillför ett menyval till Objektsmenyn; om ett textblock är valt kan du välja Change to Picture Box, är ett bildblock valt kan du välja Change to Text Box. Påverkar inte blockets innehåll. Freeware. COLOR TABLES 1.0: XTension till Quark XPress bygger automatiskt dokument för produktion av färgprover, exempelvis blandningar av cyan och gult i 10-procentsteg. Med hjälp av denna XTension kalibrerar du hela din produktion till och med tryck. Från a lowly apprentice producion. Freeware. EXTENSIONS MANAGER 2.0.1: Ett systemtillägg som låter dig stänga av andra systemtillägg, inställningsfiler, typsnitt m.m. Hjälper PowerBook-ägare med nätverksinställningen i Väljaren. Håller du ner mellanslagstangenten när du startar din Mac får du välja vilka tillägg du vill ha aktiva. Av Ricardo Batista, Apple. Freeware. PROTABSXT 2.02: Kopiera till hårddisken och dubbelklicka så expanderas dokumentet, som innehåller två versioner av ProTabs, en för Quark XPress 3.11 och en för 3.2/3.3. Ger dig ett nytt menyval för skapande av tabeller. Har tidigare kostat 245 dollar att köpa, numera shareware (30 dollar). SCALEIT 1.01: En demoversion av en Quark XTension från a lowly apprentice producion. Med denna intelligenta XTension kan du förminska och förstora enstaka element eller hela sidor med innehåll i ett XPress-dokument. Välj procentsats horisontellt/vertikalt eller förändra till vissa mått. Du får också ett verktyg till i verktygspaletten, för att förändra storlek genom att klicka och dra. SCSI-PROBE 4.0: Ett oumbärligt verktyg för dig som använder SyQuest-skivor eller andra scsi-enheter. Skriven av Robert Polic. Freeware. TINY SAVER 3.0: Skärmsläckare är ett otyg tar ofta stor plats och orsakar inte sällan problem med systemet. Tiny Saver, skriven av Chris Owen. är med sina 16K i diskutrymme och 12K i arbetsminne den minsta vi hittat. Dessutom är den ett program, inte ett systemtillägg, vilket minskar risken för konflikter. shareware (2 5 dollar). TORQUEMADA-SET: Du behöver programmen på förra DtP-disketten för att kunna använda dessa! TYPSNITT: Tolv stycken fonter som presenteras på nästa sida. Njut, rys och skratta samt använd! WINDOW RANGER 1.1: Du som är ansluten till Ziffnet på Compuserve kan få sådana här godsaker via modem; ett inställningsdokument som ger ytterligare ett val i rullgardinsmenyn; Window. Du kan alltså välja vilket fönster du vill, när du vill, från vilket program du vill. Av Robert S. Mah. Nästa nummer sextokig engelsman träder fram Mannen bakom typsnitt som Gill, Joanna och Perpetua; katolik, socialist, pacifist och med en väldig sexuell aptit. DtP berättar vem han är. Vi visar billigaste sättet att skaffa bra kartor. Tips om Quark 3.2, PageMaker och Photoshop. Och på disketten får du våra första Multiple Master-typsnitt! Design Typografi Produktion kommer ut 6 gånger om året Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Redaktionsassistent Erik Nilsson. Nr 1 94 presslagt 22 dec. Copyright DtP. ISSN Design Typografi Produktion Box Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel Fax PG BG Prenumeration 1994 (sex tidningar+disk) 1200 kr plus moms Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp överskjutande summa betalas tillbaka Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1994 Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till ! b Ja, jag vill prenumerera på DtP 1994 (6 nummer), inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, för kr plus moms. Då får jag dessutom en bonusdiskett med tjugo olika typsnitt (PostScript-snitt Typ1- fonter, färdiga att använda i din Macintosh). b Jag vill köpa årg 1993 (6 nr) med disketter (1200 kr plus moms). b Jag vill köpa årg 1992 (11 nr) med disketter (1200 kr plus moms). b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX Svarspost Stockholm Frankeras ej. DtP betalar portot.

