Bättre beskrivning av vården bidrar till en effektivare sjukvård!

Transkript

1 Program Bättre beskrivning av vården bidrar till en effektivare sjukvård! maj 2009 Kulturens Hus, Luleå 1 Fotograf: Hans Forsström

2 Inbjudan Välkommen till den nationella konferensen Bättre beskrivning av vården bidrar till en effektivare sjukvård! Prog Det är nu den 6:e nationella konferens som hålls om DRG och ersättningssystem. Konferens hålls vartannat år och arrangeras av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (CPK) och något landsting gemensamt. Årets konferens har dessa huvudteman: Ledning och styrning Kvalitet i grunddata Öppna Jämförelser och andra analyser Konferens genomförs i tre parallellpass. Det är fritt att gå mellan de olika föredragen men då helst i pausen mellan varje föredrag. Konferens 2009 arrangeras i samarbete med Norrbottens läns landsting och Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting inom ramen för Centrum för Patientklassificering (CPK). Vi hoppas att det skall bli en givande konferens. Välkommen till Luleå

3 ram Torsdag 14 maj Registrering och kaffe Plenumpass Lokal: Lilla salen Välkommen till Luleå! Kenneth Johansson, Norrbottens läns landsting Presentation av konferensens programpunkter. Mona Heurgren, EDP, Social styrelsen och Kenneth Johansson, Norrbottens läns landsting Hur Socialstyrelsen bidrar till en Bättre beskrivning av vården Petra Otterblad Olausson, Chef för Epidemilogiskt Centrum, Socialstyrelsen Beskrivning och styrning, hur hänger det ihop? Mona Heurgren Paus KPP/DRG som en del i ledningssystem. Hans Rönnkvist och Tarja Lepola, Norrbottens läns landsting Verksamheten ska ledas utifrån faktabaserade underlag i ett sammanhängande ledningssystem genom alla ledningsnivåer. Att leda sjukvården baserat på resultat i flera olika dimensioner kräver en ökad processtyrning. När resurserna dessutom är knappa gäller det att veta att vi producerar vården så kostnadseffektivt som möjligt. Divisionen har satt som mål att de mest betydande vårdprocesserna/diagnosgrupperna ska produceras till en kostnad som ligger i nivå med läns-/länsdelssjukhusen i SKL:s nationella KPPdatabas Mätning av resultat i flera dimensioner en metod till effektivare vård? Mikael Dahlberg, Norrbottens läns landsting Ett utvecklingsarbete har under 2008 genomförts för att förbättra ledning och styrning utifrån relevanta och mångdimensionella mått som följs över tid. Det hela har skett inom ramen för det nationella programmet Mäta för att leda i regi av Jönköpings läns landsting. En del i arbetet har varit att utveckla processtyrningen i verksamheten. Metoden Värdekompas sen tillämpades för två processer inom allmänkirurgisk verksamhet, coloncancer och rektalcancer. Värdekompassen innebär mätning i fyra dimensioner; funktionell hälsostatus, tillfredsställelse, resurser och kliniskt resultat. Flödesmodellen ger möjlighet att följa ledtider i vården och är ett viktigt verktyg i utvecklingen av vårdprocesserna Lunch 3

4 Prog Parallellföreläsning Ledning och styrning Lokal: Lilla salen Moderator: Bo Attner Vårdens kvalitet och KPP. Per Sjöli, Västra Götalandsregionen Paus För att kunna arbeta systematiskt med ständiga förbättringar i sjukvården krävs det att vi har system som mäter och signalerar var våra brister finns. Presentationen visar en modell som finns vid Skaraborgs sjukhus för att hitta troliga fall med vårdskador/bristande rutiner och synliggöra kva litetsbristkostnader för dessa Hälso- och sjukvårdens effektivitet hjärtsjukvården som pilotområde Rosita Claesson Wigand, HS, Socialstyrelsen Kaffe Socialstyrelsen följer upp och utvärderar hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Avsikten är att analysera både kvalitet och effektivitet. Myndigheten har därför undersökt en metodik för att studera God vård dimensionen effektivitet med hjärtsjukvårdens om pilotområde. I studien används bl.a. DRG-statistiken för att beskriva hjärtsjukvår dens vårdkonsumtion och för att skatta dess kostnader Kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser som stöd för uppföljning och styrning möjligheter, begränsningar och framtida utveckling Fredrik Westander, Fredrik Westander AB Paus Landstingen arbetar med indikatorerna i Öppna jämförelser på olika vis, i sin egen uppföljning och styrning. Exempel på detta och på utmaningar man då måste hantera ges. Vissa indikatorer är ganska lätta att tolka och omsätta i praktisk styrning, medan andra är mera sammansatta och svåran vända. Ett generellt problem är att beskrivningar av kostnadseffekter och resursaspekter på indikatorutfallen saknas. Förslag ges om hur Öppna jäm förelser kan utvecklas, för att blir ett än bättre stöd för landstingens styrning Resursomfördelning med hjälp av KPP/DRG Sten-Olof Åberg, Västerbottens läns landsting Beskrivning av prioriteringsarbetet inom Västerbottens läns landsting och 4

5 ram hur man nyttjade information från KPP/DRG. Några konkreta exempel visas med uppdelning på DRG-grupper, diagnoser och åtgärder inom öppen resp sluten vård. Kostnader delas upp på olika vårdtjänster med olika ansvar hur påverkas t ex vårdavdelning, röntgen, lab och operation när klinikerna bortprioriterar vissa patientgrupper? Kostnader och intäkter delas även upp på externa och interna kunder, eftersom vi inte kan prioritera bort det vi producerar åt våra externa regi onkunder på samma sätt som det vi producerar åt våra egna länspatienter Leverantörspresentationer och utställningar Middag Kvalitet i grunddata Lokal: Olga Bardh Moderator: Peter Bolin Varför är det så bra med kodare? Urban Jürgensen, Jönköpings läns landsting Paus Kvalitet i patientregistret Olafr Steinum, Anders Jacobsson, EKT/EDP, Socialstyrelsen Kaffe Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet Staffan Bryngelsson, Emendor AB Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren? Vågar vi använda dessa data som underlag för ersättning? Är kvalitén tillräckligt hög? Erfarenheter från granskning av 4500 slutenvårdstillfällen och 3500 öppenvårdskontakter redovisas. Vilka förbättringsområden har vi funnit vid granskning av kostnadsytterfall? Britt-Marie Johansson Bucht och Åsa Åström, Norrbottens läns landsting Under hösten 2008 påbörjades arbete med att granska samtliga kostnadsytterfall för år Totalt granskades ytterfall vilket motsvarar 3,6 procent av samtliga vårdtillfällen. Hur gick vi tillväga och vad har vi lärt oss av denna granskning? Hur arbetar vi vidare inom divisionerna opererande och medicin för att förbättra kvalitén i den medicinska registreringen. 5

6 Paus Val av huvuddiganos nya riktlinjer Gunnar Henriksson, EKT, Socialstyrelsen Prog Nya riktlinjer för Val av huvuddiagnos har utkommit med principer, definitioner och anvisningar som gäller vid diagnosregistrering för patient statistik, främst för vårdtillfällen i sluten vård. Dokumentet betonar skillnaden mellan en diagnos och diagnoskoder samt innehåller förtydligande anvisningar för val av huvuddiagnos. De nya anvisningarna betonar också att som huvuddiagnos ska i de flesta fall väljas den diagnos som efter utredning har visat sig vara orsaken till intagning på sjukhus Leverantörspresentationer och utställningar Middag Grundläggande information Lokal: K2 Moderator: Leif Sundberg DRG grundpass. Mats Fernström, EDP, Socialstyrelsen Paus En presentation av det medicinska beskrivningssystemet NordDRG med tonvikt på grupperingsprinciper men även översiktligt om dess användningsområden. Information om hur du som användare av NordDRG kan påverka systemets vidareutveckling KPP grundpass och nya principer i öppenvård Leif Lundstedt, Statistikenheten, Sveriges Kommuner och Landsting Kaffe En grundläggande beskrivning av KPP-modellen för öppenvård. Beskriver beräkningsunderlag och kalkylmetoder. Pekar på nyheterna i de Nationella KPP-principerna som rör öppenvården. Avslutningsvis berörs frågor kring användning och aktuella utvecklingsfrågor Vad är hälsodataregister grundpass. Emma Björkenstam, EDP, Socialstyrelsen Socialstyrelsen har ansvar för flera hälsodataregister, inklusive Dödsorsaksregistret. Dessa får enbart användas för forskning och framställning av statistik, sekretesskyddet är omfattande. Frågor om hälsodataregisters nytta och integritetsskydd diskuteras med jämna mellanrum. Många har inte klart för sig hur dessa register får användas. Passet syftar till att ge en sammanfattande beskrivning av innehåll, ändamål och samhällsnytta för registren. 6