16 16 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1994 Tolv typsnitt för mer eller mindre tokiga tillfällen På årets första DtP-diskett hittar du tolv typsnitt. Torbjörn Olsson har försett dem med svenska tecken (ÅÄÖ). Lights gjorde han själv på ett par timmar. Headhunter, Logger och Shrapnel (=granatsplitter) är tecknade av David Rakowski, som med viss stolthet hävdar att hans typsnitt är närapå oanvändbara. (Typsnitten är freeware.) Marker och Snyder Speed av Pat Snyder passar utmärkt för skyltning i livsmedelsaffärer lägg märke till decimalerna som är avsedda för prismärkning, < (<) och > (>). Snyder har också gjort Needle Point Sew. (Shareware.) Poptics Two av Patricia Lillie är två typsnitt, det ena i versalläget och det andra i det gemena läget. Liksom Poptics One (se DtP 5/93) innehåller fonten ett femtiotal bilder. DtP-prenumeranterna får med en tangentbordskarta. (Shareware.) LIGHTS ONE TWO THREE ABCDEFGHIJ :;!?& 123 ABCDEFGHIJ :;!?& 123 ABCDEFGHIJ :;!?& 123 HEADHUNTER ABCDefg`:;!?& LOGGER ABCDEFGHI :;!?& SHRAPNEL ABCd :;!?& 123 MARKER FINE POINT ABCDEFGHI abcdefghij :;!?& 123 MARKER FELT THIN MARKER FELT WIDE ABCDE abcde :;!?& 123 ABCD abcd :;!?& 123 NEEDLE POINT SEW ABCDEFGHI :;!?& abcdefghijk 123 SNYDER SPEED ABCD :;!?& abcdefg 123 POPTICS TWO ABCDE :;! & abcde :;<?& 123 Á ƒ ØÂ appleω STILPROVERNA SATTA I 24 PT KALENDER VÅREN mars Digital 94 om digital fototeknik Miami, USA Tel mars Seminarium om Quark XPress The Poynter Institute, Florida, USA Fax mars Mässa om elektroniska böcker London, Storbritannien Fax mars Multimedia världskonferens Las Vegas, USA Tel mars Seybold seminarium i olika ämnen Boston, USA Fax mars Workshop i avancerad dtp-teknik Pittsburgh, USA Fax mars PageMaker användarkonferens Boston, USA Fax april Den elektroniska boken Rochester, USA Fax april Folio West, tidskriftsseminarier Los Angeles, USA Fax april Seybolds tidningskonferens London, Storbritannien Fax april Monotypes typografikonferens Chicago, USA Fax maj Digital Graphics Mainz, Tyskland Fax juni SND/S årliga nordiska seminarium Ålborg, Danmark Tel

17 DESIGN 2 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 2 ÅRG 3 MAJ 1994 PAPPAN TILL GILL, PERPETUA OCH JOANNA INGEN OSKYLDIG TYP Sid 3 7 SKYDDA DIN QUARK MOT KRASCHER OCH BOMBANFALL Sid 8 9 BRÖDTEXTEN BETYDER MERA ÄN BARA BAKGRUND Sid SÅ FÅR DU DITT PAGEMAKER ATT FLYGA FRAM Sid 14 TORBJÖRN OLSSON TECKNADE SVERIGES FÖRSTA MM-TYPSNITT Sid 16 Envar sin egen datakonsult Jag tycker egentligen inte om datorer, eller snarare kanske man kan säga att jag inte är intresserad av dem. Jag är intresserad av vad jag kan göra med dem, däremot, och vill att de ska fungera. Jag har ungefär samma inställning till min Quadra 800 som till min Lancia Trevi -83; greppar jag musen / ratten så vill jag att datorn / bilen tar mig dit jag vill. Förra sommaren gick kopplingsvajern rakt av. Vi ringde M. Hardouins garage, och sonen Philippe kom direkt och bogserade oss till verkstan. Ett par dagar senare var Lancian lagad och det är snabbt när man befinner sig söder om Loire-floden. När jag för ett par månader sedan till sist insåg att det var nödvändigt att byta hårddisk i min dator, fick jag igen den från Mac-verkstan med hårddisken monterad bak och fram; kåpan gick inte längre att stänga. Nu är jag en person som, jämfört med en del av mina olycksbröder och -systrar framför bildskärmarna, ändå har relativt lätt att förklara för en datatekniker vad jag vill ha gjort. Häromdagen pratade jag med en medelålders dam som jobbar med Mac, och hörde samma historia jag redan till leda hört från kolleger av bägge könen: en stöddig, ung datasnubbe hade efter diverse nödrop släntrat in i lokalen, givetvis utan att bete sig som folk och säga goddag, satt sig och mixtrat med datorn som inte fungerade som den skulle, muttrat diverse obegripligheter, slängt ut och slängt in diverse program, givetvis utan att förklara vad han gjorde (nej, hon vågade inte fråga). Och givetvis hade han sålt på henne en större hårddisk av bara farten. Det här händer alldeles för ofta. Jag vet att det finns undantag från bilden av denne yrkesman (jag känner själv flera), men skrämmande ofta är vi hänvisade till konsulter och tekniker som inte förstått att deras jobb lika mycket innebär att lyssna på människor som att kolla termineringar på SCSI-portar och allt vad de nu gör. I detta nummer gör vi därför ett avsteg från vår princip att inte ta upp datateknik. För dig som jobbar i Quark XPress lönar det sig att läsa våra tips på mittuppslaget om hur du undviker att programmet bombar. Kanske kan du också helt och hållet undvika kontakt med din datakonsult genom att läsa artikeln på sidan 13. Hör gärna av dig med fler tips! Slutligen konstaterar vi att en enda DtP-läsare skickat in rätt svar på vilket typsnitt vi numera använder, och följaktligen vinner alla 10 CD- ROM-skivorna. Grattis Linus Angbjär på Intellecta, som visste att just du, kära läsare, just nu läser typsnittet Swift! Pelle Anderson

18 2 Design Typografi Produktion #2 Maj 1994 Adobe och Aldus går ihop och rensar bland titlarna Adobe, företaget som skapade standarden PostScript för så gott som hela desktopbranschen, och Aldus, företaget som med programmet PageMaker gav Macen en uppgift, går ihop. Det är förmodligen den viktigaste nyheten inom dtp-området på mycket länge. Av de produkter som krockar med varandra (FreeHand och Illustrator, Photoshop och PhotoStyler) kommer säkerligen bara den ena att överleva på sikt. För användarna av PageMaker är dock samgåendet av de bägge veteranerna en bra sak; Adobes kunnande kring PostScript kommer att göra Page- Maker till ett bättre program. Förmodligen kommer också Adobes erfarenheter av att banta utgifter och organisation att komma till användning i det nya företaget, som bildas i sommar. Tävling i nyhetsgrafik blir bok och CD-ROM Den stora internationella tävlingen i nyhetsgrafik, Malofiej Infographics Award, arrangerad av spanska avdelningen av Society of Newspaper Design, blir allt större. I år deltar 61 tidningar från 15 länder med totalt bidrag. Ingen av de 20 priser som delades ut gick till skandinaviska tidningar; de svenska medlemmarna i SNDS kan trösta sig med att de får en fin bok och en CD-ROM med alla de vinnande bidragen. Quark får på skallen för uppgraderingspris En het debatt i USA (och tyvärr även i Sverige snart) handlar om priserna för att uppgradera Quark XPress för Power Macintosh och Power PC. Inte nog med att denna version är 100 dollar dyrare än den tidigare, dessutom kostar det 195 dollar att uppgradera. Efter 30 juni måste man dock betala fullt pris för en Power PC-version även om du äger Quark XPress i en äldre version! I Sverige är tidsgränsen utsträckt till 31 augusti. Resultatet blir att XPress-användare pressas att uppgradera till en Power PCversion för att inte ta risken att tvingas betala priset för ett helt nytt program den dag då de eventuellt köper en Power PC! Snabbare modem öppnar nya vägar Modem med datahastighet baud finns nu för såväl Mac som PC. Även PowerBook-ägare har nu möjligheten att köpa ännu en pryl att imponera på omgivningen med; Supras nya 28,8- modem, som också kan sända och ta emot fax med bauds hastighet. Modemet tillverkas dock inte till Duo. Supra köpte förra året PSI, och är jämte Apple och Global Village en av modemleverantörerna till PowerBook. Snabba modem är en av förutsättningarna för att jobba med Apple Remote Access, som innebär att du ansluter dig till ditt nätverk på jobbet från din dator i hemmet, eller under resa från din PowerBook, via modem och telelinje. Support blir allt mer sällsynt och dyrt Amerikanska företag håller sig med en omfattande och gratis support till kunder, åtminstone på hemmaplan. Till och med postorderfirmor, som säljer program och hårdvara, brukar ha kunniga personer som utan att klaga ger telefonsupport (även till svenskar). I Sverige är det Microsoft, Aldus och en del mindre importörer som t.ex. Programpaketet i Nybro som vunnit respekt hos kunderna för sin support. Quark XPress har tyvärr inte fått några rosor för sin, och har nu beslutat sig för att ta extra betalt, dessutom. Värst är det när företag, t.ex. Studentlitteratur, beslutar sig för att ensidigt ändra villkoren, så att den fria support som tidigare ingått när en kund köpt ett program, plötsligt ska kosta 240 kr plus moms per telefonsamtal! Apple lanserar egen kamera med kom-ihåg QuickTake 100 heter Apples första småbildskamera, som påminner ganska mycket om Canons Eon-kamera som kom häromåret. Kameran fungerar såväl med Windows som med Mac. Tekniken kommer från Kodak, och inkluderar en inbyggd blixt. Annars är det enklast möjliga handhavande; bara att sikta och trycka. Kameran kan lagra åtta kort i 24-bitars färg med tillräcklig upplösning för dagstidningstryck. Dessa slussas sedermera över till datorn via en kabel och datorns printer- eller modemport. Ungefär en minut per bild tar överföringen. Priset är högt, cirka kr, eller 10 kronor grammet. RAM Doubler ger dig dubbla arbetsminnet Hur mycket skulle det kosta dig att köpa lika mycket minne till som du har i din Mac? kr? kr? Med Connectix RAM Doubler kostar det inte ens en tusenlapp. Programmet består av ett systemtillägg, som förändrar minneshanteringen genom att komprimera den information som lagras i arbetsminnet. Och programmet gör det så effektivt att du med 10 megabyte installerat kan utnyttja 20 MB! Det låter som en bluff, men det fungerar faktiskt. Dock inte på Macar med processor eller äldre (Mac 512, Plus, SE, Classic, LC eller PowerBook 100). DtP har provat det på SE/30, Quadra 800, LC II och PowerBook 170 med gott resultat. Bläckstråleskrivare inget att skämmas för Laserskrivare är inte alltid bästa lösningen om du vill ha en skrivare, och ska du skriva färg är det ingen lösning alls. Bläckstråleskrivare blir allt bättre och billigare, och duger numera gott för enklare färgkorrektur (typ dekorfärg alltså, inte fyrfärgsbilder). Ännu bättre blir det om du väljer rätt papper, ett som är jämnt och inte så sugande. Svenskt Papper, den ena av de stora grossisterna i landet, kom nyligen med en ny kvalitet, passande nog döpt till Ink-Jet Paper. För den som vill ha prov är det bara att ringa så kommer det en bunt på posten. Ny Mac-version av Adobe Illustrator 5.5 heter den nya versionen av Illustrator som distribueras före sommaren. En dryg tusenlapp kostar uppgraderingen för dig som har 5.0, har du en äldre version kostar det kronor. Bland nyheterna finns stöd för Power Macintosh, möjlighet att importera PICTbilder, förbättrade textfunktioner samt möjlighet att importera, redigera och exportera filer i Adobe Acrobat-format. Även Adobe Photoshop kan nu användas på Power Mac genom en plug-in som registrerade användare kostnadsfritt får från Adobe. Bästa stället att hitta Mac-böckerna Amerikanska Peachpit Press, med klassiska titlar som The Macintosh Bible, The Little Mac Book, Photoshop Wow! Book och The Little Quickeys Book, säljer sina böcker genom Anagram Förlag. Ring förlaget eller faxa så kommer en katalog. Matthew Carter återuppfinner Caslon Caslons mjuka och lättlästa typsnitt för brödtext finns redan för desktopproduktion, som Adobe Caslon t.ex. Nu har Matthew Carter digitaliserat Big Caslon, alltså utgått från typer som Caslon tecknade i större grader. Resultatet är ett kraftfullt rubriksnitt, som kommer mest till sin rätt i grader över 36 punkter. 100 dollar, 125 dollar inklusive expertfonten. Vill du se hur det ser ut så faxa Carter & Cone

19 Design Typografi Produktion # 2 Maj Sex, ånglok och typografi var Eric Gills tre passioner Sex, ånglok och typografi det var de största intressena i livet för Arthur Eric Rowton Gill ( ). På sin gravsten kallade han sig bara stenhuggare, men han kunde lika gärna ha valt titeln skulptör, författare, kalligraf, konstteoretiker, tecknare eller arkitekt. Han var konverterad katolik, dogmatisk socialist, fanatisk antiindustrialist, påstridig perfektionist, en excentrisk galenpanna och en stor konstnär och konsthantverkare inom flera av de genrer han prövade. Eric Gill (uttalas med hårt G) hör till den lilla skara av personer i vårt sekel som tecknat trycktyper av bestående värde.»det finns nu ungefär lika många bokstavsvarianter som det finns idioter av olika slag«, skrev han. Själv bidrog han till vansinnet med åtta typsnitt. Men till typografin kom han sent och i början värjde han sig: när Stanley Morison bad honom skriva i The Fleuron tackade han först nej; typografin»var inte hans domän«. Men det skulle den bli. Dömd till bokstäver På något sätt var väl Eric Gill dömd att sugas in i bokstavskonstens värld: när han 1905 flyttade med fru och nyfödd dotter till Black Lion Lane i Hammersmith i London satt Edward Johnston i ett av grannhusen och skrev på Writing & Illuminating, & Lettering, strax bredvid höll boktryckarkonstens Helan & Halvan Cobden-Sanderson och Emery Walker på att trycka färdigt The Doves Press Bible och vid Upper Mall bodde»the mysterious Miss May Morris«, dotter till William Morris, vars ande fortfarande svävade som spöket i en»gothic fantasy«över det lilla samhället vid Themsenstranden. Kollektivliv i kloster Men det var inte förrän tjugo år senare som Gill kom att teckna sitt första typsnitt äntligen övertalad av vännen Stanley Morison. Vid det laget hade Gill för länge sedan flytt London och efter mer än 15 år i Ditchling i Sussex levde han nu som medelpunkten i ett märkligt konstnärligt, religiöst och sexuellt ménage i det övergivna klostret Capel-y-ffin i de sydwalesiska Black Mountains, långt borta från allting, omgiven av härskaror av barn, barnbarn och svärsöner, lärjungar, housemaids och älskarinnor, kolleger på besök, präster och munkar. Gruppfoton från tiden svämmar över av människor i olika åldrar. Och i centrum Gill: en piggögd sektledare i runda glasögon, stort skägg och mjuk hatt, klädd enligt sina egna idéer (ja, han hade teorier om kläder, bl.a. utlagda i böckerna Clothes och Trousers & the Most Precious Ornament, liksom om allt annat som kom i hans väg). När klosterlivet i Wales blev alltför obekvämt flyttade storfamiljen till gården Pigotts nära High Wycombe, nordväst om London. Där bodde Gill de sista tolv åren av sitt liv innan han dog i förtid av lungcancer Hans hustru Mary (Ethel) bodde kvar på Pigotts till sin död Alla charmades av Gill Samtida vittnen verkar alla betagna av Gills charm, omkullpratade av hans ständiga argumenterande eller inspirerade av hans ändlösa energi och nyfikenhet på nya kunskaper och projekt. Kretsen kring honom bländades av det starka ljus han utsände. Men i Fiona MacCarthys biografi (se nedan) tonar bilden fram av en tragisk figur, som till slut bryter samman under trycket från alla motstridiga impulser, kanske också av skuld: Gill framstår som ett modellfall hämtat ur den moderna incestforskningen. Uppvuxen i en 13-barnsfamilj där fadern, kyrkoherden, ägnade sina döttrar en omvittnad kvävande dyrkan (suffo- GILL SANS FRÅN MONOTYPE abcdefghijklmnopqrstuvwxyz 1 ABCDEFGQRS :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxy 2 ABCDEFGQRS :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxy 3 ABCDEFGQRS :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzå 3 ABCDEFGHQRS :;!?& abcdefghijklmnopqrstuv 4 ABCDEQRS :;!?& abcdefghijklmnopqrst 5 ABCDQRS :;!?& abcdefghijklmnopqr 6 ABCQRS :;!?& abcdefghijklmno 7 ABCQRS 1239!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 8 ABCDEFGHIJKLMNOPQRS :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 9 ABCDEFGHIJKLMNOPQRS :;!?& Gill Sans finns i en mängd vikter. Två nytecknade släpptes av Monotype förra året. Den ena är brödtextvikten Book (2). Den andra är Heavy (5), som är ett alternativ till Eric Gills egen Extra Bold (6). Gill får nämligen allt mer förvrängda teckenformer i de tyngre vikterna. Se bara på Ultra Bold alias Kayo (7). Extra Condensed Bold (9) kom i PostScriptversion förra året och blev snabbt ett poptypsnitt. Det har synts i bl.a. Vecko-Revyn, på tidningen Lands omslag och i mängder av annonser. De övriga vikterna ovan är Light (1), Regular (3), Bold (4) samt Condensed (8).

20 4 Design Typografi Produktion # 2 Maj 1994 PERPETUA FRÅN MONOTYPE abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåä ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXY :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIQRSU :;!?& ABCDEFGHIJKLMNOPQSTUVW XYZÅÄÖ :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvw ABCDEFQRSU :;!?& ABCDEFGHIJKLMNOP QRSU :;!?& JOANNA FRÅN MONOTYPE abcdefghijklmnopqrstuvwxy ABCDEFGHIJKLMNOPQ RSTUV :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzå ABCDEFGHQRSU :;!?& abcdefghijklmnopqstuvw xyzåäö :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvw ABCDEFQRSU :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvw ABCDEFQRSU :;!?& cating devotion), hade Gill under längre eller kortare perioder av sitt liv incestuösa förbindelser med åtminstone tre av sina sex systrar och med alla sina tre döttrar liksom allt annat pedandiskt diarieförda i Gills dagböcker. Om detta visste besökarna i Capel-y-ffin och Pigotts ingenting, och de som visste höll fasaden. Gills fru Mary skrev i ett brev efter nästan 30 års, till synes lyckligt, äktenskap:»jag nästan spricker av stolthet när jag tänker på att jag är din hustru.«en skulptör blir typograf Stanley Morison var från 1922 typografisk rådgivare hos Monotype Corporation i London och ledde nyskärningarna av en rad klassiska typsnitt: Bodoni, Garamond, Cochin, Baskerville, Centaur, Bell, Bembo, Bulmer m.fl. Han hade också planer på att ge ut nytecknade snitt inom ramen för Monotypes projekt. En grundprincip i Morisons filosofi var att antikvan var snarare»epigrafisk«än kalligrafisk; skulpterad, inte skriven. Därför skulle ett nytt seriftypsnitt bäst tecknas av en skicklig gravör, xylograf eller skulptör. Vad var naturligare än att vända sig till vännen Eric Gill skulptören med intresse för bokstäver. Enligt hans egen utsaga föddes detta intresse med hans pojkvurm för tåg, när han ritade av ånglokens ofta vältecknade namnskyltar. Ribadeau Dumas i Paris I november 1925 satte Gill igång att skissa på de bokstavsformer som skulle bli Perpetua. Morison kopplade in den franske typskäraren Charles Malin och stilgjuteriet Ribadeau Dumas i Paris stämplar och matriser skulle göras för hand på det gamla viset, inte maskinellt hos Monotype. Efter långdragna diskussioner, gräl och ändringar, och ännu fler diskussioner och ändringar användes typsnittet för första gången i ett 32- sidigt provhäfte vars text martyrlegenden The passion of SS. Perpetua and Felicity gav snittet dess namn (ursprungsversionen av kursiven kallades Felicity). Perpetua presenterades i The Fleuron (nr ) av Beatrice Warde Stanley Morisons partner och Gills älskarinna. Men problemen var inte slut: den kursiv Gill tecknat var av ovanligt slag. Felicity var en oblik kursiv, en lutad rak. Den höll inte måttet och Morison övertalade Gill att teckna om den med kraftigare lutning och mer av klassiskt kursiva detaljer hos flera tecken. Resultatet blev enligt Morison en kompromiss, men den nya varianten gavs slutligen ut Perpetua är i många betydelser ett klassiskt typsnitt. Versalerna som också finns i en speciell»titling«-serie har tydlig karaktär av Capitalis monumentalis, den klassiska romerska steninskriptionen. Perpetua skapades av en anti-industriell och anti-kommersiell konstnär i traditionell hantverksteknik. Numera har det ironiskt nog blivit ett mycket använt reklamsnitt i industriell grafisk produktion; man ser det t.ex. i Konsums matannonser och på Milda-paketen. Det världsberömda Gill kommer till Redan innan Perpetua-projektet var i hamn började Gill på Morisons uppdrag att teckna sitt mest berömda typsnitt, det som skulle bära hans eget namn: Gill Sans. Inspirationskällan till denna sanserif är tydlig: vännen och läromästaren Edward Johnstons London Transport alphabet från 1916 (som brukar gå under namnet Underground och som fortfarande i en nyligen varligt moderniserad form pryder skyltar och trycksaker i Londons tunnelbana). Men Gill hade tidigare prövat sin förmåga på att teckna sanserifbokstäver. Redan 1925 gjorde han skyltbokstäver för Army & Navy Stores och året därpå fick han en beställning på en butiksskylt åt den unge bokhandlaren Douglas Cleverdon i Bristol. Vid ett besök där fick Gill influensa och sängläget utnyttjade han till att teckna alfabet som vännen kunde använda till sin bokhandel. När Morison några veckor senare