7 ram Paus KPP och DRG utveckling inom psykiatri Bengt André, Sveriges Kommuner och Landsting och Annika Stenman, Norrbottens läns landsting Arbete pågår med att bredda införande av KPP för psykiatri. Det långsiktiga målet är KPP som ett värdefullt verktyg för beskrivning, analys och jämförelser inom psykiatri där jämförelser sker på vårdepisodsnivå/processnivå Centrala frågeställningar - Vilka patienter behandlas inom verksamheten? - Vilken vård erhåller patienten? - Vilken effekt har vården? - Vårdkonsumtion i ett befolkningsperspektiv? - Vad kostar vården? Redovisning av hur arbetet med DRG inom psykiatrin utvecklas inom Norrbottens läns landsting Leverantörspresentationer och utställningar Middag Databaser för jämförelser Lokal: Foajé Pass 1, Presentation av KPP-databasen, Socialstyrelsens statistikdatabaser, Sjukvårdsdata i Focus Charlotte Björkenstam, Socialstyrelsen, Åke Karlsson och Martin Lindblom, Sveriges Kommuner och Landsting Paus Tid för egna statistikuttag och diskussioner Kaffe Pass 2, Presentation av KPP-databasen, Socialstyrelsen statistikdatabaser, Sjukvårdsdata i Focus Charlotte Björkenstam, Socialstyrelsen, Åke Karlsson och Martin Lindblom, Sveriges Kommuner och Landsting Paus Tid för egna statistikuttag och diskussioner Leverantörspresentationer och utställningar Middag 7

8 Prog Fredag 15 maj 2009 Plenumpass Lilla salen Moderator: Mona Heurgren Inledning - Summering av dag Beskrivningssystem, en väg till förbättring och utveckling. Elisabeth Holmgren, Landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting How adding pharmacy information to your decision support systems can improve the efficient delivery of health care. A study on the national Swedish drug register. (Beskrivning av vårdtyngd i befolkningen utifrån läkemedelskonsumtion) Föredraget hålls på engelska Kaffe Karen Kinder Siemens, Ph.D., MBA Health Services R & D Center,The Johns Hopkins University John-Hopkins University har lanserat en ny modul inom Rx-MG som bygger på att läkemedelsanvändning utgör en underläggande beskrivning av en populations sjukdomsbörda. En andel av patienterna saknar också ofta diagnos och då kan läkemedelsanvändningen vara en viktig komponent för att både förklara avvikelser och för att tillföra ytterligare information om patienternas och populationens tillstånd. Kostnaden för läkemedel utgör en betydande del av sjukvårdens budget och därmed finns det ett tydligt behov av bättre beskrivningssystem för läkemedel. I ett projekt i samarbete med Socialstyrelsen har systemet används för gruppering av det nationella patientregistret för åren Presentationen visar på skillnader mellan olika landsting och kommuner KPP-databasen ur ett forskningsperspektiv Ann-Britt Wiréhn, Landstinget i Östergötland I Östergötlands läns landsting finns en KPP-databas sedan 2005 med beräknade kostnader för olika sjukvårdsinsatser. KPP-databasen är kopplad till det administrativa systemet med heltäckande data för all sjukvård inom landstinget sedan Heltäckande och oselekterad data ger metodologiska fördelar för populationsbaserade studier och materialet har testats för att beräkna kostnader för diabetesvård Var är patienten? Peter Bolin, Stockholms läns landsting Hallå! Här är jag. Det är jag som är patienten. Glöm inte mig! Vad skriver 8

9 ram du? Får jag se? Men hallå jag förstår ingenting! Vad betyder detta? Det är faktiskt min information och jag äger den och ska kunna ta del av den. Var är informationen? Va, finns den på flera ställen? Det visste jag inte! Vad är det för information som finns var? Visa mig! Parallellföreläsning Ledning och styrning Lokal: Lilla salen Moderator: Lars Månsson Är den elektiva ortopediska verksamheten i Piteå kostnadseffektiv? Thomas Karlsson och Anders Sundelin, Norrbottens läns landsting Paus Analys av DRG kostnader för år 2007 visar att den elektiva ortopediska verksamheten i Piteå sjukhus har högre kostnader per DRG-poäng jämfört med den ortopediska verksamheten i Gällivare, som har både akut och planerad verksamhet, och även högre än genomsnittet för läns-/länsdelssjukhus i KPP-databasen. En närmare analys visar att produk tionskostnaden är högre för höft- och knäplastiker (DRG 209A), den operationen med störst volymer i Piteå. Det är ett resultat som var oväntat och en fördjupad analys har gjorts av produktionskostnaderna för DRG 209A. Vad i vår produktion är dyrare och varför? Öppna Skånska jämförelser så arbetar Region Skåne med de nationella jämförelserna Jan Flansbjer, Region Skåne Plenumpass Lokal: Lilla salen När den andra nationella rapporten av Öppna jämförelser presenterades blev ledande politiker och tjänstemän intresserade av de skånska resultaten. Det blev startskottet för den lokala versionen Öppna Skånska jämförelser som den centrala administrationen fick i uppdrag att ta fram. Presentationen beskriver: arbetsprocessen, användningen av produkten och tankar kring fortsatt arbete Avslutande ord Mona Heurgren och Kenneth Johansson Lunch 9

10 Prog Kvalitet i grunddata Lokal: Olga Bardh Moderator: Urban Jürgensen Utveckling av komplicerande grupper i NordDRG Per Sjöli, Västra Götalandsregionen Paus Ett pågående projekt avseende komplicerade fall (komplikationer & komorbiditet) inom ramen för NordDRG. En förbättrad beskrivning av komplicerade fall innebär möjligheter till förbättringar av Nord DRGs förmåga att beskriva case-mix (patientsammansättning) vid sjukhusen. Det kan i sin tur användas som underlag för bättre uppföljning, analyser, produktivitetsberäkningar och ersättningsmodeller i den slutna specialiserade vården Kvalitetsregister jämfört med patientregistret Karin Nyqvist, EDP, Socialstyrelsen Plenumpass Lokal: Lilla salen På seminariet redovisas bl.a. täckningsgradsjämförelser för olika register och inrapporteringen av nationella data. Även om det idag finns en stor mängd tillgängliga data av hög kvalitet, ger resultaten av redovisningen anledning till vidare diskussioner om hur vi nationellt kan förbättra både tillgång till och kvaliteten i data Avslutande ord Mona Heurgren och Kenneth Johansson Lunch 10

11 ram Utveckling Primärvård Lokal: K2 Moderator: Marcus Edenström Nationella utvecklingsprojekt Utbildning och tillämpning ACG Mona Heurgren, Anders Johansson, Ensolution Paus Ett flertal nationella utvecklingsprojekt med syfte att möjliggöra en förbättring av informationsförsörjningen i primärvården pågår. Vid seminariet kommer en exposé över de projekt som Socialstyrelsen bedriver på området att ges. Vi kommer bland annat att ta upp arbetet med nationella kvalitetsindikatorer och utredningar för att kartlägga användningen av olika klassifikationer i primärvården Fortsättning Utbildning och tillämpning ACG Anders Johansson, Ensolution Plenumpass Lilla salen I ett vårdvalssystem blir det extra viktigt att kunna följa upp en aktuell vårdcentrals populations sjukdomsbörda och behov. ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett profilerings- och allokeringssystem som utvecklats vid Johns Hopkins-universitetet i Baltimore. ACG ger den samlade sjukdomsbilden för varje patient och kan därmed t.ex. identifiera särskilt utsatta patientgrupper. Lär er mer om grunderna i systemet och det nu införs i Sverige Avslutande ord Mona Heurgren och Kenneth Johansson Lunch 11

12 Databaser för jämförelser Prog Lokal: Foajé Pass 3, Presentation av KPP-databasen, Socialstyrelsens statistikdatabaser, Sjukvårdsdata i Focus Charlotte Björkenstam, Socialstyrelsen, Martin Lindblom och Åke Karlsson, Sveriges Kommuner och Landsting Paus Tid för egna statistikuttag och diskussioner Plenumpass Lilla salen Avslutande ord Mona Heurgren och Kenneth Johansson Lunch I sammarbete med: